Gruppmöten på Kungsgården vid behov. 1. Mötets öppnande 2. Upprop och val av justeringsman

Transkript

1 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämndens ledamöter och ersättare Kallelse Dag Torsdagen den 21:a mars Tid 17:00 Plats Erikstorps Kungsgård Grupper Gruppmöten på Kungsgården vid behov Dagordning Upprop 1. Mötets öppnande 2. Upprop och val av justeringsman 3. Svar på remiss rörande handlingsplan mot våld i nära relationer - bilaga 4. Budgetram och investeringsbudget för 2014 bilaga 5. Kommunala mål för års mål biläggs 6. Rapporter Eget kapital efter bokslut bilaga 7. Diarielista 8. Övrigt Protokoll från finns tillgängligt på kommunens hemsida. OBS! Den som ej kan närvara vid sammanträdet anmäler detta till Louise Jönsson tel eller louise.jonsson@landskrona.se senast tisdagen den 19:e mars kl. 12. Birgitta Persson Ordförande Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax fritidochkultur@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

2 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Svar på remiss gällande Landskrona stads program för familjefrid Bakgrund. Individ- och familjeförvaltningen föreslår en revidering av befintligt program för familjefrid mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld. Programmet beskriver problembilden, vilken lagstiftning som finns på området, vilket ansvar kommunen har samt hur alla verksamheter bör vara uppmärksamma på individer som befinner sig i en situation där de kan behöva stöd och agera på lämpligt sätt. Fritidsnämnden föreslås besluta: att förklara att man inte har någon erinran mot förslaget till revidering av program. Göran Nyström Förvaltningschef Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax fritidochkultur@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12 Fritids- och kulturförvaltningen 1(6) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Budget 2014 för fritidsnämnden I planeringsdirektiven inför budget 2014 anger kommunstyrelsen att man vill ha en uppdatering av de objekt i planen för som går utöver det så kallade reinvesteringsutrymmet (numera tkr för fritidsnämnden). Utöver detta öppnar man för nämnderna att dessa kan lämna förslag på investeringsobjekt till 2016 års investeringsbudget. För fritidsnämndens del finns endast ett anslag för konstgräsplan som objektsbundet investeringsprojekt i långtidsplanen för Utöver detta nämns i planen anpassning av idrottsplanen till de krav Svenska fotbollsförbundet driver i sitt program för arenakrav (18 miljoner), en skate- och klätterpark (5 miljoner) samt en tillbyggnad av idrottshallen enligt nämndens tidigare förslag (55 miljoner). De tre sistnämnda objekten är således nämnda i planen, men ej insatta i tid. Det skall ses som en förvarning att det är behov som kan bli aktuella och därför bör beaktas. Behovet av anläggningar för idrott, motion och rekreation. Möjligheter att idrotta, att se på idrott, att motionera i vardagen och att ha bra miljöer för rekreation och lek är viktiga kvaliteter i ett attraktivt samhälle. Anspråken kommer säkerligen alltid att vara betydligt högre än samhällets möjlighet att tillfredsställa dessa. Det är naturligt och skall säkert så vara. De som är aktiva i en idrottsförening har ofta ett väldigt starkt engagemang och vill att just deras idrott skall prioriteras. Kommunens företrädare utsätts därför för en mängd önskemål som framförs med hetta och kraft. Det gäller därför att göra avvägningar mellan behoven, så att det inte är den verksamhet som är mest intensiv i sina propåer som stöds i första hand. Av det skälet är det viktigt att fritidsnämnden tar ställning till en långsiktig plan för utveckling och underhåll av idrottsanläggningar i kommunen. En sådan plan måste utgå ifrån en analys och värdering av behoven. Den Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax fritidochkultur@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

13 2(6) analysen måste behandla såväl de kommunägda anläggningarna som de föreningsägda. Det är också viktigt att utgå ifrån den översikt, som är gjord tillsammans med våra grannkommuner i Skåne Nordväst, och se vilka samordningsfördelar som finns över kommungränserna. En annan problematik är de allt större krav som idrottens specialförbund ställer på anläggningar där elittävlingar skall utövas. Dessa krav ställs till stor del från kommersiella behov. Man vill ha en miljö som attraherar sponsorer och publik. Idrott blir mer och mer en helhetsupplevelse där mat och dryck blir framträdande och idrotten ser en möjlighet att öka sina intäkter genom att publikens betalningsvilja är större för mat och dryck än för själva entréavgiften. Man vill också bli garanterad att arenorna har en publikkapacitet för de evenemang som drar stor publik, även om detta endast sker vid enstaka tillfällen. I framtiden måste man kanske tänka sig att matcher med stor publik spelas på regionala anläggningar. När Landskrona innebandyklubb för några år sedan hade förhoppning om att meritera sig för spel i Superligan, aviserade man det specialförbundets krav på att spel i den divisionen krävde arenor med publikkapacitet på 2000 personer. I verkligheten hade en sådan publiktillströmning sannolikt endast inträffat vid matcher mot FC Helsingborg och då kanske den matchen hade kunnat spela i Helsingborg, där den kapaciteten finns, snarare än att en stor investering skall göras för enstaka tillfällen vars varaktighet dessutom är högst osäker. En annan avgränsning som måste göras är den mellan idrottsanläggningar och anläggningar för motion och spontanidrott. När fritids- och kulturförvaltningen för några år sedan gjorde en kultur- och fritidsvaneundersökning så blev det tydligt att befolkningen i stort sätter stort värde på stränder och anläggningar för vardagsmotion. Dessa anläggningar är mycket viktiga ur folkhälsosynpunkt, men också för att ge barn och ungdom tillgång till aktivitetsmöjligheter på tider som de själva väljer. Det är också så att den föreningsdrivna verksamheten inte attraherar alla ungdomar. Aktivitetens förläggning i tiden är en annan faktor som har betydelse för bedömning av behovet av idrottsanläggningar. För vissa idrotter, såsom ishockey och konståkning, finns en stark begränsning i mjöliga träningstider och de utnyttjas så längt de går. I andra idrotter där tillgången är god, såsom fotboll, ställs krav på att träningen skall kunna ske på vardagar under tidig kvällstid. För att de framtida investeringarna skall inriktas på rätt åtgärder behöver en långsiktig plan arbetas fram där olika behov värderas och sätt i tid i förhållande till angelägenhetsgrad. Under 2013 skall fritidsnämnden arbeta fram en ny Fritidsplan. Parallellt med denna bör en långsiktsplan för anläggningsutveckling arbetas fram med sikte på den närmaste tioårs perioden.

14 3(6) Aktuella behov. Fritids- och kulturförvaltningen gör bedömningen att Landskrona har ett tillfredsställande utbud av anläggningar vad gäller bredd och kvalitet. I Landskrona kan de flesta idrottsintressen utövas på ett bra sätt. Underhållsstandarden på de kommunala anläggningarna är bra eller acceptabel. Vissa anläggningar som ägs eller hyrs av föreningen externt har brister. Nu aktualiserade behov är: 1. Nybyggnation vid Viarps kör- och ridklubbs anläggning i Härslöv. Fastigheten ägs av Landskrona stad, men har hyrts ut för en symbolisk hyra vilket innebär att det inte funnits medel för byggnadernas underhåll. Standarden för den byggnad som skall innehålla toalett, omklädning, personallokaler och undervisningsrum är mycket dålig och skulle inte accepterats för en anläggning under kommunal drift. Nya statliga krav på häststallen gör att ett nytt stall på sikt är nödvändigt för att alla hästar på anläggningen skall få tillgång till egen box. Föreningen har en omfattande barn- och ungdomsverksamhet och är en av kommunens största föreningar. Föreningen har tagit fram en utbyggnadsplan som kostnadsbedömts till 9 miljoner. Man har sökt extern finansiering från Allmänna arvsfonden, Skåneidrotten och sparbanksstiftelserna. Man har ett önskemål om kommunalt bidrag för att finansieringspaketet skall kunna realiseras. En förändring av de juridiska förhållandena är önskvärd så att föreningen själv äger samtliga fastigheter och får tillgång till marken genom tomträtt. På så sätt kan byggnaderna intecknas och ansvarsförhållandet blir klarare. För ett kommunalt stöd till ombyggnaden föreslås samma konstruktion som har gällt för Tågarpsortens ridklubbs anläggning i Annelöv med kommunal borgen och bidragsstöd till kapitalkostnaderna. 2. Utbyggnad av Landskrona ridhus vid Karlslundsparken Även för den anläggning som nyttjas av Landskrona ridklubb och ägs av Landskrona stad finns behov av utbyggnad. Liksom för föreningen i Viarp gäller nya statliga krav på enskilda hästboxar som innebär att föreningen har behov av en ny stallbyggnad för ponnyhästar. Det äldre ridhuset från 1963 är inte heller godkänt för tävlingsverksamhet inomhus, och därför har föreningen sedan länge, behov ett reglementsenligt ridhus. Landskrona ridklubb har en bred ungdomsverksamhet som är väl utvecklad för funktionshindrade samt, en stark efterfrågan av lektionstider och inomhustävlingar. Landskrona ridklubb har, på samma sätt som Viarps kör- och ridklubb, tagit fram ritningsunderlag för en utbyggnad till en kostnad av cirka 7,5 miljoner kronor. Föreningens avsikt är också att söka extern

15 4(6) finansiering via fonder med önskemål om kompletterande kommunalt bidrag för att täcka hela finansieringen. Slutmålet är att äga och driva de nya byggnaderna på kommunal mark via tomträttsavtal. För ett kommunalt stöd till utbyggnaden, föreslås samma konstruktion som har gällt för Tågarpsortens anläggning i Annelöv, med kommunal borgen och bidragsstöd till kapitalkostnaderna. Befintligt ridhus med stall och förråd, som ägs av Landskrona stad, bör också kunna överlåtas till ridklubben genom bidragssystemets anläggningsstöd. 3. Skatepark och spontanidrottsplats Förvaltningen har tidigare aviserat behovet av en permanent mindre skatepark i centrum. Efter försök med provisorisk skatepark 2012, bedöms intresset som ihållande. Stora skateparksanläggningar finns i Malmö och Helsingör, varför en anläggning i Landskrona kan vara mindre och mer anpassad till spontan aktivitet än till tävlingsskatande. För parkour byggs nu en inomhusanläggning i Helsingborg, vilket får anses tillfredsställa det regionala behovet. Andra aktiviteter för spontan verksamhet bör anläggas på flera strategiska platser i kommunen, med hänsyn till barn och ungdomars behov av fritidsverksamhet närmare bostaden. 4. Utökad kapacitet för inomhusidrotter Efterfrågan på halltider är större än vad förvaltningen idag kan tillfredsställa. Genom att hyra lokaler av Korpen har en del av problemen lösts, men på sikt kan man förväntas sig ett ökat behov. 5. Inomhushall för fritidsverksamhet Individ- och familjeomsorgsförvaltningen gör nu en förändring av fritidsgårdsverksamheten för ungdom och flyttar ut sina aktiviteter från Nova till tre områden i staden Karlslund, Öster och Väster. Inom området Väster har man behov av att få tillgång till inomhuslokaler för att kunna arrangera öppen verksamhet. 6. Danshall Dans är ett starkt växande intresse i Landskrona och då särskilt som aktivitet för flickor. Landskrona dansstudio hyr Sandvångslokalen för sin verksamhet, men kan nu inte ta emot fler elever. En särskild lokal utrustad för dans med rätt underlag och tillgång till speglar är därför ett angeläget behov om dansen skall kunna utvecklas i Landskrona.

16 5(6) 7. Cykel-, vandrings- och ridleder Bra leder för joggning, vandring, cykling och ridning med rastplatser, skyltning och bra tillsyn är en tillgång för såväl den egna befolkningen som för besöksnäringen. Ett utvecklingsarbete har pågått under några år och nu finns en särskild satsning med utgångspunkt från Borstahusen inom ramen för ett Leaderprojekt. 8. Arena för elitfotboll De arenaregler som Svenska fotbollsförbundet upprättat för sina elitserier är tänkt att börja tillämpas från och med Landskrona Boll och Idrottssällskap har i olika sammanhang aktualiserat frågeställningen, men de verkar i första hand vara inriktade på att försöka finna en egen lösning i samverkan med byggföretag för en helt ny arena med placering nära hamnen. Fritids- och kulturförvaltningen har gjort den bedömningen att en anpassning av nuvarande arena på Idrottsplatsområdet skulle innebära en kostnad på 15 till 20 miljoner kronor. En stor del av fotbollsförbundets krav är inriktade på att skapa bättre förhållanden för publik, media och sponsorer. Det rör frågor om antalet sittplatser i förhållande total publikkapacitet, serveringsställen, toalettkapacitet, restauranger, mediaplatser mm. En del av detta är huvudsakligen hänförbart till fotbollsklubbens möjligheter att öka egna intäkter från försäljning och sponsorer. I förvaltningens beräkning ingår nya gräsplan vilket bör betraktas som ett behov som bör tillfredsställas. Idag går mer än hälften av landets elitseriematcher på konstgräs och andelen växer. Eftersom en konstgräsplan kan utnyttjas 4 till 5 gånger mer än en plan med naturgräs är det förvaltningens åsikt att en nyanläggning bör inriktas mot det underlaget. Idrottsplatsens A-plan skulle då kunna utnyttjas på ett helt annat sätt än vad som görs idag. Fotbollsförbundet har aviserat att deras arenakrav skulle vara obligatoriska från och med Det förefaller inte troligt att man kommer att kunna vidmakthålla den ståndpunkten. Utöver ovan angivna behov så framför en rad olika föreningar önskemål och krav till förvaltningen och till nämndens politiker. Ishockeyklubben tycker att det behövs ytterligare en ishall, simklubben anser att det behövs ytterligare en simanläggning, innebandyklubben skulle vilja ha en arena med fler parallella spelplaner, fotbollsklubbarna önskar mer konstgräsplaner etc. Det här är önskemål som varierar över tiden och ofta växer fram i en period när föreningen upplever att man är inne i en framgångsperiod.

17 6(6) Förslag Fritidsnämnden föreslås besluta att en långsiktig plan för behovet av ny- och ombyggnad av idrotts- och motionsanläggningar arbetas fram parallellt med ny fritidsplan. att inför budget 2014 till kommunstyrelsen anmäla behovet av kommunalt stöd till nybyggnation på ridskoleanläggningen i Viarp och en mindre skatepark centralt i Landskrona att inför budget 2015 anmäla att utbyggnad av ridskoleanläggningen i Karlslund, utökad kapacitet för inomhusidrott samt en danshall, är de behov som bör prioriteras. att inför budget 2016 anmäla utbyggnad av spontanidrottsplatser och leder för vardagsmotion. att anläggande av en konstgräsplan på IP bör planeras in under de närmaste åren om Landskrona BoIS inte finner en egen arenalösning för sin elitverksamhet. att till kommunstyrelsen anmäla att reinvesteringsutrymmet måste ha en årlig uppräkning för att det långsiktiga underhållet av byggnader och anläggningar inte skall urholkas. Göran Nyström Förvaltningschef

18 Fritids- och kulturförvaltningen 1(3) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Nämndens kommunmål för politiskt prioriterade gemensamma mål. I budgetdirektiven inför 2013 års budget anges att fritidsnämnden skall föreslå mål för de prioriterade områden Skola för kunskap och arbetsro, Den trygga staden, Den arbetande staden, Boende och Näringsliv. Målen skall enligt direktiven vara distinkta, uppföljningsbara och beakta jämlikhetsperspektivet. För områdena Den trygga staden är det svårt att hitta just distinkta mål inom Kulturnämndens ansvarsområde. Nämnden skall också ange mål för sin ekonomiska hushållning. Förvaltningen föreslår därför att nämnden formulerar mål enligt följande: 1. Skola för kunskap och arbetsro Mål: Hög simkunnighet hos alla skolelever Förtydligande Simkunnighet är ett av målen i skolans läroplan. Skolans läroplansmål är dock lägre än vad allmänt bedöms som nödvändigt för att en ungdom på rimligt sätt kan klara en nödsituation i vatten. Fritids- och kulturförvaltningen och skolan samverkar kring simundervisningen och Fritidsnämndens mål för verksamheten utgår ifrån det högre målet om 200 meter som krav för simkunnighet. Målet är att minst 85% av eleverna i årskurs 3 skall vara simkunniga och samtliga elever i årskurs 5. Ansvarig: Kerstin Garpvall Mätmetod: Antal elever som kan simma 200 meter Syfte med indikator: Säkerställa simkunnigheten. Mål: Elever på utvalda skolor skall efter skoltid få möjlighet att pröva olika idrotter. Förtydligande Fritidsnämnden bedriver i samverkan med Landskronaidrottens samorganisation (utförare) projekt Cityidrott på Alléskolan, Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Goran.nystrom@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

19 2(3) Dammhagsskolan, Albanoskolan och Pilängsskolan. Verksamheten ger elever möjlighet att efter skoltid pröva olika idrotter hos föreningar med målet att så många deltagare som möjligt skall hitta in till att deltaga i en kontinuerlig föreningsverksamhet i enlighet med deras eget intresse. Ansvarig: Göran Nyström Mätmetod: Antal elever som är medlemmar i Cityidrott och antalet elever som ansluter sig till kontinuerligt deltagande i en förenings verksamhet Syfte med indikator: Att påvisa hur projektet förmår engagera målgruppen. 2. Den arbetande staden Mål: Fysisk aktivitet på recept skall ge stöd åt sjukskrivnas rehabilitering tillbaka till arbetslivet. Förtydligande I samverkan med sjukvården och hälsofrämjande institutioner som gym och badanläggningarna byggs systemet med fysiskaktivitet på recept ut som ett komplement till traditionell vård med sikte att hjälpa människor att efter en sjukdomsperiod återvända till arbetslivet eller att förebygga att man hamnar i den situationen. Ansvariga: Sandra Beletic och Kerstin Garpvall Mätmetod: Antalet utdelade recept på fysisk aktivitet på vårdcentralerna och antalet patienter som deltagit i Karlslundsbadets aktivitetspass. Syfte med indikator: Påvisa genomslaget inom vården för denna form av behandling. 3. Landskrona den trygga staden Mål: Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar. Förtydligande: I samverkan med gym och idrottsföreningar skall en träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger säkras. Verksamheten skall bygga på samverkan mellan myndigheter, föreningar och träningsanläggningar, informationsinsatser, oanmälda dopingtester samt vägledning till vård och rehabilitering

20 3(3) Ansvarig: Sandra Beletic och Jonas Nilsson Mätmetod: Antalet genomförda dopingkontroller och resultatet från dessa Syfte med indikatorn: Få en bild av hur vanligt förekommande det är med användning av prestationshöjande preparat och droger i träningsverksamheten. Mål: Idrottsanläggningarna skall vara trygga för besökarna och ha få störningar orsakade av stölder eller skadegörelse. Förtydligande: Genom bättre utomhusbelysning och utbyte av nyckelsystem mot elektronisk inpassering ytterligare stärka trygghet och säkerhet på idrottsanläggningarna. Ansvarig: Bengt-Arne Nilsson Mätmetod: Antal incidenter av stölder, hot eller skadegörelse Syfte med indikator: Påvisa hur säkerheten utvecklas Nämnderna skall även ange rationaliseringsmöjlighet som motsvarar 0,5% av omslutningen (175 tkr för Fritidsnämnden) och som inte innebär minskning av service, utbud eller kvalitet. Det enklaste, som tidigare påpekats, är att Fritidsnämnden och Kulturnämnden slås samman. Då kan en sådan besparing uppnås för båda nämnderna. Fritidsnämnden föreslås fastställa föreslagna mål. Göran Nyström Förvaltningschef

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36