Grupper Gruppmöte M, Fp, rum 604 kl. 16:30 Gruppmöte S i rum 520 kl. 17:00 Gruppmöte Sd rum 322 kl. 17:00

Transkript

1 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämndens ledamöter och ersättare Kallelse Dag Onsdagen den 25 april 2012 Tid 18:00 Plats Landskrona stadshus, rum 604 Grupper Gruppmöte M, Fp, rum 604 kl. 16:30 Gruppmöte S i rum 520 kl. 17:00 Gruppmöte Sd rum 322 kl. 17:00 Dagordning Upprop 1. Mötets öppnande 2. Upprop och val av justeringsman 3. Ekonomisk rapport för mars - bilaga 4. Verksamhetsmål för 2013 bilaga 5. Investerings- och underhållsplan bilaga 6. Upphandling av kioskverksamhet i Idrottshallen bilaga 7. Förslag till folkhälsostrategi bilaga 8. Handkassa för strandförman bilaga 9. Delegering av arbetsmiljöansvar - bilaga 10. Rapporter Hantering av ärenden i nämnd och presidieberedning bilaga Beslut i KF om anslag - bilaga Diarielista 11. Övrigt Protokoll från finns tillgängligt på kommunens hemsida. OBS! Den som ej kan närvara vid sammanträdet anmäler detta till Louise Jönsson tel eller louise.jonsson@landskrona.se senast tisdagen den 24:eapril kl. 12. Birgitta Persson Ordförande Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax fritidochkultur@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

2 Budgetuppföljning mars 2012 Fritidsnämnd

3 Innehållsförteckning 1 Uppföljning driftbudget Uppföljning investeringsbudget Förslag till beslut... 4 Fritidsnämnd, Budgetuppföljning mars (4)

4 1 Uppföljning driftbudget Verksamhet, tkr Politisk verksamhet Budget Utfall Avvikelse Budget 2012 Prognos 2012 Avvikelse Semesterby Camping Lägergård Offentliga toaletter Föreningsstöd Övr turistvhet (arrangemang ) Idrott Friluft Bad Fastighetsskö tel Gemensam verksamhet Summa Nämnd och styrelse håller kostnaderna inom ramarna. Semesterbyn och Campingen består av personalkostnader och kapitalkostnader som faktureras stugbybolaget. Lägergård består av kapitalkostnader vilka faktureras Borstahusens camping. Offentliga toaletter har hittills belastats med kapitalkostnader. När man tog över ansvaret helt från Servicenämnden har anslaget utökats med 830 tkr. För verksamheten föreningsstöd gjordes uppbokning innan årsbokslutet 2011 på 700 tkr. Anslag som kommer att betalas ut till våren 2012 men avser De övriga kostnader följer de budgeterade riktlinjerna. Verksamheten arrangemang avviker eftersom kostnader som tillhör Plantan har konterats på arrangemang men åtgärdas nästa period. Underskottet i verksamheten idrott beror på att intäkterna är 367 tkr lägre än budgeterat. Säsongen för uthyrning kommer under våren därför har intäkterna uteblivit. Personaloch de övriga kostnader följer budgetens ramar förutom elkostnaderna. Badets intäkter är högre än budgetarat samt högre om man jämför med samma period De andra kostnaderna följer budgeten förutom elkostnaden som avviker. Fastighetsskötseln övergick till Teknik och servicekontoret men telefonkostnader har FoK blivit belastade som Teknik- och servicekontoret blir fakturerade för. Gemensamma verksamheten följer intäkterna och kostnaderna enligt budget. Fritidsnämnd, Budgetuppföljning mars (4)

5 1.1 Framskrivning av prognos Händelser/effekter av Period Utfall Framskrivning av resultatet Justering av operiodiserade poster Ökade kostnader högsäsong Minskade kostnader högsäsong Verksamhetsförändringar Ändrad lagstiftning Nya politiska beslut Prognos Belopp tkr varav personalkostnader , , Nämndens budget Budgetavvikelse mot framskrivning , , ,00 2 Uppföljning investeringsbudget Nettoinveste ringar, tkr Utfall Budget 2012 Prognos 2012 Avvikelse Kommentarer Summa Uppgradering till Windows 7 har medfört investering i nya datorer. På Idrottsplatsen har man påbörjat läktarräcket. 3 Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås godkänna rapporten. Fritidsnämnd, Budgetuppföljning mars (4)

6 Fritids- och kulturförvaltningen 1(3) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Nämndens kommunmål för politiskt prioriterade gemensamma mål. I budgetdirektiven inför 2013 års budget anges att fritidsnämnden skall föreslå mål för de prioriterade områden Skola för kunskap och arbetsro, Den trygga staden, Den arbetande staden, Boende och Näringsliv. Målen skall enligt direktiven vara distinkta, uppföljningsbara och beakta jämlikhetsperspektivet. För områdena Den trygga staden är det svårt att hitta just distinkta mål inom Kulturnämndens ansvarsområde. Nämnden skall också ange mål för sin ekonomiska hushållning. Förvaltningen föreslår därför att nämnden formulerar mål enligt följande: 1. Skola för kunskap och arbetsro Mål: Hög simkunnighet hos alla skolelever Förtydligande Simkunnighet är ett av målen i skolans läroplan. Skolans läroplansmål är dock lägre än vad allmänt bedöms som nödvändigt för att en ungdom på rimligt sätt kan klara en nödsituation i vatten. Fritids- och kulturförvaltningen och skolan samverkar kring simundervisningen och Fritidsnämndens mål för verksamheten utgår ifrån det högre målet om 200 meter som krav för simkunnighet. Målet är att minst 85% av eleverna i årskurs 3 skall vara simkunniga och samtliga elever i årskurs 5. Ansvarig: Kerstin Garpvall Mätmetod: Antal elever som kan simma 200 meter Syfte med indikator: Säkerställa simkunnigheten. Mål: Elever på utvalda skolor skall efter skoltid få möjlighet att pröva olika idrotter. Förtydligande Fritidsnämnden bedriver i samverkan med Landskronaidrottens samorganisation (utförare) projekt Cityidrott på Alléskolan, Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Goran.nystrom@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

7 2(3) Dammhagsskolan, Albanoskolan och Pilängsskolan. Verksamheten ger elever möjlighet att efter skoltid pröva olika idrotter hos föreningar med målet att så många deltagare som möjligt skall hitta in till att deltaga i en kontinuerlig föreningsverksamhet i enlighet med deras eget intresse. Ansvarig: Göran Nyström Mätmetod: Antal elever som är medlemmar i Cityidrott och antalet elever som ansluter sig till kontinuerligt deltagande i en förenings verksamhet Syfte med indikator: Att påvisa hur projektet förmår engagera målgruppen. 2. Den arbetande staden Mål: Fysisk aktivitet på recept skall ge stöd åt sjukskrivnas rehabilitering tillbaka till arbetslivet. Förtydligande I samverkan med sjukvården och hälsofrämjande institutioner som gym och badanläggningarna byggs systemet med fysiskaktivitet på recept ut som ett komplement till traditionell vård med sikte att hjälpa människor att efter en sjukdomsperiod återvända till arbetslivet eller att förebygga att man hamnar i den situationen. Ansvariga: Sandra Beletic och Kerstin Garpvall Mätmetod: Antalet utdelade recept på fysisk aktivitet på vårdcentralerna och antalet patienter som deltagit i Karlslundsbadets aktivitetspass. Syfte med indikator: Påvisa genomslaget inom vården för denna form av behandling. 3. Landskrona den trygga staden Mål: Drogfri träningskultur på gym och idrottsanläggningar. Förtydligande: I samverkan med gym och idrottsföreningar skall en träningskultur som är fri från prestationshöjande preparat och droger säkras. Verksamheten skall bygga på samverkan mellan myndigheter, föreningar och träningsanläggningar, informationsinsatser, oanmälda dopingtester samt vägledning till vård och rehabilitering

8 3(3) Ansvarig: Sandra Beletic och Jonas Nilsson Mätmetod: Antalet genomförda dopingkontroller och resultatet från dessa Syfte med indikatorn: Få en bild av hur vanligt förekommande det är med användning av prestationshöjande preparat och droger i träningsverksamheten. Mål: Idrottsanläggningarna skall vara trygga för besökarna och ha få störningar orsakade av stölder eller skadegörelse. Förtydligande: Genom bättre utomhusbelysning och utbyte av nyckelsystem mot elektronisk inpassering ytterligare stärka trygghet och säkerhet på idrottsanläggningarna. Ansvarig: Bengt-Arne Nilsson Mätmetod: Antal incidenter av stölder, hot eller skadegörelse Syfte med indikator: Påvisa hur säkerheten utvecklas Nämnderna skall även ange rationaliseringsmöjlighet som motsvarar 0,5% av omslutningen (175 tkr för Fritidsnämnden) och som inte innebär minskning av service, utbud eller kvalitet. Det enklaste, som tidigare påpekats, är att Fritidsnämnden och Kulturnämnden slås samman. Då kan en sådan besparing uppnås för båda nämnderna. Fritidsnämnden föreslås fastställa föreslagna mål. Göran Nyström Förvaltningschef

9 Fritids- och kulturförvaltningen 1(3) Datum Handläggare Tom Sörensson Er Referens Vår Referens Förslag till plan för underhållsåtgärder och nyinvesteringar av idrottsanläggningar i Landskrona stad samt, föreningsägda anläggningar Fritidsnämndens bad- och idrottsanläggningar Planerade kostnader för underhåll , som inte ryms i befintlig underhålls-, reinvesteringsbudget eller investeringsbudget År Anläggning Åtgärd Kostnad (tkr) 2013 Karlslundsbadet Byte av ventilation Anläggningar allmänt Tryggare utemiljö Idrottshallen Byte av läktarstolar Glumslövs idrottshall Byte av takbeläggning Härslövsbadet Upprustning Idrottsplatsen Byte av konstgräs Tennisomklädning IP Upprustning Läktarbadet Upprustning av badhall Exercisfältets IP Byte av takbeläggning Idrottsplatsen angöring Ombyggnad Idrottshallen omklädning Upprustning Summa underhållskostnader Kommentar om Fritidsnämndens underhållsbehov av befintliga anläggningar Större långsiktiga åtgärder förskjuts fortfarande långt över normal livslängd och avskrivningstid, även om förutsättningarna för att upprätthålla en godkänd standard på anläggningarna, förbättrats betydligt de senaste åren. Ett exempel på en förskjuten åtgärd är Karlslundsbadets ventilation, som är sliten och behöver bytas nu, men skjuts upp så länge den godkänns av myndigheterna, men med högre underhålls- och driftskostnader som följd. Ett annat exempel är Dammhagskolans näridrottsplats som fyller ett viktigt aktivitetsbehov, och förvaltas av Teknik- och serviceförvaltningen, är också i stort behov av upprustning för att inte förfalla. En utökad ram om cirka 2-3 Mkr Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax xxx@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

10 2(3) per år för underhåll och reinvesteringar, hade balanserat det långsiktiga behovet inom en femårsperiod. Förslag till investeringsplan År Anläggning Åtgärd Kostnad (tkr) 2013 Citadellområdet Motionsspår / utegym Häljarps motionsspår Utegym Bostadsområde Näridrottsplats Centralt placerad Skate- och klätterpark Idrottsplatsen arena Upprustning m.m Idrottshallen Tillbyggd idrottshall Glumslöv Belyst motionsspår Bostadsområde Näridrottsplats Idrottsplatsen Omklädningsbyggnad Ridhuset Tillbyggnad stall Häljarp Ny idrottshall Summa investeringar Kommentar om fritidsnämndens behov av investeringar i nya anläggningar Sedan länge finns ett starkt behov av en idrottshall med mindre läktarkapacitet, enligt tidigare framtaget förslag vid Idrottshallen Karlslundsbadet, till en kostnad av cirka 55 Mkr. Alternativet är en typ av koncepthall som bland annat byggt i Göteborg och Halmstad. På relativt kort sikt är också Häljarp i stort behov av en ny idrottshall i den starkast växande kommundelen. Redan nu saknas träningstider för inomhusidrotten i Häljarp. Idrottsplatsens upprustning omfattar ny spelplan av naturgräs eller konstgräs för cirka 6-7 Mkr samt, anpassning till nya arenakrav för svensk elitfotboll från Om Idrottsplatsens arena ska leva upp till de nya kraven inför premiären 2014, måste flera åtgärder påbörjas hösten Röda paviljongens omklädningsbyggnad på Idrottsplatsen från 1924, bör rivas inom några år och ersättas med en ny omklädningsbyggnad till en beräknad kostnad av cirka 7-8 Mkr. Andra aktuella investeringsbehov, och viktiga alternativ till den organiserade verksamheten, är exempelvis en park för skate och klättring, två till tre näridrottsplatser i bostadsområden, två motionsspår, flera nya utegym, samt två till tre temalekplatser inom fem år, till en total kostnad av 8-10 Mkr. Behovet av nyinvesteringar inom fem till sju år, förutom redan beslutade investeringar, bedöms motsvara cirka 115 Mkr, där nya idrottshallar och Idrottsplatsens upprustning, står för cirka 88 Mkr av det totala investeringsbehovet.

11 3(3) Föreningsägda anläggningar Kommentar om föreningsägda anläggningar i Landskrona stad Flera föreningar har större eller mindre behov av upprustning och underhåll, men några har brist på pengar och ideella krafter, eller prioriterar verksamheten i första hand. Viarps kör- och ridklubb har ett klubbhus, som hyrs av Landskrona stad genom ett jordbruksarrende, är utdömt och bör rivas och ersättas med nya omklädningsrum. Dessa bör rimligen finansieras av Landskrona stad och kombineras med lektionssal och klubbrum, som finansieras av föreningen. Underhållsbudgeten för hela ridklubbens anläggning bör vara minst 500 tkr, och för närvarande får klubben 250 tkr årligen i särskilt bidrag av Fritidsnämnden. Motorklubben kämpar på med hög verksamhet, men har också ett eftersläpat underhållsbehov på den stora anläggningen i Saxtorp. Motorklubben har ett arrendeavtal med Landskrona stad, men förhållandevis lågt aktivitetsbidrag av Fritidsnämnden, eftersom de också har många aktiva från närliggande kommuner. I Landskrona finns ett 20-tal föreningsägda anläggningar. Förutom ovanstående exempel plus några till, har cirka 15 föreningar en godtagbar standard på sina anläggningar, även om flera föreningar bedömer att de får allt svårare att klara sina anläggningsåtaganden. Förslag till beslut Fritidsnämnden föreslås besluta att godkänna förslaget och överlämna detta till Kommunstyrelsen FRITIDS- OCH KULTURFÖRVALTNINGEN Tom Sörensson Utvecklingsstrateg

12 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Upphandling av kioskverksamhet i Landskrona Idrottshall I Landskrona idrottshall finns en kiosk som hålles öppen av en privat entreprenör vid evenemang som bedöms kräva den typen av service. Något avtal om uthyrning för detta ändamål finns ej. Olika intressenter har under senare tid aktualiserat eget intresse för denna verksamhet varför fritids- och kulturförvaltningen föreslår att denna uthyrning nu blir föremål för offentlig offertlämning. Möjliga utförare är privata entreprenörer eller föreningar med intresse av verksamheten i idrottshallen. Fritidsnämnden föreslås besluta att lämna ut kioskverksamheten i Landskrona idrottshall till offentlig offertgivning enligt bilagd handling. Göran Nyström Förvaltningschef Landskrona stad Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Goran.nystrom@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

13 Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Förfrågningsunderlag gällande drift av kiosk på Landskrona Idrottshall För service till de besökare som kommer till Landskrona Idrottshall finns behov av försäljning av kioskvaror såsom frukt, drycker, varm korv och godis. Behovet gäller evenemang med större besöksantal. Behovet är oregelbundet. Landskrona fritids- och kulturförvaltning önskar nu få in anbud för drift av denna kioskverksamhet. Utförande Kiosken skall vara öppen vid de publika arrangemang som fritids- och kulturförvaltningen föreskriver. Riktpunkten är evenemang som förvaltningen bedömer kommer att få ett besöksantal som överstiger 150 antal besökare. Vid uthyrning/användning av hallen vid arrangemang där förvaltningen bedömer att utföraren ej behöver ha öppet har föreningar möjlighet att arrangera egen försäljning. Detta sker dock ej i lokaler som utföraren disponerar utan vid sidan om. Kiosken skall ha ett varuutbud som uppskattas av besökarna och som har en miljö- och hälsoprofil som stämmer överens med idrottsverksamhetens mål om hälsa och välbefinnande för utövare och publik. Tobaks- och alkoholhaltiga varor får ej finnas i utbudet. Eftersom människors sockerintag är ett folkhälsoproblem skall sockerfria alternativ och frukt alltid finns i utbudet. Om utföraren vill ha varuautomater placerade på anläggningen skall utformning och placering först godkännas av förvaltningen. Utföraren är pliktig att ha de tillstånd från olika myndigheter som kan finnas och följa de anvisningar dessa lämnar. Utföraren skall lämna uppgifter om moms- och skatteredovisningsregistrering. Om myndigheters bestämmelser åsidosätts gäller omedelbar uppsägning från uppdraget. Uppdraget kommer att innebära exklusiv rätt till kioskverksamhet i Idrottshallen. Utföraren Utföraren av uppdraget kan vara en privat entreprenör eller en förening. Om uppdraget lämnas till en förening skall föreningen hålla kioskverksamheten särredovisad i sin bokföring och lämna rapport årligen till fritids- och kulturförvaltningen om det ekonomiska utfallet av verksamheten. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Goran.nystrom@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

14 2(2) Avtalstid Avtal kommer att tecknas med vald entreprenör för en period av tre år med möjlighet till ett års förlängning. Avtalet skall börja gälla från den 1/ Anbud Arrangemang i Idrottshallen kan vara i en idrottsförenings regi eller i förvaltningens eller annan allmän arrangörs regi. Förening som har arrangemang skall ha rätt till viss procent av försäljningssumman i provision vid evenemanget. Privat anbudsgivare skall lämna anbud enligt följande: Provision på försäljningssumma man lämnar till arrangerande förening ( där ett alternativ kan vara om denna själv bidrar med bemanning av kiosken) eller till fritids- och kulturförvaltningen vid arrangemang. Förening skall lämna anbud enligt följande: Provision på försäljningssumma man lämnar till arrangerande förening vid arrangemang. Anbud skall innehålla beskrivning av vilket varuutbud man ämnar tillhandahålla för försäljning. Inlämning av anbud Anbud skall ha inkommit till fritids- och kulturförvaltningen senast 10:e maj Kuvertet skall vara förseglat och märkt med Kioskverksamhet. Kuvertet skall vara neutralt så att anbudsgivarens hemvist ej går att härleda. Utvärdering av anbud Formella krav kring myndighets tillstånd, registrering hos skattemyndighet och möjlighet till särredovisning av verksamheten (föreningar) skall först vara uppfyllda. Därefter bedöms vilken anbudsgivare som kan bedömas erbjuda bäst ekonomiska villkor för de föreningar som har arrangemang i Idrottshallen. Bilaga: Ritning som beskriver tillgänglig lokal samt inventarielista. Göran Nyström Förvaltningschef Landskrona stad

15 Fritids- och kulturförvaltningen 1(4) Datum Handläggare: Sandra Beletic Fritidsnämnden Förslag på Folkhälsostrategi Folkhälsoutskottet har tagit fram ett förslag på en folkhälsostrategi som inbegriper folkhälsoarbetet i Landskrona stad. Detta förslag har bearbetats utifrån inkomna remissvar, Ernst & Youngs granskningsrapport av Landskrona stads folkhälsoarbete och diskussion med kommunledningen. Remissförfarandet Vid remissbehandlingen överlämnades en folkhälsostrategi och ett folkhälsopolitiskt program baserat på en kartläggning av hälsoläget i kommunen som sammanställts i en folkhälsorapport för Landskrona stad 2010, en inventering över pågående arbete och utvecklingsbehov genomförd år 2010, samt dokumentation från två utbildningsdagar, Folkhälsa är politik, som anordnades år De remissinstanser som bjöds in för samråd är stadens nämnder, det kommunala bostadsbolaget, stadens råd för brottsförebyggande arbete och handikappfrågor och Region Skånes folkhälsoberedning, Inkomna remissvar har varit spretiga men dock gett en fingervisning på vad remissinstanserna önskar utifrån sina uppdrag. Att staden har ett styrdokument för folkhälsofrågor lyfts i många av svaren som viktigt och välkommet. Nedan följer en sammanfattning av remissvaren: Region Skånes folkhälsoberedning Region Skånes folkhälsoberedning ställer sig positiv till förslaget och betonar vikten av samsyn och att folkhälsostrategin omfattar helheten, det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som alla påverkar folkhälsan samt att särskilt utsatta områden identifieras och prioriteras. De vill även framhäva vikten av att det är angeläget att utveckla folkhälsoarbetet i bred samverkan, såväl i planering som i uppföljning. Inte minst utgör samverkan med den idéburna sektorn en betydelsefull del i utvecklandet av Landskrona stads vision. Individ- och familjenämnden Individ- och familjenämnden finner att det folkhälsopolitiska programmet har flera positiva och enskilda åtgärder, men anser att dokumentet är otydligt då vad- och hurfrågor blandas i ett dokument. De anser även att man bör ta ett helhetsgrepp kring olika typer av kommunövergripande dokument vad gäller definitioner kring begrepp och faktiskt innehåll. Ett förslag är att samla de olika kommunövergripande uppdragen (folkhälsosamordnaruppdraget, Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax sandra.beletic@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

16 2(4) ungdomssamordnaruppdraget, integrationssamordnaruppdraget och alkoholoch drogsamordnaruppdraget) i ett dokument för att visa helheten och underlätta för förvaltningarna och berörda samordnare. Vidare anser nämnden att starttid för ett gemensamt program bör vara år 2013 så att det finns reell möjlighet att få in arbetet i det ordinarie budgetarbetet. Deras förslag är att omarbeta förslaget efter att ett förtydligande av den så kallade samordnarfrågan är genomförd. Kommunala handikapprådet Det kommunala handikapprådet kommenterar att förslaget omfattar endast barn- och ungdomar med funktionshinder, varför förslaget bör kompletteras så att alla ålderskategorier med funktionshinder omfattas. Rådet anser att Schizofreniföreningen NV Skåne och RSMH bör komma in med eget yttrande. Kulturnämnden Kulturnämnden anser att det folkhälsopolitiska programmet är otydligt och ger en komplicerad bild där mycket kraft har lagts på kartläggningar och kontroller och där risken för överadministration är stor. De menar på att organisationen förlorar mycket kraft och genomförande med det stora antalet åtgärder som redan finns i ordinarie verksamhet. De betonar även att programmet saknar en beskrivning av de nationella och regionala aktörer som är nödvändig för att folkhälsoarbetet i Landskrona ska lyckas. Lokala brottsförebyggande rådet Det lokala brottsförebyggande rådet är mycket positiv till att folkhälsostrategin bygger på långsiktighet och implementering i ordinarie arbete. Dock saknar rådet trygghetsperspektivet i strategin som ett av de perspektiv som ska beaktas och genomsyra arbetet. Gällande det folkhälsopolitiska programmet anser rådet att programmet hade vunnit på att vara mer konsekvent angående vilken nivå åtgärderna tar sin utgångspunkt i. Det betonas även att det är viktigt att framhålla vikten av samordning så att dubbelarbete i största mån undviks, då frågor om alkohol, tobak och övriga droger är en del av såväl folkhälsoarbetet som det brottsförebyggande arbetet. Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden ställer sig positiv till ett systematiskt sektorsövergripande folkhälsoarbete där bland annat den planerade tjänstemannagruppen får en viktig roll. Nämnden anser att folkhälsostrategin och det folkhälspolitiska programmet bör sammanställas till ett sammanhängande dokument, då programmet innehåller olika strategier som konkretiseras i ett åtgärdsprogram. De anser att innehållet i programmet är för konkretiserat. Åtgärderna bör ingå i en genomförandeplan för respektive förvaltning. Nämnden markerar även avsaknad av de äldres behov i strategin. Räddningsnämnden Räddningsnämnden anser att då folkhälsostrategin utgått från de av riksdagen fastställda prioriterade områden och det folkhälsopolitiska programmet tagits

17 3(4) fram med bred förankring i samtliga förvaltningar, där förvaltningarna har haft stor påverkan på underlaget, ställer sig nämnden positiv till förslaget. Servicenämnden Servicenämnden finner att folkhälsostrategin är väl genomarbetat och föreslagna mål som realistiska och nåbara. De anser att utpekade förbättringsområde med tillhörande föreslagna åtgärder i det folkhälsopolitska programmet känns rimliga och något som de tror är utvecklande för förvaltningen såväl som för staden. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden ställer sig positivt till förslaget. De anser att arbetet förutsetts kunna finaniseras inom befintlig budget, men åtgärderna kräver mycket arbete av stadens förvaltningar. Utbildningsnämnden Att staden har styrdokument för folkhälsofrågor lyfter utbildningsnämnden som välkommet. De anser att folkhälsoarbetet är viktigt men att det måste integreras i de strukturer och i det arbete som redan finns, dels för att skapa en helhetssyn, dels för att hushålla med kommunala resurser. Folkhälsofrågor hanteras för sig och utanför de strukturer som redan finns i närliggande områden, och flera av de mål som finns angivna i det folkhälsopolitiska programmet finns redan antagna i andra sammanhang och ibland med annan inriktning. Nämnden föreslår att folkhälsostrategin och det folkhälsopolitiska programmet arbetas om så att dokumenten integreras bättre med befintligt arbete och att alla mål där kollision och överlappning finns antingen tas bort eller hänvisar till befintliga mål. Omarbetning utifrån remisshandlingarna, Ernst & Youngs granskningsrapport och diskussion med kommunledningen Slutsatsen av remissförfarandet är att folkhälsoutskottet borde varit tydligare med att det är ett tvärpolitiskt dokument och uppmanat till mer reflektion och återkoppling, samt tydligare markerat vikten av att ha ett styrdokument för folkhälsoarbete bland stadens nämnder. Parallellt med remissbehandlingen kom Ernst & Youngs granskningsrapport om folkhälsoarbetet i Landskrona stad. De slutsatser och identifierade förbättringsområden som framgår utav rapporten har beaktats i omarbetning och kommer även att tas hänsyn till i det fortsatta arbetet. Utifrån ovanstående remissvar, Ernst & Youngs rapport och samtal med kommunledningen har folkhälsoutskottet beslutat att lämna fram ett förslag som enbart berör folkhälsostrategin. Strategin och programmet har sammanställts till ett dokument vars syfte är att ge en gemensam och tydlig inriktning för Landskrona stads folkhälsoarbete. Utifrån stadens prioriterade mål ska nämnderna beakta folkhälsostrategins prioriterade områden i den årliga verksamhetsplaneringen. Nämndernas arbete med berörda områden ska årligen redovisas i samband med övrig verksamhetsuppföljning. Folkhälsostrategin skall revideras vart fjärde år med start Folkhälsosamordnarens roll är att vara en stödjande funktion genom att kommunicera och följa upp

18 4(4) folkhälsostrategin, samt att ha en överblick och stötta förvaltningarna i sitt arbete med strategin. Viktigt är att folkhälsoarbetet inte upplevs som en belastning utan att det utformas och implementeras verktyg för att underlätta det löpande folkhälsoarbetet. Sandra Beletic Folkhälsosamordnare Landskrona stad Göran Nyström Förvaltningschef

19 Folkhälsostrategi Dokumenttyp Strategi Dokumentägare Landskrona stad Version Beslutsversion Dokumentansvarig Folkhälsoutskott Beslut/Antaget Reviderad 2012

20 2 (6) Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i hälsa hos Landskronas kommuninvånare skapar folkhälsoarbetet bättre förutsättningar för att de mål som antagits avseende Landskrona stads politiskt prioriterade områden skall uppnås. Samtliga nämnder och förvaltningar har i uppdrag att i bred samverkan skapa förutsättningar för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa hos kommuninvånarna. Syfte Folkhälsostrategin är vägledande för samtliga nämnder och verksamheter och syftar till att ge en gemensam och tydlig riktning för Landskrona stads folkhälsoarbete. Uppdrag Folkhälsostrategin är en revidering 1 av det folkhälsopolitiska principprogrammet (2001). Strategin är ett tvärpolitiskt styrdokument som sträcker sig över en fyraårsperiod och tar sin utgångspunkt ur statistik från stadens folkhälsorapport, samt nationella och regionala undersökningar. Definition av folkhälsa Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar och skador och hur hälsan fördelar sig i befolkningen. En god folkhälsa innebär inte bara att hälsan genomsnittligt bör vara så god som möjligt, utan även att skillnaderna mellan olika grupper bör vara så liten som möjligt. De faktorer som påverkar folkhälsan benämns som hälsans bestämningsfaktorer. Dessa är bl.a. våra levnadsvanor men också sådant som ligger utanför individens kontroll, såsom livsvillkor, produkter, den fysiska och sociala miljön. Det är sällan att en faktor är den enda faktorn som gör människan sjuk utan dessa samvarierar och påverkar vår hälsa. Individuella faktorer Sociala faktorer Livsstilsfaktorer Livsvillkor Samhällets struktur Ålder, kön, gener och arv Familj, sociala nätverk - släkt, vänner och socialt stöd Motion, alkohol, narkotika, tobak, kost, sex och samlevnad Arbete, utbildning, boende, fritid, hälso- och sjukvård och trafik Lagar, regler och politik 1 Fritidsnämnden , 23

21 3 (6) Vision att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Landskronas invånare Folkhälsoarbetet är allas ansvar och allas uppgift. För att nå visionen förutsätts agerande över alla samhällssektorer och politiska områden. Att förverkliga detta är ett långsiktigt arbete som innebär stora utmaningar och förutsätter att olika aktörer tar sin del av ansvaret. Utgångspunkten för Landskrona stads vision är det nationella övergripande folkhälsomålet och de prioriterade målområden som riksdagen fastställt. Prioriterade områden I Folkhälsorapport 2010 framgår det att några områden utifrån hälsans ojämna fördelning är särskilt viktiga att fokusera på. Dessa är överensstämmande med de områden som lyfts i den regionala folkhälsostrategin Målen har dock utvecklats för att tydligare belysa Landskronas förutsättningar och utvecklingsmöjligheter. Områdena är inte prioriterade sinsemellan och ordningsföljden har ingen betydelse i sådant avseende. Nedan presenteras de prioriterade områdena med tillhörande mål för Landskrona stads folkhälsoarbete : Prioriterat område 1: Mål: Prioriterat område 2: Mål: Prioriterat område 3: Mål: Prioriterat område 4: Mål: Skapa förutsättningar för ökad delaktighet, inflytande och trygghet samt en mer jämlik hälsa Delaktighet och inflytande skall öka Utanförskapet skall minska Den ojämlika hälsan skall minska Öka förutsättningarna för hälsosamma val och mer hälsofrämjande levnadsvanor Andelen fysiskt aktiva individer skall öka Andelen aktiv transport 2 skall öka Andelen med goda matvanor skall öka Den psykosociala hälsan skall förbättras Andelen som upplever psykosocialt välbefinnande skall öka Andelen som upplever att de kan påverka sin hälsoutveckling i positiv riktning skall öka Skapa förutsättningar för en minskad konsumtion av tobak, alkohol och övriga droger Alkoholkonsumtionen skall minska med fokus på riskbruk Barn och ungdomar under 18 år skall inte dricka alkohol Tobaksbruket skall minska Fler platser och verksamheter skall vara tobaksfria Nyrekrytering till missbruk skall minska 2 Aktiv transport är en icke motordriven transport till en viss given destination. I förlängningen bidrar det till mer fysisk aktivitet, ökad energiförbrukning jämfört med viloläge, samt förbättrad tillgänglighet, säkerhet och en mer hållbar trafikmiljö.

22 4 (6) Strategier Med utgångspunkt i visionen och de prioriterade områdena, utgör följande strategier en vägledning i Landskrona stads folkhälsoarbete: Utifrån stadens prioriterade mål hitta mätbara nyckeltal för en positiv utveckling av folkhälsan. Folkhälsoarbete skall i första hand utgå ifrån ett hälsofrämjande 3 angreppssätt. Stadens verksamheter skall ha som mål att bli hälsofrämjande livsmiljöer 4. Beakta konsekvenserna för landskronabornas hälsa i processer och beslut. Implementera ekonomiska analyser för att öka möjligheterna till att utvärdera den ekonomiska nyttan med satsningar av olika slag. Stärka kompetensen inom och mellan förvaltningar, verksamheter och bland politiker om i vilken utsträckning beslut och åtgärder påverkar folkhälsan. Utveckla och aktivt främja samverkan med den idéburna sektorn. 5 Utveckla och fördjupa samverkan med lokala och regionala aktörer. Som arbetsgivare särskilt beakta sin egen arbetsmiljö och tjäna som föredöme för andra. Inom befintlig budget och nämndorganisation identifiera och utveckla det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Åtgärderna skall inte vara beroende av särkskilda bidrag eller anslag i budgeten utan ses som normala kostnader för att bedriva en viss verksamhet. 3 Hälsofrämjande angreppssätt fokuserar på att erbjuda och möjliggöra för människor att förbättra och öka kontrollen över sin egen hälsa. 4 Hälsofrämjande livsmiljö är de fysiska och psykosociala miljöer där vi arbetar, bor och tillbringar vår fritid. De kan fungera som stödjande miljöer och formas så att de minskar riskerna för smittspridning, olycksfall och våld. 5 Den idéburna sektorn är ett samlingsbegrepp för organisationer som främjar ett värde, ett mål eller en idé som gynnar allmän- eller medlemsintresset men som inte är ekonomiskt vinstdrivande eller en del av staten eller en kommun.

23 5 (6) Organisation och ansvar Alla förvaltningar och i stort sett alla Landskrona stads verksamheter påverkar invånarnas livsvillkor och förutsättningar för hälsa. För att nå visionen förutsätts agerande över alla samhällssektorer och politiska områden. Därför är utgångspunkten för folkhälsoarbetet den befintliga organisationen. Ansvaret att implementera strategin vilar på alla verksamheter i Landskrona stad. Dock finns det några huvudaktörer som har till uppgift att säkerställa inriktningen i folkhälsostrategin, dessa är: Folkhälsoutskottet Folkhälsoutskott utgör den politiska ledningen av folkhälsoarbetet. Utskottet 6 är ett beredande organ till Fritidsnämnden och har till uppgift att leda arbetet genom att följa utvecklingen, sätta mål, prioritera områden och utvärdera. Folkhälsosamordnare Stadens folkhälsosamordnare har en stödjande och samordnande funktion inom staden som helhet. Funktionen har i uppdrag att kommunicera och följa upp folkhälsostrategin samt att ha en överblick och stötta förvaltningarna i sitt arbete med strategin. Tjänstemannagrupp Tjänstemannagruppen skall fungera som en strategisk arbetsgrupp för folkhälsofrågor där folkhälsosamordnaren är den sammankallande. Den skall bestå av tjänstemän på beslutsmandat från stadens förvaltningar och övriga samordnare 7 med koppling till folkhälsoarbete. Andra viktiga aktörer Landskrona stad är beroende av sin omgivning. Viktiga aktörer för både hälsofrämjande arbete och förebyggande insatser är hälso- och sjukvården, tandvården, myndigheter, stadens bostadsbolag, ideella organisationer, föreningsliv, näringsliv m.fl. Dessa aktörer skall samlas så att man på bred front kan sprida kunskap och samverka. 6 Fritidsnämnden I dagsläget innefattar övriga samordnare: ungdomssamordnare, alkohol- och drogsamordnare och trygghetssamordnare.

24 6 (6) Planering och uppföljning För att satsa resurser rätt och få kunskaper om effekterna av satsningar är planering och uppföljning nödvändiga delar i ett systematiskt folkhälsoarbete. En bra uppföljning ska, för att bli så tydlig och användbar som möjligt, baseras både på mätning av indikatorer samt en beskrivning av de insatser som gjorts. Folkhälsostrategin följs upp enligt punkterna nedan: Utifrån stadens prioriterade mål skall nämnderna beakta folkhälsostrategins prioriterade områden i den årliga verksamhetsplaneringen. Nämndernas arbete med berörda områden skall årligen redovisas i samband med övrig verksamhetsuppföljning. Folkhälsosamordnaren har ansvaret att årligen sammanställa en uppföljningsrapport av nämndernas arbete till Kommunfullmäktige. Inför varje mandatperiod tar folkhälsosamordnaren fram en kartläggning över hälsoläget. Ett förslag till revidering av denna folkhälsostrategi skall vara klar vid utgången av Ansvaret åligger Fritidsnämnden och dess Folkhälsoutskott. Folkhälsostrategin beslutas av Kommunfullmäktige.

25 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Susanna Ilievska Er Referens Vår Referens Tilldelning av handkassa Ragnar Björsing har uttryckt att han har behov för handkassa på kr för verksamhetens mindre löpande kostnader. Eftersom man inte använder längre kontanta handkassor inom Landskrona stad föreslår man ICA-bankkort med motsvarande belopp. Fritidsnämnden föreslås tilldela verksamheten Friluft ett ICA-bankkort med kreditgräns på 1000 kronor. Susanna Ilievska Förvaltningsekonom Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax xxx@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

26 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Delegering av arbetsmiljöansvar För att det systematiska arbetsmiljöarbetet skall fungera behöver ansvaret för arbetsmiljön delegeras från nämnden till förvaltningschefen. Därefter finns en organisation för delegering vidare ner till ansvarig arbetsledare, som har en möjlighet att överblicka behov och åtgärder. Fritidsnämnden föreslås besluta att fastställa delegationen enligt bifogad skrivelse. Göran Nyström Förvaltningschef Landskrona stad Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Goran.nystrom@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

27 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Fritidsnämnden har delegerat följande arbetsmiljöuppgifter till förvaltningschefen. Fritids- och kulturchefen har det övergripande ansvaret för arbetsmiljöarbetet och skall tillse att det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt arbetsmiljölagens intentioner. Fritids- och kulturchefen har rätt att vidaredelegera direkta arbetsmiljöuppgifter till avdelningschef. Fritids- och kulturchefen skall - bedriva fritids- och kulturförvaltningens verksamheter enligt gällande arbetsmiljölagstiftning och fritids- och kulturförvaltningens arbetsmiljöpolicy. - organisera arbetsmiljöarbetet enligt principen om det systematiska arbetsmiljöarbetet och att det bedrivs i samverkan med berörda fackliga organisationer. - beakta de arbetsmiljöinvesteringar som måste göras. - delegera arbetsmiljöuppgifter till avdelningscheferna. - tillse att avdelningscheferna har erforderlig arbetsmiljökompetens och befogenheter. - utfärda erforderliga förvaltningsövergripande arbetsmiljöinstruktioner. - tillse att avdelningscheferna följer för verksamheten gällande lagregler och föreskrifter. - tillse att anförtrodda arbetsmiljöuppgifter utförs under iakttagande av gällande lagregler, arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter, kommunens arbetsmiljöpolicy samt arbetsmiljöinspektionens meddelande. - genomföra uppföljning/revision av det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetsmiljön. - tillse att arbetsmiljöproblemen åtgärdas eller - om befogenhet eller kompetens eller ekonomiska förutsättningar saknas - returnera problemet till fritidsnämnden. Landskrona den Birgitta Persson Ordförande Fritidsnämnd Göran Nyström Fritids- och kulturchef Landskrona stad Fritids- och kulturförvaltningen Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Fax landskronakultur@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

28 Fritids- och kulturförvaltningen 1(2) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Färdigställande av beslutsunderlag till nämnds- arbetsutskotts och presidiemöten. Vid föregående sammanträde i fritidsnämnden uppkom en diskussion om varför inte alla handlingar inför nämndens sammanträden finns tillgängliga vid presidieberedningens möte. I det aktuella fallet gällde diskussionen särskilt den ekonomiska månadsuppföljningen. Några grundläggande faktorer försvårar möjligheten för fritids- och kulturförvaltningen att ha alla handlingar klara till presidieberedning och nämndsmöten. Förvaltningen har ansvar för två nämnder vilket gör att dessa inte utan svårighet kan sammanträda samma vecka. Nämndsmöten infaller därför för kultur- respektive fritidsnämnden i regel under andra eller tredje veckan i månaden. För att presidiets diskussion skall kunna påverka förvaltningens förslag till beslut måste det vara två veckor mellan presidiets och nämndens möte eftersom handlingarna till nämnden skickas ut en vecka före sammanträdet. Vissa månaders sammanträdesdagar påverkas av att nämnden skall lämna förutbestämd rapportering till kommunstyrelsen. Exempelvis måste februari månads sammanträde infalla före den 15:e eftersom då skall nämndens årsredovisning vara beslutad. För den ekonomiska månadsuppföljningen gäller viss särskild problematik Månadsresultatet föreligger inte färdigt rent bokföringsmässigt förrän kapitaltjänstkostnadsberäkningarna är körda vilket brukar inträffa den 6:e eller 7:e efterföljande månad. Först då finns ett färdigt resultat att behandla. Presidiemötena infaller i regel alltför nära detta datum för att en rapport skall kunna vara klar. Förvaltningen ansvarar för den ekonomiska uppföljningen åt tre nämnder. Sammantaget gör det här att det är svårt att alltid ha alla handlingar klara till presidiets sammanträde. Ibland är det även svårt att ha allt klart till nämndsmötet. Ärenden som behöver behandlas skyndsamt kan dyka upp efter att nämndshandlingarna är utskickade. Alternativet kan vara att kalla in extra möten, men det är dyrt och uppskattas nog inte av alla ledamöter. Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Goran.nystrom@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

29 2(2) Förvaltningen har tillfrågat övriga nämnder hur ofta det förekommer att handlingar läggs på bordet. Svaren har varit att detta är relativt vanligt. Det är enbart Omsorgsnämnden som anger att det är sällsynt. Särskilt vad gäller den ekonomiska månadsuppföljningen verkar detta vara regel att de inte är klara till arbetsutskott eller presidieberedning. Sammanställningen bifogas. Allting går naturligtvis att ordna det är en fråga om resurser och vilken kvalitet man önskar. Med nuvarande resurser och rimliga krav på kvalitet så kan vi inte uppfylla önskemålet om att alla handlingar alltid skall finnas klara till presidieberedningens möte. Fritidsnämnden föreslås godkänna rapporten. Göran Nyström Förvaltningschef

30 Sammanställning av svar om nämndadministration Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Förekommer det att I ungefär hur många Behandlas alltid den handlingar inför ärenden i procent ekonomiska nämndsmötet ej är färdiga inträffar detta. månadsuppföljningen av till er nämnd månaden arbetsutskott/presidiebered efter den period ning eller annat rapporten avser? förberedande organ? Nämnd Sta Rtj Person Annette Drivmo Eva Lövbom Det kan inträffa att vi lägger Ca 5 % extra ärenden på bordet, men handlingen är komplett. Det kan också hända att vi inte har hunnit skriva i ett ärende, då underlaget skickas med utskicket med och inte missivet som kompletteras på bordet. Månadsuppföljningarna läggs nästan alltid på bordet på au mötet. Ja det händer. Kankse i 10 % av fallen oftast kopplat till ekonomisk uppföljning eller tertialuppföljning mål och budget pga korta ledtider från månadsbryt till inlämningsdatum. Ja, månadsuppföljning behandlas varje månad när det inte är tertial Förstår inte riktigt frågan men februarirapporten togs nu 20 mars om det är svar på frågan Är denna rapport färdig till de möten som nämns i fråga 1? Nej, den läggs nästan alltid bordet på au eller är med i utskick till nämnd Som nämnts tidigare så i fråga 2 och 3 så är det inte alltid fallet pga för korta ledtider.. Alla siffror ska komma med, det ska sammanställas, fackligt samverkas och passera AU och Nämnd. Oftast ett konststycke. Mil Kn Barbro Olsson Elisabeth Arvidsson Hör till ovanligheterna, men kan förekomma för sent inkomna remisser, där vi inte får förlängd svarstid. Ca. 5 % Nej Ja Det förekommer I 20% av fallen kanske I regel ja I regel ej klart till presidieberedningen Ts Ingrid Andersso n Det är väldigt sällan, kan Svårt för mig att hända någon gång att man uppskatta, men det förbereder AU på att det har väl hänt 2 gånger i kommer att vara ett år på ca 40 ärenden tillkommande ärende till nämnden och att då handlingarna läggs på bordet i samband med politikernas gruppmöten innan själva nämnden Månadsuppföljningen brukar läggas på politikernas gruppmöten, eftersom vi har nämnden Ja, de gånger det har gällt har rapport varit färdig

31 Oms Utb IoF Lisbeth Magnusso n Evy Andersso n Magnus Hillberg Ja, Det händer någon gång att ett ärende läggs på bordet vid arbetsutskottets sammanträde. Om en skrivelse/ett ärende inte är klart till arbetsutskottet dras det ur föredragningsordningen och läggs direkt till nämnden eller till arbetsutskottet/nämnden månaden därpå det beror på typen av ärende. I mycket få ärenden numera. Inget svar Inget svar Inget svar Inget svar Ja i enstaka fall Jag skulle uppskatta det till max 5 % Ja Ja, om AU inte ligger för tidigt i månaden Den ekonomiska uppföljningen är inte klar vid utskicket av föredragningsordningen inför arbetsutskottet och skickas därför ut via e post till arbetsutskottet några dagar innan sammanträdet. Ja, i de flesta fall men detta kan vara en av de ovanstående 5 % som senast då vi inte hann till AU utan skickad ut budgetuppföljningen för feb till nämnd utan att det varit uppe i AU Ks Pia Tygård Det förekommer ganska ofta att handlingar ej är kompletta vid utskicket. Eftersom vi använder läsplatta vid utskicket är det enkelt att komplettera utskicket efter hand. Svårt att säga, t ex vid budgethandlingar och årsredovisningar kan det vara många ärenden som kompletteras Ja. Nej, inte alltid, kommer efter hand. Nämnd Sta Rtj Mil Svar om nämndadministration Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Förekommer det att I ungefär hur många Behandlas alltid den Är denna rapport färdig handlingar inför ärenden i procent ekonomiska till de möten som nämndsmötet ej är färdiga inträffar detta. månadsuppföljningen av nämns i fråga 1? till er nämnd månaden arbetsutskott/presidiebered efter den period ning eller annat rapporten avser? Person förberedande organ? Annette Drivmo Ja 5% Ja, när det inte är terial Nej, nästan aldrig Eva Februarirapporten togs Lövbom Ja 10% 20 mars Nej, oftast inte Barbro Olsson Ja 5% Nej Ja

32 Ts Oms IoF Ks Ingrid Andersso n Ja 5% Ja (gruppmöten) Ja Lisbeth Magnusso n Magnus Hillberg Ja Ja 5% Pia Tygård Ja I mycket få fall (tolkning: 5%?) Ja Ja Oftast, om inte AU ligger tidigt tolkning: nej) Ja, utom i 5 % Svårt att säga (tolkning 10 %?) Ja Nej, inte alltid. Svar 7 Inget svar 6 Besvara 2 Antal 15 Justerat antal 13 Svarsfre kvens 53,85%

33 Fritids- och kulturförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Göran Nyström Er Referens Vår Referens Fritidsnämnden Rapport förändring av anslag Kommunfullmäktige har nu behandlat bokslutet och i samband med detta fattat beslut om förändring av en del anslag. För fritidsnämnden innebär detta följande förändringar för år 2012: Nämnden har fått ett tilläggsanslag på 830 tkr för att ha tagit över ansvaret för allmänna toaletter från Servicenämnden. Anslaget på 4 miljoner för konstgräs har reducerats med 500 tkr, men innebär samtidigt att fritidsnämnden fått medgivande om att använda resterande medel till lösen av Glumslövs lån, hiss i idrottshallen samt konstfrusen isbana utomhus i anslutning till befintlig ishall. Efter bokslutet 2011 har nu Fritidsnämnden ett negativt eget kapital på 26 tkr. Fritidsnämnden föreslås besluta att godkänna rapporten. Göran Nyström Förvaltningschef Landskrona stad Landskrona stad Stadshuset Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn Goran.nystrom@landskrona.se Bankgiro Postgiro Org.nr

34

35

36

37