Vi har uppmärksammat att ni har berett frågorna genom ett brett rådslag i era medlemsavdelningar.

Transkript

1 Diarienummer Sida 1(9) Till LRF Västra Götaland, Länsstyrelsen i Västra Götalands län har med uppskattning tagit emot en lista med förslag på regelförenklingar från regionsstyrelsen för LRF Västra Götaland. Vi har uppmärksammat att ni har berett frågorna genom ett brett rådslag i era medlemsavdelningar. Inledningsvis vill vi framhålla att Länsstyrelsen har i uppdrag att utföra de uppgifter vi får från riksdag och regering. Samtidigt innebär den svenska regeringsformen en långtgående delegation till myndigheter om hur tillämpningen av lagar och förordningar ska ske. Vi är vidare medvetna om att den svenska demokratin bygger på en tradition av samråd och remisser, inte minst gentemot och med, folkrörelser och intresseorganisationer. Detta gör att vi som myndighet alltid kommer att kommunicera de meningsyttringar som kommer oss till del från enskilda och organisationer, till regering och riksdag. När det gäller våra kontakter med Regeringskansliet i övrigt, svarar vi som myndighet på de remisser som sänds till oss för yttrande. Landshövdingen har även sänt brev till Regeringskansliet med anledning av myndighetens tillsyn av mindre vattenkraftverksamhet samt angående strandskyddet. Som myndighet är det Länsstyrelsens roll att ha ett brett perspektiv på de frågor vi behandlar. Länsstyrelsen arbetar för ett hållbart samhälle med både individ och samhälle i fokus. När vi gör bedömningar och fattar beslut ingår det i vårt uppdrag att ta med alla relevanta aspekter i våra överväganden. Ett sätt att säkerställa att våra bedömningar är sammanvägda är att lyfta komplexa frågor till en Hållbarhetsberedning. Där deltar medarbetare från olika avdelningar i komplicerade beslut. I detta brev har vi försökt att från Länsstyrelsens perspektiv ge kommentarer och svar med anledning av era förslag och synpunkter. Postadress: Besöksadress: Telefon: (vxl) Webbadress: E-post:

2 (9) Vi menar dock att era förslag och synpunkter i flera fall bör bli föremål för fortsatt dialog mellan LRF och Länsstyrelsen. Detta kan ske inom ramen för de löpande möten som hålls mellan LRF och Länsstyrelsens landsbygdsavdelning, men också direkt med länsledningen. Ytterligare en möjlighet kan vara ett möte där ni träffar medarbetare och chefer som ingår i Hållbarhetsberedningen. 1. Den svenska tillämpningen av tvärvillkorsreglerna Länsstyrelsen delar bedömningen att regelverket kring tvärvillkor är omfattande och tekniskt komplicerat att följa. Länsstyrelsen har en kontinuerlig dialog med Jordbruksverket om förenklingar. Den 18 december deltog anvariga chefer på Länsstyrelsen och Jordbruksverket vid ett besök hos en grisproducent utanför Grästorp där flertal svårigheter diskuterades. Vid mötet diskuterades förenklingar för såväl tvärvillkor som för andra stöd. Länsstyrelsen föreslår att vi tillsammans med representanter från LRF tillsätter en arbetsgrupp som identifierar vilka av tvärvillkorsreglerna som upplevs som mest svåra att leva upp till av lantbrukarna. Detta arbete kan sedan ligga till grund för dialog om förenklingar med Jordbruksverket. Vi föreslår en uppföljning med er under första halvåret 2016 för att redovisa hur situationen ser ut och vad arbetsgruppen har kommit fram till. 2. Samordnade kontroller från offentlig förvaltning Länsstyrelsen har förståelse för LRF Västra Götalands uppfattning. Vi ser positivt på regelförenklingar både nationellt och inom EU. Vi arbetar för att varje handläggare ska ha förståelse för varje enskild företagares situation. Länsstyrelsen ska vara till för individ och samhälle. Detta ändrar dock inte det faktum att våra handläggare är skyldiga att följa de lagar och förordningar som finns från riksdag, regering och andra myndigheter. För att möta de reaktioner vi redan tidigare noterat har Länsstyrelsen vidtagit vissa åtgärder, några exempel anges nedan: Länsstyrelsen har börjat samplanera olika typer av kontroller i fält, både inom Länsstyrelsens verksamhetsområden och med Jordbruksverket. Länsstyrelsen har gått över till ett processorienterat arbetssätt för jordbrukarstöd. Organisatorisk bedrivs verksamheten nu på en och samma enhet, vilket leder till att besöken samplaneras.

3 (9) Länsstyrelsen mäter kundnöjdheten vid fältkontroller. Länsstyrelsen genomför utbildningar i bemötande. Länsstyrelsen har en ökad samverkan med Jordbruksverket gällande förenkling av regelverk. 3. Den svenska vattenförvaltningen behöver reformeras Länsstyrelsen noterar LRF:s önskan om en annan modell för svensk vattenförvaltning. Detta är dock en fråga som ligger utanför Länsstyrelsens ansvar. Vi vill understryka att den svenska modellen för vattenförvaltning innebär att Länsstyrelsen inte fattar strategiska beslut angående vattenförvaltningen. Dessa beslut tas av en särskild Vattendelegation. Denna delegation utses av regeringen efter förslag från länsstyrelsen efter samråd med organisationer och myndigheter. Vare sig landshövdingen eller länsstyrelsen har rätt att överpröva de beslut som delegationen fattar. Länsstyrelsen har noterat att det finns förslag om att avskaffa dessa delegatiner och i stället överföra beslutsmandatet till en nationell myndighet och/eller till regeringen. Länsstyrelsen avvaktar denna beredning. Vi vill dock för vår del redovisa att en sådan ordning skulle kunna minska det breda deltagandet och den regionala och lokala förankring som finns med den nuvarande ordningen. En nyordning med innebörden att regeringen övertog vattendelegationernas roll skulle dessutom begränsa eller omöjliggöra för enskilda och organisationer att överklaga. Väl detta redovisat kan vi konstatera att Länsstyrelsen i Västra Götaland har uppdraget att vara Vattenmyndighet. Detta gör att myndigheten ansvarar för att ta fram såväl remissunderlag som förslag på beslut till Vattendelegationen. Målet med vattenförvaltningen är att god status ska uppnås i vattenförekomsterna. Därför ska undantag från EU:s ramdirektiv bara tillämpas i undantagsfall. De verksamheter som kan anges som skäl för att peka ut kraftigt modifierade vatten och konstgjorda vatten är bland annat energi, det vill säga vattenkraft, men även jordbruk, översvämningsskydd, sjöfart, kulturlämningar och infrastruktur. För vattenkraft har vi gjort klassningen av kraftigt modifierade vatten (KMV) utifrån Havs- och vattenmyndighetens (HaV) prelimi-

4 (9) nära förslag till detaljerad vägledning om KMV för vattenkraft. I dagsläget saknas vägledning för vattenförekomster som påverkas av andra vattenanvändningar än vattenkraft. Dessa har därför inte föreslagits som KMV i förvaltningscykeln Tillsammans med de andra vattenmyndigheterna har vi fört fram behovet av vägledning för hur KMV ska hanteras i jordbruksmark till Havs- och vattenmyndigheten (HaV), som är vägledande myndighet. Vi kan konstatera att HaV i sin preliminära planering för 2016/2017 har angett att de ska ta fram en vägledning. Mer information kan fås av HaV. Ansvaret för att ta fram åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen ligger på Länsstyrelsen i egenskap av att vara Vattenmyndighet för Västerhavet. Åtgärdsprogrammet ska, precis som ni skriver, enligt miljöbalken innehålla en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt och hur åtgärderna är avsedda att finansieras. Vattenmyndigheten har genomfört en samhällsekonomisk konsekvensanalys av det reviderade förslaget till åtgärdsprogrammet och även redovisat hur åtgärderna är avsedda att finansieras. Den remissomgång som ägde rum november april 2015, ledde exempelvis till att kansliet i väsentliga delar, inte minst med hänsyn till synpunkter från LRF, reviderade sina förslag till delegationen. I november beslutade regeringen att pröva detta förslag till åtgärdsprogram. Vattendelegationen sände det reviderade förslaget till åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer till regeringen som underlag för prövningen. Länsstyrelsen har inte något att erinra mot ert förslag att Genomföra en europeisk benchmarking gällande tillämpning av åtgärdsprogram inom ramen för EU:s vattendirektiv. Vi vill dock samtidigt redovisa att Länsstyrelsen i Västra Götaland inte har resurser att genomföra en sådan benchmarking. När det gäller tillämpningen av Bremen/Weser-domen visar flera avgörande i mark- och miljödomstol och i högre instans att det sannolikt krävs en ändring i miljöbalken för att kunna tillämpa domen. Länsstyrelsen följer vägledande avgöranden och bedömer löpande behovet av att lyfta och informera regeringen om behov av förändring av lagstiftning.

5 (9) 4. Reformering av beteslagen när det gäller lakterande kor Länsstyrelsen noterar LRF:s önskan att beteskravet för lakterande kor i lösdriftsstallar upphävs. Vi som myndighet måste dock utgå från existerande lagstiftning. Denna fråga ligger därmed utanför vårt ansvarsområde. 5. Reformera tillämpningen av förbudslagen för strandskydd enligt Riksdagsbeslutets intentioner LRF ska självfallet kunna förvänta sig att riksdagens beslut följs. Länsstyrelsen har tagit beslut, som vi tolkat det, följer riksdagens beslut. Våra beslut är möjliga att överklaga. Detta har skett i flera fall. Regeringen kommer att avgöra om vi har tolkat lagen rätt eller inte. Om regeringen upphäver eller ändrar Länsstyrelsen beslut kommer vi självfallet att följa regeringens beslut. Vi vill dock samtidigt understryka att lantbruk, boskapsskötsel, eller anläggningar för skydd av djur i näringsverksamhet inte skall anses vara inkräktande på strandskydd. Vidare vill vi redovisa att många områden fick utvidgat strandskydd redan 1956 och en översyn av utvidgningarna genomfördes De lättnader och lokala anpassningar som presenterades i det förändrade strandskyddet 2009 utgörs av LIS-lagstiftningen om landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Hur mycket kommunerna valt att arbeta med LIS varierar väsentligt. Det finns inte någon sista dag för Länsstyrelsen att besluta om utvidgat strandskydd, men de gamla besluten om utvidgningar upphörde att gälla vid utgången av år Det finns inte reglerat i lagtext att motiven ska beskrivas till respektive fastighet, däremot ska varje område vara tydligt motiverat. Länsstyrelsen har t.ex. granskat hela Bohuskusten på fastighetsnivå men valt att ange motiveringar samlat för de områden de gäller för. I annat fall hade besluten blivit extremt långa och tunglästa utan att innehållet hade förändrats. Länsstyrelsen har försökt att vara öppna i denna process. Vi har gått ut med uppgifter i pressen vid både remiss och beslut. Länsstyrelsen har hållit ett antal dialogmöten under processens gång. Vi har vidare informerat på webben och haft en särskild telefonjour för dialog med berörda. Denna möjlighet har utnyttjats av ett stort antal intressenter. Samtidigt har vi granskat långa strandsträckor och satsat särskilt på att ta fram ett modernt elektroniskt underlag (GIS) för att underlätta för markägare, kommuner och allmänhet att kunna ta del av strandskyddsgränserna.

6 (9) Tyvärr har vi därefter i några fall brustit i antalet tidningar där vi annonserat kungörelserna. Detta har av regeringen bedömt vara ett formellt fel. Vi kommer nu att göra om och göra rätt. 6. Underlätta att ta bort biotopskyddade element i odlingslandskapet Länsstyrelsen delar uppfattningen att det är viktigt med en levande landsbygd och bärkraftiga jordbruk. Samtidigt har länsstyrelsen i uppgift att värna natur- och kulturmiljövärden i landskapet. Vissa miljöer är känsligare än andra och i vissa miljöer kan just en rik förekomst av biotoper vara av särskild stor betydelse. En lagtext som enbart inriktar sig på hur många procent biotoper som finns på en viss fastighet skulle därför kunna leda till att känsliga miljöer påtagligt skadas medan man i mindre känsliga miljöer är onödigt restriktiv. Vi menar vidare att det är för tidigt att uttala sig om hur den lagstiftning som trädde i kraft den 1 september 2014 efterlevts. Det har bland annat dragit ut på tiden för Jordbruksverket och Naturvårdsverket att ta fram tolkningsvägledning och beräkningsmodell. I avvaktan på central vägledning tog Länsstyrelsen fram egna beräkningsverktyg för att hantera ärendena. Det centrala beräkningsverktyget har nu färdigställts och Länsstyrelsen har fått vägledning i hur det ska användas. Vi ser då att vår tolkning varit mer generös än vad Jordbruksverket och Naturvårdsverket enligt vår bedömning avsåg. Vår uppgift är att följa riktlinjerna från Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Vi vill i detta sammanhang också lyfta fram att det finns krav på dem som arbetar som handläggare av dispensansökningar hos Länsstyrelsen att ha kompetens inom såväl jordbruk/odling som naturvårdsbiologi. Länsstyrelsen föreslår uppföljning med LRF under första halvåret Då kan vi gemensamt se på utfallet av de ansökningar som kommit in. I nuläget rör det sig om ca 40 ansökningar. 7. Låt klimatet istället för kalendern styra stallgödselspridning Länsstyrelsen är väl medveten om de problem som uppstår för LRF:s medlemmar när det gäller spridningsregler för stallgödsel. Länsstyrelsen anser att det är önskvärt med ytterligare forskning/försök som kan belysa förutsättningarna för och konsekvenserna av spridning av stallgödsel. Förslag på projektområden kan förslagsvis ställas till exempelvis

7 (9) SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) och JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) som har lång erfarenhet inom området. Med tanke på att klimatförändringarna har lett till ökad nederbörd och mildare vintrar, bedömer Länsstyrelsen att spridningsfönstret, det vill säga när förutsättningarna är goda för lågt växtnäringsläckage vid spridning och de efterföljande dagarna/veckorna, har krympt under senare år. Även om lantbrukaren hittar en bra spridningsdag under sen höst/vinter, har riskerna ökat för att marken redan är blöt och att snabba väderomslag till regniga perioder dyker upp med kort varsel. Följden blir ökad risk för större växtnäringsläckage. Dessutom finns risken att lantbrukare avvaktar med spridningen i väntan på dagar i november/december med goda förutsättningar. Om de fina dagarna inte dyker upp kan lantbrukarna bli stående med överfulla lagringsbehållare i slutet på året, och tvingas då sprida stallgödsel under dåliga förhållanden. Även om det skulle ges en ökad flexibilitet i spridningsreglerna kan vi inte gardera oss mot det svårare väderläget. 8. Allmän jakttid på kronvilt Länsstyrelsen noterar LRF:s begäran om utökad allmän jakt på hind och kalv av kronhjort som komplement till förvaltningen i kornhjortskötselområden. Frågan bereds för närvarande i ett remissvar till regeringen och dialog med LRF pågår. 9. Underlätta gårdsförädling och gårdsförsäljning av mat Länsstyrelsen delar LRF:s uppfattning att det krävs samsyn för att förenkla och ge företagen goda förutsättningar att etablera sig och utvecklas. År 2011 påtalade Länsstyrelsen till regeringen att det är många myndigheter inkopplade i tillstånd. Sedan dess har vissa förändringar genomförts där Livsmedelsverket i dag godkänner t.ex. styckning. Trots att det har skett regelförenklingar är fortfarande många myndigheter inblandade i tillståndsgivning, precis som ni anger i er skrivelse. Länsstyrelsen kommer fortsätta att arbeta för regelförenklingar. Vår målsättning är att det ska vara enkelt att göra rätt. Regeringen arbetar med att ta fram en ny livsmedelsstrategi. Den strategin har som syfte att öka matproduktionen i Sverige, stödja konsumenternas

8 (9) efterfrågan på svensk och ekologisk mat och att skapa sysselsättning på den svenska landsbygden. Länsstyrelsen anser att regelförenklingar är nödvändiga för att nå dessa mål. Att både LRF och Länsstyrelsen arbetar för förenklingar är viktigt för den fortsatta utvecklingen. Länsstyrelsen lyfter frågan om regelförenklingar i Länsstyrelses dialoger med Jordbruksverket och Näringsdepartementet. Flera av de förslag som LRF lyfter fram gäller andra aktörers ansvarsområden, framförallt kommunernas men också Skatteverkets. I de fallen har Länsstyrelsen begränsade möjligheter att påverka. Men vi har gärna en fördjupad dialog med LRF för att reda ut om det finns frågor där Länsstyrelsen kan ha en roll för att förenkla för LRF:s medlemmar. Länsstyrelsen vill också fortsätta att stödja nystartade livsmedelsföretagare. Ett exempel är aktiebolaget Lokalproducerat i Väst som Länsstyrelsen finansierar tillsammans med Västra Götalandsregionen. Lokalproducerat i Väst arbetar med att ge rådgivning och kompetensutveckling inom bland annat ekonomi, företagande, produktutveckling, försäljning, marknadsföring, varumärkesarbete, miljö, effektivisering och logistik. Länsstyrelsen håller också utbildningar inom livsmedelshygien via Landsbygdsprogrammet. Informationsinsatserna är efterfrågade och uppskattade. Länsstyrelsen arbetar vidare kontinuerligt för att korta handläggningstiderna och hålla nere avgifterna. Sammantaget menar Länsstyrelsen att vi delar er strävan att lyfta fram Västra Götalands län som ett av Sveriges ledande matlän. 10. Näringsidkare är anmälningsskyldiga vid transport av små mängder farligt avfall Länsstyrelsen har förståelse för LRF:s synpunkter att regeln om att anmäla transporter av farligt avfall som understiger 100 kg/år är svårförståelig och har begränsad miljönytta. Det kan dock finnas problem med att undanta just jordbruket från regel. En lösning skulle kunna vara en regeländring så att all transport av farligt avfall under 100 kg/år undantas. Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag om avfallsstatistik och spårbarhetssystem och där borde denna fråga kunna hanteras.

9 (9) Till sist Länsstyrelsen i Västra Götalands län uppskatter ert engagemang i dessa frågor. Några av de frågor som ni berört har vi inte möjlighet att besluta om eftersom de ligger utanför vårt ansvarsområde. Där vi har möjlighet att direkt eller indirekt påverka kommer Länsstyrelsen att försöka vara lyhörd och flexibel inom de ramar som våra uppdragsgivare ger oss. Vi ser också fram mot en fortsatt god och öppen dialog med LRF Västra Götaland, för en levande landsbygd och ett grönare och mer hållbart Sverige Lars Bäckström Landshövding Lisbeth Schultze Länsöverdirektör