En gemensam kursbricka

Transkript

1 En gemensam kursbricka Distans- och flerformsutbildning för de svenska gymnasierna Ann Sandelin

2 En gemensam kursbricka Distans- och flerformsutbildning för de svenska gymnasierna Kartläggning 2013 FM Ann Sandelin Den som ved små ting hæfter sig lar store ugjort efter sig. Piet Hein

3 Svenska kulturfonden beställde i maj 2013 en utredning gällande gymnasiernas behov, önskemål och förväntningar på en eventuell gemensam kursbricka. Utredningen ska tjäna som beslutsunderlag för fonden och inspirera till diskussion på fältet. Kulturfonden riktar ett varmt tack till författaren! Författaren ansvarar för rapportens innehåll och formuleringar. Ann Sandelin grafisk design Lena Malm tryck Unigrafia, 2013 tryckort Helsingfors isbn

4 Innehåll 1. Inledning 5 2. Allmänt om kartläggningen 9 3. Nuläget Målsättningar Utvecklingsområden för den digitala undervisningen Hela Svenskfinland på distans För elevens bästa 35 Bilaga 36

5

6 1. Inledning De finlandssvenska gymnasierna står inför många utmaningar. Hela utbildnings - systemet befinner sig mitt i en digital utveckling som i grunden kommer att förändra såväl metoderna för undervisning som sätten att inhämta kunskap. I Dialog på undantag (Samverkan mellan lärarutbildningen och avnämarna i det svenskspråkiga Finland av Staffan Selander, Wieland Wermke och Lena Geijer, 2013) konstateras att ny teknologi medför inte bara access till databaser, möjlighet att kommunicera eller själva producera och sprida filmer, musik och texter, utan i förlängningen också att själva undervisningen förändras. Till exempel finns det idag lärare som inte längre föreläser i klassrummet, utan som har spelat in sina föreläsningar i mindre avsnitt, vilka studeras av eleverna innan de kommer till skolan (det flippade klassrummet ). Kärnan är ändå pedagogik och innehåll, inte teknologi. Ett allfinlandssvenskt samarbete kring en gemensam virtuell kursbricka kan bli en hävstång för att hitta en gemensam linje och försnabba de förändringar den digitala utvecklingen kräver. Studentexamen är gymnasiets slutmål och examen på dator innebär en stor förändring. Studentexamensreformen fr.o.m är ett momentum då nya inlärningsmetoder, pedagogik och teknik borde vara på plats. Det brådskar med åtgärder samtidigt som det finns behov att ge tid för den kulturförändring som skolan är mitt inne i. Svenska skolan ligger efter den finska. Ett närmare studium av läsningsresulta- 5

7 ten i pisa-undersökningarna (Satya Brink, Kari Nissinen, Jouni Vettenranta: Jämlikhet och resultat, 2013) har visat att de elever som går vidare till de finlandssvenska gymnasierna ligger efter sina finska medstuderande. Likaså visar Erik Gebers rapport att det finns resultatskillnader i studentexamen i vissa ämnen (Geber: Kan vi bli bättre, 2013). Resultatklyftan mellan svensk och finskspråkiga elever kan inte vara acceptabel. Det behövs strategier som bär framåt mot större bredd och kvalitet! De distansundervisningsringar som idag finns i Svenskfinland gör ett förtjänstfullt arbete, var och en inom sin region. Det är värdefullt att man kommit så långt att gymnasierna samarbetar på regional nivå. Men samarbete inom hela Svensk - finland saknas. Kommunförbundets och Svenska kulturfondens gymnasieutredning, Studentexamen på lika villkor (2012), efterlyste att samarbete kring it och undervisningsteknologi ska ske mellan alla svenskspråkiga gymnasier. Beredskap att stöda utvecklingen av gemensamma modeller för distans- och flerformsundervisning har markerats av myndigheter och fonder. Det sammantagna utbudet i de finlandssvenska kursbrickorna är relativt omfattande men borde fås i system. Att samla kompetensen kan bli ett existensvillkor när resurstilldelningen till gymnasierna minskar. Potential finns för att aktivt gå in för att göra gymnasieutbildningen på svenska mer kvalitativ och konkurrenskraftig. Förutsatt att gymnasierna och deras huvudmän har vilja och klara målsättningar. Distanskurserna hjälper eleverna att vänja sig vid den framtida studieformen i högskolor och universitet. Gymnasierna måste själva gemensamt definiera hurudana kurser det finns behov av att inkludera i kursbrickan. 6

8 De centrala behoven är att garantera en regional jämlikhet, ett likvärdigt kursutbud över hela Svenskfinland, oberoende av vilket gymnasium en studerande är inskriven i överlag höja distanskursernas pedagogiska kvalitet motivera och fortbilda lärarna I det följande presenteras kartläggningen och de åtgärdsförslag som framkommit i samtalen. Efter en beskrivning av nuläget, inklusive utvecklingsbehoven ges avslutningsvis ett antal tentativa modeller för hur gymnasierna kunde göra mera tillsammans i framtiden. 7

9 8

10 2. Allmänt om kartläggningen Uppdraget Att beträffande en gemensam kursbricka för de svenska gymnasisterna inhämta fältets synpunkter, behov och önskemål samt klargöra vilka förväntningar de olika ringarna har på samarbete och arbetsfördelning. Målet är att för de studerandes bästa över regiongränserna tillgodogöra sig den resurs och kompetens som distansundervisningsringarna utgör. Förhoppningen är att kartläggningen ger underlag för kommande insatser. På uppdrag av Svenska kulturfonden genomfördes kartläggningen i interaktion med alla gymnasieringar, de flesta gymnasier samt några huvudmän och sakkunniga i juni september I kartläggningssamtalen och den uppsamlande diskussion den 12.9 deltog över 40 personer (bilaga). För kartläggningen tillsattes en referensgrupp med följande medlemmar: Veronica Granö-Suomalainen (ordförande) och Sonja Ollas-Airinen från Svenska kulturfonden, Bob Karlsson och Gun Oker-Blom från Utbildningsstyrelsen, Kristina Wikberg från Kommunförbundet, Karolina Lång från Finlands Svenska Skolungdomsförbund och Bo Rosenberg som var en av gymnasieutredarna i Student examen på lika villkor Fokus i kartläggningen var distansutbildningen, som är ett komplement till närstudierna i gymnasiet. Nätkurserna ger ett mervärde, men ersätter inte skolmiljön. Utveckling av distanskurserna har flera beröringspunkter till den mycket bredare kontexten som leder fram till digitaliseringsreformen av studentexamen och ny läroplan för gymnasiet. 9

11 Bakgrund År 2004 var Utbildningsstyrelsens och Svenska kulturfondens vision för distansutbildning en allfinlandssvensk plattform och att för elevernas bästa maximera nyttan av det som görs i de olika regionerna. Gymnasieringar har utvecklats i alla finlandssvenska regioner undantaget Helsingfors och Esbo som har satsat på en del gemensamma kurser i realtid. Mera samarbete har förespråkats av alla gymnasieutredningar sedan Ett utökat samarbete kring distanskurserna har efterlysts i många sammanhang. Senast framfördes flera inlägg till förmån för ett allfinlandssvenskt distansutbud i samband med presentationen av Erik Gebers rapport Kan vi bli bättre, De svensk - språkiga gymnasisternas framgång i studentexamen Terminologi Distansundervisning kan idag uppfattas som ett föråldrat begrepp. Hellre kunde teknik stött lärande eller nätbaserad utbildning användas. De skall i efterföljande text i alla fall utläsas att innehålla både kurser på nätet och flerformsundervisning, t ex kurser i realtid och andra former av virtuell utbildning. IKT är en oftast i skolsammanhang använd term för informations- och kommunikationsteknik. Kursbricka står för det kursutbud som erbjuds av de fyra distansutbildningsringarna i respektive regioner (se kapitel 3). Samtalens resultat samsyn och olikheter I kartläggningssamtalen, som fördes i positiv anda, rådde samsyn om betydelsen av att göra mera tillsammans. Behov för förbättringar finns. Samarbetsvilja finns. Argument för att satsa gemensamt finns. Trots det verkar det vara svårt att hitta en modell som alla ställer sig bakom. Ekonomin är en utmaning med minskande resurser. Samarbete kan bli ett existensvillkor. 10

12 Många efterlyste samarbetsstrukturer av nytt slag. Viljan är stor att göra det bästa för de finlandssvenska elever som gymnasierna skall fostra till fortsatta studier och yrkeslivet. Målet är att ge eleverna ett likvärdigt utbud i alla finlandssvenska regioner och minska obalansen i förhållande till de finska gymnasierna. Förståelse finns för att det är oekonomiskt dubbelarbete med samma kurser i flera regioner. Om möjligheten att skapa en gemensam finlandssvensk kursbricka rådde varierande uppfattningar, främst därför att behoven är olika i olika regioner och skolor (bilaga, s. 36). Valfriheten för eleverna borde öka. Alla elever ska ha samma möjlighet och tillgång till alla kurser, inte bara skolans egna. Samarbetet kring distanskurser skapar också annat samarbete mellan skolorna och lärarna; utvecklar kollegialitet, erbjuder erfarenhetsutbyte. Men med hela Svenskfinland kan det bli mycket opersonligare än i den egna ringen. Utvecklingen går fort och kurserna föråldras. I många av samtalen konstaterades att de nuvarande ringarna har kommit så långt det är möjligt. Med internt samarbete kan man inte komma längre eftersom skolornas resurser inte räcker till. För att gå vidare måste man ha ett annat koncept. Det som behövs är en kraft som driver den pedagogiska utvecklingen och klargör ekonomin. Vad säger eleverna? Dagens och morgondagens elever lever i en digital verklighet, särskilt på de sociala medierna talets skola ska vara interaktiv, läromedlen ska vara interaktiva och eleverna ska själva aktivt delta. De utvärderingar två ringar (Vi7 och NiVå) gjort visar att de studerande upplever det som positivt att genom distanskurserna kunna frigöra sig från tid och rum och utföra arbetet självständigt när det passar dem själva bäst. Eleverna rekommenderar gärna kurserna för andra studerande och tror att de kommer att ha nytta av kursen i studentskrivningarna. 11

13 Men studier på distans kräver disciplin och målmedvetenhet. Ivern för distanskurserna minskar när arbetsmängden klarnar. Många avbryter eftersom det krävs mera aktivitet än de hade förväntat sig. Eleverna föredrar den egna skolan. I distansstudierna behövs stöd både från den egna läraren och från kursens lärare som måste vara närvarande och inte synas bara som text. Därför skulle kurser i realtid vara bra liksom videokonferenser. Också mera kontakt till kursens andra elever efterlyses. Eleverna ställer krav på kursernas kvalitet. Att läsa sida upp och sida ner med text motiverar inte. Om allt är statiskt minskar intresset. Arbetssätten skall vara varierade och mångsidiga. Kursen måste vara levande och gå stegvis fram. Visuella inslag och grafik behövs, gärna en utformning som är igenkännlig för dem som dagligen lever på nätet. Sociala medier och realtid fungerar, ensamt arbete vid datorn fungerar sämre. 12

14 3. Nuläget I dag finns: 4 gymnasieringar, GNet, NiVå, Vi7 och Team Nord med varierande utbud och tyngdpunkter. Vasa svenska aftonläroverk som fungerar som ett distansgymnasium och samarbetar med Helsingfors svenska aftonläroverk. Tidigare fanns Distansgymnasiet vid Utbildningsstyrelsen. För de finska eleverna och lärarna finns mycket större utbud och flera alternativ. Mellan de finlandssvenska ringarna finns bara begränsat samarbete. De enskilda kursbrickorna är ganska små och innehållet varierar. Men sammantaget erbjuder de ett imponerande utbud. En sammanställning av ringarnas kursbrickor (gjord av Bernt Klockars, rektor för Karleby svenska gymnasium) visar att de tillsammans erbjöd 94 olika kurser. I viss mån, men inte i väldigt hög grad, är utbudet överlappande (8 kurser). I tillägg kommer 45 kurser från Vasa svenska aftonläroverk. En överlevnadsstrategi har varit incitamentet för tillkomsten av flera av de finlandssvenska distansringarna: att små gymnasier får möjlighet att bredda sitt kursutbud genom samarbete. I hälften av ringarna hanteras samarbetet s a s på frivillig väg genom att man både får och tar. De deltagande skolorna bidrar med kurser. Administrationen sköts oftast i ett rektorssamarbete. Endast GNet har för tillfället en deltidsanställd koordinator. Vi7 har haft en koordinator, som nyligen bytt jobb och inget beslut har fat- 13

15 tats om nyanställning. I en allfinlandssvensk bricka är det en utmaning att fungera på frivillig bas. Ringarna kort presentation GNet är den största ringen, efter att en utvidgning lanserats hösten Den har sitt ursprung i Nätteam Öst (2006) med gymnasier från Östra Nyland och språköarna. Efter utvidgningen omfattar GNet gymnasierna i Borgå, Björneborg, Gran - kulla, Helsinge, Kotka, Kyrkslätt, Lovisa, Sibbo, Tammerfors och Åland. Utbudet är mångsidigt, med tonvikt på små ämnen: skolvisa kurser, tillämpade kurser, vissa obligatoriska kurser och fördjupade kurser, 32 stycken. Varje skola bidrar på jämlik basis. Både traditionell och virtuell undervisning skall finnas. I det utvidgade projektet ingår intensifierat lärarsamarbete, fortbildning och träffar samt ämnessamarbete kring delning av eget läromaterial. GNet har ingått en principiell överenskommelse med Vi7 om att mot avgift erbjuda tillgång till varandras kurser. Efter utvärdering kan ett fullskaligt samarbete mellan de två ringarna inledas. GNet ser att det behövs några år för att etablera rutinerna och systematisera den utvidgade ringen. NiVå har sju års erfarenhet av samarbete mellan gymnasierna i Åboland och Västra Nyland: Ekenäs, Hangö, Karis-Billnäs och Virkby samt Katedralskolan i Åbo, Pargas och Kimitoön (koordinerande skola). Strategin är att välja de kurser som är små i de enskilda skolorna, små realämnen och repetitionskurser som skulle kräva tilläggsresurser. NiVå erbjuder 20 kurser. Huvudsyftet är att förbättra studentexamensresultaten. Gymnasierna har gemensamt utarbetat ett administrativt system. Lednings - gruppen för NiVÅ utgörs av gymnasiernas rektorer eller en representant som respektive gymnasium utser. En av rektorerna är koordinator och lönekostnaderna 14

16 delas jämnt mellan skolorna, likaså de tekniska kostnaderna. Den skola som ordnar distanskursen betalar lärarens lön. NiVås kurser kostar hemskolan 150 e/elev och kurs. Tidigare har problemet varit bortfall från kurserna. Nu fungerar systemet bra och avgiften är en morot för att kursen inte avbryts efter anmälan. En utvärdering gjordes våren Team Nord i Norra Österbotten omfattar gymnasierna i Karleby, Kronoby, Jakob - stad, Pedersöre samt Nykarleby och erbjuder ett 30-tal distanskurser samt internationell verksamhet. Rektorerna samarbetar och möts regelbundet. Kursbrickan innehåller ämnen där grupperna är små i de enskilda skolorna, prepkurser och kompletterande ämnen. Team Nord debiterar hemskolan 150 e/elev och kurs. Team Nord har föreslagit Nätverket I-gymnasium, ett treårigt projekt i syfte att sammanställa en kursbricka för alla gymnasier i Svenskfinland, inklusive fortbildning för gymnasielärarna i digital pedagogik. Vi7 i mellersta och södra Österbotten består de facto av åtta gymnasier, som var och en levererar tre kurser till kursbrickan. 24 elever är maxantal skribenter. Varje lärare som gör kurser och är examinator får en vecka ledighet eller en kurs, oberoende av antalet elever på kursen. Linjedragningen är uttryckligen fördjupade kurser och små kurser som behöver flera aktörer för att kunna genomföras. Gymnasierna sköter själv de obligatoriska kurserna. De deltagande gymnasierna är Vörå, Korsholm, Petalax, Närpes, Kristinestad samt i Vasa Övningsskolas gymnasium, det svenska aftonläroverket och Vasa Gym - nasium. En handbok för studier på distans finns tillgänglig och en digital handledningspilot skall startas. Ett system för utvärdering bland både elever och examinatorer finns. Vi7 och Team Nord samarbetar och rektorerna möts regelbundet. En utvärdering av bägge kursbrickor gjordes

17 Huvudstadsregionen Stora gymnasier ser sig inte behöva distanskurser. Varken gymnasierna i Helsingfors eller Mattlidens gymnasium i Esbo är engagerade i en gymnasiering. I några fall har elever tagit kurser från Vasa svenska aftonläroverk. Gymnasierna i Esbo, Vanda, Grankulla och Kyrkslätt har samarbete kring kurser i realtid. Mest etablerade är realtidskurserna mellan Mattliden och Helsinge gymnasium. I Helsingfors utvecklas samarbete över språkgränserna inom Helsingfors e- campus som primärt är ett pedagogiskt utvecklingsprojekt: hur man använder läromedlen, hur man undervisar, hur kurser, läroplaner och samarbete utformas mm. Helsingfors kunde ha nytta av erfarenheter från andra gymnasier i Svensk - finland och gymnasierna skulle gärna kunna vara med i större finlandssvenska helheter som också Helsinfors Arbis och vuxenlinjerna kunde ha nytta av det. Vasa svenska aftonläroverk (Aftis) Vasa svenska aftonläroverk fungerar som ett distansgymnasium och samarbetar med Helsingfors svenska aftonläroverk. Alla kurser kan avläggas via nätet med en handledande lärare och ett antal frivilliga närstudietillfällen. Kurserna vid Vasa svenska aftonläroverk kostar 30 e/ämnesstuderande. Vasa stad fakturerar eleven. Bara i sällsynta fall får hemskolan fakturan. Aftis grundkursbricka innehåller 45 kurser: de obligatoriska, fördjupade och någon prepkurs. I tillägg finns ett Fristarter-system, som ger lärarna möjlighet att mot ersättning göra kurser utanför kursbrickan för upp till 24 studerande per kurs. Eleverna får därmed möjlighet att avlägga vilken kurs som helst. Studiehandelarna får ofta förfrågningar och man försöker vara flexibel. Privatstuderande kan få en kurs om ämnesläraren accepterar. I så fall får läraren 150 e i ersättning. 16

18 En finsk modell ISOverstas Ett nationellt samarbetsorgan för nätutbildning. Det största av flera motsvarande. Ett nätverk administrerat av Kuopio stad. Andra stadiets och den fria bildningens skolor kan ansluta sig. För skolor med elever från är medlemsavgiften mellan och Kurs del - tagande kostar e (beroende på kursform) och betalas till den skola som erbjuder kursen. Anmälan och prov sker i den egna skolan. Medlemmar är 74 gymnasier och 9 yrkeinstitut främst i Östra Finland men också i Birkaland, Nyland och Egentliga Finland (november 2012). Erbjuder följande tjänster: Sammanställer, utvecklar och upprätthåller gemensamma distanskurser som medlemsskolorna erbjuder, årligen ca 300. Kurserna är antingen distanskurser i Moodle eller virtuella kurser, där eleverna kan delta i klassundervisning i realtid eller via inspelningar. Producerar årligen minst 30 modellkurser med läromaterial och uppgifter. Modell - kurserna kan fritt redigeras och lärare uppdaterar dem kontinuerligt. Upphovsrättsliga avtal, som inkluderar ersättning, sluts alltid med de läbygger modellkurserna. Sammanlagt har ca 350 modellkurser producerats. För delning av läromaterial finns ISOAitta. Där finns för gemensam användning ca 3300 olika läromaterial som inte är bundna till någon enskild plattform. Virtuella klasstjänster som möjliggör undervisning i realtid, produktion och användning av ljud och bild, utbildning och tjänster för möten. Ljud och mediefiler lagras och distribueras via ISOarkisto. Stöder utvecklingen av lärarnas kompetens och kontakter genom att organisera fortbildning tillsammans med högskolor och andra samarbetspartners samt nätverkets egna lärare. Därtill erbjuds lärare och elever pedagogiskt och tekniskt stöd för användningen av nät - tjänster. 17

19 18

20 4. Målsättningar Mera än sina delar För svenskfinlands gymnasier är utmaningen att se helheten i Svenskfinland för att för elevernas bästa kunna använda hela den kompetens och de resurser som sammantaget finns i en tid då kraven ökar och inbesparingar hotar. Man måste jobba tillsammans mot gemensamma mål. Det kan vara svårt att lyfta blicken över de regionala olikheter som onekligen finns. Men kanske betonas de ibland onödigt mycket? Kan man öka förståelsen och förtroendet för att hitta de gemensamma nämnarna? Det allra främsta incitamentet för gemensam utveckling är givetvis de kunskaper de studerande behöver för framtiden. Med dagens teknologi borde det vara möjligt för varje elev att kunna avlägga vilken kurs som helst. I Svenskfinland borde gymnasiestuderandena få ett likvärdigt utbud oberoende av regiongränser och i bättre paritet med de finska eleverna. Jämlikhet betyder inte att alla skall göra på samma sätt utan att alla får samma möjlighet att uppnå resultat. Regional jämlikhet Gymnasierna och deras huvudmän måste vara överens och diskutera fram de mest ändamålsenliga modellerna för en gemensam kursbricka. För att en allfinlandssvensk struktur med många olika delar skall svara mot framtidens behov skall för gymnasierna finnas insyn och möjlighet att delta i utvecklingen. 19

21 Gymnasierna kunde komma överens om att skapa en förteckning över de fördjupade kurser som borde finnas på en finlandssvensk kursbricka. För en digital kursbricka skulle det vara bonus om lärarmaterial, prov och övningsuppgifter fanns att användas fritt och redigeras i ämnets utbytes- eller lärarrum. På finskt håll och i Sverige finns ett rikt utbud av sådana delningsforum eller materialbanker. Bäst om lärarna själva får välja och möjligheter skapas för att kurserna kan användas över flera plattformer. Med tanke på eleverna och det nätsurfande de vant sig vid får de valda plattformerna inte heller vara för styva. Kvalitet För kvalitetskontrollen behövs gemensamma riktlinjer som hjälper lärarna. Mera koordinering kunde diskuteras fram i ämnesgrupper över regiongränserna. Minska antalet elever som avbryter i distanskurserna. Förmedla de krav distans - studier ställer och lär ut studieteknik. Integrera distanskurserna i skolans sociala kontext och sörj för direkt lärarkontakt. I varje skola som erbjuder distanskurser borde finnas en lärare som kan vara handledare och personlig kontakt för eleverna: hjälpa, inspirera och puffa någon timme i veckan. Skapa ett system med närstudiedagar, bandade lektioner, t ex på YouTube och flexiblare möjligheter att öppna lektionerna flera gånger. Kurserna skall uppdateras fortgående och kursupplägget måste vara igenkännligt för eleverna. Marknadsför nätkurserna för att bredda elevernas intresse. Eleverna kunde sprida informationen till kamraterna och koordinatorerna till lärarna. 20

22 Lärarmotivation En kompetenskartläggning den kompetens lärarna upplevde sig ha och den de såg sig behöva gjordes för ett par år sedan i huvudstadsregionens svenska grundskolor. Kartläggningens resultat, där it var det största utvecklingsbehovet, bekräftar att bara 30 50% av lärarna engagerar sig i den digitala utvecklingen. Samma procenttal gäller för gymnasielärarnas intresse för distanskurser. Motivera lärarna att bli bekväma med ikt och att hålla distanskurser. Fortbildning borde vara en möjliggörare. Kollegialt stöd behövs, t ex mellan ämneskolleger. Det skulle behövas tillfällen där kolleger kan utbyta erfarenheter sinsemellan. Nya virtuella former för kontakt borde utprovas. Att ämneslärarna hittar varandra genom att jobba tillsammans kring distansundervisning skulle kunna leda till annat samarbete i bredare bemärkelse. Inte minst för lärarna från språköarna är det otroligt viktigt att få träffa kolleger. Det är rektorernas ansvar att inspirera lärarna. Stöd rektorerna t ex genom studiebesök i finska eller nordiska skolor som jobbat mycket med ikt. Läromedelsproducenterna måste tas med i skolans digitala utveckling. Förlagen kunde göra en gemensam push eller ta initiativ till en lärobokstänketank. I Sverige finns ett stort digitalt utbud av läromedel och -material. Den finlandssvenska skolan borde få tillgång till att plocka sådant som är relevant. Kunde man köpa loss ur.se, som nu kan tas emot bara av en i Sverige registrerad dator. En kraftsatsning från lärarutbildningens sida efterlyses av många. Den digitala utvecklingen borde vara en integrerad del av ämnesdidaktiken vid Pedagogiska fakulteten och fortbildningen. I dagens läge har eller får de utbildade lärarna inte den behövliga kompetensen. Forskning om nätpedagogik finns internationellt; använt material och kurser. 21

23 Gymnasiet och tredje stadiet En stor och viktig fråga är sammanhanget mellan gymnasierna och tredje stadiet. Frågan borde kunna utvecklas i samarbete med högskolorna. Kunde skolorna få digitalt kunnande genom universiteten? Internationellt finns flera exempel på att topp - universitet satsar massivt på öppna online-kurser. Om högskolorna kunde erbjuda mera kurser för gymnasiet skulle en brygga till högskolestudierna skapas. Gymnasierna har ansvar för att förbereda de studerande för högskolestudier. Ett led i det är att alla elever tar några distanskurser. Redan idag sägs det att de österbottniska studenterna har bättre beredskap för högskolestudier tack vare distansundervisningen. Kontakten och samarbetssätten mellan gymnasierna och högskolorna är idag outvecklade, men ökat intresse börjar synas från högskolornas sida. Hittills har det gått bättre med yrkeshögskolorna. Inom vissa ämnen har kontakten mellan gymnasielärarna och högskolorna lyckats bra. Möjligheter för eleverna att bekanta sig med högskolorna finns. 22

24 5. Utvecklingsområden för den digitala undervisningen Gymnasiernas huvuduppgift är den dagliga undervisningen. Men distanskurserna kan bli ett komplement av ökad betydelse. Vilka är förväntningarna på framtiden? Vilka problem borde lösas? Sammantaget kan konstateras att frågorna är många och att det är svårt för en enskild ring att orka med utvecklingsåtgärder. I alla ringar konstateras att ett stort problem är den procentuellt stora mängd elever som avbryter kurserna vilket gäller distansundervisning överlag. I det följande redogörs för frågor där kartläggningssamtalen visar på ett utvecklingsbehov. Handledning Lärarna behöver handledning i att handleda eleverna och i att göra nätkurser, eleverna i att använda dem. Ringarna erbjuder i viss mån handledning: Vi7 har en handbok för de studerande, examinatorer, de egna lärarna och studiehandledare. Motsvarande finns på nätet hos GNet. Studiehandledarna har en central roll i att samla den egna skolans elever före kursstarten till en genomgång och tekniska råd. Kursbrickor och kursupplägg Praxis för vilka kurser kursbrickan innehåller i dagens läge och uppfattningen om vad som behövs i framtiden varierar. Alla ämneslärare är inte intresserade av att 23

25 undervisa på distans. Det styr kursurvalet. Med tanke på ett likvärdigt utbud för alla elever i Svenskfinland är detta inte en tillräckligt målmedveten linje. Ingen ring erbjuder alla kurser. Framförallt torde behovet av distanskurser finnas bland fördjupade kurser i realämnen, matematik och i korta språk. Antalet deltagare i distanskursen påverkar kraftigt arbetsmängden för examinatorn. Därför har ringarna definierat det maximala antalet elever per kurs (i medeltal 24). Flera deltagare innebär att mera tid går åt för genomgång och feedback. Det kan bli ett problem med en gemensam kursbricka. Läromaterial och lärarmaterial Vilket undervisningsmaterial behövs i framtiden? Läromedelssituationen för de svenska skolorna upplevs som frustrerande. Mycket mera och billigare finns på finska. De finska upplagorna används när de svenska är föråldrade, men eleverna vill inte ha dem. Skillnaden till det finska läromedelsutbudet är en orättvisa för de svenska eleverna som märker hur föråldrat utbudet är. De finlandssvenska lärarna får göra mycket extra jobb och vara aktiva med att producera eget läromaterial. Tillgängligheten till lärarmaterialet kunde utgöra en stor sammantagen resurs och ett bonus för kursbrickan men tröskeln är hög för lärarna att ställa sitt egna material till allas förfogande. Dagens läromaterial behöver dessutom utvecklas till att innehålla interaktivt material. Förändringen kräver mycket kompetens och ansvar av lärarna. Samordningsfrågor Flera frågor där en samordning eller riktlinjer skulle behövas eller vara nyttiga har lyfts fram. Både i nuläget och särskilt gällande en gemensam kursbricka skulle diskussion om erfarenheter och modeller gagna helheten. Nu saknas en gemensam referensram. För större samstämmighet skulle det vara önskvärt med riktlinjer för 24

26 bedömning och kvalitet, modeller för kursupplägg och erfarenhetsutbyte om teknologiska val. Perioder, positioner, lektionstider och lov ser olika ut i olika skolor och regioner. Orsakerna är flera t.ex. att vissa gymnasier är nära kopplade till högstadierna. Rektorerna ser att samordning i hela Svenskfinland inte är möjlig och att problemen med nätkurserna kan lösas (och har lösts) trots olikheterna. Distans under - visning och närundervisning behöver inte följa samma rytm. Med tanke på distansundervisning i realtid och videokonferenser kräver frågan dock omtanke. Olika system får inte användas som argument för att bromsa samarbetet. Teknologi Den teknologiska utvecklingen går snabbt. Nya alternativ till dagens modernaste lösningar utvecklas hela tiden och det som idag ses som bäst, t ex pekplattan, kan vara ålderdomligt om några år. Därför är den relevanta frågan inte vilka val man gör utan vad man vill uppnå med valen. Det finns mycket hierarki och känslor i de tekniska lösningarna. Gäller t ex lärplattformer (utbildningsplattformer) används Fronter idag av de flesta svenska gymnasierna. På vissa håll ses den inte längre som optimal i relation till framtida, flexiblare behov. I Åboland och Västra Nyland används Moodle som är gratis och används av högskolorna. Andra alternativ prövas också ut och flera kommer. Därför är det inte motiverat att gemensamt binda sig till en enda plattform. Andra teknologifrågor handlar om nät och utrustning. Alla skolor har t ex inte tillgång till trådlösa nät, av ekonomiska skäl eller för att de bedöms som alltför sårbara. Verktyg behövs, men hur skolor väljer kan variera av flera skäl. Tekniken kan inte vara den samma överallt. Det går inte heller ihop med kommunernas tekniska val och avtal med producenter. Förståelse för skolornas tekniska utveckling behövs hos de kommunala it-förvaltningarna. 25

27 Ekonomi Dagens finlandssvenska ringar tillämpar två olika finansieringsmodeller. NiVå och Team Nord debiterar skolorna 150 e/elev och kurs. Aftis debiterar de ämnesstuderande. Övriga ringar har ingen debitering utan bygger på att deltagande skolor bidrar likvärdigt, främst i form av kursutbud. Debitering och millimeterrättvisa tror man inte på. Ringarna har fått stöd av Utbildningsstyrelsen och fonderna. Kontinuerlig fond finansiering för grundverksamheten är inte möjlig. Kunde en gemensam kursbricka förverkligas som en satsning som kostnadsmässigt är liten men ger stor effekt för att de svenska eleverna skall få jämlika förutsättningar för att uppnå resultat? En del anser att om innehållet är bra och behovet finns så köper skolorna, andra igen att det är svårt att binda kommunerna vid att köpa ett visst antal kurser. Det virtuella utbudet måste vara väl organiserat. Elevernas behov skall styra. I initieringsfasen behöver ett allfinlandssvenskt projekt extern finansiering. Om produkten svarar mot behovet kan man sedan bli självgående. Kan det t o m göras lönsamt? Kan eleverna betala? Kurserna kan upplevas vara litet mera värda om de kostar. Om en prislapp finns väcks inga falska förhoppningar om att någon annan vill finansiera i längden. Lärarna bör få ersättning för att göra distanskurser enligt ett gemensamt system. Lärarens förändrade roll Att tillvarata skolans sociala roll understryks med distansundervisningen. Den personliga kopplingen till lärarna blir viktigare eftersom eleverna bryr sig mindre om ansvaret helt ligger på en lärare från en annan skola. På lärarsidan är kontakten mellan examinator (den lärare som gjort kursen) och handledaren/den egna läraren central men haltar ännu till vissa delar. 26