Libris på värmlandsbiblioteken en förstudie

Transkript

1 Libris på värmlandsbiblioteken en förstudie

2 Rapport från projektet Libris på värmlandsbiblioteken - en förstudie Författare: Ingalill Walander Olsson Birgitta Sparre Berit Wester Rapporten är nedladdningsbar från webbplatsen: Utgiven av Region Värmland, maj 2012

3 Innehållsförteckning Inledning 4 Syfte 5 Bakgrund 5 Frågeställningar 9 Metod 9 Genomförande 10 Intresseanmälan och överenskommelse 10 Katalogiseringsutbildning - 10 Hur mycket av bibliotekens inköp finns på biblioteken? 10 Pilotbibliotek 10 Konvertering/Matchning 13 Förvärvsrutiner 14 Diskussion och slutsatser 16 Berit Wester biblioteksansvarig i Sunne kommun 16 Birgitta Sparre, bibliotekschef i Hagfors 17 Helesine Taylor, bibliotekschef i Karlskoga 18 Lena Saltberg, bibliotekschef i Kristinehamn 19 Källförteckning 20 Bilaga 1 21

4 Inledning Några mindre Librabibliotek i Värmland bestämde sig för att genom ett projekt se hur det är att bli Librisregistrerande bibliotek och denna rapport ska beskriva deras väg för att nå målet. Så här skrev de i projektansökan: Biblioteket måste vara en aktiv del av en större biblioteksgemenskap, som erbjuder samsökning och enkel administration vid lånesamarbete. Biblioteken måste samverka effektivt kring katalogisering, i Libris görs varje post endast en gång. Axiell utvecklar inte opac. Dagens opac är en bristfällig produkt, då den inte är anpassad för användare med läshandikapp. Biblioteken måste vara kostnadseffektiva, att Libris är ett icke vinstdrivande kollektiv är betydelsefullt. Leverantörsberoende har visat sig vara ett problem för bibliotekens utveckling, inlåsning hindrar användbarheten av bibliotekens nättjänster. Bibliotekens kataloger bör i framtiden kunna integrera digital text, bildoch ljudfiler, för det behövs ett nationellt samarbete kring licenser. FAKTA Projektperiod: Finansiering Kungliga Biblioteket kr Inom projektet finns fyra katalogsystem: Värmlands län - Hagfors, Sunne, Kristinehamn Örebro län - Karlskoga / Degerfors /Storfors Projektarbetet har utförts vid Länsbiblioteket i Värmland i samverkan med Länsbiblioteket i Örebro och Västmanland samt biblioteken i Degerfors, Karlskoga, Storfors, Hagfors, Kristinehamn och Sunne. Inget av de deltagande biblioteken hade tidigare bibliografisk service utan de katalogiserade själva. De har haft modet att starta den resa som det i praktiken innebär att gå över till att bli ett Libris-registrerande bibliotek. Det tar tid att få nya rutiner att sätta sig, inget helt färdigt koncept fanns och de är nu i början av en process där de bidrar till att utveckla den nationella katalogen Libris. Det ska här nämnas att de lovordar det stöd de fått från Libris-enheten på KB och de kan känna sig stolta över att ha visat vägen för andra bibliotek. 4 Inledning

5 Foto: Lennart Lundquist, Sunne kommun Syfte Syftet med projektet är att göra en förstudie av hur det är för små Librabibliotek att bli Libris-bibliotek. Att bli Libris-bibliotek betyder att hela katalogen med beståndsregistreringar läggs i Libris. Libris är en katalog, ett gränssnitt och en enhet på avdelningen för Nationell samverkan på Kungl. biblioteket. Den nationella samkatalogen Libris bygger på samverkan mellan de deltagande biblioteken, den är de medverkande bibliotekens gemensamma katalog och innehållet är fritt tillgängligt. Bakgrund Biblioteken befinner sig mitt inne i en dynamisk utveckling där spelreglerna ändras snabbt. Det har visat sig att det är svårt att som litet bibliotek i en mindre kommun kunna avsätta tid och resurser för att bevaka och ta ställning till allt som sker. Om biblioteken samverkar ökar möjligheterna och framför allt gäller det i arbetet med att utveckla och tillgängliggöra mediebestånden. I och med Kungliga Bibliotekets utökade uppdrag att ha samordnings- och utvecklingsansvar för hela bibliotekssektorn lyfts frågan om Libris som en nationell katalog fram som en av de mest prioriterade frågorna att arbeta med. Arbetet med att etablera Libris som en nationell katalog för folkbiblioteken pågår. Det finns en generell trend mot mer öppen data, vilket i längden skapar en möjlighet att dela poster mellan biblioteken. En nationell katalog kan också öka konkurrensen bland olika leverantörer och därmed gynna bibliotekens förutsättningar att utveckla sin katalog och spara pengar på licenskostnader. Syfte, Bakgrund 5

6 I KB:s plan för den nationella katalogen kan man läsa följande: Bibliotekens medverkan i LIBRIS är reglerad i en överenskommelse mellan KB och det enskilda biblioteket. Enligt överenskommelsen ska biblioteket tillgängliggöra registrerat material för utlån, läsning eller motsvarande. Biblioteket ansvarar också för att upprätthålla en tillräckligt god intern katalogkompetens. KB å sin sida äger LIBRIS-systemen och dess innehåll, för att fritt disponeras av biblioteken, samt ansvarar för underhåll och utveckling. LIBRIS-biblioteken medverkar också i olika referensgrupper där samarbetsfrågor av mer principiell karaktär kan behandlas. Libris-enheten utför inte någon katalogisering, men kan vid behov utföra maskinella mängdändringar i databasen. De två katalogiserande enheter KB har är Nationalbibliografin och Utländsk litteratur, som båda registrerar allt sitt material i LIBRIS. Till detta kommer katalogisering av ca 300 registrerande LIBRIS-bibliotek. KB ansvarar för utbildning i katalogisering i LIBRIS och håller aktuella katalogiseringsanvisningar tillgängliga via Katalogisatörens verktygslåda ( Katalogisatörer vid olika LIBRIS-bibliotek kan meddela sig med varandra via olika e-postlistor och meddelandesystem. Respektive LIBRIS-bibliotek ansvarar själv för kvaliteten i de poster som katalogiseras. Katalogiseringen ska utföras enligt KB:s anvisningar och biblioteket ansvarar för att beståndsinformationen är aktuell och uppdaterad i LIBRIS. Idag utförs det praktiska katalogiseringsarbetet oftast av bibliotekets egen personal, men det behöver inte utföras av det enskilda biblioteket. Varje bibliotek ansvarar dock för att den aktör som utför arbetet har tillräcklig katalogiseringskompetens. Det skulle således vara möjligt att organisera nya katalogiseringssamarbeten mellan bibliotek. De bibliotek som så önskar kan också välja att via avtal köpa katalogiseringstjänsten från externa aktörer (Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog 2011, s. 9-10). Integrering av befintliga poster Det finns fyra möjligheter för ett bibliotek att tillgängliggöra sina befintliga lokala katalogposter i LIBRIS: Registrera Matcha Läsa in Beställa post från medieleverantör Att registrera innebär att biblioteket i samband med t.ex. ett förvärv, antingen katalogiserar en ny post manuellt eller importerar en färdig katalogpost från 6 Bakgrund

7 extern katalogkälla via en inbyggd importfunktion i katalogiseringsklienten (Voyager). I samband med detta skapar biblioteket normalt en beståndspost med bibliotekets sigel (LIBRIS-kod) och eventuella hyllsignum. Biblioteket kan också registrera sitt bestånd genom att söka fram en befintlig bibliografisk post i LIBRIS och skapa en beståndspost till den. Beståndsposter kan även skapas via ett enkelt webbformulär - LIBRIS beståndsregistrering. Att matcha in ett bestånd betyder att LIBRIS på maskinell väg jämför bibliotekets bibliografiska poster med de som redan finns i LIBRIS. Om samma bibliografiska post påträffas läses de lokala beståndsuppgifterna in i LIBRIS (bibliotekssigel, hylluppställning, ämnesord o.s.v.). Att läsa in katalogposter innebär att maskinellt föra in poster som inte redan finns i Libris. Sedan några år finns också möjlighet att beställa en katalogpost från vissa medieleverantörer i samband med förvärv, via LIBRIS Förvärvsrutin. Rutinen bygger på att leverantören, i samband med att biblioteket gör ett förvärv, skickar metadatat (bibliografisk post och beståndspost) till LIBRIS där det behandlas, matchas på ISBN o.s.v. Inläsningen i LIBRIS följs upp av ett automatiskt e-postmeddelande till biblioteket och metadatat blir normalt tillgängligt för den lokala bibliotekskatalogen dagen efter förvärvet. Katalogposten matchas och läses in på samma sätt som ovan och förses maskinellt med beståndsinformation för det beställande biblioteket. En kombination av ovanstående fyra metoder ger förmodligen den långsiktigt mest heltäckande lösningen för att spegla folkbibliotekens hela bestånd i LIBRIS. Matchning och inläsning behövs initialt för att komplettera med titlar som saknas i LIBRIS idag, men kan även vara användbara metoder som komplement till löpande registrering. Inmatchningsprocessen behöver dock ses över och automatiseras (Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog 2011 s ). I Libris jubileumsskrift finns följande beskrivning av den situation som folkbiblioteken idag befinner sig i: Den stora frågan är vem som ska katalogisera det som inte finns i Libris, och den frågan måste folkbiblioteken lösa själva. Det finns några modeller. Den ena är att använda kooperativ katalogisering, precis som forskningsbiblioteken. Den andra är att finna en eller flera kommersiella aktörer som är villiga att sälja katalogposter styckevis, och där posterna får läggas i Libris och användas fritt. Bakgrund 7

8 Den tredje är en blandning av de båda tidigare, en offentlig aktör tar på sig att mot uppdrag och mot ev självkostnadspris vara en resurs för övriga. Den rollen har Halmstads stadsbibliotek haft för många Librabibliotek. Det finns mycket resurser för uppgiften. Folkbiblioteken lägger mycket tid på katalogisering och minst fyrtio miljoner kronor per år för att köpa poster. Det finns idag en rädsla av att allt ska rasa samman, om man lämnar bibliografisk service, trots att det finns exempel på stora och små bibliotek som klarar sig utan. En bibliotekarie som bytt bibliotek skrev 2011 på sin blogg, att han inte trodde att det gick att klara sig utan bibliografisk service. Men han såg snart att det gick alldeles utmärkt. Mina farhågor besannades inte underströk han. Folkbiblioteken har länge hoppats att hela frågan ska lösas uppifrån. Att Burk och Libris ska slås ihop, och att man inte ska märka någon skillnad ute på biblioteken. Den modellen har flera gånger stupat på juridiken och i slutändan på kostnader. Nu har Libris börjat fokusera på beståndet framåt. Hur ska Libris på bästa sätt kunna förse folkbiblioteken med katalogposter, och hur kan Libris bli en aktuell beståndsdatabas? Sammanslagningen av baserna är inte längre det primära. Istället är det fokus på fria nyförvärv. Folkbiblioteken måste till en del lägga om sina rutiner. Det har tagit trettio år av diskussioner, funderingar och besvikelser. Än finns det frågor som inte är lösta. Men vägen är utstakad, vi har goda exempel, och det gäller att se framåt. Libris är, efter 40 år, inne i ytterligare ett nytt spännande utvecklingsskede. Nu skapar folk- och forskningsbiblioteken den nationella katalogen tillsammans. Äntligen! (Att bryta ny marc. LIBRIS 40. En jubileumsskrift 2012, s 138). 8 Bakgrund

9 Frågeställningar Vad innebär det för små Librabibliotek att bli Librisregistrerande bibliotek? Projektdeltagarna har att ta ställning till följande frågor: hur börjar man? pilotbibliotek? import? katalogisering? fjärrlån? konvertering/matchning? förvärvsrutiner? nya rutiner? Målet är att de medverkande biblioteken ska bli Librisregistrerande bibliotek. Metod I projektansökan beskrivs följande metod: En överenskommelse mellan KB/Libris och respektive bibliotek ska upprättas. Ett pilotbibliotek ska utses och dess roll är att utveckla tekniska lösningar och praktiska rutiner. Personal på de deltagande biblioteken ska gå utbildning i Libriskatalogisering. Ett kontaktforum med Librisenheten på KB ska etableras för att svårigheter snabbt ska kunna åtgärdas när problem uppstår. Ett forum för kontakt med Axiell ska etableras för att påverka leverantören att finna driftsäkra tekniska lösningar, eftersom de är huvudleverantör av biblioteksdatasystem för folkbiblioteken i Sverige. Arbetet ska dokumenteras i dagboksform och anteckningar från möten i projekt- och styrgrupp ska föras. Gruppen ska hålla regelbunden kontakt, stämma av, utvärdera och sprida erfarenheter så att alla blir delaktiga. Studiebesök ska göras vid Göteborgs stadsbibliotek, som är ett Librisregistrerande bibliotek. Syftet är att studera den s k bokhandelsmodellen. Frågeställningar, Metod 9

10 Genomförande Intresseanmälan och överenskommelse För att bli Librisregistrerande bibliotek gjorde biblioteken en anmälan till Librisenheten via ett kontaktformulär. Sedan bedömdes ansökningarna utifrån organisationstillhörighet, samlingar, förvärvs-/inköpspolicy, tillgänglighet och personalstyrka (utbildning) och planerad katalogiseringsmodell. Efter ansökningsprocessen undertecknades en överenskommelse mellan Kungliga biblioteket och de deltagande biblioteken. Nu kunde biblioteken gå utbildning i Libriskatalogisering. Katalogiseringsutbildning Den februari 2011 höll Berit Ölander från Göteborgs stadsbibliotek en utbildning i Libris-katalogisering i Karlstad för personal från biblioteken i projektet. Dessa två dagar följdes upp med en halvdag den 21 februari. Då gjorde Helena Forssblad och Christer Larsson från Libris-enheten en allmän introduktion till Libris-miljön och det gavs tillfälle till diskussion och frågor. Biblioteken började sedan att sekundärkatalogisera (beståndsregistrera) på webben. Hagfors, Sunne och Karlskoga startade efter en tid med att primärkatalogisera vissa utvalda avdelningar för att se hur det skulle fungera. Hur mycket av bibliotekens inköp finns i Libris? Under två veckor i januari 2011 noterade biblioteken hur många procent av inköpen som fanns i Libris fördelat på skön, fack, barn, AV, Daisy och utländskt. Sammantaget blev utfallet 74% med en spännvidd mellan 100% (facklitteratur) och 0% (Daisyböcker). Pilotbibliotek Styrgruppen utsåg Hagfors bibliotek till pilotbibliotek som därmed fick rollen att utveckla tekniska lösningar och praktiska rutiner. Birgitta Sparre, bibliotekschef i Hagfors, sammanfattar här pilotbibliotekets erfarenheter av de första stegen i processen att bli ett Libris-registrerande bibliotek: Förändrade rutiner En av de största förändringarna är förändrade rutiner vilket tar tid och energi. Det är många frågor som kommer och ibland kan känslan av att det bara krånglar ta över. Men som i 10 Genomförande

11 Foto: Ingemar Johansson allt utvecklingsarbete så är det fyllt av både glädje och sorg. En av de stora frågorna som har tagit tid är diskussionen om hur katalogen skall se ut. Som så många små bibliotek har vi i Hagfors katalogiserat själva och anpassat katalogen själv. Dock skall det här tilläggas att det inte är stora skillnader mellan vilka uppgifter som skall vara med i Libris jämfört med vilka uppgifter som vi tog med i det lokala systemet. Den stora skillnaden är ämnesorden. Libris är ett kooperativt system, dvs alla hjälps åt med katalogisering. KRS är den lag som gäller och det finns få möjligheter till egna anpassningar i Libris, däremot är man ju fri att anpassa hur man vill i den lokala katalogen. Genomförande 11

12 Överskrivningar I början så redigerade vi posterna mycket vilket till en viss del tar bort effekten av att katalogisera i Libris. Problem som uppstod var även att man i en import måste ställa in vilka fält som kan överskrivas och vilka fält man inte vill ha importerade. Med överskrivningar menas att så fort något annat bibliotek ändrar något i den post som vårt bibliotek också har bestånd på så förs den ändringen direkt in i det lokala systemet. Detta kan föra med sig stora problem. Kontakterna mellan Axiell och Libris var täta för att hitta bra lösningar. Efter ett flertal test och mycket frustration med olika ändringar hur man ställer in vilka bibliotek som man vill ha ändringar från hittade vi äntligen en lösning som skulle kunna vara OK. Det var att enbart tillåta ändringar från det egna biblioteket. Dubbla poster Under en period där vi fick dubbla poster uppstod mycket frustration. Libris och Axiell kontaktades och gav god support men olika besked, vilket i situationen inte var önskvärt. Men även detta problem löste sig och vi kunde fira att vi nu inte längre fick dubbla poster. Ämnesord Något som har vållat oss en del huvudbry är ämnesord. Under en övergångsperiod lägger vi till egna ämnesord för att vi skall få träff i den egna katalogen. Men detta är en av de saker som vi funderar på hur vi skall få så bra som möjligt och där vi ser att ju fler folkbibliotek som kommer in i Libris desto bättre anpassade blir ämnesorden. Klassifikation Klassifikationen är en stötesten, eftersom det delvis finns olika traditioner på folkbibliotek och universitetsbibliotek. I en del fall så är klassifikationskoderna maskingenererade från Deweykoden, vilket kan bli felvisande och framförallt för grovt eller i vissa fall även bli en felaktig klassifikation. Gallring Gallring är ett område där Libris bör se över sina rutiner, eftersom man i dagsläget måste gallra på två ställen, först i Libris och sedan i det lokala systemet. Fjärrlån Under den senare delen av projektet bestämde vi oss för att tillåta fjärrlån i Libris. Redan dagen efter att vi kopplade på den rutinen kom en första fjärrlåneförfrågan. Ganska snart insåg vi att vi var tvungna att bestämma oss för regler för vad som skulle fjärrlånas ut och vad som inte skulle fjärrlånas ut. Det innebär även ökade kostnader och ökat arbete. Men i takt med att fler och fler gör sitt bestånd tillgängligt och fler och fler delar på arbetet förbättras 12 Genomförande

13 för konverteringen, så det skulle tidigast kunna ske i början av april. Det föreslogs att vi skulle matcha in posterna på ISBN för då skulle det inte ta så lång tid och det skulle kunna göras tidigare. Vi begärde offert på uttaget av fil för matchningen från Axiell. En instruktionslista för filen förmedlades från Libris till Axiell, vilket underlättade arbetet med att ta ut filen. Foto: Lennart Lundquist, Sunne kommun situationen. Förhoppningsvis kommer bättre transporter att utvecklas även utom länet. Konvertering/matchning Så här berättar Berit Wester, verksamhetsansvarig bibliotekarie i Sunne: Under mötet i projektgruppen i oktober 2011 beslutades att Sunne bibliotekskulle undersöka om det var möjligt att konvertera till Libris och bli ett Librisbibliotek fullt ut, vilket var syftet med projektet. Kontakt togs med Libris-enheten som meddelade att kön var lång Nu startade en intensiv kommunikation med Axiell, som skulle göra uttaget. Vi måste bestämma oss för vilka medier vi ville ha med i Libris. Då valde vi att undanta tidskrifter och AV-material (DVD, ljudböcker, talböcker, musik-cd), på grund av att beståndet på dessa medier var litet. Endast enheterna huvudbiblioteket och bokbussen skulle konverteras. Vi hade sedan katalogiseringskursen under våren lagt in nya böcker i Voyager plus en del värmlandslitteratur som inte tidigare fanns i Libris. Dessa finns redan med och har externnummer SE-LIBR. Likaså alla som vi tidigare har importerat från Libris (som är många), har fått externnummer SE-LIBR., men dessa har inte funnits med i Libriskatalogen. Det bestämdes att vi skulle ta med alla SE-LIBR-poster. Om de är lika läggs de över, annars kommer de att uppdateras. Genomförande 13

14 Vi kommer då att få restlistor med följande poster som vi får behandla manuellt: ISBN saknas felaktigt ISBN fler ISBN Felaktiga ISBN kan vara de tidiga numren, som hade 9 eller 10 siffror i sitt ISBN (+ felskrivningar, förstås). Fler ISBN fick man tidigare tillstånd till att lägga till i posten, med semikolon mellan. Dessa kommer inte med i matchningen. Poster som har samma ISBN kan vara sådant som olika enheter har lagt in, och inte sett att posten redan tidigare har funnits. Alla dessa får vi ta hand om manuellt och får då chans att gallra sådant som inte skall vara med i Libris. Filen skickades till Libris och det dröjde inte många timmar innan det meddelades att större delen av vår katalog nu fanns med i Libris. Under slutfasen av projektet har också Hagfors bibliotek konverterat sitt bestånd och så här berättar bibliotekschef Birgitta Sparre: Ca titlar är konverterade, vilket motsvarar ca 2/3 av hela bibliotekets bestånd. Konverteringen har i det stora hela gått väldigt bra. De titlar som är kvar kommer vi att göra avvägningar utifrån följande kriterier: kommer de att gallras inom en snar framtid eller kommer de att finnas kvar i bibliotekets bestånd. Förvärvsrutiner Den 7 juni 2011 gjordes ett studiebesök vid Göteborgs stadsbibliotek där den s.k. bokhandelsmodellen presenterades. I korthet kan den beskrivas så här: Beställning sker från leverantörens webbutik Leverantör skickar fil med orderinformation till bibliotekets ftp Leverantör skickar beståndsinformation till Libris, vilket genererar en uppdaterad katalogpost nästa dag. Här har vi en möjlighet att välja bort uppdatering från Libris om vi beställer media där katalogpost redan finns i vårt system Om bibliografisk information saknas i Libris, skickar leverantören även detta till Libris Så här beskriver Ylva Sommerland vad som har blivit bättre med denna modell: Sedan vi började med denna modell för beställning av media behöver inget svenskt material stå på hyllorna i väntan på att bli katalogiserade. De böcker som inte är färdigkatalogiserade hos Libris vid beställningstillfället, t ex när vi beställer en bok som ännu inte kommit ut, får vi uppdaterade från Libris när ändringar görs i bibliografiska poster där Göteborgs stadsbibliotek har bestånd. Tidigare lade vi order på varje post 14 Genomförande

15 manuellt och lade in alla uppgifter på en post i taget. Vi skapade dessutom de preliminära posterna manuellt om de saknades i vår katalog vid beställningstillfället, vilket nästan alltid är fallet när man skall beställa nya media. Innan vi gjorde detta gick vi dessutom ändå alltid in på leverantörens webbplats för att skaffa uppgifter. Nu behöver vi bara befinna oss på leverantörens webbplats när vi beställer och alla katalogposter kommer i en fil med orderuppgifter direkt in i vårt bibliotekssystem. (Librisbloggen 1 april 2011). för biblioteken i Värmland. Krav i upphandlingen var att få katalogposter från Libris i samband med beställning, så att katalogposterna skulle komma i en fil med orderuppgifter direkt in i bibliotekssystemet. I slutfasen av projektet förverkligades önskemålet och biblioteken kan nu beställa katalogposter från medieleverantörerna i samband med förvärv, via Libris förvärvsrutin. Efter att vi tagit del av den s.k. bokhandelsmodellen i Göteborg påbörjades ett utvecklingsarbete med de medieleverantörer som det skrivits avtal med efter den senaste medieupphandlingen som gjorts Genomförande 15

16 Diskussion och slutsatser Vad innebär det för små Librabibliotek att bli Librisregistrerande bibliotek? Projektdeltagarna har att ta ställning till följande frågor: hur börjar man? pilotbibliotek? import? katalogisering? fjärrlån? konvertering/matchning? förvärvsrutiner? nya rutiner? Målet är att de medverkande biblioteken ska bli Librisregistrerande bibliotek. Att finnas med i en nationell katalog skulle vara en tillgång för alla brukare på Sveriges bibliotek. Här redovisar bibliotekscheferna de diskussioner och slutsatser som dragits av projektet: Berit Wester, biblioteksansvarig i Sunne kommun: Att finnas med i en nationell katalog skulle vara en tillgång för alla brukare på Sveriges bibliotek. En enorm framtidsvision skulle vara att kunna söka information i EN katalogtjänst och hitta både det lokala, regionala och det nationella beståndet, alla fulltextresurser, digitala texter, ljud och bildfiler. Om Svensk mediedatabas i framtiden skulle integreras i Libris, kunde även folkbiblioteken, stora som små, få tillgång till samlingarna från tv, radio, video, biograffilm, skivor och multimedier att ladda ner. Det nationella biblioteket har stora utvecklingsresurser med stora samordningsfördelar, som kommer även folkbiblioteken till del. Ju fler folkbibliotek som går med i Libris, ju större möjlighet har vi att påverka hur den nationella katalogen utvecklas. Axiell utvecklar inte nuvarande OPAC. Det finns numera en lokal Libris-webbsida som vissa Librisbibliotek använder. Ytterligare en vision är en gemensam IDhandling (lånekort?) som gäller på alla forskningsbibliotek, univ./högskolor eller folkbibliotek. Att integrera det lilla bibliotekets mediebestånd i en större arena och göra det överblickbart är en betydande förbättring för den enskildes informationssökning. Men Men det förutsätter också att katalogposter är fria att användas på alla sätt som gynnar våra brukare. det förutsätter också att katalogposter är fria att användas på alla sätt som gynnar våra brukare. Det har varit stor delaktighet från personalens sida under processen och alla är nu mycket positiva till att vi finns med i ett större sammanhang. Vi har inte särskilt mycket fjärrlån via Libris; ca 2-3 i snitt under veckan, t.ex. böcker om finnkultur, 16 Diskussion och slutsatser

17 värmlandsböcker, studielitteratur, några på avdelning O, m.m. Birgitta Sparre, bibliotekschef i Hagfors: En av de stora vinsterna med Libris är att det går att importera poster direkt från Libris, ca 90 % av det bestånd vi testade i projektets början fanns i Libris, vilket är mycket positivt och sparar många arbetstimmar. När posten finns i Libris gör man en beståndsregistrering, detta är en enkel manöver som går snabbt. Primärkatalogisering är däremot mer tidskrävande och det kan ta olika mycket tid, vilket ju naturligtvis beror vad det är för media som skall katalogiseras. Posten kommer in i det lokala systemet först dagen efter att den är registrerad/katalogiserad. Allteftersom fler och fler folkbibliotek blir Librisregistrerande kommer det att bli mindre arbete. En post blir katalogiserad en gång! Samtidigt kan man här se ett kompetenstapp, vilka katalogiseringskunskaper kommer att finnas i framtiden? Vi lever i ett paradigmskifte när det gäller bibliotek, är det så att vi slänger ut viktig kompetens? Enligt vår åsikt så kommer knappast kompetensen att försvinna, men kanske förändras i takt med den tekniska utvecklingen och de möjligheter som den ger. Tidigare fanns det ansvarsbibliotek med specialistkunskap inom olika områden, dessa finns inte kvar tyvärr och det är något som vi har efterlyst. Libris och de rutiner som finns runt Libris är anpassade efter högskolebibliotek vilket är naturligt eftersom det fram till för något år sedan i första hand har varit till för universitet- och högskolebibliotek. En av de rutiner som påtagligt behöver utvecklas är den fjärrlånekompensation som Högskoleverket- och universitetsbibliotek får. Libris som nationell katalog där väldigt många bibliotek har sitt bestånd registrerat har många fördelar. Att våra brukare inte behöver titta i ett flertal kataloger för att hitta vad de letar efter är en mycket positiv aspekt. Naturligtvis sparar det tid och energi Allteftersom fler och fler folkbibliotek blir Librisregistrerande kommer det att bli mindre arbete. åt oss som jobbar på bibliotek också. Vi kommer gemensamt att få ett större mediabestånd, vilket i sin tur blir mer kostnadseffektivt. Efter många diskussioner har nu både Btj och Bokus löst problemet med att överföra poster direkt vid beställning via Libris till Libra, som är vårt lokala system. Bokus var tidiga ute, men för Btj krävdes det ett antal diskussioner så förhoppningsvis har vi nu banat väg för andra bibliotek att bli Librisregistrerande bibliotek. Diskussion och slutsatser 17

18 Vad kan vi se för fördelar och varför skall man bli ett Librisregistrerande bibliotek? Det finns många vinster med att vara med i ett kooperativ som Libris. Som jag har sagt tidigare så katalogiseras posten en gång istället för ett flertal, när man sedan har hittat rutinerna för inlevereransen så är det tidsbesparande. Det är viktigt för våra brukare att det är enkelt att hitta den information de letar efter, Libris är ett gemensamt system för både folk- och universitetsbibliotek. Framtiden för kb och Libris är att vi skall ha en nationell katalog och det är några bibliotek som även prövar att ha Libris som Opac. Detta tror jag är framtiden och att vi framöver ska satsa mer tid på att vara tillgängliga på olika sätt för våra låntagare. När vi startade projektet fanns det många farhågor om att fjärrlånen skulle öka och det skulle bli väldigt dyrt med att skicka böcker. Fjärrlånen har ökat men det är inte skälet till att inte vara med i Libris. Det är ett sätt att marknadsföra biblioteket och även att göra samlingen tillgänglig. Forskningsoch universitetsbiblioteken får en kompensation för fjärrlån, beräknat på antal fjärrlån in och ut. I en framtid så borde KB fundera över något liknande för folkbibliotek. Allt för att sätta brukaren i centrum och göra våra samlingar tillgängliga. För att snabbare få en bra nationell katalog bör bibliotek uppmuntras att bli Libris registrerande bibliotek. På det viset kan vi mer effektivt använda personalresurser, medieanslag och lägga mer tid på våra brukare. Varför inte uppmuntra alla folkbibliotek som äger sina poster att bli Librisregistrerande? Varför inte uppmuntra alla folkbibliotek som äger sina poster att bli Librisregistrerande? En uppmaning till de som funderar på att bli Libris registrerande bibliotek, men inte har bestämt sig än är att våga kasta sig ut. Vi är några som nu har jämnat marken och sedan är det också så att Libris är ett kooperativ, dvs. man hjälps åt. Ju fler vi är desto bättre blir det. En post en gång! Helesine Taylor, bibliotekschef i Karlskoga: Här i Karlskoga (där även Degerfors och Storfors kataloger ingår) lägger vi in allt nytt i Libris och planerar att även lägga in det gamla, men inte nu. Vi startade med RFID för en månad sedan och har chippat hela beståndet, rivit disken och ytterligare förändringar är på gång. Vi har helt enkelt inte hunnit med. Men bara det att lägga in allt nytt tycker jag är ett stort steg jämfört med många andra, det hade ju inte blivit av om vi inte hade varit med i projektet. Det är också ett ställningstagande för en gemensam katalog - Libris. Kul 18 Diskussion och slutsatser

19 också att få fjärrlåneförfrågningar från andra än de gamla vanliga biblioteken i närområdet. Lena Saltberg, bibliotekschef i Kristinehamn: Samtidigt med Libris-projektet pågick i Kristinehamn en stor organisationsförändring som tog längre tid och mer energi i anspråk än vad man förväntat sig från början. En kulturoch bibliotekschef skulle delas i två tjänster, kulturchef och bibliotekschef. Det medförde att biblioteket i Kristinehamn hade en tf chef som hade personal-och budgetansvar men som inte jobbade med verksamheten och verksamhetsutveckling. Eftersom man under denna period också hade underskott på personal blev alla större projekt såsom biblioteksplanen, RFID och även Librisprojektet lagda på is. Ytterligare en faktor som påverkade Kristinehamns beslut att inte bli Librisbibliotek under projekttiden är att man trots ordentlig gallring fortfarande har ett lite för stort bestånd på grund av att gallringen tidigare varit något eftersatt. I Kristinehamn tycker man ändå att det har varit värdefullt att delta i projektet eftersom man dragit lärdomar som kommer att vara värdefulla den dagen man är redo att bli ett Librisregistrerande bibliotek. Diskussion och slutsatser 19

20 Källförteckning Att bryta ny marc. LIBRIS 40. En jubileumsskrift. 2012, se: Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog. 2011, se: Librisbloggen, se: Mer information Information om vad det innebär att vara registrerande Librisbibliotek, se: Registrera i Libris - en guide Källförteckning

21 Bilaga 1 Brev till cheferna på folkbiblioteken från SLB, Sveriges Länsbibliotekarier och KB, Kungliga Biblioteket. 21

22

23

24