MARKNADSFÖRVALTNINGEN ÖR FAMILJE- OCH UNGDOMSINSATSER BRUKARENKÄTER 2008 BAS & STOCKHOLMS UNGDOMSTJÄNST. Jan-Ivar Ivarsson

Transkript

1 SOCIALT TJÄNST- OCH ARBETSM MARKNADSFÖRVALTNINGEN ENHETEN F ÖR FAMILJE- OCH UNGDOMSINSATSER BRUKARENKÄTER 2008 BAS & STOCKHOLMS UNGDOMSTJÄNST Jan-Ivar Ivarsson

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 3 Våra uppföljningar och brukarenkäter... 4 Rapporten syfte & uppläggning... 5 Resultat... 6 Antal svarande i olika kategorier...6 Ungdomstjänsten... 8 Helhetsomdöme 2008 och jämförelser med Upplevt stöd och förändring av situationen Information, tillgänglighet och bemötande Svar på öppna frågor Ungdomarna har ordet Föräldrar/vårdnadshavare och stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare tycker till 16 SKKP och boende Helhetsomdömen Upplevt stöd och förändring av situationen Information, tillgänglighet och bemötande Delaktighet och benägenhet att rekommendera verksamheten Kommentarer och svar på öppna frågor Förbättringsmöjligheter av enkäter och enkätgenomförande Enkätgenomförande, datainsamlingsrutiner, bortfallsregistrering Enkätinnehåll och utformningen av frågor Bilagor: Bilaga 1 Tabellbilaga Bilaga 2 Öppna svar

4

5 Sammanfattning I den här rapporten redovisas resultaten av de brukarenkäter som genomförts under 2008 vid BAS & Stockholms Ungdomstjänst. I ett avslutande avsnitt ges synpunkter på hur enkäter och enkätgenomförande ytterligare kan förbättras. Brukarenkäterna har huvudsakligen genomförts vid de avslutningsmöten som äger rum i samband med att insatserna (ungdomstjänst, SKKP, boende) upphör. Både ungdomarna, deras föräldrar/vårdnadshavare och de socialsekreterare från stadsdelsförvaltningarna som varit inblandade deltar i avslutningsmötena och har individuellt ombetts besvara enkäterna. På det sättet erhålls omdömen om verksamheterna ur olika perspektiv från flera olika brukarkategorier. Under 2008 har 96 ungdomar som avslutat sin ungdomstjänst, 17 som avslutat SKKP (Särskild kvalificerad kontaktperson) och 20 som avslutat sitt boende besvarat enkäter. För ungdomstjänst och SKKP innebär det en svarsfrekvens på ca 85%. Det är fullt godkänt. Att endast 20 av ca 100 avflyttade boende besvarat enkäter innebär däremot en svarsfrekvens på bara ca 20%. Det är för litet för att några slutsatser ska kunna dras av resultaten. I rapporten redovisas resultaten för boendekategorin därför endast i form av okommenterade tabeller och diagram. I det avslutande avsnittet föreslås olika åtgärder för att höja svarsfrekvensen på brukarenkäterna inom boendeverksamheten. När ungdomar, föräldrar/vårdnadshavare och stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare får avge sina helhetsomdömen om tiden i ungdomstjänsten respektive med SKKP är resultaten mycket positiva. Runt 90% i alla kategorierna bedömer tiden i insatsen som bra eller mycket bra. Det överträffar gott och väl det målvärde om 85% nöjda brukare som satts upp för verksamheten. Allra mest nöjda är stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare i sitt helhetsomdöme om hur ungdomstjänsten fungerat (98% positiva) % av ungdomarna upplever att de fått den hjälp och stöd de önskat under insatsen och 70-80% tycker också att deras situation förändrats positivt. Bedömningarna är i dessa avseenden något positivare inom ungdomstjänsten än för SKKP. De allra mest positiva omdömena om verksamheten gäller dessbättre några områden som anses centrala för god service och tjänstekvalitet information, personalens tillgänglighet och bemötande. I dessa avseenden får både ungdomstjänsten och SKKP strålande betyg av samtliga kategorier svarande. I stort sett % av de svarande uttalar sig positivt om den information de fått, om personalens tillgänglighet och hur de blivit bemötta. 1

6 De förbättringsområden som utpekas av brukarna genom enkäterna, där en del svarande är mindre nöjda, gäller väntetiderna efter domen innan ungdomstjänsten kan påbörjas och den rumsliga tillgängligheten och svårigheten att hitta till våra lokaler. När det gäller SKKP visar enkätsvaren att än större ansträngningar måste göras för att alla ungdomar ska känna sig delaktiga i de beslut som fattas och rör dem. I svaren på de öppna frågorna öses lovord över personal, handledare och kontaktpersoner. Ungdomarna ger massor av exempel på allt de lärt sig. -Både på arbetsplatsen (där de arbetat av sitt straff) och av samtalen vid Stockholms Ungdomstjänst. Hela paketet uppfattas positivt. Ett bra straff som någon uttrycker saken. (Läs mer själv - i bilaga 2 Öppna svar). 2

7 3

8 Brukarenkäter BAS & Stockholms Ungdomstjänst Bakgrund BAS & Stockholms Ungdomstjänst (BAS & SUT) erbjuder stöd till ungdomar på flera sätt. Vi utgör en central resurs för hela stadens socialtjänst då det gäller att genomföra den nya påföljden ungdomstjänst och insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP). BAS & Stockholms Ungdomstjänst tillhandahåller också boende och boendestöd i flera olika former för utsatta och hemlösa ungdomar. BAS & SUT har även en egen konstverkstad där ungdomar kan utvecklas och arbetstränas genom skapande verksamheter av olika slag. År 2007 infördes ungdomstjänst som en ny påföljd för unga lagöverträdare (-21 år). Påföljden består av oavlönat arbete plus ett s k påverkansprogram. Påföljden är avsedd för ungdomar som inte är grovt eller långvarigt kriminellt belastade. Syftet med ungdomstjänsten är att ungdomen skall ges en chans att arbeta av sitt straff och samtidigt få lära sig hur det är att arbeta på en arbetsplats. Vid BAS & Stockholms Ungdomstjänst arbetar 8 socialsekreterare med att organisera och genomföra påföljden ungdomstjänst åt alla stadens stadsdelsförvaltningar. Vi underhåller kontakt med en lång rad arbetsplatser (hotell, restauranger, butiker, brandförsvaret, caféer, vaktmästerier med flera), som tar emot och sätter dömda ungdomar i arbete. I påverkansprogrammet genomförs ett antal samtal med ungdomarna om deras kriminella beteenden, tankemönster och drivkrafter. Syftet är att få dem att överväga sin situation och att hjälpa dem hitta strategier för att inte hamna i kriminalitet i framtiden. Att tillsätta en kontaktperson/kontaktfamilj har länge varit en av de vanligaste åtgärderna för barn/ unga inom socialtjänsten. År 2007 infördes bestämmelser om särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) i lagen. Åtgärden är avsedd att användas för att ge stöd och vägledning åt unga (-21 år) med svårare problematik, ett mer omfattande vårdbehov och hög risk för missbruk och kriminalitet. Den bärande tanken är att ungdomar som döms till ungdomsvård ska kunna få ett rejält stöd på hemmaplan i stället för placering på behandlingshem eller institution. Stockholms stad har inrättat fem tjänster som SKKP. De är placerade vid BAS & Stockholms Ungdomstjänst och ska serva socialtjänsten i alla stadens 14 stadsdelsområden. SKKPs uppdrag är att under en längre tid (oftast 6 månader) ha tät kontakt och ge ett personligt stöd till den unge och hjälpa till med att ordna praktiskt fungerande förhållanden runt denne. Man ska motivera till skola, arbete och lämpliga fritidsaktiviteter, aktivt arbeta med vårdnadshavare och personer i nätverket runt den unge. Ofta genomförs också riktade insatser med fokus på att förebygga missbruk, kriminalitet och en framtida oönskad utveckling. BAS boenden erbjuder behövande ungdomar plats både i långvarigt planerat behandlingsboende och i korttidsboende vid akuta behov. Boendena är belägna på Södermalm (Giovannis på Bondegatan med sex platser) och i Husby (Saimagatan fyra platser). Till boendena kommer ungdomar år planerat eller akut via Socialjouren eller stadsdelsförvaltningarnas socialtjänst. Under 2008 utgjordes den absolut största delen av de boende av akut- och korttidsboende. Uppdraget för boendeverksamheten är att ge ungdomarna boende och stöd efter behov. Vi stöttar ungdomarna med att lösa sina mest akuta problem och behov. Mer långsiktigt arbe- 4

9 tar vi med pedagogisk träning i en trygg vardagsmiljö. Varje ungdom tilldelas en egen kontaktperson och individuella planer upprättas tillsammans med var och en av ungdomarna. Våra uppföljningar och brukarenkäter Vi försöker på olika sätt följa upp och utvärdera våra verksamheter för att kunna utveckla och förbättra dem. I mer omfattande utvärderingar samarbetar vi med forskare och institutioner som bedriver FoU-arbete. Det kan t ex gälla att bedöma och jämföra effekterna av olika behandlingsprogram och metoder i det sociala arbetet, för att kunna sortera fram verkningsfulla, evidensbaserade metoder som passar för vår verksamhet. En annan typ av uppföljning sker kontinuerligt under pågående insatser. Inom ungdomstjänsten följs och kontrolleras hela tiden hur ungdomarna sköter sitt arbete och andra åtaganden de har under påföljdens genomförande. Vid upprepad allvarlig misskötsel kan återrapportering ske till åklagare. För ungdomar med SKKP och längre tids behandlingsboende tas individuella genomförandeplaner fram i samarbete med ungdomarna. Här tydliggörs vilka resultat som förväntas uppnås under kontakttiden. Utvecklingen dokumenteras fortlöpande och var sjätte vecka görs en uppföljning av uppnådda resultat och uppdatering av planen. Den typ av uppföljning vi ska titta på här är emellertid av ett annat slag och gäller brukarnas och beställarnas tillfredsställelse med de genomförda insatserna. Till brukarna räknar vi då både ungdomarna och deras föräldrar/vårdnadshavare. Inom parantes ska väl sägas att de inte utgör brukare/kunder i den vanliga bemärkelsen personer som frivilligt köper och utnyttjar olika typer av varor och tjänster. De insatser/påföljder som våra ungdomar genomgår innehåller oftast betydande inslag av tvång. Situationen har inte riktigt karaktären av frivillig brukar/kundrelation. Det kan naturligtvis påverka den upplevda brukar-/kundnöjdheten. För att våra insatser ska vara verkningsfulla är det säkert ändå av största vikt att ungdomarna och deras anhöriga känner sig nöjda med det sätt på vilket våra insatser genomförs. När ungdomarna kommer till oss för olika typer av åtgärder, har de redan varit föremål för utredning/rekommendation om åtgärd inom socialtjänsten ute på stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelsförvaltningarna får på det sättet en beställar-/samarbetsroll gentemot BAS & SUT. Vi har ambitionen att pejla även hur denna beställar-/brukarkategori ser på vårt arbete, om de är nöjda med information och samarbete, om de har synpunkter och önskemål om förändringar i våra insatser. Alla längre insatser/kontakter med ungdomarna (ungdomstjänst, SKKP och behandlingsboende) ska avslutas med ett avslutningsmöte. Till detta inbjuds ungdomen, föräldrar/vårdnadshavare och stadsdelsförvaltningens socialsekreterare. Vid mötet summerar inblandade parter sina erfarenheter av insatsens genomförande och reflekterar gemensamt över dessa. Vid mötet besvarar ungdomarna och övriga deltagare också individuella enkäter om hur nöjda/ missnöjda de är i olika avseenden med den genomförda insatsen/påföljden. Brukaruppföljningen har således i princip mycket bred täckning och ska omfatta alla ungdomar som vi varit i längre kontakt med. Dessutom omfattas inblandade föräldrar/vårdnads- 5

10 havare och stadsdelarnas socialsekreterare som deltar vid avslutningsmöten. På det sättet får vi flera olika parters perspektiv på hur insatserna fungerat. De gemensamma samtalen/reflektionerna ger en mer ostyrd, fyllig, levande och kvalitativ bild av vad de inblandade upplevt som bra och dåligt under genomförandetiden. Enkäterna ger kvantitativa uppgifter om hur stor andel av de svarande som är nöjda/missnöjda i ett begränsat antal viktiga avseenden. Bland de aspekter som de svarande betygsätter ingår bl a information, personalens tillgänglighet och bemötande, egen delaktighet och helhetsomdöme om hur insatsen fungerat. De använda brukarenkäterna har tagits fram av en central utvärderingsgrupp inom Enheten för familje- och ungdomsinsatser och är avsedda att kunna användas av alla enheter inom verksamhetsområdet. Rapporten syfte & uppläggning Syftet med den här rapporten är dubbelt. För det första redovisas och analyseras resultaten av de brukarenkäter som genomförts vid BAS & SUT under Hur nöjda är olika brukarkategorier med de insatser som genomförts inom våra olika verksamheter? Finns skillnader i graden av tillfredsställelse mellan verksamheterna? I vilka avseenden är brukarna mer respektive mindre nöjda? Finns det förhållanden där brukarnas missnöje är så stort och entydigt att det motiverar snabba åtgärder och förändringar? Når vi de målvärden som satts upp om att minst 85% av brukarna ska vara nöjda? Det andra syftet är att granska de använda enkäterna och enkätgenomförandet ur förbättringsperspektiv. Användandet av brukarenkäter är en relativt ny och outprövad rutin vid BAS & SUT. Det finns därför all anledning att se över hur förfarandet fungerar ur olika aspekter. Kan enkäterna vässas ytterligare både innehållsmässigt och ifråga om insamlingsrutiner? Täcker enkäterna av de mest angelägna frågeområdena? Kan de belysa om vi lever upp till de kvalitetsgarantier/åtaganden vi utlovat gentemot brukarna? Inom en del av våra verksamheter finns ett oacceptabelt stort bortfall vid insamlingen av brukarenkäter? Vad beror detta på? Hur kan bortfallet minskas så att acceptabla svarsfrekvenser uppnås? Vem har ansvar för att brukarenkäterna blir genomförda och när är det lämpligt att genomföra dem? Registrering av bortfall och bortfallsanledningar bör kunna ge en klarare bild av problemen och vad som kan göras. I de närmast följande avsnitten av rapporten redovisas och kommenteras resultaten av de brukarundersökningar som gjorts under I ett avslutande avsnitt av rapporten tar vi därefter upp förbättringsförslag då det gäller enkäterna och enkätgenomförandet. 6

11 RESULTAT Antal svarande i olika kategorier Av figur 1 nedan framgår hur många personer i olika kategorier som besvarat våra brukarenkäter. När det gäller ungdomstjänsten finns enkätsvar från både ungdomarna, deras föräldrar/vårdnadshavare och stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare. Här finns också enkäter för både år 2007 och år För SKKP, långtids- och korttidsboende finns enkätsvar för år 2008 från ungdomar som varit aktuella i insatsen och också från inblandade socialsekreterare från stadsdelsförvaltningarna. Enkätsvar från föräldrar/vårdnadshavare saknas. Figur 1: Antal svarande i olika kategorier Ungdomar Ungdomstjänst U 2007 Ungdomstjänst U 2008 Ungdomstjänst U Socialsekreterare Ungdomstjänst S 2007 Ungdomstjänst S 2008 Ungdomstjänst S Föräldrar Ungdomstjänst F 2007 Ungdomstjänst F 2008 Ungdomstjänst F Ungdomar 2008 SKKP Korttidsboende Långtidsboende Övrigt Totalt Socialsekreterare 2008 SKKP Korttidsboende Långtidsboende Totalt Av figuren framgår t ex att det finns 71 enkäter med svar från ungdomar som avslutat sin ungdomstjänst år 2007 och 96 för år Antalet besvarade enkäter är relativt stort (ca femtio eller fler) även för övriga kategorier (föräldrar, socialsekreterare) då det gäller ungdomstjänsten. 7

12 Staplarna för genomförda enkäter blir betydligt kortare för både ungdomar och socialsekreterare när vi ser på insatserna SKKP och kort- respektive långtidsboende. 8 svar från långtidsboende ungdomar och 4 från deras socialsekreterare är naturligtvis ett mycket bräckligt underlag att förlita sig på, när man vill ha reda på vad brukarna tycker om den verksamheten. För att få en bättre uppfattning om svarsfrekvenser och bortfall måste siffrorna över antalet svarande sättas i relation till hur många som ingår i populationen och borde ha svarat. Tanken är att alla som avslutar en insats skall tillfrågas om hur nöjda de är i olika avseenden med denna. För att få en uppfattning om hur många ungdomar som varit aktuella i olika påföljder/insatser under året kan vi studera tabell 1. Här återfinner vi uppgifter ur våra administrativa register om antalet ungdomar i olika verksamheter. För boendeverksamheten och SKKP framgår antalet ungdomar som varit aktuella under året. Ungdomstjänsten redovisar antal avslutade uppdrag under året. Det är den sistnämnda siffran vi behöver för att kunna räkna ut svarsfrekvenserna på brukarenkäterna. Tabell 1: Antal ungdomar i olika verksamheter vid BAS & SUT år 2007 och Behandlingsboende Antal nyinskrivna under året Antal aktuella boende ungdomar under året SKKP Nyinskrivna ungdomar under året 7 19 Antal ungdomar som varit aktuella i 7 22 insats under året Ungdomstjänst Antal inkomna domar under året Avslutade uppdrag Av alla de 100 som avslutade sin ungdomstjänst under 2007 besvarade 71 ungdomar enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 71%. Motsvarande siffror för 2008 är 112 och 96 vilket ger en svarsfrekvens på 86%. Det är en svarsfrekvens som får betraktas som hög för den här typen av enkätundersökningar. När det gäller SKKP har 19 ungdomar nyinskrivits under 2008 och totalt har 22 ungdomar varit aktuella med denna insats under året. Om vi räknar med att ca 20 stycken avslutat sin insats under året får vi här en svarsfrekvens på 17/20=ca 85% bland ungdomarna med SKKP. Antalet ungdomar som varit aktuella inom boendeverksamheten under 2008 är 97 stycken. Till helt övervägande del har det rört sig om akut-/korttidsboende. En rimlig skattning kan vara att ca 95 stycken avslutat sin insats/sitt boende under kort- eller långtidsboende ungdomar har besvarat enkäten under året. Det innebär att svarsfrekvensen för kategorin boende kan beräknas till ca 20/95=21%. En svarsfrekvens som naturligtvis är alldeles för låg för att vi ska våga lita på att de svar som avlämnats är representativa för alla boende. 8

13 Sammanfattningsvis är svarsfrekvenserna på våra brukarenkäter godkänt hög för ungdomstjänsten och SKKP. Bortfallet av svarande är där inte större än att vi med stor sannolikhet får en rättvisande bild av vad samtliga brukare tycker om dessa verksamheter. För boendeverksamheten är bortfallet så stort (ca 80%) att det är högst osäkert om de boende som besvarat enkäten har åsikter som är representativa för alla boende. I resultatsammanställningen redovisas uppgifter om boendeverksamheten endast i form av tabeller och diagram. De bygger på svaren från den femtedel av de boende som besvarat enkäterna. Vi undviker däremot medvetet att ta upp och analysera/kommentera några boenderesultat i texten p g a den orimliga osäkerheten i dessa. Den låga svarsfrekvensen på enkäterna bland boende måste höjas radikalt för att vi ska få fram tillförlitliga och användbara enkätresultat även för denna kategori framöver. Tänkbara åtgärder diskuteras i rapportens avslutande del. Ungdomstjänsten Låt oss börja med att se på resultaten från brukarenkäterna för ungdomstjänsten. Enkäterna är ganska korta och innehåller både frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor. De svarande får bl a avge sina omdömen om den information de fått, upplevt stöd och hjälp, personalens tillgänglighet, bemötandet och hur insatsen fungerat i stort. I de flesta fall har ungdomar, föräldrar/vårdnadshavare och stadsdelsförvaltningens socialsekreterare besvarat i stort sett identiska frågor. Några frågor ställs emellertid enbart till ungdomarna och i något fall finns mer betydande skillnader i frågeformulering för de olika svarandekategorierna. När så är fallet kommenteras detta i texten. Helhetsomdöme 2008 och jämförelser med 2007 Alla tre kategorierna brukare ungdomarna, deras föräldrar/vårdnadshavare och stadsdelsförvaltningens handläggande socialsekreterare har fått avge sina helhetsomdömen om hur tiden i ungdomstjänsten varit/fungerat. (För exakta frågeformuleringar för respektive kategori se tabellbilagan). Figur 2: Hur upplever du att tiden i ungdomstjänsten varit/fungerat? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ungdomar Socialsekreterare Föräldrar Mycket bra Bra Både och Dålig Mycket dålig 9

14 Resultaten är uppseendeväckande positiva. Runt 90% av både ungdomar, socialsekreterare och föräldrar upplever att tiden med ungdomstjänst varit bra eller mycket bra. Då handlar det ändå inte om någon vanlig serviceverksamhet, utan insatser/påföljder som ungdomarna är tvingade att delta i. Mätt på detta sätt lever vi klart upp till de målvärden, om minst 85% nöjda brukare/kunder, som ställts upp för verksamheten. Allra mest nöjda med hur ungdomstjänsten fungerat är stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare. 98% av dessa anser att tiden i ungdomstjänsten som helhet fungerat bra för den aktuella ungdomen och hela 78% säger att den fungerat mycket bra. Även om ungdomarnas omdömen inte är riktigt lika översvallande positiva så är det ändå hela 87% av dessa som tycker att deras tid i ungdomstjänsten varit bra eller mycket bra. För ungdomstjänsten finns enkätresultat också från 2007, som man kan jämföra 2008 års resultat med. I figur 3 nedan jämförs helhetsomdömena om ungdomstjänsten 2007 och 2008 för de olika kategorierna svarande. Figur 3: Hur upplever du att tiden i ungdomstjänsten varit/fungerat? Jämförelse år 2007 och Ungdomar Socialsekreterare 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Alla Föräldrar Totalt Mycket bra Bra Både och/vet ej Dålig Mycket dålig Mycket bra Bra Både och/vet ej Dålig Mycket dålig Föräldrar 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Totalt Mycket bra Bra Både och/vet ej Dålig Mycket dålig I stort är resultatbilden mycket likartad de bägge åren. I förhållande till 2007 har 2008 års resultat dock förbättrats med ytterligare några procentenheter. De största positiva förändringarna återfinns bland ungdomarna och föräldrarna. Här har andelen som bedömer att tiden i ungdomstjänsten varit/fungerat mycket bra ökat med 7 respektive 23 procentenheter mellan 2007 och

15 Vid en genomgång och jämförelse av svaren 2007 och 2008 för övriga frågor (se tabellbilagan) finner vi att svarsmönstren i stort varit stabila. Har det skett någon förskjutning i andelen nöjda har denna något oftare gått i positiv än i negativ riktning. För ungdomar och socialsekreterare skulle man ändå bäst karakterisera omdömena som oförändrat positiva. För föräldrarna kan man däremot ana en mer allmänt svag positiv förändring mellan år 2007 och 2008 i så gott som alla avseenden som bedömts av ungdomstjänsten. Det gäller t ex ifråga om hur situationen förändrats för ungdomen, tillfredsställelsen med informationen och personalens tillgänglighet, där andelen nöjda föräldrar ökat med ca 10 procentenheter mellan 2007 och Upplevt stöd och förändring av situationen I enkäten till ungdomarna ställs frågan om de har fått den hjälp/det stöd de önskade. Någon motsvarande fråga finns inte i enkäterna till föräldrar/vårdnadshavare eller stadsdelsförvaltningens socialsekreterare. Figur 4: Har du fått den hjälp/det stöd du önskade? (Ungdomar) Delvis 5% Vet ej 1% Nej inte alls 2% Ja absolut 63% Ja i stort sett 29% 92% av ungdomarna besvarar frågan jakande. 63% tycker absolut och 29% i stort sett att de fått den hjälp och det stöd de önskat under tiden i ungdomstjänsten. Bara någon enstaka person/procent är klart negativ och besviken över den hjälp/stöd som stått till buds. I en fråga som ställts till alla svarandekategorier ombeds de svarande bedöma hur situationen förändrats för ungdomen under tiden i ungdomstjänsten. Frågan och svarsalternativen är formulerad på ett likartat sätt i enkäten till ungdomarna och deras föräldrar. Däremot avviker formuleringen av frågan och svarsalternativen till socialsekreterarna. Det kan ha betydelse för hur frågan besvarats och försämrar jämförbarheten av resultaten med övriga kategorier. I figur 5 återges de exakta frågeformuleringarna och svarsresultaten på frågan för de olika kategorierna svarande. 11

16 Figur 5: Hur har situationen förändrats? Hur har situationen förändrats för dig? (Ungdomar) Hur har situationen förändrats för ditt barn? (Föräldrar) Den har inte förändrats 15% Vet ej 6% Den har inte förändrats 4% Vet ej 2 Delvis positivt 31% Mycket positivt 48% Delvis positivt 36% Mycket positivt 58% Tycker du att situationen har förändrats positivt för ungdomen? (Socialsekreterare) Vet ej 17 Inte alls 1% Delvis 13% Ja absolut 47% Ja i stort sett 22% 79% av ungdomarna svarar att deras situation förändrats mycket eller delvis positivt under tiden då ungdomstjänsten genomförts. 15% tycker inte situationen förändrats alls och 6% svarar vet ej. Inte någon väljer svarsalternativen delvis eller mycket negativt. De flesta ungdomar ger alltså uttryck för en positiv och optimistisk syn på ungdomstjänsttiden och framtiden. I ännu högre grad gäller det de föräldrar/vårdnadshavare som uttalat sig. Bland dessa är det hela 94% som tycker att situationen för deras barn förändrats mycket eller delvis positivt under ungdomstjänsttiden efter brottet. Stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare har besvarat ungefär samma fråga men i riktad form Tycker du att situationen har förändrats positivt för ungdomen?. Svarsalternativen är också annorlunda utformade vilket gör det svårt att direkt jämföra dessa resultat med ungdomarnas och föräldrarnas/vårdnadshavarnas. Vi kan ändå allmänt konstatera att även socialsekreterarna har en övervägande ljus bedömning av hur ungdomarnas situation utvecklats. 69% 12

17 tycker absolut eller i stort sett att ungdomarnas situation förändrats positivt. Räknar vi in även de som svarat delvis positivt bland de positiva, uppgår andelen socialsekreterare som tycker att ungdomarnas situation förbättrats till 82%. Av de kommentarer som avgivits i samband med frågan preciserar många av de svarande på vilket sätt ungdomens situation blivit bättre - Lärt mig av mina misstag, Fått mig att reflektera över saker jag inte tänkt på innan. Andra kommenterar att hur ungdomarnas situation utvecklats under tiden i ungdomstjänsten inte nödvändigtvis beror på ungdomstjänsten utan också kan bero på annat, t ex på att tiden gått, att ungdomen blivit äldre och mognat. Alla kommentarer och svar på öppna frågor har listats och finns redovisade i bilaga 2. Information, tillgänglighet och bemötande I en serie frågor tillfrågas de berörda hur nöjda de är med den information de fått, hur tillgängligheten till personalen varit och hur de upplevt bemötandet från personalen. Ungdomarna har också fått besvara en fråga om hur nöjda de varit med kontakten med sin kontaktperson. Figur 6: Har du fått den information du behövt under tiden i verksamheten? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ungdomar Socialsekreterare Föräldrar Ja absolut Ja i stort sett Delvis Vet ej Nej inte tillräckligt Nej inte alls Att informera på ett sådant sätt att mottagarna av informationen känner sig nöjda och tycker att de fått den information de behöver är inte lätt. I många fall när man försöker utvärdera informationsinsatser får man ganska negativa resultat. Trots informationsansträngningarna tycker många inte att de fått någon information alls eller att den varit otillräcklig eller dålig på annat sätt. Mot den bakgrunden framstår resultaten i figur 6 ovan som strålande positiva. 91% av ungdomarna tycker att de i stort sett eller absolut fått den information de behövt under tiden i ungdomstjänsten. Ser vi på föräldrar/vårdnadshavare och socialsekreterare är dessa ännu nöjdare. Här är motsvarande siffror 96% respektive 97% som uttalar sig positivt om den information de fått under tiden i verksamheten. Särskilt bland socialsekreterarna är det en hög andel (90%) som svarar ja absolut när de tillfrågas om de fått den information de behövt. 13

18 Betygen för hur tillgänglig personalen varit ligger på samma höga nivå som betygen för information % av ungdomarna, deras föräldrar/vårdnadshavare och socialsekreterarna från stadsdelsförvaltningarna uppger att absolut eller i stort sett har personalen varit tillgänglig i den grad de önskat. Även i detta avseende är socialsekreterarna allra nöjdast. Figur 7: Har personalen varit tillgänglig i den grad du önskat? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ungdomar Socialsekreterare Föräldrar Ja absolut Ja i stort sett Delvis Vet ej Nej inte tillräckligt Nej inte alls Frågan om hur nöjd man är med det bemötande man fått av personalen har ställts både till ungdomarna och deras föräldrar/vårdnadshavare, men inte till stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare. Figur 8: Har du varit nöjd med personalens bemötande? 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ungdomar Föräldrar Ja absolut Ja i stort sett Delvis Vet ej Nej inte särskilt Nej inte alls Om möjligt är betygen för bemötandet ännu något högre än för information och tillgänglighet % av de svarande uppger sig vara nöjda med det bemötande de fått % förstärker det omdömet genom att säga Ja absolut. Om man i de öppna svaren (bilaga 2) läser de kommentarer som gjorts till frågorna om bemötandet och personalens tillgänglighet framgår att de svarande ibland tänkt på handläggarna vid Stockholms ungdomstjänst och ibland på personalen vid arbetsplatsen när de besvarat dessa frågor. 14

19 Nästa fråga, som gäller hur nöjd man varit med kontakten med sin kontaktperson, har bara ställts till ungdomarna. Här blir det mer entydigt att det är kontakten med kontaktpersonen vid Stockholms ungdomstjänst som avses. I något enstaka undantagsfall kan bedömningen även här avse personalen/handledaren på arbetsplatsen och inte ungdomstjänstens kontaktperson. Figur 9: Har du varit nöjd med kontakten med din kontaktperson? Delvis 1% Ja i stort sett 4% Vet ej 1% Nej inte alls 1% Ja absolut 93% Bara någon enstaka ungdom uttalar missnöje med sin kontaktperson. Hela 93% av ungdomarna är mycket nöjda och svarar ja absolut på frågan om de varit nöjda med kontakten med sin kontaktperson. I de öppna kommentarerna till frågorna (bilaga 2) uttrycker också flera ungdomar spontant och med egna ord översvallande beröm för sina kontaktpersoner och den personal de mött. Sammantaget är de omdömen som brukarna avger beträffande information, personalens tillgänglighet och bemötande osedvanligt positiva och uppskattande. I dessa avseenden verkar vi således vara på rätt väg och kan lugnt arbeta vidare med ytterligare förbättringar. Svar på öppna frågor Förutom frågorna med fasta svarsalternativ har de svarande haft möjlighet att uttrycka sin mening om ungdomstjänsten med egna ord i ett antal kommentarsfält och öppna frågor. För varje fråga man kryssat i har det funnits utrymme för att kommentera svaret i fritext. En del svarande har gjort detta, andra inte. Enkäterna har dessutom avslutats med ett antal helt öppet ställda frågor. Ungdomarna har tillfrågats om vad de tycker att de lärt sig av sin tid på arbetsplatsen och av sin tid i påverkansprogrammet. Dessutom har frågorna Är det något du tycker varit särskilt bra? och Är det något du tycker hade kunnat fungera bättre? ställts till både ungdomar, föräldrar/vårdnadshavare och stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare. Samtliga svar återges i, i stort sett oredigerat skick, i bilaga 2. Ungdomarna har ordet På frågan om vad ungdomarna lärt sig på arbetsplatsen finns förvisso ett antal som svarar att de inte lärt sig speciellt mycket. De allra flesta omvittnar dock att de gjort erfarenheter av al- 15

20 lehanda slag och lärt sig massor genom att komma ut i arbetslivet. Att komma i tid, att skärpa mig, att ta ansvar, att arbeta, att ha kontakt med folk, att jobba tillsammans med andra människor, att samarbeta bättre, att vara social, att vara trevlig mot främmande folk man möter, att hantera stressiga situationer och samtidigt samspela med olika personer, jobba hårt. En del har gjort lärdomar av mer yrkesrelaterat slag. Allt inom att driva klädesbutik, att ta ansvar och jobba effektivt med kunder och personal, damkläder, hur man blir brandman, hur man sanerar klotter/blästrar, att böja rör, använda maskiner och svetsa, hur det är att arbeta i en butik, att vika kläder och hur jobbigt det är för personalen när kunden inte lägger tillbaka sina varor, lära ut livräddning och hur man ska lära/bemöta barn för att de ska förstå, litet om att göra hemsidor, att ta ansvar och fixa cappucino. Många svar handlar också om att tiden på arbetsplatsen fått ungdomarna att reflektera över sitt brott och lära sig - att brott lönar sig inte, att inte göra om samma misstag, brott har konsekvenser, gör inget brott - tråkigt att jobba gratis, påmint mig om mitt brott på ett positivt sätt, det är väl bra med straff, att kunna gå vidare och ta sitt straff. En del ungdomar talar om mer personliga lärdomar de gjort. Organisera mig själv, lärt mig att se på andra människor på ett annat sätt, att det blir lättare om man anstränger sig, kunna pröva på saker och vinna över min egen rädsla, att man måste jobba för att klara det man vill eller det som man måste göra, att alla har olika problem inte bara jag, att våga möta andra människor, lärt mig mycket - hade aldrig trott jag skulle klara av det så bra, att det känns bättre att ha något att göra i stället för att bara ligga hemma. Några ungdomar omvittnar en del mer udda och oväntade saker de lärt sig som t ex vart skräp ska ligga, äta bra och nyttigt, koka kaffe och att folk köper gamla saker. När frågan ställs om vad man lärt sig av samtalen i påverkansprogrammet finns också en del ungdomar som svarar inte mycket eller ingenting. Mycket vanligare är det dock att man svarar i positiva ordalag på frågan. Ibland uttrycker man sig mer allmänt att det varit intressant, roligt, tänkvärt, bra samtal, lärt mig skitmycket, jag är nöjd, mycket nya grejer jag inte hade hört förut för de såg allting från ett annat perspektiv, det var bra. Andra ungdomar anger mer precis vad de tycker de fått ut och lärt av samtalsprogrammet. Att bryta med dåliga kompisar, att det finns vuxna som har en inblick i hur det ser ut i ungdomens ögon, att brott inte lönar sig, att inte begå brott igen, att kriminalitet inte lönar sig i längden. Att det kan vara bra att ha någon att prata med, att jag inte behöver göra dåliga saker för att må bra, att man ska tänka innan man gör något dumt, att saker man gör får konsekvenser, att vara positiv och sikta på framtiden, att gå vidare. Att öppna sig, snacka om mig själv, fått en bild av mig själv, fått tänka igenom mitt livsperspektiv, jag tänkte till och det känns som om jag förstår saker bättre nu, lärt mig mer om mig själv och hur jag kan hantera tankar och känslor, tänka efter, jag känner mig mognare. Om grupptryck, att dricka mindre alkohol, att det är bättre att inte ha kontakt med droger eller alkohol, att hantera min aggressivitet. Att man kan 16

21 se saker på olika sätt, att allt inte är svart eller vitt, det har hjälpt mycket för det första har jag lärt mig kunna lita på en vuxen sen att kunna prata ut om allt utan att det känns jobbigt. En stor majoritet av ungdomarna uttalar sig, som framgått, mycket positivt både om vad de lärt på arbetsplatsen och i samtalsprogrammet. När nästa fråga ställs om de tycker att något varit särskilt bra är det en hel del som svarar att allt varit bra. Arbetsplatsen och/eller samtalen framhålls som särskilt bra av andra. Om man vill framhålla något som extra bra är det ändå allra vanligast att personalen/kontaktpersonen får beröm för trevligt bemötande varit snälla, vänliga, trevlig stämning, underbara stöttat mig otroligt mycket, världens bästa kontaktperson. På frågan om det finns någonting som ungdomarna tycker hade kunnat fungera bättre är det åter många som försäkrar att allt fungerat bra. Det förhållande som i särklass oftast nämns som negativt av ungdomarna är annars att lokalerna för Stockholms Ungdomstjänst har ett dåligt läge. Varit väldigt långt att åka, borde ligga närmare, lokaler mer centralt, det ligger litet tokigt där i Sundbyberg, resan. Andra förbättringsområden som nämns mer sporadiskt av en eller ett par ungdomar är - bättre arbetsplats, mer att göra, att lunchtiderna varit för korta och att det tagit för lång tid innan ungdomstjänsten kom igång. Föräldrar/vårdnadshavare och stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare tycker till I enkäterna till ungdomarnas föräldrar/vårdnadshavare och stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare ställs också frågorna om det är något man tycker varit särskilt bra respektive kunde ha fungerat bättre under tiden i ungdomstjänsten. Föräldrarna/vårdnadshavarna uppskattar helt klart hela modellen med ungdomstjänst. Att ungdomarna fått ta konsekvenserna av sitt handlande. Ungdomen fick lära sig ta konsekvenser, undvika dåligt sällskap och arbeta utan lön. Allt man gör har sina konsekvenser och man måste betala för det man gjort. Bra straff att få jobba i stället för att bara betala böter. Bra med samtal också. Hela grejen är bra. Många föräldrar/vårdnadshavare framhåller kontakten med arbetslivet, en lämplig arbetsplats och att deras ungdomar fått pröva på att jobba som särskilt lyckat. Lika många lyfter fram samtalen som särskilt värdefulla. Att någon annan pratar med ungdomen om brott, droger och vikten av att inte vara på fel plats. Ungdomen upplever samtalen som mycket positiva. KP var en kanonsnubbe! Samtalen med honom var suveräna. Rent allmänt flödar berömmet över personalen, kontaktpersonerna och de människor som varit inblandade. Bra bemötande och tydliga linjer. Bra dialog och tillmötesgående. Mycket kompetent personal. Vänlighet, respekt och strama tyglar i en blandad mix. Personalen är genuint berörda och vill hjälpa. Förmåga att vara flexibel och tillmötesgående vid behov av ändring av tider/arbetspass. Många föräldrar uppskattar också särskilt att det funnits en klar struktur och ett positivt förhållningssätt till ungdomarna. Allt är väl planerat och strukturerat och man sköter kontakter 17

22 och möten i kontakt med ungdomarna. Tydligheten en början ett slut. Utgångspunkten har varit att hjälpa inte att straffa! Ungdomen blev motiverad fick stöd och uppmuntran. Min son fick visa sina positiva sidor och har klarat allt mycket bra. När stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare får chansen att framhålla något som de tycker varit särskilt bra för ungdomen återkommer mycket av det som föräldrarna lyft fram. Att ungdomstjänsten varit en tydlig konsekvens och att ungdomarna samtidigt fått chans att pröva på att jobba och att få hjälp att reflektera över sitt brott, sin situation och sin framtid. Att ungdomarna får en chans att visa att de kan klara av saker och fungera i normala sammanhang. Ett bra straff säger någon. Många nämner också att matchningen av ungdom/arbetsplats varit särskilt lyckosam. Även stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare ger stort beröm till personalen för deras positiva attityd i arbetet, tillgänglighet, bemötandet och förhållningssätt till ungdomarna. Rak, tydlig, säker och professionell. Respektfullt ungdomen känner att han finns. Många imponeras av den goda kontakt kontaktpersonerna lyckats etablera med ungdomarna. Att man har fångat upp ungdomen på ett bra sätt. Att han fick mycket positiv feedback på avslutningsmötet och kan lämna händelsen bakom sig med en bra känsla. Strukturen i arbetet och själva arbetssättet och samarbetet upplever flera som särskilt positivt. Bra struktur, tydlighet och flexibilitet. Bra och informationsrika uppstarts- samt avslutningsmöten. Bra innehåll. Bra uppföljning samt bra sammanfattning av ungdomstjänstens slutförande. Det har gått smidigt, snabbt när det väl kom igång, stort tålamod, bra samarbete, flexibel och samarbetsvillig kontaktperson, bra och tydlig info, snabbt, smidigt, trevligt, lätt med kommunikationen. Både föräldrar/vårdnadshavare och socialsekreterare har samma uppfattning om i vilka avseenden ungdomstjänsten fungerat mindre bra och skulle kunna förbättras. Det absolut oftast nämnda förbättringsönskemålet gäller väntetiden. Tiden mellan brottet/rättegången och straffet/ungdomstjänsten är ofta alldeles för lång. Tiden från brott till påföljd måste bli kortare. Det är extra viktigt när det gäller ungdomar. Både en del av stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare och föräldrarna/vårdnadshavarna framför också synpunkter på att vissa arbetsplatser inte verkar ha fungerat så bra. Jobbet för tungt, olämplig arbetsplats, inga bra arbetsuppgifter för litet att göra är klagomål som de hört från ungdomarna. Några föräldrar efterlyser mer delaktighet och påpekar vikten av att bägge föräldrarna får information och uppmuntras delta vid möten och liknande. Någon förälder påpekar att det finns brister i hur eventuell missbruksproblematik hos ungdomarna tas upp och hanteras. Någon annan tar upp att information inte getts om att domen till ungdomstjänst innebär långvarigt kvarstående i belastningsregistret. Som helhet är det en massivt positiv attityd till ungdomstjänsten vi möter när vi lyssnar till svaren på de öppna frågorna från såväl ungdomarna, föräldrarna/vårdnadshavarna och stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare. Det hindrar inte att man kan påpeka brister och komma 18

23 med förslag om ytterligare förbättringar. Mer frekvent utpekade förbättringsområden gäller, som framgått, den fysiska tillgängligheten och möjligheten att hitta till våra lokaler samt den ibland långa väntetiden/kön innan ungdomstjänsten kan påbörjas. Detta är frågor där vi får klara signaler av brukarna att arbeta vidare för att förbättra situationen. Även om de allra flesta är nöjda med matchningen ungdom/arbetsplats finns det uppenbarligen vissa fall där denna fungerat mindre bra. Här arbetar vi kontinuerligt med att rekrytera nya lämpliga arbetsplatser, som är villiga att ta emot våra ungdomar och ge dem meningsfulla arbetsuppgifter och den handledning de behöver. SKKP och boende När vi nedan presenterar enkätresultat för boendeverksamheten och insatsen särskilt kvalificerad kontaktperson påminner vi om det bristfälliga underlaget när det gäller boendeverksamheten. Svarsfrekvenser runt 20% för de svarande inom boendekategorierna innebär att inga slutsatser eller analyser är meningsfulla att göra för dessa. Vi har ändå valt att presentera svaren från de boende i tabellbilagan och en del diagram för att den minoritet som besvarat enkäterna åtminstone ska bli synliga i redovisningen. Till kommande år måste svarsfrekvenserna höjas rejält inom boendeverksamheterna så att även dessa resultat blir meningsfulla att analysera och använda för att utveckla verksamheten. I de diagram nedan som redovisar resultat för både boende och SKKP koncentrerar vi intresset uteslutande till SKKP-staplarna. Man ska då minnas att även om svarsfrekvensen för SKKP är OK så är antalet svarande när det gäller SKKP totalt sett litet. Svar finns från 17 ungdomar och från 14 socialsekreterare. När resultaten redovisas i form av procent innebär det att en enda svarande motsvarar 6-7 procentenheter i diagramstaplarna för SKKP. Helhetsomdömen Figur 10: Hur har din tid i verksamheten varit? (Ungdomar) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SKKP Korttids boende Långtids boende Totalt Mycket bra Bra Både och Dålig Mycket dålig 19

24 Av de 17 ungdomar som besvarat enkäten om hur tiden med en särskilt kvalificerad kontaktperson varit, tycker alla att den varit bra eller mycket bra (fig 10 föregående sida). Av den översta stapeln i diagrammet framgår att ungefär lika många (47%, 8 st) bedömer att den varit mycket bra som tycker att den varit bra (53%, 9 st). Ungdomarnas allmänna inställning till insatsen SKKP framstår alltså som entydigt positiv. Figur 11: Hur har vistelsen fungerat för den inskrivna ungdomen? (Socialsekreterare) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SKKP Korttids boende Långtids boende Totalt Mycket bra Bra Både och/vet ej Dåligt Mycket dåligt När stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare tillfrågas om hur de upplever att insatsen fungerat för de inskrivna ungdomarna tycker också en klar majoritet av dessa, 78%, att den fungerat bra eller mycket bra (se översta stapeln i figur 11). 14% (2 st) svarar både och/vet ej och 7% (1 socialsekreterare) bedömer att den genomförda insatsen fungerat mycket dåligt för den inskrivna ungdomen. Socialsekreterarna ombeds därpå ta ställning till hur de anser att de mål som satts upp för insatsen har nåtts. Svaren på den frågan är litet mer blandade (fig. 12). Några tycker att det gått både bra och dåligt att nå de uppsatta målen. Någon tycker det gått dåligt och ytterligare en annan upplever att det gått mycket dåligt. De allra flesta av de inblandade socialsekreterarna (64%) bedömer ändå att det gått mycket bra att nå de uppställda målen för SKKP-insatsen. Figur 12: Hur bedömer du att målen för inskrivningen uppnåtts? (SKKP Socialsekreterare) Dåligt 7% Mycket dåligt 7% Både bra och dåligt 22% Mycket bra 64% 20

25 Trots att en del socialsekreterare tycker att SKKP-insatsen inte fungerat riktigt bra för ungdomen och att de uppställda målen för insatsen inte nåtts fullt ut, så säger samtliga 14 svarande att de tycker att uppdraget som helhet utförts bra och oftast mycket bra (fig 13). Även om de avsedda målen/resultaten inte alltid nås gör stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare uppenbarligen ändå den bedömningen att själva uppdraget genomförts på ett bra sätt. Detta är i sig ett gott helhetsomdöme från beställarna om det arbete som de särskilt kvalificerade kontaktpersonerna utför. Figur 13: Hur har uppdraget som helhet utförts? (SKKP Socialsekreterare) Bra 14% Mycket bra 86% Upplevt stöd och förändring av situationen Insatsen med SKKP varar nästan alltid ett halvår och kan i vissa fall förlängas ytterligare. Ungdomarna med SKKP (och i olika boendeinsatser) tillfrågas i enkäterna om de fått det stöd de önskat under den tid insatsen pågått. Figur 14: Har du fått den hjälp/det stöd du önskade? (Ungdomar) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SKKP Korttids boende Långtids boende Totalt Ja absolut Ja i stort sett Delvis Nej i liten utsträckning Nej inte alls 21

26 Av stapeln överst i diagrammet framgår att 77% av ungdomarna med SKKP tycker att de absolut eller i stort sett fått det stöd de önskat under den period insatsen pågått. Ytterligare 18% upplever att de delvis fått sina önskemål om hjälp och stöd tillgodosedda. 6% (1 ungdom) tycker att hans behov av stöd bara tillfredsställts i liten utsträckning. Både ungdomarna och stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare tillfrågas om hur de upplever att situationen förändrats för ungdomen under tiden med SKKP. Precis som för ungdomstjänsten är frågorna och svarsalternativen i det här avseendet något olika formulerade för ungdomarna jämfört med socialsekreterarna (se fig 15). Figur 15: Hur har situationen förändrats? Hur har situationen förändrats för dig? (SKKP Ungdomar) Delvis negativt 6% Mycket negativt 6% Den har inte förändrats /vet ej 18% Mycket positivt 41% Delvis positivt 29% Tycker du att situationen har förändrats positivt för ungdomen? (SKKP Socialsekreterare) Vet ej 14% Nej inte alls 7% Delvis 7% Ja absolut 57% Ja i stort sett 15% Både bland ungdomarna och socialsekreterarna bedömer en majoritet (70-80%) av de svarande att ungdomens situation förändrats till det bättre under tiden med SKKP. Ca 15% ser varken någon positiv eller negativ förändring, medan ungefär 10% upplever att situationen försämrats. En negativ utveckling för ungdomen under tiden med SKKP är ett misslyckande som 22

27 kan ha många skäl. Rimligtvis behöver en negativ utveckling under insatstiden inte tolkas som en följd av SKKP, utan ska kanske snarare ses som något som skett trots denna insats. Om man jämför helhetsomdömena om SKKP med motsvarande helhetsomdömen för Stockholms Ungdomstjänst är skillnaderna inte särskilt stora (se sid 8-12). I bägge fallen dominerar de positiva omdömena stort både bland ungdomarna och stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare. När det gäller ungdomarnas upplevda stöd och bedömningen av hur ungdomarnas situation förändrats gäller samma sak. Både för ungdomstjänsten och SKKP överväger de positiva omdömena klart. Möjligen är bedömningarna av ungdomarnas stöd och deras utveckling under insatsen en liten aning mer positiva för ungdomstjänsten än för SKKP. Information, tillgänglighet och bemötande Vi har ovan (s 12-14) sett hur Stockholms Ungdomstjänst fått strålande betyg för information, tillgänglighet och bemötande. Genom att studera de översta staplarna i den serie diagram som följer kan vi se om SKKPs verksamhet får lika strålande betyg i dessa avseenden av sina brukare. Figur 16: Har du fått den information du behövt under tiden i verksamheten? (Ungdomar) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SKKP Korttids boende Långtids boende Totalt Ja absolut Ja i stort sett Delvis Vet ej Nej inte tillräckligt Nej inte alls Figur 17: Har du fått den information du behövt under inskrivnings-/placeringstiden? (Socialsekr.) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SKKP 100 Korttids boende Långtids boende Totalt Ja absolut Ja i stort sett Delvis Vet ej Nej inte tillräckligt Nej inte alls 23

28 Figur 18: Har personalen varit tillgänglig i den grad du önskat? (Ungdomar) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SKKP Korttids boende Långtids boende Totalt Ja absolut Ja i stort sett Delvis Vet ej Nej inte tillräckligt Nej inte alls Figur 19: Har personalen varit tillgänglig i den grad du önskat? (Socialsekreterare) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SKKP 100 Korttids boende Långtids boende Totalt Ja absolut Ja i stort sett Delvis Vet ej Nej inte tillräckligt Nej inte alls Figur 20: Har du varit nöjd med personalens bemötande? (Ungdomar) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SKKP Korttids boende Långtids boende Totalt Ja absolut Ja i stort sett Delvis Vet ej Nej inte särskilt Nej inte alls 24

29 När man studerar diagrammen ovan råder det ingen tvekan om att även SKKP får toppbetyg av sina brukare för både information, tillgänglighet och personligt bemötande. I alla dessa avseenden uppger sig % av de svarande ungdomarna/socialsekreterarna vara nöjda. De osedvanligt positiva omdömena kan bl a hänga samman med att kontakten och kommunikationen mellan SKKP och ungdomarna/socialsekreterarna är synnerligen tät och långvarig. Den faktiska tillgängligheten till SKKP är extremt god i vissa avseenden. Genom ett joursystem finns någon av kontaktpersonerna tillgänglig för kontakt dygnet runt om något skulle inträffa med ungdomarna. I diagrammen ovan (fig 18 o 19), där tillgängligheten bedöms, kan vi också avläsa att 100% av såväl ungdomarna som stadsdelsförvaltningarnas socialsekreterare uttalar sig positivt om SKKPs tillgänglighet. Delaktighet och benägenhet att rekommendera verksamheten Ungdomarna tillfrågas om hur nöjda de är med kontakten med sin kontaktperson. Trots att de tidigare i stort sett enhälligt uttalat sig mycket positivt om SKKPs tillgänglighet, information och bemötande är en del ungdomar mer negativa när det gäller bedömningen mer allmänt av hur kontakten med kontaktpersonen fungerat. 18% (3st) svarar litet undvikande vet ej och 12% (2 st) uppger nej inte särskilt nöjd. Figur 21: Har du varit nöjd med kontakten med din kontaktperson/kontaktpersoner? (Ungdomar) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% SKKP Korttids boende Långtids boende Totalt Ja absolut Ja i stort sett Delvis Vet ej Nej inte särskilt Nej inte alls Även om kontaktpersonerna är både tillgängliga, informativa och vänliga kan det uppenbarligen finnas annat i kontakten som upplevts som mindre tillfredsställande. Kontaktpersonen kan självklart inte själv fatta beslut och bestämma i alla frågor som rör ungdomen. Däremot är strävan att kontaktpersonen ska bidra till att göra ungdomen delaktig i de beslut som fattas beträffande henne/honom. I enkäten har ungdomarna fått svara på frågan Har du känt dig delaktig i de beslut som rör dig?. Hur denna fråga besvarats framgår av figur