Faktorer som påverkar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad

Transkript

1 Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för omvårdnad Maria Lundström Emilia Nicklasson Faktorer som påverkar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad - en litteraturstudie Factors effecting the nurse s use of evidence based nursing - a literature study Datum Handledare: Mia Forshag Ulla Wrangstål Examinerande lärare: Anna-Lena Berglund Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2 Sammanfattning Titel: Faktorer som påverkar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad - en litteraturstudie. Title: Factors effecting the nurse s use of evidence based nursing - a literature study. Avdelning: Avdelningen för omvårdnad, Karlstads universitet. Kurs: Omvårdnadsforskningens teori och metod III examensarbete, 15 hp, C-nivå. Författare: Handledare: Maria Lundström och Emilia Nicklasson. Mia Forshag och Ulla Wrangstål. Sidor: 29. Nyckelord: Sjuksköterska, evidensbaserad omvårdnad, främja, barriär. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården, de har en viktig roll och potential när det handlar om att arbeta utifrån forskning samt med hjälp av den utveckla vården. Studier visar dock att sjuksköterskor utnyttjar tillgänglig forskning i begränsad omfattning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Sökningar har skett i databaserna CINAHL och PubMed med sökorden Nursing practice, evidence based/evidence-based nursing som ämnesord och Barriers, Facilitate, Implementation och Utilization som fritextord. Därigenom har totalt 14 vetenskapliga artiklar identifierats, vilka litteraturstudiens resultat bygger på. Relevanta delar identifierades och organiserades i tre huvudkategorier forskningen, organisationen och sjuksköterskan samt tillhörande underkategorier. Resultatet visade på faktorer både hindrande och främjande, som påverkade sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Däribland forskningens innehåll och tillgänglighet, vilka resurser organisationen kunde erbjuda och dess arbetsklimat samt sjuksköterskans kunskap och inställning till evidensbaserad omvårdnad. Sammanfattningsvis visar studien att sjuksköterskan måste få stöd, tid och resurser från ledningen i en organisation där förändringsarbete är väl förankrat för att lyckas implementera forskning i det kliniska arbetet. Godkänd Datum Examinerande lärare

3 Innehållsförteckning INTRODUKTION...4 SJUKSKÖTERSKAN OCH OMVÅRDNADEN...4 EVIDENSBASERAD OMVÅRDNAD...5 IMPLEMENTERING OCH ANVÄNDNING AV FORSKNINGSRESULTAT...6 PROBLEMFORMULERING...7 SYFTE...7 METOD...8 LITTERATURSÖKNING OCH URVAL...8 Litteratursökning...8 Urval...9 Urval Urval Urval DATABEARBETNING ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT FORSKNINGEN Innehåll Tillgänglighet ORGANISATIONEN Arbetsklimat Resurser SJUKSKÖTERSKAN Kunskap Inställning till evidensbaserad omvårdnad DISKUSSION RESULTATDISKUSSION Forskningen Organisationen Sjuksköterskan METODDISKUSSION KLINISK BETYDELSE FRAMTIDA FORSKNING SLUTSATS REFERENSER BILAGA 1. Artikelmatris

4 Introduktion Hälso- och sjukvården utvecklas kontinuerligt med ökade krav på förbättrad kvalitet och kostnadseffektivitet, vilket bidragit till att kraven på sjuksköterskor ökat (Socialstyrelsen 2005). Dessutom kräver den medicinska utvecklingen och en allt äldre befolkning ett ökat yrkeskunnande (Björkström 2005). Eftersom patienter och deras anhöriga i dagens hälso- och sjukvård är mer pålästa och insatta samt kräver valfrihet, ökad delaktighet (Björkström 2005) och har högre förväntningar ställer även detta nya krav på sjuksköterskan (Fraser 2003). Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och säkerhet (SOSFS 2005:12) bör hälso- och sjukvården kontinuerligt genomföra ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa kraven på patientsäkerhet och kostnadseffektivitet. Det anges även att patientens värdighet och integritet skall respekteras samt att patient och närstående skall göras delaktiga i omvårdnaden. Sjuksköterskor bör även arbeta för att utveckla en omvårdnad som främjar säkerhet, vårdkvalitet och kontinuitet (SFS 1982:763), samt en omvårdnad som vilar på evidensbaserad kunskap (ICN 2005). Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom hälso- och sjukvården och har en viktig roll och potential när det handlar om att arbeta utefter forskning och med hjälp av den utveckla vården (Nilsson Kajermo 2004). Socialstyrelsen (2005) framhåller att det är av avgörande betydelse att som sjuksköterska kunna söka och använda evidensbaserad kunskap. Studier visar att sjuksköterskor utnyttjar tillgänglig forskning i begränsad omfattning (Björkström 2005; Jansson 2010; Wangensteen 2010). Detta till trots att de värdesätter forskningen, som kan bidra till en positiv utveckling av det kliniska omvårdnadsarbetet (Bucknall et al. 2001; DiCenso et al. 2005). Enligt DiCenso et al. (2005) förbättrar evidensbaserad omvårdnad vårdkvaliteten och bidrar till att bästa möjliga vård ges till patienten samt att vården blir resurs- och kostnadseffektiv. Sjuksköterskan och omvårdnaden Sjuksköterskan bör ha kunskaper om och kunna planera, leda, genomföra och utvärdera det kliniska omvårdnadsarbetet (Socialstyrelsen 2005). Enligt Björkström (2005) bör en bra sjuksköterska ha kompetens, kunna visa medkänsla, ge omsorg och ha en god kommunikation. Sjuksköterskan ska vidare göra bedömningar över patientens omvårdnadsbehov (Jansson 2010) för att ha förutsättningar att ge en professionell omvårdnad. Enligt International Council of Nurses, ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2005) förhåller sig sjuksköterskans omvårdnadsarbete till fyra elementära ansvarsområden: att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återställa hälsa samt att lindra lidande. Vidare beskrivs att omvårdnaden som ska utföras har individens säkerhet, värdighet och rättighet i åtanke, när sjuksköterskan använder teknik och ny forskning. Sjuksköterskan bör även arbeta för en omvårdnad som grundar sig på evidensbaserad kunskap (ICN 2005). 4

5 Enligt Avdelningen för omvårdnad vid Karlstads universitet definieras omvårdnad enligt följande: En central del i omvårdnaden är relationen mellan vårdaren, vårdtagaren och närstående. En relation som präglas av helhetssyn, etiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Omvårdnad som vetenskaplig disciplin har en patientnära och klinisk förankring och forskningen förser det praktiska fältet med evidensbaserad kunskap (Nordström & Larsson 2010). Omvårdnadens disciplin har förändrats de senaste tre decennierna då sjuksköterskeyrket vuxit i anseende och utbildningen akademiserats i Sverige. Några viktiga delar som framträder i utbildningen är kritiskt tänkande samt yrkesutövande byggt på forskning och beprövad erfarenhet (Björkström 2005; Jansson 2010). Enligt Polit och Beck (2008) grundar sig många beslut som sjuksköterskan tar i sitt yrke på tradition, vanor och den aktuella kulturen hellre än vetenskapliga belägg. Den ökade mängden omvårdnadsforskning som framkommit under de senaste årtiondena har gett sjuksköterskor en bred kunskapsbas att stå på (Polit & Beck 2008). Forskare producerar kontinuerligt nya resultat och det är därmed inte självklart att det som fungerat tidigare kommer att fungera i framtiden (Fraser 2003). En viktig aspekt är att omvårdnaden bör ges utan diskriminering (ICN 2005; Nordiska rådet 2003; Socialstyrelsen 2005) vilket styrks av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) då det inte acceptabelt att patienter får olika vård eftersom alla patienter har rätt till en vård grundad på senaste evidens. Studier av Boström et al. (2009), Melnyk et al. (2004), Nilsson Kajermo (2004) och Yava et al. (2009) har påvisat att kliniskt utövande som grundar i evidensbaserad kunskap kan förbättra omvårdnaden. Likaså menar Merhdad et al. (2008) att omvårdnadsforskning som dagligen används i det kliniska omvårdnadsarbetet leder till förhöjd omvårdnadsstandard och gör att sjuksköterskan får ökad kompetens. Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad innebär att den senaste omvårdnadsforskningen utnyttjas i den kliniska omvårdnaden, vilket bidrar till att ny och fördjupad kunskap används vilket i sin tur leder till en säkrare omvårdnad för patienten (Polit & Beck 2008). Detta innebär att sjuksköterskan gör ett medvetet val att använda sig av bästa tillgängliga vetenskapliga bevis i sin omvårdnad, innan hon eller han tillsammans med patienten fattar beslut om olika omvårdnadsinsatser (Adib-Hajbaghery 2007; DiCenso et al. 2005; Jansson 2010; Polit & Beck 2008; SBU2010). Evidence based practice is a problem-solving approach to practice that incorporates evidence from the best, well-designed quantitative and qualitative studies, patient preferences and values, as well as the clinician s expertice in order to make the best decisions about patient care within a context of caring (Melnyk & Fineout-Overholt 2005, Refererad i Melnyk et al s.186). I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) står det att kommuner och landsting bör främja och arbeta för kliniskt forskningsarbete samt systematisk utveckla kvaliteten 5

6 inom verksamheten. Enligt Yava et al. (2009) är syftet med omvårdnadsforskningen att skapa en kunskapsplattform där sjuksköterskor kan hämta evidens för sina omvårdnadshandlingar. Grunden till evidensbaserad omvårdnad finner sjuksköterskan genom att läsa systematiska reviewer där forskning från olika studier inom ett område sammanställts, vilket ger ett tillförlitligt och gångbart resultat (DiCenso et al. 2005; Polit & Beck 2008). Dessa systematiska reviewer finns att tillgå i ett flertal databaser däribland Cochrane Collaboration, en databas som utvecklats för att öka tillgängligheten (Parahoo och McCaughan 2001). Det kan dock vara en svårighet för sjuksköterskor som tog sin examen innan utbildningen akademiserades att ta del av och kritiskt granska vetenskapliga rapporter och artiklar (DiCenso et al. 2005) då de saknar kunskap om forskning. Kritiker till evidensbaserad omvårdnad menar att evidensbaserad omvårdnad förminskar sjuksköterskans roll när det kommer till användandet av sjuksköterskans egna kliniska kompetens samt en risk att det inte fokuseras tillräcklig på kvalitativ forskning (DiCenso et. al. 2005). Evidensbaserad omvårdnad skall dock användas som ett komplement till sjuksköterskans kliniska erfarenhet och med patienten i fokus för att den bästa omvårdnaden ska kunna erbjudas menar Polit och Beck (2008). Implementering och användning av forskningsresultat Implementering börjar när beslut om förändring av verksamheten tagits och sjuksköterskan kan bygga sina omvårdnadshandlingar på evidensbaserad kunskap. (Fraser 2003). Processen börjar med identifiering av behov och förankring av behovet i verksamheten, denna process kan ta två till fyra år från identifiering till den nya metoden används dagligen (Olsson & Sundell 2008). För att driva ett implementeringsarbete behövs nyckelpersoner (Olsson & Sundell 2008) med syfte att driva förändringsarbetet framåt (Rycroft-Malone et al. 2004). Studier visar dock på svårigheter att nå ut med forskningsresultaten till den kliniska omvårdnaden (Nilsson Kajermo 2004), Björkström (2005) beskriver att hälften av sjuksköterskorna inte använde sig av eller läste vetenskapliga artiklar trots att de ansåg forskningen som en viktig del i god omvårdnad. Omvårdnadsforskningen har vuxit de senaste decennierna och idag finns över 400 omvårdnadstidskrifter där det publiceras vetenskapliga artiklar (Nilsson Kajermo 2004). Utvecklingen går mot att fler sjuksköterskor blir medvetna om forskning och arbetar med att implementera och använda forskningsresultat i sin dagliga omvårdnad (Björkström 2005). 6

7 Problemformulering Sjuksköterskor har huvudansvaret för att organisera, leda, genomföra och utvärdera det kliniska omvårdnadsarbetet som skall bygga på ett etiskt förhållningssätt, vetenskap och beprövad erfarenhet. Ett växande omvårdnadsforskningsområde leder till en ökad mängd ny kunskap, dock visar studier att sjuksköterskor i låg grad använder ny kunskap i utövandet av omvårdnad. Detta trots att många är medvetna om omvårdnadsforskningens betydelse för utvecklingen av omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten. Denna studie lyfter fram faktorer som hindrar och främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. 7

8 Metod Litteraturstudien utfördes genom granskning och inhämtning av kunskap från vetenskapliga artiklar, vilket är den väsentligaste informationen (Polit & Beck 2008) och inkluderar både kvalitativa och kvantitativa studier (Forsberg & Wengström 2008). En litteraturstudie skall enligt Polit och Beck (2008) vara omfångsrik och noggrann samt bygga på aktuella artiklar, de beskriver vidare en modell i nio steg för genomförande. De nio stegen är följande. 1. Syfte samt eventuella frågeställningar formuleras och identifieras. 2. Sökstrategi definieras genom att databaser, sökord och urvalskriterier bestäms. 3. Sökning och insamling av originalartiklar utförs, varefter sökstrategin dokumenteras. 4. Abstrakt läses för att kontrollera litteraturstudiens syfte mot artiklarnas, vilket innebär att ovidkommande artiklar sorteras bort, utvalda artiklar hämtas eller beställes i fulltext. 5. Kvarvarande artiklar läses i sin helhet med fokusering på att forskningsprocessen efterföljs och att resultatet är relevant. Eventuellt kan nya artiklar identifieras genom de befintliga artiklarnas referenslistor. 6. Relevant information ur artiklarna urskiljs och sammanfattas. En andra urgallring sker. 7. Kritisk granskning av återstående artiklar genomförs. 8. Analysera och samordna informationen samt sök efter kategorier. 9. Skriv litteraturstudien. Fri översättning enligt Polit och Beck (2008). Denna litteraturstudie genomfördes i enlighet med dessa steg, stegen redovisas fortsättningsvis i löpande text. Litteratursökning och urval Litteratursökning I Steg 1 formulerades studiens syfte som enligt Forsberg och Wengström (2008) ska vara klart och tydligt. Därefter identifierades lämpliga ämnesord genom sökningar i Swemed+ och genom sökningar i thesaurus hierarkin i CINAHL samt genom att studera andra studiers nyckelord vilket resulterade i litteraturstudiens sökord. Steg 2 innebar att sökstrategin fastställdes vilket medförde att databaserna CINAHL, PubMed och Swemed+ valdes ut. CINAHL och PubMed är två användbara databaser för sjuksköterskor enligt Polit och Beck (2008) och Swemed+ är även det en databas som täcker vårdforskning (Forsberg & Wengström 2008). De sökord som användes var Evidence-based nursing som MeSH term i PubMed och Nursing practice, evidence based som CINAHL headings i CINAHL. MeSH term och CINAHL headings är ämnesord i databaserna (Polit & Beck 2008), som är hierarkisk uppbyggda likt ett träd, där varje ämnesord är stammen med underrubriker som bildar grenar. I alla sökningarna används sökorden Barriers, Utilization, Implementation och Facilitate i fritext. Orden söktes först enskilt, därefter kombinerades de med den booleska termen OR för att undvika eventuella dubbletter (Polit & Beck 2008). Sökningarna genomfördes under september Urvalskriterier för litteraturstudien bestämdes, där de artiklar som inkluderades skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan januari år 2000 och september år 2010, peer-reviewed samt skrivna på engelska, norska eller svenska. 8

9 I CINAHL användes även research article för att begränsa sökresultatet. Studier som exkluderades berörde specialistsjuksköterskor, patientperspektiv eller var reviewer. Steg 3. Sökningarna med inklusionskriterierna enligt ovan resulterade i 277 träffar i CINAHL, respektive 123 träffar i PubMed, se tabell 1. Sökningen i Swedmed+ på Evidensbaserad omvårdnad resulterade i 6 träffar varav ingen motsvarade syftet, därav ej angiven i tabellform. Tabell 1. Elektronisk artikelsökning i databaser med antal sökträffar. Databas Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 CINAHL 1 Nursing practice, evidence based Barriers Facilitate Implementation Utilization AND (2 OR 3 OR 4 OR 5) (1) PubMed 1 Evidence-based nursing Barriers Facilitate Implementation Utilization AND (2 OR 3 OR 4 OR 5) (1) 2 1 ( ) Dubblett Urval Urval 1 Enligt Steg 4 lästes och primärgranskades titel och abstrakt på de 400 artiklar som framkommit genom sökningarna i CINAHL och PubMed till urval 1. Endast de artiklar som motsvarade litteraturstudiens syfte inkluderades vilket resulterade i 34 artiklar varav en dubblett som står inom parantes, (1). Exkluderade artiklar stämde inte överens med uppsatsens syfte, visade sig vara review-artiklar eller handlade om specialistsjuksköterskor. Författarna genomförde detta urval tillsammans och diskuterade artiklarnas relevans gemensamt vilket medförde att ovidkommande artiklar sorterades bort. När titlar och abstrakt hade bearbetats gjordes sökningar i tidskriftdatabaserna vid Karlstads universitets bibliotek, Mittuniversitetets bibliotek samt i Google Scholar, där samtliga 33 artiklar hittades i fulltext. Urval 2 Steg 5 i litteraturstudien innebar att de 33 artiklarna lästes med den egna studiens syfte i åtanke där studiernas resultat skulle stämma överens med litteraturstudiens syfte. Här kontrollerades även att alla delar i forskningsprocessen fanns med, det vill 9

10 säga att artiklarna innehöll abstrakt, inledning, metod, resultat, diskussion och slutsats. I Steg 6 fördes anteckningar om artiklarnas innehåll separat av författarna för att sedan diskutera fram gemensamt vilka som skulle inkluderas till urval 2. Detta resulterade i att 17 artiklar valdes ut. De studier som exkluderades visade på utpräglat hierarkisystem, hade väldigt låg eller ojämn svarsfrekvens, visade sig inte följt forskningsprocessen eller motsvarade studiens exkusionskriterier vilket inte framkommit i abstraktet. Urval 3 I Steg 7 lästes och sekundärgranskades de 17 artiklarna från urval 2 utifrån granskningsmallarna (Avdelningen för omvårdnad 2009) av båda författarna enskilt. En systematisk bedömning av varje enskild studie gjordes för att bedöma validiteten (Forsberg & Wengström 2008). Denna granskning var till för att skapa en djupare förståelse för innehållet i artiklarna men framför allt för att bedöma artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Av dessa 17 artiklar kom 12 vidare till urval 3 efter en gemensam bedömning. Av de fem artiklar som exkluderades hade en artikel en oklar urvalsprocess, två studier saknade eller hade bristande metoddiskussion samt två studier utryckte själva att de hade låg trovärdighet. I de 12 artiklarna refererades det återkommande till två artiklar som författarna valde att göra manuella sökningar på i databasen CINAHL, då de stämde överens med litteraturstudiens syfte, granskades de och inkluderades. De 14 artiklar som kvarstod efter granskning utifrån granskningsmallarna blev underlag för denna studies resultat vilka redovisas i en artikelmatris (Bilaga 1). Dessa artiklar var primärkällor vilket en litteraturstudie skall bygga på enligt Polit och Beck (2008). Databearbetning I Steg 8 lästes och bearbetades artiklarnas resultat upprepade gånger i sin helhet för att stärka validiteten. Författarna analyserade därefter sju artiklar var och skrev ner alla faktorer som påverkade sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad, innan de bytte artiklar för att behandla artiklarna likvärdigt. Under bearbetningen översattes faktorer som framkom kontinuerligt och sammanställdes sedan i ett gemensamt dokument. Materialet analyserades därmed i flera omgångar för att sträva efter att alla relevanta faktorer för litteraturstudien inkluderats. Faktorerna delades in i två huvudgrupper, främjande respektive hämmande faktorer. Därefter skrevs alla faktorer med källor på enskilda papperslappar för att på detta sätt överblicka materialet och enligt Polit och Beck (2008) se mönster med likheter och skillnader, vilka kontinuerligt diskuterades. Snarlika faktorer lades samman för att så småningom växa fram och bilda tre huvudkategorier och sex underkategorier, dessa namngavs därefter med beskrivande rubriker som återspeglar texten under respektive kategori. I Steg 9 sammanställdes resultatet under en process i ett dokument. 10

11 Etiska överväganden Forsberg och Wengström (2008) anser att författarna till en litteraturstudie bör göra etiska överväganden innan studien startar eftersom det är viktigt att vara medveten om etiken redan i starten av processen. Författarna har strävat efter att förhålla sig neutrala till artikelurvalen genom att värdera alla artiklar jämbördigt samt fokuserat på litteraturstudiens syfte när urvalet skedde. Urvalen har vidare skett utifrån förutbestämda kriterier och enligt en granskningsmall (Avdelningen för omvårdnad 2009). Författarna har lagt tyngd på att de artiklar som valts ut har innehållit etiska överväganden eller blivit godkända från en etisk kommitté. Forsberg och Wengström (2003) skriver att när artiklar läses ska egna uppfattningar och värderingar inte påverka resultatet utan författarna ska sträva efter att se resultaten i artiklarna så objektivt som möjligt. Under läsning av materialet försökte därmed författarna lägga sin förförståelse åt sidan och vara texten trogen. Artiklarnas resultat har, utifrån författarnas åsikter, behandlats etiskt, respektfullt, sakligt och inte gripits ur sitt sammanhang för att behålla kärnan. På så sätt har författarna strävat efter att inte förvränga artiklarnas resultat. Alla artiklar, även de som motsade varandras resultat eller författarnas åsikter har redovisats (Forsberg & Wengström 2008; Nordiska rådet 2003). I en litteraturstudie är det också viktigt att studien är reproducerbar och att plagierat material inte förekommer (Forsberg & Wengström 2008) vilket även författarna beaktat under denna process genom att de; beskrivit metoden så utförligt som möjligt, inte kopiera material samt att ange alla källor fullständigt. Endast källor som finns med på referenslistan finns med i litteraturstudien (Nordiska rådet 2003). Enligt Polit och Beck (2008) är huvudsyftet med omvårdnadsforskning att besvara frågor relevanta för omvårdnaden, vilket även syftet med denna litteraturstudie har varit. 11

12 Resultat Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar, varav 13 kvantitativa och en kvalitativ, vilka redovisas i en artikelmatris, se bilaga 1. Resultatet delades in i tre huvudkategorier med sex tillhörande underkategorier. Under första huvudkategorin forskningen beskrivs innehåll och tillgänglighet. Under andra huvudkategorin organisationen beskrivs arbetsklimat och resurser. Den tredje huvudkategorin sjuksköterskan beskriver de kunskaper och inställningar till evidensbaserad omvårdnad sjuksköterskan har. För översikt av resultatets huvud- och underkategorier, se figur 1. Forskningen - Innehåll - Tillgänglighet Organisationen - Arbetsklimat - Resurser Sjuksköterska Sjuksköterskan - Kunskap - Inställning till evidensbaserad omvårdad Forskningsanvändning Figur 1. Faktorer som påverkar sjuksköterskans forskningsanvändning. Forskningen Forskningens innehåll och tillgänglighet påverkar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad. Forskningens innehåll belyser hur forskningsmaterialet är skrivet och hur det kan påverka tolkningen medan tillgängligheten handlar om hur forskningen sprids och tillgången av exempelvis reviewer av hög kvalitet. Innehåll Några av de faktorer som hämmade sjuksköterskors användande av evidensbaserad omvårdnad var att de ansåg forskningsresultaten vara otydliga (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000; Özdemir & Akdemir 2009), innehålla metodologiska brister och rapportera motsägande resultat (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000). Vidare ansåg sjuksköterskor det vara en svårighet att utvärdera forskningens trovärdighet (Andersson et al. 2007; 12

13 Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hannes et al. 2007; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000) if Nestlé did a study you can indeed ask yourself about the distortion or what those result really mean. (Hannes et al. 2007, s. 168). En annan barriär var att slutsatserna dragna utifrån forskning inte alltid upplevdes vara välgrundade (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000) och att mängden forskning var överväldigande (Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Retsas 2000) do not know what to read, there is too much (Brown et al. 2008, s ). Dessutom upplevde sjuksköterskor att forskningsresultat inte var generaliserbara till de egna arbetsplatserna (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000). Tillgänglighet Det som främjade användandet av evidensbaserad omvårdnad var att forskarna ansvarade för att sprida sina resultat ut till verksamheterna (Glacken & Chaney 2004) medan, faktorn att vetenskapliga artiklar inte publicerades snabbt nog (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000) hämmande tillgängligheten. På samma sätt som replikationer av studier (Glacken & Chaney 2004) främjade användandet, upplevdes motsatsen hämmande (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000). Möjliggörare i användandet av evidensbaserad omvårdnad var ökad tillgänglighet på reviewer av hög kvalitet (Glacken & Chaney 2004; Parahoo 2000; Retsas 2000) och ökad tillgänglighet av vetenskapliga rapporter (Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Hutchingson & Johnston 2004; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005) i fulltext (Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005). I motsats var låg tillgänglighet på vetenskapliga artiklar en faktor som hämmade användandet (Andersson et al. 2007; Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hannes et al. 2007; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000; Özdemir & Akdemir 2009). Emellertid påverkandes användandet av evidensbaserad omvårdnad positivt av lättillgänglig information (Brown et al. 2008; Hutchingson & Johnston 2004; Parahoo 2000; Retsas 2000), skriven på modersmål alternativt lättläst engelska (Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004) Short, reader friendly reports on research outcomes written mainly for implementation in the reality of a busy, acute, short staffed area. (Parahoo 2000, s. 94) och aktuella nyhetsbrev med den senaste evidensbaserade omvårdnaden (Brown et al. 2008). Det visade sig dock att forskningsrapporter skrivna på engelska (Andersson et al. 2007; Chau et al. 2008; 13

14 Hannes et al. 2007; Oranta et al. 2002) kunde hämma användandet av evidensbaserad omvårdnad i icke engelskspråkiga länder. Det som påverkade tillgängligheten positivt var lokala forskningskommittéer och fler kliniska utvecklingsenheter (Glacken & Chaney 2004) samt en ökning av lokal forskning (Glacken & Chaney 2004; Oranta et al. 2002) med konkret forskning direkt anpassad till avdelningarna (Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002). På samma sätt påverkades användandet positivt genom stöttning av en kunnig sjuksköterska i arbetet med att hitta och kritiskt granska forskning (Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Parahoo 2000; Retsas 2000), exempelvis genom mentorsprogram (Brown et al. 2008; Pravikoff et al. 2005) people who know how to read research and change the way things are done in the clicinal areas are needed to mentor others who learn how (Brown et al s. 376). Parahoo (2000) lyfter även fram att en ansvarig sjuksköterska på varje avdelning som ansvarar för forskningstillgängligheten främjade användandet. Lika väl som återkommande workshops om forskning och implementering i praktiken (Glacken & Chaney 2004; Parahoo 2000) samt närvaro på konferenser (Boström et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Pravikoff et al. 2005; Özdemir & Akdemir 2009) och implementeringsprogram (Brown et al. 2008) främjade användandet. Organisationen Under huvudkategorin organisationen framkom två underkategorier; arbetsklimat och resurser. Arbetsklimatet påverkades av om det fanns en stödjande och lärande organisation som uppmuntrade till användande av forskning eller inte, om det fanns förebilder, hur samarbetet mellan olika vårdprofessioner fungerade samt arbetsbördan. Till resurser hör bland annat tid, tillgång till material och stöd samt bemanningsnivå. Arbetsklimat Det som kunde främja användandet av evidensbaserad omvårdnad visade sig vara engagerade ledare i organisationen som uppmuntrade till användning av evidensbaserad kunskap och ifrågasättande av given vård (Boström et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Oranta et al. 2002; Retsas 2000; Özdemir & Akdemir 2009) Democratic management which allows nurses to have an opinion and ask questions of their nursing practice (Parahoo 2000, s. 93). Andra studier lyfte på motsvarande sätt fram en miljö som välkomnade ifrågasättandet av det praktiska omvårdnadsarbetet och som även var stödjande och lärande (Brown et al. 2008; Glacken & Chaney 2004) environment open to change, multidisciplinary enviroment of mutual respect, culture putting the patient first and egos second (Brown et al. 2008, s. 377). I avdelningens arbetsklimat upplevdes det positivt att se en förebild i avdelningsansvarig sjuksköterska vid implementering av senaste evidens (Glacken & Chaney 2004; Retsas 2000), ward managers who have embarked upon and, or are currently undertaking further education are exellent facilitators of research. (Parahoos 2000, s. 93). Andra främjande faktor var en ökad auktoritet och respekt för förbättringsarbetet inom omvårdnad och samarbete i tvärvetenskapliga team (Glacken & Chaney 2004). 14

15 Däremot framkom det i några studier att hinder för användandet av evidensbaserad omvårdnad var en organisation som var ovillig till förändringsarbete på grund av en stark kultur (Brown et al. 2008; Oranta et al. 2002; Pravikoff et al. 2005) där hierarkin påverkade (Hannes et al. 2007) Nurses are so busy caring out MD orders and are not seen as an equal professional in the care of patients, that the ethos of evidence-based nursing practice is not facilitate. (Brown et al. 2008, s 377). Likaså ansåg sjuksköterskor att de inte hade tillräckligt med auktoritet att förändra omvårdnadsarbetet (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000). En annan hämmade faktor var research is considered unimportant rubbish by many ward managers who have not studied further and this attitude is transferred to other staff (Parahoo 2000, s. 93) vilket även fick stöd i Gerrish et al. (2008) studie som lyfte att implementeringsarbetet hämmades av en avdelningskultur som inte var mottaglig för förändringar. Andra faktorer var att sjuksköterskor mötte internt motstånd (Boström et al. 2008; Hannes et al. 2007) samt negativa attityder i form av fientlighet, misstänksamhet och förbittring (Parahoo 2000). Sjuksköterskor upplevde likväl emellanåt att deras kunskaper inte respekterades av läkaren och, eller patienter och dess anhöriga (Hannes et al. 2007) MD (physician) not supportive or aware of new research (Brown et al. 2008, s. 376) vilket hämmade användandet. Likaså upplevde sjuksköterskor svårigheter i samarbetet med läkaren vid implementeringsarbetet (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hannes et al. 2007; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000) vilket inverkade negativt på användandet av evidensbaserad omvårdnad. En hög arbetsbörda (Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Hannes et al. 2007; Oranta et al. 2002) och avsaknad av mer kunniga kollegor att diskutera med (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000) samt svårigheter att hitta forum för samtal med kollegor (Boström et al. 2008; Pravikoff et al. 2005) upplevde sjuksköterskor som barriärer till användandet av senaste forskning. Emellertid påverkade faktorerna klar ansvarsfördelning och rotationsschema (Glacken & Chaney 2004) användandet positivt. I det dagliga arbetet behövdes även stöd och uppmuntran från kollegor (Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000) vilket det var brist på enligt många sjuksköterskor (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000). Resurser Faktorer som främjade användandet av evidensbaserad omvårdnad var tillgång till datorer (Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005), Internet (Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Pravikoff et al. 2005; Özdemir & Akdemir 2009), need desktop access to full text articles. (Brown et al. 2008, s.376) samt bibliotek och bibliotekarie (Boström et al. 2008; 15

16 Brown et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Özdemir & Akdemir 2009). I motsats hämmade not internet available on the unit (Brown et al. 2008, s. 376) och brist på databas tillgång (Pravikoff et al. 2005) användandet. En avdelning mottaglig för förändringar med stöd och uppmuntran från ledningen (Brown et al. 2008; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Parahoo 2000; Retsas 2000), tillhandahållande av ett stödjande nätverk (Chau et al. 2008; Hutchingson & Johnston 2004; Parahoo 2000; Retsas 2000) samt möjliggörande av samarbete mellan kliniska och akademiska sjuksköterskor (Boström et al. 2008; Oranta et al. 2002; Pravikoff et al. 2005; Özdemir & Akdemir 2009) var resurser som främjade den evidensbaserade omvårdnaden. Gerrish et al. (2008) menar även att läkare var en viktig källa i informationsflödet, då främst angående sjukdomar, behandlingar och mediciner men även sjuksköterskestudenters kunskaper var viktig student nurses bring us relevant and up to date research (Parahoo 2000, s. 94). Det framkom även att sjuksköterskor som gavs möjlighet och stöd till deltagande i forskningsstudier (Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Parahoo 2000; Özdemir & Akdemir 2009) liksom de sjuksköterskor som fick stöd från organisationen vid implementering av forskning (Boström et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Özdemir & Akdemir 2009) kunde främja användandet. Ett flertal studier visade dock att implementeringsarbetet inte alltid fick stöd från ledningen (Andersson et al. 2007; Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Retsas 2000). Tid var en annan faktor som påverkade sjuksköterskors användande av evidensbaserad omvårdnad. Det framkom att tidsbrist för inläsning (Andersson et al. 2007; Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000) och tidsbrist för implementeringsarbete, (Andersson et al. 2007; Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hannes et al. 2007; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000; Özdemir & Akdemir 2009) hämmande användandet. Tid att söka information och läsa (Boström et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000), tid till analysering av forskningsresultat on-duty time to allow staff to analyse research (Parahoo 2000, s. 93), tid att diskutera och arbeta med implementering (Boström et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Parahoo 2000; Retsas 2000; Özdemir & Akdemir 2009) samt tid att utvärdera omvårdnaden (Glacken & Chaney 2004; Parahoo 2000; Retsas 2000) lyftes däremot fram som underlättare more time made available to staff wishing to carry out research (Parahoo 2000, s. 93). 16

17 En resurs var en ledning som verkade för en lämplig bemanning, vilket främjade implementeringsarbetet (Glacken & Chaney 2004) better staffing levels on wards so nurses have time to both read research and implement findings (Parahoo 2000, s. 94). Främjade gjorde även en organisation som skapade mötesplatser för utveckling och spridning av kunskap i form av diskussionsforum (Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Parahoo 2000), på avdelningsmöten share research at staff meetings (Brown et al. 2008, s. 377) eller via Internet baserade forum (Boström et al. 2008). Även faktorn finansiell ersättning för forskningsarbete (Retsas 2000) och kurser (Parahoo 2000) kunde påverka användandet av evidensbaserad omvårdnad positivt enligt sjuksköterskor. En studie visade att ett hinder i användandet var att sjukskötersketjänster sparades in då organisationen behövde spara pengar (Hannes et al. 2007) men även tillfälliga anställningar (Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005) och hög personalomsättning (Pravikoff et al. 2005) påverkade användandet negativt. På samma sätt var brist på resurser som adekvata hjälpmedel i form av material och otillräckliga faciliteter (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000) hämmande faktorer. En resurs som främjade användandet av evidensbaserad omvårdnad var att kliniska riktlinjer (Parahoo 2000) baserade på evidensbaserad kunskap fanns (Boström et al. 2008; Brown et al. 2008) Clinical practice should be based on research (Boström et al. 2008, s. 1434) i form av manualer (Gerrish et al. 2008). På motsatt sätt var otydliga riktlinjer (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000) och inaktuella riktlinjer som inte baserades på evidensbaserad kunskap (Hannes et al. 2007) samt svårtillgänglig organisatorisk information (Gerrish et al. 2008) hinder i användandet. Sjuksköterskan Sjuksköterskan själv visade sig påverka användandet av evidensbaserad omvårdnad då hon eller han beroende på kunskap och inställning kunde främja eller hämma utvecklingen, därav underrubrikerna kunskap och inställning till evidensbaserad omvårdnad. Kunskap Några av studierna visade att utbildningsnivån påverkar (Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008) användandet av forskning, där en utbildning på universitetsnivå (Boström et al. 2008) samt en högre utbildning higher education arena should facilitate greater utilization of research within nursing (Parahoo 2000, s. 94) skapade en ökad medvetenhet om evidensbaserad omvårdnad. På samma sätt främjade sjuksköterskor som hade en förståelse för effekterna av implementering (Özdemir & Akdemir 2009), en intuition om vad som var rätt eller fel för patienterna samt att de som kunde tillvarata information från patienterna (Gerrish et al. 2008) främjade användandet. En annan främjade faktor var vidareutbildning inom forskningskunskap (Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; 17

18 Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000) för att utveckla den evidensbaserade omvårdnaden (Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Özdemir & Akdemir 2009), då utbildning kan leda till ökad vetenskaplig kunskapsbas (Chau et al. 2008) samt ge färdigheter och kunskaper om forskningstillgängligheten (Retsas 2000). Ett hinder som framkom i studien av Hannes et al. (2007) var att sjuksköterskor inte värdesatte sina kunskaper. I några studier framgick det även att sjuksköterskor saknade kunskap om datorer (Brown et al. 2008; Hannes et al. 2007; Pravikoff et al. 2005) och hur databaser fungerade (Pravikoff et al. 2005) samt att sjuksköterskor varken såg nyttan av evidensbaserad kunskap (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000) eller med implementeringsarbetet (Hannes et al. 2007) vilka alla hämmade användandet av evidensbaserad omvårdnad. På samma sätt var låg kunskapsnivå och bristande färdighet i implementeringsarbetet (Brown et al. 2008; Hannes et al. 2007; Pravikoff et al. 2005; Özdemir & Akdemir 2009) hämmande faktorer. Ett annat hinder var forskningsspråket (Pravikoff et al. 2005) Somethimes we make it so difficult with words such as validity, realiability, generalizability and p values that we loose sight of everyday opportunities to take a new idea, implement it, then evaluate and revise it (Brown et al. 2008, s. 377). Vidare framkom faktorerna; avsaknad av kunskap om utvärdering av forskningskvaliteten (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000; Özdemir & Akdemir 2009) och dokumenterat behov av förändring (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000) samt svårighet att förstå statistiska analyser (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hannes et al. 2007; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000; Özdemir & Akdemir 2009). Sjuksköterskor rapporterade även bristande färdigheter med att identifiera omvårdnadsproblem (Pravikoff et al. 2005). Däremot visade det sig att sjuksköterskor som hade ett kritiskt förhållningssätt och kunde formulera omvårdnadsproblem samt kunde identifiera brister i sitt egna omvårdnadsarbete (Brown et al. 2008) främjande användandet av evidensbaserad omvårdnad. Även praktisk erfarenhet stärkte sjuksköterskan i användandet av forskning (Gerrish et al. 2008). I merparten av studierna framkom att sjuksköterskor var omedvetna om forskning (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000) och hade låg kännedom om forskningskällor (Brown et al. 2008; Pravikoff et al. 2005) samt svårigheter att hitta relevant litteratur (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000). De hade även svårigheter att 18

19 identifiera forskningsresultat som kunde vara till hjälp i det kliniska arbetet (Gerrish et al. 2008; Oranta et al. 2002) och resultaten sjuksköterskor fann var svåra att utvärdera do not feel capable evulating research (Brown et al. 2008, s. 376) vilket i sin tur hämmade användandet av evidensbaserad vård. Inställning till evidensbaserad omvårdnad Motiverade sjuksköterskor sökte aktivt ny kunskap (Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Gerrish et al. 2008; Pravikoff et al. 2005) exempelvis genom att de läste forskningsfokuserade tidskrifter (Pravikoff et al. 2005; Retsas 2000) och använde sig av bibliotek (Pravikoff et al. 2005) samt delade med sig av sina kunskaper till medarbetare (Gerrish et al. 2008; Retsas 2000). Även ett erkännande för uppnådda resultat (Retsas 2000) Thank you (Parahoo 2000, s. 93) kunde verka för en mer evidensbaserad omvårdnad. Motivationsfaktorer till att arbeta evidensbaserat var personlig motivation och engagemang liksom uppmuntran från andra (Boström et al. 2008; Brown et al. 2008; Oranta et al. 2002; Retsas 2000) men även att det fanns eldsjälar som kunde inspirera inom olika vårdprofessioner (Brown et al. 2008). Vårdpersonal som var forskningsmedveten (Brown et al. 2008; Parahoo 2000; Retsas 2000) med en positiv inställning och en tilltro till att forskningen utvecklade omvårdnaden (Boström et al. 2008; Oranta et al. 2002; Retsas 2000) liksom medverkan i forskningsprojekt (Özdemir & Akdemir 2009) var andra faktorer som främjade användandet av evidensbaserad omvårdnad. Hos sjuksköterskor bidrog även ett positivt förhållningssätt till forskningens utveckling av omvårdnaden (Parahoo 2000) och främjade användandet av evidensbaserad omvårdnad. I ett fåtal studier framkom dock faktorerna: låg motivation till att läsa evidensbaserat material (Hannes et al. 2007; Pravikoff et al. 2005) och låg moral (Parahoo 2000) vilket ledde till lack of motivation and enthusiasm (Parahoo 2000, s. 94), hinder i användandet av evidensbaserad kunskap. En del sjuksköterskor ansåg inte heller att forskningen var relevant i det kliniska arbetet (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Glacken & Chaney 2004; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000). Dessutom framkom att faktorerna; avböjde till deltagande i vidareutbildningar, konferenser och kurser (Boström et al. 2008) och brist på självförtroende när det gällde implementering (Gerrish et al. 2008) var hämmande. Ett flertal studier visade även att sjuksköterskor hade en ovilja till förändring (Andersson et al. 2007; Brown et al. 2008; Bryar et al. 2004; Chau et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Hannes et al. 2007; Hutchingson & Johnston 2004; Oranta et al. 2002; Parahoo 2000; Retsas 2000) the way we have always done it attitudes. (Brown et al. 2008, s. 377) I motsats till sjuksköterskor som ansåg att forskning berikade det kliniska arbetet (Retsas 2000), och då framför allt forskning relevant för 2000-talet (Brown et al. 2008; Glacken & Chaney 2004; Oranta et al. 2002). 19

20 Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som hindrar och, eller främjar sjuksköterskans användande av evidensbaserad omvårdnad, studien bygger på fjorton vetenskapliga artiklar, se bilaga 1. Resultatet visade olika hinder för sjuksköterskor som försvårar användandet av evidensbaserad omvårdnad i det dagliga arbetet, samtidigt som det visar på ett flertal främjande faktorer. Däribland sjuksköterskans inställning och kunskap liksom forskningsmaterialets innehåll och tillgänglighet, samt organisationen genom arbetsklimat och resurser. Resultatdiskussion Forskningen Hämmande faktorer i huvudkategorin forskningen visade att forskningsresultaten inte alltid var generaliserbara till den egna avdelningen vilket får stöd i Yava et al. (2009) som menade att många sjuksköterskor insåg värdet av forskningsresultat men ansåg att resultaten inte var applicerbara till det egna omvårdnadsarbetet. Även Chang et al. (2010) menade att det fanns ett glapp mellan forskningen och den kliniska verksamheten. Föreliggande studie visar att språket påverkade tillgängligheten, enligt Atkinson och Turkel (2008) och Chang et al. (2010) var forskningsspråket akademiskt och därmed en svårighet att förstå. Framförallt i länder som inte använde det engelska språket dagligen var språket i sig en barriär vilket framkom i en studie av Graue et al. (2010), där norska sjuksköterskor upplevde att läsa artiklar på engelska var en svårighet. En främjade faktor som framkom var om forskaren lyckades sprida sin forskning, vilket enligt Högskolelagen (SFS 1992:1434) är forskarens ansvar. Chang et al. (2010) menade att om kliniska och akademiska sjuksköterskor tillsammans ansvarade för att forskningsresultaten förmedlades till verksamheten skulle användandet av evidensbaserad omvårdnad öka. Lokal forskning förankrad i verksamheterna påverkade användandet positivt, vilket får stöd i en studie av Pepler et al. (2006) där det tydligt framkom att avdelningar som i hög grad använde sig av forskningsresultat kunde beskriva nuvarande riktlinjer samt kände till att dessa baserades på resultat tack vare lokal forskning samt att sjuksköterskorna var medvetna om riktlinjerna. Organisationen Majoriteten av barriärerna återfanns inom huvudkategorin organisationen, dessa inkluderade brist på engagerade ledare, förebilder och faciliteter (Atkinson & Turkel 2008; Parahoo & McCaughan 2001). Sjuksköterskor ansåg att en hög arbetsbörda var ett hinder vilket även Melnyk et al. (2004) och Jansson (2010) visar på, leder till minskad forskningsanvändning. Detta påvisar likaså Yava et al. (2009) i sin studie där sjuksköterskor menade att de inte hann läsa professionella tidskrifter på grund av den höga arbetsbördan vilket även Graue et al. (2010) visade då sjuksköterskor tappade engagemang och entusiasm för sina arbetsuppgifter när arbetsbördan var hög. 20