Reflektion som berör jämställdhet, maskulinitet och genus 21 oktober 2016 Tomas Wetterberg

Transkript

1 Reflektion som berör jämställdhet, maskulinitet och genus 21 oktober 2016 Tomas Wetterberg

2 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet.

3 Jämställdhet? Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv

4 Jämställdhet? Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Delmål En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattande Delmål Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Delmål Jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha samma möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor Delmål Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet

5 Förslag på Jämställdhetspolitiska mål SOU 2015:86 Delmål 1 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för bestlutsfattande i samhället. Delmål 2 Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och ska ha samma möjligheter att kombinera betalt arbete med privat - familjeliv Delmål 3 Jämställd utbildning Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller livslångt lärande och personlig utveckling Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Delmål 4 Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet Delmål 5 Jämställd hälsa, vård och omsorg Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller hälsa, vård och omsorg livet ut

6 Länsstyrelsens uppdrag från Regeringen regeringsbeslut nr II:3 Länsstyrelserna ska ansvara för regionalt kompetensstöd till kommunerna i syfte att underlätta implementering av nationell kunskap och stimulera ett långsiktigt utvecklingsarbete. Även ideella organisationer och föreningar ska erbjudas stöd. Kunskapsstödet ska inkludera Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, samt aktuellt utbildningsmaterial och annat metodstöd från Socialstyrelsen. Länsstyrelserna ska vid behov verka för kommunövergripande insatser, t.ex. vad gäller utbildningsbehov och behovsanpassade insatser för särskilt riskutsatta grupper som enskilda kommuner har svårt att ordna i egen regi. Länsstyrelserna ska vidare: Ansvara för kompetensstöd till kommuner, bl.a. genom att stödja kommunerna att tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, handbok och annat utbildningsmaterial och metodstöd på området, Främja kommunövergripande insatser. Länsstyrelserna ska följa utvecklingen av arbetet i länet och till Socialstyrelsen redovisa sina erfarenheter och resultatet av satsningen i länet.

7 Regleringsbrev Mäns våld mot kvinnor Länsstyrelserna ska inom sitt ansvarområde stödja samordningen i länen av insatser från t.ex. socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola, rättsväsende och organisationer inom det civila samhället som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor, att barn bevittnar våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål i enlighet med det uppdrag som lämnats i regleringsbrev för budgetåret 2011 till länsstyrelserna (Fi2010/05567/SF). Uppdraget avser både samordning av insatser till skydd och stöd samt förebyggande insatser. I arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska insatser som syftar till att motverka efterfrågan av köp av sexuella tjänster prioriteras.

8 Grunddokument för Länsarbetet

9 Hatbrott Mäns Våld Våld på krogen Våld i nära relationer Våld i hbtqrelationer Barn som lever med våld Sexualiserat våld i nära relation Mäns våld mot kvinnor Våldtäkt i relationer Hedersrelaterat våld och förtryck Sexuella övergrepp i relationer Könsstympning Särskilt utsatta grupper Människohandel för sexuella ändamål Gift mot sin vilja Prostitution Sex mot ersättning Sexuella övergrepp Utanför relationer Våldtäkt utanför relationer Grooming Sexualiserat våld utanför relationer Pornografi

10 Årets folkhälsokonferens tar avstamp från en förstudie Gör jämlikt - gör skillnad i Karlskoga och Degerfors.

11 Definitioner från förstudien - Jämlikhet har sin grund i de mänskliga rättigheterna och grundlagen. Jämlikhet är nära besläktat med jämställdhet, mänskliga rättigheter, mångfald, social hållbarhet, integration, tillgänglighet, demokratiutveckling, folkhälsa, trygghet och områdesutveckling. - Jämställdhet innebär lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är nödvändigt att denna grundläggande rättighet tillämpas effektivt på alla områden. - Skillnader i hälsa är påverkansbara skillnader som kan finnas i en eller flera av hälsans aspekter mellan kvinnor, män, pojkar, flickor och personer med annan könstillhörighet eller ha samband med sociala och ekonomiska faktorer. - Proportionell universalism innebär att man vänder sig till alla men doserar och anpassar för att möta upp de som är i störst behov och därmed mer utsatta än omgivningen. Det betyder att mer utsatta grupper eller områden i större utsträckning nås av ett universellt (generellt) förebyggande arbete som står i proportion till graden av utsatthet. Med utgångspunkt från de vedertagna definitionerna ovan, innebär jämlik hälsa att alla människor har samma rättigheter och lika värde samt att påverkansbara faktorer som motverkar god hälsa ska förebyggas. En utgångspunkt för att öka jämlikheten i hälsa är att titta på de normer som ligger till grund för arbetet, öka medvetenheten om, samt vilka villkor de spelar för kommunernas invånare.

12 En utgångspunkt för att öka jämlikheten i hälsa är att titta på de normer som ligger till grund för arbetet, öka medvetenheten om, samt vilka villkor de spelar för kommunernas invånare. Maskulinitet?

13 Genus

14 Jämställdhetsanalys handlar om kön, strukturer och Rumpnissefrågan Våfför ä dä på detta viset?

15 Jämställdhet handlar om ett tillstånd som kan anses råda när flickor, kvinnor, pojkar och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Eller först när alla kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv.

16 Genusperspektiv Genus innefattar de föreställningar som finns i samhället om vad som definieras som kvinnligt och manligt. Genus uppkommer i ett samspel mellan biologiskt kön och människans sociala och kulturella miljö och är därmed i en ständig utvecklingsprocess. LIU Strategi och handlingsplan för lika villkor 2013 Den ena logiken är dikotomin, dvs isärhållandets tabu: manligt och kvinnligt bör inte blandas. Den andra logiken är hierarkin: det är mannen som är norm. Det är män som är människor, därmed utgör de normen för det normala och det allmängiltiga Yvonne Hirdman KvT 1988:3

17 GENUSSYSTEMET Produktion Ekonomisk tillväxt Hård Reproduktion Social hållbarhet Mjuk

18 Utmana strukturen Jämställdhetsarbete innebär att bryta mot normer och strukturer som vi alla befinner oss i och hela tiden förstärker vilket gör det till ett svårt arbete som också möts av motstånd

19 I princip för jämställdhet

20 Synonymordboken Man Mansperson: manfolk, karl, herre, maskulinum, Adam, Skapelsen herre, karlslok Make: äkta man, äkta hälft, gemål, kontrahent, äktenskapspartner, livsledsagare. Kvinna Honkön: Femininum, kvinnfolk, fruntimmer, kvinnsperson, kvinns, kjoltyg, flicka, jungfru, husmor, husfru, maka, fru, matrona, gumma, käring, dam, lady, donna Manskap: arbetare, följe, mannar, trupp, styrka Folk: de, någon, en, somliga, jag, en annan Människa: person, individ

21 Maskulinitet

22 Ideal för man med makt på 1700-talet Använd smink och peruk Smal överkropp och kraftiga vader Vara kulturell och romantisk Gråt och visa känslor offentligt

23 Maskulinitetsnorm Tidigt 1900-tal En man ska vara rank och rakvuxen som en gran, med bröstet hvälfdt, huvudet fast och högburet, axlarna breda, musklerna hårda och nerverna starka. Han skall ega ett varmt hjerta och fast vilja; han skall vara modig och lugn i fara och olycka; samt alltid redo att finna utvägar i nöd. Han skall ega det sanna modet att aldrig avvika från pliktens bud, om en detta skulle störta honom. Han skall tåla nöd och ansträngning, smärta hunger och törst samt köld och våta, utan att klaga. - Sådan män behöfvas, än idag. Sådana måste danas genom arbete, kamp och idrott! Victor Balck

24

25 Den manliga normen 2014?

26 Män och jämställdhet

27 Män och jämställdhet SOU 2014:6 Jämställdhetsarbete behöver uppmärksamma hur normer för maskulinitet påverkar individer och samhället. Det handlar om effekten av manliga maktstrukturer i samhället men också om mäns riskbeteenden och sårbarhet. Välfärdsstaten har varit och förblir en förutsättning för ökad jämställdhet. Det är därför angeläget att ser hur förändringar i välfärden påverkar män och kvinnor. Strukturomvandling, migration och demografiska förändringar ökar behovet av att diskutera frågor om maskulinitet i förändring.

28 Män och jämställdhet SOU 2014:6 Män gör mer traditionella yrkesval än kvinnor. Kvinnor gör inbrytningar på flera yrkesområden. Män arbetar i betydligt högre omfattning än kvinnor i privata sektorn, kvinnor i betydligt högre omfattning än män i den offentliga. Strukturomvandling i ekonomin och andra samhällsförändringar leder till att gamla identiteter och sociala positioner för män försvinner och ifrågasätts.

29 Män och jämställdhet SOU 2014:6 Jämställdhetsdebatten fokuserar med rätta på mäns större makt och större resurser. Män gynnas fortfarande generellt av könsordningen i samhället. Detta är uppenbart utifrån vår utredning. Men de könsnormer och handlingsmönster som begränsar kvinnors livschanser kan även påverka mäns livschanser negativt.

30 Män gör mer traditionella utbildningsval än kvinnor På vardagar tillbringar pappor 2 timmar mindre tid med barnen än mammorna. Var sjätte sammanboende man anser sig göra för lite när det gäller hushållsarbete och var fjärde kvinna anser sig göra för mycket. Män tar i snitt ut 24 % av föräldraledigheten. Men.. När barnet är 1 år är det 9 % När barnet är 2 år är det 17 % 25 % av papporna tar inte ut något alls innan barnet är 2 år

31 20 % av alla män har ingen nära vän 86 % av all lagförd misshandel är utförd av män 66 % av all anmäld misshandel är en man (75 % av de som behandlas för våldsskador är män) 3 av 4 som dör av narkotika och alkohol är män 70 % av alla självmord begås av män Skillnaden i medellivslängd mellan kvinnor och män är 3,6 år. Folkhälsa påverkas av maskulinitetsnormer i samhället Mäns våld mot kvinnor är i huvudsak ett hälsoproblem för kvinnor!

32 Vad gör vi då? Den systemförändrande kraften finns ( ) i det mänskliga tankesystemet Yvonne Hirdman KvT 1988:3

33 Tomas Wetterberg Länsstyrelsen i Örebro län Länssamordnare Mäns våld mot kvinnor ska upphöra tomas.wetterberg@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Örebro län Stortorget 22, Örebro orebro@lansstyrelsen.se