I. Övergripande målbeskrivning
|
|
- Ellinor Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖRON-, NÄS- och HALSSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten öron-, näs- och halssjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av medfödda och förvärvade sjukdomar och skador i aktuella organsystem. Utöver diagnostik, medicinsk och/eller kirurgisk behandling och omvårdnad ingår förebyggande verksamhet riktad mot individer eller grupper. Betydelsefulla områden är komplikationer till akuta övre luftvägsinfektioner i öron, näsa, bihålor och hals samt kroniska, inflammatoriska och av allergi och annan överkänslighet betingade tillstånd i dessa områden, neurologiska sjukdomar i hörsel- och balansnerver och de nerver som förmedlar känsel och styr muskelfunktioner i ansikte, svalg och talapparat, tumörer i luftvägar, munhåla och svalg och matstrupe samt i ansikte, halsens hud och mjukdelar och i körtlarna inom dessa områden, avlägsnande av främmande kroppar, problem förknippade med snarkning och sömnapné, användningen av endoskopiska instrument samt behandling av medfödda och förvärvade anatomiska defekter och, frånsett hjärna och ryggmärg, akuta skador inom huvud-halsområdet, särskilt i ansiktets mjukdelar och skelett. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Särskilt starkt kunskapssamband och samarbete finns med specialiteterna hörselrubbningar (audiologi) och röst- och talrubbningar (foniatri). Specialiteten har även samarbete och kunskaps- och färdighetssamband med specialiteterna infektionssjukdomar, allergisjukdomar, lungsjukdomar, barn- och ungdomsmedicin, anestesi och intensivvård, kirurgi, neurologi, neurokirurgi, onkologi, plastikkirurgi och verksamhetsområdet käkkirurgi samt en stor samverkansyta med allmänmedicin och företagshälsovård. Av stor vikt är samarbete med hörselvårdsassistenter, hörselpedagoger och logopeder, och specialisten måste vara väl insatt i verksamhet inom handikapp- och patientorganisationer med anknytning till ämnesområdet. Viktigt är också samarbetet med yrkeshygien och skyddsingenjörer i företagshälsovården.
2 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Specialistutbildningen skall leda till allsidiga och breda kunskaper inom specialitetens alla delområden och god praktisk färdighet i fråga om flertalet undersöknings- och behandlingsformer. Särskild vikt måste härvid läggas vid kompetens att självständigt kunna handlägga akuta och livshotande tillstånd (se preciserade delmål). Karaktäristiskt för specialiteten är att den både diagnostiskt och terapeutiskt kräver goda manuella färdigheter hos läkaren. Diagnostiken baseras i hög grad på undersökningar med hjälp av optiska instrument och elektrofysiologiska registreringar. Behandlingsmetoderna omfattar främst kirurgiska ingrepp, till stor del mikrokirurgi, läkemedelsbehandling och anvisning av hjälpmedel. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Gemensam kunskapsbas
3 Öron-, näs och halssjukdomar tillhör de kirurgiska specialiteter som har en gemensam kunskapsbas. Detta innebär att specialisten måste ha vissa grundläggnade kirurgiska och anestesiologiska kunskaper och färdigheter samt kännedom om utvecklingen inom andra kirurgiska discipliner. Denna gemensamma kunskapsbas omfattar i huvudsak kirurgisk teknik, omhändertagande av akuta fall, förebyggande av vanliga komplikationer samt kunskap om olika former av narkos och smärtlindring. Specialiteten öron-, näs- och halssjukdomar har också en gemensam kunskapsbas med specialiteterna hörselrubbningar och röst- och talrubbningar (se del II, preciserade delmål). Specialisterna inom denna grupp skall vara väl förtrogna med audiologisk mätapparatur och tekniska hjälpmedel, ha ingående kännedom om hörselmätningar, hörselnedsättningar och deras utredningsgång och behandling på barn och vuxna, rehabilitering av hörselskadade patienter och patienter med tinnitus. De skall vidare ha ingående kännedom om larynxundersökningar, utredningsgång vid röst- och talrubbningar, normal och patologisk röstbildning, rehabilitering av patienter efter laryngektomi, vid afasi och vid läpp-gomspalt, behandling av funktionella röststörningar, talförsening hos barn samt dysartri. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring
4 Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Gemensamt för kirurgiska specialiteter Under specialiseringstjänstgöringen skall ST-läkaren tillägna sig de för kirurgisk verksamhet gemensamma kunskaperna och färdigheterna rörande - grundläggande kirurgisk teknik, inkluderande minimalinvasiv teknik - initial handläggning av akuta kirurgiska sjukdomar
5 - förebyggande och behandling av allmänna komplikationer såsom infektion och trombos - olika anestesiformer och smärtlindring - etablerande av fri luftväg inkluderande trakeomoti - intensivvård med chock- och vätskebehandling Gemensamt med specialiteterna hörselrubbningar och röst- och talrubbningar A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra - konventionell öron-, näs- och halsundersökning - utförande och tolkning av informella hörseltest med stämgaffel och konversationsprov - ton- och talaudiometri - tympanometri - infektionstillstånd i ytteröra, hörselgång och mellanöra såsom extern otit, akut otit och infekterad kronisk otit - otosalpingit - traumatiska skador på ytteröra, hörselgång och trumhinna - åldershörselnedsättning och bullerskada - primär utredning av mellanöresjukdomar - neurologisk undersökning med otoneurologisk inriktning - primär utredning och behandling av yrseltillstånd och balansrubbningar - störningar i kranialnervernas funktion - smärttillstånd inom huvud- och halsregion - primärt omhändertagande av röst- och talrubbningar Inom öron-, näs- och halssjukdomar A. Specialisten skall självständigt kunna handlägga - trumhinneretraktioner och kolesteatom - komplikationer till extern otit, akut otit och kronisk otit - yrsel och yrselutredning - akuta infektioner i näsa och bihålor och komplikationer till dessa tillstånd - kroniska sjukdomar i näsa och bihålor och komplikationer till dessa tillstånd - näsblödning - förträngning i näskaviteterna
6 - allergisk och icke-allergisk överkänslighet inom de övre luftvägarna inkl hudtester, provokationsförfaranden, endoskopisk undersökning, immunoterapi, farmakologisk terapi samt miljösanering - akut skada i ytternäsa och nässkiljevägg - ansiktsfrakturer och mandibelfrakturer - frakturer i tinningbenet - frakturer engagerande orbitan - slemhinneförändringar i munhålan - svalginfektioner inkl komplikationer - organiska och icke-organiska larynxsjukdomar - larynxskador - akuta andningshinder - sväljningsbesvär och matstrupens sjukdomar - spottkörtelstenar, nedsatt salivproduktion och spottkörtelsjukdomar - knuta på halsen - utredning av hörselnedsättning - plötslig sensorineural hörselnedsättning - tinnitus och rehabilitering av tinnituspatienter - indikationer för slätröntgen, ultraljudsundersökning, scintigrafi, CT och MRT - tillämplig mikrobiologi och principer för antibiotikaterapi samt resistensproblematik - utredning och behandling av snarkning och sömnapnésyndrom Operativa ingrepp - incision på ytteröra - tamponadbehandling av hörselgång - paracentes och inläggning av dränagerör genom trumhinnan - behandling av näsblödning (även bakre tamponad) - reposition av näs- och septumfraktur - tömning av septumhematom - korrektionsoperation av septum - exstirpation av näspolyper - exploration av käkhåla via vestibulum oris - konkaluxation och endonasal trepanation av sinus maxillaris
7 - trepanation av frontalsinus - incision av halsböld - adenoidektomi - tonsillektomi - uvulo-palato-pharyngoplastik - reposition och fixation av zygomatico-maxillära frakturer - exstirpation/provexcision av knutor på halsen - exstirpation av medial och lateral halscysta/fistel - ronkoskopi med stelt och flexibelt instrumentarium, provexcision och avlägsnande av främmande kropp, provtagningsrutiner - exstirpation av glandula submandibularis - direktlaryngoskopi med provexcision - hypofaryngo-esofagoskopi med stelt och flexibelt instrumentarium inkl provexcion och avlägsnande av främmande kropp - trakeotomi och koniotomi - excision av hudförändring, även med full- och delhudshudstransplantat och olika typer av plastikförfaranden För alla ingrepp gäller att operatören skall besitta fullgoda kunskaper vad beträffar indikationer, komplikationer, postoperativ vård och resultat för använda operationsmetod. B. Specialisten skall ha god kännedom om och viss erfarenhet av handläggning/utförande av - tumörernas biologi, patologi, diagnostik och klassifikation samt principerna för tumörkirurgi och alternativa icke kirurgiska behandlingsmetoder och kombinationsbehandlingar - näringsfysiologi och nutritionsproblematik - tumörer på ytteröra, i hörselgång och mellanöra - tumörer i näsa, bihålor - tumörer i spottkörtlar, munhåla och svalg samt huvud-halsregionens underhud och mjukdelar - tumörer i larynx, bronker, hypofarynx, esofagus och tyreoidea - hudtumörer - nivådiagnostik vid hörselnedsättning
8 - rehabilitering av hörselskada hos barn och vuxna med hjälp av tekniska hjälpmedel och pedagogiska stödresurser - medfödda och ärftliga hörselnedsättningar - uppföljning av hörselscreeningundersökningar på barn - försäkringsintyg beträffande hörselskador - sanerande och hörselförbättrande öronkirurgi - missbildningar inom huvud-halsområdet - atypiska ansiktssmärtor - larynxundersökning med stroboscop - talförsening hos barn - dysartri - funktionella röststörningar - rehabilitering av talhandikapp efter larynxkirurgi med hjälp av talträning, röstventil, matstrupstal, tekniska hjälpmedel och andra stödåtgärder - immunologiska bakgrundsmekanismer vid allergiska sjukdomar - korrektionskirurgi på ytternäsa - ytteröronplastik - funktionell endoskopisk kirurgi i näsa och bihålor - superficiell parotidektomi - dilatationsbehandling av stenoser i hypofarynx och esofagus - avlastande sondbehandling och etablerande av fri och säker luftväg vid hinder på grund av tumörer - metodik vid laserkirurgi - fysiologisk diagnostik vid esofagussjukdomar - upprättande av rättsintyg C. Specialisten skall ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om handläggning/utförande av - elektrofysiologiska undersökningsmetoder med tillämpning i specialiteten - medfödd läpp-käk-gomspalt - andra tyreoideasjukdomar än tumörer - mediastinoskopi - total parotidektomi - tumörkirurgi inom huvud-halsområdet
9 - ansiktsfrakturer med engagemang av neurokraniet - reposition av orbitabottenfrakturer - intrakraniella infektioner och tumörer - osteosyntes av mandibelfrakturer och intermaxillärfixation - käkledens traumatologi och sjukdomar - tändernas traumatologi och sjukdomar - större käkkirurgiska ingepp särskilt med hänsyn till komplikationer och postoperativ vård - fonokirurgi - kärlkirurgi - stenosbehandling i larynx, trakea och bronker
I. Övergripande målbeskrivning
NEUROKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten neurokirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av de medfödda och förvärvade sjukdomar
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
HÖRSELRUBBNINGAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten hörselrubbningar (audiologi) omfattar handläggningen av patienter med sjukdomar i hörsel- och balanssystemet. Specialiteten
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
PLASTIKKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Den plastikkirurgiska specialitetens målsättning är att med en vävnadsvänlig och vävnadsbesparande atraumatisk operativ teknik uppnå
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil verksamhetsfält Anestesi intensivvård är en medicinsk specialitet vars verksamhet syftar till att göra patienter smärtfria i samband med
Läs merFÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten kirurgi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av de medfödda eller förvärvade sjukdomar
Läs merSOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande
Läs merBARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI
BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsallergologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av
Läs merBARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING
BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsneurologi med habilitering omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
GERIATRIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten geriatrik innefattar fördjupade kunskaper om akuta och kroniska sjukdomar hos äldre samt rehabilitering av äldre. Geriatrikens
Läs merÖron-, näs- och halssjukdomar
Öron-, näs- och halssjukdomar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
OBSTETRIK OCH GYNEKOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten obstetrik och gynekologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i diagnostik och behandling av normal
Läs merViktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.
ALLMÄNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Allmänmedicin omfattar kunskaper och färdigheter att självständigt utreda och behandla de vanligaste sjukdomarna i alla åldersgrupper
Läs merRÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
RÄTTSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhet Specialiteten rättsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om undersökning av olika typer av dödsfall och personskador
Läs merKlinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning
MålbeskrivningNy0600 FÖRSLAG Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning Kompetensområde Klinisk neurofysiologi är en egen basspecialitet inom neurospecialiteterna samt även egen specialitet
Läs merBARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI
BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomskardiologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av
Läs merBARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI
BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsradiologi omfattar fördjupade medicinskt radiologiska kunskaper och färdigheter i utredning,
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom
Läs merRöst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar
Röst- och talrubbningar Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Krav för medicinsk kompetens 3 Krav
Läs merPSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
PSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten psykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i utredning, behandling, omvårdnad och rehabilitering vid psykiska
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten urologi karaktäriseras av kunskap om medfödda och förvärvade sjukdomar och tillstånd i urinvägarna och de manliga könsorganen, samt skador i dessa. Kirurgiska färdigheter,
Läs merRÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet
RÄTTSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten rättspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om psykiatrisk utredning och diagnostik, rättspsykiatrisk
Läs merKLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
KLINISK GENETIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk genetik omfattar fördjupade kunskaper om genetiska faktorers betydelse dels för uppkomsten av sjukdomar,
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
ORTOPEDI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten ortopedi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av medfödda och förvärvade sjukdomar och
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten plastikkirurgi karaktäriseras av utredning, diagnostik, icke-kirurgisk och kirurgisk behandling samt uppföljning av yttre medfödda missbildningar, utredning, diagnostik,
Läs merUtbildningsbeskrivning
Utbildningsbeskrivning Klinik ÖNH-verksamheten. HIVÖ-Kliniken Klinikens huvudverksamhet (statistik, läkarbesök, behandling etc.) Verksamheten utför akut och elektivt omhändertagande av patienter med sjukdomar
Läs merCore curriculum, ÖNH sjukdomar
080515 Core curriculum, ÖNH sjukdomar Detta core curriculum är framarbetat av landets lärarkollegium inom öron, näs och halssjukdomar år 2008. Den utgör basen för vad som bör inhämtas under läkarutbildningen
Läs merSKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält
SKOLHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Skolhälsovården utgör dels en fortsättning av den förebyggande barnhälsovården, dels en arbetsmiljöinriktad hälsovård för barn och
Läs merHörsel- och balansrubbningar
Hörsel- och balansrubbningar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och
Läs merCore curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg
010227 Core curriculum Kursen i ÖNH-sjukdomar, Göteborg 1. Örats sjukdomar. Örats anatomi och fysiologi Undersöka örat och bedöma trumhinnestatus i otomikroskop Differentialdiagnostik vid otalgi Handläggning
Läs merRöst- och talrubbningar
Röst- och talrubbningar Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merOrtopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Ortopedi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2015:X (M) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den 17 februari 2015. Socialstyrelsen föreskriver följande
Läs merPlastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Plastikkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring;
SOSFS 2014:X (M) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring; beslutade den.. 2014. Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merBARN- OCH UNGDOMSMEDICIN
BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggningen av sjukdomar
Läs merSpecialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17
En grundregel är att legitimerade läkare som genomgår specialiseringstjänstgöring och inte har någon svensk specialistkompetens sedan tidigare prioriteras före den som redan innehar bevis om specialistkompetens.
Läs mer2008 01 25 Neuroradiologi 1
Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens
Läs merKRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE
KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
BARN- OCH UNGDOMSKIRURGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och avgränsning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi omfattar handläggning av missbildningar, sjukdomar och skador, från prenatalperiod
Läs merKompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kirurgi karaktäriseras av kompetens inom skador och kirurgiska sjukdomar, färdigheter i operationsteknik och bedömning av symtom, kunskap om patofysiologi, diagnostik
Läs merSpecificerade kunskapskrav
specialistkompetens i sjukdomar hos hund och katt Specificerade kunskapskrav Allmänt Aspiranten ska efter specialistutbildningen kunna Omsätta grundutbildningens teoretiska kunskaper i praktisk klinisk
Läs merMedicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning
Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Målbeskrivning Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens Kompetenskrav
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson
Läs merDelar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.
KLINISK BAKTERIOLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk bakteriologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,
Läs merKlinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)
Svensk Förening för klinisk Fysiologi 060815 Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2) Definition av kunskapsområdet
Läs merFöreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008
Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...
Läs merDelar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.
KLINISK VIROLOGI I. Övergripande del Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk virologi är en laboratoriespecialitet, som har många kliniska kontakter och samarbete med andra laboratoriespecialiteter,
Läs merInfektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Infektionsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M) ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring
Läs merUtbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun
1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning
Läs merThoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Thoraxkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merUtbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin
Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin 1. Inledning 1.1 Definition av kompetensområdet från målbeskrivningen Nuklearmedicin är en klinisk specialitet där man efter tillförsel av radiofarmaka
Läs merVårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad
Läs merHandledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut
Läs merKirurgiska specialiteter
Kirurgiska specialiteter Kirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
INTERNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Internmedicin är en specialitet inom gruppen invärtesmedicinska specialiteter. Specialiteten internmedicin omfattar fördjupade kunskaper
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS
Läs merBilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett
Bilaga 2. AID Koder som kombineras med etikett Chefs-, annat lednings- och funktions/ämnesansvar 2 positioner (position 1 = central kod, position 2 = för lokal komplettering). BEA, PAN samt arvoderad tjänstgöring
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun
1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skillingaryds vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-23 Skillingaryd atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor
Läs merAnestesi GU/AT/BT Livslångt
Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet
Läs merNeuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neuroradiologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merBARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI
BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i att igenkänna, bota, lindra
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merBilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter
Bilaga 2 klinisk immunologi och transfusionsmedicin, synpunkter Instruktion I detta dokument ges möjlighet att ge synpunkter på de förslag till kursämnen som finns i bilaga 1: Expertgruppens förslag på
Läs merEnkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal
Page 1 of 11 Sida 1 Enkät från Socialstyrelsen avseende tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att göra en bedömning av tillgång och efterfrågan
Läs merRIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi
RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi
Läs merDel 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)
1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.
Läs merOm ansökan och antagning till SK-kurser
Om ansökan och antagning till SK-kurser Här hittar du information kring om du är behörig att söka SK-kurser och om hur Socialstyrelsen fördelar platserna samt annat som rör ansökan, antagning och kursinformation.
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs merST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.
1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS
Läs merDel 3: Checklista för inspektion
Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren
Läs merNeurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merKompetensbeskrivning
Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomskirurgi karaktäriseras av handläggning av barn och ungdomar med missbildningar, skador och sjukdomar som behandlas med kirurgiska metoder. Centralt för
Läs merAllergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Allergologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ
Läs merSmärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Smärtlindring Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Läs merDelmål nr Metoder för lärande Uppföljning
Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
Läs merIndividuell planering av tjänstgöring
Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:
Läs merBarn- och ungdomskirurgi
Barn- ungdomskirurgi Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen har vidare beslutat
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-11-28 nestesi- och intensivvårdskliniken anderyds Sjukhus Klinik Ort Maja Ewert Varberg Ingrid erkestedt Lund Inspektörer Gradering Socialstyrelsens
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Bäckagård Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-04 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merMÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Läs merPsykiatriska specialiteter
Psykiatriska specialiteter Barn- och ungdomspsykiatri 903 Kompetensbeskrivning Specialiteten barn- och ungdomspsykiatri karaktäriseras av kunskap och färdighet i att identifiera, utreda, diagnostisera,
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4)
Dnr 2925/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot intensivvård II 40 poäng (AKIN2, UKIN4) Graduate Diploma in Emergency
Läs merI. Övergripande målbeskrivning
UROLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Urologi är en specialitet med ett samlat ansvar för medfödda och förvärvade sjukdomar och skador inom njurar, urinvägar och de manliga
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Neptunuskliniken Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-06 Varberg atum Ort Erik Tyrberg, Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Korta beslutsvägar,
Läs merNr 3/2017 Stockholm Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar
Nr 3/2017 Stockholm 2017-05-02 Till Läkarförbundets yrkes- och lokalföreningar 2016 års landstingskommunala lönestatistik I tabell 1-5 redovisas löneläget i november 2016 per befattning, kön, specialitet,
Läs merBilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden
2016-01-28 Dnr 2.7 48/2016 1(5) Bilaga 3 - förteckning över ramavtalsområden Socialstyrelsen gör en behovsanalys för att avgöra inom vilka områden kurser ska upphandlas. I behovsanalysen samlar Socialstyrelsen
Läs merINFEKTIONSSJUKDOMAR Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
INFEKTIONSSJUKDOMAR I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten infektionssjukdomar omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om förebyggande av infektioner samt
Läs merStockholm 2012-04-24. Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar. Nr 5/2012
Stockholm 2012-04-24 Till Läkarförbundets yrkes- och Lokalföreningar Nr 5/2012 2011 års lönestatistik Den partsgemensamma lönestatistiken per november 2011 för läkare inom kommunal sektor är nu klar. I
Läs merKravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting
Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen
Läs merBild- och Funktionsmedicin
Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens
Läs mer