I denna rapport ges en överblick av den svenska e-handeln. Vi kommer vid en senare tidpunkt att publicera siffror och slutsatser för hela Norden.

Transkript

1

2 2 Bakgrund DIBS Payment Services, Nordens största leverantör av betalningslösningar, lanserade i december 2007 den första samlade undersökningen av e-handel i Skandinavien; DIBS e-handelsindex. Nu publiceras DIBS e- handelsindex för oktober 2009 som är en efterföljare till tidigare DIBS e-handelsindex i december 2007, maj 2008 och december DIBS e-handelsindex är idag ett ansett verktyg för branschanalytiker och för företag som redan har butik på nätet, eller planerar att öppna en sådan och vill lära känna sina kunders köpvanor. Syftet med DIBS e-handelsindex är att belysa nordisk e-handel i alla branscher. Detta inkluderar e-handel som bygger på att e-butiken skickar en fysisk vara till kunden (t.ex. köp av kamera online). Dessutom inkluderas e-handeln där försäljningen är online men konsumtionen inte är en vara, utan en upplevelse eller tjänst (t.ex. flyg- eller teaterbiljetter). Slutligen inkluderas e-handel där försäljning, leverans och konsumtion sker digitalt (t.ex. programvaror eller musik på nätet). I denna rapport ges en överblick av den svenska e-handeln. Vi kommer vid en senare tidpunkt att publicera siffror och slutsatser för hela Norden. Årets upplaga av DIBS e-handelsindex omfattar intervjuer med Internetanvändare i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Dessutom omfattar undersökningen 717 e-butiker i Sverige, Norge och Danmark. Datainsamlingen är utförd av analysinstitutet M3 under juli och augusti 2009 genom Internet-intervjuer. Observera att samtliga omräkningar är baserade på valutakurs den 1 augusti I följande text kallar vi ömsom butikerna för e-butiker, e-handelsföretag och webbutiker. Copyright DIBS Hänvisning till DIBS e-handelsindex är tillåtet givet att källa anges enligt följande: En undersökning som företaget M3 har gjort för DIBS Payment Services. DIBS e-handelsindex får inte användas i kommersiella syften. Allan Vincentz på M3 är ansvarig för analysen. Om DIBS DIBS Payment Services är Nordens ledande oberoende leverantör av funktionella, säkra och innovativa betaltjänster för handel via Internet. DIBS hanterar dagligen fler än kunders transaktioner och har kontor i Stockholm, Köpenhamn, Oslo och Göteborg. DIBS är listat på First North i Stockholm. Läs mer på

3 3 Sammanfattning Här följer några av de viktigaste slutsatserna i DIBS fjärde e-handelsindex. Nyckeltal för svensk och nordisk e-handel 13,1 miljoner människor i Norden mellan 15 och 65 år har e-handlat de senaste sex månaderna, vilket motsvarar 93 % av Internetanvändarna. Det innebär att nästan alla människor har tagit till sig eller prövat e- handel och att denna förändring i köpvanor är djupt förankrad. Den årliga e-handeln i Norden uppskattas till hela 177,7 miljarder kronor, varav Sverige står för 53,9 miljarder kr. Potentialen för fortsatt tillväxt är stor eftersom genomsnittskonsumenten i Norden bara gör ungefär ett köp per månad (6,3 per halvår) på nätet och e-handeln står för endast en liten del av den totala konsumtionen. De senaste sex månaderna har 4,8 miljoner svenskar e-handlat för i genomsnitt 5265 kr, vilket är något lägre än genomsnittsköpet i Norden som uppgår till kr. I Sverige handlar nu kvinnor och män för nästan lika mycket på nätet. Det är fler kvinnliga än manliga konsumenter på nätet i alla varukategorier förutom elektronik samt med liten marginal mat och dryck. En viktig kundgrupp för e-handeln är heavy spenders som handlar för över kronor per halvår. Trots att dessa bara utgör 17 % av de svenska e- konsumenterna står de för 49 % av den totala e-handeln. E-handel drivs dels av renodlade online-företag, men det är också ett naturligt komplement för traditionella butiker för att nå nya kunder och köpvanor. En femtedel av e-butikerna har 75 % eller mer av sin omsättning på nätet, medan över hälften av e-butikerna uppger att e-handeln utgör under 10 % av deras totala omsättning, vilket också visar på möjligheter för framtida tillväxt. Fortsatt optimism Hela 90 % av svenska e-butikerna förväntar sig att e-handeln ska öka under de kommande 12 månaderna. Motsvarande siffra ifjol var 88 % och e-butiker går alltså genom den ekonomiska krisen med ökat tilltro till sin förmåga att växa. Cirka 82 % av de svenska konsumenterna tror att de kommer behålla eller öka dagens nivå av e-handel. Bara 8 % tror att de kommer att minska sin konsumtion via Internet. Konsumenterna anger att de kommer öka sina inköp främst inom kläder, hemelektronik och hälso- och skönhetsprodukter. Av de som handlat på nätet över 25 gånger det senaste halvåret anger hela 91 % att de ska öka sina online-inköp av datorer och 96 % att de ska öka sina inköp av kläder. De som redan nu handlar för störst belopp så kallade heavy spenders är också de som också förväntar sig att öka sin konsumtion på nätet mest. Detta visar en snöbolls-effekt; ju mer van en konsument är att handla på nätet desto snabbare ökar han eller hon sin e- handel. Vi köper främst upplevelser Den största varukategorin inom e-handeln är resor, sett till omsättning. Över en tredjedel (36 %) av all e- handel är bokning av flygbiljetter, hotell med mera i samband med resor. Undersökningen indikerar att cirka svenskar köpt resor på nätet för mer än kr under det senaste halvåret. Upplevelser genom media och underhållningstjänster står för ytterligare 10 % av e-handeln. En stor del av dessa tjänster både säljs och konsumeras digitalt, t.ex. musik, mjukvara, dataspel, avgifter till communities och så vidare.

4 4 Den näst största kategorin är elektronik som står för 22 % av handeln på nätet. Elektronik är den kategori där köpbeteendet varierar mest mellan könen, två tredjedelar av alla män köper elektronik på nätet, men bara en tredjedel av alla kvinnor. Kläder och skor är den tredje största kategorin på nätet med 11 % av den totala e-handeln. Denna kategori kommer antagligen att fortsätta växa snabbt, eftersom klädinköp anges av flest konsumenter som den kategori där de förväntar sig att öka sina inköp. Vi e-handlar för att det är bekvämt I dag handlar de flesta konsumenter på nätet för att spara tid, för att handla billigare, för att slippa bry sig om öppettider, eller för att det är lättare att jämföra priser än i traditionell handel. Unga konsumenter är mer prismedvetna och intresserade av bredden i utbudet, medan äldre konsumenter fokuserar på bekvämlighet och möjligheten att handla utanför normala öppettider. Svenska konsumenter vill se lägre totala kostnader för att öka e-handeln. Att e-butikerna erbjuder fler betalningssätt kan också öka handeln anger 37 % av konsumenterna. E-handel internationaliseras Cirka 25 % av alla svenskar har handlat från en utländsk webbutik. Bland unga personer under 34 år är andelen något större (30 %). Av de frekventa konsumenterna som har handlat mer än 11 gånger de senaste sex månaderna har cirka 40 % handlat från en utländsk sajt. Det kan tolkas som att större vana att handla på nätet leder till ökat intresse för utländska sajter, trots högre fraktkostnader. I våra grannländer är utvecklingen liknande, vilket innebär att e-handeln internationaliseras vlket öppnar möjligheter för svenska sajter att nå nya köpgrupper utomlands. Betalningslösningar Hela 31 % av de svenska e-konsumenterna vill betala med kort och nästan lika många via Internetbank. En fjärdedel vill betala med faktura. 37 % av svenska e-konsumenter har avbrutit ett påbörjat köp. Den vanligaste anledningen till att avbryta ett köp är att e-butiken inte erbjudit den betalningslösning kunden vill ha (47 %). E-butikerna kan lätt adressera detta, samt minska antalet avbrutna köp genom att informera bättre om villkoren och göra det enklare att registrera personuppgifter.

5 5 Innehåll BAKGRUND...2 SAMMANFATTNING...3 INNEHÅLL...5 E-HANDEL I NORDEN...6 E-HANDEL I SVERIGE...9 MOTIV OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ E-HANDEL...11 SVENSK E-HANDEL FÖRDELAD PÅ VARUKATEGORIER...14 BETALNINGSFORMER OCH KÖPPROCCESS...16 OM UNDERSÖKNINGEN...18

6 6 1. E-handel i Norden Figur 1.1: Internetpenetrationen åringar i Norden 90% 80% 86% 84% 88% 87% 85% 70% 60% 50% Norden Sverige Norge Danmark Finland Källa: Nordic Statistical Yearbook 2008 Internetpenetrationen i Norden är bland den högsta i världen. Danmark och Norge toppar med 87 % respektive 88 %. Finland och Sverige följer efter med 85 % och 84 %. Den samlade Internetpenetration i Norden är 86 % i åldrarna år. Tillväxten i penetration är numera begränsad, dock ändras sättet man når nätet, i och med att alltfler använder mobila uppkopplingar. 100% Figur1.2: Procentuell andel av internetanvändarna som har e-handlat under de senaste sex månaderna 95% 90% 85% Sverige Norge Danmark Finland E-handel maj 2008 E-handel dec E-handel okt I Norden har över 13,1 miljoner människor e-handlat under de senaste sex månaderna. Det är 93 procent av alla som har tillgång till Internet i åldrarna år. Nivåerna är relativt jämna i de nordiska länderna, med Danmark i topp och något lägre i Finland. I Sverige, Danmark och Finland ökar penetrationen på redan mycket höga nivåer. Det är tydligt att e-handel vunnit acceptans och blivit en del av köpvanorna i alla grupper i samhället. Slutsatsen är att den strukturella förändringen i konsumtionsbeteendet är djupt förankrat.

7 7 Figur 1.3: Antal köp per e-konsument de senaste sex månaderna 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1-2 gånger 3-5 gånger 6-10 gånger gånger över 25 gånger 13,1 miljoner konsumenter har e-handlat under de senaste sex månaderna. I genomsnitt har de gjort detta 6,3 gånger. Fem procent e-handlar över 25 gånger på sex månader, det vill säga minst en gång i veckan. Figur 1.4: Onlinekonsumtion de senaste 6 månaderna (baserat på valutakurser den 1:a augusti 2009) Norden Sverige Norge Danmark Finland Storlek på genomsnittlig online handel kr kr kr kr kr Den nordiska e-konsumenten handlar i genomsnitt för kr per halvår. Norrmän och danskar handlar mest, medan handeln per e-konsument är lägre i Finland och Sverige. Genomsnittsköpet i Norden ligger på 995 kr. 200 Figur 1.5: Uppskattning av nordisk e-handel, miljarder kr Norden Sverige Norge Danmark Finland Den årliga e-handeln i Norden uppskattas till 177,7 miljarder kronor. Omsättningen fördelar sig som följer: Sverige 53,9 miljarder kr, Norge 42,7 miljarder kr, Danmark 47,9 miljarder kr och Finland 33,2 miljarder kr.

8 8 Figur 1.6 E-handelns andel av verksamhetens omsättning Andel av omsättn. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än 10 % 10-24% 24-49% 50-74% % Det går att dela in e-handeln in i olika kategorier; butiker som har merparten av sin försäljning online, butiker som har stor del av sin försäljning i bägge kanalerna och butiker som har e-handel som ett komplement. Knappt en femtedel av e-butikerna har 75 % eller mer av sin omsättning på nätet. Över hälften av e- butikerna uppger att e-handeln utgör under 10 % av deras totala omsättning. E-handeln drivs alltså inte bara av renodlade e-butiker utan den är ett naturligt komplement för traditionella butiker att nå nya kunder och köpvanor. Verksamheter som erbjuder traditionell handel har en struktur med logistik, varuhantering, returvaror och så vidare. Inträdeskostnaderna för dessa att också erbjuda varor via Internet minskar eftersom enkla teknikplattformar blivit tillgängliga mot låga avgifter. Samtidigt finns det stor potential att öka handeln över Internet. Många företag driver off- och online försäljning samtidigt, och söker nya vägar att kombinera dessa två kanaler.

9 9 2. E-handel i Sverige 50% Figur 2.1 Storleken på svenska e-handlares onlineköp de senaste sex månaderna 40% 30% 20% 10% 0% Mindre än kr kr eller mer De allra flesta konsumenter (59 %) har handlat för över kr under de senaste sex månaderna. 17 % har handlat för under kronor. De som handlat för över kronor på nätet kallar vi heavy spenders. Trots att dessa bara utgör 17 % av de svenska e-konsumenterna står de för 49 % av den totala e-handeln. 50% 40% 30% 20% 10% Figur 2.2: Skillnaden mellan svenska mäns och kvinnors onlineköp 0% Mindre än kr kr eller mer Man Kvinna Kvinnornas andel av den totala e-handeln ökar, men männen står fortfarande för något större andel av handeln än kvinnor. Detta beror främst på att fler män är heavy spenders medan kvinnor i större utsträckning köper för mindre belopp. Sambandet är tydligt i graf 2.2 som visar hur mycket en person gjort inköp för de senaste sex månaderna fördelat per kön. Fler kvinnor än män har gjort inköp upp till 2000 kr, men över 2000 kr finns det fler män än kvinnor.

10 10 Figur 2.3: Svenska heavy spenders fördelat per ålder 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% år år år år år De flesta svenska heavy spenders är över 35 år, gifta eller sambo och har hemmaboende barn. De är i viss mån överrepresenterade i norra Sverige. Resor är den varugrupp som appellerar mest till heavy spenders. Därefter kommer elektronik. De flesta heavy spenders handlar på Internet för att nå spara tid, slippa bry sig om öppethållande och för att det är lätt att jämföra priser. De föredrar framförallt att betala med kort, eftersom de uppfattar det som enklast och säkrast. I högre grad än andra avser de att öka sina inköp på nätet under den närmaste tiden. Cirka 25 % av alla svenskar har handlat från en utländsk webbutik. Bland unga under 34 år är andelen något större, runt 30 %. Av konsumenter som handlat mer än 11 gånger har cirka 40 % handlat från en utländsk sajt. Det kan tolkas som att större vana att handla på nätet leder till ökat förtroende för utländska sajter, trots högre fraktkostnader. Vi kan se att beteendet är liknande i våra nordiska grannländer. Det vill säga att vana e-handlare söker sig mer till utländska sajter. Detta öppnar möjligheter för svenska sajter att locka till sig utländska konsumenter.

11 11 3. Motiv och förväntningar på e-handel Figur 3.1: Svenske e konsumenters skäl a8 e handla Spara tid och är enklare Lägre priser Ej beroende av öppettider Lätt jämföra produkter och priser Produkter som inte finns annars Större utbud 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Unga är mer prismedvetna och mer intresserade av bredden i utbudet, medan äldre konsumenter fokuserar mer på bekvämlighet och möjligheten att handla utanför normala öppettider. Större utbud anges nu av 37 % mot 31 % i undersökningen i december Figur 3.2: Faktorer som ökar e-handeln enligt konsumenterna Lägre priser Billigare frakt Fler betalningsformer Bättre möjlighet till retur Större utbud Rekommendation från vänner 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Svenska konsumenter tror att lägre totala kostnader kan få e-handeln att växa snabbare. Billigare frakt anges av nästan lika många konsumenter som billigare varor, trots att frakten bara står för en mindre del av kostnaden på genomsnittsköpet. Att e-butikerna utvecklar sina betalningssätt kan också öka handeln anger 37 % av konsumenterna. Personer som handlar ofta på nätet anger framförallt att lägre fraktkostnader kan öka konsumtionen.

12 12 Figur 3.3: E-butikerna: Faktorer som kan öka e-omsättningen Marknadsföring av egna sidan Ökad tilltro till e-handel Större utbud i egen butik Bättre och billigare frakt Fler tillgängliga betalformer 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Hälften av butikerna anger att de kan öka omsättningen med bättre marknadsföring av den egna sidan. Butikerna anger att de kan öka handeln också genom att bredda utbudet i butikerna. Ökad generell tilltro till e-handel anses också kunna driva försäljningen. Figur 3.4: Top 10 varugrupper som de svenska e-konsumenterna vill köpa mer av under det kommande året Kläder Hemelektronik Hälso- och skönhetsprodukter Datorer, hårdvara Musik & Film Flyg Böcker Mat/Drycker/Hushållsutrustning Hotell Researrangör (paketresor, charter) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Konsumenterna anger att de kommer öka sin e-handel inom alla varukategorier. E-butiker med kläder, hemelektronik, hälso- och skönhetsprodukter eller datorer har särskilt stor grund till optimism de närmaste 12 månaderna.

13 13 Figur 3.5: Svenska e-butikers och e-konsumenters förväntningar på framtiden 100% 80% 60% 40% 20% 0% Minska Oförändrad Öka e-butiker e-konsumenter Hela 90 % av e-butikerna förväntar sig att handeln kommer att öka under de närmaste 12 månaderna. Motsvarande siffra ifjol var 88 %. Under 2009 har e-handeln ökat trots svagare generell ekonomisk tillväxt och minskande BNP i Sverige. E-butiker går alltså genom den ekonomiska krisen med ökat tilltro till sin förmåga att växa. Cirka 82 % av konsumenterna tror att de kommer behålla eller öka dagens nivå av e-handel och bara 8 % tror att de kommer att minska sin konsumtion via Internet. Konsumenterna anger alltså att de kommer att fortsätta öka sin e-konsumtion. Något fler konsumenter svarar att den ekonomiska krisen lett till att de ökat sina inköp på nätet, än de som svarar att den fått dem att minska sina inköp online. De flesta svarar dock att den ekonomiska krisen inte påverkat huruvida de gör sina inköp på nätet eller i traditionell butik. Konsumenterna anger att de kommer öka sina inköp främst inom kläder, hemelektronik och hälso- och skönhetsprodukter. Av de som handlat över 25 gånger det senaste halvåret anger hela 91 % att de ska öka sina inköp av datorer och 96 % att de ska öka sina inköp av kläder. Av undersökningen kan man se en snöbollseffekt. Det är de som gör flest inköp och som handlar för mest pengar som svarar att de kommer att öka sin e-handel mest. Slutsatsen av detta är att ju mer van du är av e-handel desto snabbare ställer du om din konsumtion mot ännu högre andel e-handel.

14 14 4. Svensk e-handel fördelad på varukategorier Figur 4.1: E-handeln i Sverige fördelat på varukategori Annat 5% Tjänster 4% Elektronik 22% Personal Care 4% Kläder och skor 11% Specerivaror 3% Media Underhållning 10% Hem och hushåll 5% Resor 36% Resor är den varukategori inom e-handeln som har störst omsättning. Över en tredjedel av e-handeln utgörs av bokning och betalning av flygbiljetter, hotell med mera i samband med resor. Undersökningen indikerar att cirka svenskar betalat resor på nätet för mer än kr under det senaste halvåret. Cirka 22 % av de svenska Internetanvändarna har handlat elektronik på nätet det senaste halvåret. Elektronik är den kategori där köpbeteendet varierar mest mellan könen, två tredjedelar av alla män köper elektronik på nätet, men bara en tredjedel av alla kvinnor. Kläder och skor är den tredje största kategorin på nätet och den varugrupp som växt snabbast sedan den senaste undersökningen. Denna kategori kommer antagligen att fortsätta växa snabbt, eftersom klädinköp anges av flest konsumenter som den kategori där de förväntar sig att öka sina inköp. Hela 10 % av e-handeln utgörs av media och underhållningstjänster. En stor del av dessa tjänster både säljs och konsumeras digitalt, t.ex. musik, mjukvara, dataspel, avgifter till communities och så vidare. Media är den kategori där skillnaden mellan åldersgrupperna är störst, ju äldre konsumenten är desto mindre media köper han eller hon. I varugruppen specerivaror ligger svenskarna under sina grannländer. Detta kan bero på att alkoholförsäljning inte är tillåtet i Sverige över nätet.

15 15 80% Figur 4.2: Varukategorier fördelat på svenska män och kvinnor 60% 40% 20% 0% Elektronik Media Resor Kläder Hem Personal Care Man Kvinna Tjänster Specerivaror Kvinnornas andel av den totala handeln ökar och är nästan ifatt männens. Det är fler kvinnliga än manliga konsumenter i samtliga varukategorier förutom elektronik och med liten marginal inom specerivaror. I tidigare mätningar var det flest manliga konsumenter också inom kategorierna tjänster och resor.

16 16 5. Betalningsformer och köpproccess Figur 5.1: Så vill svenska e-konsumenter betala på nätet Internet bank 29% Kort 31% Faktura 26% Avbetalning 1% Mikrobetalning 2% E:erkrav/ Pos?örskoA 6% Hela 31 % av de svenska e-konsumenterna vill betala med kort och nästan lika många via Internetbank. En fjärdedel vill betala med faktura. Jämfört med tidigare undersökning ökar antal konsumenter som vill betala med mikrobetalning, efterkrav postförskott eller avbetalning. Konsumenterna söker alltså fler olika typer av betalningssätt. Det är endast ett litet antal konsumenter som anger att de vill ha betalningsalternativ med delbetalning. Preferenser för betalningssätt skiljer sig åt mellan de nordiska länderna. I Danmark har Dankortet en unikt stark ställning. Via internetbank och fakturabetalning är mer utbrett i Sverige och i Finland än i Norge och Danmark. Figur 5.2: Vad är anledningen till att du föredrar denna betalform när du handlar på nätet? Konsumenterna kan ange flera svarsalternativ 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Enklast Säkrast Billigast Inga alternativ Senare betalning Kredit De svenska e-konsumenterna söker bekvämlighet vilket visas av att 56 % av svenskarna väljer betalningsform utifrån vad som upplevs som enklast. Säkerhet vägleder också konsumenterna (52 %) i valet av betalningsmetod. Pris spelar också roll anger 21 %.

17 17 Figur 5.3: Om de svenska e-butikerna får välja betalningsform Konsumenterna kan ange flera svarsalternativ Kort Direktbetalning via internetbank Faktura Efterkrav/Postförskott Avbetalning/Finansiering Mikrobetalning (Paypal m.fl.) Mobiltelefon/SMS 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% De svenska butikerna delar konsumenternas preferenser om betalningsform. Hela 92 % av de svenska e- butikerna föredrar att erbjuda betalning med kort och 37 % med Internetbank. 31 % av butikerna föredrar fakturabetalning. Det är fortfarande bara ett litet antal butiker (3 %) som vill erbjuda SMS-betalning, men andelen har ökat från 1 % i Hela 37 % av svenska e-konsumenter anger att de avbrutit ett påbörjat köp det senaste halvåret. Den vanligaste anledningen till att avbryta ett köp är att e-butiken inte erbjudit den betalningslösning kunden vill ha (47 %). E-butikerna kan lätt adressera detta, samt minska antalet avbrutna köp genom att informera bättre om villkoren och göra det enklare att registrera personuppgifter. Figur 5.4: Orsaker till att svenska konsumenter avbryter köp Konsumenterna kan ange flera svarsalternativ Gick inte att själv hämta varan Tekniska problem på sajten Betalning fungerade inte Brist i info om vara Osäkerhet om köpvillkoren Krångligt att registrera Inte mitt betalningsalternativ Förtroende för e-butiken 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% För att höja conversion rates dvs. att förmå en större del av sajtens besökare att också bli kunder, bör alltså en e-handlare satsa på betalningsalternativen, göra det enkelt att skriva in personuppgifter samt ha tydlig information om produkten och köpprocessen.

18 18 Bilaga 1. Om undersökningen Internetanvändare Undersökningen omfattar intervjuer med 4000 slumpmässigt utvalda Internetanvändare i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Respondenterna har en jämn fördelning på kön och är i åldrarna 15 till 65 år. E-butiker Undersökningen omfattar dessutom 717 e-butiker i Sverige, Norge och Danmark. Alla dessa butiker har en online betalningslösning och är kunder hos DIBS. Undersökningens validitet Osäkerheten anges med 95 % säkerhetsmarginal. Det procenttal man skulle fått om man frågat alla människor i Norden kallas för det sanna procenttalet. Skillnaden mellan det sanna procenttalet och det observerade procenttalet är med 95 % säkerhet mindre än säkerhetsgränsen. Med andra ord: Det sanna procenttalet ligger med 95 % säkerhet i intervallet mellan det observerade procenttalet minus säkerhetsgränsen och det observerade procenttalet plus säkerhetsgränsen. För stora populationer (t.ex. hela befolkningen) är säkerhetsgränsen för olika procent och olika stickprovsstorlekar redovisat i nedanstående tabell. Tabellen är uträknad med följande formel: Stikprøvestørrelse 5% eller 95% 10% eller 90% 15% eller 85% 20% eller 80% 25% eller 75% 30% eller 70% 35% eller 65% 40% eller 60% 45% eller 55% 50% 50 6,0 8,3 9,9 11,1 12,0 12,7 13,2 13,6 13,8 13,9 75 4,9 6,8 8,1 9,1 9,8 10,4 10,8 11,1 11,3 11, ,3 5,9 7,0 7,8 8,5 8,9 9,3 9,6 9,8 9, ,5 4,8 5,7 6,4 6,9 7,3 7,6 7,8 8,0 8, ,0 4,2 4,9 5,5 6,0 6,4 6,6 6,8 6,9 6, ,7 3,7 4,4 5,0 5,4 5,7 5,9 6,1 6,2 6, ,5 3,4 4,0 4,5 4,9 5,2 5,4 5,5 5,6 5, ,1 2,9 3,5 3,9 4,2 4,5 4,7 4,8 4,9 4, ,9 2,6 3,1 3,5 3,8 4,0 4,2 4,3 4,4 4, ,7 2,4 2,9 3,2 3,5 3,7 3,8 3,9 4,0 4, ,6 2,2 2,7 3,0 3,2 3,4 3,5 3,6 3,7 3, ,5 2,1 2,5 2,8 3,0 3,2 3,3 3,4 3,5 3, ,4 2,0 2,3 2,6 2,8 3,0 3,1 3,2 3,3 3, ,4 1,9 2,2 2,5 2,8 3,0 3,0 3,0 3,1 3, ,2 1,7 2,0 2,3 2,5 2,6 2,7 2,8 2,8 2,8 Pris för denna rapport är 995 kr. För mer information vänligen kontakta DIBS på sales@dibs.se.

19 19 DIBS Payment Services Box 165, Kungsbroplan Stockholm Telefon sales@dibs.se