Metodix OrganisationsUtveckling Processutvärdering av GR Utbildnings Vuxavtal Etapp 2

Transkript

1 Metodix OrganisationsUtveckling Processutvärdering av GR Utbildnings Vuxavtal Etapp

2 Processutvärdering av Vuxavtal Etapp 2 Uppdraget Detta är den andra processutvärderingen rörande GR Utbildnings samverkansavtal inom vuxenutbildning och avser Etapp 2. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av GR Utbildning och ansvarig kontaktperson har varit Peter Holmström. Denna andra utvärdering av samverkansavtalet har tre syften: Den syftar till att utvärdera processen under samverkansavtalets andra etapp för att belysa hur samarbetet uppfattas. Den syftar till att jämföra Etapp 2 med Etapp 1 för att se hur arbetet med samverkansavtalet utvecklats. Den syftar till att ge ett stickprov på genomförandet av utbildningarna. Se bilaga 1 för närmare beskrivning av uppdraget. Utvärderingen bygger på intervjuer med berörda personer, en sammanställning av enkäter samt skriftligt material rörande samverkansavtalet. Arbetet med utvärderingen har utförts från och med maj till och med augusti månad Se bilagor 2 respektive 3 för en mer utförlig beskrivning av frågeställningar respektive källor. Den enkätundersökning som genomförts med vuxenstuderande från tre olika utbildningar har också sammanställts, se bilaga 4. Kort om samverkansavtalet och Etapp 1 och 2 Grundtanken för samverkansavtalet inom vuxenutbildning i Göteborgsregionen är regional samverkan istället för enskild kommunal verksamhet inom utbildningsområdet. Ambitionen är att skapa högre kvalitet till lägre kostnader. Genom att samordna, fokusera och effektivisera vuxenutbildningen regionalt ska kostnaderna minskas samtidigt som kvaliteten på utbildningarna höjs och relevansen ökas genom samråd med arbetslivets parter. Till detta kommer även att tillsammans utveckla formerna och metoderna för undervisning och utbildning, inte minst genom att utveckla exempelvis distansutbildning, flexibel undervisning och kombinationer av praktik och teori. Den första etappen av samverkansavtalet var en inledande implementeringsfas där utbildningarna togs fram i begränsad omfattning. Totalt bereddes 124 utbildningsplatser under Etapp 1. Utbildningarna var spridda över sju kommuner och hade en klar yrkesinriktning. I denna första etapp användes en blandad finansieringsmodell: Den innebär en uppdelning mellan den s.k. Platsmodellen till 50 % där respektive kommun betalar för de utbildningsplatser dess invånare tar och den s.k. Fördelningsmodellen till 50 % där varje kommun betalar ett belopp utifrån en fördelningsnyckel som baseras på dess invånarantal. Under Etapp 2 har samverkansavtalet utvecklats. Dels har ett mycket större antal elever utbildats under den andra etappen. Totalt 416 deltagare har utbildats, vilket är mer än 300 % fler än i den första etappen. Dels har utbildningarna spritts över tio kommuner i den andra etappen jämfört med sju i den första. Antal olika utbildningar har ökat från sju utbildningar i den första etappen till tolv under den andra. De totala kostnaderna för vuxenutbildningen inom samverkansavtalet har ökat från ca 6,5 miljoner kronor under den första etappen till ca 11,1 miljoner kronor i den andra. En stor förändring är också finansieringsmodellen: Under Etapp 2 har man övergått till en renodlad platsmodell där varje kommun betalar helt själv för de utbildningar dess invånare går i andra kommuner. Metodix OrganisationsUtveckling 1

3 Uppfattningar om Samverkansavtalet efter Etapp 2 Den största delen av utvärderingen utgörs av intervjuer med olika personer som arbetat med samverkansavtalet. Följande avsnitt är en summering av det som kommit fram under dessa intervjuer. Beskrivning av samverkansavtalets grundidé och jämförelse med den första etappen Liksom efter den första etappen uppger samtliga tillfrågade att idén med samverkansavtalet är bra eller mycket bra. Nästan samtliga svarande ställer sig positiva eller mycket positiva till syftet. Efter den första etappen beskrevs grundidén med avtalet på olika sätt av olika personer och det gäller också för den andra etappen: Även om flertalet beskriver idén som möjligheten för vuxenstuderande att studera i andra kommuner och att kommunerna samverkar kring detta, så lyfter de tillfrågade fram olika fördelar och syften. Dock är skillnaderna i svaren mindre efter den andra etappen och de svarande lyfter också i högre grad fram tillväxtperspektivet samt ett förbättrat samarbete mellan kommunerna. På frågan om grundidén med avtalet är densamma under den andra etappen svarar nästan alla tillfrågade ja. De flesta menar samtidigt att samverkansarbetet har förändrats så till vida att det utvecklats och fördjupats under den andra etappen. Många av de tillfrågade säger också spontant att samverkan har blivit bättre under Etapp 2. För- och nackdelar med samverkansavtalet under Etapp 2 Efter den första etappen uppgav de tillfrågade främst värdet av samarbete kommunerna emellan. Att ha inlett processen med att samverka i sig beskrevs som den stora fördelen. För den andra etappen lyfter de svarande istället fram mer praktiska vinster med samverkan såhär långt: Flera nämner ett breddat och större utbud av utbildningar som en stor fördel. Kopplat till detta är då en större valfrihet för individen/invånaren/medlemmen. Många beskriver en stämning av ökad trygghet, tillit och större förtroende för varandra i UG och Vuxgruppen, där några av de tillfrågade också anser att viljan till samarbete ökat under den andra etappen. En annan fördel som flera tar upp är en höjd kvalitet och högre effektivitet genom att kommuner kan specialisera sig på vissa utbildningar samt att samverkan innebär en ekonomisk besparing i stort. Några menar också att en fördel med samverkan är ett mer samordnat utbud där man tillsammans gör bättre prioriteringar. Slutligen tar några av de tillfrågade upp en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan och mellan utbildningssidan och arbetsmarknaden som en fördel med samverkansavtalet. Liksom efter den första etappen har många svårt att komma på några konkreta nackdelar. De flesta svarande är generellt positiva till samverkansavtalet gällande den andra etappen. Några nackdelar tas dock upp: Två saker återkommer när de svarande formulerar nackdelar: Farhågan att små kommuner ska förlora på samverkan och faran med att en 100-procentig platsmodell ska leda till mindre samverkan och hindra gemensam utveckling. Diskussionen kring finansieringsmodellen återkommer vi till nedan under rubriken Hur har finansieringsmodellen under Etapp 2 fungerat?. Vad gäller de små kommunerna är det flera av de svarande som tar upp risken för att de små kommunerna blir överkörda och får sitt eget utbud av utbildningsverksamhet utarmad till fördel för den regionala vuxenutbildningen. Övriga nackdelar som enskilda svarande tar upp är annars risken för en skadlig konsensus där minsta gemensamma Metodix OrganisationsUtveckling 2

4 nämnare gäller, att man tappar en gemensam fokus och bara tänker på den egna kommunen, att man fastnar i ett gammalt komvux - tänkande samt att det befintliga utbudet av vuxenutbildningar väger tyngre än det faktiska behovet på arbetsmarknaden. Skillnader mellan första och andra etappen? Sex personer, de flesta från Virtuella kompetensrådet, av de totalt 26 tillfrågade uppger att de inte varit med under den första etappen och därmed inte kan svara på frågan. Av de tjugo personer som svarar på frågan anser samtliga utom en person att Etapp 2 varit bättre än den första etappen. På frågan om skillnaderna mellan den första och andra etappen är flera svar återkommande. Det vanligaste svaret är att utbudet är större, bättre och mer breddat samt att volymen ökat vad gäller antal utbildningar och studerande under Etapp 2. Vidare är det många som återkommer till att samarbetet förbättrats, att dialogen är bättre mellan parterna samt att förtroendet mellan dessa har ökat. Många svarande säger att en skillnad från den första etappen är att kontakten mellan arbetsmarknadens parter och kommunernas utbildningsansvariga ökat, vilket ses som positivt. Flera nämner explicit det Virtuella kompetensrådet och att det är bra att man i den andra etappen fokuserat mer på efterfrågan på utbildningar. Flera nämner förändringen i finanseringsmodellen som en stor skillnad mellan etapperna. Mer om detta nedan. Hur har finansieringsmodellen under Etapp2 fungerat? Efter den första etappen var de flesta tillfrågade nöjda med den blandade finansieringsmodellen. Flera av de tillfrågade påpekade då att de var positivt överraskade till hur väl den fungerade. Många var också missnöjda med och oroliga inför den andra etappen där platsmodellen skulle tillämpas fullt ut. I den här frågan klargör samtliga från det Virtuella kompetensrådet att man inte har någon uppfattning utan ser det som en fråga för kommunerna, även om några av dem gör försiktiga reflektioner. Av de övriga arton svarande från UG och Vuxgruppen stället sig flertalet positiva till den 100 procentiga platsmodellen. Några av dem erkänner att de varit skeptiska eller oroliga innan men att farhågorna kommit på skam. Flertalet av de svarande uppger alltså att modellen fungerat bra och är att föredra. De fördelar som nämns med platsmodellen är att den är rak och enkel där var och en av kommunerna betalar för det de nyttjar och att det därmed blir tydligt vad man betalar för. Att varje kommun betalar för sig beskriver några som en rättvis modell. Vidare uppger ett par av de svarande att platsmodellen ger en högre kvalitet då kommunerna måste vässa sina utbildningar för att andra ska vilja betala för dem samt att de blir mer behovsanpassade. De svarande som tvärtom anser att en blandad finansieringsmodell är att föredra eller rentav förespråkar en 100-procentig solidarisk fördelningsmodell är i stort eniga i sina argument: De menar att det blir för dyrt för små kommuner om alla ska betala helt och hållet själva. Vidare anser de som är kritiska att platsmodellen leder till att man inte kommer att våga satsa på mer smala, dyra och/eller nya utbildningar. En av de svarande som anser att platsmodellen är dålig säger klart och tydligt att samverkan inte kommer att fungera med modellen framöver och att den måste ändras. Samma tendens går att urskilja från den andra etappen som från den första: Det tycks som att politikerna i UG som grupp i stort ställer sig mer positiva till en renodlad platsmodell än tjänstemännen från Vuxgruppen. Metodix OrganisationsUtveckling 3

5 Vad anses om utbud och innehåll under den andra etappen? Även för den andra etappen säger de flesta tillfrågade att de inte har någon närmare uppfattning om själva innehållet i utbildningarna. Till skillnad från den första etappen är dock åsikterna om utbudet mycket mer positiva: Vad gäller utbudet av utbildningar återkommer många svarande till det som tagits upp tidigare i den här rapporten: Utbudet i den andra etappen beskrivs som större och bredare. De flesta anser också att utbudet därmed varit bättre än i den första etappen. Flera nämner samtidigt att det blivit ännu bättre inför Etapp 3. De menar då att den andra etappen inneburit en förbättring men att det stora lyftet kommit inför den tredje. Många nämner också det Virtuella kompetensrådet där flera upplevt en närmare koppling till näringsliv och arbetsmarknad under den andra etappen. Några svarande uppger också att utbudet i den andra etappen anpassats mer till branschernas behov än i den första. Vad gäller utbildningsformen svarar många av de tillfrågade att formerna för mer flexibla utbildningar utvecklats i Etapp 2, även om flera av dessa vill se en fortsatt utveckling. Ett fåtal av de tillfrågade är dock mer kritiska och saknar fortfarande mer nyskapande former och satsningar på större flexibilitet. Till kritiken hör också att några vill se en tydligare koppling till tillväxtskapande, individens behov och den faktiska efterfrågan från branscherna och arbetsmarknaden. Ett par av de tillfrågade efterlyser också ett större inslag av praktiska utbildningar samt mera kombinationer av praktik och teori i utbildningarna. Hur ser man på framtagande av avtalet och arbetsprocessen? Liksom i den första etappen uppger de allra flesta att de är nöjda eller mycket nöjda med arbetsprocessen under den andra etappen. I synnerhet är detta tydligt i svaren från personer från UG. Man beskriver en öppnare och gladare stämning, en ökad samsyn och ett utvecklat och förbättrat samarbete. Flera av de tillfrågade från UG g uppger att det lossnat under den andra etappen och man återkommer till begrepp som förtroende och tillit. Vad gäller informationen och delaktigheten är de flesta tillfrågade nöjda och tycker att man fått den information man behövt samt att man haft inflytande och delaktighet. Flera säger också att det är upp till en själv; har man inte velat vara delaktig har man inte behövt. En skillnad från utvärderingen av den första etappen är att kritiken mot tjänstemännen och känslan av tjänstemannastyre lyser med sin frånvaro. Dessutom är politikerna som grupp i UG mer positiva till arbetsprocessen än i den första etappen. Flera svarande ger också beröm till GR:s tjänstemän för deras insats under processen. Den lilla kritik som ändå framkommer formulera främst från personer i det Virtuella kompetensrådet. Flera svarande från denna grupp anser att informationen tidvis är för omfattande och för ostrukturerad och därmed svår att ta till sig. Några efterlyser enklare, kortare och mer relevanta sammanfattningar samt mer tid för att förankra och ge feedback på informationen. Metodix OrganisationsUtveckling 4

6 Vilka tankar finns om samverkansavtalets framtid? Inför diskussionen om en mer långsiktig policy för framtida vuxnas lärande i regionen har frågan ställts om vad man vill utveckla, kanske lägga till eller ta bort samt förändra i samverkansavtalet som det ser ut idag. Många av de svarande återkommer i den här frågan till det de tagit upp tidigare. Flera säger att de vill se en fortsatt utveckling av samarbetet mellan kommunerna och därmed öka volymen och omfattning på utbildningarna inom ramen för samverkansavtalet. Några har inte så mycket att tillägga utan hänvisar till det utbud och den omfattning man har beslutat om inför den tredje och sista etappen. Flera säger emellertid, i likhet med svaren från den första processutvärderingen, att man vill se mer behovsanpassning efter arbetsmarknaden och att man bör fokusera mer på tillväxtperspektivet. I sammanhanget tas också önskemålet om ett mer aktivt och utvecklat kompetensråd upp. De som i sina tidigare svar varit kritiska till den nuvarande finansieringsmodellen tycker att man inför framtiden måste ta upp denna till diskussion. I övrigt skiljer sig förslagen och önskemålen inför framtiden åt. Exempel på utbildningar som enskilda svarande efterlyser är friskvårdsterapeut, vårdutbildningar, egenföretagande och entreprenörskap och smalare utbildningar för t ex traumatiserade flyktingar. Dessutom lyfter enskilda tillfrågade fram skilda önskemål på inriktningar som exempelvis validering och omställning, kvalitetssäkring och ett mer globalt perspektiv. Förslagen är således väldigt olika. Vilket helhetsbetyg får arbetet med samverkansavtalet under etapp 2? De intervjuade har liksom i den första etappen fått betygsätta arbetet med samverkansavtalet som helhet på en skala 1 6 där 1 är Dåligt och 6 är Mycket bra. Samtliga 26 intervjuade personer från UG, Vuxgruppen och det Virtuella kompetensrådet har svarat. Av dessa är tio personer från UG, åtta personer från det Virtuella kompetensrådet, sju personer från Vuxgruppen samt en tjänsteman från GR. På skalan 1-6 är medeltalet för de svarande ett helhetsbetyg på 4.78 (avrundat). Det vanligaste betyget som ges är detsamma som i den första etappen en 5:a. Elva personer ger det betyget. Tio personer ger betyget 4. Fyra svarande ger betyget 6. Slutligen är det en person som en 3:a. Ingen ger lägsta betyg 1 eller 2, till skillnad från Etapp 1. I jämförelse med den första etappen är medeltalet obetydligt högre i Etapp 2: 4.78 jämfört med 4.75 i den första etappen. Summerande analys och reflektion Efter summeringen av de intervjuades svar följer här jämförelser med svaren från den förra processutvärderingen med analys, reflektioner och förslag att ta med i samverkansavtalets tredje och sista etapp. Samma grundidé med en ökad samsyn kring den På frågan om grundidén och om den är densamma även under den andra etappen kan vi se följande: Även i Etapp 2 ges olika syn på grundidén men där de svarande samtidigt visar en större samsyn än i den första etappen. En naturlig förklaring till det är att samarbetet utvecklats över tiden och att man därmed är mer samkörda efter den andra etappen än den första. Själva grundidén ses som densamma även om arbetet utvecklats och fördjupats. Det ger en tydlig bild av att samverkansidén har burit och fungerat. Detta knyter också an till svaren angående för- och nackdelar. Metodix OrganisationsUtveckling 5

7 Flera fördelar - samverkan har mer än ett egenvärde i Etapp 2 Att de svarande i den andra etappen uppger mer konkreta fördelar med samverkan än i den första etappen är i sig ett tecken på att samarbetet utvecklats. Det ger också en tydlig signal att de svarande efter den andra etappen ser de mer praktiska fördelarna såsom breddat utbud, ökat förtroende för varandra, höjd kvalitet etc. Analysen från den första processutvärderingen lyfte den potentiella faran i att samverkan kunde bli ett självändamål, men svaren vad gäller fördelarna visar att samverkan har mer än ett egenvärde under den andra etappen. Vad gäller nackdelarna, som också efter den andra etappen beskrivs som farhågor, är det samma frågor som lyfts efter den första etappen; farhågor som rör finansieringsmodellen samt farhågor som handlar om de små kommunernas möjlighet att betala och kunna behålla sin egen utbildningsverksamhet. Reflektionen här är att oron över att vissa ska förlora på samverkan finns kvar, även om den oron är påtagligt mindre i svaren efter den andra etappen. Behovet kvarstår därmed, om än i mindre utsträckning, att utveckla samverkanstanken så att samtliga kommuner kan vara och uppfatta sig som vinnare i samarbetet på lång sikt. En ändrad inställning till platsmodellen Vad gäller finanseringsmodellen kan en förändring i attityder skönjas: Från att ha varit övervägande positiva till den blandade modellen och i hög grad negativa samt oroliga inför en renodlad platsmodell pekar svaren efter den andra etappen på en förändring: Ett flertal av de tillfrågade ställer sig nu positiva till att använda platsmodellen fullt ut. Även om flera tillfrågade fortfarande är kritiska är som sagt en majoritet svarande för platsmodellen. En reflektion är också att flera intervjuade som varit emot platsmodellen efter första etappen tycks ha ändrat uppfattning men att inte någon som förespråkat den har gjort det. Om det ger slutsatsen att platsmodellen är bättre ska vara osagt, men det faktum att flera som tidigare varit emot den nu medger att det fungerat över förväntan talar ändå för den. Även om det tycks som att UG som grupp är mer positivt inställda till platsmodellen än tjänstemännen ska sägas att flera svarande från Vuxgruppen än tidigare tycker att platsmodellen är att föredra efter den andra etappen. Utbudet har förbättrats i Etapp 2! En stor skillnad i svaren mellan den första respektive andra etappen gäller utbudet: Efter den första etappen var många kritiska till utbudet. I Etapp 2 är de tillfrågade mycket mer positiva. Som flera gånger beskrivits tidigare i den här rapporten är det många som beskriver utbudet i Etapp 2 som större, bredare och bättre. Att utbudet är större och antal studerande fler i den andra etappen är ett faktum utan behov av vidare analys. Det som däremot kan analyseras och dras slutsatser ifrån är att de tillfrågade nämner detta som något positivt och att de flesta av dem anser att utbudet är bättre. Det anknyter också till de fördelar som de tillfrågade nämnt och som tagits upp tidigare i den här rapporten. Svaren tyder på att utbudet blivit bättre på grund av att planeringen och urvalet av utbildningar inför den andra etappen fungerat bättre och att man i högre grad lyssnat in företrädare för olika branscher och från arbetsmarknadens parter. Metodix OrganisationsUtveckling 6

8 En bra process som har blivit bättre Efter den första etappen var det sammantagna intrycket att processen med att ta fram samverkansavtalet fungerat väl. De tillfrågade ansåg samtidigt att det fanns saker att förbättra och slutsatsen blev att det var en bra process som emellertid kunde bli ännu bättre. Svaren från de tillfrågade efter den andra etappen tyder på att man uppnått detta. Förutom att man i stort är nöjd med information, delaktighet och inflytande är det många som påpekar att samarbetet förbättrats under Etapp 2. Det är intressant att notera att detta främst ges uttryck ifrån personer från UG samt att dessa till skillnad från den första etappen inte framför samma kritik mot tjänstemännen. Antingen beror det på att politikerna i UG blivit mer insatta och trygga i arbetet med samverkansavtalet eller så har tjänstemännen blivit bättre på att informera och göra politikerna delaktiga i arbetet. Kanske är det en kombination av de två. I vilket fall är reflektionen att en bra process upplevs som att den har blivit bättre. Att den lilla kritik som framkommer främst handlar om informationen till det Virtuella kompetensrådet är något att fasta på. Här borde det finnas möjlighet att under den tredje och sista etappen finslipa informationen till rådet genom att göra den mer kortfattad, enklare och kanske utelämna sådan information som mest har värde för kommunerna och deras representanter. Kanske kunde man föra en närmare dialog med rådet kring vilken information de vill ha, hur de vill ha den och rimlig tid för bearbetning och respons? Framtiden ses fortfarande som ljus En slutsats i den första processutvärderingen var att de tillfrågade såg samverkansavtalets framtid som ljus. Det fanns ett hopp och en tro på att samarbetet kring vuxenutbildning skulle utvecklas och nå nya höjder. Samma sak kan noteras även i denna andra processutvärdering: De allra flesta tillfrågade ser ljust på framtiden för samverkan kring vuxenutbildning, även om några samtidigt höjer en varningens finger kring de farhågor som tagits upp tidigare. Många tillfrågade vill se en fortsatt ökad omfattning där utbudet utvecklas och volymen ökar. Värt att lyfta är att flera av de svarande beskriver den tredje etappen som det stora lyftet där de menar att mycket av detta kommer att förverkligas. Annars är det som tidigare beskrivits en ganska stor spridning på övriga önskemål kring utbildningar och inriktning. Gemensamt för flera svarande är dock att de efterlyser ett mer aktivt kompetensråd där kontakterna med branscher och arbetsmarknadsparter ska utökas. Detta var ju också något man efterfrågade redan efter den första etappen. Slutsatsen blir därför att de tillfrågade generellt känner ett fortsatt behov av att utveckla och förbättra dessa kontakter och att det bör prioriteras framöver i samarbetet kring vuxenutbildningen. Högt betyg även för den andra etappen En slutsats efter de tillfrågades betygssättning efter den första etappen var att den höga betygssättningen delvis byggde på en förväntan på förbättringar under de kommande etapperna. Farhågan var att betygssättningen skulle kunna sjunka efter de två sista etapperna om inte förväntningarna infriats. Att de svarandes gemensamma helhetsbetyg på arbetet med samverkansavtalet under den andra etappen fortfarande är högt kan därmed tolkas som att det levt upp till förväntningarna. Det som framkommit i den här rapporten visar ju också att de tillfrågade anser att Etapp 2 varit bättre än den första. Metodix OrganisationsUtveckling 7

9 Däremot kan man fråga sig varför inte det samlade medelbetyget är märkbart högre för den andra etappen? Skillnaden mellan medelbetygen för Etapp 1 respektive Etapp 2 är ju närmast obefintlig: 4.75 i medeltal för den första etappen mot 4.78 för den andra. Att betyget är närmast oförändrat trots att de flesta tycker att Etapp 2 varit bättre kan tänkas ha åtminstone två förklaringar: För det första är det flera svarande i den här utvärderingen som inte varit med från början och därför kan tänkas ge ett lägre helhetsbetyg då de inte känner sig tillräckligt insatta. Kanske blir de mer försiktiga och väljer att lägga att sig mittemellan. För det andra är det flera svarande som trots att de tycker att Etapp 2 i stort varit bättre än Etapp 1 ändå sätter ett lika högt betyg som efter den första etappen. Det kan i sin tur bero på att de vill vänta med att sätta ett ännu högre betyg till efter den sista etappen ( det finns fortfarande saker att förbättra ) eller att de helt enkelt inte minns vilket helhetsbetyg de gav från den första etappen. Som i den första processutvärderingen ska samtidigt påpekas att betygssättningen inte är statistiskt säkerställd utan mer en tydlig indikation på hur processen med samverkansavtalet fungerat. Summerande slutsatser Inför arbetet med denna andra processutvärdering av samverkansavtalet formulerades två centrala frågor förutom syftet att utvärdera processen i den andra etappen. Dessa frågor, vilka framgår av offerten i bilaga 1, var: Har samarbetet förbättrats under Etapp 2? Har man tagit lärdom av erfarenheterna från Etapp 1? Svaret på dessa två frågor blir i den här rapporten ett tydligt Ja. En slutsats av svaren är att samarbetet har förbättrats under den andra etappen. Detta utmärks av att utbudet beskrivs som bredare och mer genomarbetat, att samarbetet upplevs som fördjupat och att de tillfrågade anser att förtroendet för varandra ökat. Dessutom ges ett högt (till och med obetydligt högre) helhetsbetyg också för arbetet med samverkan under Etapp 2. Vad gäller lärdomarna från den första etappen är det mest synliga själva processen med att ta fram utbudet och att UG som grupp inte längre ger uttryck för en känsla av tjänstemannavälde och att tjänstemännen skulle styra för mycket. Till det tycks man också ha involverat branschfolk och arbetsmarknadens parter i högre grad inför den andra etappen genom det Virtuella kompetensrådet. Inför framtiden tycks det emellertid finnas några frågor kvar att reda ut: Det gäller dels en ökad samsyn kring finansieringsmodellen och dels att se till att små kommuner inte förlorar eller upplever sig förlora på samverkan. Vidare verkar det som att informationen till deltagarna i kompetensrådet skulle kunna finslipas i samråd med dem som ingår där. Dessutom har flera lyft fram önskemål på ett ännu mer aktivt råd och ett intensivare utbyte med näringsliv och arbetsmarknad i planeringen av framtida utbildningar. Slutligen kan konstateras att de tillfrågade är positiva till en fortsättning där man ser ljust på framtiden inför den tredje och sista etappen. Det bådar gott! Metodix OrganisationsUtveckling 8

10 Stockholm, Danderyd Marcus Dahlberg Metodix OrganisationsUtveckling Bilagor: 1. Uppdragsbeskrivning 2. Frågor 3. Källor 4. Sammanställningar enkäter från tre utbildningar Metodix OrganisationsUtveckling 9

11 Bilaga 1: Uppdragsbeskrivning (från accepterad offert) Offert rörande utvärdering av GR:s Samverkansavtal Vuxenutbildning Etapp 2 Denna offert avser en utvärdering av GR Utbildnings Samverkansavtal Vuxenutbildning Etapp 2 efter offertförfrågan från Peter Holmström. Offerten gäller t o m fredag femte maj Uppdraget Utvärderingsuppdraget syftar till att utvärdera samverkansavtalets andra etapp och dess process. Med det menas med att utvärderingen kommer att fokusera på hur samarbetet fungerat under den andra etappen, vad som upplevts som bra eller dåligt samt på viktiga lärdomar och erfarenheter. I synnerhet kommer processen att jämföras med den första etappen där kärnfrågorna är: - Har samarbetet förbättrats under Etapp 2? - Har man tagit lärdom av erfarenheterna från Etapp 1? Dessutom kommer en mindre del av utvärderingen att fokusera på ett antal lärare och studenter och deras upplevelse av samverkansavtalet. Tillvägagångssätt Utvärderingen genomförs från april månad till och med 28 augusti Underlag till utvärderingen kommer att bestå av intervjuer med berörda och delaktiga i projektet samt av utsända enkäter. Övrigt skrivet material såsom ansökningar, planeringar, minnesanteckningar, uppföljningar, rapporter, protokoll m m kommer också användas som informationsmaterial. I separat utvärderingsplan specificeras metoder, tidsplan och urval mer konkret. Pris Uppdraget omfattar totalt tio dagars arbete. I arbetet ingår tid för löpande kontakt med uppdragsgivaren, inläsning av material, framtagande av utvärderingsplan, förberedelse och genomförande av intervjuer, enkäter och annan informationsinsamling, analys och slutsatser samt författande av utvärderingsrapport och presentation av denna. Pris :- exklusive moms. Kostnader för extra utgifter såsom resa, eventuellt boende m m tillkommer och ingår inte i offerten. Metodix OrganisationsUtveckling 10

12 Bilaga 2: Frågeställningar Frågor om samverkansavtalet kring vuxenutbildning Etapp 2 1. Hur skulle du kort beskriva samverkansavtalets grundidé är den densamma som under Etapp 1? 2. Vilka för och nackdelar har det? 3. Ser du någon skillnad/förändring jämfört med Etapp 1? 4. Hur ser du på avtalets finansieringsmodell (100 % platsmodell) under Etapp 2? 5. Vad anser du om samverkansavtalets Utbud? Innehåll? Utbildningsform? 6. Hur har framtagandet av avtalet fungerat under Etapp 2? 7. Vad anser du om Informationen om avtalet? Din delaktighet och ditt inflytande i arbetet? Möjligheten för dig att vara aktiv i processen? 8. För framtiden, gällande policyn för framtida vuxnas lärande i regionen vilka saker vill du förbättra? ta bort? lägga till? ändra? 9. Vilket helhetsbetyg vill du ge arbetet med samverkansavtalet under Etapp 2? Dåligt Mycket bra Övrigt: Egna kommentarer och tillägg? Metodix OrganisationsUtveckling 11

13 Bilaga 3: Källor Intervjuer Intervjuerna har gjorts med personer ur Utbildningsgruppen UG, Vuxenutbildningsgruppen Vuxgruppen, samt det Virtuella kompetensrådet. Intervjuerna har följt en specifik frågemall, se bilaga 2. Denna är också framtagen tillsammans med Peter Holmström på GR Utbildning. Totalt har 26 personer intervjuats individuellt. Dessutom har också tolv personer från UG deltagit i en gruppintervju den 11 maj Samtliga personer i UG och Vuxgruppen har kontaktats ett flertal tillfällen per telefon. En del av dessa har fallit bort i utvärderingen av olika skäl: Några personer har inte kunnat nås trots upprepade, några har inte haft möjlighet att medverka och ett par tillfrågade personer har avböjt att delta i utvärderingen. Från det Virtuella kompetensrådet har elva personer kontaktats efter urval av Peter Holmström varav åtta av dem har nåtts och intervjuats. Enskilda intervjuer, per telefon eller personligt möte (i kronologisk ordning): Peter Holmström, tjänsteman GR Utbildning; personlig intervju 10/4, 23/8 Henrik Johansson, UG, telefonintervju 30/5 Ingegerd Löfqvist, UG, telefonintervju 1/6 Lennart Svensson, UG, telefonintervju 5/6 Agneta Granberg, UG, telefonintervju 5/6 Carola Granell, UG, telefonintervju 5/6 Birgitta Palmertz, UG, telefonintervju 12/6 Tommy Nilzén, UG, telefonintervju 13/6 Thomas Landahl, Vuxgruppen, telefonintervju 20/6 Annelie Sundling, UG, telefonintervju 20/6 Staffan Uddenberg, Vuxgruppen, telefonintervju 20/6 Kicki Norberg, Vuxgruppen, telefonintervju 22/6 Margareta Löfving, Vuxgruppen, telefonintervju 27/6 Inga-Lena Lindenau, Vuxgruppen, telefonintervju 27/6 Monika Samuelsson, UG, telefonintervju 27/6 Anders Bergius, Vuxgruppen, telefonintervju 7/8 Åke Carlsson, Virtuella kompetensrådet, telefonintervju 8/8 Anders Nilsson, Virtuella kompetensrådet, telefonintervju 8/8 Marja-Leena Lampinen, Virtuella kompetensrådet, telefonintervju 17/8 Bengt Forsling, Virtuella kompetensrådet, telefonintervju 21/8 Henrik Erlandsson, Virtuella kompetensrådet, telefonintervju 21/8 Boye Johansson, Virtuella kompetensrådet, telefonintervju 21/8 Frank Andersson, UG, telefonintervju 23/8 Bertil Lidfeldt, Virtuella kompetensrådet, telefonintervju 24/8 Kerstin Littke, Vuxgruppen, telefonintervju 24/8 Henny Lundberg, Virtuella kompetensrådet, telefonintervju 24/8 Gruppintervju En gruppintervju genomfördes 11 maj under förmiddagen med tolv personer från UG. Enkätundersökning av tre utbildningar Se bilaga 4 Metodix OrganisationsUtveckling 12

14 Material: Presentation av GR och GR Utbildning (pp presentationer) Förslag till samverkansavtal inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen 2004/2005, PM Samverkansavtal för vuxenutbildning i Göteborgsregionen Etapp 1, Avtal Bilaga 1:A Regionrekryterande utbildningar i Etapp 1, Bilaga 2 Checklista för kvalitetsredovisning av regionsrekryterande vuxenutbildningar i samverkansavtalets Etapp Samverkansavtal för vuxenutbildning i Göteborgsregionen Etapp 2, Avtal Sammanställning Utbildningar antal platser och kostnader för Etapp 2, Sammanställning Utbildningar antal platser och kostnader för Etapp 3, Uppföljning och utvärdering inom arbetet med vuxavtalet, Utvärderingsgruppen Kontaktlistor personer i UG, Vuxgruppen samt det Virtuella kompetensrådet Summering från gruppintervju 11/5 med UG Processutvärdering av Vuxavtalet Etapp 1 (den första utvärderingsrapporten) Svarsenkäter från tre utbildningar (se sammanställning i Bilaga 4 nedan) Metodix OrganisationsUtveckling 13

15 Bilaga 4: Sammanställning av tre utbildningar Bakgrund och syfte med sammanställningen Bakgrunden till denna sammanställning är att det efter den första processutvärderingen stod klart att samtliga tillfrågade saknade underlag för att kunna ha en uppfattning om utbildningarnas genomförande och innehåll. Det fanns helt enkelt ingen utvärdering av själva utbildningarna inom samverkansavtalet. Därför är ett delsyfte med utvärderingen av Etapp 2 att presentera ett stickprov på hur tre utbildningar genomförts. En tanke är också att denna enkät skulle kunna fungera som en mall för en större utvärdering. Genom att tillfråga de studerande i en enkät vad de anser om sin utbildning erhåller vi en bild av kvalitet och genomförande. Det ska i sammanhanget tilläggas att en kursutvärdering byggd på de studerandes attityder bara är en av flera delar i en utvärdering en utbildning. Utbildningarna De tre utbildningarna där de studerande lämnat enkätsvar är Barnskötare (påbyggnadsutbildning) i Partille, 10 platser Kockutbildning (storhushåll/restaurang) i Stenungsund, 10 platser Serviceteknikerutbildning (motorbranschen) Göteborg, 6 platser Från Barnskötarutbildningen har samtliga tio studerande svarat och därtill fem studerande från den egna kommunen. Från Kockutbildningen har sju av tio studerande och därtill sex studerande från den egna kommunen svarat. Från Serviceteknikerutbildningen i Göteborg har fyra av sex studerande svarat och därtill fyra från den egna kommunen. Enkätfrågorna Enkäten har bestått av åtta övergripande frågor: 1. Vad man anser om informationen om utbildningen med alternativen Mycket bra Bra Varken eller Dålig 2. Om man studerat i hemkommun eller annan kommun 3. Fördelar och nackdelar med att studera i en annan kommun 4. Vad man anser om utbildningens Innehåll Kursmaterial Uppläggning Lärarinsats Undervisningsform 5. Utbildningens starka och svaga sidor 6. Åtgärder som föreslås: Förbättra, Ta bort samt Lägga till 7. Helhetsbetyg för utbildningen skala 1-6 (1 Dåligt och 6 Mycket bra) 8. Ytterligare kommentarer Frågor och svar: 1. Informationen om utbildningen: De vanligaste svaren är Bra eller Mycket bra. Ingen svarande från de tre utbildningarna ger svaret Dåligt. Barnskötarutbildningen får flest Mycket bra och Kockutbildningen är den enda där Metodix OrganisationsUtveckling 14

16 tre svarande ger omdömet Varken eller. Det är ingen skillnad mellan svaren från dem som studerat i hemkommun och de som studerat från annan kommun. 2. Om man studerat i hemkommun eller annan kommun: Se under Utbildningarna ovan. 3. Fördelar och nackdelar med att studera i en annan kommun: Som fördelar nämns nya vyer, att vidga sitt perspektiv, möjligheterna i en större kommun, fördelen med en mindre skola, att lära känna andra, att se att det finns möjligheter i andra kommuner. Till nackdelarna tar många upp den långa resvägen och tiden för att resa. En svarande anser inte att det spelar någon roll vart man läser. 4. Utbildningens olika delar (innehåll, kursmaterial, uppläggning, lärarinsats, undervisningsform): För barnskötarutbildningen ges genomgående höga betyg på alla delar, mest 5:or och 6:or. Ingen ger ett lägre betyg på någon av delarna än 4. Få ger kommentarer och då handlar det mest om någon enskild lärare. I enkäten för Kockutbildningen är det bara innehåll och undervisningsform som tas upp. Här ges mer blandade betyg från 2:or till 6:or och omdömena/synpunkterna är flera. Vanliga kommentarer är att det varit kort om tid och ibland mindre bra planering. Från serviceteknikerutbildningen ger de flesta höga betyg, från 4:or till 6:or. Det är få kommentarer men det som tas upp är positivt och handlar om bra innehåll och en lärare som förklarar allting. Liksom i fråga 1 går det inte att utröna någon skillnad i svaren från studerande från hemkommun eller annan kommun. 5. Utbildningens starka och svaga sidor: För barnskötarutbildningen har de flesta inte utvecklat några svar utan tycks vara nöjda. De saker som tas upp som styrkor ärta grupparbete och teoretiska delar. Som svagheter nämns något enskilt ämne, att det ibland varit stressigt samt att det i något ämne varit dålig närvarokontroll. Från Kockutbildningen är synpunkterna och kritiken och berömmet mer omfattande. Till styrkorna hör en bra teoridel, att det är roligt och utvecklande, att man får ta eget ansvar och arbeta med alla delar. Svagheterna många tar upp är för lite tid i köket och för lite tid för matlagning. Det är genomgående i svaren. Några nämner också för svåra prov och för mycket teori som en svaghet. Svaren från de studerande från serviceteknikerutbildningen är fåtaliga men övervägande positiva. Som styrkor nämns bra kombination av teori och praktik, bra och hjälpsamma lärare och personal och bra att mycket tid är i verkstaden. Som en svaghet nämns att verktyg försvinner. Det är samma i den här frågan som i fråga 1 och 4: Det syns ingen skillnad i svaren mellan studerande från hemkommun och annan kommun. 6. Åtgärder som föreslås: Förbättra, Ta bort samt Lägga till Många av de studerande från barnskötarutbildningen har inte givit något svar utan de flesta verkar nöjda. De som förslag som kommer handlar mest om mer praktik och fler studiebesök. Det är flera svarande som vill utveckla och förbättra kursen i data och kommunikation där det handlar både om fler datorer och synpunkter på läraren. Metodix OrganisationsUtveckling 15

17 Från Kockutbildningen svarar de flesta och ger många förslag och synpunkter. Mer matlagning är ett återkommande förslag och även mer metodmatlagning. Från serviceteknikerutbildningen är förslagen och synpunkterna inför framtiden få. Det som nämns är fler lärare, mer stöd till lärarna samt mer utrustning där två personer efterfrågar en till lift. 7. Helhetsbetyg för utbildningen skala 1-6 (1 är Dåligt och 6 är Mycket bra) De studerande på barnskötarutbildningen ger genomgående ett mycket högt helhetsbetyg för utbildningen: Enbart 5:or och 6:or. Medelbetyget ligger på 5.57 (avrundat). Här är det också så att de som studerat från annan kommun i stort ger ett högre betyg än de som läst i hemkommun. Få kommentarer ges till betyget men det som tas upp är bara positivt och handlar om bra lärare och att man lärt sig mycket och är väldigt nöjd. För Kockutbildningen ligger de studerandes helhetsbetyg jämnt fördelat mellan 3:or, 4:or och 5:or. Medelbetyget är 4. De som kommenterar kommer tillbaka till för lite matlagning och efterlyser fler moment. Här ger de som studerat från hemkommun ett något högre betyg i stort jämfört med studenter från en annan kommun. Helhetsbetyget från de studerande från serviceteknikerutbildningen är det högsta möjliga. Samtliga åtta svarande ger högsta betyg 6, vilket måste sägas är ovanligt i enkätsvar med en skala 1-6. Två svarande ger kommentarer där man berömmer lärarna. 8. Egna kommentarer: Gemensamt för enkäterna från de tre utbildningarna är att de allra flesta lämnat frågan blank. Ett par personer berömmer kursen eller läraren och rekommenderar den. En person återkommer till att det varit bra men att det finns saker att utveckla (gäller Kockutbildningen). Metodix OrganisationsUtveckling 16