KONFLIKT. SE vidare i särskilt PM
|
|
- Ingvar Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KONFLIKT. 1. ALLMÄNT Det traditionella synsättet i Sverige är sedan länge att löner och allmänna anställningsvillkor ska bestämmas gemensamt av arbetsmarknadens parter och inte av staten (eller fria marknadskrafter). Detta innebär också att det är accepterat, att det i samband med förhandlingar om sådana villkor, vid behov, är tillåtet att utöva påtryckningar mot motparten genom att avbryta sina prestationsutbyten med varandra. Detta brukar benämnas stridsåtgärder. 1.1 RÄTT ATT VIDTA STRIDSÅTGÄRDER Rätten att vidta stridsåtgärder är grundlagsreglerad. Av 2 kap. 14 regeringsformen (RF) framgår att förening av arbetstagare, arbetsgivare samt förening av arbetsgivare, har rätt att vidta fackliga stridsåtgärder om inte annat följer av lag eller avtal. Notera att enskilda arbetstagare inte har rätt att vidta stridsåtgärder utan att det är en rätt som på arbetstagarsidan enbart tillkommer arbetstagarorganisation. 1.3 AVTALSLÖST TILLSTÅND När kollektivavtal inte gäller mellan parterna, t.ex. när ett avtal löpt ut och endera sidan önskar träffa kollektivavtal, föreligger ingen fredsplikt och såväl arbetstagarorganisation som arbetsgivare har då rätt att vidta stridsåtgärder. Att ett avtalslöst tillstånd råder i förhållandet mellan avtalsparterna (arbetsgivaren och arbetstagarorganisation/er) har ingen direkt verkan på de enskilda anställningsavtalen för arbetstagarna och anställningsvillkoren ska därför tillämpas på samma sätt som tidigare. Arbetsgivare ska fortsätta betala lön och andra anställningsförmåner som tidigare och arbetstagare ska utföra arbete på samma sätt som under den tid avtalet fortfarande gällde. SE vidare i särskilt PM 1.4 STRIDSÅTGÄRDER Stridsåtgärder kan således vidtas när det inte finns något kollektivavtal som medför fredsplikt (eller när en fredspliktsbunden part sympatiserar med någon annan icke fredspliktsbunden organisation). Stridsåtgärden måste vara beslutat i behörig ordning för att vara lovlig och de fackliga organisationernas stadgar innehåller bestämmelser om vilka som har rätt att besluta om stridsåtgärder. Vad är då en stridsåtgärd? Det finns ingen rättslig reglering eller definition av stridsåtgärd i svensk rätt. I många andra länder finns ett krav på att åtgärden måste vidtas för att uppnå ett facklig syfte för att vara tillåten. Något sådant uttryckligt krav finns som sagt inte i svensk rätt men i RF 2:14 talas det om rätt till fackliga stridsåtgärder, vilket ger uttryck för att skyddet inte är avsett att omfatta vilka åtgärder som helst. Exempel på stridsåtgärder är strejk, blockad, bojkott och lockout. 1 (9)
2 Strejk innebär att arbetstagarna lägger ner arbetet. Strejken kan omfatta alla arbetstagare som är organiserade i den organisation som beslutat/varslat om stridsåtgärden, eller endast vissa av arbetstagarna eller avse vissa specifika befattningar eller namngivna arbetstagare. Motsvarande åtgärd för arbetsgivarparten är lockout. Lockout innebär att arbetsgivaren stänger ute arbetstagarna från arbete och tillträde till arbetsplatsen. Blockad innebär att arbetstagare vägrar att utföra visst arbete eller vissa arbetsmoment. En vanlig form för blockad är övertidsblockad, då medlemmarna i en facklig organisation vägrar att arbeta övertid. I samband med strejker kan den fackliga organisationen också förklara att ett visst arbete sätts i blockad. Med det menar den fackliga organisation att de förväntar sig att även de som inte är medlemmar i den konfliktande organisationen ska stödja dem i konflikten. Bojkott innebär att arbetstagarorganisationen vägrar befatta sig med vissa varor eller produkter från viss leverantör eller motpart i konflikten. Utöver dessa typexempel på stridsåtgärder finns en flora av mer eller mindre vedertagna eller tveksamma åtgärder. Bland annat kan nämnas maskning där arbetstagarna arbetar osedvanligt långsamt och ineffektivt och work to the rule där arbetstagarna försöker åstadkomma motsvarande effekt genom att oerhört strikt tillämpa alla bestämmelser i avtal och skyddslagstiftning. 2. FÖRE KONFLIKT För att så långt som möjligt undvika stridsåtgärder och de negativa effekter dessa för med sig för såväl tredje man, enskilda individer och för samhället i stort, har lagstiftaren byggt in en tröghet i systemet. Detta i ett försök att försöka säkerställa att arbetsmarknadens parter inte vidtar stridsåtgärder alltför lättvindigt. 2.1 Varsel om stridsåtgärder Innan en stridsåtgärd vidtas ska skriftligt varsel lämnas till motparten och till Medlingsinstitutet (45 MBL). Varslet måste lämnas minst 7 arbetsdagar i förväg. Varslet ska innehålla uppgifter om anledningen till stridsåtgärden och om dess omfattning. Varslets funktion är att dels ge parterna en tidsfrist för att hitta en förhandlingslösning och dels att ge den part som är utsatt för den kommande stridsåtgärden möjlighet att förbereda sig inför konflikten, samt att informera kunder och allmänhet om att en arbetsmarknadskonflikt är på gång. Att det under varseltid inte råder konflikt och att alla anställda har en skyldighet att arbeta som vanligt. Även med arbete som har till syfte att minska verkningarna av den kommande stridsåtgärden. 3. ARBETSGIVARENS PLANERING INFÖR KONFLIKT Den part som inleder en konflikt har oftast ett försprång när det gäller planeringen. Då en arbetstagarorganisation varslat om stridsåtgärd har arbetsgivaren som kortaste tid sju arbetsdagar på sig att vidta en mängd praktiska 2 (9)
3 åtgärder för att så långt som möjligt begränsa skadeverkningarna för verksamheten och för tredje man. Som nämnts tidigare är arbetstagare, oavsett om de kommer att beröras av den kommande konflikten eller ej, skyldiga att aktivt delta i arbetet med att begränsa skadeverkningarna. Vilka åtgärder som ska vidtas i anledning av en annalkande konflikt går inte att besvara generellt. Det är helt beroende på arbetsgivarens verksamhet, organisation, typ av stridsåtgärd och en rad andra faktorer. Dessa beslut måste den enskilda arbetsgivaren fatta själv utifrån de omständigheter som råder för just dennes verksamhet. Några allmänna råd eller riktlinjer som i normalfallet alltid bör övervägas ska ändå kort redogöras för här. 3.1 Information Information internt och externt är frågor som ganska snabbt hamnar i fokus och det är bra om arbetsgivaren så snabbt som möjligt hittar bra informationsvägar att få ut sin information för att motverka det informationsövertag och sanningsmonopol som den fackliga sidan nästan undantagslöst har i initialskedet efter ett lagt varsel om stridsåtgärder Intern information Det är vanligt att tonläget blir högt i denna situation och retoriken blir gärna tillspetsad och vass. Som arbetsgivare ska man alltid vara mån om att hålla all sin information saklig och korrekt och inte låta sig dras med i, mer eller mindre, oseriöst ordkrig. Är man konsekvent och saklig kommer erfarenhetsmässigt arbetsgivarens ståndpunkt efter en tid nå fram och motparten kan hamna i ett läge där de måste försvara och förklara tidigare gjorda kategoriska uttalanden. Den fackliga organisationen och de anställda har inte rätt att sätta upp anslag eller affischer på arbetsplatsen om konflikten. Alla anslag och affischer om denna ska omedelbart tas ner. Den fackliga organisationen har inte heller rätt att använda företagets post eller e-post för att distribuera sin information om konflikten. Företagets intranät, eller liknade, får inte heller användas för information om konflikten Extern information När det gäller frågan om vad som ska kommuniceras med företagens kunder och andra utomstående intressenter är det i vissa fall ett övervägande av hur väl man tror att man kommer klara verksamheten trots att man drabbats av konflikt. Ju större störningar i verksamheten desto mer information torde bli nödvändigt. Planera information till kunder och allmänhet om konfliktens omfattning, eventuell omfördelning av arbete, ändrade tider för öppethållande, ev. stängda arbetsställen m.m. 3.3 Praktiska åtgärder för företagen 1. Sätt ihop en konfliktorganisation som ska samordna alla åtgärder och information i anledning av den förestående konflikten. 2. Beräkna omfattningen på konflikten, vilka deltar och vilka deltar inte i konflikten. Kräv besked av den konfliktande organisationen vilka som är 3 (9)
4 deras medlemmar. Om ni inte kan få besked utgå från lönelistor mm från tidigare år eller fråga de anställda. 3. Ta reda på vilka arbetsuppgifter som bör/kan påskyndas och slutföras innan konflikt bryter ut. 4. Organisera arbetet och gör nödvändiga ändringar av schema, jour- och beredskapslistor och liknande, samt arbeta fram olika alternativ för krisorganisation. 5. Planera för hur personal som inte är inblandad i konflikten ska sysselsättas på bästa sätt. 6. Pröva om det kan finnas behov av skyddsarbete eller om samhällsfarlighet kan aktualiseras, samt ta i sådant fall fram faktaunderlag för sådana bedömningar. 7. Klara ut vilka nycklar, passerkort, telefoner, datorer, bilar och andra, arbetsgivaren tillhörigt material, som ska återkrävas innan konflikten. 8. Planera för, att möjligt, förhindra att avlöningsförmåner utgår till arbetstagare för den tid denne deltar i konflikt. 9. Planera för en återgång efter konflikten. De som är medlemmar i den konfliktande organisationen ska inte delta i detta arbete. Om frågor om konflikten hanteras i ledningsgrupp eller likande ska de som är medlemmar i den konfliktande organisationen inte delta i de möten där konflikten diskuteras. Om konflikten bryter ut så suspenderas de konfliktande arbetstagarnas anställningsavtal så länge konflikten pågår. Detta innebär att dessa arbetstagare inte ska ha tillgång till något som tillhör arbetsgivaren (jämför med när någon slutar). Förbered därför insamling och lagring av de arbetsredskap mm som arbetstagarna normalt har tillgång till. Tänk på att dessa lätt ska kunna återlämnas efter konflikten. Exempel: 1. Mobiltelefoner, läsplattor, laptops mm om de tillhör arbetsgivaren ska samlas in. 2. Alla bilar och andra fordon som tillhör arbetsgivare ska ställas upp på en anvisad plats dagen innan konflikten bryter ut. 3. Nycklar, passerkort, kreditkort mm ska samlas in och förvaras på ett betryggande sätt. 4. Om arbetstagarna disponerar arbetskläder med arbetsgivarens namn eller logga ska dessa samlas in så att de inte kan användas vid demonstrationer. 3.4 Skyddsarbete och dispens Skyddsarbete definieras i de huvudavtal som gäller mellan de flesta parterna på svensk arbetsmarknad. Med skyddsarbete avses arbete som ska utföras för att 4 (9)
5 kunna avveckla arbetet på ett ekonomiskt försvarbart sätt inför en konflikt. Samt arbete som måste utföra får att avvärja fara för människor eller för skada på byggnader eller andra anläggningar, fartyg maskiner eller husdjur eller för skada på sådant varulager som kan ta skada under konflikten. Arbetsgivare ska inte ansöka om dispens för skyddsarbete, det ska utföras oavsett den pågående konflikten. Skyddsarbete ska utföras av de arbetstagare som beordras utföra detta. De kan inte vägra med hänvisning till konflikten utan att riskera påföljder. Skyddsarbete enligt Huvudavtalet SAF LO Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften skall kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete som erfordras för avvärjande av fara för människor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager vilket ej under konflikten tages i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade. Lika med skyddsarbete anses arbete som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel. Dispensförfarande är ingenting som är reglerat vare sig i lag eller i avtal mellan parterna. Dispens är någonting som den konfliktande parten själv bestämmer formerna för och även beslutar om. Det är endast den som beslutat om stridsåtgärden som kan fatta beslut om dispens. Sådan ska följaktligen sökas hos aktuell facklig organisation vid strejk och hos oss om arbetsgivarsidan beslutat om lockout eller annan stridsåtgärd. Om en arbetsgivare vid en strejk vill ansöka om dispens ska IKEM alltid informeras om den tilltänkta ansökan innan denna skickas till berörd facklig organisation. Konflikten är avsedd att skada arbetsgivaren så mycket som möjligt. Räkna därför inte med att det är möjligt att få dispens, hur goda argument företaget än har. 3.5 Fackliga möten Den fackliga organisationen har inte rätt att på arbetstid eller på arbetsplatsen anordna möten om konflikten. Den kan inte åberopa reglerna om facklig information enligt Utvecklingsavtalet för sådan information. Alla möten och information om konflikten ska ske utanför arbetsplatsen och efter arbetstidens slut. 5 (9)
6 4. UNDER KONFLIKT Vilka regler som gäller under en konflikt är till stor del inte rättsligt reglerat på så sätt att ett visst förfaringssätt leder till skadeståndssanktion eller annan rättslig konsekvens. Konsekvensen av att en part agerar på ett sätt som den andra parten uppfattar som felaktigt, t.ex. gör sig skyldig till vad som dagligt tal kallas strejkbryteri kan enbart bli att den uppretade parten kan komma att överväga att utvidga konflikten genom att varsla om fler eller utökade stridsåtgärder mot de berörda företagen eller genom utöka antalet företag mot vilka stridsåtgärder riktas. Strejkbryteri är ett moraliskt begrepp ingen juridisk term. Några rättsliga påföljder kan inte utdömas för strejkbryteri. Observera att det kan förkomma medvetet felaktiga uppgifter i den upphetsade stämning som ibland rådet vid en konflikt. Kontrollera därför uppgifter med IKEM om det finns anledning att tro att felaktiga uppgifter cirkulerar. 4.1 Tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning under konflikt De arbetsrättsliga lagarna gäller i princip fullt ut under konflikt och ska tillämpas som vanligt. Vissa inskränkningar finns dock när det gäller de konfliktande organisationens möjligheter att få insyn i arbetsgivarens övervägande kring konflikten. MBL gäller även under avtalslöst tillstånd. Arbetstagarparten har dock inte rätt till insyn eller förhandling om sådana förhållanden hos arbetsgivaren som har betydelse för konflikten. Arbetsgivaren är alltså inte skyldig att informera eller förhandla om egna taktiska överväganden och förberedelser i anledning av konflikten. Förtroendemannalagen gäller med vissa inskränkningar inför och under konflikt. Företagen måste i princip betala avgifter för avtalsförsäkringarna även under en konflikt, om annat inte meddelas av IKEM eller Svenskt Näringsliv. Även arbetsgivaravgifter enligt lag måste redovisas och betalas av företagen, oberoende av om konflikt pågår. Det kan dock eventuellt finnas möjlighet att få anstånd. Arbetstagarrepresentanter i styrelsen har inte rätt att delta i behandling av frågor som rör uppsägning av kollektivavtal eller arbetskonflikter. I övriga frågor påverkas inte de anställdas rätt till styrelserepresentation. 4.2 Konfliktdeltagares ställning En arbetstagare som är medlem i den organisation som varslat om stridsåtgärden är bunden av organisationens åtgärd och ska om konflikten avser detta strejka. Anställningsavtalet upphör inte vid en strejk (eller lockout), utan anställningsavtalet anses vara suspenderat under den tid stridsåtgärder vidtas. Under förutsättning att stridsåtgärden är lovlig innebär alltså deltagande i strejk 6 (9)
7 inte något brott mot anställningsavtalet och kan inte föranleda någon arbetsrättslig åtgärd från arbetsgivarens sida. Om arbetstagarorganisationen uppfattar att arbetsgivaren försökt påverka sina medlemmar till vad de kallar strejkbryteri kan det leda till upptrappning av konflikten. Om det däremot är den enskilda medlemmen som väljer att inte efterkomma organisationens beslut om arbetsnedläggelse riskerar arbetstagaren att uteslutas ur fackförbundet men arbetsgivaren bär inget ansvar för den uppkomna situationen. 4.3 Tillträde till arbetsplatsen Strejkande arbetstagare har inte rätt att vistas på arbetsplatsen. Vid strejk anses anställningsavtalet suspenderat under tiden strejken pågår. Anställningsavtalet upphör alltså inte men utbytet av prestationer upphör helt eller delvis. Arbetstagaren utför inte arbete och arbetsgivaren betalar inte lön. Eftersom inget arbete ska utföras har inte arbetstagaren någon befogad anledning att vistas på arbetsplatsen. Ur arbetsgivarens perspektiv är det viktigt att denna princip upprätthålls, dels av principiella skäl men också ur praktiskt synvinkel. Den konfliktande organisationens möjligheter att övervaka och bevaka arbetsgivarens agerande för att möta effekterna av konfliktåtgärden minskar radikalt med en minskad insyn, vilket alltid ska eftersträvas. Motsvarande grundregel gäller för fackliga förtroendemän. Strejkar de har de inte rätt att vistas på arbetsplatsen under pågående strejk. Deras ställning som fackliga representanter ger dem ingen självständig rätt att närvara på arbetsplatsen även om de ofta vill, och hävdar att de ska, det med hänvisning till ovan beskriven kontroll av arbetsgivaren. Har den fackliga organisationen haft klubblokal eller liknande i arbetsgivarens lokaler som de förfogat över så har de ingen absolut rätt att under strejk nyttja denna. Däremot har de en rätt att få tillträde till lokalen för att hämta material de kan behöva. I en sådan situation får arbetsgivaren eskortera dem till och från lokalen och därefter tillse att de lämnar arbetsplatsen. Om konflikten endast berör viss del av arbetet eller vissa arbetsmoment så kan arbetstagare inte utestängas från arbetsplatsen. Arbetstagaren kan då omplaceras till andra arbetsuppgifter eller få ett löneavdrag som motsvarar det arbete som inte utförs. 4.4 Arbetstagare som inte omfattas Som tidigare beskrivits finns det ingen rättslig reglering som tydligt ger svaret på vad som är rätt eller fel för hela kollektivet utan svaret ser olika ut för olika grupper och bedömningar vad som är korrekt eller acceptabelt måste göras mot bakgrund av effekterna av en eventuell upptrappning av konflikten. 7 (9)
8 4.4.1 Oorganiserade arbetstagare Oorganiserade arbetstagare som inte är medlemmar i något fackförbund omfattas inte av organisationernas beslut och är inte på något sätt skyldiga att efterkomma deras beslut om t.ex. strejk. De oorganiserade står med andra ord utanför konflikten som strikt endast rör organisationen och dess medlemmar å ena sidan, och arbetsgivaren å den andra. Det finns på svensk arbetsmarknad en princip om neutralitetsrätt under arbetsmarknadskonflikter. Denna innebär att en oorganiserad arbetstagare som gör gällande sin neutralitetsrätt inte kan avskedas eller sägas upp på grund av frånvaro eller vägran att utföra visst (smittat) arbete under en konflikt. Neutralitetsrätten uppkommer först då stridsåtgärd brutit ut, d.v.s. den kan inte åberopas under varseltiden. Den som inte utför arbete får givetvis ingen lön för det arbete denne underlåter att utföra. I övrigt gäller de oorganiserades anställningsavtal på samma sätt de alltid gjort och att de därigenom är skyldiga att utföra arbete precis som vanligt. De har således samma arbetsskyldighet som tidigare. Av detta följer att arbetsgivaren oavsett strejk eller annan konfliktåtgärd har rätt att begära att de oorganiserade, som inte åberopar sin rätt att vara neutrala, ska utföra samma arbete de, enligt anställningsavtalet, varit skyldiga att utföra tidigare MEDLEM I ANNAN ORGANISATION Vad gäller för arbetstagare organiserade i annan facklig organisation än de som varslat om stridsåtgärder får besvaras utifrån om denna organisation är bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren eller inte. Är arbetstagaren organiserad i en kollektivavtalsbärande organisation som inte varslat om stridsåtgärd gäller den tidigare beskrivna fredsplikten och denna organisations medlemmar är förhindrade att delta eller sympatisera med stridsåtgärden. För arbetstagare organiserade i facklig organisation som saknar kollektivavtal med arbetsgivaren, ibland kallade minoritetsfack, gäller inte fredsplikt etc. Dessa arbetstagare får behandlas på samma sätt som oorganiserade. I IKEMs kollektivavtal för tjänstemän 10 regleras tjänstemännens skyldigheter vid en konflikt med arbetare. Se vidare i avtalet. 4.5 Semester och annan frånvaro Vid strejk gäller att denna inte anses bryta semester. Redan beslutad/beviljad semester ska alltså äga rum oavsett om strejk brutit ut under tid semesterledigheten skulle pågå. Detta bygger på ett resonemang om att fackets syfte med strejken inte torde vara att undandra sina medlemmar möjligheten till redan beviljad semester. Däremot ska arbetsgivare i normalfallet inte bevilja semesterledighet för arbetstagare berörd av strejk för sådan tidsperiod om ansökan inkommer efter det att varsel lagts. Den som är sjukfrånvarande har inte rätt till sjuklön om de inte avhåller sig från arbete på grunda av sjukdom, de strejkar. Arbetsgivaren ska därför inte betala 8 (9)
9 någon sjuklön till de som strejkar. Om sjukfrånvarande har undantagits från en strejk så ska den som vill sjukanmäla sig ska uppmanas att lämna läkarintyg från första dagen. Arbetsgivaren ska enligt vissa kollektivavtal samråda med det lokala facket om detta beslut, denna regel gäller även om det råder tillfälligt avtalslöst tillstånd. 4.6 Avlöningsförmåner Det är inte tillåtet att som stridsåtgärd innehålla intjänad och förfallen lön. Sådan lön ska betalas ut som vanligt oavsett pågående eller förestående stridsåtgärd. 4.7 Övriga förmåner Den som är uttagen i konflikt (strejk eller lockout) tjänar inte in någon lön eller andra förmåner under konflikten. Alla löneförmåner ska dras in. Det kan exempelvis gälla allt från tjänstebil, matsubventioner till friskvårdsförmåner. Arbetstagare tjänar inte heller in semester under strejk, det krävs dock, på grund av avrundningsreglerna, 15 dagars arbetsnedläggelse innan en betald semesterdag faller bort. Arbetstagare som är uttagen i konflikt ska inte heller kunna använda något av arbetsgivarens kläder eller utrustning. Arbetskläder och arbetsredskap ska lämnas in innan konflikten bryter ut. Som arbetsredskap räknas även mobiltelefoner, datorer, läsplattor, passerkort, kreditkort mm. 5. EFTER KONFLIKT Efter konflikten ska arbetet omedelbart återupptas. Det är den konfliktande organisationens sak att underrätta sina medlemmar om att konflikten har upphört och att de ska återgå i arbete. Den som uteblir från arbetet är olovlig frånvaro, med de konsekvenser som detta kan innebära. Att arbetstagare befinner sig på annan ort eller av annat skäl anser sig vara förhindrad att återgå är aldrig ett giltigt skäl att inte återgå. 5.1 Löneberäkning Under frånvaron för konflikt ska arbetsgivaren göra sedvanligt löneavdrag för frånvaron, tjänstledighetsavdrag eller reglerna för del av löneperiod. Andra förmåner som bonus, provisioner mm ska nedräknas för den tid arbetstagaren varit frånvarande. Om konflikten pågått en länger tid kan det också vara aktuellt med att räkna om antalet semesterdagar då konflikt inte är semesterlönegrundande. 5.2 Konfliktersättning Arbetsgivare som är utsatt för en primärkonflikt kan få ersättning för sina merkostnader från Svenskt Näringslivs konfliktfond. Ersättningen är inte garanterad och storleken avgörs från fall till fall. Kontakta IKEM för vidare information. 9 (9)
Q & A om konflikt inom bransch Telekom
Q & A om konflikt inom bransch Telekom För att underlätta ert arbete med anledning av att SEKO den 9 maj har varslat IT&Telekomföretagen om konfliktåtgärder. Varslet gäller kollektivavtal Telekom med SEKO
Läs merQ & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor
PM Till Vårdföretagens medlemmar Från Daniel Andersson, Linn Bentley & AnnEva Bomberg Datum 2016-12-02 Angående Kommunals konfliktvarsel Q & A vid konfliktvarsel från Kommunal angående satsning på undersköterskor
Läs merOm konflikten inträffar 2016. Allt en måleriföretagare behöver veta.
Om konflikten inträffar 2016 Allt en måleriföretagare behöver veta. Moderna avtal! 3 Moderna avtal! Kollektivavtalet är det dokument som reglerar det formella förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Läs merVarsel om konflikt på Transportavtalet
BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET
Läs merFackliga förtroendemän
Fackliga förtroendemän En facklig förtroendeman är en person som har utsetts av en lokal eller central kollektivavtalsbunden arbetstagarorganisation att företräda de anställda på en viss arbetsplats. De
Läs merLFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF
LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02
Läs merBRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation
Läs merFackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...
Läs merFörtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx
Förtroendemannalagen En fråga som ofta aktualiseras i ett företag är frågor rörande fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för att bedriva facklig verksamhet. Rätten till ledighet för fackliga förtroendemän
Läs merInledning. Stockholm 2014 05 15. Valle Karlsson avtalssekreterare Seko
Konflikthandbok Inledning Den svenska arbetsmarknaden är en förhållandevis lugn arbetsmarknad, där arbetsmarknadskonflikter relativt sällan förekommer. Det beror bland annat på att parterna på den svenska
Läs merBA varslar om lockout
BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND BUSSARBETSGIVARNA MOTORBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND PETROLEUMBRANSCHENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND SVENSKA FLYGBRANSCHEN SVERIGES HAMNAR TRANSPORTINDUSTRIFÖRBUNDET
Läs merKONFLIKTCIRKULÄR. Elektrikerförbundet varslar om stridsåtgärder. Sidan 1 av 18. Nr 11/10. Stockholm 2010-03-31
Sidan 1 av 18 Nr 11/10 Stockholm 2010-03-31 KONFLIKTCIRKULÄR Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Elektrikerförbundet varslar om stridsåtgärder Vi har i dag från Svenska Elektrikerförbundet
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merKonflikthandbok. En handledning för Pappers ombudsmän och förtroendevalda vid arbetsmarknadskonflikt
1 Konflikthandbok En handledning för Pappers ombudsmän och förtroendevalda vid arbetsmarknadskonflikt 2 INNEHÅLL Från konflikt till uppgörelse 3 Konfliktorganisation 9 Strejkvaktslista 12 Dispensgivning
Läs merKONFLIKTHANDBOK April 2016
1 (10) 2 (10) KONFLIKTHANDBOK för Sveriges Ingenjörers akademikerförening INNEHÅLL 1 Allmänt... 3 1.1 Konfliktsamarbete mellan Sveriges Ingenjörer och Unionen... 3 1.2 Övriga akademikerförbund... 3 1.3
Läs merDenna bestämmelse är inte tillämpning i de situationer som avses i 41 d
1 20180531/EO 41 d En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet ifråga 1. om åtgärden inte har till ändamål att
Läs merKONFLIKTANVISNINGAR FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING 2011 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA
KONFLIKTANVISNINGAR FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING 2011 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Konfliktanvisningar för kommuner och landsting...5 1. Inledning...5 2. Innebörden
Läs merBestämmelser för arbetstagare som anställs särskilt i samband med krisläge
2019-06-28 Bilaga 1 till Krislägesavtalet Bestämmelser för arbetstagare som anställs särskilt i samband med krisläge 1 Tillämpningsområde Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift,
Läs merFrågor och svar, telekomkonflikten
Frågor och svar, telekomkonflikten (uppd. 2016-04-21) Vad gäller för mig om jag har blivit uttagen i strejk? - Du ska arbeta som vanligt fram till det datum och klockslag strejken bryter ut, fredagen den
Läs merMall & Guide inför Semesterberäkning
Mall & Guide inför Semesterberäkning Semesterlagen gäller för alla anställda Semesterlagen gäller alla arbetstagare, även medlemmar av arbetsgivarens familj. 25 dagars semester Varje anställd har rätt
Läs merUPPGIFT 1 Svarsförslag
Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga
Läs merVarsel om stridsåtgärder
Sida 1 av 5 Måleriföretagen i Sverige Box 16286 103 25 Stockholm Kopia Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Datum 2017-05-11 Varsel om stridsåtgärder Måleriföretagen saknar verklighetsförankring!
Läs merBox 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se. Konflikthandbok.
Box 1105, 111 81 Stockholm Besöksadress Barnhusgatan 6 Telefon 08-791 41 00 Fax 08-21 89 53 www.seko.se seko@seko.se Konflikthandbok november 2006 Allmänt om strejk och lockout För den som berörs av beslut
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om vissa försvarsmaktsanställningar; SFS 2012:332 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande
Läs merBemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet
Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2013-05-01
201-05-01 1(7) SEMESTERLEDIGHET Semesterlagen gäller för alla arbetstagare. Genom lagen garanteras arbetstagaren semesterförmåner i sin anställning. De flesta bestämmelserna är tvingande till arbetstagarnas
Läs merAvtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012
Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012 Till: Medlemsföretagen 1.1 Ingress I skrivande stund finslipar arbetsmarknadens parter som bäst de krav som ska föras fram i höstens kollektivavtalsförhandlingar.
Läs mer1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.
Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska
Läs merFöräldraledighetslag (1995:584)
Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan
Läs merKrävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?
Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då
Läs merDriftsinskränkning. En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget
Driftsinskränkning En praktisk handbok om driftinskränkningar och uppsägningar på företaget fååéü ääëñ êíéåâåáåö= Checklista före uppsägning på grund av arbetsbrist 2 Driftsinskränkning 3 Alternativ till
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.
Läs merNy avtalstext. TEKO och Unionen/Sveriges Ingenjörer
Ny avtalstext TEKO och Unionen/Sveriges Ingenjörer 1(6) Ny avtalstext Tjänstemannaavtalet TEKO Unionen/Sveriges Ingenjörer 1. Ändringar avseende Allmänna anställningsvillkor 3 Anställning ---------------------------
Läs merFöräldraledighetslag (1995:584)
Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder
Läs merArbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)
1 of 5 21/09/2010 14:30 SFS 1987:1262 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1987-12-17 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2010:857 Arbetsrättslig
Läs merLag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning
Läs merLedighet för facklig förtroendeman 2007-09-13
Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga
Läs merFöräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=
Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...
Läs merMBL Lag om medbestämmande i arbetslivet
MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...
Läs merFörhandlingsprotokoll
Förhandlingsprotokoll 2007-11-15 Förhandlingsordning Parter Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Fastighetsanställdas Förbund, SEKO Facket för Service och Kommunikation och Svenska Transportarbetareförbundet
Läs merHemställan. Bakgrund och alternativ. APM-Terminals Gothenburg AB. Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4
Hemställan APM-Terminals Gothenburg AB Svenska Hamnarbetareförbundets avdelning 4 Vi, av Medlingsinstitutet utsedda medlare, i konflikten mellan Hamnarbetarförbundets avdelning 4(Hamn 4an) och APM-Terminals
Läs merFörhandlingsordning. Innovations- och kemiarbetsgivarna Unionen Sveriges Ingenjörer Natu rveta rna. Innovations-
Innovations- Innovations- PROTOKOLL Ärende Parter Tid Plats Närvarande för Förhandlingsordning IKEM - och kemiarbetsgivarna Unionen Sveriges Ingenjörer Natu rveta rna 31 Mars 2017 IKEM - och kemiarbetsgivarna
Läs merOmorganisation på jobbet
Omorganisation på jobbet Arbetsskyldighetens gränser Definitioner Omorganisation på jobbet Omplaceringsutredning (LAS 7 ) Steg för steg Anställningsavtalets ram Arbetsskyldighetens gränser Omständigheter
Läs merFöräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA
Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...
Läs merUppsägning på grund av personliga skäl
Uppsägning på grund av personliga skäl INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PENSION... 2 HEL SJUKERSÄTTNING... 2 AVSKEDANDE... 2 OMPLACERINGSSKYLDIGHET...
Läs merTIPS TILL SOMMARJOBBARE
Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många
Läs merStockholm 9 maj Konfliktmeddelande Nr 4 / MEE
Stockholm 9 maj 2017 Nr Sign 2016-5832 MEE Konfliktmeddelande Nr 4 /2017 Seko har i avtalsförhandlingarna på Telekomområdet lämnat flera förslag för åstadkomma en låglönesatsning för förbundets sämst avlönade
Läs merFredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns
Läs merViktig information om du är eller blir sjuk/skadad
Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya
Läs merArbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013
Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras
Läs merRätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön, SjLL.
Bilaga 1 19 Sjuklön 1. Rätt till sjuklön Rätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön, SjLL. Enligt SjLL gäller rätten till sjuklön fr.o.m. den första anställningsdagen. Vid anställning
Läs merKommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008
Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag
Läs merDatum: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Cirkulärnr: 1994:3 Diarienr: 1994:0008 Handläggare: Avdsek: KEP Förh Datum: 1994-01-04 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580)
Läs merRehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Läs merINDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL OCH METALL ARBETSGIVARE- FÖRBUNDET SVEMEK SVEMIN
Difi Driftinskrä kä änkning En praktisk handbok om hur man hanterar driftinskränkningar och uppsägningar på företaget Gäller för Industri- och KemiGruppens medlemsföretag INDUSTRI- OCH KEMIGRUPPEN STÅL
Läs merORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL
ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.
Läs merVi har från Svenska Elektrikerförbundet i dag mottagit ett varsel om utökade stridsåtgärder.
Sidan 1 av 5 Nr 12/10 Stockholm 2010-04-06 KONFLIKTCIRKULÄR Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Elektrikerförbundet utökar konflikten Vi har från Svenska Elektrikerförbundet i dag
Läs merArbetsrätt IV. Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen
Arbetsrätt IV Kollektiv arbetsrätt och den svenska modellen 1 Vad utmärker den svenska modellen? - - - 2 3 Organisationsgraden 4 Men.. En av tre nobbar LO-facken Rekordmånga flyr facket Bara var tredje
Läs merSemester så funkar det
Semester så funkar det Information om reglerna i semesterlagen Semesterlagen Alla anställda har rätt till fem veckors semester (25 dagar) per år. Semesterlagen skiljer på betald och obetald semester. Semesteråret,
Läs merARBETSGIVARNYTT. Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser
1 2016-03-11 Nr 6/16 ARBETSGIVARNYTT Avdelningen för arbetsgivarpolitik Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser Enligt Allmänna bestämmelser (AB) 27 mom. 2 är
Läs merUTBILDAR. Företaget och facket. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden
Klicka här Välkommen! för att ändra format Företaget och facket på Program Presentation Inledning Medbestämmandelagen (MBL) Facklig förtroendeman (FML) på Den svenska modellen på Förhandlingsmotparter
Läs merProp. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.
Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
Läs merKHA 94 Kommunalt Huvudavtal
KHA 94 Kommunalt Huvudavtal I lydelse fr.o.m. 1999-12-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Kap I Förhandling om upprättande av kollektivavtal... 3 Kap II Primär förhandling
Läs merRiktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång
Styrdokument, plan Kommunledningskontoret 2016-10-18 Torgny Hagelin 08-59097023 Dnr Fax 08-59073340 KS/2016:381 Torgny.hagelin@upplandsvasby.se Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
204-07-24 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen kompletteras med bestämmelser i kollektivavtal.
Läs merDen svenska modellen och Medlingsinstitutet
Den svenska modellen och Medlingsinstitutet Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga ansvaret för att reglera löner och andra anställningsvillkor. Detta
Läs merFacklig ordlista och förkortningsförklaring Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 680 000 medlemmar.
Facklig ordlista och förkortningsförklaring AEA AHT Ajournera Akademikeralliansen Akademikerförening Arbetsbrist Avtalsperiod Avtalslöst tillstånd Avtalsturlista Bifalla Bordläggning Centrala avtal Dispositiv
Läs merVillkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober
Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren
Läs merBRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Semesterlag 1 Arbetstagare har rätt till semesterförmåner enligt denna lag. Sådana förmåner är semesterledighet, semesterlön
Läs merAVTAL OM LÖNER FÖR HOS ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGS- KASSOR ARVODESANSTÄLLDA LOKALVÅRDARE
FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET AVTAL 1 (10) AVTAL OM LÖNER FÖR HOS ALLMÄNNA FÖRSÄKRINGS- KASSOR ARVODESANSTÄLLDA LOKALVÅRDARE () 1 Tillämpningsområde Avtalet gäller tjänsteman med arvodestjänst vid allmän försäkringskassa,
Läs merInformation till hängavtalsbundna företag på plåt- och ventilationsavtalet Avtalsperiod och löneperiod
Information till hängavtalsbundna företag på plåt- och ventilationsavtalet Avtalsperiod och löneperiod Avtalsperioden är på 3 år, fr o m 1 maj t o m 30 april 2020 Avtalsperiod 1: 2017-05-01-2018-04-30
Läs merRehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Läs mervägen framåt steg för steg En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist
vägen framåt En partsgemensam vägledning för turordning vid arbetsbrist Denna vägledning gäller vid arbetsbrist i företag som är medlemmar och har kollektivavtal i förbund inom Almega steg för steg INGRESS
Läs merAlmega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017
Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till
Läs merAtt göra vid anställning och uppsägning. Civilavtalets och Förpackningsavtalets tillämpningsområden
Att göra vid anställning och uppsägning Civilavtalets och Förpackningsavtalets tillämpningsområden Innehållsförteckning Förord... 3 1. Anställning av medarbetare... 4 Anställningsformer... 4 Anställningsavtal,
Läs merANSTÄLLA SOMMARJOBBARE
Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många
Läs merKort om anställningsskyddet
Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01
Läs merILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU3 ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Internationella arbetsorganisationens
Läs merFerielön. Beräkning av ferielön
Ferielön Ferielön är den lön som läraren erhåller under ferieperioderna (sommarlov och jullov). Grunden för ferielön är att en lärare arbetar mer än 40 timmar i veckan under 194 dagar per arbetsår, utan
Läs merFredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister
PM Rotel VI (Dnr KS 2018/1523) Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet Remisstid den 31 januari 2019 Borgarrådsberedningen
Läs mer14 januari, 13 februari, 27 mars, 29 april, 15 och 26 maj, 12 juni samt den 5 september Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation
Protokoll Arbetsgivarpart Arbetstagarpart Ärende Plats 14 januari, 13 februari, 27 mars, 29 april, 15 och 26 maj, 12 juni samt den 5 september 2014 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation
Läs merARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/ Saknr 124
ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 66/2018 2018-02-04 Saknr 124 A2018/01812/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal
Läs merÄndringar och tillägg i avtal om allmänna anställningsvillkor för cirkelledare m fl ledare/lärare
Bilaga 2 Ändringar och tillägg i avtal om allmänna anställningsvillkor för cirkelledare m fl ledare/lärare 2 Anställning Mom 1:2:3 Pensionär Momentet utgår. Avtal om personalutveckling 3 Om överenskommelse
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.
Läs merFacklig ordlista och förkortningar
Facklig ordlista och förkortningar AEA Akademikernas a-kassa (AEA) är Sveriges största a-kassa med cirka 700 000 medlemmar. AHT Se Akademikerförbunden. Ajournera Ta paus i en förhandling/möte. En ajournering
Läs mernyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?
nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget
Läs merS Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV
S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.
Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning
Läs merLavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444
Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv
Läs merObservera att att detta utkast till till slutrapport inte inte har har accepterats av av Kommunal
Bilaga Observera att att detta utkast till till slutrapport inte inte har har accepterats av av Kommunal utan Kommunal är arbetsgivarrepresentanternas utan är arbetsgivarrepresentanternas ensidiga förslag
Läs merLokal personalstadga för Varbergs kommun
Styrdokument 1 (6) Kommunledningskontor Christina Björned, 0340-882 13 Lokal personalstadga för Varbergs kommun Denna lokala personalstadga gäller från och med 2017-10-01 Dokumenttyp: Lokal personalstadga
Läs merAvtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo
Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG
Läs merENSKILDA ÖVERENSKOMMELSER VID UMEÅ UNIVERSITET
ENSKILDA ÖVERENSKOMMELSER VID UMEÅ UNIVERSITET Typ av dokument: Datum: 2019-02-19 Beslutad av: Giltighetstid: 2019-02-19 tills vidare Område: Personal, lika villkor och arbetsmiljö Ansvarig förvaltningsenhet:
Läs merHur ska arbetsgivaren hantera nya influensan?
Hur ska arbetsgivaren hantera nya influensan? Den nya influensan A (H1N1) kännetecknas av att den är mycket smittsam och att en stor del av befolkningen riskerar att samtidigt insjukna under en kort period.
Läs merLag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Inledande bestämmelser 1 Denna lag äger tillämpning på förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Som arbetstagare anses i lagen även den som utför
Läs merFÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969
FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 18 januari 1969 Parter Ärende Lokal Närvarande för arbetsgivareparten för tjänstemannaparten Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Industritjänstemannaförbundet Rekommendationer
Läs merEU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad
EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle
Läs merSamverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)
Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna
Läs merF.A.Q INFÖR STREJKEN. Jag är inte med i något fack, måste jag ändå köra tåg som SEKO skulle ha kört?
edan följer ett antal frågor som dykt upp under de senaste dagarna. Listan kommer att uppdateras kontinuerligt med nya frågor som vi stöter på. enaste information finns på: klubb111.wordpress.com twitter.com/klubb111
Läs merNr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras!
Arbetsgivarfrågor Nr 10 Augusti 2011 Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Ändrade regler om övertid och skyddskommitté m.m. Från
Läs mer