projektör Vindkraft Bygga och ansluta större vindkraftverk

Transkript

1 projektör Vindkraft Bygga och ansluta större vindkraftverk

2 Vindkraft förnybar energi för hållbar utveckling Vindkraften är en förnybar del av Sveriges energiförsörjning och kan komma att spela en stor roll i arbetet med att ställa om energisystemet. Sverige har goda förutsättningar för att nyttja mer vindenergi. Energimyndigheten främjar framtidens energi Energimyndigheten har som expertmyndighet regeringens uppdrag att främja utvecklingen av svensk vindkraft och tar nu ett helhetsgrepp för att stödja en kraftig utbyggnad av vindkraften. Det gör myndigheten genom att: förenkla och underlätta tillstånds- och planeringsprocessen för vindkraftetableringar stödja forskning och utveckling av ny kunskap och teknik som leder till att vindenergin kan nyttjas effektivare verka för att resultaten kommer marknaden och användarna till godo tillhandhålla och sprida information och aktuell kunskap om vindkraftens egenskaper och möjligheter driva på det nationella arbetet med att främja vindkraften. Den här broschyren vänder sig till aktörer som vill bygga större vindkraftverk eller parker med vindkraftverk där varje verk är cirka 1 MW och uppåt. Broschyren beskriver processen från tanke till färdigt verk. Den innehåller också en översikt över kunskapsläget vad gäller vindkraftens effekt på omgivningen. Motsvarande broschyr för mindre vindkraftverk tas fram hösten Boverket har i uppdrag att under året ta fram en handbok om planering och prövning av vindkraftanläggningar.

3 Från idé till färdigt vindkraftverk Det ökade behovet av energi i kombination med ökat fokus på miljö och klimat driver på utbyggnaden av förnybar energi. Vindkraften står för en stor andel av denna nyetablering och allt fler aktörer etablerar sig på marknaden. Den här broschyren riktar sig till de som vill bygga vindkraftanläggningar som är större än 125 kw (kilowatt). För mindre vindkraftverk tas det fram en annan broschyr. Den här broschyren ger först en överblick över vindkraftens utveckling och vad som påverkar valet av vindkraftverk. Därefter beskrivs de olika stegen i tillståndsprocessen. Här beskrivs vad som gäller både för anmälan av vindkraftanläggningar på högst 25 MW (megawatt) och tillstånd för anläggningar över 25 MW. Likaså finns de olika stegen för att få bygglov med. Sedan följer en beskrivning av elanslutning av vindkraft. Detta avsnitt börjar med en allmän beskrivning av begrepp som stamnät, regionnät och lokalnät. Här behandlas också regelverket med beskrivning av koncessioner och nättariffer. Därefter följer en beskrivning av processen som leder fram till en anslutning till elnätet från förstudie via förprojektering, projektering och offert som leder till nätavtalet och till den slutliga drifttagningen. Denna del avslutas med lästips. Det sista steget är elcertifikat, som är ett ekonomiskt stödsystem som staten inrättat för att göra produktionen av förnybar el mer konkurrenskraftig. Därefter följer en sammanställning av dagens kunskapsläge om vindkraftens effekter på omgivningen utifrån nu redovisade och kända fakta..

4

5 utbredning Vindkraften växer starkt Under perioden ökade vindkraftens installerade effekt globalt med i genomsnitt 24,4 procent per år. I slutet av år 2006 var den totala installerade effekten i världen 74 GW (gigawatt), varav 48 GW i Europa. Under år 2006 installerades ungefär 15 GW totalt varav hälften i Europa. Andra stora marknader är USA, Indien och Kina. År 2006 utgjorde el från vindkraft 0,82 procent av världens elkonsumtion. I Europa utgjorde el från vindkraft dryga 3 procent. I Sverige var siffran 0,7 procent, strax under världsgenomsnittet. Verken har blivit större Vindkraft på land är i dag till stor del en utvecklad och beprövad teknik. Storleken på kommersiella verk har på 20 år ökat nästan tiofaldigt, och under denna tid har kostnaden för el från vindkraft halverats. De största verken är i huvudsak avsedda för vindkraft till havs. Men i takt med att marknaden har vuxit så har bland annat tillgången på lyftkranar ökat och man uppför stora vindkraftverk även på land. Under år 2006 var den genomsnittliga storleken på nya verk 1,4 MW. När det gäller installerad effekt dominerar vindkraftverk på land totalt. Av MW som installerades 2006 var endast 200 MW belägna till havs. Reglering av bladvinkeln dominerar Vindkraftverk med horisontell axel dominerar i dag marknaden helt. Men det finns olika varianter av sådana verk. För tio år sedan reglerades de flesta verken med passiv överstegringsreglering, ofta kallat stall-reglering, och de hade blad som inte kunde vridas. I dag dominerar verk där rotorn (bladen) roterar med variabelt varvtal och där effekten regleras genom att bladen vrids och spiller vind för att på så sätt begränsa effekten. 1 Genom variabelt varvtal och genom att reglera bladvinkeln är det också möjligt att optimera driften och energifångningen även när det blåser under den vindstyrka där verket når full effekt. Med och utan växellåda På ett större vindkraftverk roterar rotorn långsammare än på ett mindre. Det beror på att bladspetsens hastighet genom luften är cirka 70 meter per sekund vid full effekt oavsett storlek på verket. Med längre blad roterar därför rotorn långsammare. För ett verk med en rotor som är 90 meter i diameter betyder det att rotationshastigheten är varv per minut. En konventionell generator roterar betydligt snabbare. Därför finns en växellåda mellan turbinrotor och generator som växlar upp rotationshastigheten ungefär 100 gånger. Växellådor i vindkraftverk har emellertid varit hårt drabbade av skador. Några tillverkare har utvecklat så kallade direktdrivna vindkraftverk för att komma ifrån detta problem. I dessa verk finns ingen växellåda och generatorn roterar med samma rotationshastighet som turbinrotorn. Man slipper växellådan men generatorn blir betydligt stör- 1 Effekten begränsas för att inte överstiga generatorns effekt och för att belastningar på verket inte ska bli för stora. Vid vilken vindhastighet detta inträffar beror på avvägningar vid konstruktion av verket men är vanligen runt cirka 12 meter per sekund. Att höja denna vindstyrka, ofta benämnd märkvind, ger en högre elproduktion men högre kostnad för vindkraftverket. Därför optimeras verken för att märkvinden ska vara väl avvägd. För platser med låg medelvindhastighet lönar det sig inte att ha en så hög märkvind och verken får relativt sett en liten generator.

6 re, tyngre och dyrare. Det går i dag inte att peka ut något av koncepten som vinnare. Under 2006 hade direktdrivna verk helt dominerat av Enercon runt 15 procent av marknaden för nya verk. De fyra största tillverkarna stod år 2006 för nästan 80 procent av kapaciteten. Tillverkare sorterade på antal MW år 2006 Presenteras som andel av marknaden i procent. Vestas 26,5 % Gamesa 14,7 % GE Wind 14,5 % Enercon 14,5 % Suzlon 7,2 % Siemens 6,9 % Nordex 3,2 % Repower 3,0 % Acconia 2,7 % Goldwind 2,6 % Övriga 4,3 % Vindkraftverken har blivit effektivare Genom att verken blivit större kommer rotorerna upp på en högre höjd. Där är vindhastigheten högre vilket ger en högre årsproduktion för en given yta på rotorn. Verk anpassade för platser med låg respektive hög vind är en annan viktig utveckling för att få bättre ekonomi på dem. För platser med relativt låg medelvind används en större rotordiameter för en given installerad effekt. Ett exempel är vindkraftverk med 90 meter diameter i versioner från 1,8 MW till 3 MW installerad effekt för platser med olika hög medelvind. Verken med liten generator (i förhållande till rotordiamatern) är dimensionerade för lägre påfrestningar och håller inte för platser med hög medelvind. I gengäld går det att göra dem billigare, så att de får relativt god lönsamhet på platser med lägre medelvind. En ökad kunskap om vindkrafttekniken och optimering av vindkraftverken har också generellt gett större rotordiametrar och bättre prestanda. Därför är vindkraftverk i dag effektivare än de var för 10 år sedan. Vindkraftverken kan levereras med olika tornhöjd för att göra dem så kostnadseffektiva som möjligt. Vilken tornhöjd man bör ha beror på platsen man tänker bygga verket på. Normalt är tornhöjden något högre än rotordiametern. På platser där det blåser mycket är det kostnadseffektivt med något lägre torn, men på platser med skog och där vindhastigheten ändras mycket med höjden har hög vindgradient är högre torn kostnadseffektiva. Att det krävs ett högt torn för att få ekonomi i projektet är samtidigt en varningsklocka. Höga torn kostar och det gäller som i varje projekt att göra riktiga bedömningar av möjlig produktion och kostnader i projektet och att ha rimlig uppfattning om vad man får betalt för elen från vindkraftverket. Olika verk för olika förhållanden Vindkraftverk är konstruerade för vissa givna förhållanden. I första hand är det platsens medel- och maxvind samt turbulens som styr detta. Men det påverkar även huruvida kraftverken står i en vindkraftspark eller ensamma. För att bedöma vilka verk som är anpassade till vilka platser är verken typcertifierade enligt något system. Detta beskriver vilka förutsättningar som får gälla för verken. Ett sådant system är IEC WT 01. För turbiner typcertifierade enligt detta system finns bland annat krav för hur prestanda ska vara bestämda och för hur dimensioneringen

7 av vindkraftverken ska vara gjord. Ett oberoende klassningssällskap utfärdar typcertifikatet och har då gått igenom hela konstruktionen samt även kvalitetssystemen för företaget som tillverkade kraftverket. IEC:s standard delar in vindkraftverken i olika klasser enligt den högsta medelvind de är dimensionerade för, samt underklasser för turbulensnivåer. I ett typcertifikat är det angivet hur verken får placeras i parker samt hur mycket omgivningen får luta. För IEC-klasserna I, II och III får medelvindarna högst vara 10, 8,5 respektive 7,5 m/s. Vid val av vindkraftverk för en specifik plats är det mycket viktigt att göra en noggrann utvärdering av platsens klimatförutsättningar. Viktigt att det blåser mycket Den absolut viktigaste parametern för att välja plats är hur mycket energi vinden innehåller, det vill säga hur mycket det i medeltal blåser. Vindens effekt ökar i teorin med vindhastigheten upphöjt till tre. Det betyder att en dubbelt så hög vindhastighet ger åtta gånger mer effekt. Ett vindkraftverk fungerar dock som bäst bara vid vissa vindförhållanden och vid högre vindar begränsas effekten (Se fotnot 1). Därför ökar årsproduktionen inte riktigt lika mycket som i teorin, utan snarare som medelvindhastigheten upphöjt till två. En bra tumregel som gäller vid små förändringar är att för varje procent medelvinden ökar så ökar årsproduktionen med två procent. vindhastighetens ändring med höjden, vindgradienten, att vara annorlunda än i ett slättlandskap, även om medelvindhastigheten är lika. Detta påverkar i hög grad energifångningen, och även de påfrestningar som vindkraftverket utsätts för. Vindkraftverket blir helt enkelt inte lika effektivt om vinden är turbulent och varierande. De data som anger ett vindkraftverks effekt vid olika vindar är ofta mätta på platser med låg turbulens. Så är exempelvis fallet med standarden IEC Det är viktigt att tänka på detta när man använder vindkarteringar vid projektering och uppskattning av årsproduktionen för vindkraftverk i skogslandskap. En aktuell vindkartering är den som Uppsala universitet gjort på uppdrag av Energimyndigheten. Denna kartering ger uppskattningar av medelvinden men inte av hur mycket energi ett vindkraftverk ger. Generellt ger en viss medelvind i navhöjd i ett slättlandskap betydligt mer energi än samma medelvind i navhöjd i ett skogslandskap. Vindkarteringen finns på se/vindkraft. Klicka på Bygga vindkraft. Samma medelvind kan ge olika resultat Medelvinden är inte det enda viktiga. Är landskapet platt och vegetationen låg är också turbulensen låg vinden varierar inte så mycket från sekund från sekund och vindhastighetens ändring med höjden är liten. På en plats med skog kommer vindens turbulens och

8

9 bygga Anmälan och tillstånd Det är olika regler beroende på hur hög vindkraftanläggningens effekt är: Högst 25 MW: Det räcker med en anmälan till kommunen samt bygglov. Över 25 MW: Det krävs tillstånd, som beslutas av länsstyrelsen, samt bygglov. Effektgränserna gäller den sammanlagda effekten hos alla verken i vindkraftanläggningen. Det är viktigt att anmälan till kommun respektive ansökan till länsstyrelse är komplett för att underlätta och korta handläggningen. Boverket kommer också att under 2007 ta fram en handbok om planering och prövning av vindkraftanläggningar. Anmälan högst 25 MW Den som vill bygga en vindkraftanläggning med en effekt från 125 kw till 25 MW måste anmäla det skriftligt. Anmälan hanteras av den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddsområdet. Hanteringen med anmälan lämpar sig främst för de fall där det inte finns andra tunga intressen såsom naturmiljö och rennäring, då det istället kan vara värt att söka tillstånd frivilligt se sidan 10. En anmälan ska innehålla En anmälan ska alltid innehålla de uppgifter, ritningar och tekniska beskrivningar som kommunen behöver för att kunna bedöma vindkraft som miljöfarlig verksamhet. Detta finns specificerat i 25 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I vissa fall ska anmälan också innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Det beslutar kommunen om från fall till fall. Det gäller till exempel om det är fråga om en komplex situation med flera miljöaspekter. Detaljerna kring detta finns i 6 kap. miljöbalken. Den sökande ska lämna in anmälan i två kompletta exemplar, ett för den kommunala nämnden och ett för länsstyrelsen. Vilka har rätt att yttra sig? När ansökan kommit in ska kommunen ge alla berörda möjlighet att yttra sig. Det gäller statliga och kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda som vindkraftetableringen på något sätt berör. Kommunen måste informera alla som kan komma att beröras. Det kan till exempel göras genom en kungörelse i ortstidningen. Kommunen ska ta upp anmälan med de statliga och kommunala myndigheter som kan ha väsentliga intressen i frågan. Kommunen kan sedan ordna möten med de berörda så att de får en möjlighet att yttra sig. Eventuellt kan det vara nödvändigt att undersöka området på plats. Läs mer i 26 förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och i 19 kap. 4 miljöbalken. Godkännande av anmälan eller beslut När utredningen är klar ska kommunen godkänna om vindkraftanläggningen får byggas eller inte. Ett godkännande innebär att anmälan inte föranleder någon åtgärd. Om det inte kommit fram några relevanta invändningar och anmälan är tillräckligt utredd godkänner kommunen anmälan.

10 Kommunen kan även besluta om vindkraftanläggningen med vissa villkor, om det till exempel framkommit relevanta invändningar. Kommunens invändningar ska grundas på miljöbalkens regler. Om kommunen bedömer att vindkraftverket kan medföra betydande olägenheter för människors hälsa eller miljön kan den som vill bygga tvingas söka tillstånd hos länsstyrelsen. Det är generellt inte verkens fysiska storlek som avgör utan hur stor påverkan på miljön de medför. Kommunen ska skicka beslutet skriftligt till anmälaren och kungöra det i ortstidningen. I båda fallen ska det finnas information om hur beslutet kan överklagas. Förutsatt att bygglov beviljats får den sökande börja bygga vindkraftverket först sex veckor efter det att anmälan lämnats in, om kommunen inte bestämmer något annat. Överklagande Ett godkännande av anmälan kan inte överklagas. Alla som berörs av ett villkorat beslut eller ett icke godkännande kan överklaga det. Detta gäller såväl den som ansökt som närboende och organisationer. Den som vill överklaga ska ha gjort det inom tre veckor. För den som ansökt räknas tiden från det att den sökande fått beslutet skriftligt. För övriga räknas tiden från det att beslutet kungjordes i ortstidningen. Överklagan behandlas i 16 kap miljöbalken och 23 förvaltningslagen. Vindkraft i Natura 2000-område För ansökan om vindkraftetablering inom ett Natura 2000-område krävs tillstånd och en särskild miljökonsekvensbeskrivning. Läs mer på sidan 12. Frivilligt tillstånd Den som vill bygga en vindkraftanläggning under 25 MW får frivilligt ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen, även om lagen inte kräver det. Detta innebär att den hanteras som ett ordinarie ärende om tillstånd över 25 MW. Det förförandet är mer omfattande för den sökande, men har också fördelar. Risken att råka ut för obehagliga överraskningar är liten om man fått tillstånd. Länsstyrelsen har då beslutat om de villkor som ska gälla. En anmälan ger inte den tryggheten. Berörda grannar kan då till exempel överklaga verksamheten under pågående produktion. Tillsynsmyndigheten kan senare besluta att versamhetsutövaren måste söka tillstånd, om skäl för det framkommit enligt 9 kap. 6. För ansökan om frivilligt tillstånd krävs att samråd hålls i samma omfattning som om det vore en tillståndspliktig anläggning. Detsamma gäller för ansökningshandlingarna och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning. Frivilliga ansökningar om tillstånd behandlas i 9 kap.6 miljöbalken. Tillstånd över 25 MW Den som vill bygga en vindkraftanläggning med en effekt över 25 MW behöver söka tillstånd. Det är länsstyrelsen som beslutar om att ge tillstånd. Lagstiftningen är mer omfattande för tillstånd än för anmälan. Det finns också en praxis från faktiska rättsfall. Samråd Det första den som vill bygga en vindkraftanläggning måste göra är att ha samråd med alla berörda parter. Samrådet ska informera myndigheter, grannar och andra om projektidén, ta reda på fakta och problem i projektet och ge alla berörda en möjlighet att påverka projektet. 10

11 Samrådet ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan ansökan lämnas in. Lagen säger inget om vad i god tid innebär, utan sunda förnuftet får råda. Men en bra tumregel är att den som ansöker bör ha samrådet en månad innan den sökande lämnar in sin ansökan om tillstånd. Samma sak gäller med i behövlig omfattning. I vissa fall kanske ett möte räcker, medan det i andra fall kan behövas flera möten. Erfarenheten visar att ju tidigare grannar och andra berörda bli engagerade, desto smidigare går hela processen för länsstyrelsen och för den som söker tillstånd. Information före samrådet Innan den som vill bygga en vindkraftanläggning kallar till samråd måste den sökande bland annat informera om: Antal vindkraftverk Placering av vindkraftverken Placering av kablar och tillfartsvägar Förväntad elproduktion Hur stor miljöpåverkan beräknas bli och vad den bedöms bestå i De som ska informeras är länsstyrelsen som tillsynsmyndighet och privatpersoner som kan tänkas bli särskilt berörda. Informationen ska skickas ut skriftligt. Sedan har länsstyrelsen och andra berörda tre veckor på sig att lämna synpunkter. På så sätt har alla parter en möjlighet att sätta sig in i alla frågor innan själva samrådet äger rum. Vilka ska kallas till samråd? Efter informationen ska den som vill bygga vindkraftanläggningen kalla till samråd, där parterna ska diskutera dessa frågor. Vid samrådet ska parterna också diskutera vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla. Det är bra om verksamhetsutövaren har ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning som diskussionsunderlag till samrådet. Den sökande ska samråda med länsstyrelsen, de som bor eller arbetar i området och eventuellt andra som på ett eller annat sätt blir berörda, till exempel kan störas visuellt av vindkraftverken. Samråd ska också ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, företag och organisationer som verksamheten kan beröra. Till de statliga myndigheterna hör Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket, Försvarsmakten och Luftfartsstyrelsen. Det kan också gälla Sjöfartsverket, Fiskeriverket, Vägverket och Banverket med flera. Även telebolag och Post- och Telestyrelsen hör till organisationer som bör bjudas in till samrådet. Detta är alltså något som den som söker tillstånd ansvarar för. Inom länsstyrelsen kan det vara flera enheter som kan vara intresserade av att delta i samrådet. Om den planerade vindkraftanläggningen ligger så nära nationsgränsen att den kan påverka ett annat land så ska även det bjudas in till samråd. Det gäller både själva ansökan och den miljökonsekvensbeskrivning som senare ska göras. Det är den sökande som ska ta kontakt med Naturvårdsverket för att diskutera upplägg av samråd med ett annat land. Resultat av samråd Den sökande ska sammanställa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse och lämna den till länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska ge den sökande möjligheten att kommentera alla svar, synpunkter och frågor som kommer in från berörda parter. Samråd regleras i 6 kap. 4 och 6 miljöbalken. Där framgår att om anläggningens totala effekt är högst 25 MW ska länsstyrelsen besluta om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 11

12 Länsstyrelsens prövning Länsstyrelsen ska nu ta ställning till hur den ser på projektets genomförbarhet vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla (se nedan) vilka andra statliga myndigheter som den sökande behöver samråda med vilka krav kulturminneslagen ställer på projektet Dessutom ska länsstyrelsen redovisa kommunens krav enligt plan- och bygglagen. Länsstyrelsen ska också sammanställa svaren från de myndigheter som fått ärendet på remiss. Kulturminneslagens bestämmelser Länsstyrelsen ska ta ställning till om det behövs en särskild utredning enligt kulturminneslagen. Om länsstyrelsen beslutar om en sådan ska den sökande betala utredningen. Kulturminneslagen innehåller bestämmelser om bland annat fornminnen, skeppsvrak, byggnadsminnen och kyrkor kulturminnen som det är en nationell angelägenhet att skydda. Länsstyrelsen får bara lämna tillstånd till ingrepp i fast fornlämning eller i fornlämningsområde om fornlämningen medför hinder eller andra problem som inte står i rimlig proportion till hur viktig fornlämningen är. Detta regleras i 2 kap. 11 kulturminneslagen. Tillstånd till ingrepp i fast fornlämning eller i fornlämningsområde prövas av länsstyrelsen enligt 2 kap. 12 kulturminneslagen. Vindkraft i Natura 2000-område Det krävs särskilt tillstånd för den som vill placera ett vindkraftverk i eller nära ett Natura 2000-område. Detta ska särskilt beaktas i miljökonsekvensbeskrivningen som också krävs enligt andra bestämmelser. Det är länsstyrelsen i länet där det berörda området finns som prövar detta. Placering av vindkraftverk i Natura 2000-områden behandlas i 7 kap. 28 miljöbalken och den särskilda miljökonsekvensbeskrivningen i 6 kap. 1 miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivning Den som ansöker om tillstånd att bygga en vindkraftanläggning måste lämna in en miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Den är ett av de viktigaste underlagen när länsstyrelsen ska besluta om tillstånd. Det är den som söker tillståndet som ska bekosta miljökonsekvensbeskrivningen och allt som hör till den. Detta står i 6 kap. 10 miljöbalken. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att beskriva vilka direkta och indirekta effekter på miljön som etableringen och driften av vindkraftanläggningen kan få. Det gäller påverkan på bland annat naturmiljön, landskap och kulturmiljö. Det gäller också markutnyttjandet och hushållningen med material, råvaror, energi och den fysiska miljön i övrigt. Generellt sett är det inte vindkraftanläggningens storlek som avgör utan i stället hur mycket den påverkar omgivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska också innehålla uppgifter som gör att det går att bedöma vilka konsekvenser de tänkbara effekterna i sin tur kan få på människors hälsa. Miljökonsekvensbeskrivningen är till för att berörda ska kunna påverka den planerade verksamheten. Men de berörda ska också få möjlighet att påverka miljökonsekvensbeskrivningen genom att vara med under utformningen av den. Sökanden kan på så sätt slippa många problem som annars skulle kunna dyka upp senare. 12

13 Miljökonsekvensbeskrivningen ska göras tidigt Det är viktigt att miljökonsekvensbeskrivningen görs tillräckligt tidigt. Precis som samrådet bör den som söker tillstånd för att bygga en vindkraftanläggning göra miljökonsekvensbeskrivningen parallellt med planeringen av teknik och ekonomi. Miljökonsekvensbeskrivningen ska alltså leda till att miljöpåverkan av den planerade vindkraftanläggningen blir ordentligt klarlagd och att allmänhet, organisationer och andra verkligen kan påverka. Därför kan det vara lämpligt att de berörda träffas. I vissa fall går det också att förena dessa möten med annan information eller samråd som behövs, till exempel om det bygglov den sökande också måste ha. Miljökonsekvensbeskrivningar behandlas i 6 kap. miljöbalken. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningen ska: 1. Beskriva verksamheten anläggningens placering, utformning och storlek (antal verk, beräknad effekt och produktion et cetera). 2. Beskriva vilka åtgärder den sökande planerar för att undvika eller minska skadliga verkningar. 3. Innehålla alla uppgifter som behövs för att bedöma hur verksamheten kommer att påverka människors hälsa, miljön och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. 4. Redovisa alternativa platser, om sådana är möjliga. 5. Redovisa alternativa utformningar. Här får länsstyrelsen kräva att den som söker tillståndet redovisar andra jämförbara sätt att nå samma syfte under samrådet. 6. Motivera val av ett visst alternativ. 7. Beskriva vilka konsekvenserna blir om verksamheten inte kommer till stånd. 8. Innehålla en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen så att en lekman kan förstå den. Beroende på omständigheter i det enskilda fallet kan även andra punkter ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning framgår av 6 kap. 7 miljöbalken. Samordning med ansökan om bygglov Prövningen av tillstånd enligt miljöbalken och bygglov enligt plan- och bygglagen kan i många fall med fördel samordnas bland annat i fråga om analyser och bedömningar av hur verksamheten kommer att påverka omgivningen, studier av alternativa lägen och det slutgiltiga valet av plats. Om det finns stöd i kommunens översiktsplan Om det finns stöd för lokaliseringen av vindkraftanläggningen i kommunens översiktsplan kan både den sökande 13

14 och länsstyrelsen undvika en del dubbelarbete. Då har kommunen redan gjort avvägningar gentemot andra intressen i samråd med kommunens invånare, andra berörda, organisationer och statliga myndigheter via länsstyrelsen. Detta kan då användas som underlag genom att läggas till miljökonsekvensbeskrivningen. Men det utesluter inte att den sökande kan behöva komplettera materialet för att uppfylla miljöbalkens krav till exempel på redovisning av alternativa platser. Om det inte finns bra stöd för lokaliseringen i översiktsplanen så måste länsstyrelsen noga utreda lokaliseringen under prövningen av tillstånd och bygglov. Miljökonsekvensbeskrivningen ska kungöras När miljökonsekvensbeskrivningen är färdig ska den sökande kungöra detta i ortstidningen. Det ska framgå inom vilken tid de berörda får lämna in skriftliga synpunkter. Det är länsstyrelsen som bestämmer hur lång tiden ska vara. Det ska också stå var miljökonsekvensbeskrivningen finns att läsa. Det bör bestämmas i samråd med berörda kommuner. Hur ansökan ska se ut När den sökande har genomfört samråd och miljökonsekvensbeskrivningen är klar är det dags för den sökande att skicka in en skriftlig ansökan om tillstånd till länsstyrelsen. Den skriftliga ansökan ska innehålla: Ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter som är nödvändiga för att bedöma verksamhetens art och omfattning. Uppgifter om vad som kan bidra till utsläpp, vilken typ av utsläpp som går att förutse och hur stora de blir. Förslag till åtgärder för att minska mängden avfall, vilket bland annat gäller vindkraftverk som har växellåda och därmed använder smörjmedel. En miljökonsekvensbeskrivning och en redogörelse för det samråd som skett. Förslag till åtgärder för att hindra eller rätta till problem som verksamheten kan ge upphov till. Övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel följs. Förslag till hur verksamheten ska övervakas och kontrolleras. En sammanfattning av ansökan så att en lekman kan förstå den. Dessa punkter är baserade på 19 kap. 5 miljöbalken. Ansökan ska lämnas in i det antal exemplar som länsstyrelsen bestämmer. Länsstyrelsen ska se till att alla berörda instanser får var sitt exemplar av ansökan. Om ansökningshandlingarna inte lämnats in i tillräckligt många exemplar eller om ansökan inte är fullständig så får den sökande tillfälle att rätta till felet inom en viss tid. Om den sökande inte gör det så kan länsstyrelsen besluta att rätta till bristen på den sökandes bekostnad. Om bristen är så allvarlig att det inte går att pröva ansökan så ska länsstyrelsen avvisa den, se 19 kap. 5 jämförd med 22 kap. 2 sista stycket miljöbalken. Länsstyrelsen behandlar ansökan När länsstyrelsen fått in en ansökan ska den skickas till kommunens miljö- och byggnadsnämnd och i vissa fall till grannkommunerna för ett snabbt besked om huruvida ansökan behöver kompletteras. Det står mer om detta i 19 kap. 5 pkt 2 miljöbalken. Om ansökan behöver kompletteras kommer länsstyrel- 14

15 sen att begära att den sökande gör detta. När ansökan väl är komplett skickar länsstyrelsen den vidare till berörda myndigheter och organisationer för yttrande, bland andra: kommunstyrelsen och kommunens miljö- och byggnadsnämnder länsstyrelsens kultur-, naturvårds- samt plan- och bostadsenheter statliga myndigheter som till exempel Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Vägverket. Samtidigt som ansökan skickas till dessa parter för yttrande, så ska länsstyrelsen sätta in en kungörelse i ortstidning om miljökonsekvensbeskrivningen och att det kommit in en ansökan. Länsstyrelsen ska vidare se till att det utses en aktförvarare, vilket i regel är kommunkansliet. Hos aktförvararen ska ansökan och övriga handlingar i ärendet finnas tillgängliga under expeditionstiden. Handlingarna ska naturligtvis också finnas tillgängliga på länsstyrelsen. Den som har något att invända mot vindkraftanläggningen eller som vill påpeka något har nu möjlighet att göra det. Detta ska göras skriftligen till länsstyrelsen. Det räcker alltså inte att ha kommit in med skriftliga eller muntliga synpunkter under samrådet! Om synpunkter ska tas upp måste de lämnas in skriftligt nu också. Yttranden från berörda myndigheter och övriga ska ha skickats in till länsstyrelsen inom den tid som meddelats i ortstidning. Detta är normalt tre veckor, men kan vara sex veckor, eller i sällsynta fall ännu längre. Om länsstyrelsen bedömer att det behövs, eller någon berörd begär det, kan länsstyrelsen anordna ett offentligt sammanträde. Tid och plats för ett sådant sammanträde ska meddelas i ortstidning och kallelse via brev till de som yttrat sig i ärendet. Vid ett sådant sammanträde kan alla berörda parter muntligt framföra sina synpunkter på ansökan. Länsstyrelsen skickar därefter alla synpunkter till den sökande som då har möjlighet att bemöta dessa. Om nya omständigheter framkommer från sökanden kan det krävas att de som yttrat sig även får bemöta den sökandes synpunkter. Beslut Efter att inkomna synpunkter sammanställts fattar miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen sitt beslut. Länsstyrelsen ska skicka beslutet skriftligt till sökanden och de som yttrat sig i ärendet samt kungöra det i ortstidning. I båda fallen ska det finnas information om hur beslutet kan överklagas. Om det behövs beslutar länsstyrelsens kulturmiljöfunktion samtidigt om tillstånd och villkor enligt kulturminneslagen. Det kan till exempel röra tillstånd att slutundersöka och ta bort en fornlämning och villkoren kring detta. Miljöprövningsdelegationen prövar inte ärenden enligt kulturminneslagen. Därför krävs särskild ansökan hos länsstyrelsens kulturmiljöfunktion för ärenden som rör kulturminneslagen. När beslutet vunnit laga kraft har verksamhetsutövaren rätt att bygga och driva vindkraftanläggningen med de begränsningar och villkor som framgår av beslutet. Överklagande Alla som berörs av beslutet kan överklaga det. Detta gäller såväl den sökande som närboende och organisationer. Den som vill överklaga ska ha gjort det inom tre veckor. För den sökande räknas de tre veckorna från det att den sökande fått beslutet skriftligt. För övriga räknas tiden från det att beslutet kungjorts i ortstidning. 15

16 Bygglov Det räcker inte med att anmäla vindkraftanläggningen till kommunen eller ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen. Den som vill bygga måste också söka bygglov för anläggningen enligt plan- och bygglagen (1978:10). Till ansökan om bygglov ska bifogas de ritningar, beskrivningar och uppgifter i övrigt som behövs för prövningen, enligt 8 kap. 20 plan- och bygglagen. Är det oklart vad som ska skickas in, kontrollera med kommunen. Kommunala planer som berörs Vindkraftanläggningen kan beröra tre typer av planer, som varje kommun ska ha enligt 1 kap. 1 plan- och bygglagen: En aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Den ger vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. Detaljplaner som reglerar bebyggelsen och markens användning. En detaljplan omfattar en begränsad del av kommunen. Områdesbestämmelser för begränsade områden av kommunen som inte har detaljplan. Sådana bestämmelser får antas om det behövs för att uppnå syftet med översiktsplanen eller för att säkerställa att riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken tillgodoses. Räcker det med översiktsplan? Kommunen måste ta ställning till om den föreslagna platsen för anläggningen är lämplig. Kommunen måste också ta ställning till om det krävs att områdesbestämmelser eller detaljplan upprättas som underlag för ett bygglov, utöver den obligatoriska översiktsplanen eller en fördjupning av denna. Det är många olika saker som påverkar om det går att bevilja bygglov utan en föregående planläggning. Faktorer som påverkar är bland annat anläggningens storlek samt om det finns allmänna och enskilda intressen i området och hur starka de är. Om vindkraft finns i översiktsplanen Finns det stöd för placeringen av vindkraftanläggningen i en översiktsplan som är väl genomarbetad och som kommunen antagit så är det bra. Man har då redan prövat frågan mot hushållningsbestämmelserna i miljöbalken och mot andra allmänna intressen. Detta har gjorts i samråd med kommuninvånare, andra berörda, organisationer och statliga myndigheter via länsstyrelsen. Finns det ett bra stöd i översiktsplanen för en viss placering av vindkraftverk så ökar det möjligheten för att bygglovet kan prövas utan att det behöver föregås av en detaljplan. Fördjupning eller detaljplan direkt Har kommunen inte tagit ställning till vindkraftsutbyggnad i översiktsplanen men har en positiv inställning till det aktuella projektet så kan en fördjupning av översiktsplanen vara en väg att gå. Det går också att direkt upprätta och anta en detaljplan som kan visa att området är lämpligt för att etablera vindkraft, och i detaljplanen göra klart vilka förutsättningar som finns för en utbyggnad. Detta går att göra även om detaljplanen inte är förankrad i översiktsplanen eller till och med strider mot den. Avvikelsen och skälen till detta ska då redovisas i planen. Detaljplan eller områdesbestämmelser Vindkraftsprojektet kan i och för sig överensstämma med 16

17

18 översiktsplanen, men kommunen kan ändå anse att översiktsplanen i kombination med en bygglovsprövning inte ger tillräckligt stöd för att bedöma lokalisering, placering och utformning av anläggningen samt avgöra intressekonflikterna inom området. Kommunen kan då välja att införa områdesbestämmelser eller att upprätta en detaljplan. Kommunen bör redan i översiktsplanen ha tagit ställning till om det kan komma att behövas detaljplaner eller områdesbestämmelser för de områden som utpekats som lämpliga för vindkraftsetablering. Kommunen kan också i mer generella riktlinjer ha angett när man ska ställa krav på detaljplaner eller områdesbestämmelser för vindkraft. Kommunen kan i en detaljplan ange att en vindkraftanläggning som stämmer exakt överens med denna detaljplan inte behöver ansöka om bygglov. Det betyder dock inte att anläggningen har fått formellt bygglov. Om någon begär det kan dock frågan om bygglov ändå initieras. (8 kap. 21 plan- och bygglagen). Placering och utformning påverkar Beslut om detaljplan eller områdesbestämmelser beror bland annat på vad vindkraften aktualiserar för frågor. En fråga kan vara om anläggningen är planerad att ligga nära bebyggelse. Andra kan röra om platsen ligger inom områden som är av riksintresse för bevarandeändamål eller inom andra skyddsvärda områden, eller i områden där man gör undantag från de generella kommunala rekommendationerna. Kommunen kan till exempel vilja reglera den närmare utformningen av en vindkraftspark ur ett estetiskt och landskapsbildsperspektiv, även om det inte finns konkurrerande intressen. Såväl i områdesbestämmelser som i detaljplaner ska allmänna intressen prövas mot varandra och allmänna intressen prövas mot enskilda. I en detaljplan kan enskilda intressen även vägas mot varandra. Även om en grupp vindkraftverk uppförs på olika fastigheter är det ändå fråga om en grupp när kommunen bedömer om det finns krav på en detaljplan enligt plan- och bygglagen. Planer för olika situationer Det är möjligt att göra både detaljplaner och områdesbestämmelser för markområden som ligger nära varandra. Men de får inte beröra samma geografiska område. Till exempel kan man upprätta en detaljplan som en kärna där vindkraftverken sätts upp, medan man antar områdesbestämmelser inom ett område runt kärnan. Områdesbestämmelser kan ha olika funktioner. Exempelvis kan området fungera som ett skyddsområde runt vindkraftverken. Det kan också vara ett reservområde för framtida etableringar. Om en successiv etablering är aktuell kan kommunen styra när olika etableringar av vindkraftverk får ske genom att bestämma att de ska genomföras vid olika tidpunkter. Det finns vissa situationer där det kan finnas ett särskilt behov av samordning. Det kan röra sig om när utbyggnaden påverkar andra kommuners intressen, om markägarsituationen är komplicerad eller om det finns flera som vill bygga vindkraftanläggningar inom samma område. Miljökonsekvensbeskrivning enligt plan- och bygglagen När en kommun upprättar eller ändrar en plan så ska kommunen i vissa fall göra en miljöbedömning. Detta gäller om man kan anta att ändringen kan medföra en betydande miljöpåverkan, något som är fallet med vindkraftanläggningar. Därför ska en särskild miljökonsekvensbeskriv- 18

19 ning fogas till detaljplanen (5 kap. 18 plan- och bygglagen som hänvisar till 6 kap. 11 miljöbalken avseende planer och program). Tänk på att kraven på miljökonsekvensbeskrivningen enligt plan- och bygglagen och enligt miljöbalken ser olika ut. Prövningarna har olika utgångspunkter. Det går att samordna både handlingar och förfarande för miljökonsekvensbeskrivningen enligt miljöbalken och miljökonsekvensbeskrivningen som plan- och bygglagen reglerar. Miljökonsekvensbeskrivningarna kan delvis vara likartade och det går att kombinera samråden. Till exempel kan man samordna analyser och bedömningar av hur vindkraftprojektet påverkar andra intressen, studier av alternativa lägen samt det slutgiltiga valet av plats, och använda dem för båda prövningarna. Samråd Detaljplan Både när ett program för och ett förslag till detaljplan upprättas ska kommunen samråda med länsstyrelse, lantmäterimyndighet och andra kommuner som berörs av programmet eller förslaget. Tillfälle till samråd ska ges till sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och andra boende som berörs av programmet eller förslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av programmet eller förslaget. (5 kap. 20 plan- och bygglagen). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet bör kommunen redovisa planeringsunderlaget, motivet till och de viktigaste följderna av förslaget. Har det gjorts ett program för detaljplanen så ska det redovisas liksom miljökonsekvensbeskrivningen. De synpunkter som förs fram på samrådet ska tillsammans med kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna redovisas i en gemensam samrådsredogörelse (5 kap. 21 plan- och bygglagen). För det ansvarar kommunen. Bygglov Innan byggnadsnämnden lämnar bygglov ska den ge kända och berörda sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster, andra boende, samt känd hyresgästorganisation eller -förening tillfälle att yttra sig över ansökan. Det gäller om åtgärden: innebär avvikelse från detaljplan eller områdesbestämmelser eller ska utföras i område som inte omfattas av detaljplan och inte är en kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser (8 kap. 22 planoch bygglagen) Kriterierna för när bygglov för åtgärder inom respektive utom detaljplanelagt område ska bifallas finns i 8 kap.11 och 12 plan- och bygglagen. Beslut Detaljplan Innan detaljplanen antas, ska kommunen ställa ut förslaget till detaljplan under minst tre veckor. Kommunen ska på sin anslagstavla och i ortstidning kungöra att detaljplanen finns tillgänglig. Utställningen omfattar i regel beskrivning av planen och genomförandet, redogörelse för samrådet, program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta, fastighetsförteckning och annat planeringsunderlag som kommunen anser vara viktigt för att kunna bedöma förslaget (5 kap. 26 plan- och bygglagen ). Den som vill lämna synpunkter på förslaget ska göra detta skriftligt under utställningstiden. (5 kap 23 plan- och bygglagen). 19

20 Därefter ska kommunen sammanställa de synpunkter som inkommit skriftligt och redovisa sitt förslag med anledning av dessa synpunkter i ett utlåtande. Utlåtandet, eller ett meddelande om var utlåtandet finns tillgängligt, ska så snart som möjligt skickas till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda. Om förslaget ändras väsentligt efter utställningen så ska det ställas ut igen (5 kap. 27 plan- och bygglagen). Bra att veta Länsstyrelsen har rätt att överpröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller en områdesbestämmelse (12 kap 1 plan- och bygglagen). Det kan länsstyrelsen göra om den tror att beslutet innebär: att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte iakttas om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till hälsa och säkerhet, eller om det behövs kommunal samordning. Bygglov Sökanden ska av byggnadsnämnden omedelbart underrättas om innehållet i nämndens beslut rörande bygglov. (8 kap 27 ). Motsvarande information ska också sändas till den som yttrat sig i ärendet om det inte är uppenbart onödigt. Kommunen får inte avgöra frågor om bygglov om det tillförts något i ärendet av någon annan än den sökande utan att den sökande har fått en möjlighet att yttra sig. Det gäller i fall där det inte är uppenbart onödigt att den sökande yttrar sig (8 kap 22 plan- och bygglagen). När byggnadsnämnden lämnar ett bygglov ska dess giltighetstid anges, samt de villkor och upplysningar i övrigt som behövs (8 kap 26 plan- och bygglagen). Överklagande Detaljplan När detaljplanen antagits ska ett justerat protokoll med beslutet sättas upp på kommunens anslagstavla. Senast dagen efter ska kommunen meddela att beslutet, protokollsutdrag med beslutet samt uppgift om vad man ska ta hänsyn till om man vill överklaga beslutet finns tillgängligt. Detta meddelande ska via brev skickas till sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster och boende samt organisationer eller föreningar som i rätt tid lämnat skriftliga synpunkter som inte har blivit tillgodosedda eller om de har rätt att överklaga på grund av bestämmelserna i 13 kap. plan- och bygglagen (5 kap. 30 plan- och bygglagen). Antagandet av detaljplan kan överklagas hos länsstyrelsen. Om ingen överklagar inom tre veckor från det att beslutet kungjorts på kommunens anslagstavla så vinner detaljplanen laga kraft. (13 kap. 3 plan- och bygglagen) Bygglov Om beslutet om bygglov går någon emot ska denne underrättas om hur man kan överklaga beslutet. (8 kap. 27 plan- och bygglagen). Överklagande ska ske inom tre veckor efter klaganden fått del av beslutet. 20