STUDIEHANDLEDNING: SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAPLIGA TEORIER I

Transkript

1 Socionomprogrammet Linköpings universitet VT 2014 Glöm inte att ta med denna studiehandledning till kursintroduktionen! STUDIEHANDLEDNING: SAMHÄLLS- OCH BETEENDEVETENSKAPLIGA TEORIER I SOCIALT ARBETE, 15 HP THEORIES OF SOCIAL AND BEHAVIORAL SCIENCES IN SOCIAL WORK 15 ECTS CREDITS KURSKOD: 745G58 Kursansvarig och examinator: Gunilla Petersson Gunilla.E.Petersson@liu.se Kursansvarig: Karin Osvaldsson Cromdal Karin.Osvaldsson@liu.se

2 Samhälls- och beteendevetenskapliga teorier i socialt arbete 15 hp, 745G58 Välkommen till kursen Samhälls- och beteendevetenskapliga teorier i socialt arbete. Vi hoppas att den här studiehandledningen ska hjälpa dig att orientera dig genom kursen. Kursen består av två delar, där den första är mer inriktad på teorier om samhället och om individen i samhället, och den senare delen utgår ifrån psykologiska perspektiv på individen och individen i grupp. Den första delen av kursen ger dig en orientering i framförallt samhällsvetenskaplig teoribildning. Här får du fördjupad kunskap om klassiska samhällsteorier. Men du möter också mer moderna sociologiska teorier på både mikro- och makronivå, och får då tillfälle att fundera över sociala problem och det sociala arbetets praktik utifrån aspekter som maktutövning och stigmatisering. Dessutom får du läsa klassiska samhällsvetenskapliga verk i original och diskutera dem tillsammans med andra studenter på seminarier och i arbetsgruppen. I den andra delen kommer du att bekanta dig med olika psykologiska teorier. Hur och av vad formas vi människor egentligen under uppväxten? Du får också en introduktion till Kognitions och personlighetspsykologiska teorier. Därefter griper vi oss an de viktigaste grupp- och socialpsykologiska skolorna. Precis som innan blir det både klassiska perspektiv och nyare synsätt. Det blir ett seminarium, där du ska tillämpa psykologiska perspektiv och diskutera dem i relation till olika sociala problem. Innehåll och mål Mål Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: - visa grundläggande kunskaper om individens utveckling och sociala relationer - förstå och tillämpa centrala begrepp inom psykologi, socialpsykologi och sociologi i relation till socialt arbete - ha färdighet och förmåga att analysera grupper och individers handlande utifrån samhälls- och beteendevetenskapliga teorier - använda samhällsvetenskapliga teorier för att förstå sociala strukturer och processer - tillämpa sociologiska och beteendevetenskapliga perspektiv i förståelsen av sociala problem - visa förmåga att reflektera över samhälls- och beteendevetenskapliga teorier för att identifiera och förstå mönster i mångfald och ojämlikhet. 2

3 Kursinnehåll I kursen presenteras centrala teorier och begrepp inom psykologi, socialpsykologi och sociologi i relation till sociala problem på mikro-, meso- och makronivå. Den studerande tränas under kursen i att analysera individer och samhälle ur olika perspektiv. Utifrån psykologiska teorier fokuseras teoretiskt individens utveckling. Med utgångspunkt i samhälls- och beteendevetenskapliga teorier tillägnar sig den studerande en förståelse för sociala strukturer och processer av betydelse för människor i socialt utsatta positioner. Utifrån samhällsvetenskaplig teoribildning ger kursen grundläggande kunskaper om nutidens globala samhälle och dess mönster av mångfald och ojämlikhet. Vidare studeras teorier om grupper, grupprocesser, identitetsskapande, emotioner, makt och maktstrukturer med utgångspunkt i socialt arbete och dess praktik. Examination Examination av kursen sker genom skriftliga individuella uppgifter samt muntliga redovisningar och diskussioner i grupp. Följande examinerande moment ingår i kursen. - Hemtentamen 1, första delen av kursen 5 hp. - Hemtentamen 2, andra delen av kursen 6 hp - Examinerande seminarier, med mindre skriftliga uppgifter, om sammanlagt 4 hp. Hemtentorna ligger till grund för det graderade kursbetyget, men för att bli godkänd på kursen måste du även vara godkänd på alla examinerande moment. De enskilda uppgifternas innehåll beskrivs under särskilda rubriker senare i texten. För hemtentamen gäller att dessa skall vara inlämnade vid de tidpunkter och enligt de anvisningar som följer senare i texten. Senare inlämning innebär omexamination. Uppgifterna examineras individuellt även om de redovisas i arbetsgruppen. Dessutom finns i kursen ett obligatoriskt arbetsgruppstillfälle som skall redovisas genom Lisam. De examinerande momenten ser vi inte bara som en form av kunskapskontroll utan också som lärtillfällen. Syftet med detta är att du som studerande, tillsammans med arbetsgruppen, ska ha möjlighet att bearbeta det stoff som behandlas på kursen, men också få möjlighet att lyssna till och reflektera kring hur andra förstår det sociala arbetet och de olika teoretiska perspektiv som behandlas i kursen. Utvärdering Utvärdering är i alla sammanhang viktig och inom universitetet har vi en skyldighet att utvärdera och utveckla vårt arbete i förhållande till utbildningsplan, kursplaner och examinationsrätt. Utvärdering är också en vital del i socionomprofessionen, där all verksamhet bör följas upp och revideras utifrån utvärderingar. Kontakta oss gärna för att 3

4 delge era synpunkter under kursens gång och vi återkommer naturligtvis i slutet av kursen med utvärderingsfrågor i Linköpings universitets utvärderingssystem, KURT. Jag som är ansvarig för kursen heter Gunilla Petersson (examinator). Till min hjälp har jag ytterligare lärare, främst Karin Osvaldsson Cromdal som ansvarig för den senare delen av kursen. Du kommer också, förutom flera föreläsare att möta David Ekholm som är både föreläsare och seminarieledare. Gunilla Petersson, Karin Osvaldsson Cromdal och David Ekholm är de lärare som bedömer de uppgifter som ligger till grund för graderade betyg. De föreläsare som medverkar på kursen är speciellt insatta i just det perspektiv och det område som de föreläser om. Du är alltid välkommen med frågor och tankar om kursen och dina egna studier. Kontaktuppgifter till kursansvarig och vissa lärare på kursen: Gunilla Petersson, Lektor avd. för socialt arbete, kursansvarig Tel: Gunilla.E.Petersson@liu.se Karin Osvaldsson Cromdal, Lektor tema Barn, Leg. Psykolog Tel: Karin.Osvaldsson@liu.se David Ekholm, Doktorand, avd. för socialt arbete David.Ekholm@liu.se Tider mm. Studiehandledningen är upplagd så att du kan använda den parallellt med ditt schema. Glöm inte läsa det elektroniska schemat (time edit) kontinuerligt då det kan förekomma ändringar under kursens gång. Där finns även alla lokalangivelser. Time edit hittar du via Lius hemsida på kursens beteckning 745G58. Det schema du fått inledningsvis är preliminärt även vi försöker undvika större ändringar. Studierna är på heltid varvid du förväntas ha möjlighet att hantera även sena ändringar av schemat samt eventuella lokaländringar. Arbetssätt Lisam - en utbildningsplattform Vi kommer att kommunicera med dig via Lisam. Lisam är en utbildningsplattform som fungerar ungefär som ett avancerat mailprogram där du kan kommunicera med lärare och med andra studerande på kursen. Du kan också hitta olika kursdokument där såsom studiehandledning och andra texter. 4

5 Arbetsgruppen Arbetsgruppen är navet i kursen. I arbetsgruppen sker lärandet genom att ni tillsammans bearbetar och reflekterar över föreläsningar, litteratur och gemensamma uppgifter. Arbetsgruppen är tänkt som en resurs för er som enskilda studerande under hela kursen, något som kräver att alla bidrar efter förmåga i gruppens arbete. Arbetsgruppen är ett viktigt instrument för att uppnå kursens mål. Det är i dialog med andra, som man har möjlighet att få syn på sina värderingar liksom på kunskap och okunskap och därmed fördjupa sin egen kompetens. Arbetet i arbetsgruppen är viktigt för att ge diskussioner kring attityder, värderingar och kunskap en dynamisk prägel och för att så många perspektiv som möjligt ska synliggöras. I kursen finns två arbetsgruppspass inlagda, dessa är till för diskussion och fördjupningar i delar av kursinnehållet. Det är av stor vikt för lärande- och grupprocessen att ni regelbundet utvärderar ert eget och gruppens arbete i slutet av några av era arbetstillfällen eller vid de reflektionspass som sker regelbundet i arbetsgruppen. Färdighetsträning Att erbjuda studerande möjlighet till en personlig och professionell utveckling (PPU) ingår i socionomprogrammens uppdrag från Högskoleverket. En del i PPU är de olika typer av färdighetsträningar som sker i kurserna. Syftet med färdighetsträningar är att på olika sätt träna och öva på olika färdigheter som krävs för professionen som t ex rollspel och kommunikationsövningar. Färdighetsträningar bör innehålla en personlighetsutvecklande aspekt där studenten får möjlighet att reflektera över hur nyvunnen kunskap kan komma att påverka mötet med andra. Du förväntas lära dig mer om hur du fungerar tillsammans med andra, vilka värderingar du har och hur de stämmer överens med andras uppfattningar. Att våga ta kontakt med andra och att kunna ta och ge feed-back samt att kommunicera via jagbudskap är några av de delar som ingår i en så kallad relationskompetens, vilken är en av de specifika kompetenser som socionomprogrammet vill medverka till att du vidareutvecklar. Reflektionspass En annan del i momenten för PPU (personlig och professionell utveckling) är de obligatoriska reflektionspassen där ni i arbetsgruppen förväntas reflektera kring egen personlig professionell utveckling samt gruppens klimat och arbetssätt. Under det första året leds reflektionspassen av en eller två studerande från termin fem och sex i socionomprogrammet under handledning av lärare. 5

6 Seminarium Seminarium avslutar ofta ett avsnitt i kursen där studerande får tillfälle att bearbeta och ibland även redovisa det aktuella kursinnehållet under seminarietillfället. Seminariet är ett lärtillfälle där alla förväntas delta i en aktiv diskussion av kursinnehållet och de frågor som lyfts. Seminarium sker i arbetsgruppen eller tillsammans med andra arbetsgrupper. Vissa seminarier är examinerande och vid frånvaro görs en igentagningsuppgift. Föreläsningar Föreläsningarna introducerar eller fördjupar olika delar i kursen. I en teorikurs som denna är det stoff som behandlas ofta abstrakt och dessutom ibland svårbegripligt. Det är därför viktigt att du läser kurslitteraturen innan föreläsningarna så att du kan dra nytta av dessa på bästa sätt samt har möjlighet att ställa frågor kring litteraturen. I arbetsgrupperna diskuterar ni både föreläsningarna och litteraturen. Kurslitteratur Lista över kurslitteratur fastställs av ansvarig institution/motsvarande. Litteraturlistan hittar du under egen rubrik i slutet av denna studiehandledning. Skriftliga uppgifter Inom kursen kommer du att skriva både längre och kortare texter. Det är självklart att du alltid använder dig av referenser och infogar en referensförteckning i slutet på texten. Referenser skrivs utifrån den i tidigare kurs distribuerade lathunden eller enligt annat korrekt använt vetenskapligt referenssystem t ex Oxford eller APA. I alla texter som du skriver under kursen skall referenser anges med sidnummer. De begränsningar av sidantal som anges inkluderar alltid referenslistan, men däremot inte något försättsblad. Avdrag i poäng görs om det angivna sidantalet överskrids. Texterna skall (om inte annat anges) skrivas på svenska. Textstorleken skall vara 12 punkter och radavståndet 1,5. Alla texter du lämnar in skall vara paginerade. De båda hemtentamina skall sändas till Urkund i samband med att du lämnar in den på papper utskrivna texten. Urkundsadressen hittar du tillsammans med instruktionerna. Observera dock att det alltid är den på papper utskrivna texten som gäller som giltig inlämning. 6

7 Övrigt Vi ser fram emot att arbeta tillsammans med dig och hoppas att kursen kommer att inspirera till studier, diskussioner, reflektioner och lärande. Här nedan kommer en beskrivning av ditt arbete vecka för vecka. Sedan följer en beskrivning av uppgifter och examinationer. Med vänliga hälsningar Gunilla Petersson och Karin Osvaldsson Cromdal Första kursveckan, v 4 1. Introduktion och introduktionsföreläsning 2. Sociologi för socionomer, Litt: Jacobsson et al (hela boken) 3. Sociologins klassiker: Durkheim m.fl., Litt: Andersen och Kaspersen kap 5, 14, Sociologins klassiker: Marx, Litt: Andersen och Kaspersen kap 2 och 9 5. Sociologins klassiker: Weber, Litt: Andersen och Kaspersen kap 6 Föreläsare: Gunilla Petersson, Dimitris Michailakis och David Ekholm Påminnelser: Läs litteraturen innan föreläsningarna Andra kursveckan, v 5 1. Modern sociologisk teori: Bourdieu, Litt: Andersen och Kaspersen kap 19 samt Bourdieu 2. Modern sociologisk teori: Bauman, Beck och Giddens, Litt Andersen och Kaspersen kap Arbetsuppgifter: Obligatorisk arbetsgruppsuppgift, Sociologisk teori Föreläsare: David Ekholm, Gunilla Petersson Påminnelser: Läs litteraturen innan föreläsningarna Tredje kursveckan, v 6 1. Makt, Litt Börjesson (hela boken) 2. Makt Foucault, Litt Andersen och Kaspersen kap 18 samt Foucault (hela boken) 3. Intersektionalitet och feministisk teori, Litt: Andersen och Kaspersen kap 31 samt Mattsson (hela boken) 7

8 4. Sociala problem som sociala konstruktioner, Litt: Neiterman. Arbetsuppgifter: Seminarium kring boken Övervakning och straff Föreläsare: Gunilla Petersson, Sabine Gruber, David Ekholm Påminnelser: Mycket att läsa samt inlämningsuppgift i grupp. Fjärde kursveckan, v 7 1. Jane Adams teorier 2. Symbolisk interaktionism och Goffman, Litt. Andersen och Kaspersen kap 12 samt Forte Inlämning: Gruppuppgiften kring Övervakning och straff senast måndagen den 10/2 Arbetsuppgifter: Examinerande seminarium om boken Stigma Föreläsare: Martin Börjesson och Gunilla Petersson Påminnelser: Kort tid mellan föreläsningar och seminarium läs med fördel innan föreläsningarna. Inlämningsuppgift i grupp. Femte kursveckan, v 8 Arbetsuppgifter: Inlämning: Uppgift kring valfri bok. Litteratur; Lalander (2001) eller Lalander (2009) eller Trulsson senast kl den 18/2. Viktigt: Utlämning av hemtentamen via Lisam, kl den 18/2 samt inlämning av hemtentamen senast fredagen den 21/2 kl Påminnelser: Inlämningsuppgiften kring den valfria boken som skall lämnas in kl den 18/2. Sjätte kursveckan, v 9 1. Introduktion och Psykologi för socionomer, Litt: Parrish (hela boken) 2. Kognitiv Psykologi, Litt: Parrish kap Spädbarnsutveckling, Litt: Hwang och Nilsson Del III kap Kognitiv Utveckling, Litt: Parrish kap. 7 samt relevanta kapitel i Hwang och Nilsson Arbetsuppgifter: Litteraturläsning. 8

9 Föreläsare: Karin Osvaldsson, Gunvor Larsson Abbad, Mikael Heimann, Anett Sundqvist Påminnelser: Läs litteraturen för föreläsningarna. Mycket att läsa! 5. Introduktion: Psykologi för socionomer. Detta är en introduktion och det är bra om ni tittat på all litteratur innan föreläsningen. 6. Kognitiv Psykologi. Litt: Parrish kap. 7, Hogg & Vaughan 2 7. Utveckling I: Kognitiv utveckling. Litt: Parrish kap. 7 samt relevanta kapitel i Hwang och Nilsson 8. Utveckling II: De yngsta barnen. Litt: Hwang och Nilsson Del III kap Utveckling III: Från småbarn till skolbarn Litt: Hwang och Nilsson Del IV och V kap Utveckling IV: Tonårstid och vuxenliv. Litt: Hwang och Nilsson Del VI och VII kap För utvecklingsföreläsningarna I-IV har ni även nytta av Parrish kap 3 Arbetsuppgifter: Litteraturläsning. Föreläsare: Karin Osvaldsson, Gunvor Larsson Abbad, Mikael Heimann, Anett Sundqvist Påminnelser: Läs litteraturen för föreläsningarna. Mycket att läsa! Sjunde kursveckan, v 10 Filmvisning: Uppväxtskildring med tillhörande filmdiskussion. Underlag för filmdiskussion publiceras på Lisam i v.9 1. Avvikelser och Funktionshinder. Parrish kap 2 2. Personlighet (Parrish kap. 4-6, 8 berör dessa områden) 3. Socialisation, system, själv och samhälle Litt: Hogg och Vaughan kap 3, Rich Harris, Parrish kap Arbetsuppgifter: Litteraturläsning. Filmdiskussion Föreläsare: Karin Osvaldsson, Gunvor Larsson Abbad Påminnelser: Läs litteraturen för föreläsningarna. Åttonde kursveckan, v Socialpsykologins historia och undersökningsmetoder. Litt: Hogg och Vaughan 1 9

10 2. Språk och socialpsykologi. Litt: Hogg och Vaughan 4, Grupper och stereotyper. Litt: Hogg och Vaughan Aggressivitet och Altruism, relationer Litt: Hogg och Vaughan 8-10 Filmvisning: Gruppsykologisk skildring med tillhörande filmdiskussion. Underlag för filmdiskussion publiceras på Lisam i v.9 Arbetsuppgifter: Litteraturläsning och filmdiskussion Föreläsare: Karin Osvaldsson Påminnelser: Läs litteraturen för föreläsningarna. Nionde kursveckan, v 12 Arbetsuppgifter: Läsning samt Examinerande seminarium. Gruppuppgift: Essä om sociala problem i relation till utvecklingspsykologi och socialpsykologi. Tionde kursveckan, v 13 Arbetsuppgifter: Inlämning av gruppuppgift samt Hemtentamen Påminnelser: Hemtentamen publiceras på Lisam kl. 27/3 kl Examination: Kursen examineras främst genom två större skriftliga individuella uppgifter som tillsammans ger underlag för det graderade kursbetyget. Examination sker också genom muntliga redovisningar och diskussioner vid examinerande seminarier. Även seminarieuppgifterna skall redovisas skriftligt i form av papers om 2-3 sidor. Uppgifterna presenteras kort nedan: - Individuell hemtentamen 1: omfattande 5 hp. Utlämning på Lisam tisdagen den 18/2 inlämning fredagen den 21/2. Omtentamen utlämnas 18/3 och inlämnas 22/3. Uppsamlings tentamen lämnas ut 19/8 och skall lämnas in 23/8. På tentamen ges betygen G och VG. Underkänt eller försenad inlämning innebär omtentamen. Tentamen ger totalt 20 poäng, för betyget G krävs 10 poäng. - Individuell hemtentamen 2: omfattande 6 hp. Utlämnas via LISAM 27/3 inlämning 28/3. Omtentamen utlämnas 24/4 och inlämnas 25/4. Uppsamlings tentamen lämnas ut 21/8 och skall lämnas in 22/8. På tentamen ges betygen G och VG. Underkänt eller försenad inlämning innebär omtentamen. Tentamen ger totalt 24 poäng, för betyget G krävs 13 poäng. - Examinerande seminarier/inlämningsuppgifter omfattande totalt 4 hp. Vissa uppgifter examineras dels muntligt vid seminariet, dels skriftlig genom inlämning av 10

11 papers i grupp eller individuellt. Andra uppgifter examineras genom inlämningsuppgift. Underkänt på uppgift liksom frånvaro från seminariet skall kompletteras senast 10 dagar efter seminariet. Bedömningskriterier för kursbetyg Vid det slutgiltiga ställningstagandet för kursbetyg sammanräknas poängen från de två individuella examinationsuppgifterna, d v s hemtentorna. För att bli Godkänd på kursen krävs godkänt betyg på de två hemtentorna d v s minst 23 poäng sammanlagt, samt godkänt på seminarie-, inlämningsuppgifter och arbetsgruppsuppgiften. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs minst 34 poäng sammanlagt på de två hemtentorna, samt godkänt på seminarieuppgifter och arbetsgruppsuppgift. Poängsättning sker enligt separata redovisningar kring varje examinationsuppgift. Se dessa för uppgiftsspecifika kriterier 11

12 Obligatoriska och examinerande moment (kursuppgifter): V 5 ARBETSGRUPP: Obligatorisk arbetsuppgift. Sociologisk teori LITTERATUR: Andersen och Kaspersen UPPGIFT: I media slås allt oftare larm om ett ökat narkotikamissbruk hos unga. Ni skall i gruppen diskutera och försöka att förklara/förstå detta ökade missbruk bland ungdomar utifrån samhällsvetenskaplig teoribildning. De teoretiker ni skall använda är Marx, Durkheim, Weber och Bourdieu. Ni måste använda minst två av dem och i gruppen skriva en gemensam text om 2-3 sidor som ni lägger in på Lisam så fort som möjligt efter arbetsgruppen. V 6 INLÄMNINGSUPPGIFT: Övervakning och straff (gruppuppgift) LITTERATUR: Foucault UPPGIFT: Boken Övervakning och straff handlar om fängelsets framväxt som bestraffningssystem. Men Foucault lyfter också fram olika tekniker för maktutövning och disciplinering. Innan seminariet skall du individuellt lästa Foucaults bok samt diskutera den tillsammans med din grupp. I inlämningsuppgiften väljer arbetsgruppen tre maktutövnings- /disiplineringstekniker som ni kan se används i dagens sociala arbete. Ni skriver en kort diskussion om varje teknik med redogörelse för hur den användes och fungerade enligt Foucault och hur ni ser att den används och fungerar i dagens sociala arbete. Uppgiften skall lämnas till kursansvarig senast kl måndagen den 10 februari. Inlämningsuppgiften kan kompletteras genom att en individuell skriftlig redovisning där du redovisar uppgiften ovan på högst 2 sidor. V 7 EXAMINERANDE SEMINARIUM: Stigma (gruppuppgift) LITTERATUR: Goffman UPPGIFT: Innan seminariet skall du individuellt läsa boken Stigma och tillsammans med din grupp diskutera de begrepp som Goffman introducerar. I gruppen skall ni komma fram till hur man kan förstå ett av er själva valt socialt problem som avvikelse. Utifrån Goffmans teori skall ni analysera hur detta sociala problem kan hanteras som ett stigma och vad det betyder för enskilda individer. Var noga att tillämpa Goffmans begrepp. Vid seminariet skall varje grupp lämna in ett paper om 2-3 sidor. Seminariedeltagande och skriftlig uppgift kan kompletteras genom en skriftlig redovisning som utökas till 5 sidor och skrivs individuellt. V 8 INLÄMNINGSUPPGIFT: Valfri bok (individuell uppgift) LITTERATUR: Alt. Lalander (2001), Lalander (2009) eller Trulsson 12

13 UPPGIFT: Till uppgiften kan du välja mellan tre böcker som alla redovisar empiriska studier inom socialt arbete. Den uppgift du skall genomföra och lämna in är följande: Du skall individuellt läsa den valda boken samt identifiera den/ de teorier som författaren använder för att förstå det empiriska materialet. Du skall också kritiskt diskutera författarens teorianvändning och hur denna bidrar till förståelse av resultaten. Till din hjälp för analys och diskussion har du övrig kurslitteratur som du också bör hänvisa till i din text. Uppgiften skall redovisas i en text om 2-3 sidor som lämnas som lämnas in senast kl tisdagen den 18 februari. HEMTENTAMEN 1 (INDIVIDUELL TENTAMEN) LITTERATUR: Andersen och Kaspersen (2007) kap 2, 5, 6, 9, 14, 18, 19, 21, 23, 24, 25, 31; Bourdieu (1989); Börjesson (2009); Jacobsson m.fl. (2010); Mattsson (2010). Hemtentamen lämnas ut genom Lisam tisdagen den 18 februari kl och skall lämnas i den vita lådan på avd. för socialt arbete senast kl fredagen den 21 februari. Glöm inte att använda de av administrationen utlagda försättsbladen. Tentamen omfattar 20 poäng, för betyget godkänd krävs 10 poäng. Hemtentamen bedöms utifrån följande kriterier: - Klart och tydligt besvarande av frågan - Anknytning till kurslitteraturen - Teoretisk medvetenhet och analys - Textens struktur och helhet - Språk och referenshantering Vid för sen inlämning eller betyget underkänd gäller omtentamen. Hemtentamen skall på inlämningsdagen sändas till urkund senast kl Urkundsadressen är: gunpe14.liu@analys.urkund.se V 12 och 13 EXAMINERANDE SEMINARIUM: Essä om sociala problem i relation till utvecklingspsykologi och socialpsykologi. LITTERATUR: Hogg & Vaughan, Hwang & Nilsson, Parrish UPPGIFT: Följande är exempel på vanliga sociala problem: Missbruk Omsorgssvikt Våld i nära relationer Ungdomskriminalitet Ni ska i grupp välja ett av dessa problem och diskutera hur dess uppkomst och vidmakthållande kan förstås utifrån två-tre olika psykologiska teoribildningar. Dessa kan, 13

14 vara både utvecklingspsykologiska och socialpsykologiska, eller det ena eller andra. Gör först detta för varje teori: Redogör för hur ni menar att teoribildningen skulle kunna förklara problemet. Därefter ställer ni de olika skolornas förklaringsmodeller mot varandra. Vilka styrkor och svagheter kan du identifiera i relation till hur de kan förklara ert valda problem? Det är obligatoriskt att anknyta till Parrish, Hogg & Vaughan och Hwang & Nilsson men använd även gärna övrig kurslitteratur, framförallt när ni diskuterar eventuella svagheter med att uteslutande använda psykologiska förklaringar i relation till sociala problem. Inför seminariet ska ni ha diskuterat igenom vad och hur ni tänker angripa ämnet men texten behöver inte vara klar. Använd i stället seminariet till att diskutera ert ämne tillsammans med övriga seminariedeltagare. Uppgiften skall därefter sammanställas och redovisas i en text om 2-3 sidor som lämnas in v 13 den 26/3 klockan till urkund. Urkundsadressen är: karinosvaldsson.liu@analys.urkund.se Inlämningsuppgiften bedöms enligt följande kriterier: Anknytning till kurslitteraturen Teoretisk medvetenhet Analytisk skärpa Språk, struktur och referenshantering Kreativitet och självständighet Uteblivet seminariedeltagande och skriftlig uppgift ersätts genom en skriftlig redovisning som utökas till 5 sidor och skrivs individuellt. Hemtentamen 2 Litteratur: Parrish, Rich Harris, Hogg, & Vaughan, Hwang & Nilsson Hemtentamen lämnas ut genom LISAM torsdagen den 27 mars kl och skall lämnas i postlådan senast kl fredagen den 28 mars. Tentamen omfattar 24 poäng, för betyget godkänd krävs 13 poäng. Hemtentamen skall på inlämningsdagen sändas till urkund senast kl Urkundsadressen är: karinosvaldsson.liu@analys.urkund.se Vid för sen inlämning eller betyget underkänd gäller omtentamen som lämnas ut torsdagen den 24 april kl och skall lämnas in senast kl fredagen den 25 april. Uppsamlingstentamen lämnas ut 21/8 och skall lämnas in senast den 22/8. 14

15 Litteraturlista Samhälls- och beteendevetenskapliga teorier i socialt arbete, 15 hp Andersen, H. & Kaspersen, L.B. (red.) (2007) Klassisk och modern samhällsteori. [3:e., utv. & rev. uppl.] Lund: Studentlitteratur. Bourdieu, P. (1989) Social space and symbolic power. Sociological Theory 32(1): Börjesson, M. & Rehn, A. (2009) Makt. Malmö: Liber. Forte, J. A. (2008) Making interactionism useful: translations for social work and sociological direct practice. Studies in Symbolic Interaction 32: Foucault, M. (2004) Övervakning och straff. Lund: Arkiv förlag. Goffman, E. (2011) Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Norstedts akademiska förlag. Hogg, M.A. & Vaughan, G.M. (2010). Essentials of social psychology. Upper Saddle River, N.J.: Prentice Hall. Hwang, P. & Nilsson, B. (2011) Utvecklingspsykologi. [3:e., rev. utg.]. Stockholm: Natur och kultur. Jacobsson, K., Thelander, J. & Wästerfors, D. (2010) Sociologi för socionomer. En stående inbjudan. Malmö: Gleerups. Lalander, P. (2001) Hela världen är din: En bok om unga heroinister. Lund: Studentlitteratur. (val 1 av 3 alternativ) Lalander, P. (2009) Respekt: gatukultur, ny etnicitet och droger. Malmö: Liber. (val 2 av 3 alternativ) Mattsson, T. (2010) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups. Neiterman, E. (2012) Constructing and deconstructing teen pregnancy as a social problem. Qualitative Sociology Review,8 (3): Parrish, M. (2012) Mänskligt beteende: perspektiv inom socialt arbete. Malmö: Liber. Rich Harris, J. (1995) Where is the Child ś Enviroment? A Group Socialization Theory Development. Psychological Review 102(3): Trulsson, K. (2006) Dans på lina. Om kvinnors missbruk, familjeliv och behandling. Stockholm: Carlssons. (val 3 av 3 alternativ) 15