Styrningen sker från (SCADA/Station) via kommunikationsbuss

Transkript

1 Fackkontroll IED REC 670 Revision: E Utgivningsdatum: Januari 2007 Data föremål för ändring utan avisering Sida 1 Egenskaper IED med tre konfigurationsalternativ färdiga att ansluta för arrangemang med en eller flera brytare kan levereras För alla typer av ställverksarrangemang Kontroll av upp till 30 primära apparater Typtestad förregling för arrangemang med enkel, dubbel eller en och en halv brytare Högimpedansdifferentialskydd för Tledningar Synkronismkontroll och funktionen för kontroll av spänningslös ledning för enkel eller multibrytararrangemang: Valbar matningsriktning Två funktioner med inbyggt spänningsval För automatisk eller manuell synkronismkontroll och med olika inställningar Funktion med automatisk återinkoppling för en, två och/eller trefasåterinkoppling: Två funktioner med prioriteringskretsar för multibrytararrangemang Samverkan med synkronismkontrollfunktion Kan kopplas till eller från med fjärrstyrning genom kommunikation med lokala switchar via binära ingångar Ytterligare valbara programvarufunktioner som brytarfelsskydd för varje brytare, spänningsskydd, termiskt skydd, kontroll och övervakning Funktion för fjärrkommunikation med kapacitet för upp till 192 binära signaler Noggrannhetsklass 1 för analog mätning Mångsidigt lokalt HMIgränssnitt Omfattande självövervakning med intern händelseregistrering Sex oberoende inställningsgrupper med lösenordsskyddade parametrar Kraftfullt programmeringsverktyg för inställningar, störningsutvärdering och konfiguration Datakommunikationsmoduler för stationsbuss IEC , LON och SPA Inbyggda datakommunikationsmoduler för stationsbuss IEC Fjärrkommunikation med datakommunikationsmoduler för C37.94 och G.703 Tillämpning IED REC 670 används för styrning, skydd och övervakning av olika typer av fack i elnät. IED:n är särskilt lämplig för applikationer i distribuerade styrsystem med högra krav på tillförlitlighet. IED:n kan användas upp till de högsta spänningsnivåerna. Den passar för styrning av alla apparater i alla typer av ställverksarrangemang. Styrningen sker från (SCADA/Station) via kommunikationsbuss eller lokalt från ett användargränssnitt (HMI) på IED:ns framsida som visar enlinjeschemat. Olika styrkonfigurationer kan användas, t.ex. kan en kontrollied användas per fack eller en IED gemensamt för flera fack. Förreglingsmoduler finns för alla vanliga typer av ställverksarrangemang. Styrningen baseras på principen val av objekt och typ av manöver före exekvering av önskad manöver för att få högsta möjliga tillförlitlighet. Synkronismkontroll kan utföras innan brytarslutning kan äga rum. Ett antal skydsfunktioner finns för användning i olika stationstyper och samlingsskenearrangemang. I automatiskt återinkoppling för en, tvåoch/eller trefasig återinkoppling ingår prioritetskretsar för arrangemang med flera brytare, den samverkar med funktionen för synkronismkontroll. Snabb eller fördröjd återinkoppling kan utföras. Flera brytarfelsskydd ingår för att erhålla en brytarfelsfunktion fristående från skyddsied:er

2 Revision: E, Sida 2 na, även för en komplett en och en halv brytardiameter. Momentan fas och jordöverström, riktad eller oriktad fördröjd fas och jordöverström i fyra steg, termiskt överlastskydd samt under och överspänningsfunktioner i två steg är exempel på tillgängliga funktioner som gör det möjligt för användaren att uppfylla alla applikationskrav. Störningsregistrering och fellokalisering finns för att medge analys efter en störning i kraftsystemet. Via kommunikationskanal kan 6 x 32 binära signaler överföras i båda riktningarna mellan valda IED:er inom stationen eller i en näraliggande station. Ett stort antal olika typer av logikelement är inkluderade, och användarlogiken skapas med ett grafiskt verktyg. Detta möjliggör specialapplikationer som automatisk öppning av frånskiljare i arrangemang med flera brytare, stängning av ringar med brytare, lastomläggningslogik etc. Det grafiska konfigurationsverktyget säkerställer enkel och snabb test och driftsättning. Seriell datakommunikation sker via optiska anslutningar för att säkerställa störningsimmunitet. De många användningsområdena gör att produkten är ett utmärkt val både för nya installationer och för uppgradering av befintliga installationer. Tre paket har definierats för följande applikationer: Enkelbrytararrangemang (dubbel eller enkelskena) (A30) Dubbelbrytararrangemang (B30) 1 1 / 2 brytararrangemang för en fullständig diameter (C30) IED:erna konfigureras och ställs in med grundfunktionerna för att möjliggöra direkt användning. Tillvalsfunktioner konfigureras inte men det finns en max. konfiguration med alla tillvalsfunktioner som mall i det grafiska konfigureringsverktyget. Gränssnitten till analoga och binära IO kan konfigureras från inställningsverktyget utan att konfigurationerna behöver ändras. Analog och kontrollkretsarna har fördefinierats. Applikationsspecifika signaler konfigureras med signalmatrisverktyget. Den huvudsakliga skillnaden mellan varianterna ovan är förreglingsmodulerna och antalet apparater som ska kontrolleras.

3 Revision: E, Sida 3 Tillgängliga funktioner ANSI Funktionsbeskrivning Enkelbrytare (A30) Dubbelbrytare (B30) 1 1/2brytare (C30) Grundutförande Tillval (Kvantitet/ tillvalsutform.) Grundutförande Tillval (Kvantitet/ tillvalsutform.) Grundutförande Tillval (Kvantitet/ tillvalsutform.) Kontroll 25 Synkronismkontroll och spänningssättningskontroll (RSYN) Återinkopplingsautomatik (RREC) 1/H04 2/H05 3/H06 Apparatkontroll för ett fack, max. 8 apparater inkl. förregling (APC8) 1 Apparatkontroll för ett fack, max. 15 apparater inkl. förregling 1 (APC15) Apparatkontroll för ett fack, max. 30 apparater inkl. förregling 1 (APC30) Logik för funktionsval och LHMIpresentation 1 Differentialskydd 87 Högimpedansdifferentialskydd (PDIF) 3/A02 3/A02 6/A07 Strömskydd 50 Momentant fasöverströmsskydd (PIOC) 1/C01 2/C02 2/C03 51/67 Fasöverströmsskydd i fyra steg (POCM) 1/C01 2/C02 2/C03 50N Momentant summaströmsmätande överströmsskydd (PIOC) 1/C01 2/C02 2/C03 51N/67 N Summaströmsmätande överströmsskydd i fyra steg (PEFM) 1/C01 2/C02 2/C03 26 Termiskt överlastskydd, en tidskonstant (PTTR) 1/C01 1/C02 2/C03 49 Termiskt överlastskydd, två tidskonstanter (PTTR ) 1/C01 1/C02 2/C03 50BF Brytarfelsskydd (RBRF) 1/C01 2/C02 3/C03 52PD Skydd för avvikande polläge (RPLD) Spänningsskydd 27 Underspänningsskydd i två steg (PUVM) 2/D02 2/D02 2/D02 59 Överspänningsskydd i två steg (POVM) 2/D02 2/D02 2/D02 59N Summaspänningsmätande överspänningsskydd i två steg (POVM) 2/D02 2/D02 2/D02 Frekvensskydd 81 Underfrekvensfunktion (PTUF) 6/E01 6/E01 6/E01 81 Överfrekvensfunktion (PTOF) 6/E01 6/E01 6/E01 81 Derivatamätande frekvensskydd (PFRC) 6/E01 6/E01 6/E01 Skydd med flera anv.områden Allmänt ström och spänningsskydd (GAPC) 4/F01 4/F01 4/F01 Övervakningssystem Strömkretsövervakning, strömbaserad (RDIF) Säkringsfelsövervakning (RFUF) Logik 94 Utlösningslogik (PTRC) Utlösningsmatrislogik (GGIO) Övervakning Driftvärden (MMXU) 3/10/5 3/10/5 3/10/5 Händelseräknare (GGIO) Störningsrapport (RDRE) Fellokalisator (RFLO) 1/M01 1/M01 1/M01 Mätning Pulsräknarlogik (GGIO) Stationskommunikation

4 Revision: E, Sida 4 ANSI Funktionsbeskrivning Enkelbrytare (A30) Dubbelbrytare (B30) 1 1/2brytare (C30) Grundutförande Tillval (Kvantitet/ tillvalsutform.) Grundutförande Tillval (Kvantitet/ tillvalsutform.) Grundutförande IEC kommunikation LONkommunikationsprotokoll SPAkommunikationsprotokoll IEC kommunikationsprotokoll Enstaka kommandon (Single command), 16 signaler Multipla kommandon och överföring 60/10 60/10 60/10 Tillval (Kvantitet/ tillvalsutform.) Fjärrkommunikation Binär signalöverföring Funktion Differentialskydd Högimpedansdifferentialskydd (PDIF, 87) Högimpedansdifferentialskyddet kan användas när inblandade strömtransformatorkärnor har samma omsättning och liknande magnetiseringskarakteristik. Här används en extern summering av fas och nollpunktsström samt ett externt förkopplingsmotstånd och spänningsberoende motstånd. Strömskydd Momentant fasöverströmsskydd (PIOC, 50) Den trefasiga momentana överströmsfunktionen har låg transient överräckning och kort utlösningstid och funktionen kan användas som en högt inställd kortslutningsskyddsfunktion. Räckvidden begränsas normalt till mindre än åttio procent av en krafttransformators impedans vid lägsta källimpedans. Fasöverströmsskydd i fyra steg (POCM, 51/67) Funktionen med trefasig överström i fyra steg har en inverttids eller konstanttidsfördröjning för varje separat steg. Alla IEC och ANSItidsfördröjda karakterisktiker är tillgängliga tillsammans med valfri användardefinierad tidskarakteristik. Funktionen kan ställas in för riktad eller oriktad funktion, separat för varje enskilt steg. Momentant summaströmsmätande överströmsskydd (PIOC, 50N) Överströmsfunktionen har låg transient överräckning och korta utlösningstider för att den ska kunna användas som en högt inställd överströmsfunktion. Räckvidden begränsas normalt till mindre än åttio procent av en krafttransformators impedans vid lägsta källimpedans. Funktionen kan konfigureras för mätning av summaström från trefasiga strömingångar eller nollföljdsström via en separat strömingång. Summaströmsmätande överströmsskydd i fyra steg (PEFM, 51N/67N) Överströmsfunktionen med fyra steg har en inverttids eller konstanttidsfördröjning för varje separat steg. Alla IEC och ANSItidsfördröjda karakteristiker är tillgängliga tillsammans med valfri användardefinierad karakteristik. Funktionen kan ställas in för framåtriktad, bakåtriktad eller oriktad funktion, separat för varje steg. En blockering för andra delton kan ställas in för varje enskilt steg. Funktionen kan användas som huvudskydd för enfasiga jordfel. Funktionen kan användas för att ge systemet en reservbortkoppling, t.ex. när primärskyddet inte kan användas på grund av kommunikationsfel eller fel i en spänningstransformatorkrets. Riktad funktion kan kombineras tillsammans med motsvarande komunikationsblock till ett tillåtande eller blockerande kommunikationsschema. Funktioner för strömreversering och svag inmatning finns också tillgängliga. Funktionen kan konfigureras för mätning av summaström från trefasiga strömingångar eller nollföljdsström via en separat strömingång. Termiskt överlastskydd, en tidskonstant (PTTR, 26) Den ökande användningen av kraftsystemet närmare dess termiska gräns har gjort att det finns behov av en funktion för termisk överbelastning även för kraftledningar. En termisk överbelastning upptäcks ofta inte av andra skyddsfunktioner så med funktionen för termisk överbelastning kan ledningen belastas närmare de termiska gränserna. Den trefasiga strömmätningsfunktionen har en karakteristik baserad på I 2 t med inställningsbar tidskonstant och ett termiskt minne.

5 Revision: E, Sida 5 Med en inställbar larmnivå ges tidig varning så att operatören kan vida åtgärder innan ledningen utlöses. Termiskt överlastskydd, två tidskonstanter (PTTR, 49) Om temperaturen i en krafttransformator uppnår för höga värden kan utrustningen skadas. Isoleringen i transformatorn slits ut i förtid. Detta får till följd att risken för interna tvåfasiga fel eller enfasiga jordfel kommer att öka. Den höga temperaturen försämrar kvaliteten på transformatoroljan. Det termiska överlastskyddet uppskattar transformatorns interna värmeinnehåll (temperatur) kontinuerligt. Uppskattningen utförs med hjälp av en termisk modell av transformatorn med två tidskonstanter som baseras på strömmätningar. Det finns två varningsnivåer. På så sätt möjliggörs åtgärder i kraftsystemet innan farliga temperaturer uppnås. Om temperaturen fortsätter att stiga till utlösningsvärde, initierar skyddet utlösning av den skyddade transformatorn. Brytarfelsskydd (RBRF, 50BF) Funktion för brytarfel säkerställer snabb reservutlösning av omgivande brytare. En strömkontroll med extremt kort återgångstid används som ett kontrollkriterium för att uppnå hög säkerhet mot oönskad funktion. Funktionen kan startas enfasigt eller trefasigt så att enfasiga utlösningsapplikationer kan användas. Strömkriterierna kan ställas in för två av fyra, t.ex. två faser eller en fas plus summaström för att uppnå högre säkerhet. Funktionen kan programmeras att ge en förnyad enfasig eller trefasig återutlösning av egen brytare för att undvika onödig utlösning från omgivande brytare vid felaktig start på grund av misstag under testningen. Skydd för sektionen mellan strömtransformatorn och öppen ledningsfrånskiljare (1 1/2 brytarställverk) (PTOC, 50STB) När en kraftledning bortkopplas för underhåll och ledningsfrånskiljaren öppnas i arrangemang med flera brytare kommer spänningstransformatorerna oftast att ligga utanför den frånkopplade delen. Distansskyddet kommer då inte att fungera. Stubbskyddet täcker zonen mellan strömtransformatorerna och den öppna frånskiljaren. Den trefasiga momentana överströmsfunktionen frisläpps från en slutande (NO) hjälpkontakt (b) på ledningsfrånskiljaren. Skydd för avvikande polläge (RPLD, 52PD) Enpoliga brytare kan på grund av elektriska eller mekaniska fel få poler i olika positioner (slutenöppen). Det kan orsaka minus och nollföljdsström som ger roterande maskiner en termisk påfrestning och kan orsaka oönskad funktion av funktioner som mäter nollföljdsström. Normalt utlöses den egna brytaren för att korrigera positionerna. Om situationen kvarstår kan brytaren i fjärränden lösas ut för att koppla bort den osymmetriska belastningssituationen. Funktionen för avvikande polläge baseras på information från hjälpkontakter påverkade av brytarens tre faser med tilläggskriterium från osymmetrisk fasström när så erfordras. Spänningsskydd Underspänningsskydd i två steg (PUVM, 27) Underspänning kan uppstå i kraftsystemet vid fel eller onormala förhållanden. Funktionen kan användas för att öppna brytare som en förberedelse för systemuppbyggnad vid strömavbrott eller som lång tidsfördröjd reserv till primärskyddet. Funktionen har två spänningssteg, vart och ett med invert eller konstanttidsfördröjning. Överspänningsskydd i två steg (POVM, 59) Överspänning kan uppstå i kraftsystemet under onormala förhållanden som plötslig lastbortkoppling, reglerfel i lindningskopplaren, öppna ledningsändar vid långa ledningar. Funktionen kan också användas som en detektor av öppna ledningsändar, normalt i kombination med en riktad reaktiv effektfunktion eller som systemspänningsövervakning. Normalt avges då endast ett alarm, eller också kopplas reaktorer in eller kondensatorbatterier ur för att påverka spänningen. Funktionen har två spänningssteg, vart och ett med invert eller konstanttidsfördröjning. Överspänningsfunktionen har ett extremt högt återgångsförhållande för att medge inställning nära systemets driftspänning. Summaspänningsmätande överspänningsskydd i två steg (POVM, 59N) Summaspänning kommer att uppstå i kraftsystemet under jordfel. Funktionen kan konfigureras för att beräkna summaspänning från de trefasiga ingångstransformatorerna eller från en enfasig ingångstransformator som matas från en öppen delta eller nollpunktsspänningstransformator. Funktionen har två spänningssteg, vart och ett med invert eller konstanttidsfördröjning.

6 Revision: E, Sida 6 Frekvensskydd Underfrekvensskydd (PTUF, 81) Underfrekvens uppstår som ett resultat av brist på kraftgenerering i kraftsystemet. Funktionen kan användas för belastningsfrånkopplingssystem, korrigerande åtgärder, uppstart av gasturbin(er) etc. Funktionen är försedd med en underspänningsblockering. Funktionen kan baseras på enfas, huvud eller plusföljdsspänningsmätning. Det finns upp till sex separata underfrekvenssteg. Överfrekvensskydd (PTOF, 81) Överfrekvens uppstår vid plötsliga belastningssänkningar eller shuntfel i elnätet. Överfrekvens kan i vissa fall orsakas av regulatorfel på en kraftgenerator. Funktionen kan också användas för frånkoppling av generering, korrigerande åtgärder etc. Den kan också användas som ett frekvenssteg för initiering av belastningstillkoppling. Funktionen är försedd med en underspänningsblockering. Funktionen kan baseras på enfas, huvud eller plusföljdsspänningsmätning. Det finns upp till sex separata frekvenssteg. Derivatamätande frekvensskydd (PFRC, 81) Frekvensens derivata ger en tidig indikering på en allvarlig störning i systemet. Funktionen kan användas för frånkoppling av generering, belastningsfrånkoppling, korrigerande åtgärder etc. Funktionen är försedd med en underspänningsblockering. Funktionen kan baseras på enfas, huvud eller plusföljdsspänningsmätning. Varje steg kan skilja mellan positiv och negativ frekvensändring. Det finns upp till sex separata derivata mätande frekvenssteg. Skydd med flera användningsområden Allmänt ström och spänningsskydd (GAPC) Funktionen kan användas som minusföljdsströmsskydd som detekterar osymetri som en öppen fas eller osymetriska fel. Funktionen kan även användas för att förbättra fasval för högresistsiva fel, utanför distansskyddets räckvidd, för transmissionsledningen. Här används tre funktioner som mäter nollpunktsströmmen och var och en av de tre fasspänningarna. Detta ger ett oberoende från belastningsström och detta fasval används tillsammans med detekteringen av jordfel från den riktade jordfelsskyddsfunktionen. Övervakningssystem Strömkretsövervakning (RDIF) Öppna eller kortslutna strömtransformatorkretsar kan ge oönskad funktion av flera skyddsfunktioner, som differential, jordfelsströms och minusföljdsströmfunktioner. Om skyddsfunktionerna blockeras samtidigt som en strömtransformatorkrets är öppen kvarstår extremt höga spänningar i den sekundära kretsen. Strömkretsens övervakningsfunktion jämför summaströmmen från en trefasig uppsättning strömtransformatorkärnor med nollpunktsströmmen från en separat ingång som matas från en annan uppsättning kärnor i strömtransformatorn. Om jämförelsen ger en strömdifferens är kretsen defekt och funktionen kan ge larm eller blockera skyddsfunktioner som kan förväntas ge oönskade utlösningar. Säkringsfelövervakning (RFUF) Fel i sekundärkretsarna för spänningstransformatorn kan resultera i oönskad funktion hos distansskyddet, underspänningsskyddet, nollpunktsspänningsskydd, spänningssättningsfunktion (synkronismkontroll) etc. Övervakningsfunktionen för säkringsfel förhindrar den här typen av oönskad utlösning. Säkringsfel kan identifieras enligt tre metoder. Metod som baseras på detektering av nollföljdsspänning utan nollföljdsström. Det är en användbar princip i ett direktjordat system och metoden kan användas för att identifiera enfasigt eller tvåfasigt säkringsfel. Metod som baseras på detektering av minusföljdsspänning utan minusföljdsström. Det är en användbar princip i ett ickedirektjordat system och metoden kan användas för att identifiera enfasigt eller tvåfasigt säkringsfel. Metod som baseras på detektering av du/dtdi/dt där en spänningsändring jämförs med en strömändring. Endast spänningsändring innebär ett spänningstransformatorfel. Med denna princip identifieras en, två eller trefasiga säkringsfel. Kontroll Synkronismkontroll och spänningssättningskontroll (RSYN, 25) I funktionen för synkronismkontroll kontrolleras att spänningen på brytarens båda sidor är i synkronism, eller att minst en sida är spänningslös så att tillkoppling kan genomföras på säkert sätt.

7 Revision: E, Sida 7 I funktionen ingår ett inbyggt spänningsvalschema för samlingsskenearrangemang med dubbel och en och en halv buss eller ring. Manuell slutning samt automatisk återinkoppling kan kontrolleras av funktionen och kan ha olika inställningar, d.v.s. tillåten frekvensskillnad kan anges för att tillåta vidare gränser för det automatiska återinkopplingsförsöket än för den manuella slutningen. Återinkopplingsautomatik (RREC, 79) Funktionen ger automatisk snabbåterinkoppling och/eller fördröjd automatisk återinkoppling för applikationer med enstaka eller flera brytare. Upp till fem återinkopplingsförsök kan programmeras. Det första försöket kan vara enfas, tvåoch/eller trefas för enfas respektive flerfasfel. Flera automatiska återinkopplingsfunktioner kan tillhandahållas för arrangemang med flera brytare. Med en prioriterande krets kan en brytare slutas först medan den andra slutes endast om felet visar sig vara övergående. Varje funktion för automatisk återinkoppling kan konfigureras för samverkan med en synkronismkontroll. Apparatkontroll (APC) Apparatkontrollen är en funktion för kontroll och övervakning av brytare, frånskiljare och jordningskopplare inom ett fack. Tillåtelse att manövrera ges efter en utvärdering av villkoren från andra funktioner som förregling, synkronismkontroll, val av operatörsposition och externa eller interna blockeringar. Egenskaper hos apparatkontrollfunktionen: Manöver av primära apparater Val av typ av manöver före exekvering av manöver för hög tillförlitlighet Val och reserveringsfunktion för att förhindra samtidig manövrering Val och övervakning av operatörsplats Kommandoövervakning Blockering/avblockering av manövrering Blockering/avblockering av uppdatering av positionsindikeringar Manuell ersättning av positionsindikeringar Förbikoppling av förreglingsfunktioner Förbikoppling av synkronismkontroll Övervakning av avvikande polläge Räkneverk Funktionen med apparatkontroll genomförs med hjälp av ett antal därför avsedda funktionsblock: Fackkontroll QCBAY Manöverswitch SCSWI Effektbrytare SXCBR Omkopplare SXSWI De tre sista funktionerna är logiska noder enligt IEC För att reserveringsfunktionen ska kunna utföras måste också funktionsblocken med reserveringsingång (RESIN) och fackreservering (QCRSV) vara med i apparatkontrollfunktionen. Interlocking Förreglingsfunktioner förhindrar manövrering av primära apparater till exempel en belastad frånskiljare, för att förhindra materiell skada och/eller personskador. I varje funktion för apparatkontroll ingår förreglingsmoduler för olika ställverksarrangemang, där varje funktion hanterar förregling av ett fack. Förreglingsfunktionen distribueras till varje IED och är inte beroende av en central funktion. Förregling i hela stationen utförs genom att IED:erna kommunicerar via buss mellan fack i hela systemet (IEC ) eller med hjälp av galvaniska förbindelder till binära ingångar/utgångar. Förreglingsvillkoren beror på kretskonfigurationen och apparatens positionsstatus vid aktuell tidpunkt. Förreglingsfunktionen implementeras enkelt och säkert eftersom IED:n levereras tillsammans med standardiserade och testade förreglingsmoduler i mjukvara som innehåller logik för förreglingsvillkoren. Förreglingsvillkoren kan ändras efter kundens krav och behov genom tillägg av konfigurerbar logik med hjälp av det grafiska konfigureringsverktyget. Ledningsfack för dubbla samlingsskenor och hjälpsamlingsskena, ABC_LINE Kopplingsbrytare för dubbla samlingsskenor och hjälpsamlingsskena, ABC_BC Transformatorfack för dubbla samlingsskenor, AB_TRAFO Sektioneringsbrytare för dubbla samlingsskenor, A1A2_BS Sektioneringsfrånskiljare för dubbla samlingsskenor, A1A2_DC Jordningskopplare för samlingsskena, BB_ES Dubbelt brytarfack, DB_BUS_A, DB_LINE, DB_BUS_B 1 1/2brytardiameter, BH_LINE_A, BH_CONN, BH_LINE_B Logik Utlösningslogik (PTRC, 94) Ett funktionsblock för skyddsutlösning tillhandahålls för varje brytare som används för bortkoppling av felet.det ger pulsförlängning så att en

8 Revision: E, Sida 8 utlösningspuls får tillräcklig längd och alla nödvändiga funktioner för att samverka korrekt med de automatiska återinkopplingsfunktionerna. Utlösningsfunktionsblocket innehåller funktioner för tillkommande fel och tillslagsblockering av brytare. Utlösningsmatrislogik (GGIO, 94X) Tolv logikblock med utlösningsmatris ingår i IED:n. Funktionsblocken används i konfigureringen av IED:n för att dirigera utlösningssignaler och/eller andra logiska utgångssignaler till olika utgångsreläer. Matrisen och de fysiska utgångarna kan ses i programmerings verktyget PCM600 och ger användaren möjlighet att anpassa signalerna efter de fysiska utlösningsutgångar enligt specifika applikationsbehov. Konfigurerbara logikblock Ett stort antal logikblock och tidfunktioner är inkluderade för att anpassa konfigurationen till applikationskraven. Funktionsblock för generering av fasta signaler Funktionsblocket med fasta signaler genererar ett antal förinställda (fasta) signaler som kan användas vid konfigureringen av en IED, antingen för att mata ej använda ingångar i andra funktionsblock, eller för att skapa en viss logik. Övervakning Driftvärden (MMXU, MSQI) Funktionen används för att få onlineinformation från IED:n. Med funktionsvärden blir det möjligt att visa onlineinformation på den lokala HMI beträffande: uppmätta spänningar, strömmar, frekvens, aktiv, reaktiv och skenbar effekt samt effektfaktor de primära och sekundära fasvärdena differentialström, stabiliserande ström plus, minus och nollföljdsspänningar och strömmar ma pulsräknare uppmätta värden och annan information om de olika parametrarna för inkluderade funktioner logiska värden för alla binära in och utgångar samt allmän IEDinformation. Övervakning av maingångssignaler (MVGGIO) Funktionens huvudsyfte är att mäta och bearbeta signaler från olika mätomvandlare. Många enheter som används i processtyrning återger olika parametrar som frekvens, temperatur och batteriets likströmsspänning som ett m A värde, vanligtvis inom intervallet 420 ma eller 020 ma. Larmgränser kan ställas in och användas till att skapa utlösnings eller larmsignaler. Funktionen kräver att IED:n är utrustad med maingångsmodul. Händelseräknare (GGIO) Funktionen består av sex räknare som används för att lagra antalet gånger varje räknare har aktiverats. Där finns också en gemensam blockeringsfunktion för alla sex räknare som till exempel används vid test. Varje räknare kan aktiveras eller avaktiveras med hjälp av en parameterinställning. Störningsrapport (RDRE) Komplett och tillförlitlig information om störningar i det primära och/eller det sekundära systemet tillsammans med kontinuerlig loggning av händelser utförs genom störningsrapportfunktionen. Störningsrapporten som alltid inkluderas i IED:n, samlar in data från alla valda analoga ingångssignaler och binära signaler som är anslutna till funktionsblocket d.v.s. maximalt 40 analoga och 96 binära signaler. Störningsrapportfunktionen är ett gemensamt namn för olika funktioner: Händelselista (EL) Indikeringar (IND) Händelseregistrering (ER) Registrering av utlösningsvärde (TVR) Störningsregistrering (DR) Fellokalisator (FL) Funktionerna karaktäriseras av hög flexibilitet vad gäller konfiguration, startvillkor, registreringstider och hög lagringskapacitet. En störning definieras som en aktivering av en ingång i funktionsblocken DRAx eller DRBy som är inställda för att aktivera störningsregistreringen. Alla signaler från början av separat inställd registreringstid före fel till slutet av separat inställd registreringstid efter fel, kommer att ingå i registreringen. Varje störningsrapportsregistrering sparas i IED:n i Comtrade standardformat. Detsamma gäller alla händelser som sparas kontinuerligt i en ringbuffert. LMHI (Local Human Machine Interface) används för att hämta information om registreringarna men störningsrapportfilerna kan skickas till PCM600 (Protection and Control IED Manager) för analys med hjälp av störningshanteringsverktyget.

9 Revision: E, Sida 9 Händelselista (RDRE) Kontinuerlig händelseloggning är användbar för systemövervakning ur ett översiktsperspektiv och kompletterar de särskilda funktionerna för störningsregistrering. I händelselistan loggas alla binära ingångssignaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen. Listan kan innehålla upp till 1000 tidsstämplade händelser som har lagrats i en ringbuffert. Indikeringar (RDRE) Det är viktigt att känna till exempelvis vilka binära signaler som har ändrat status under en störning för att få snabb, komprimerad och tillförlitlig information om störningar i det primära och/eller det sekundära systemet. Informationen hämtas via det lokalt användargränssnitt (LHMI) på ett enkelt sätt. Det finns tre LED på LHMI (grön, gul och röd) som visar statusinformation för IED:n och störningsrapportfunktionen (triggad). Funktionen med indikeringslista visar alla valda binära ingångssignaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen och som har ändrat status vid en störning. Händelseregistrering (RDRE) Det är ytterst viktigt med snabb, fullständig och tillförlitlig information om störningar i det primära och/eller det sekundära systemet, t.ex. tidsstämplade händelser som har loggats under störningarna. Informationen används för olika syften kortsiktigt (t.ex. för korrigerande åtgärder) och långsiktigt (t.ex. funktionsanalys). I händelseregistreringen loggas alla valda binära ingångssignaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen. Varje registrering kan innehålla upp till 150 tidsstämplade händelser. Händelseregistreringsinformationen är tillgänglig lokalt i IED:n. Informationen i händelseregistreringen är en integrerad del av störningsregistreringen (Comtradefil). Registrering av utlösningsvärden (RDRE) Informationen om värden före fel och felvärden för ström och spänning är viktiga för störningsutvärderingen. I registret över utlösningsvärden beräknas värden för alla valda analoga ingångssignaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen. Resultatet är magnitud och fasvinkel före och under felet för varje analog ingångssignal. Informationen är tillgänglig lokalt i IED:n. Informationen är en integrerad del av störningsregistreringen (Comtradefil). Störningsregistrering (RDRE) Funktionen Störningsregistrering ger snabb, fullständig och pålitlig information om störningar i kraftsystemet. Det underlättar förståelsen av systemets uppförande och berörd primär och sekundärutrustning under och efter en störning. Den registrerade informationen används i olika syften kortsiktigt (t.ex. för korrigerande åtgärder) och långsiktigt (t.ex. funktionsanalys). Störningsregistreringen tar in samplade data från alla valda analoga ingångar och binära signaler som är anslutna till störningsrapportfunktionen (max. 40 analoga och 96 binära signaler). De binära signalerna är samma signaler som finns under funktionen för händelseregistrering. Funktionen betecknas av stor flexibilitet och är inte beroende av funktion av skyddsfunktionerna. Den kan registrera störningar som inte dektekterats av skyddsfunktionerna. Störningsregistreringsinformationen för de senaste 100 störningarna är lagrade i IED:n och den lokala HMI:n (LMHI) används för att visa listan med registreringar. Händelsefunktion (EV) När ett system med stationsautomation används med LON eller SPAkommunikation, kan tidsstämplade händelser skickas regelbundet eller vid ändringar från IED:n till stationsnivån. Dessa händelser skapas från vilken tillgänglig signal som helst i IED:n som är ansluten till händelsefunktionsblocket. Händelsefunktionsblocket används för LON och SPAkommunikation. Analoga och dubbelindikeringsvärden överförs också genom händelseblocket. Fellokalisator (RFLO) En noggrann fellokalisator är en viktig komponent för att minimera driftavbrott efter kvarstående fel och/eller för att identifiera en svag punkt på ledningen. Den inbyggda fellokalisatorn är en impedansmätningsfunktion som ger avståndet till felet i procent, km eller engelska mil. Hög noggrannhet uppnås genom kompensering för belastningsström och för ömsesidig nollföljdsimpedans vid dubbla ledningar. Källimpedansen vid ledningens båda ändar ställs in och beräkning av distribution av felström från varje sida utföres. Distributionen av felström, tillsammans med registrerad belastningsström (före fel), används för att exakt beräkna felläget. Avståndet till felstället kan omräknas med nya källdata och aktuella felvärden för att uppnå ännu högre noggranhet. Särskilt på hårt belastade långa ledningar (där fellokalisering är extra viktig) kan källspänningsvinklarna vara upp till 3540 grader från varandra men det går ändå att upprätthålla hög noggranhet med den avancerade kompensering som ingår.

10 Revision: E, Sida 10 Mätning Pulsräknarlogik (GGIO) Logikfunktionen med pulsräknare räknar externt genererade binära pulser, till exempel pulser som kommer från en extern energimätare, för beräkning av energiförbrukningsvärden. Pulserna uppfångas av den binära ingångsmodulen och avläses sedan av pulsräknarfunktionen. Ett skalat driftvärde är tillgängligt via stationsbussen. Den särskilda binära ingångsmodulen med utökad pulsräknarkapacitet måste beställas för att funktionen ska kunna användas. Grundläggande IEDfunktioner Tidssynkronisering Använd val av tidssynkroniseringskälla för tidssynkronisering för att välja en gemensam källa för absolut tid för IED:n när den ingår i ett skyddssystem. På så vis går det att jämföra händelser och störningsdata mellan alla IED:er i ett SAsystem. HMI (Human Machine Interface) Det lokala gränssnittet människa maskin (HMI) har en LCD som kan visa enlinjesscheman med upp till 15 objekt. Det lokala gränssnittet människamaskin är enkelt att använda och förstå hela frontpanelen är uppdelad i zoner där var och en har en tydligt avgränsad funktion: Lysdioder för statusindikering Lysdioder för larmindikering, bestående av 15 lysdioder (6 röda och 9 gula) med skrivbara etiketter. Alla lysdioder går att konfigurera med verktyget PCM600 Flytkristallskärm (LCD) Knappsats med tryckknappar för styrning och navigering, omkopplare mellan lokal och fjärrkontroll och återställning En isolerad RJ45kommunikationsport Figur 1: HMI med liten skärm Figur 2: HMI med medelstor skärm, 15 styrbara objekt Stationskommunikation Översikt Varje IED är utrustad med ett kommunikationsgränssnitt, som gör att den kan anslutas till ett eller flera system eller utrustningar på stationsnivå, antingen till stationsautomationsbussen (SA) eller till stationsövervakningsbussen (SM, Substation Monitoring).

11 Revision: E, Sida 11 Följande kommunikationsprotokoll finns: Kommunikationsprotokoll IEC Kommunikationsprotokoll LON Kommunikationsprotokoll SPA eller IEC Teoretiskt går det att kombinera alla protokoll i samma system. IEC kommunikationsprotokoll Enkla eller dubbla optiska Ethernetportar tillhandahålls för den nya stationskommunikationsstandarden IEC för stationsbuss. Med IEC kan intelligenta enheter (IED:er) från olika leverantörer utbyta information vilket förenklar SAkonstruktionen. Peertopeerkommunikation enligt GOOSE ingår i standarden. Seriell kommunikation, LON Befintliga stationer med ABB stationsbuss LON kan utökas om ett fiberoptiskt LONgränssnitt inkluderas. Detta ger fullständiga SAfunktioner, inklusive meddelandehantering peertopeer och samarbete mellan befintliga ABB IED:er och de nya REx 670 IED:erna. SPAkommunikationsprotokoll Det finns en glas eller plastport för ABB SPAprotokollet. Detta möjliggör förlängningar av enkla system med stationsautomation. Det huvudsakliga användningsområdet är övervakningssystemet för stationer, SMS. IEC kommunikationsprotokoll Det finns en glas eller plastport för IEC standarden. Detta möjliggör utformning av enkla system med stationsautomation med utrustning från flera leverantörer. Överföring av störningsfiler ingår. Enstaka kommandon (Single command), 16 signaler IED:erna tar emot kommandon antingen från ett system med stationsautomation eller från det lokala användargränssnittet, HMI. Kommandofunktionsblocket har utgångar som till exempel kan användas för att kontrollera högspänningsapparater eller andra användardefinierade funktioner. Multipla kommandon och överföring När 670 IED:er används i system med stationsautomation tillsammans med LON, SPA eller IEC kommunikationsprotokoll används funktionsblocken för händelse och multipla kommandon som kommunikationsgränssnitt för vertikal kommunikation till stationshmi och gateway samt som gränssnitt för horisontell peertopeerkommunikation (endast via LON). Fjärrkommunikation Överföring av binära signaler till fjärränden, 6x32signaler Vart och ett av de sex binära funktionsblocken för signalöverföring kan användas för att skicka och ta emot 32 kommunikationsschemarelaterade signaler, överföra utlösningssignaler och/eller andra binära signaler mellan lokalt och/eller fjärrplacerade IED:er. En IED kan kommunicera med upp till fyra IED:er med hjälp av datakommunikationsmodulen (LDCM). Kommunikationsmodul för fjärrkommunikation, kort distans Linjedatakommunikationsmodulen (LDCM) används för kommunikation mellan IED:er eller från IED till optiskttillelektrisktomvandlare med G.703gränssnitt på <3 km avstånd. LDCMmodulen skickar och tar emot data, till och från en annan LDCMmodul. Standardformatet IEEE/ANSI C37.94 används. Galvaniskt gränssnitt G.703 En extern omvandlare användes för anslutning till optiskt gränssnitt C37.94 och omvandling till galvaniskt gränssnitt G.703. Omvandlaren är avsedd för kommunikation med 64 kbit/s. Beskrivning av hårdvara Hårdvarumoduler Matningsdon (PSM) Matningsdonet används för att tillhandahålla korrekt intern spänning och full isolering mellan IED och batterisystem. En intern utgång för larm vid fel är tillgänglig. Binär ingångsmodul (BIM) Den binära ingångsmodulen har 16 optiskt isolerade ingångar och finns i två versioner, en standardversion och en med utökad pulsräkningskapacitet för ingångarna som ska användas med pulsräknarfunktionen. De binära ingångarna är valfritt programmerbara och kan användas för inmatning av logiska signaler till inkluderade funktioner. De kan också användas för störningsregistrering och händelseregistrering. Detta möjliggör omfattande övervakning och utvärdering av drift av IED:n och alla tillhörande elektriska kretsar. Binära utgångsmoduler (BOM) Den binära utgångsmodulen har 24 fristående utgångsreläer och används för utlösnings och för signaleringsändamål. Binär ingångs/utgångsmodul (IOM) Den binära ingångs/utgångsmodulen används när det behövs ett mindre antal binära in och utgångar. Tio utgångsreläer används för utlösningseller för signaleringsändamål. Två utgångsreläer är inkluderade för applikationer med krav på

12 Revision: E, Sida 12 kort finktionstid. Åtta optiskt isolerade binära ingångar är inkluderade. maingångsmodul (MIM) Milliampereingångsmodulen används som gränssnitt för mätvärdesomvandlare för området 20 till +20 ma och används för till exempel anslutning till temperatur eller tryckomvandlare och för att indikera lindningskopplarlägen. Modulen har sex oberoende galvaniskt separerade kanaler. Transformatoringångsmodul (TRM) Transformatoringångsmodulen används för att galvaniskt separera och omvandla den sekundära strömmen och spänningen från mättransformatorerna. Modulen har tolv ingångar i olika kombinationer. Seriellt SPA/IEC och LONkommunikationsmodul (SLM) Den optiska seriella kanalen och LONkanalmodulen används för att ansluta en IED till det kommunikationssystem som använder SPA, LON eller IEC Modulen har två optiska portar för plast/plast, plast/glas eller glas/glas. Optisk Ethernetmodul (OEM) Den optiska FastEthernetmodulen används för att ansluta en IED till kommunikationsbussar (som stationsbussen) som använder protokollet IEC Modulen har en eller två optiska portar med STkontakter. Kommunikationsmodul för fjärrkommunikation (LDCM) Ledningsdatakommunikationsmodulen används för överföring av ledningsdata och binära signaler. Modulen har en optisk port med STkontakter. Motståndsenhet för högimpedansskydd Motståndsenhet med motstånd för inställning av funktionsvärde och ett spänningsberoende motstånd. Enheten finns tillgänglig som en enfasenhet och en trefasenhet och båda enheterna monteras på 1/1 19 tum apparatplåt och inkluderar anslutningsplintar.

13 Revision: E, Sida 13 Layout och mått Mått F A E B C D xx vsd Figur 3: 1/1 x 19 låda med bakre täckplåt F E A B C D xx vsd Figur 4: 1/2 x 19 låda med bakre täckplåt Figur 5: Montering sida vid sida xx vsd Storlek på låda A B C D E F 6U, 1/2 x U, 3/4 x U, 1/1 x (mm) Monteringsalternativ Följande monteringsalternativ (IP40 från framsidan) finns: 19 rackmonteringssats Sats för infälld montering med håltagning (h) mm (b) mm för 1/1storlek på låda. Sats för väggmontering Mer information om tillgängliga monteringsalternativ finns i Beställningsbladen.

14 Revision: E, Sida 14 Anslutningsdiagram Tabell 1: Beteckningar för 1/2 x 19 låda med 1 TRM Modul PSM BIM, BOM eller IOM GSM SLM LDCM LDCM OEM LDCM LDCM TRM Bakre positioner X11 X31 och X32 etc. till X51 och X52 X51 X301:A, B, C, D X302:A, B X303:A, B X311:A, B, C, D X312:A, B X313:A, B X401 Tabell 2: Tilldelningar för 3/4 x 19 låda med 1 TRM Modul PSM BIM, BOM, IOM eller MIM GSM SLM LDCM LDCM OEM LDCM LDCM TRM Bakre positioner X11 X31 och X32 etc. till X101 och X102 X101 X301:A, B, C, D X302:A, B X303:A, B X311:A, B, C, D X312:A, B X313:A, B X401 Tabell 3: Tilldelningar för 3/4 x 19 låda med 2 TRM Modul Bakre positioner PSM X11 BIM, BOM, IOM eller MIM X31 och X32 etc. till X71 och X72 GSM X71 SLM X301:A, B, C, D LDCM X302:A, B LDCM X303:A, B OEM X311:A, B, C, D LDCM X312:A, B LDCM X313:A, B TRM X401, 411

15 Revision: E, Sida 15 Tabell 4: Beteckningar för 1/1 x 19 låda med 1 TRM Modul Bakre positioner PSM X11 BIM, BOM eller IOM X31 och X32 etc. till X161 och X162 MIM X31, X41, etc. eller X161 GSM X161 SLM X301:A, B, C, D LDCM X302:A, B LDCM X303:A, B OEM X311:A, B, C, D LDCM X312:A, B LDCM X313:A, B TRM X401 Tabell 5: Tilldelning för 1/1 x 19 låda med 2 TRM Modul Bakre positioner PSM X11 BIM, BOM eller IOM X31 och X32 etc. till X131 och X132 MIM X31, X41, etc. eller X131 GSM X131 SLM X301:A, B, C, D LDCM X302:A, B LDCM X303:A, B OEM X311:A, B, C, D LDCM X312:A, B LDCM X313:A, B TRM 1 X401 TRM 2 X411

16 Revision: E, Sida 16 Antal ström/spänningsingångar (50/60 Hz) Beteckningar för strömtransformator/spänningstransformatoringångar enligt figur6 AI01 AI02 AI03 AI04 AI05 AI06 AI07 AI08 AI09 AI10 AI11 AI12 9I och 3U, 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 0220V 0220V 0220V 9I och 3U, 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A 0220 V 5I, 1A och 4I, 5A och 3U 0220 V 0220 V 1A 1A 1A 1A 1A 5A 5A 5A 5A 0220V 0220V 0220V 6I och 6U, 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 0220V 0220V 0220V 0220V 0220V 0220V 6I och 6U, 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A 0220V 0220V 0220V 0220V 0220V 0220V 6I, 1A 1A 1A 1A 1A 1A 1A 6I, 5A 5A 5A 5A 5A 5A 5A Figur 6: Transformatoringångsmodul (TRM) Figur 7: Binär ingångsmodul (BIM). Ingångskontakter med namnet XA motsvarar bakre position X31, X41, etc och ingångskontakter med namnet XB bakre position X32, X42, etc. Figur 8: ma ingångsmodul (MIM)

17 Revision: E, Sida 17 Figur 9: Binär ingångs/utgångsmodul (IOM). Ingångskontakter med namnet XA motsvarar bakre position X31, X41, etc och utgångskontakter med namnet XB bakre position X32, X42, etc. Figur 10: Gränssnitt för kommunikation (OEM, LDCM, SLM och HMI) Förklaring till figur 10 1) 2) 3) 4) 5) Bakre komm.port IEC 61850, STanslutningsdon Bakre komm.port C37.94, STanslutningsdon Bakre komm.port SPA, LON och IEC103 Bakre komm.port SPA, LON och IEC103 Främre komm.port, RJ45anslutningsdon Figur 12: GPStidssynkroniseringsmodul (GSM) Figur 11: Matningsdon (PSM)

18 Revision: E, Sida 18 Figur 13: Binär utgångsmodul (BOM). Utgångskontakter med namnet XA motsvarar bakre position X31, X41, etc och utgångskontakter med namnet XB bakre position X32, X42, etc.

19 Revision: E, Sida 19 SKENA WA1 QB1Öppen QB1Sluten QB2 Öppen QB2Sluten + Öppen QB 1 Sluten QB 1 SKENA WA2 QB1 QB2 + Öppen QB 2 Sluten QB 2 TRM1:10 Dvärgbrytare OK TRM1:11 Dvärgbrytare OK FELSIG NALERING RESERV INGÅNGAR QA1 Öppen QA1 Sluten QA1 SPR UNCH TILLSLAG QA1 TILLSLAG Kontaktförstärkn UTLÖSN. QA1 L1,L2,L3 UTLÖSN. Kontaktförstärkn Utlösn. från sub 2 skydd. QA1 C C T C T C TRM1:14 T1 P1 QB9 Öppen QB9 Sluten + Öppen QB9 Sluten QB 9 QB9 + Öppen QB1 Sluten QB1 QC9 IRF = = + QC9 Öppen QC9 Sluten TRM 1:79 : DvärgbrytareOK Dvärgbrytare ELLER SÄKRING se vsd Figur 14: Typiskt kopplingsschema för en enkelbrytarmatare

20 Revision: E, Sida 20 SKENA WA1 QB1 Öppen QB1 Sluten + Öppen QB 1 Sluten QB 1 QB1 TRM1:11 Dvärgbrytare OK SlutenQA 1 TILLSLAG Kontaktförstärkn. UTLÖSN. QA1 L1,L2,L3 UTLÖSN. Kontaktförstärkn. Utlösn. från sub 2 skydd QA1 C C T C T C QA1Öppen QA1 Sluten START. ÅI SPÄRRN. ÅI QA1 SPR UNCH T1 P1 START ÅI TRM1:13 SPÄRRN. ÅI TRM1:79 Dvärgbrytare eller SÄKRING QB61 FELSIGNALERING OCH RESERVUTGÅNGAR FELSIGNALERING OCH RESERVUTGÅNGAR QB61QB61 Öppen QB61 Sluten QC9 Öppen QC9 Sluten QB9 Öppen QB9 Sluten QB62 Öppen QB62 Sluten Dvärgbrytare OK TRM1:46 Öppen QB 61 Sluten QB 61 Öppen QC 9 Sluten QC 9 Öppen QB 9 Sluten QB 9 Öppen QB62 Sluten QB 62 T2 QB62 QA2 QB9 P1 QC9 1/ 1 x 19" 1 TRM 6I+6U 2BIM 2 BOM QA2 Öppen QA2 Sluten Sluten QA 2 TILLSLAG Kontaktförstärk UTLÖSN. QA2 L1,L2,L3 UTLÖSN. Kontaktförstärk Utlösn. från sub 2 skydd. C C T C T C QA2 SPR UNCH QB2Öppen QB2Sluten + Öppen QB 2 Sluten QB2 QB2 TRM1:12 Dvärgbrytare eller SÄKRING = = Dvärgbrytare OK SKENA WA2 IRF + se vsd. Figur 15: Typiskt kopplingsschema en ledning som är ansluten till ett dubbelbrytararrangemang

21 Revision: E, Sida 21 SKENA WA1 QB1 Öppen QB1 Sluten + Öppen QB 1 Sluten QB 1 =1BU1 QB1 TRM1:10 1QA1 Öppen 1QA1 Sluten MCBOK Sluten 1QA1 50 TILLSLAG Kontaktförstärkn.. UTLÖSN. 1QA1 L1,L2,L3 UTLÖSN. Kontaktförstärkn.. 1QA1 SPR UNCH Utlösn. från sub. 2 skydd. =1QA1 C C T C T C BI1 P1 TRM1:13 TRM1:79 Dvärgbrytare eller SÄKRING =1QB6 ÅI PRIO. ÅI MISSLYCK. START ÅI SPÄRRN. ÅI VÄNTAN ÅI FELSIG NALERING FELSIG NALERING 1QB6 Öppen 1QB6 Sluten 1QC9 Öppen 1QC9 Sluten 1QB9 Öppen 1QB9 Sluten QB 61 Öppen QB 61 Sluten QB 62 Öppen QB62 Sluten 2QB9 Öppen 2QB9 Sluten 2QB6 Öppen 2QB6 Sluten QB2 QB2 Öppen Sluten TRM1:12 MCBOK Dvärgbrytare eller SÄKRING Dvärgbrytare OK = = SKENA WA 2 IRF + Figur 16: Typiskt kopplingsschema för en komplett enochenhalvbrytardiameter TRM1:46 3QA1 Öppen 3QA1 Sluten TRM1:11 MCBOK 2QA1 Öppen 2QA1 Sluten Öppen 1QB6 Sluten 1QB6 Öppen 1QC9 Sluten 1QC9 Öppen 1QB9 Sluten 1QB9 Dvärgbrytare eller SÄKRING =2BU1 BI1 QB61 =3QA1 QB62 =2QB6 =2QA1 QB2 =1QC9 =1QB9 P1 =2QB9 =2QC9 se vsd

22 Revision: E, Sida 22 Tekniska data Allmänt Definitioner Referensvärde: Ett angivet värde för en påverkande faktor som IED:ns egenskaper påverkas av. Nominellt område: Mätområde för en påverkande mängd (faktor) inom vilken utrustningen uppfyller specificerade krav under angivna förutsättningar. Funktionsområde: Funktionsområde för en angiven matningskvantitet för vilken utrustningen kan utföra avsedda funktioner enligt specificerade krav under angivna förutsättningar. Matningskvantiteter, märkvärden och gränser Analoga ingångar Tabell 6: TRM Matningskvantiteter, märkvärden och gränser Kvantitet Märkvärde Nominellt område Ström I r = 1 eller 5 A (0.240) I r Funktionsområde ( ) x I r Tillåten överbelastning 4 I r cont. 100 I r för 1 s *) Börda Tabell 7: MIM maingångsmodul Kvantitet: Märkvärde: Nominellt område: Hjälpspänning Tabell 8: PSM matningsdon Kvantitet Märkvärde Nominellt område Binära ingångar och utgångar < 0.25 VA vid I r = 1 eller 5 A Växelspänning U r = 110 V V Funktionsområde Tillåten överbelastning Börda (0 340) V 420 V cont. 450 V 10 s < 0.2 VA vid 220 V < 0.1 VA vid 110 V Frekvens f r = 50/60 Hz ± 5 % *) max. 350 A för 1 s när COMBITESTprovdon ingår. Ingångssignal ± 5, ± 10, ± 20 ma 05, 010, 020, 420 ma Ingångsmotstånd R in = 194 ohm Energiförbrukning varje makort varje maingång Hjälpspänning Is, EL (ingång) 4 W 0.1 W EL = (24 60) V EL = (90 250) V Energiförbrukning Typiskt 50 W Vid inkoppling av matningsdon < 5 A i 0.1 s Tabell 9: BIM binär ingångsmodul Kvantitet Märkvärde Nominellt område Binära ingångar 16 Likspänning, RL RL24 (24/40) V RL48 (48/60) V RL110 (110/125) V RL220 (220/250) V EL ± 20 % EL ± 20 % RL ± 20 % RL ± 20 % RL ± 20 % RL ± 20 %

23 Revision: E, Sida 23 Kvantitet Märkvärde Nominellt område Energiförbrukning RL24 = (24/40) V RL48 = (48/60) V RL110 = (110/125) V RL220 = (220/250) V max W/ingång max. 0.1 W/ingång max. 0.2 W/ingång max. 0.4 W/ingång Ingångsfrekvens pulsräkning 10 pulser/s max Oscillerande signaler Inställningsbar blockering1 40 Hz Inställbar frigivning1 30 Hz Tabell 10: BIM binär ingångsmodul med utökad pulsräkningskapacitet Kvantitet Märkvärde Nominellt område Binära ingångar 16 Likspänning, RL Energiförbrukning RL24 = (24/40) V RL48 = (48/60) V RL110 = (110/125) V RL220 = (220/250) V RL24 (24/40) V RL48 (48/60) V RL110 (110/125) V RL220 (220/250) V max W/ingång max. 0.1 W/ingång max. 0.2 W/ingång max. 0.4 W/ingång Pulsräknaringångsfrekvens 10 pulser/s max Balanserad ingångsfrekvens pulsräkning 40 pulser/s max Oscillerande signaler Blockering, inställningsbar 1 40 Hz Frånslag, inställningsbart 1 30 Hz Tabell 11: IOM binär ingångs/utgångsmodul Kvantitet Märkvärde Nominellt område Binära ingångar 8 Likspänning, RL RL24 = (24/40) V RL ± 20 % RL48 = (48/60) V RL ± 20 % RL110 = (110/125) V RL ± 20 % RL220 = (220/250) V RL ± 20 % Energiförbrukning RL24 = (24/40) V RL48 = (48/60) V RL110 = (110/125) V RL220 = (220/250) V max W/ingång max. 0.1 W/ingång max. 0.2 W/ingång max. 0.4 W/ingång Tabell 12: IOM binära kontaktdata för ingångs/utgångsmodul (referens: IEC standard) Funktion eller kvantitet Utlösnings och signalreläer Snabba signalreläer (relä med parallell tunga) Binära utgångar 10 2 Max. systemspänning 250 V vs, ls 250 V vs, ls Testspänning över öppen kontakt, 1 min 1000 V rms 800 V Is Strömbelastningsförmåga Kontinuerlig 8 A 8 A 1 s 10 A 10 A Slutförmåga vid induktiv belastning med L/R>10 ms 0.2 s 30 A 0.4 A 1.0 s 10 A 0.4 A Brytförmåga för växelström, cos ϕ > V/8.0 A 250 V/8.0 A Brytförmåga för likström med L/R < V/1 A 48 V/1 A ms 110 V/0.4 A 110 V/0.4 A 220 V/0.2 A 220 V/0.2 A 250 V/0.15 A 250 V/0.15 A Maximal kapacitiv belastning 10 nf RL ± 20 % RL ± 20 % RL ± 20 % RL ± 20 %

24 Revision: E, Sida 24 Tabell 13: BOM binära kontaktdata för utgångsmodul (referens: IEC standard) Funktion eller kvantitet Utlösnings och signalreläer Binära utgångar 24 Max. systemspänning Testspänning över öppen kontakt, 1 min Strömbelastningsförmåga Kontinuerlig 1 s Slutförmåga vid induktiv belastning med L/R>10 ms 0.2 s 1.0 s Brytförmåga för växelström, cos ϕ>0.4 Brytförmåga för likström med L/R < 40 ms Påverkande faktorer 250 V vs, Is 1000 V rms Tabell 14: Temperatur och fuktpåverkan Parameter Referensvärde Märkintervall Påverkan Omgivande temperatur, funktionsvärde +20 C 10 C till +55 C 0.02 % / C Relativ fuktighet Aktivt intervall 10 %90 % 0 %95 % Tabell 15: Hjälpspänning ls, påverkan på funktionen vid drift Beroende av Referensvärde Inom märkintervall Påverkan Tabell 16: Frekvenspåverkan (referens: IEC standard) Beroende av Inom märkintervall Påverkan 8 A 10 A 30 A 10 A 250 V/8.0 A 48 V/1 A 110 V/0.4 A 220 V/0.2 A 250 V/0.15 A 10 %90 % Lagringstemperatur 40 C till +70 C Pulsation i hjälplikspänning Aktivt intervall max. 2 % Helvågslikriktad 12 % av EL 0.01 % /% Hjälpspänningsberoende, funktionsvärde ± 20 % av EL 0.01 % /% Hjälpspänningsavbrott 2460 V ls ± 20 % Avbrottsintervall V ls ± 20 % 0 50 ms Ingen omstart 0 s Korrekt funktion Omstartstid Frekvensberoende, funktionsvärde Deltonsfrekvensberoende (20 % innehåll) Deltonsfrekvensberoende för distansskydd (10 % innehåll) f r ± 2.5 Hz för 50 Hz ± 1.0 % / Hz f r ± 3.0 Hz för 60 Hz 2:a, 3:e och 5:e deltonen av f r ± 1.0 % 2:a, 3:e och 5:e deltonen av f r ± 6.0 % <140 s Typtester enligt angiven standard Tabell 17: Elektromagnetisk kompabilitet Test Typprovningsvärden Referensstandard 1 MHz pulsskur störning 2.5 kv IEC , klass III 100 khz störning 2.5 kv IEC , klass III Elektrostatisk urladdning Direkt applikation Indirekt applikation 15 kv lufturladdning 8 kv kontakturladdning 8 kv kontakturladdning IEC , klass IV IEC , klass IV Snabb transientstörning 4 kv IEC , klass A Provning av spänningsstötsimmunitet 1 2 kv, 1.2/50 μs högenergi Provning av kraftfrekvensimmunitet V, Provning av påverkan från kraftfrekvensmagnetfält Störning från elektromagnetiskt strålningsfält IEC IEC , klass A 50 Hz 1000 A/m, 3 s IEC , klass V 20 V/m, MHz IEC