KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(1) Omsorgsnämnden Isaac Tham Omsorgsnämnden kallas härmed till sammanträde onsdag den 2 april 2014 kl i Tjädernhuset, sammanträdesrum Vargen för att behandla följande ärenden: Ärenden 1. Val av justerare 2. Godkännande av dagordningen 3. Information om konsumentjuridisk rådgivning (L. Ander, kl. 9.00) 4. e-hälsoutveckling (Ä 4-11 M. Forsberg kl. 9.30) 5. Rapport angående minskade platser på SÄBO (M. Henriksson kl. 9.45) 6. Redovisning och förslag på förändring av förvaltningens servicebostäder (C. Nordahl kl ) 7. SKL:s genomlysning av ekonomin i Hedemora kommun (Ä 8-9 AL. Sjöstrand kl ) 8. Ekonomisk månadsrapport februari 2014, VoO 9. Rapporter, VoO 10. Flytt av boendestöd Kyrkogatan (Ä 10-19, A. Jacobson kl ) 11. Uppföljning CEMR 12. Nedläggning av faderskapsutredning, RMS 13. Redovisning av åtgärder i ärende angående ekonomiskt bistånd 14. Förlikningsförslag med Sollefteå kommun 15. Etiska regler för personal inom öppenvården i Hedemora kommun 16. Uppföljning internkontrollplan Internkontrollplan Ekonomisk månadsrapport februari 2014, Soc (M. Paulsson kl ) 19. Rapporter, Soc Per Jansson (S) ordförande Isaac Tham sekreterare

2 ~HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 6(22) 3. Information om konsumentjuridisk rådgivning Lisbeth Ander, konsumentrådgivare, informerar om hennes arbete under Beslutsunderlag Konsumentjuridiska rådgivningen Hedemora - Säter - Gagnef 2013, den 16 januari 2014 Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden har tagit del av informationen.

3 HEOEM.ORA KOMMUN ~rvaltningen tnk.?.0'14 uot- 1 6 Dnr ,;,.... ~--- """" ~~ ~ I. -.- '., - ' _.t- I J : 1,' I 11 ' ' ' ' ; t,i _,._ ' ~~!i'~~- -l_ ' _ a - - ;..._ --' ~-.-...!...l.j.m. '. ~- ;. 1,. le ' i f _ <--' I.. Min Yz-tidstjänst som konsumentrådgivare utökades till heltid fr o m Syftet med den utökade tiden var att satsa på förebyggande arbete mot olika konsumentgrupper, vilket varit mycket svårt att hinna med på en Yz-tidstjänst! Under år 2013 har jag föreläst om ~ för ~~:T,.,~..-~~ ~-.-.. ~- - J~ pensionärsföreningar, gymnasieelever, elever i åk 9, SFl-elever och Arbete till Unga m fl. Det personliga mötet är oerhört viktigt för många människor som har fastnat i ett problem, som behöver diskuteras. Somliga äldre personer och personer med bristfälliga kunskaper i svenska språket vill dessutom gärna besöka mig på kontoret för att få hjälp. Totalt har jag haft 14 inbokade besök. ---~~. : t I Aggressiva telefonförsäljare, som siktar in sig på äldre personer är fortfarande ett mycket stort problem och det tycks inte minska,

4 snarare tvärtom. Äldre personer som tidigare varit aktiva skogsägare är en särskilt utsatt grupp - dessa luras ofta in i fleråriga och dyra företagsabonnemang. Vissa telefonbolag tycks ha som affärside att ge sig på pensionärer som tidigare varit aktiva näringsidkare I..- " -~~~ ~ --~oe,;_.,, ,. " Verksamhetsåret 2013 har dominerats helt av föreläsningar för olika målgrupper. Gensvaret från alla tillfrågade har varit över förväntan, vilket visar att behovet av information om och kunskap i konsumenträtt har varit mycket stort! Jag har under året besökt följande föreningar/skolelever/övriga och informerat om konsumenträtt: PRO Husby, Stora Skedvi PRO, RPG Vasaträffen, SPF Hedemora,SPF Tuna-Säterbygden, SPF Husby, Stora Skedvi SPF, Säters PRO, Björbo Floda PRO, Gagnef PRO, PRP Mockfjärd, Gagnef-Floda SPF lsärskolan Säter, Öppna förskolan Mockfjärd, Lärcentrum Hedemora (2 gånger), SFI Mockfjärd, Klockarskolan Säter (4 gånger), Martin Kochgymnasiet Hedemora (2 gånger), Vasaskolan Hedemora (???), Mockfjärdsskolan (2 gånger), SFI Mockfjärd, SFI Hedemora (2 gånger) l unga Till Arbete Säter (2 gånger), Unga Till Arbete Gagnef, Unga Till Arbete Hedemora Kommunala Pensionärsrådet Hedemora, SeniorMässan Folkets Hus Säter

5 Ungdomsteatern BLI INTE BLÅST, Folkets Hus Säter Lokalpressen har ofta skrivit om föreläsningarna hos pensionärsföreningarna, vilket gett ytterligare spridning åt det viktiga budskapet! Även i samband med teatern "Bli inte blåst" fick vi mycket positiv press. Teatern var ett samarbete mellan konsumentrådgivningarna i Säter, Borlänge och Falun. ~ --~ -~-,,,.- ~ ~ ' < llmänna Reklamationsnämnden, ARN Motor Motor Bostad Motor Motor Bostad Bostad Konsumentverket, KOV Köp av boende Bredband/Tele/TV Fördjupad konsumenträtt Konsumentverkets utbildningar är, som tidigare, kostnadsfria för kommunerna - det är bara resan t o r som KOV inte betalar. ARN står för resekostnader och traktamente.

6 -- ~---~ I.. ' "..,J Kontakter Kontakter Kontakter Kontakter Hedemora Säter Gagnef Jag har mött ca personer i samband med föreläsningarna, men detta ingår inte i ovanstående statistik! Kontakten med politikerna i "mina" tre kommuner är viktig träffade jag Socialnämnden i Hedemora kommun och redovisade 2012 års konsumentverksamhet. Förhoppningsvis är det föreläsningsverksamheten under 2013 som är orsaken till att antalet kontakter har minskat. I samband med föreläsningarna ställs ofta ett antal konkreta frågor från åhörarna, men dessa frågor finns inte registrerade i antalet kontakter. Säter den 13 januari 2014 U.s bet Vi A11vliter

7 Totalt antal ärenden och kontakttillfällen - Rådgivning och Utåtriktad insats ~~ KONSTAT Gagnef I I Ärenden Ärende Ktf Tid I Antal % Antal % Timmar % I Hedemora Ärende. Ktf Antal ~. Antal % ' Tid Timmar % Rådgivning , , ,2 Klagomål , , ,3 Fötfrågan 12 5, ,7 Vardagsekonomi - Utåtriktad insats 2 0, ,8 t Totalt , , , , , ,6 21 6,8 21 6,8 2 0,6 2 0,6 1 0, , ,0 94, 1 5,5 0,4 2,0 100,0 - ' Ul'j -01- f 6 Urval: Tidsperiod: till ; Område: Kommun: Gagnef, Hedemora, Säter. Verksamhet. Rapport skapad Sida 1av2

8 Totalt antal ärenden och kontakttillfällen - Rådgivning och Utåtriktad insats r1:~~ln KONSTAT Säter r- Ärenden Ärende Ktf Tid ' I Antal % Antal % Timmar % Rådgivning , , ,8 Klagomål , , ,8 Förfrågan 13 3,8 13 3, 8 3 2,9 Vardagsekonomi 3 0,9 3 0,9 0.3 Utåtriktad insats 4 1, ,2 Totalt r , ,0 l ~ Ärende Antal % , , ,3 5 0,6 7 0, ,0 Verksamhet Ktf Antal % , , ,3 5 0, Tid Timmar % , ,4 11 4,3 1 0,3 14 5, ,0 Urval: Tidsperiod: till ; Område: Kommun: Gagnef, Hedemora, Säter, Veli<samhel. Rapport skapad Sida 2 av 2

9 Ärenden per ämnesområde - Rådgivning KON STAT Alkohol och tobak Bilar och andra fordon Boende Energi och vatten Finans och försäkring - ~ = I Gagnef (216 ärenden) - Hedemora (309 ärenden) - Säter (340 ärenden) - Verksamhet (865 ärenden) HEDEMORA KOMMUN SooliltOrvaJtnrngei; lnk G) 'tl 'f E 0.,, G) c E :< Hem och hushåll Husdjur -~ :..::::> Kläder och skor Kultur och fritid Livsmedel Personlig vård och tillhörigheter Dnr.... Resor och turism Tele, tv och internet -, Utbildning Vård och hälsa Övriga tjänster övriga varor - = - -li 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Procentuell fördelning Urval: Tidsperiod : ; Område: Kommun: Gagnef, Hedemora, Säter, Verksamhet (Gagnef, Hedemora, Säter); Ärendetyp: Klagomål, Förfrågan; Partsförhållande: Konsument (K - NI), Näringsidkare (NI - K), Privatköp (mellan privatpersoner}, NI - NI, Annat. Rapport skapad Sida 1 av 3

10 Ärenden per ämnesområde - Rådgivning KON STAT Ämnesområde Klagomål Antal % Gagnef Förfrågan Antal % Summa Antal % Klagomål Antal % Hedemora Förfrågan Antal % Summa Antal % Klagomål Antal % Säter Förfrågan Antal % Summa Antal % Alkohol och tobak Bilar och andra fordon 42 19, , ,3 33 9,7 0, ,0 Boende 32 14,8 0, ,3 29 9,4 5 1~ 34 11, , ,0 Energi och vatten Finans och försäkring 3 1,4 21 9, , ,8 28 9,1 ~ 8 u 19 6, ,7 11 3,2 24 7,1 0,3 4 1,2 12 3,5 28 8,2 Hem och hushåll 31 10,0 3 1~ 34 11,0 11 3,2 2 0,6 13 3,8 Husdjur 0,3 0,3 Kläder och skor 2 0,9 2 0,9 0,3 0,3 4 1,2 4 1,2 Kultur och fritid 18 8,3 18 8,3 22 7,1 22 7, , ,4 Livsmedel 3 1, ,3 4 1,3 7 2,1 7 2,1 Personlig vård ooh tillhörigheter 0,5 0,5 2 0,6 2 0,6 4 1,2 4 1,2 Resor och turism 10 4,6 10 4,6 14 4,5 14 4,5 11 3,2 11 3,2 Tele, tv och Internet 53 24,5 5 2, , ,6 3 1, , , Utbildning 2 0,6 2 0,6 8 2, Vård och hälsa 12 5,6 0,5 13 6,0 4 1,3 0,3 5 1,6 13 3,8 13 3,8 Övriga tjänster 5 2,3 0,5 6 2,8 11 3,6 11 3,6 11 3,2 3 0,9 14 4, 1 Övriga varor 2 0,9 0,5 3 1,4 5 1,6 5 1,6 5 1,5 5 1,5 Totalt ,4 12 5, , ,2 21 6, , ,2 13 3, ,0 Totalt - alla typer av varaltjänst Urval: Tidsperiod: lill ; Områd e: Kommun; Gagnef, Hedemora, Säter, Verksamhet (Gagnef, Hedemora, Säter); Ärendetyp: Klagomål, Förfrågan; Partsfömållande: Konsument (K - NI), Näringsidkare (NI - K), Privatl<öp (mellan privatpersoner). NI - NI, Annat. Rapport skapad Sida 2 av 3

11 Ärenden per ämnesområde - Rådgivning ~nla KONSTAT Verksamhet Ämnesområde Klagomål Förfrågan Summa Alkohol och tobak Antal % Antal % Antal % Bilar och andra fordon ,4 1 0, ,5 Boende ,7 8 0, ,6 Energi och vatten 32 3,7 2 0,2 34 3,9 Finans och försäkring 73 8,4 15 1, ,2 Hem och hushåll 42 4,9 5 0,6 47 5,4 Husdjur I 1 0,1. 1 0,1 Kläder och skor 7 0, ,8 Kultur och fritid I 89 10, ,3 I Livsmedel 14 1, ,6 Personlig vård och tillhörigheter 7 0,8 7 0,8 i Resor och turism 35 4, ,0 Tele, tv och internet ,9 8 0, ,8 I Utbildning 10 1,2 10 1,2 Vård och hälsa 29 3,4 2 0,2 31 3,6 Övriga tjänster I 27 3, 1 4 0,5 31 3,6 Övriga varor 12 1,4 1 0,1 13 1,5 Totalt ,7 46 5, ,0 Totalt - alla typer av vara/tjänst I 865 Urval: Tidsperiod: bli ; Område: Kommun: Gagnef, Hedemora, Säter, Verilsamhel(Gagnef, Hedemora, Säter); Årendetyp: Klagomål, Förfrågan; Partsförhållande: Konsument (K - NI). Näringsidkare (NI - K), Prlvalköp (mellan privatpersoner). NI - NI, Annat. Rapport skapad Sida 3 av 3

12 it:. HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgs nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 7(22) Dnr VO e-hälsoutveckling Vård- och omsorgsförvaltningen vill påbörja en process med att skapa trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik inklusive övergång till digitala trygghetslarm. Socialstyrelsen har meddelat sina krav för att kommunen ska kunna vara med och ansöka om stimulansmedel för projektet. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsutskottet den 19 mars Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 mars 2014 Socialstyrelsens skrivelse den 19 februari 2014 Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att påbör:ja processen med att skapa möjligheter för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet, inklusive övergång till digital teknik för samtliga trygghetslarm. Utdrag till Förvaltningschef Regional samordnare E-hälsa, Region Dalarna I""~''"'"'"'""

13 it. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samman1rädesdalum Sida 6(1 1) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet 21 e-hälsoutveckling Vård- och omsorgsförvaltningen vill påbörja en process med att skapa trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik inklusive övergång till digitala trygghetslann. Socialstyrelsen har meddelat sina krav för att kommunen ska kunna vara med och ansöka om stimulansmedel för projektet. Bes luts underlag Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 mars 2014 Socialstyrelsens skrivelse den 19 februari Förslag till omsorgsnämnden Vård- och omsorgsutskottet besl utar föreslå omsorgsnämnden att uppdra åt förvaltningen att påbörja processen med att skapa möjligheter för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet, inklusive övergång till digital teknik för samtliga trygghetslarm. Utdrag till Omsorgsnämnden Utdragsbeslyrkande I 7~/UÄ&-----

14 ~HEDEMORA ~KOMMUN VO-ll7-JL/-Ol1 T JANSTESKRIVELSE Datum Sida 1(3) Mona Forsberg, mona.forsberg@hedemora.se Om sorgsnämnden Påbörja process med att skapa trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik inklusive att övergå till digitala trygghetslarm Sammanfattning Internationellt och även nationellt pågår ett intensivt forsknings- och innovationsarbete som enligt många bedömare pekar på en omfattande förändring av vården och omsorgen. Detta handlar om användningen av digital teknik för att underlätta livet för gamla och personer med funktionsnedsättning att kunna bo kvar hemma. Robotar för hemmabruk, kognitiv terapi, blodtrycksmätning, minncsträning via internet är exempel som kommer att underlätta vardagen framöver. Ärendebeskrivning Allt fler väljer att bo kvar i sitt eget hem långt upp i åren. Skälen till detta är många, men en allt bättre bostadsstandard med moderna bekvämligheter har starkt bidragit till denna utveckling. Väl fungerande hemtjänst, hemsjukvård och trygghetslarm har också varit viktiga förutsättningar för kvarboende. Modern informations- och kommunikationsteknik samt medicin-tekniska landvinningar kommer successivt göra det enklare och tryggare att bo kvar hemma, för alla dem som så önskar långt upp i åren. Redan idag finns till exempel e-hemtjänst på natten med nattkamera, mikrofon och sensorer som alternativ till att nattpatrullen kommer hem för att kontrollera att allt är okej. Den enskilde blir inte störd på natten och kommunen kan spara personalinsatser. Bakgrund Som ett led i arbetet att förbättra och säkra kvaliteten i socialtjänsten har regeringen och SKL gjort årliga överenskommelser, med början 2010, om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Syftet med dessa överenskommelser har varit att skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare genom att utveckla insatser, verktyg och processer inom hela socialtjänsten med stöd av ny teknik. Kopplat till varje Hedemora kommun Hornsida E post vardochomsorgskontoret@hedemora.se Organ4sationsnr Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box Hedemora Besöksadress Vintergatan 2 Hedemora 'relefon Fax Bankgiro

15 Datum Hedemora kommun Sida 2(3) överenskommelse har regeringen via SKL utbetalt stimulansmedel för definierade användningsområden och mål. En betydande del av överenskommelsen rör kommunernas arbete med ehälsa, som också syftar till att uppnå målen i den digitala agendan. Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Ja X X Nej X Jämställdhetschecklistan 1. Kan ärendet få konsekvenser som gör att det är viktigt med en jämställdhetsanalys? (Om svaret på fråga 1 är Nej, hoppa över fråga 2-4 ) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och män? 4. Om ojämställdhet upptäckts - föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? Ja Nej X Integration 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? Kan vara lättare med tekniken än språket 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella x skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? Ja X Nej Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? X På vilket sätt? Ekonomi För 2014 finns möjlighet för länen/regionerna att via SKL söka stimulansmedel för att fortsätta bedriva det gemensamma utvecklingsarbetet på ett samordnat sätt. Stimulansmedelen som kan sökas utgör för kommunerna i Dalarnas län tillsammans kronor för verksamhetsutveckling genom gemensamma projekt, och för samordnare kronor. Stimulansbidraget ska användas till projekt och aktiviteter i länet i syfte att nå samtliga mål för den nationella överenskommelsen.

16 Datum Hedemora kommun Sida 3(3} Beslutsunderlag Socialstyrelsens grundkrav för stimulansmedel avseende ehälsoutveckling i kommunerna 2014 Förslag till beslut Vård- och omsorgsförvaltningen fö reslår omsorgsnämnden att påbörja processen med att skapa möjligheter för ökad trygghet, delaktighet och service i hemmet inklusive att övergå till digital teknik för samtliga trygghetslarm. Mona Forsberg Förval tningschef

17 ji Socialstyrelsen Dnr x 17863/2013 1(4) Utvärdering och analys Dick Lindberg dick.l indberg@socialstyrelsen.se Regionala e-hälsosamordnare Grundkrav för stimulansmedel avseende effälsoutveckling i kommunerna 2014 I regeringens överenskommelse med SKL för 2014 beskrivs tre grundkrav 1 som ska vara uppfyllda för att länen ska få behålla de stimulansmedel som ställts till förfogande för året. Grundkraven är i korthet: Länet lämnar in en konkret projektplan. (Sker av mig for hela regionen) Va1je kommun i länet visar ett beslut från relevant nämnd e ller styre lse o m att påbö1ja processen att etablera konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik" inklusive att övergå till digitala trygghetslarm. (Ska göras av er i kommunerna) Länet presenterar en uppdragsbcskrivning för den regionala samordnaren. (Sker av oss på regionen) I överenskommelsen framgår att grundkravcn ska vara uppfyllda den 3 1 mars Socialstyrelsen har i uppdrag att bedöma om grundkraven är uppfyllda. För att Socialstyrelsens ska få del av dokumenten kommer SKL att samla in dem och sända dem vidare til l Socialstyrelsen. Detta innebär vidare att länsorganisationerna ombes att samla ihop besluten från kom munerna i respektive län (punkt 2 ovan) och skicka dem till S KL. Samtliga dokument ska vara SKL tillhanda senast den 31 mars (Ordnar vi reg ionalt.) Nedan finns beskrivet vilka krav på innehåll Socialstyrelsen ställer på dessa dokument, i punktform. Det ställs inga krav på omfång eller former för dokumenten. Vi har också lämnat några exempel på hur det kan se ut. De anger en tänkt nivå på hur detaljerade projektplanerna bör vara. Detta är en lägsta nivå, ingenting hindrar att länsorganisationen gör mer detaljerade projektplaner eller uppdragsbeskrivningar, för sin egen skull. Konkret projektplan Länet lämnar in en konkret projektplan över vad som ska geno11?föras inom de målområden som man avser satsa på, i namngivna kommuner, och på vilket sätt dettaförvänlas bidra till ny/ta för den enskilde eller möjlighet till effektivisering hos huvudmän och utförare. 1 Det finns också ett villkor om egenfinansiering. Rapporteringen om detta finns beskrivet i ett mejl från Socialstyrelsen den 22 januari SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax ! sociolstyrelsen@soc iolslyrelsen.se

18 SOCIALSTYRELSEN Dnr 17863/2013 2(4) Socialstyrel'>ens krav För ett godkännande ska planen in nehålla minst följande fyra uppgifter: Namn på de kommuner som ska delta (Ni kan lämna förs lag på vilka projekt ni verkligen skulle vilja delta i av de 5 områdena) En kortfattad beskrivning av vad som ska genomföras, på "output"-nivä. Vi behöver inte detaljer om alla möten, alla kontakter etc. Ett eller flera mål, dvs. beskrivning på vilket sätt satsningen förväntas bidra ti ll nytta eller effektivisering En preliminär budget för hela projektet, stimulansmedel och egeninsats Nedanstående skriver jag för hela regionen Exem De I - Vad ska göras Mål för insatsen Prel. pro- Ko mmuner jektbudget i som deltar kronor Fem kommuner Genom att göra det Karlstad ska lansera en c- enklare för ungdomar tjänst för ungdo- som bor långt från en Torsby mar som vill ungdomsmottagning Hagfors komma i kontakt eller som av olika skäl Sunne med ungdomsmot- inte kan besöka en tagning. ungdomsmottagning Arvika att fä kontakt vill vi öka antalet ungdomar som besöker någon ungdomsmottagning. Fem kommuner Med ett digitalt system Karlstad ska gemensamt för trygghetslarm vill upphandla ett nytt vi förbättra tryggheten Torsby system för digitala för länets äldre. Hagfors trygghets larm. S unne Arvika Kommunen ska Genom att al I berörd Arvika utrusta a ll berörd socialtjänstpersonal socialtjänstperso- har säker inloggning nal med e-leg för ökar vi datasäkerheten. säker inloggning i Det innebär också att kommunens verk- vi kan bygga ut de samhetssyst:em. mobila redskapen, så att hemtjänsten kan läsa och dokumentera i vcrksamhctssystemct mobilt. Kommunen ska Genom att personalen Nyköping upphandla läsplat- kan läsa och dokumen-

19 SOCl/\I.,STYRELSEN I 9 Dnr I 7863/2013 3(4) tor och implemcn- tera när de är på plats tera en app för hos hemtjänstbrukaren hemtjänstpersona- sparar kommunen 300 len så att de kan timmar ärligen. dokumentera i verksam hetssystemet mobilt. Beslut från kommunerna Varje kommun i länet visar ett beslut.från relevant nämnd eller styrelse om att påbörja processen att etablera konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik" inklusive au övergå till digitala trygghets/arm. J konceptet ska ingå en långsiktig plan.för.finansiering, organisation och samverkan inom ehälso-området. Utvecklingen av ef/älsa ska bedrivas i nära samverkan med verksamhetsansvarigaför social!jänsten och med regionala stöd\ trukturer för en evidens baserad praktik i socialtjänsten. I detta ingår att berörda medarbetare i socialtjänsten och hemsjukvården ska ha tillgång till säker ro ll- och behörighetsidcntiftkation som ger möjlighet att dokumentera mobilt och att komma åt information på ett enkelt sätt. Det ingår även att infö ra mobil dokumentation i socialtjänsten, så att medarbetarna kan do kumentera på plats hemma hos brukarna och även komma åt relevant information där - genom surfplattor, mobiltelefoner e ller andra tekniska hj älpmedel. Socialstyrelsens krav (ert uppdrag att siinda till mig) Protokollsutdrag från "re levant nämnd" eller styrelse med ett beslut om att de har för avsikt att påbörja en process att etablera konceptet "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik" inklusive att övergå till digitala trygghetslarm Kommunen behöver inte ha vidtagit några åtgärder utan det räcker med en avsi ktsförklaring. Det bör framgå att arbetet ska göras i samverkan med de regionala stödstrukturcrna, t.ex. de regionala e-hälsosamordnarna. Ansvarig förvaltning, avdelning eller person bör utses i beslutet. Det kan handla om att påbörja en kartläggning av förutsättningarna för att införa digital teknik, hur finansieringen ska gå till, hur arbetet ska o rganiseras och samordnas. Uppdragsbeskrivoing för regionala c-hälsosamordnare (görs av oss regionalt) Länet presenterar en uppdragsbeskrivning for den regionala samordnaren. Uppdragsbeskrivningen är en ko nkretisering av hur samordnaren ska driva samordning, utveckl ing och implementering av e-tjänstcr och nya arbetssätt, övergång till digitala trygghctslarm för länets alla kommuner, sprida kunskap samt upprätthålla regionala nätverk om e Hälsa där kommunerna ingår. Enskilda utförare ska ges möjlighet att delta i nätverk och aktiviteter.

20 SOCIALSTYRELSEN Dnr I 7863/2013 4(4) Socialstyre/sen.\ kmv I uppdragsbeskrivningen ska följande uppgifter finnas med: Namn på samordnaren Organisatorisk tillhörighet Tjänstens omfattning Beskrivning av arbetsuppgifter där det framgår hur stor andel av tjänsten som samordnaren förväntas lägga på varje arbetsuppgift Beskrivning av hur samordnaren ska verka för att enskilda utförare deltar i nätverk och aktiviteter Exempel på beskriv11i11g av arbetsuppgifter Den regionala e-hälsosamordnaren ska: Ansvara för ett länsgemensamt projekt för att alla kommuner ska övergå till digitala trygghctslarm Delta i nationella samo rdningsgruppen på SKL, och delta i nationella projekt. Ansvara för ett länsgemensamt nätverk med alla kommuner Stötta kommuner som bedriver projekt med stöd av stimulansmedlen och följa upp dessa projekt Arrangera utbildningar för kommunerna inom områdena, digitala trygghetslarm, NPÖ, säker roll- och behörighetskontroll, e- tjänster för allmänheten och socialtjänstens brukare - 40% 10 % 10% 30% 10 %

21 it. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 8(22) Omsorgsnämnden Dnr VO Rapport angående minskade platser på SÄBO Kommunens MAS, Marianne Henriksson, har skrivit en rapport om konsekvenser för de äldre till följd av minskat antal platser på särskilt boende i kommunen. Besluts underlag Vård- och omsorgsutskottet den 19 mars Vård- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 26 februari 2014 Omsorgsnämndens förslag till beslut Utdrag till Förvaltningschef,,,... ""...,,, I

22 it.. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdcsdatum Soda 7(11) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgs utskottet 22 Rapport angående minskade platser på SÄBO Kommunens MAS, Marianne Henriksson, har skrivit en rapport om konsekvenser för de äldre ti Il följd av minskat antal platser på särskilt boende i kommunen. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningens skrivelse den 26 februari 20 l 4 Förslag till omsorgsnämnden Vård- och omsorgsutskottet beslutar att överlämna ärendet till omsorgnämnden utan eget försl ag. Utdrag till Om sorgsnämnden Justerandes sign ~;" (~l\l - 1 Utdragsbestyrkande I ~~t-/l~

23 it: HEDEMORA ~KOMMUN v o- it & -i L[- t-0 o Datum Sida 1(2) Marianne Henriksson/ MAS Åldringar drabbas av undernäring och försämrat allmäntillstånd då antalet platser i Särskilt boende minskat. Larmrapporter kommer om att åldringar drabbas av undernäring. Studier visar att 20-30% av åldringar som söker sjukhusvård är undernärda. Det är ett nationellt problem som också finns T ledemora kommun. Sjuksköterskorna som arbetar på kommunens kortidsavdelning har sett en markant förändring senaste året. Personerna som kommer till korttidsavdelningen har ett försämrat allmäntillstånd, många är undernärda. Undernäring ger ett försämrat hälsotillstånd med stor risk för trycksår, svårläkta infektioner, försämrad rehabiliteringsföm1åga, förvirring och för tidig död. De flesta som kommer till kortidssavdelningen kommer via sjukhuskliniker, men vårdtiderna på sjukhusen är korta och undernäringen har inte uppkommit där utan det har pågått en längre period hemma i ordinärt boende. Äldre, ensamma personer som bor hemma löper stor risk att drabbas av undernäring. Många får mat levererad som färdiglagade matlådor, efter överlämnande så vet man inte riktigt vad som händer, om den blir uppäten eller inte. Hemtjänstpersonal ser att många åldringar inte äter den levererade maten. Måltidssituationen är viktig för åldringar, många äter dåligt och får sämre aptit av att äta i ensamhet. Möjlighet till social samvaro vid måltider förbättrar aptiten, vilket genererar ökat välbefinnande. När åldringar flyttar till särskilda boenden ser man ofta att de börjar äta bättre och att allmäntillståndet förbättras. Personer som vårdas i ordinärt boende har inte möjlighet att få samma tillgång till optimal nutrition som personer boende på Särskilda boenden. Hedemora kommun Hemsida E-post kommun@hedemora.se Organisationsrv PostadrBss Hedemora kommun Box Hedemora Besöksadress Tjädernhuset Hökargatan 6 Hedemora Telefon Fax Bankgiro

24 Datum Hedemora kommun Sida 2(2) Vård och omsorgsförvaltningen har minskat antalet platser i särskilt boende. Vid den senaste minskningen av antalet platser i Särskilt boende(våren 2013), rådde balans med antalet ansökningar till Särskilt boende och kortidsplatser. Väntetiden för plats på Särskilt boende var inte så lång och personernas allmäntillstånd försämrades inte så markant som i nuläget. Väntetiden för plats till särskilt boende har ökat från 26 dagar våren 2013 till 61 dagar hösten 2013.ldagsläget är det 15 personer som är beviljade plats på särskilt boende, 10 av dessa vårdas på kortidsavdelning i väntan på plats. Övriga vårdas i hemmet, med omfattande hemtjänstinsatser. Det finns 21 personer som har mer än 100 timmar hemtjänst/månad Under 2013 beviljades 91 personer Särskilt boende. Av dessa personer avled 19 personer(21 % ) inom &månader efter att ha flyttat till Särskilt boende, 15 personer(l 7%) avled hann aldrig flytta till Särskilt boende.

25 it. HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgs nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 9(22) Dnr VO Redovisning och förslag på förändring av förvaltningens servicebostäder Förvaltning har idag tre stycken servicebostäder; Backliden 6 och 10 samt I-lökargatan. Det finns tomma lägenheter på Backliden l 0, gemensamhetsutrymmet på Hökargatan är inte ändamålsenligt. Vilka förändringar kan göras för att bättre anpassa verksamheten? Beslutsunderlag Vård- och om sorgsutskottet den 19 mars Vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 mars 2014 Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att arbeta vidare med att få till en ny gemensamhetslokal på Hökargatan alternativt flytta verksamheten. Omsorgsnämnden beslutar uppdra åt förvaltningen att genomföra en nedläggning av Backliden 6 under första halvåret Utdrag till Förvaltningschef Justerandes sign I"""''""''"'""

26 A. HEDEMORA ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 5(11) Omsorgsnämndens arbetsutskott, vård- och omsorgsutskottet 20 Redovisning och förslag till förändring av förvaltningens servicebostäder Förvaltning har idag tre stycken servicebostäder; Backliden 6 och 10 samt Hökargatan. Det finns tomma lägenheter på Backliden 10, gemcnsamhctsutrymmet på Hökargatan är inte ändamålsenligt. Vilka förändringar kan göras för att bättre anpassa verksamheten? Beslutsunderlag Vård- och omsorgsförvaltningcns ~jänstcskrivelse den 12 mars 2014 Vård- och omsorgsutskottets beslut Vård- och omsorgsutskottet hcslutar uppdra åt förvaltningen att arbeta vidare med att få till en ny gemensamhetslokal på Hökargatan alternativt flytta verksamheten. Vård- och omsorgsutskottet beslutar uppdra åt förvaltningen att genomföra en nedläggning av Back liden 6 under första halvåret 20 I 4. Utdrag till Förvaltningschef Justerandes sign /~/ U'r~ I

27 it. HEDEMORA ~KOMMUN V 0 - l 1 s - l L/ T JÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (3) Carina Nordahl. 0225/34407 carina. nordahl@hedemora.se Redovisning och förslag till förändring av förvaltningens servicebostäder Sammanfattning Förvaltningen har idag 3 servicebostäder Backliden 6 och 10 samt I lökargatan. Idag finns tomma lägenheter i Långshyttan på Backliden I 0. När man har erbjudit brukare att flytta dit vill man inte för det ligger i Långshyttan. Hökargatan har idag för liten gemensamhetslokal för att kunna ta emot det antalet brukare som de enligt plan för LSS skall kunna ta emot. Ärendebeskrivning Hur kan vi förändra så att vi har servicebostäder där brukarna vill bo? Vilka förändringar kan göras i befintliga servicebostäder? Bakgrund Baekliden I O:s service bostad består av ett trapphus med 6 lägenheter där en lägenhet är gemensamhetslokal. Ytterligare en lägenhet i trapphuset bredvid hör till servicebostaden. Backliden I 0 har i dagsläget 3 tomma lägenheter. En person har aviserat att han vill flytta in på backlidcn 10. I alla lägenheterna bor det killar. Förvaltningen står för hyran ide icke uthyrda lägenheterna för att inte andra personer utan beslut skall flytta in i trapphuset. De två lägenheter som är outhyrda har varit det hela hösten. förvaltningen har erbjudit personer med behov att bo i servicebostad att flytta till Baekliden I 0 men de har tackat nej pga. att servicebostaden ligger i Långshyttan. Baeklidcn 6 har idag tre brukare. Alla lägenheter ligger i samma trapphus samt att gemensamhetslokalen även finns där. På Backliden 6 bor idag bara tj ejer. Alla platser är idag belagda men en person har sagt till att hennes kontrakt skall sägas upp. En person är beviljad permission från rättspsykiatriska avdelningen i Säter och den tredje personen har beviljats boende i Borlänge men det kan få svårt att verkställa inom den tid som de har skyldighet alt göra (6mån). Hedemora kommun Hemsida E-post vardochomsorgskontorel@hedemora.se Organisalionsnr Postadress Vård- och omsorgsförvaltningen Box Hedemora Bosöksadrcss Vintergatan 2 Hedemora Telefon Fax l:lankgito

28 Datum Hedemora kommun Sida 2(3) I-lökargatan har idag 7 brukare kopplade till servicebostaden. En del av brukarna bor i samma byggnad som gemensamhetslokalen och de har behov av närheten till personallägenheten. Övriga bor i kringliggande hus. Gemensamhetslokalen är idag för liten för den stora gruppen brukare som har behov att komma dit. Ytterligare diskussioner med Hedemora bostäder måste till för att servicebostaden skall kunna ta emot så många brukare som planen anger. Förvaltningen har arbetat med att försöka se om det finns en möjlighet att 13ackliden 6 flyttar in i Backliden 1 O:s tomma lägenheter. Utifrån gjorda riskbedömningar (under hösten 20 I 3) både för brukare och personal ser vi att det finns en möjlighet att avveckla Backliden 6. Två av brukarna erbjuds att flytta in på Backliden 10 och den tredje personen kan bo kvar i sin lägenhet som en satellitlägenhet till Backliden 10. Personer bosatta i en servicebostad kan ha mycket olika problematik. En del av dessa brukare har flyttats runt många gånger på grund av att boendet inte kunnat klara av personernas problematik som kan bestå av att inte kunna hantera sin vardag och i frustrati on slår sönder inredningar och föremål. Koppling till mål/policy/riktlinjer Barnchecklistan 1. Berör ärendet barn eller unga? (Om svaret är Nej hoppa över fråga 2 och 3) 2. Innebär beslutet att hänsyn tagits till barns och ungdomars bästa? Motivera: "[Skriv text här]" 3. Har barn och ungdomar fått säga sin mening? På vilket sätt?: "[Skriv text här]" Ja Nej X Jämställdhetschecklistan 1. Kan ärendet få konsekvenser som gör att det är viktigt meden jämställdhetsanalys? (Om svaret på fråga 1 är Nej, hoppa över fråga 2-4 ) 2. Redovisas statistik könsuppdelat? 3. Beskrivs konsekvenserna av beslutet för flickor och pojkar, kvinnor och män? 4. Om ojämställdhet upptäckts - föreslås åtgärder som bidrar till jämställdhet? Ja Nej X Integration 1. Har hänsyn tagits till människor som inte behärskar det svenska språket i tillräcklig omfattning? På vilket sätt? "[Skriv text här]" 2. Har hänsyn tagits till att det finns stora sociala och kulturella skillnader mellan människor, bl a på grund av ursprung? På vilket sätt? "[Skriv text här]" Ja Nej

29 Datum Hedemora kommun Sida 3(3) Miljö och klimat Ja Nej 1. Har hänsyn tagits till beslutets påverkan på miljö och klimat? På vilket sätt? "[Skriv text här)" Ekonomi En nedläggning av Backliden 6 from 116 skulle innebära en besparing på ca 1,5 miljoner. Hökargatans utökning av antalet brukare som bor kopplade till servicebostaden beror på om Hedemorabostäder kan lösa frågan om större gemensamhetslokal. Kan man hitta en lösning så borde det bli billigare än att öppna upp ytterligare en servicebostad. Konsekvenser Att flytta dessa personer kan innebära att de blir oroliga och deras trygghet försvinner och att kostnader för omhändertagandet kommer att öka. Övertalig personal erbjuds omplaceringar via placeringsgruppen. Motivering till beslut En förändring behöver göras för att få tillgång servicebostäder där brukarna vill bo. Att behålla 2 servicebostäder i Långshyttan med ständigt tomma lägenheter och övertalig personal är inte hållbart i längden. Förslag till beslut Att förvaltningen får i uppdrag att arbeta vidare med att få till en ny gemensamhetslokal på Hökargatan alternativt att flytta verksamheten. Att genomföra en nedläggning av Backliden 6 under 1 :a halvåret 2014 Hf/Y)o. \tordö 1 1 Mona Forsberg Förvaltningschef Utredare

30 ~HEDEMORA ~KOMMUN Omsorgs nämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 10(22) 7 SKL:s genomlysning av ekonomin i Hedemora kommun SKL gjorde en s.k. genomlysning av kommunens ekonomi och den presenterades för politiker och tjänstemän i början av december En del som berörde socialförvaltningen vidarebefordrades till omsorgsnämnden den 4 december. Inför budgetdiskussionerna presenteras nu den del som berör vård- och omsorgsförvaltningen. Beslutsunderlag SKL:s analyslysgrupps presentation finns tillgänglig på webben tillsammans med övriga kallelsen Omsorgsnämndens förslag till beslut Omsorgsnämnden har tagit del av informationen. Justerandes sign

31 Hedemora Analysgruppens presentation: Anders Nilsson Signild Östgren 1

32 Vår grundanalys - Nulägesanalys av ekonomin - Kommunens läge idag? - Verksamheterna? - Framtidsanalys av ekonomin - Hur ser det ut de närmaste åren? - Analys av ekonomistyrningen - Vad krävs för att hantera era utmaningar? - Förbättringsmöjligheter? Vi vill skapa en gemensam bild av situationen och behovet av åtgärder. 2

33 Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika Hedemora Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Jfr övergripande Jfr bo Jfr grsk Jfr gysk Jfr äo Jfr ifo Jfr LSS 1 Skurup Vara Tomelilla Svalöv Sölvesborg Höör Lycksele 2 Timrå Kalix Åmål Hultsfred Gällivare Heby Bräcke 3 Gagnef Båstad Ovanåker Åstorp Åtvidaberg Åmål Boden 4 Mönsterås Leksand Hallstahammar Forshaga Kalix Skurup Emmaboda 5 Mora Mönsterås Fagersta Salem Kinda Håbo Hultsfred 6 Hörby Lysekil Älvkarleby Tierp Härnösand Lilla Edet Kungsör 7 Bromölla Vimmerby Kramfors Hallsberg Nordanstig Nordanstig Mellerud Samtliga uppgifter är hämtade från 3

34 Antal Folkmängd Antalet invånare Invånare totalt, antal

35 Antal personer Befolkningsförändringar Ackumulerat Ackumulerat immigrationsnetto Ackumulerat födelseöverskott Ackumulerad inrikes nettoinflyttning

36 Procent Kommunal skattesats Procent, ,00 21,90 21,90 Skattesats till kommun 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 20,00 15,00 10,00 5,00 0, = 22,63 (skatteväxling hemsjukvård 0,23) 6

37 Procent Kommunal skattesats 2012 i jämförelse Skattesats till kommun 25,00 22,40 21,59 22,44 21,45 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 Hedemora Jämförbara Länet Riket 7

38 Miljoner kronor Värdet av en skattekrona Miljoner kronor, ,0 25,0 20,0 20,5 20,9 21,7 22,8 23,7 24,1 24,2 15,0 10,0 5,0 0,

39 0 Arets resultat, kommuner ~All a kom ~ Hedemo ra -.-Liknande Cl>... ~ c -~ > QI Sl s:... 0 ~ Sveriges Kommuner och Landsting

40 0 Arets resultat, kommunkoncerner ~ Alla kom ~ Hedemora -.-Liknande... cu t'll s::: ftl >.5... Q.I Cl g :=r::: Sveriges Kommuner och Landsting

41 Kronor per invånare 800 Räntenetto, kommuner Alla kom Hedemora Liknande

42 Räntenetto, kommunkoncerner ~Alla kom ~ Hedemora...,._Liknande ~ ~ = :;i. c ~ -800 c c ~ ~ Sveriges Kommuner och Landsting

43 Kronor Långfristiga skulder Kommun och koncern, Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv

44 Kronor Långfristiga skulder Kommun och koncern, 2012 i jämförelse Långfristiga skulder kommunen, kr/inv Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv Hedemora Jämförbara Länet Riket 14

45 Kronor Eget kapital Kommun och koncern, 2012 i jämförelse Eget kapital kommunen, kr/inv Eget kapital kommunkoncern, kr/inv Hedemora Jämförbara Länet Riket 15

46 Kronor Pensionsförpliktelser Kommun, 2012 i jämförelse Pensionsförpl o löneskatt ej redov i balansräkning kommun, kr/inv Hedemora Jämförbara Länet Riket 16

47 Soliditet, procent ,0 Kommunkoncerners bokförda förmögenhet (inkl pensionsskuld) ,0 40,0 20,0 Hedemora Liknande kommuner 0,0-20,0-40,0-60,0-80,0 17

48 -17,0-9,7 4,6 8,6 Procent 43,8 49,4 53,6 67,0 Soliditet Exkl. o inkl. pensionsåtagande kommun, 2012 i jämförelse 80,0 Soliditet kommun, (%) Soliditet inkl pensionsåtag. kommun, (%) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 18

49 Kronor Procent Investeringar Kommunen, Nettoinvesteringar, kr/inv Andel av skatter och statsbidrag, procent 6,0% ,0% ,0% ,0% ,0% 500 1,0% ,0% 19

50 Några verksamheters nettokostnader 2012 avvikelse mot standardkostnad 20

51 Sammanfattning ekonomin Sammanfattning i fyra punkter: 1. Ni når inte era finansiella mål, klarar balanskravet pga engångsintäkter (återbetalningar från AFA) 2. Lägre överskott än genomsnittskommuner 3. Upplåning och investeringar sker främst i företagen 4. Förmögenheten är något lägre än jämförelsegrupp 21

52 Nyckeltal via Internet På SKL:s webbplats finns databasen Kolada Här kan man: hitta liknande kommuner studera nyckeltal på karta jämföra kommuner och grupper av kommuner, i tidsserier för nyckeltal om t.ex. ekonomi, verksamhet, arbetslöshet och demografi. Databasen innehåller även färdiga analyser t ex. för vård och omsorgsverksamheten samt förval barn och unga. 22

53 Varför jämföra och analysera? - Ger ett signalsystem - avvikelser jämfört med andra kommuner - avvikelser över tid - Förklara skillnader - påverkbara och icke påverkbara faktorer - Lära och utveckla - lära sig av goda exempel - ger underlag för bra uppföljning och prognoser - Förbättra den egna redovisningen - höja statusen på statistik och räkenskapssammandraget 23

54 Avvikelse, procent Några verksamheters nettokostnader avvikelse mot standardkostnad (%) Bo Grsk Gysk Äo Ifo LSS

55 Några verksamheters nettokostnader 2012 avvikelse mot standardkostnad Bo Grsk Gysk Äo Ifo Totalt LSS Avvikelse procent 16,6 10,4 11,4-7,3 11,2 5,2 2,4 Nettokostnad, kr per inv Standardkostnad, kr per inv Skillnad Skillnad, mnkr 11,8 13,4 7,9-12,4 4,3 25,0 2,4 25

56 Kronor per invånare Verksamhetens nettokostnader Per verksamhetsblock, Hedemora Jämförbara Länet Riket Politisk verksamhet Infrastruktur och skydd Fritid Kultur Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet 26

57 Kronor Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, Fysisk o tek. Planering samt bostadsförbättring Näringslivsfrämjande åtg. Konsument- och energirådgivning Turistverksamhet Gator och vägar samt parkering Parker Miljö och hälsa, myndighet Miljö och hälsa, hållbar utveck. Alkoholtillstånd Räddningstjänst Totalförsvar och samhällsskydd Totalt

58 Kronor Infrastruktur och skydd m.m. Per verksamhet, 2012 i jämförelse Fysisk o tek. Planering samt bostadsförbättring Konsument- och energirådgivning Gator och vägar samt parkering Miljö och hälsa, myndighet Alkoholtillstånd Totalförsvar och samhällsskydd Näringslivsfrämjande åtg. Turistverksamhet Parker Miljö och hälsa, hållbar utveck. Räddningstjänst Totalt Hedemora Jämförbara Länet Riket 28

59 Kronor Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, Nettokostnad näringsliv och bostäder, kr/inv Nettokostnad energi, vatten och avfall, kr/inv Nettokostnad kommunikationer, kr/inv Totalt

60 Kronor Affärsverksamhet Per verksamhetsblock, 2012 i jämförelse 700 Nettokostnad näringsliv och bostäder, kr/inv Nettokostnad energi, vatten och avfall, kr/inv Nettokostnad kommunikationer, kr/inv Totalt Hedemora Jämförbara Länet Riket 30

61 Kronor Förskola Totalt, Kostnad förskola, kr/inskrivet barn

62 Kronor Förskola Totalt, 2012 i jämförelse Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Hedemora Jämförbara Länet Riket 32

63 Procent Förskola Andel inskrivna, Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%)

64 Procent Förskola Andel inskrivna, 2012 i jämförelse Barn 1-5 år inskrivna i förskola, andel (%) Hedemora Jämförbara Länet Riket 34

65 Kronor Pedagogisk omsorg Totalt, Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn

66 Kronor Pedagogisk omsorg Totalt, 2012 i jämförelse Kostnad pedagogisk omsorg, kr/inskrivet barn Hedemora Jämförbara Länet Riket 36

67 Procent Pedagogisk omsorg Andel inskrivna, ,0 Barn 1-12 år inskrivna i pedagogisk omsorg, andel (%) 5,0 5,0 4,0 3,0 3,0 3,0 2,0 2,0 2,3 2,1 1,8 1,0 0,

68 Procent Pedagogisk omsorg Andel inskrivna, 2012 i jämförelse 3,5 Barn 1-12 år inskrivna i pedagogisk omsorg, andel (%) 3,0 2,9 2,5 2,0 1,8 1,6 1,8 1,5 1,0 0,5 0,0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 38

69 Kronor Fritidshem Totalt, Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn

70 Kronor Fritidshem Totalt, 2012 i jämförelse Kostnad fritidshem, kr/inskrivet barn Hedemora Jämförbara Länet Riket 40

71 Procent Fritidshem Andel inskrivna, Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%)

72 Procent Fritidshem Andel inskrivna, 2012 i jämförelse 60 Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem, andel (%) Hedemora Jämförbara Länet Riket 42

73 Kronor Förskoleklass Hemkommun, Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev

74 Kronor Förskoleklass Hemkommun, 2012 i jämförelse Kostnad förskoleklass hemkommun, kr/elev Hedemora Jämförbara Länet Riket 44

75 Kronor Grundskola Totalt, Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev

76 Kronor Grundskola Totalt, 2012 i jämförelse Kostnad grundskola hemkommun, kr/elev Hedemora Jämförbara Länet Riket 46

77 Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev

78 Kronor Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2012 i jämförelse Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för lokaler i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Läromedelskostnad i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Kostnad för undervisning i kommunal grundskola, kr/elev Hedemora Jämförbara Länet Riket 48

79 Antal Grundskola Lärartäthet totalt, ,0 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal 12,0 10,8 12,2 10,0 9,9 9,4 9,2 9,7 9,5 8,0 6,0 4,0 2,0 0,

80 Antal Grundskola Lärartäthet, 2012 i jämförelse 14 Elever/lärare (årsarbetare) i grundskola totalt, antal Hedemora Jämförbara Länet Riket 50

81 Poäng Grundskola Meritvärde, Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt

82 Poäng Grundskola Meritvärde, 2012 i jämförelse 250 Meritvärde i åk. 9 totalt, genomsnitt Hedemora Jämförbara Länet Riket 52

83 Bever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt, andel{%), 2012 (fokus: Hedemora) 1oon Vasaskolan Jonsboskolan 53 Sveriges Kommuner och Landsting

84 Kronor Gymnasieskola Totalt, Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev

85 Kronor Gymnasieskola Totalt, 2012 i jämförelse Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev Hedemora Jämförbara Länet Riket 55

86 Andel Gymnasieskola Frekvens, Gymnasiefrekvens, (%) ,0 79,0 77,0 79,0 76,0 79,0 82,

87 Andel Gymnasieskola Frekvens, 2012 i jämförelse ,0 Gymnasiefrekvens, (%) 76,7 76,9 76, Hedemora Jämförbara Länet Riket 57

88 Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 100% 90% 80% 70% 60% % 40% 30% 20% 10% 0%

89 Andel Gymnasieskola Andel per huvudman, 2012 i jämförelse Gymnasieelever i kommunens egna skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) Gymnasieelever i andra kommuners, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) 100% 90% 22 80% % 60% % % 30% 20% % 21 0% Hedemora Jämförbara Länet Riket 59

90 Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för undervisning i kommunal gymnasieskola, kr/elev

91 Kronor Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2012 i jämförelse Övriga kostnader i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för läromedel i kommunal gymnasieskola, kr/elev Elevvårdskostnad i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnad för skolmåltider i kommunal gymnasieskola, kr/elev Kostnader för lokaler i kommunal gymnasieskola, kr/elev Hedemora Jämförbara Länet Riket 61

92 14,4 Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 14,2 14,0 13,8 13,6 13,4 13,2 13, Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 62 Sveriges Kommuner och Landsting

93 98,0 Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) 96,0 94,0 92,0 90,0 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78, Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 63 Sveriges Kommuner och Landsting

94 85,0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, totalt, andel (%) 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40, Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 64

95 85,0 Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 55,0 50,0 45,0 40, Hedemora Liknande kommuner gymnasieskola, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 65 Sveriges Kommuner och Landsting

96 Kostnad äldreomsorg, kr/inv Hedemora Liknande kommuner äldreomsorg, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 66

97 Kronor Äldreomsorg Per typ av verksamhet, Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad ordinärt boende äldreomsorg övrigt, kr/inv 65+ Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/inv

98 Kronor Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse Kostnad öppen verksamhet äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad ordinärt boende äldreomsorg övrigt, kr/inv 65+ Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/inv Hedemora Jämförbara Länet Riket 68

99 Kronor Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare

100 Kronor Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2012 i jämförelse Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Hedemora Jämförbara Länet Riket 70

101 Andel Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, ,0 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 16,0 15,3 15,4 14,0 12,0 10,0 10,4 13,5 13,2 12,2 10,1 8,0 6,0 4,0 4,8 4,8 4,8 4,7 4,3 3,8 3,7 2,0 0,

102 Andel Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2012 i jämförelse Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 12,0 10,0 10,1 9,4 11,1 11,1 8,0 6,0 4,0 3,7 5,4 4,7 4,9 2,0 0,0 Hedemora Jämförbara Länet Riket 72

103 Kronor Äldreomsorg Korttidsvård, Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv

104 Kronor Äldreomsorg Korttidsvård, 2012 i jämförelse Kostnad korttidsvård äldreomsorg, kr/inv Hedemora Jämförbara Länet Riket 74

105 Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv

106 Kronor Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv Kostnad familjerätt, kr/inv Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Kostnad övrig vuxenvård, kr/inv Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv Hedemora Jämförbara Länet Riket 76

107 Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv 0-20 år

108 Kronor Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 2012 i jämförelse Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad Institutionsvård för barn och unga kr/inv 0-20 år Kostnad familjehemsvård barn och unga, kr/inv 0-20 år Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv 0-20 år Hedemora Jämförbara Länet Riket 78

109 Kostnader för barn och unga 0-19 år Ofärdsindikatorer och Kostnader Barn och unga 0-19 år Hedemora ,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 Summerad Ofärd Källa: Socialstyrelsen 79

110 Kostnad barn och unga 0-19 år Riskfaktorer och Kostnad barn och unga 0-19 år Hedemora ,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 Summerad risk Källa: Socialstyrelsen 80

111 Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad missbrukarvård, kr/inv år

112 Kronor Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 2012 i jämförelse Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad familjehemsvård vuxna missbrukare, kr/inv år Kostnad missbrukarvård, kr/inv år Hedemora Jämförbara Länet Riket 82

113 1 500 Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Hedemora Liknande kommuner IFO, Hedemora, 2012 Dalarnas län (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) 83 Sveriges Kommuner och Landsting

114 Kronor Antal per 1000 invånare Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv , , ,0 15, ,0 5,0 0,0 84

115 Kronor Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 2012 i jämförelse Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv , , ,6 23,4 23,2 23,0 22, ,5 22, ,2 Hedemora Jämförbara Länet Riket 22,4 22,2 22,0 21,8 21,6 21,4 85

116 Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv 0-64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år

117 Kronor Funktionshinder Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse Lokalkostnader insatser för funktionsnedsatta enl SoL/HSL kr/inv 0-64 år Lokalkostnader insatser enl LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad öppen verksamhet insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad särskilt boende insatser för. funktionsneds, kr/inv 0-64 år Kostnad ordinärt boende insatser för. funktionsneds, exkl. lokalkostnader, kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år Hedemora Jämförbara Länet Riket 87

118 Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, Kostnad personlig assistans, kr/inv 0-64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år

119 Kronor Funktionshinder LSS Per typ av verksamhet, 2012 i jämförelse Kostnad personlig assistans, kr/inv 0-64 år Kostnad daglig verksamhet, enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad övriga insatser enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad exkl lokalkostnad boende enl LSS kr/inv 0-64 år Kostnad insatser enligt LSS och LASS, exkl ersättning från FK och lokalkostnader, kr/inv 0-64 år Hedemora Jämförbara Länet Riket 89

120 Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare

121 Kronor Funktionshinder LSS Daglig verksamhet och boende, 2012 i jämförelse Kostnad daglig verksamhet enl. LSS, kr/brukare Kostnad exkl lokalkostnader boende enligt LSS kr/brukare Hedemora Jämförbara Länet Riket 91

122 Sammanfattning verksamheterna - Jämfört kommunens nettokostnader med standardkostnaden är det bara äldreomsorgen som har lägre nettokostnader än standardkostnaden. Alla andra verksamheter har högre nettokostnader. Sammanlagt överstiger nettokostnaderna standardkostnaden med 27 miljoner. - Inom barnomsorgen har förskolan låga kostnader jämfört liknande kommuner. - Grundskolan och gymnasieskolan har höga kostnader jämfört liknande kommuner. Lägre personaltäthet och lägre andel godkända. 92

123 forts - Äldreomsorgen har betydligt lägre kostnader än jämförbara kommuner, ca 29 miljoner. Särskilda boenden är betydligt billigare än jämförbara kommuner men hemtjänsten är något dyrare. Korttidsvården har lägre kostnader än jämförbara. - Totalt kostar individ- och familjeomsorgen mindre än liknande kommuner. Det är missbruksvården som sticker ut. Relativt höga placeringskostnader både inom barn- och ungdomsvården och missbruksvården. - Hedemora är inom funktionshinderområdet en kommun som har högre kostnader än jämförbara kommuner. Framför allt inom LSS och SFB men även inom insatser som beslutas med SoL. 93

124 Framtidsanalys av ekonomin Hur ser det ut de närmaste åren 94

125 Ekonomiska förutsättningar för Kristinehamns kommun Framtidsanalysen består av två delar: En framskrivning av de demografisk betingade behoven utifrån kommunens befolkningsprognos. Beräkningen görs i fasta priser fram till En framskrivning av det kommunalekonomiska resultatet. Denna framskrivningen baserar sig på den demografiska utvecklingen och SKL:s bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen. Denna beräkning görs i löpande priser fram till

126 Demografisk framskrivning Vad beaktas inte? Den demografiska framskrivningen beaktar inte förändringar i servicenivån orsakade av förändrad efterfrågan eller satsningar/nedskärningar från kommunens sida, utan 2012 års nivå antas gälla under hela perioden. Vad beaktas? Förändring av folkmängden totalt och i olika åldersklasser. Förändringar inom olika målgrupper, t.ex. inom grundskolan hur antalet barn 7-15 år utvecklas. För funktionshinderområdet har vi dessutom antagit en årlig behovsökning på 1 procent utöver demografin. 96

127 Behov av kommunal verksamhet ~ T ota lt - övrigt ~ Funktionshindrade ~ Barnomsorg ~ Gymnasieskola - Grundskola ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ Sveriges Kommuner och Landsting

128 Verksamheternas kostnader 2012 och 2018 behov av omstrukturering Förändring Mkr Mkr Mkr % Grundskola ,5-5,3% Gymnasieskola ,6-24,2% Barnomsorg ,8 2,9% Äldreomsorg ,5 7,2% Funktionshindrade ,8 0,5% Övrigt ,8-3,5% Totalt ,8-2,1% 98

129 Slutsatser demografisk framskrivning I prognosen minskar befolkningen med 329 personer eller 2,2 % under perioden. Ni har en sammantagen behovsminskning på 2,1% vilket motsvarar 19 miljoner. Förskjutningar mellan åldersgrupperna innebär stora omstruktureringar mellan verksamheterna. Elevantalet minskar i skolan med drygt 250 elever. Det motsvarar cirka 27 miljoner kronor i 2012 års prisnivå. Inom barnomsorgen och äldreomsorgen ökar antalet barn och äldre motsvarande drygt 15 miljoner. Inom äldreomsorgen förväntas en kraftig ökning (drygt 300 personer), men det är framför allt antalet yngre-äldre som ökar. Även inom funktionshinderområdet förväntas en ökning av behoven. 99

130 forts.. Kommunen har en mycket stor utmaning i att anpassa verksamheterna till förändringarna i olika målgrupper. Framskrivningen bygger på oförändrade kostnader per brukare. För gymnasieskolan där elevantalet minskar kraftigt är det ett mycket tufft beräkningsantagande. Det är långsiktigt avgörande för kommunens ekonomi att verksamheten anpassas till befolknings- och behovsutvecklingen. 100

131 Ekonomisk framskrivning - Utgångspunkten för framskrivningen är Hedemoras ekonomiska resultat Hänsyn har också tagits till delårsbokslut och helårsprognos för 2013, inklusive engångsintäkt från AFA Försäkring på 16 miljoner. - Kostnadsutvecklingen (i fasta priser) enligt den demografiska framskrivningen med oförändrad ambitionsnivå, dvs 2012 års servicenivå under hela perioden. - Antaganden för utvecklingen av skatteunderlag m.m. enligt SKL:s cirkulär oktober 2013:53. - I prognosen har vi också räknat in det nya förslaget till utjämningssystem. 101

132 Förändringar i utjämningssystemet 2013 och 2014 enligt nuvarande och nytt system Utfall Prognos Prognos Förändring Nytt Kr/invånare 2013 Nuv 2014 Nytt 2014 nuv 2014 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola IFO Barn o ung utl bakgr Äldreomsorg Befolkningsförändr Bebyggelsestrukt Löner Kollektivtrafik Summa kostnadsutjämning Särskilt strukturbidrag 104 Minskat ordinarie strukturbidrag -188 Minskad regleringspost p.g.a. finansiering införandebidrag -271 Övriga förändringar regleringsposten -51 Totalt kr/invånare Totalt tkr

133 Framskrivning av resultaträkning (mkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster

134 Procent Verksamhetens nettokostnader och finansnetto som andel av skatter, generella statsbidrag och utjämning 120,0% 100,0% 100,0% 98,9% 98,1% 97,8% 97,2% 98,2% 99,6% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0%

135 Resultat om målet är 1% av skatter och bidrag Resultat före eo-poster, % Resultat om 1%, mkr Prognos/framskrivning, mkr Besparingskrav, mkr

136 Sammanfattande kommentarer Hedemora redovisade ett noll - resultat Ett något bättre resultat väntas för året 2013, men båda resultaten är beroende av engångsintäkter. Kommunen har under flera års tid erhållit engångsintäkter i form av konjunkturstöd, SKL-utdelning och AFA-pengar. När det nya förslaget om kommunalt utjämningssystem beslutas förbättras läget för Hedemora. Utan nya höjningar av statsbidragen indikerar framskrivningen att Hedemoras ekonomi ser hyfsat bra ut framöver om kommunen vill nå en rimlig resultatnivå de närmaste åren. Ett finansiellt mål på 1 % av skatter och bidrag innebär ett resultat på 8 miljoner/år. Kalkylen förutsätter att resurser kan flyttas från krympande verksamheter till växande, utan att t.ex. kostnaden per gymnasieelev ökar. 106

137 Hur väl följer kommunens kostnader demografin Faktisk totalt Demografi inkl reform totalt 105% 100% 95% 90% 85% 80%

138 Analys av ekonomistyrningen - Hur fungerar den idag? - Förbättringsmöjligheter?

139 Krav på ett styrsystem - Tydliga idéer om vad man vill med verksamheten - Tydlig finansiell målsättning som ger en långsiktigt hållbar ram för verksamheten - Transparant och stödjande resursfördelningssystem - Löpande uppföljning som markerar ansvar och ger vägledning - Tydliga signaler - Politiskt beredda att sätta ramar i linje med ekonomiska mål - Tilldelade ramar läggs till grund för verksamhetsplaneringen - Önskemål utöver ram bromsas politiskt - Budgeten skall hållas omprioriteringar inom ram - Tydligt regelverk 109

140 Är din organisation förändringsförmögen? Vilka beteenden/kultur dominerar din organisations vardag? 1. Fokus inåt i organisationen, nöjdhet med status quo grundad upplevd stabilitet, och/eller t idigare framgångar? &., SJALVBELATENHET 2. Fullt av aktivitet och stress som verkar vara driven av ångest och rädsla att förlora? 3. En inneboende nyfikenhet, handlingskraft och ständig vilja att bjuda "in störningar" för att fånga nya möjligheter och undvika faror? FALSK 0 FORANDRINGSFORMAGA ÄKTA FÖRÄNDRINGSFÖRMÅGA 110 Sveriges Kommuner och Landsting

141 Modell för styrning Från - Budgetfokus - Hålla budget - Intern förvaltning - Tjänstemannamål - Innevarande mål o nästa år - Många mål - Försöker fånga allt - Följa upp - Prat Till - Resultatfokus - Vad fick vi för pengarna - Medborgar-/brukarperspektiv - Politikermål (inriktning) - De närmaste tre åren - Strategiska inriktningar - Fokus på viktiga förbättringar - Utvärdera - Handling

142 Några centrala lärdomar - Fokus på pengar viktigt Men måste kompletteras med kvalitativa resultat - Fokus på verksamhetsmål och -planering viktigt Men måste kompletteras med mätning av resultat - Fokus på system och procedurer viktigt Men måste kompletteras med incitament Kultur styr mer än organisation och system 112

143 Er utmaning - Att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna och till förändringar i befolkningssammansättningen. - gäller särskilt utbildningsområdet - Att bibehålla och förbättra effektiviteten och den verksamhetsmässiga kvalitén. - Ev. skapa ett utrymme i driftbudgeten för ett utvecklingsprojekt om tidiga insatser (sociala investeringar). - Att förtydliga villkoren (befogenheter/ansvar) för nämndernas driftbudgetar. 113

144 Vad är Sociala investeringar, hur ska dom redovisas? - Sociala investeringar har blivit ett samlingsnamn för olika verksamhetsutvecklingsprojekt som syftar till att stötta barn och ungdomar som har en särskild problematik. - Ordet investering förvirrar i budget- och redovisningssammanhang. Driftbudgetprojekt är ett bättre namn. - I redovisningen är dessa satsningar inte investeringar i bokföringsmässig mening, de är löpande driftskostnader. - Ofta förefaller dessa satsningar ha karaktären av avgränsade verksamhetsutvecklingsprojekt som i vanlig ordning ska ingå i den årliga driftbudgeten/- redovisningen. 114

145 Vi gjorde en enkätundersökning vid vårt förra besök. Antalet personer vi träffade var dock endast 12 st så slutsatserna av svaren ska inte övertolkas utan endast ses som indikatorer på förhållandena i kommunen. 115

146 Ekonomin i Hedemora just nu, vad vår enkätundersökningen visade. Grundskola Kultur o fritid Gymnasieskola Förskola Företagen Mycket dåligt Varken eller Mycket bra IFO Kommunen som helhet Äldreomsorg Handikapp Infrastruktur 116

147 Ekonomistyrning i Hedemora, vad enkätundersökningen visade. Budgetprocess Kommunens organisation Åtgärder vid budgetavvikelser Kommunens planering Mycket dåligt Varken eller Mycket bra Informell styrning Formella regler Tydliga verksamhetsmål 117

148 Styrningskultur i Hedemora, vad enkätundersökningen visade. Kommunens bästa för ögonen Vision som styr, prioriteringsdialog Budgeten är ett åtagande Kommunens bästa för ögonen Mycket dåligt Varken eller Mycket bra Förtroende mellan pol/tjm Tydliga finansiella mål Tydliga verksamhetsmål 118

149 Hinder för verksamhetsförändringar i Hedemora, vad enkätundersökningen visade. Särintressen blockerar Rädsla för protester Beslut förhalas av tjm Stämmer Varken eller Stämmer inte Pol. ej överens om nödvändigheten Ej påverkbara yttre orsaker Svårt att nå stabila majoriteter 119

150 Budgetavvikelser, Omsorgsnämnden o Utbildningsnämnden Omsorgsnämnden... 0 ] 330 r-~~------:::::=::::::::::::;;::;;;;:=::~~==:::::::::::::;;;;;;; f-~~~~~~~~~~ > c: ;320 1~~_J~~:::::~:::::::==:;;;;;::::::::;;::;;;=::::::=:::::!~~~~::::~~~- Utbi ldningsnämnden Sveriges Kommuner och Landsting

151 Budgetavvikelser för kommunstyrelsen 100 ~ Budget - Bokslut c e ~ a,, c 0!=' ~ Sveriges Kommuner och Landsting

152 Ekonomistyrning våra iakttagelser - Ni bedömer själva att ekonomin är relativt bra. - Missnöje med hur organisation, budgetprocess mm fungerar. - Driftbudgeterna hålls inte av de stora nämnderna. - Förtroendet mellan olika funktionen kan behöva stärkas - Inslag av stuprörstänkande, helhetsperspektivet kan behövas stärkas hos fler funktioner. - Ni har inget tydligt centralt resursfördelningssystem som fångar befolkningsförändringar. 122

153 När fattas beslut om nya resurser till verksamheternas driftbudgetar.(2013 prognos) ( Budget KF framräknas i förhållande till kostnad i bokslutet året innan) Ram i början 7 0 KF budget TA Budget Bokslut Summa

154 Funderingar om principer för styrsystemet Lös ram Skapar oklarhet om var ansvaret ligger Inbyggs förväntan nya tillskott Ständig anpassning (t ex nya skatteprognoser) Fast ram Tydlig ansvarsfördelning Stabila förutsättning Ej spekulativ Förskjuten anpassning (t ex nya skatteprognoser) Inriktningsplanering Central styrning Decentraliserad styrning 124

155 Hur vill ni att budgetstyrningen ska gå till? - Ska ni luta er mot central eller decentral modell? - Vad innebär valet för rollfördelning mellan olika organisatoriska nivåer? - Hur styrande ska budgeten vara för verksamheten? Vad innebär det utifrån ett ansvarsperspektiv? 125

156 Hur gör man decentraliserad verksamhetsbudget realistisk och styrande? Gör den enkel och tydlig (exempel att fundera på) - Rambudget/resursfördelningsmodeller till olika verksamhetsområden - rimliga omprioriteringar får ske inom ramen. - Alla löpande uppräkningar är med från början - ansvaret för osäkerheter läggs på verksamheten att hantera. - Inga tilläggsanslag ges under verksamhetsår - endast vid extraordinära situationer kan TA ges. - Budgeten ska vara realistiskt beräknad - vissa verksamhetsområden är dock mer konjunktur- eller väderberoende än andra. - Seriös utvärdering av ekonomi och verksamhetsmål - tydlig ansvarsprövning med både ris och ros! 126

157 Roller och ansvar för olika funktioner - När organisation och styrprinciper förändras kommer invanda arbetssätt att förändras både för politiker o tjänstemän. - Tänk igenom hur planering och rollfördelningen ser ut idag, för och nackdelar. Hur skulle ett idealtillstånd se ut? Ett ömsesidigt förtroende och en respekt mellan olika funktioner är A och O, oavsett hur organisation och styrningen är uppbyggd. 127

158 Roller Vilket uppdrag/ansvar har jag som politiker? Politisk nivå Vad? När? Verksamhetsnivå Hur? Vem? Vilket uppdrag/ansvar har jag som tjänsteman? 128

159 Ekonomistyrning behöver vässas Utmaningen ligger i att - Ta kontroll över styrningen tydliga regelverk - Använd budget och uppföljning för skarp styrning - Låt de finansiella målen styra - Se helheten och hantera kommande omfördelningsbehov i verksamheten - Skapa incitament till verksamhetsförändringar - Utvärdera verksamhetens mål och resultat - Våga prioritera! 129

160 Fastställ tydliga förutsättningar Tydliggör vilka spelregler som skall följas (exempel) - Vem ansvarar/fattar beslut om strukturförändringar? - Får ambitionsnivån sänkas vem ansvarar/beslutar? - Får effektiviteten höjas vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att friställa personal vem ansvarar/beslutar? - Är det tillåtet att lämna lokaler vem ansvarar/beslutar? - Skapa incitament för att förbättra kvalitet och effektivitet. 130

161 För att lyckas krävs - Politiken är aktiv och involverad - Politiskt mod, beredd att ifrågasätta heliga kor - Sträva efter bred politisk konsensus, det underlättar - Tendenser till by- och verksamhetspartier hålls tillbaka - Verksamhetsföreträdarna ges en aktiv roll - Mognad att ta ett helhetsansvar inom tjänstemannaorganisationen - Stimulera och belöna nytänkande och effektivitetshöjande förslag - Analyskapacitet centralt - Förtroende i hela organisationen TÄNK OCH AGERA LÅNGSIKTIGT! 131

162 Fem viktiga punkter för er, enligt oss. 1. Skapa en gemensam helhetsbild av nuläget, över parti- och förvaltningsgränser. 2. Fastställ tydliga finansiella mål och gör dom heliga! 3. Informera invånare och anställda. - Formulera huvuddragen i er analys i en lättillgänglig text (det här ser vi, och det här måste vi därför göra). 4. Förtydliga er styrmodell, arbeta aktivt med att justera och förbättra den efter hand. 5. Fortsätt med ert arbete med resultat och kvalitetsmätning och gör dom viktiga i uppföljningen. 132