ECPA European Crime Prevention Awards
|
|
- Ulla-Britt Åström
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ECPA European Crime Prevention Awards 2007 Tema: Våld i nära relationer (domestic violence) Sju bidrag till den svenska uttagningstävlingen
2 Innehåll OM TÄVLINGEN 2 TIDIGARE ÅRS VINNARE I EUROPEAN CRIME PREVENTION AWARDS 3 DALILA, KVINNORS NÄTVERK I STOCKHOLM 4 Projektet erbjuder stöd till unga kvinnor som upplever hedersrelaterat förtryck. SKRUVPROJEKTET, LÄNSJOUREN I HALLAND 5 Skolinformationsprojekt inriktat mot våld och hedersrelaterad problematik. BROTTSOFFERSLUSS, KRIMINALVÅRDEN REGION VÄST 6 Projekt som ska förebygga våld mot och negativ kontroll av offer från gärningsman i fängelse. KVINNOFRIDSPROGRAMMET I MALMÖ, MALMÖ STAD/POLISMYNDIG- HETEN SKÅNE 7 Samarbete mellan främst kommunen och polisen för att förebygga alla typer av våld i nära relationer. PROJEKT UTVÄG, GÖTEBORGS STAD 9 Strukturerat program inspirerat av amerikanska Duluth-modellen som ska förebygga våld i nära relationer. KVINNOFRIDSENHETEN RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING 10 Kvinnofridsteam med myndighetsansvar som erbjuder strukturerade riskbedömningar av våld i nära relationer. FAMILJEVÅLDSGRUPPEN, SOCIALFÖRVALTNINGEN I HELSINGBORG 11 Arbetar med skydd, stöd och förebyggande verksamhet för kvinnor, barn och män gällande våld i nära relationer.
3 Om tävlingen Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU European Crime Prevention Awards (ECPA). Tävlingen arrangeras av European Crime Prevention Network (EUCPN), som består av representanter för justitiedepartement och brottsförebyggande myndigheter på statlig nivå i EU-länderna. Avsikten med tävlingen är att ge spridning åt framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Årets final avgörs i Portugal i december. Landet står som värd i kraft av att man är ordförandeland i EU under andra halvåret Varje deltagande land får nominera ett projekt till den europeiska tävlingen. Brå ansvarar för den svenska nomineringen och har arrangerat den i form av en nationell uttagningstävling, där en jury bestående av representanter för Brå, Polishögskolan, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner utser det vinnande bidraget. Temat för ECPA-tävlingen år 2007 är våld i nära relationer (domestic violence). För att delta i den europeiska tävlingen krävs att bidragen ska syfta till att förebygga våld i nära relationer. De bidrag som ämnar tävla i ECPA bör helst uppfylla tävlingens kriterier. Projektet ska ha utvärderats och ha uppnått alla eller de flesta av de uppsatta målen. Projektet ska också, så långt det är möjligt, vara innovativt och innehålla nya metoder eller angreppssätt. Projektet ska bygga på samverkan mellan olika aktörer, såvida det är möjligt. Projektet ska vara möjligt att upprepa av organisationer eller av grupper i andra medlemsländer. Till årets svenska nomineringstävling anmäldes 13 bidrag. Denna broschyr innehåller kortfattade beskrivningar av sju av bidragen, som av juryn till stor del bedömts uppfylla ovanstående villkor. Genom detta vill BRÅ sprida kännedom om aktuella projekt och verksamheter och inspirera till konkret brottsförebyggande arbete. Stockholm i oktober 2007 Jan Andersson Generaldirektör 2
4 Tidigare års vinnare i European Crime Prevention Awards Vinnare i den svenska tävlingen 2006 Växjö-modellen (Polismyndigheten Kronobergs län). Tema ECPA 2006: förebyggande arbete mot alkohol- och/eller drogrelaterat våld 2005* Mopedprojektet (Enköping) 2004 Munkmoraprojektet (Värmdö) 2003 Projekt supporter (Stockholm) 2002 Kulturskolan Europas barn (Motala) 2001 Stödcentrum för unga brottsoffer (Stockholm) 2000** Via Wargen Brottsförebyggande arbete på schemat (Östersund) Trygghetsgruppen i Hjällbo (Göteborg) 1999** Trygghetsskapande arbete i Annerstaskolan (Huddinge) 1998 Tillsammans mot våld i Skåne (Lund) Det Brottsförebyggande projektet i Tyresö 1998** K.R.I.S. En väg tillbaka till samhället (Stockholm) Farsor och Morsor i Sverige Ett riksnätverk för nattvandrare Rinkebyskolan En skola mitt i byn (Stockholm) Speciella anmälningsrutiner vid bilbrott (Stockholm) Lugna Gatan Värdprojektet (Stockholm) * Mopedprojektet i Enköping fick pris som bästa svenska brottsförebyggande projekt. Till den europeiska tävlingen valde Sverige att sända ett krogprojekt från Nyköping, som bättre ansågs uppfylla den europeiska tävlingens tema. ** Före 2001 utsågs ingen enskild segrare i den svenska tävlingen. Några bidrag utsågs i stället till att representera Sverige i den europeiska tävlingen. Vinnare i den internationella tävlingen 2006 Ringstedsförsöket, effektutvärderat informationsprojekt i skolan (Danmark) 2005 Trygghetsprojekt i och kring centralstationen i Utrecht (Holland) 2004 Bostadsområdesprojektet The Safer Neighbourhood Programme från Birmingham (England) 2003 Förortssatsning i Lissabon (Portugal) Integrationsprojekt i stadsdelen Indre Nörrebro i Köpenhamn (Danmark) Graffitiprojektet Graff n Art från Brygge (Belgien) 2000 Marockanska farsor på stan från Amsterdam (Holland) 1999 Projekt för att minska brottsligheten i förortsområde i Gent (Belgien) 1998 Rinkebyskolan (Sverige) 3
5 Dalila, Kvinnors nätverk (Stockholm) När unga kvinnor med utländsk bakgrund kontaktar socialtjänsten kan det ibland vara svårt för dem att få gehör för sin situation. Dalila är ett projekt som inriktat sig på att hjälpa tjejer mellan 13 och 25 år som upplever hedersrelaterad problematik. Projektet vill stärka de unga kvinnorna att lösa konflikter eller eventuellt få dem att separera från familjen. Dalila drivs till stor del ideellt. De som arbetar med projektet har själva utländsk bakgrund. Syftet är att de som erbjuds stöd och hjälp ska kunna känna att de som arbetar med Dalila kan relatera till den problematik som omger de unga hjälpsökande. För att hjälpa tjejerna till självständighet bedrivs stöd i form av rådgivning, telefonsamtal samt stöd i akuta faser, som till exempel hjälp med förmedling av lägenheter samt hjälp med akutplaceringar med intagning dygnet runt. Dalila-projektet är byggt kring begreppet meningsfullt liv. I det ingår den viktiga rättigheten att var och en ska ha rätt att bestämma över sig själv och över sitt eget liv. Resultat/utvärdering en är inte effektutvärderad. I den beskrivande utvärderingen Jag är min egen person Utvärdering av Kvinnors Nätverks tjejprojekt som bygger på intervjuer med personer som blivit hjälpta genom Dalila, framhålls följande förtjänster. Nätverksarbetet har gjort Dalila och den hedersrelaterade problematik som projektet fokuserar på känt även bland myndigheter. Projektet är ett av få alternativ i Sverige som enbart riktar sig till tjejer mellan år med utländsk bakgrund. Leila Qaree, Dalila, , leila@kvinnonet.org 4
6 Skruvprojektet, Länsjouren i Halland Kränkande språkbruk, våld och sexuella trakasserier är ofta dolda problem som förekommer på skolor. Skruvprojektet är ett modernt informationsprojekt som har utvecklats för skolan. Projektets mål är att synliggöra och erbjuda stöd till barn och ungdomar som utsätts för eller är vittne till våld eller hedersrelaterat förtryck. Skruvprojektet är utprövat på elever på 35 skolor i Halland. Vid tre lektionstillfällen diskuteras ingående vad som menas med våld och vad som kan bli konsekvenserna av våld. Bland annat får eleverna se bilder på skador orsakade av fysiskt våld, de får information om våld i nära relationer med fokus på barnets känslor och upplevelser av våld samt information om vilken hjälp som finns att få. De barn som själva bevittnat eller blivit utsatta för våld eller sexuellt utnyttjande erbjuds kontakt med professionell hjälp, bland annat via Skruvprojektets egen hemsida på Lunarstorm. Till projektet har utarbetats ett konsekvensprogram som kallas Väckarklockan. Syftet med programmet är att fånga upp den lilla grupp elever som orsakar mest oro på skolan. Skruvprojektet genomförs i nära samarbete med elevernas föräldrar, skolledningen, specialpedagoger, socialtjänsten och polisen. Resultat/utvärdering Utöver den generella undervisningssatsningen som gått ut till över elever har över 80 ungdomar fått ett specifikt stöd genom Skruvprojektet. Konsekvenserna av det specifika stödet har resulterat i anmälningar till socialtjänsten samt kontakt med BUP, barnoch ungdomspsykiatrin, polisen, åklagare och advokater. Projektet har också resulterat i en hemsida, På hemsidan finns en utförlig beskrivning av projektet och dess metoder. På hemsidan finns också möjligheten för elever att komma i kontakt med professionella hjälpare som är knutna till projektet. Eva Ohlsson, projektledare, , eva.media@telia.com Lotta Sonemalm, Länsjouren Halland, , ann-charlotte.sonemalm@kommunen.varberg.se 5
7 Brottsoffersluss, kriminalvården Region Väst De män som utövar våld i nära relationer är ofta svartsjuka och har ett stort behov av makt och kontroll. Även om männen blir dömda till fängelse innebär inte det alltid att deras destruktiva behov av påverkan upphör. Behoven kan tvärtom förstärkas och förtrycket utövas från fängelset när mannen förlorat kontroll över partnern. Brottsoffersluss har uppmärksammat att det är förhållandevis lätt för män som sitter i fängelse att fortsätta att utöva makt och kontroll vid till exempel en telefonkontakt eller ett besök. Brottoffersluss har också i sin beskrivning av problemet pekat på att psykologiskt våld förekommer i besöksrummen på svenska fängelser. Det innebär att verkningsfulla brottsförebyggande insatser måste stärka kvinnans roll och förhindra att mannen utövar kontroll vid besök eller via telefonkontakter. På anstalten i Johannesberg finns drygt 50 platser för män som är dömda för våld i nära relationer. På anstalten Skogome finns särskilda platser för män som dömts för sexuellt våld. Brottsofferslussen innebär att personal på anstalterna kartlägger vilken typ av relation den dömde mannen och den besökande kvinnan samt eventuella barn har till varandra. Personal på anstalterna är med vid kontakten mellan offer och gärningsman. Brottsofferslussteamet ska säkerställa att kontakten mellan offret och gärningsmannen sker utifrån offrets behov. Negativ påverkan som försök till våld, hot eller annan typ av kontroll ska förhindras. Syftet med slussen är att skydda brottsoffret och barnen samt motverka risken för återfall i brott. Resultat/utvärdering Brottsofferslussarbetet på Johannesberg har resulterat i utvärderingen Från Brott till Brottsoffersluss Att skydda brottsoffer och förhindra återfall i brott.. Utvärderingen är finansierad av Brottsoffermyndigheten. Den bygger på intervjuer med personer som varit i kontakt med eller arbetat med brottsofferslussen. I utvärderingen beskrivs bland annat hur kvinnans ställning kan stärkas genom att man utnyttjar det så kallade permissionsverktyget på ett effektivare sätt än vad som görs i dag. Det innebär att vid beslut om permission för en man som är dömd för våld i nära relationer måste hänsyn tas till om det finns risk för att mannen utsätter kvinnan för otillbörlig påverkan eller någon typ av våld. Finns det risk för fortsatt brottslighet ska inte permission beviljas. I utvärderingen skriver man också följande om brottsofferslussen: Det har framkommit genom projektet att vi genom effektivt brottsofferslussarbete lyckas skydda brottsoffer och stärka hennes förmåga att fatta egna beslut och lämna den destruktiva relationen. I utvärderingen framhålls också att psykologkompetens är önskvärd och nödvändig inom ett brottsofferslussteam. Att närvara vid det komplexa mötet mellan ett brottsoffer och en gärningsman kräver en djuppsykologisk kompetens. Inom kriminalvården är denna kompetens ofta en bristvara i dag, konstateras i utvärderingen. Hanna Harnesk, projektkoordinator, Fredrik Olausson, , fredrik.olausson@kriminalvården.se 6
8 Kvinnofridsprogrammet i Malmö, Malmö stad/polisen Skåne Kvinnofridsprogrammet i Malmö är en metod som försöker förebygga och förhindra att våld sker mot kvinnor och barn i nära relationer. Att våld i nära relationer var ett stort problem i Malmö framkom tydligt när UMAS, Universitetskliniken Malmö Allmänna Sjukhus, presenterade en rapport I rapporten framgick att det var dubbelt så hög andel kvinnor i stadsdelen Södra Innerstaden som sökte läkarvård för våld jämfört med övriga delar av kommunen. I en studie gick man igenom samtliga journaler från 100 våldsutsatta kvinnor som upprättats inom socialtjänsten, sjukvården och polisen. Den bild som framkom i studien visade att kvinnorna hade många myndighetskontakter men sällan berättade eller tillfrågades vad de blivit utsatta för. I studien framkom också att det knappast fanns någon samverkan mellan berörda myndigheter när det gäller våld mot kvinnor, och att barnens situation var helt negligerad. Kvinnofridsprogrammet i Malmö är ett stort samverkansprojekt på flera nivåer mellan myndigheter och ideella organisationer. Främst drivs projektet av kommunen och polismyndigheten, men i samverkansgruppen finns i dag över 50 personer som representerar olika uppdragsgivare. Bland dessa märks Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten, Malmö högskola, UMAS och ideella organisationer som Malmö kvinnojour och Tjejjouren. Samarbetet har bland utmynnat i följande aktiviteter: Kriscentrum för våldsutsatta kvinnor och barn (startade år 2000). Kriscentrum för män (startade år 2002). En gemensam yrkeshandbok har utarbetats av myndigheterna i programmet. Varje myndighet beskriver i ett kapitel sin verksamhet gällande våld i nära relationer. En yrkeshandbok för personal som möter personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck har också tagits fram. Kvinnokliniken på UMAS har utvecklat ett särskilt program för medicinskt omhändertagande vid sexuella övergrepp. En specialistmottagning för hedersrelaterat våld har också öppnats. Polisen har startat en familjevåldsrotel som ska öka polisens kompetens om sexualbrott och våld i nära relationer. Syftet är att uppmuntra fler kvinnor att göra en anmälan och att öka sannolikheten för lagföring. Åklagarmyndigheten har inrättat särskilda familjevåldsåklagare. Resultat/uvärdering I projektanmälan skriver man att det är svårt att veta när generella brottsförebyggande insatser ger resultat. Två mått som brukar användas för att visa om ett projekt haft effekt är om det skett förändringar i anmälningsstatistiken och förändringar av antalet lagförda personer under tiden som projektet pågått i jämförelse med tiden innan. I anmälan har man utgått från Brottsförebyggande rådets statistik om antalet polisanmälda brott av misshandel mot kvinnor över 15 år, där gärningsmannen är bekant. Kvinnofridsprogrammet startade 1997 och perioden man valt att titta på sträcker sig över tio år, från år 1996 året innan programmet startade till och med år Antalet anmälningar i Malmö har under denna tioårsperiod ökat från omkring 200 till omkring 300 anmälningar per år (statistiken är räknad per invånare). Det är en ökning med cirka 50 procent. Utvecklingen av antalet anmälningar i Malmö skiljer sig kraftigt från den i Göteborg och Stockholm, som under motsvarande tioårsperiod ligger på ett ganska 7
9 jämnt antal anmälningar. För riket som helhet är trenden försiktigt ökande, men ökningstakten är betydligt lägre än i Malmö. I projektanmälan konstateras också att antalet anmälningar som gäller misshandel mot kvinnor i nära relationer som även leder till åtal har ökat i Malmö under perioden då kvinnofridsprogrammet pågått. I ansökan påpekar man att dessa siffror kan tolkas som att Malmö misslyckats med sitt förebyggande arbete eftersom fler kvinnor anmäler att de blivit utsatta för våld. En annan tolkning är dock att mörkertalet för våld i nära relationer är stort. Om fler personer vågar anmäla när de blivit utsatta för våld kan det innebära att mörkertalet påverkas, det vill säga att fler fall av våld i nära relationer synliggörs och att förebyggande åtgärder görs möjliga. Margot Olsson, utvecklingssekreterare Malmö kommun, , margot.olsson@malmo.se Anna Gustafsson, kommissarie Familjevåldsroteln,
10 Projekt Utväg Göteborg, Göteborgs stad Projektets syfte är att förhindra upprepat våld mot kvinnor och barn i nära relationer. Projektet ska också erbjuda stöd och skydd till brottsoffren samt erbjuda behandling till gärningsmännen. Projekt Utväg Göteborg är ett stort samverkansprojekt mellan de myndigheter som kommer i kontakt med mäns våld mot kvinnor i nära relationer: polisen, åklagarmyndigheten, kriminalvården, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården. Viktiga samarbetspartner är också kvinno- och brottsofferjourerna. Samtliga myndigheters verksamhetschefer ingår i projektets styrgrupp. Under styrgruppen arbetar bland annat samordnare och gruppledare som är kopplade till de tre verksamhetsgrenarna kvinnor, män och barn. Stöd erbjuds, främst i form av enskilda samtal samt gruppsamtal. Utväg i Göteborg har byggt mycket av sin verksamhet på den så kallade Duluth-modellen som utvecklats i USA. Duluth-modellen kan, något förenklat, beskrivas som ett tematiskt kognitivt behandlingsprogram som i kombination med en kraftfull samordnad reaktion från myndigheter i samhället, utprövats vid våld i nära relationer. Det finns ett beslut om att verksamheten ska permanentas i Göteborg från år Resultat/utvärdering I den beskrivande utvärderingen Projekt Utväg En intresseorienterad utvärdering (Gunnar Gillberg, Birgitta Jordansson, institutet för arbetsvetenskap, Göteborgs universitet 2007) framhålls följande fakta: Projekt utväg har under perioden hösten 2003 till och med juli 2006 kommit i kontakt med 218 kvinnor i åldrarna Av dessa har 45 personer valt att delta i programmet för kvinnor. I utvärderingen sägs att alla myndigheter särskilt polis- och åklagarmyndighet hävdar att man utvecklat sin kunskap om mäns våld mot kvinnor. Man har också fått en större förståelse för övriga aktörers problem och förutsättningar. Utvärderingen pekar också på att den konsekventa användningen av Duluth-modellen inneburit en tydlighet för gruppledare och deltagare, men att metodutvecklingen till viss del präglats av ett visst avstånd mellan teori och praktik där en strukturell förklaringsmodell konfronterats med individuell problematik. Ingrid Svenonius, projektkoordinator, , ingrid.svenonius@socialresurs.goteborg.se Eva-Lisa Olsson, projektledare,
11 Kvinnofridsenheten Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kvinnofridsteamet i Rinkeby-Kista arbetar med att förebygga våld i nära relationer. en har målet att alla kvinnor över 18 år som bor i Rinkeby och Kista som utsätts för våld (fysiskt, sexuellt, psykiskt, materiellt och/eller ekonomiskt) ska erbjudas professionellt stöd. Stödinsatserna ska riktas även mot de män som utövar våld, och mot barnen som lider av våldet. Som grund för problembeskrivningen finns polisstatistik och en trygghetsundersökning. År 2006 polisanmäldes 484 fall av kvinnomisshandel i Rinkeby-Kista. I en trygghetsundersökning som genomfördes av Svenska Bostäder 2006 framkom att många kvinnor och barn upplevde stor otrygghet i de egna hemmen. Kvinnofridsenheten i Rinkeby-Kista fick år 2005 eget myndighetsansvar. Det innebär att enheten fått en stor självständighet att besluta i ärenden som rör våld i nära relationer. På enheten arbetar i dag fem socialsekreterare på heltid med att stödja våldsutsatta kvinnor, och en socialsekreterare arbetar heltid med våldsutövande män. Samtliga i personalen har gått utbildning i kognitiv beteendeterapi (KBT). Metodhandledning i teamet ska ske varannan vecka av en utbildad KBT-handledare. Myndighetsansvaret innebär att det ställs stora krav på rutiner och dokumentation. I varje enskilt fall ska det göras en riskbedömning för att se om det finns en fara för upprepat våld. Det sker genom standardiserade metoder som bland annat kartlägger nätverket runt kvinnan, i vilken omfattning våldet har skett, hur boendesituationen ser ut och vilka försörjningsmöjligheterna är. Myndighetsansvaret innebär också att teamet självt tar beslut i frågor om exempelvis skyddat boende och vilken typ av samtal och stöd som ska erbjudas. Kvinnofridsenheten samverkar med andra aktörer som polisen, skattemyndigheten, bostadsförmedlingen, psykiatrin och frivilligorganisationer och då främst kvinnojourer. Resultat/utvärdering Kvinnofridsteamet har skapat bedömningsinstrument som möjliggör strukturerade riskbedömningar i varje enskilt fall av våld i nära relationer. Det strukturerade arbetssättet ska, enligt teamet, ge stöd åt kvinnor som utsätts för våld. Statistik har förts över samtliga ärenden, från aktualisering till avslutning. Statistiken och rutinerna ska bilda underlag för en databas som är tänkt att användas till framtida forskning. Kvinnofridsteamets arbetsmetoder går enligt teamet själva att replikera i andra stadsdelar och kommuner. Programmet är förhållandevis kostnadseffektivt och flera länsstyrelser och kommuner, Brottsoffermyndigheten, brottsofferjourer och Universitetet i Umeå har visat intresse för teamets arbetssätt. Arbetet på Kvinnofridsenheten Rinkeby-Kista är inte utvärderat. Medarbetarna på enheten hoppas att det strukturerade arbetssättet på sikt ska leda till att kvinnofridsbrottsligheten minskar i området, men framhåller att det inte går att säga om andelen kvinnor som utsätts för våld faktiskt minskar. Lina Blombergsson, enhetschef, , lina.blombergsson@rinkebykista.stockholm.se 10
12 Socialförvaltningens familjevåldsgrupp i Helsingborg Under början av 2000-talet blev det tydligt inom socialtjänstens jourverksamhet i Helsingborg att kommunen saknade insatser för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Akut stöd var nödvändigt om kvinnorna och deras barn skulle kunna fly från den våldsamme mannen. I kartläggningen framkom också att det fanns ett behov av att arbeta mer aktivt med de våldsamma männen. För att möta behoven togs år 2005 ett beslut om att inrätta en särskild familjevåldsgrupp. Gruppen skulle bestå av kvinnosamordnare, barnsamordnare och manssamordnare. Den skulle bygga på ett familjeperspektiv där alla medlemmar i familjen erbjöds stöd. Familjevåldsgruppen fick också uppgiften att samordna övriga aktörer som polisen, kriminalvården, kvinnojourerna, brottsofferjouren och psykiatrin. Resultat/utvärdering Familjevåldsgruppen erbjuder i dag riskbedömningar för kvinnor som utsätts för våld. För att underlätta personalens bedömningar har detaljerade åtgärdsscheman för våld i nära relationer tagits fram för kvinnor, män och barn. Stöd ges också på individ- och gruppnivå, bland annat genom det så kallade Johanna-programmet. Programmet består av en informationsdel och en bearbetande del. Kvinnorna får möjligheten att tillsammans med andra med liknande erfarenheter bearbeta det som de har gått igenom. För barn finns ett program som heter Ventilen. Männen erbjuds att delta i den egenutvecklade rådgivningsmetoden Kubus, ett individualbaserat program som syftar till att öka självinsikten hos männen och få dem att ta större ansvar i framtida situationer. Familjevåldsgruppen hjälper också till med kontakter så att kvinnan till exempel kan få skyddat boende, kontakt med polisen och eventuell advokathjälp. Samordnaren ska också se till att kvinnan får hjälp att hämta personliga tillhörigheter i bostaden. Jessica Granquist, biträdande enhetschef, , jessica.granquist@helsingborg.se Socialförvaltningen i Helsingborg stad,
European Crime Prevention Award
ECPA European Crime Prevention Award 2010 Tema: Brott i hemmiljö förverkligandet av det säkra hemmet Fyra bidrag till den svenska uttagningstävlingen Innehåll Om tävlingen... 2 Presentation av fyra projekt...
Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011
Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun
Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av
Definition av våld. Per Isdal
Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
KARTLÄGGNING. Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs.
KARTLÄGGNING Kartläggningen av våld i nära relationer och hedersrelaterat våld i Bollnäs. Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett brott. I genomsnitt mördas 17 kvinnor varje
ECPA. European Crime Prevention Award. Tema: Förebyggande av brott och viktimisering bland barn och ungdomar
ECPA European Crime Prevention Award 2009 Tema: Förebyggande av brott och viktimisering bland barn och ungdomar Nio bidrag till den svenska uttagningstävlingen Innehåll Om tävlingen 5 Tidigare års vinnare
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga
Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23
Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...
Handlingsplan mot våld i nära relationer
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden
Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09
Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren
Våld i nära relationer en folkhälsofråga
Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation?
Stukturerade hot- och riskbedömningar. Går det att förebygga brott i nära relation? Inbjudan till en utbildningsdag för personer verksamma inom rättsväsendet, socialtjänsten, ideella organisationer m.fl.
European Crime Prevention Awards Sju bidrag till den svenska uttagningstävlingen
European Crime Prevention Awards 2005 Sju bidrag till den svenska uttagningstävlingen Om tävlingen Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU European Crime Prevention
Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017
atrollhättans Stad Probleminventering och åtgärdsplan utifrån samverkansöverenskommelsen mellan Trollhättans Stad och Polisområde östra Fyrbodal 2017 Bakgrund Trollhättans Stad och polisområde östra Fyrbodal
SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014
Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...
Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag
G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm
rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013
Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer
M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.
Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag
Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel
Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.
Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan
Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är
Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?
Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:
Handlingsprogram mot familjerelaterat våld
Handlingsprogram mot familjerelaterat våld Skärholmens stadsdelsnämnd 2009 2 Värdegrund Handlingsprogrammets grundvärdering är att det är samhällets ansvar att skydda personer utsatta för våld i nära relation.
Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Kommittédirektiv. Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. Dir.
Kommittédirektiv Kvinnor som utsätts för våld efter att ha beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning Dir. 2011:44 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2011 Sammanfattning En särskild
Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer
Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens
Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland
Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet
Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors
Statistik Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011
Statistik 2011 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2011 2012-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas
Relationsvåldscentru m
Relationsvåldscentru m December 2014 Rapport om FoU-projekt med stöd av lokala utvecklingsmedel stockholm.se Slutrapport för Relationsvåldscentrum November 2014 Dnr:3.2-96/2014 Utgivare: Socialförvaltningen
Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213
kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-10-14 288 Motion om kvinnofridsteamets verksamhet. KS 2014-213 KS KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige besluta
SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor
SOU 2006: 65 Att ta ansvar för sina insatser, Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor REMISSVAR 2006-10-31 från Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks Riksorganisationen
Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer remiss från kommunstyrelsen
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-11-28 Handläggare: Eva Svedman Telefon: 08-508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd, sammanträde 2011-12-15 Stockholms
Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser
2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,
VÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning
Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet
Anpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Jenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet
Cirkulärnr: 08:60 Diarienr: 08/2817 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2008-08-20 Mottagare: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet Kommunstyrelse Kommundirektör
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Projekt inom föreningen Kvinnors Rätt; Jourlägenhet
SOCIALTJÄNT- OCH ARBETSMARKNADSFÖVALTNINGEN ORGANISATIONS- OCH FÖRENINGSSTÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-11-17 Handläggare: Linn Ljunglöf Telefon: 08-508 25 077 Till Socialtjänt- och arbetsmarknadsnämnden
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder
En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder Kvinnojouren Nina är en verksamhet av Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR). I sitt arbete mot våld och hedersrelaterad våld tar kvinnojouren
Brottsofferpolitiskt program
Brottsofferpolitiskt program Innehåll Brottsofferpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Rättsväsende... 4 Förtydligande av förundersökningskungörelsen... 4 Tidigt stöd till vittnen... 4 Vittnen från annan
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)
Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR) GILTIG UNDER PERIODEN 2017-2019 Social- och arbetsmarknadsnämnden 2016-12-13 Innehåll...3 Inledning...3 Bakgrund...4 Handlingsplanens syfte och målsättning...4
Våld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166
KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...
Malmö Trygg och säker stad
Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:
Stadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.
Stadsrevisionen Projektplan Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation goteborg.se/stadsrevisionen 2 P R O J E K T P L A N Göteborgs Stads arbete med stöd till personer
Kvinnors rätt till trygghet
Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns
Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Motion till riksdagen 2015/16:2334 av Beatrice Ask m.fl. (M) Arbete mot våld i nära relationer
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2334 av Beatrice Ask m.fl. (M) Arbete mot våld i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn
Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting
Svar på begäran om kompletterande upplysningar från IVO - Klagomål på handläggning från kvinnojour (Dnr /2014)
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-04-07 Diarienummer N139-0132/14 Sektor IFO-FH Mona Lundahl Davies/Lundby/GBGStad, Linda B Johansson/Lundby/GBGStad Telefon 031-366 70 40 E-post: mona.lundahl.davies@lundby.goteborg.se
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun
Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun 1. Inledning Denna samverkansöverenskommelse syftar till att formalisera och ytterligare utveckla samarbetet mellan
Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg
Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
För att få delta i den svenska tävlingen krävs att bidragen uppfyller följande villkor:
Om tävlingen Varje år anordnas en tävling om det bästa lokala brottsförebyggande projektet i EU, European Crime Prevention Awards (ECPA). Tävlingen arrangeras av European Crime Prevention Network (EUCPN),
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?
SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4
Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen
Våld i nära relationer
SIDAN 1 Våld i nära relationer Projekt i Skarpnäck och Farsta stadsdelsförvaltningar 2010-12-01-2012-11-30 Ett stort folkhälsoproblem I 73 % av antalet anmälda fall av kvinnomisshandel har kvinnan känt
S2011/8989/FST. Socialstyrelsen Stockholm
Regeringsbeslut II:5 2011-10-13 S2011/8989/FST Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om skyddat boende Regeringens beslut Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att
Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck
Social- och arbetsmarknadsförvaltningen 2017-12-06 1 (7) DNR SAN-0104/2017-3 Handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer inklusive hedersrelaterat våld och förtryck 2020 Mål för handlingsplanen
Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn
Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-144/2013 SID 1 (5) 2013-04-16 Handläggare: Åsa Levander Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden Kunskapsöversikt gällande
HANDLINGSPLAN 2014-2015
HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons
Våld i nära relationer 2013
NY AKTUELL KONFERENS! Våld i nära relationer 2013 Förebyggande arbete speciellt utsatta grupper nya metoder Ur barns perspektiv så pratar du med barn som upplevt våld Uppbrottsprocessen så är du ett stöd
Brottsförebyggande rådet
Kort om koncept Karin Invigdes 2008 permanent verksamhet 2010 Målgruppsanpassad polisstation Fokus på samverkan och bemötande Verksamhet även för utsatta barn och de anmälda männen Sprida erfarenheter
2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna
Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:
Ökning av ärenden kopplat till hedersvåld
Rinkeby - Kista stadsdelsförvaltning Socialtjänst - Vuxna Sida 1 (6) 2017-10-04 Handläggare Linda Lantz Telefon: 08-508 01 449 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-10-26 Skrivelse av Benjamin Dousa m.fl.
Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016
Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016 1 Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer 2016 Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att administrera, fördela och årligen följa
Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN
REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist, utvecklingsledare, socialförvaltningen 2009-02-25 701-126227-2008 Johanna Wennerth,
Ansökan till länsstyrelsen om utvecklingsmedel för att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR DNR 1.7-0213/2010 SID 1 (7) 2010-08-25 Handläggare: Linn Ljunglöf Telefon: 08-508 25 077 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden
Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner
Handboken ska ge god kännedom om olika parters roll och ansvar men även ge vägledning i det fortsatta arbetet med lokala handlingsplaner och rutiner inom den egna verksamheten Våld är varje handling riktad
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation
Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och
Handlingsplan för kvinnofrid
för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg
Skyddat boende för våldutsatta inom äldrenämndens ansvarsområde
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-03-08 Sida 1 (1) Diarienr AN 2018/00050-8.5.2 Sociala nämndernas förvaltning Erika Barreby Epost: erika.barreby@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Skyddat boende för våldutsatta
Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004
Länsstyrelsens insatser gällande mäns våld mot kvinnor Årsrapport 2004 Avdelningen för tvärsektoriella uppdrag Februari 2005 Maria Lindberg INNEHÅLL 1. Inledning 3 2. Länsstyrelsens insatser. 3 2.1 Insatser
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje