Socialnämnden. kommunens vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik.

Transkript

1 Datum Revisorerna Socialnämnden Kommunfullmäktige Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Revisorerna i Falkenbergs kommun har gett i uppdrag att granska kommunens vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Granskningen har skett i samverkan med revisorerna inom Region Halland och kommunerna Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg och Varberg. Revisionsfrågan avser om Region Halland och ovannämnda kommuner säkerställt att vård, omsorg och stöd för vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. Vi bedömer att det i allt väsentligt finns ändamålsenliga arbetsformer inom kommunens missbruksvård. Granskningen visar på att det finns förbättringsområden; Det finns inga särskilda mål avseende missbruksvården fastställda av nämnden. Missbruksgruppen på myndighetsavdelningen har själva arbetat fram ett antal inriktningsmål för sin verksamhet. Nämndens styrning skulle kunna utvecklas ytterligare genom att särskilda mål för missbruksverksamheten utarbetades. 1

2 Datum Revisorerna Ingen samlad uppföljning av de insatser som erbjuds i egen regi har genomförts. Arbetet med SIP (samordnad individuell planering) måste intensifieras och ansvar och arbetssätt implementeras i verksamheterna. Detta måste ske i samverkan med hälso- och sjukvården. Överenskommelser på ledningsnivå för att tydliggöra en gemensam vårdkedja med kontaktvägar och fastställda ansvarsgränser bör fastställas. På den operativa nivån kan samarbetsformerna utvecklas. Risken när dessa inte fungerar är att nödvändig information inte förs vidare mellan vårdgivarna, men också att de olika vårdgivarna inte har samma inriktning i arbetet. Vi önskar Socialnämndens kommentarer i anledning av vår granskning senast Falkenberg den 15 mars 2016 Gösta Svensson Jan Johansson Bilagor: Revisionsrapporter 1. Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruksoch beroendeproblematik Falkenbergs kommun 2. Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruksoch beroendeproblematik En samgranskning av Region Halland och kommunerna Laholm, Hylte, Halmstad, Falkenberg och Varberg. 2

3 Revisionsrapport Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Falkenbergs kommun -En samgranskning av Region Halland samt Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm och Varbergs kommun

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Revisionskriterier Revisionsmetod och avgränsning Resultat Utgångspunkter Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Kommunens kostnader Ändamålsenlig styrning Den regionala överenskommelsen Socialnämndens styrning och uppföljning Bedömning och rekommendationer Ändamålsenliga arbetsformer Bedömning och rekommendationer Ansvarsfördelning och information Bedömning och rekommendationer Samverkansformer Bedömning och rekommendationer En samgranskning av Region Halland samt Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Varbergs kommun

5 1. Sammanfattning och bedömning har genomfört granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik på uppdrag av revisorerna inom Region Halland och kommunerna Laholm, Halmstad, Falkenberg och Varberg. EY har på uppdrag av revisorerna i Hylte kommun granskat vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Revisionsfrågan omfattar om Region Halland och ovannämnda kommunerna säkerställt att vård, omsorg och stöd för vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. Granskningen visar på att detta till vissa delar sker men också på att det finns ett flertal förbättringsområden. Ändamålsenlig styrning Det finns en regional överenskommelse som hanterar frågor kring gemensamt och specifikt ansvar mellan kommunerna, närsjukvården, psykiatrin och specialiserad somatisk vård samt vilken kompetens som respektive huvudman ska ha i arbetet samt vilka instrument/metoder som ska användas vid bedömning av enskilds missbruk. Vi bedömer att den regionala överenskommelsen ger goda förutsättningar till övergripande styrning. Det bedöms finnas en god vetskap i kommunen om överenskommelsen och vad den innehåller. Det finns inga särskilda mål avseende missbruksvården fastställda av nämnden. Missbruksgruppen på myndighetsavdelningen har själva arbetat fram ett antal inriktningsmål för sin verksamhet. Nämndens styrning skulle kunna utvecklas ytterligare genom att särskilda mål för missbruksverksamheten utarbetades. Det finns ett tydligt system för kvalitetsuppföljning där resultaten blir en grund för fortsatt verksamhetsutveckling. Under 2015 har som ett led i uppföljningsarbetet en kartläggning genomförts av processen ansökan om missbruksvård. Ändamålsenliga arbetsformer Vi bedömer att det i allt väsentligt finns ändamålsenliga arbetsformer inom kommunens missbruksvård. Det finns ett flertal insatser i frivilliga och öppna former för olika målgrupper som berörs av skadligt bruk/beroende av alkohol och droger vilket gör att det har byggts upp en vårdkedja. Hur de olika insatserna ska användas och vilka restriktioner som kan behövas inom de öppna verksamheterna bör diskuteras och förankras med myndighetsdelen och utförarna. Ingen samlad uppföljning av de insatser som erbjuds i egen regi har genomförts. Det är viktigt att de planer som finns på detta verkställs så att beställarnas beslut En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 1 av 12

6 om insatser och verksamhetens ambitionsnivå synkroniseras utifrån enskildas behov. Arbetet med att säkerställa processerna inom myndighetsutövningen har påbörjats och det är väsentligt att nämnden tillser att detta slutförs. Det finns klara rutiner för uppföljning av individärenden avseende innehåll och kvalitet/rättssäkerhet samt att nämnden informeras avseende ärenden. Ansvarsfördelning Vi bedömer att ansvarsfördelningen är tydliggjord i den regionala överenskommelsen. I överenskommelsen tydliggörs också att former och rutiner för ett samlat ansvarstagande ska finnas för personer som har behov av insatser från flera aktörer. Vid behandling av personer med samsjuklighet i form av psykisk störning och missbruk ska detta, enligt överenskommelsen, ske samtidigt och integrerat i samverkan med beroendevården och socialtjänsten. Den situation mellan psykiatrin och kommunen som beskrivs, med diskussioner kring den enskildes huvudproblematik riskerar innebära att den enskilde inte får nödvändigt stöd. Hur dessa situationer fortsättningsvis ska hanteras måste klaras ut i samverkan mellan huvudmännan och resultatet följas upp. Vi bedömer också att bristerna i arbetet med SIP, samordnad individuell plan, gör att den gemensamma planeringen för enskilda riskerar att inte nå till den standard som gör att huvudmännens insatser optimeras. Arbetet med SIP måste intensifieras och ansvar och arbetssätt implementeras i verksamheterna. Samverkansformer Samverkan på en regional nivå bedöms fungera med arbetet i strategiska respektive taktiska gruppen. På den lokala nivån har övergripande samverkan startats upp i och med s.k. TRIAD-möten med socialtjänst, MAS och närsjukvård, där kommunen är sammankallande. På den operativa nivå kan samarbetsformerna utvecklas. Risken när dessa inte fungerar är att nödvändig information inte förs vidare mellan vårdgivarna, men också att de olika vårdgivarna inte har samma inriktning i arbetet. Detta är inte acceptabelt vare sig ur resurssynpunkt som ur den enskildes synpunkt och huvudmännen behöver klara ut ömsesidiga förväntningar och möjligheter. Detta måste göras främst genom överenskommelser på ledningsnivå för att tydliggöra en gemensam vårdkedja med kontaktvägar och ansvarsgränser fastställda. En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 2 av 12

7 2. Inledning 2.1. Bakgrund Enligt socialtjänstlagen har kommunerna skyldighet att förebygga missbruk och att erbjuda missbrukare vård och behandling. Landstingen ska erbjuda god och säker hälso- och sjukvård. Arbetet med att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt minska och lindra lidande ska ske på lika villkor och för hela befolkningen. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 1 gäller medicinska och sociala insatser som ges inom kommunernas socialtjänst och landstingens beroendevård. De ger rekommendationer om åtgärder inom vården, målgrupp samt dokumenterad effekt. Här framhålls även användning av instrument för att avgöra val av insats, behandlingsplanering och uppföljning samt att behandling för personer med både missbruk och annan sjuklighet, främst psykiatrisk, bör samordnas. De konstaterar stora brister på utvärdering av behandlingar. I missbruksutredningen 2 gjordes bedömningen att kommunens och regionens ansvar för missbruks- och beroendevården måste tydliggöras för att komma tillrätta med de problem som i dag drabbar såväl den enskilde som vårdens effektivitet. Syftet med granskningen är att bedöma om Region Halland och kommunerna har inrättat ändamålsenligt arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose behov av vård, omsorg och stöd för personer med missbruksproblem. Granskningen ska utgå från huvudmännens respektive uppdrag och ansvar samt styrning, uppföljning och samverkan. Den ska också granska risk för brister i kommunikation som kan påverka patient/klientsäkerheten negativt, såväl mellan som inom huvudmännen. Detta omfattar också att analysera att gränssnitt/ansvarsgränser är tydliga mellan regionen och kommunerna Revisionsfråga Har Region Halland och kommunerna säkerställt att vård, omsorg och stöd fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring? Kontrollområden Styrning genom avtal och överenskommelser mellan Region Halland och berörda kommuner Styrning genom riktlinjer, instruktioner och direktiv inom regionen och kommunerna 1 Socialstyrelsen: (2015) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. 2 SOU 2011:35, Bättre insatser vid missbruk och beroende En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 3 av 12

8 Uppföljning inom området och på olika nivåer samt kommunicering av resultatet av uppföljningen Information som kommuniceras inom och mellan huvudmännen 2.3. Revisionskriterier De revisionskriterier som använts i granskningen har hämtats ur följande: Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, av socialstyrelsen 2007, uppdaterad 2015 Länsövergripande överenskommelse mellan Region Halland och de sex kommunerna i länet, Uppdaterad 2015 Lokala styrdokument 2.4. Revisionsmetod och avgränsning Granskningen avser alla verksamhetsformer inom vård, omsorg och stöd för vuxna personer (över 18 år) med missbruks- och beroendeproblem som förekommer inom regionen och de deltagande kommunerna. Granskningen omfattar inte det stöd som erbjuds inom kommunal verksamhet i form av s.k. serviceinsatser eller förebyggande insatser. Vi har tagit del av styrdokument, instruktioner och direktiv samt formerna och innehåll i informationsöverföringen. En avstämning har gjorts med centrala tjänstemän avseende aktuella styrdokument, relevanta övergripande mål (fullmäktigebeslut m.m.) former för uppföljning etc. inom området. En webbenkät har lämnats ut till utvalda befattningar/personer i berörda verksamheter samt i alla medverkande kommuner för att få underlag inför intervjuer men också för att förankra granskningens genomförande. Granskningen omfattar enskilda ärenden genom att tio akter inom respektive kommun samt tre akter per kommun inom Regionen Halland valts ut. Denna del har fokus på bedömningar av enskildas behov av vård och stöd, beslut samt uppföljningar i de enskilda ärendena. Granskningen innefattas också frågan om respektive huvudmans kompetens kommer den enskilde till del, förekomst av gemensam vårdplanering samt tydlighet i ansvarsgränser mellan huvudmännen i de enskilda ärendena. Intervjuer har genomförts med nyckelpersoner i respektive verksamhet inom regionen, samt deltagande kommuner. Följande intervjuer har genomförts i Falkenbergs kommun: Vid en avslutande workshop med företrädare för de granskande organisationerna har revisionsresultaten förankrats med möjlighet till kompletterande faktagranskning. Rapporten är sakavstämd av berörda tjänstemän. En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 4 av 12

9 3. Resultat 3.1. Utgångspunkter Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2007 utkom Socialstyrelsen med nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna har sedan dess uppdaterats utifrån aktuell forskning. 3 Nya områden i de reviderade riktlinjerna är ungdomar och läkemedelsberoende. Ytterligare en förändring är att de nya rekommendationerna också innehåller indikatorer. Syftet med de nationella riktlinjerna för området är att göra vården tydligare, mer enhetlig samt att ge huvudmännen en grund för hur missbruks- och beroendevårdens resurser kan användas på ett rationellt sätt. Riktlinjerna gäller både sociala och medicinska insatser som ges inom socialtjänsten i kommunerna samt inom beroendevården i landstingen. I Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård redovisas rekommendationer och vägledning för specifika interventioner och åtgärder såsom behandlingsmetoder och tekniker gällande missbruks- och beroendevård. Dessa berör sex olika huvudområden såsom: Bedömningsinstrument och dokumentation Upptäckt och rådgivning Behandling vid missbruk och beroende av narkotika Behandling vid missbruk och beroende av alkohol Missbruk och beroende under graviditet Samsjuklighet mellan missbruk och beroende samt psykisk och somatisk sjukdom För varje rekommendation inom respektive huvudområde redovisas effekt, evidens och ekonomisk bedömning samt en kommentar till interventionen och dess målgrupper. Inom huvudområdet Bedömningsinstrument och dokumentation finns exempelvis rekommendationer om frågeformuläret AUDIT som används för att identifiera alkoholproblem hos personer i riskzon eller med ett redan utvecklat beroende. Här beskrivs även vilka olika laboratorietest som kan tas på personer med misstänkt eller identifierat missbruk och beroende. För huvudområdet Upptäckt och rådgivning rekommenderas bland annat hur uppsökande verksamhet ska ske bland grupper med risk för utveckling av alkohol- och narkotikaproblem. Här framkommer även vilken slags rådgivning som kan vara aktuell vid exempelvis patienter i primärvård som har identifierats ha riskfylld alkoholkonsumtion. Det tredje huvudområdet Behandling vid missbruk och beroende av narkotika tar upp de olika behandlingsmetoder och läkemedel som rekommenderas vid olika ty- 3 Socialstyrelsen april 2015, Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 5 av 12

10 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Valda kommuner Alla kommuner per av narkotikamissbruk. Inom huvudområdet Behandling vid missbruk och beroende av alkohol tas motsvarande behandlingsmetoder och läkemedel för alkoholrelaterat beroende och missbruk upp. Huvudområdet Missbruk och beroende under graviditet redovisar rekommendationer kring alkoholkonsumtion under graviditeten samt hur behandling för gravida kvinnor med missbruks- och beroendeproblem ska utformas. Det sjätte huvudområdet berör Samsjuklighet mellan missbruk och beroende samt psykisk och somatisk sjukdom. Här beskrivs bland annat hur personer med samsjuklighet eller misstänkt samsjuklighet ska behandlas och vem som bär ansvaret för bedömning och vård samt vilka praxis som denna vård ska följa Kommunens kostnader Uppgifterna i detta avsnitt har hämtats från kommun- och landstingsdatabasen Kolada och innehåller uppgifter från 2014 års bokslut som kommunerna själva rapporterat. Nedanstående jämförelse visar hur mycket kommunerna redovisar som kostnad per invånare för missbruksvården Jämförelse ovan görs mellan respektive kommuns kostnader och ett genomsnitt de Halländska kommunerna (valda kommuner) samt alla kommuner. Tabellen visar att Falkenberg, Halmstad och Laholm har en kostnad per invånare som överstiger genomsnittet och ligger ungefär på samma nivå som genomsnittet för riket. Hylte, Varberg och Kungsbacka ligger under genomsnittet Ändamålsenlig styrning Den regionala överenskommelsen Överenskommelsen 4 som gäller för länet hanterar frågor kring gemensamt och specifikt ansvar mellan kommunerna, närsjukvården, psykiatrin och specialiserad somatisk vård. De slår också fast vilken kompetens som respektive huvudman ska ha i 4 Regional överenskommelse om samverkan - Insatser till vuxna och ungdomar med riskbruk/missbruk/beroendeproblem och till deras närstående En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 6 av 12

11 arbetet samt vilka instrument/metoder som gemensamt och var för sig ska användas vid bedömning av enskilds missbruk. Syftet med överenskommelsen är att, med utgångspunkt i gällande regelverk, tydliggöra respektive huvudmans ansvarsområde. Länsöverenskommelsen preciserar också att det ska finnas rutiner för samlat ansvarstagande när insatser behövs från flera aktörer samt att evidensbaserade vårdoch behandlingsinsatser ska erbjudas. Vård och stöd ska samordnas mellan huvudmännen för att skapa helhetssyn, kontinuitet och effektiva insatser. Lokal samverkan I respektive kommun ska det finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunens socialtjänst samt regionens psykiatri, förvaltningen för hälsa och funktionsstöd samt närsjukvård, som gemensamt ansvarar för strategisk planering och samordning. Till gruppen ska även övriga berörda myndigheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, polis och företrädare för brukare/anhöriga kopplas. Lokala rutiner för samordning av huvudmännens verksamhet ska utvecklas inom respektive kommun. Arbetet ska utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven ska kontinuerligt inventeras gemensamt och omvärldsanalyser ska ligga till grund för planeringsarbetet regionalt och lokalt. Samordningsgruppen ska ha regelbundna träffar och ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls. När förändringar inom respektive huvudmans verksamheter planeras, som kan antas få konsekvenser för annan parts verksamhet, ska informationen ges och synpunkter inhämtas från samordningsgruppen. Samordningsgruppen ansvarar för att samverkan enligt denna överenskommelse följs på lokal nivå. De överenskommelser som träffats har implementerats på chefsnivå genom ledningsgrupper. Cheferna har sedan ett ansvar att informera vidare i organisationen Socialnämndens styrning och uppföljning Det finns inga särskilda mål avseende missbruksvården fastställda av nämnden. Missbruksgruppen på myndighetsavdelningen har själva arbetat fram följande inriktningsmål för sin verksamhet. Mål nr 6: Att utveckla arbetat med klienter med samsjuklighet. Mål nr 7: Att arbeta med att lyfta behov som vi ser hos våra klienter som idag inte tillgodoses. Mål nr 14: Inventera och kartlägga målgruppen Unga vuxna med ett pågående cannabismissbruk. Som en del av socialnämndens interna kontroll arbetar förvaltningen med kvalitetsuppföljningar av nämndens verksamheter. Som ledning för arbetet finns en ru- En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 7 av 12

12 tin upparbetad som bl.a. anger på vilka grunder och på vilket sätt kvalitetsuppföljningarna ska genomföras. Riskbedömningar samt en årlig kvalitetsplan som anger vilka uppföljningsinsatser som ska genomföras, är grunden för denna. 5 Under 2015 har som ett led i uppföljningsarbetet en kartläggning genomförts av processen ansökan om missbruksvård. Det är kvalitets- och utredningsavdelningen inom socialförvaltningen som arbetar med uppföljning av all verksamhet inom socialnämndens ansvarsområde, såväl myndighetsutövning som genomförandet av insatser. Fokus i uppföljningarna ligger på effekter för brukare, följsamhet mot regelverk, ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet, effektivt resursutnyttjande, hantering av avvikelser och förebyggande arbete. 6 Nämnden uppges från förvaltningen vara både kunniga i missbruksfrågor samt involverade i aktuella diskussioner, inte minst finns ett stort intressen kring planeringen av Beroendecentrum Bedömning och rekommendationer Det finns en ändamålsenlig och aktuell regional överenskommelse om samverkan. I denna överenskommelse har uppdraget tydliggjorts. Vi bedömer att det delvis finns en styrning genom den regionala överenskommelsen, men att denna kan utvecklas. Nämndens styrning skulle kunna utvecklas ytterligare genom att särskilda mål för missbruksverksamheten utarbetades. Det finns ett tydligt system för kvalitetsuppföljning där resultaten blir en grund för fortsatt verksamhetsutveckling Ändamålsenliga arbetsformer Falkenbergs socialtjänst är organiserad i en beställar/utförarorganisation vilket innebär att det finns en tydlig separation ledningsmässigt mellan myndighetsutövningen och utförarna. Kring missbruksverksamheten står myndighetsutövningen för utredning och beslut i enlighet med socialtjänstlagen medan utförarsidan ansvarar för bl.a den öppna verksamheten. Den öppna verksamheten för personer med missbruk/riskbruk omfattar ett flertal olika verksamheter. Riktat till ungdomar och unga vuxna finns en råd- och stödverksamhet avseende alkohol- och drogvanor som förutom ungdomar även kan nås av deras föräldrar. En gruppverksamhet riktat till barn och ungdomar som i sin familj eller på annat sätt kommer i kontakt med missbruk. Till de öppna insatserna hör också familjebehandling för familjer med barn och/eller ungdomar. Det finns också en verksamhet som riktas till vuxna som vill ändra sina alkoholeller drogvanor. Inom verksamheten ryms öppenvårdsbehandling enligt 12-5 Rutin Kvalitetsuppföljningar av socialnämndens verksamheter, Projektplan Kartläggning av processen ansökan om missbruksvård, En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 8 av 12

13 stegsmetoden samt KBT-Väckarklockan. Till verksamheten hör även familjedagar, anhörigsamtal och anhörigprogram, vuxna barn-vecka samt enskilda samtal och gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor. Till den öppna verksamheten räknas också det nyktra/drogfria stödboende som finns för de som uppnått alkohol/drogfrihet och väntar på eget boende med socialt kontrakt. Detta görs parallellt med att de ingår i Klara öppenvårds verksamhet. Förutom verksamheten i egen regi köps också insatser från andra. Det gäller framförallt institutionsplatser med upphandlade ramavtal som används vid behov. Med de insatser som kan erbjudas, kompletterat med de institutionsplatser som upphandlats, uppvisas en vårdkedja som kan täcka uppkomna behov. Handläggare på myndighetssidan menar dock att det satts upp restriktioner från egen regiverksamheten som inneburit att behandling i vissa ärenden fått köpas från externa leverantörer. Det har här gjorts en bedömning från öppenvårdssidan att det finns en målgrupp som är för svår för att ingå i deras verksamhet och att dessa personer har behov av andra insatser, ex vis placering på behandlingshem med kompetens om samsjuklighet. Handläggarna saknar också för vissa målgrupper en mer resursstark återfallsprevention samt mer resurser för boende och sysselsättning. Det gäller ex vis boende för omotiverade äldre missbrukare samt boende och sysselsättning för unga missbrukare av cannabis. Ingen samlad utvärdering har genomförts av vårdkedjan i sin helhet eller av verksamheten i egen regi, inte heller någon samlad brukarundersökning. En brukarrevision är dock genomförd på Tolvans stödboende Efter varje behandling och program delas även en brukarenkät ut till deltagarna som fylls i och överlämnas till enhetschef. Förvaltningen pekar på att det planeras att vårdkedjan ska utvärderas samt att detta blir aktuellt i vilket fall då kommande beroendecentrum kommer igång. Enligt handläggarna används olika bedömningsinstrument i arbetet. Kompetensen i bedömningsinstrumenten är ännu inte allmän bland handläggarna men det finns en kompetensutvecklingsplan för de tillsvidareanställda som siktar mot detta. Arbetet med att sammanställa ett system för kvalitetsledning är påbörjat med bl.a. att säkerställa olika dokument och processkartor. Sådana finns framtagna för missbruksvården. I detta arbete ingår att säkerställa rättssäkerheten för den enskilde samt hur ärenden följs upp på individnivå. När det gäller beslut som inte är verkställda följs det upp och rapporteras till nämnden. Internt följs även ärenden upp, slumpmässigt samt att ärenden som överklagats följs upp var 14:e dag Bedömning och rekommendationer Vi bedömer att det i allt väsentligt finns ändamålsenliga arbetsformer inom kommunens missbruksvård. Det finns ett flertal insatser i frivilliga och öppna former för En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 9 av 12

14 olika målgrupper som berörs av skadligt bruk/beroende av alkohol och droger vilket gör att det har byggts upp en vårdkedja. Hur de olika insatserna ska användas och vilka restriktioner som kan behövas inom de öppna verksamheterna bör dock diskuteras och förankras med myndighetsdelen och utförarna. Ingen samlad uppföljning av de insatser som erbjuds i egen regi har genomförts. Det är viktigt att de planer som finns på detta verkställs så att beställarnas beslut om insatser och verksamhetens ambitionsnivå synkroniseras utifrån enskildas behov. Arbetet med att säkerställa processerna inom myndighetsutövningen har påbörjats och det är väsentligt att nämnden tillser att detta slutförs. Det finns klara rutiner för uppföljning av individärenden avseende innehåll och kvalitet/rättssäkerhet samt att nämnden informeras avseende ärenden Ansvarsfördelning och information Av huvudöverenskommelsen framgår att Region Halland har ansvaret för medicinska insatser såsom folkhälsa, uppmärksamma riskbruk, missbruk och beroende, olika former av behandling samt anmälningsskyldighet och läkarbedömning/intyg vid tvångsvård enligt LVM. Kommunen ansvarar bland annat för att initiera, planera och samordna insatser. Vidare har kommunen ett ansvar för att upptäcka och uppmärksamma riskbruk, missbruk och beroende. Motivera till förändring och utreda behov av missbruk- och beroendevård. Kommunen svarar också för psykosocial behandling. Enligt den länsövergripande överenskommelsen ska former och rutiner finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov av insatser från flera aktörer. När någon behöver insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården har de rätt att få en samordnad individuell plan (SIP). Initiativet till att en SIP kommer till stånd ligger hos både berörd myndighet, den enskilde och för ungdomar och dess familj. En SIP görs alltid tillsammans med den enskilde som också avgör vilka personer som ska delta vid en samordnade individuell planering. Socialsekreterarna uppger att de i samband med placeringar alltid har genomfört en SIP. Här kräver också utskottet detta innan beslut, framförallt för att ansvarsgränserna mellan huvudmännen ska vara uppklarade. Initiativ till genomförande av SIP tas, enligt handläggarna, i allmänhet av kommunen. Ibland har VPM, vuxenpsykiatriska mottagningen, gjort det men endast undantagsvis närsjukvården. När det gäller närsjukvården blir kontakterna främst avgränsade till medicinering och andra medicinska frågor. På det sättet är det någon form av gemensam planering men inte riktigt en SIP fullt ut. Vid behandling av personer med samsjuklighet i form av psykisk störning och missbruk ska detta, enligt överenskommelsen, ske samtidigt och integrerat i samverkan med beroendevården och socialtjänsten. Vid intervjuerna beskrivs från handläggarna att det blivit bättre än tidigare med att få tider för patienter men att en konflikt är tydlig gentemot psykiatrin, definitionen av den enskildes huvudproblematik, om det är missbruk eller psykisk diagnos. Om det ska anses vara missbruk är det kom- En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 10 av 12

15 munens förstahandsansvar vilket gör att psykiatrin inte arbetar med att behandla den enskilde för psykisk sjukdom. Aktgranskningen visade att olika ansvarsgränser speglades i flertalet av ärendena och att båda huvudmännens kompetens framkom i myndighetens bedömning. Det som påvisades var dock ofta att det varit många kontakter med sjukvården rörande medicinering medan det inte fanns mycket som uttryckte helhetssyn och ansvarsfördelning. SIP hade använts där det fanns behov medan det inte framkom att bedömningsinstrument använts i arbetet Bedömning och rekommendationer Vi bedömer att ansvarsfördelningen är tydliggjord i den regionala överenskommelsen. Arbetet med samordnad individuell plan, SIP, fungerar dock inte vilket gör att den gemensamma planeringen för enskilda riskerar att inte nå till den standard som gör att huvudmännens insatser optimeras. Arbetet med SIP måste intensifieras och ansvar och arbetssätt implementeras i verksamheterna Samverkansformer Inom Region Hallands ram finns det en regional stödstruktur. I en strategisk och flera taktiska grupper finns representanter för respektive kommun och Region Halland. I den strategiska gruppen sitter socialchefer och hälso- och sjukvårdschefer och i den taktiska gruppen finns avdelningschefer representerade. Den strategiska gruppen har ett övergripande ansvar för gemensam utveckling i länet inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Den taktiska gruppen för missbruk och beroende ansvarar för länsgemensamt utvecklingsarbete kring vård och behandling av personer med missbruks- och beroendeproblem. Den taktiska gruppen har även ett ansvar för att förmedla kunskaper inom området till allmänhet, myndigheter och politiker. Den regionala stödstrukturen ansvarar för att samverkan enligt den regionala överenskommelsen följs på regional nivå och att det årligen görs en gemensam utvärdering av vad som fungerar i samverkan och vad som behöver utvecklas. Den operativa nivån ansvarar för det praktiska genomförandet. Enligt den regionala överenskommelsen ska det i respektive kommun finnas en samordningsgrupp med verksamhetsansvariga chefer från kommunens socialtjänst samt regionens psykiatri, förvaltningen för hälsa och funktionsstöd samt närsjukvård som gemensamt ansvarar för strategisk planering och samordning. Till gruppen kan även berörda myndigheter som försäkringskassa, arbetsförmedling, polis och företrädare för brukare/anhöriga kopplas. Samordningsgruppen ska ha regelbundna träffar och ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls. I Falkenberg finns sedan en tid kvartalsvisa möten i enlighet med detta. Den övergripande strukturen för samverkan uppges fungera väl till formen. De har funnits och finns en lokalrepresentation i såväl den strategiska gruppen som taktiska gruppen för missbruksarbete. Det är också den taktiska gruppen som arbetat fram förslaget till nuvarande samverkansstruktur. En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 11 av 12

16 Internt är en god samverkan med Klara öppenvård viktig och handläggarna menar att denna i de gemensamma ärendena fungerar bra med snabba och lätta kontaktvägar. Gentemot Klara öppenvård finns en läkare tillgänglig 1 dag/vecka för konsultation per telefon. När det gäller den operativa samverkan uppger handläggarna att det finns brister avseende LARO samt närsjukvården. Här finns, som pekats på ovan, inga upparbetade samverkansformer kring klienter/patienter. Handläggarna menar att det är svårt att få till bra kontaktvägar på operativ nivå Bedömning och rekommendationer Samverkan på en regional nivå bedöms fungera med arbetet i strategiska respektive taktiska gruppen. På den lokala nivån har övergripande samverkan startats upp i och med s.k. TRIAD-möten med socialtjänst, MAS och närsjukvård, där kommunen är sammankallande. På den operativa nivån kan samarbetsformerna utvecklas. Risken när dessa inte fungerar är att nödvändig information inte förs vidare mellan vårdgivarna, men också att de olika vårdgivarna inte har samma inriktning i arbetet. Detta är inte acceptabelt vare sig ur resurssynpunkt som ur den enskildes synpunkt och huvudmännen behöver klara ut ömsesidiga förväntningar och möjligheter. Detta måste göras främst genom överenskommelser på ledningsnivå för att tydliggöra en gemensam vårdkedja med kontaktvägar och ansvarsgränser fastställda. En samgranskning av Region Halland samt Varberg, Falkenberg, Halmstad, Hylte samt Laholms kommuner 12 av 12

17 Revisionsrapport Rebecca Lindström Lars Näsström Jean Odgaard Bo Thörn Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblem En samgranskning av Region Halland och kommunerna Laholm, Hylte, Halmstad, Falkenberg och Varberg

18 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING OCH BEDÖMNING 1 2. INLEDNING BAKGRUND REVISIONSFRÅGA REVISIONSKRITERIER REVISIONSMETOD OCH AVGRÄNSNING 5 3. UTGÅNGSPUNKTER SAMVERKAN NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD ÖPPNA JÄMFÖRELSER MISSBRUK- OCH BEROENDEVÅRDEN KOMMUNERNAS KOSTNADER 9 4. RESULTAT STYRNING GENOM AVTAL OCH ÖVERENSKOMMELSER REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE REGIONAL NIVÅ REGIONAL ÖVERENSKOMMELSE LOKAL NIVÅ REGION HALLAND DE HALLÄNDSKA KOMMUNERNA JOURNALGRANSKNING REGION HALLAND BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER STYRNING GENOM RIKTLINJER, INSTRUKTIONER OCH DIREKTIV REGION HALLAND DE HALLÄNDSKA KOMMUNERNA BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER UPPFÖLJNING OCH KOMMUNICERING AV RESULTAT REGION HALLAND DE HALLÄNDSKA KOMMUNERNA BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER INFORMATION SOM KOMMUNICERAS INOM OCH MELLAN HUVUDMÄNNEN REGION HALLAND DE HALLÄNDSKA KOMMUNERNA BEDÖMNING OCH REKOMMENDATIONER BILAGOR SAMMANFATTNING AV RESULTATET FRÅN WEBBENKÄT REGION HALLAND KOMMUNERNA WORKSHOP 27

19 1. Sammanfattning och bedömning har genomfört granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik på uppdrag av revisorerna inom Region Halland och kommunerna Laholm, Halmstad, Falkenberg och Varberg. EY har på uppdrag av revisorerna i Hylte kommun granskat vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik. Revisionsfrågan omfattar om Region Halland och ovannämnda kommunerna säkerställt att vård, omsorg och stöd för vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring. Granskningen visar på att detta till vissa delar sker men också på att det finns ett flertal förbättringsområden. De förbättringsförslag som lyfts fram i rapporten avser åtgärder som bedöms nödvändiga för att säkerställa att personer med missbruks- och beroendeproblematik får adekvata insatser och att de överenskommelser som är gjorda mellan huvudmännen följs. Vi konstaterar att det i dagsläget finns en skillnad mellan de ambitioner gällande samverkan som förmedlas i de styrande dokumenten för den övergripande nivån och den operativa verksamheten, d.v.s. de delar som inte fungerar på det sätt som var tänkt. Ett antal rekommendationer har tagits fram i rapporten för att stötta arbetet med att efterleva överenskommelserna. Ändamålsenlig styrning Granskningen visar att den regionala överenskommelsen för de involverade huvudmännen tydliggör formerna för den övergripande styrningen. Dokumentet beskrivs som delvis kända i verksamheten. Gällande överenskommelse har reviderats under 2015 och har inte fullt ut implementerats i verksamheterna. Implementeringen av överenskommelsen behöver säkerställas så att tänkt samverkan och arbetssätt säkerställs. Av vår granskning framgår att de nationella riktlinjerna inte är kända av alla berörda i Region Halland. De nationella riktlinjerna förefaller mer kända inom de granskade kommunerna. En plan för en kontinuerlig implementering av Socialstyrelsens riktlinjer bör tas fram inom Region Halland. Vidare saknas det sammanställningar och analys på såväl läns- som lokalnivå över vilka insatser som fungerar utifrån de olika målgrupperna. Det saknas idag former för en kontinuerlig uppföljning på verksamhetsnivå, vilket bör ses över för att säkerställa att de insatser som tillämpas också visar resultat. 1 av 28

20 Det saknas en tydlig koppling mellan den regionala överenskommelsen och efterföljande/tillhörande uppföljning. Detta behöver ses över för att säkra att målen i överenskommelsen efterlevs och tillämpas. Ändamålsenliga arbetsformer Hur bedömningsinstrumenten används varierar mellan huvudmännen. Inom kommunerna används de systematiskt. I genomförd journalgranskning på Region Halland fanns det endast vid ett fåtal fall antecknat att diagnosinstrumentet använts, dock anger man i intervju att diagnosinstrument används. Användningen av diagnosinstrument AUDIT/DUDIT ska ske för att få en grund för tidiga diskussioner kring riskbruk. Vi menar att användningen av instrumenten bör utvärderas. Det beskrivs att det inte finns något strukturerat arbetssätt mellan regionen och kommunerna för patientgruppen och kännedomen om lokala samordningsgrupper är låg. Det saknas idag former för en kontinuerlig uppföljning på verksamhetsnivå, vilket bör ses över för att säkerställa att de insatser som tillämpas också visar på resultat för patientgruppen. Insatser mellan huvudmännen samordnas inte vilket kan leda till ineffektivitet och en sämre vård för patienten. Att huvudmännen inte får till stånd någon samordnad individuell vårdplanering (SIP) är inte godtagbart. Svårigheterna måste uppmärksammas och ett ändamålsenligt arbetssätt utvecklas gemensamt av huvudmännen. Ansvarsfördelning Den regionala överenskommelsen ger stöd till huvudmännen vad gäller ansvarsfördelning. Enligt överenskommelsen ska former och rutiner finnas, för att ett samlat ansvarstagande ska tas för personer som har behov av insatser från flera aktörer. Det uppges flera olika skäl till att samordnad individuell vårdplan inte genomförs samtidigt som samtliga parter är överens om att det i många ärenden finns ett behov. Vid utredning av missbruks- och beroendevården i Halland gjordes en kartläggning av mångbesökare som visade på att det sker parallella insatser i olika verksamheter utan att insatserna är samordnade. Detta kan leda till att verksamheterna tillhandahåller insatser som inte är verksamma då de endast behandlar en del av problematiken. Samverkansformer Det finns en regional stödstruktur i Halland genom, strategiska, taktiska- och operativa grupper. Grupperna ansvarar för att samverkan enligt överenskommelsen följs och att det årligen görs en utvärdering av vad som fungerar i samverkan och vad som behöver utvecklas. Vi menar att strukturen och överenskommelsen ger ett stöd för att hitta samverkansformer såväl på länsövergripande som på lokal nivå. På en övergripande nivå finns många möjligheter att träffas. Diskussioner i mer konkreta termer avseende förutsättningarna för att samverkan ska fungera på operativ nivå förs dock inte. Frågan bör prioriteras. 2 av 28

21 Samverkan kring enskilda följer inte i alla delar det som överenskommits såväl länsövergripande som lokalt enligt de styrande dokumenten. Insatserna för personer med missbruks- och beroendeproblematik samordnas inte mellan huvudmännen vilket leder såväl till ineffektivitet för verksamheterna men även till en sämre vård då huvudmännens samlade kompetens inte kommer klienten/patienten till del vid bedömning och planering. Vi ser även risker att enskilda riskerar att hamna mellan huvudmännens ansvarsområden. Granskningen visar att man sällan får till stånd en samordnad individuell vårdplanering. Det är inte godtagbart eftersom det är en viktig samordning. Erfarenheterna från de tillfällen då det genomförts är goda. Användningen av en samordnad individuell vårdplanering måste uppmärksammas och ett ändamålsenligt arbetssätt utvecklas gemensamt av huvudmännen. Ansvar för att kalla till SIP bör ses över och i förekommande fall tydliggöras. 3 av 28

22 2. Inledning 2.1. Bakgrund Enligt socialtjänstlagen har kommunerna skyldighet att förebygga missbruk och att erbjuda missbrukare vård och behandling. Landstingen ska erbjuda god och säker hälso- och sjukvård. Arbetet med att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador samt minska och lindra lidande ska ske på lika villkor och för hela befolkningen. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 1 gäller medicinska och sociala insatser som ges inom kommunernas socialtjänst och landstingens beroendevård. De ger rekommendationer om åtgärder inom vården, målgrupp samt dokumenterad effekt. Här framhålls även användning av instrument för att avgöra val av insats, behandlingsplanering och uppföljning samt att behandling för personer med både missbruk och annan sjuklighet, främst psykiatrisk, bör samordnas. De konstaterar stora brister på utvärdering av behandlingar. I missbruksutredningen 2 gjordes bedömningen att kommunens och landstingets ansvar för missbruks- och beroendevården måste tydliggöras för att komma tillrätta med de problem som i dag drabbar såväl den enskilde som vårdens effektivitet. Syftet med granskningen är att bedöma om Region Halland och kommunerna har inrättat ändamålsenliga arbets- och samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring i syfte att tillgodose behov av vård, omsorg och stöd för personer med missbruksproblem. Granskningen ska utgå från huvudmännens respektive uppdrag och ansvar samt styrning, uppföljning och samverkan. Den ska också granska risk för brister i kommunikation som kan påverka patient/klientsäkerheten negativt, såväl mellan som inom huvudmännen. Detta omfattar också att analysera att gränssnitt/ansvarsgränser är tydliga mellan regionen och kommunerna Revisionsfråga Har Region Halland och kommunerna säkerställt att vård, omsorg och stöd fungerar på ett tillfredsställande sätt genom att inrätta ändamålsenliga arbetsformer, samverkansformer samt rutiner för informationsöverföring? Kontrollområden Styrning genom avtal och överenskommelser mellan Region Halland och berörda kommuner Styrning genom riktlinjer, instruktioner och direktiv inom Region Halland och berörda kommuner 1 Socialstyrelsen: (2015) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. 2 SOU 2011:35, Bättre insatser vid missbruk och beroende. 4 av 28

23 Uppföljning inom området och på olika nivåer samt kommunicering av resultatet av uppföljningen Information som kommuniceras inom och mellan huvudmännen 2.3. Revisionskriterier De revisionskriterier som använts i granskningen har hämtats ur följande: Hälso- och sjukvårdslagen Socialtjänstlagen Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, av socialstyrelsen 2007, uppdaterad 2015 Länsövergripande överenskommelse mellan Region Halland och de sex kommunerna i länet, Uppdaterad Lokala styrdokument 2.4. Revisionsmetod och avgränsning Granskningen avser alla verksamhetsformer inom vård, omsorg och stöd för vuxna personer (över 18 år) med missbruks- och beroendeproblem som förekommer inom regionen och de deltagande kommunerna. Granskningen omfattar inte det stöd som erbjuds inom kommunal verksamhet i form av s.k. serviceinsatser eller förebyggande insatser. Vi har tagit del av styrdokument, instruktioner och direktiv samt formerna och innehåll i informationsöverföringen. En avstämning har gjorts med centrala tjänstemän avseende aktuella styrdokument, relevanta övergripande mål (fullmäktigebeslut m.m.) former för uppföljning etc. inom området. En webbenkät har lämnats ut till utvalda befattningar/personer i berörda verksamheter samt i alla medverkande kommuner för att få underlag inför intervjuer men också för att förankra granskningens genomförande. Intervjuer har genomförts med nyckelpersoner i respektive verksamhet inom Region Halland samt deltagande kommuner. Följande intervjuer, totalt 30 stycken, har genomförts inom Region Halland: Verksamhetschef slutenpsykiatri i Varberg och Halmstad Vårdcentralchefer i Kungsbacka, Halmstad och Hylte Vårdcentralchefer på Privata vårdcentraler i Falkenberg och Laholm. Företrädare från socialtjänst, beroendecentrum m.fl. i respektive kommun. Ärendegranskningen planerades av tio akter inom respektive kommun samt av 18 journaler inom Region Halland, tre akter per kommun. Under granskningen har vi fått ta del av 60 akter från kommunerna och 15 journaler från Region Halland. Denna del har fokus på bedömningar av enskildas behov av vård och stöd, beslut samt uppföljningar i de enskilda ärendena. Granskningen innefattar också frågan om respektive huvudmans kompetens kommer den enskilde till del, förekomst av gemensam vårdplanering samt tydlighet i ansvarsgränser mellan huvudmännen i de enskilda ärendena. 5 av 28

24 Vid en avslutande workshop med företrädare för de granskande organisationerna har revisionsresultaten förankrats med möjlighet till kompletterande faktagranskning. Rapporten är sakavstämd av berörda tjänstemän. 6 av 28

25 3. Utgångspunkter 3.1. Samverkan Ungefär tio procent av den vuxna befolkningen beräknas missbruka eller vara beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel varav ungefär sex procent uppskattas missbruka eller vara beroende av alkohol. Ungefär personer med missbruk beräknas finnas i samhällets vård- och behandlingssystem. Det är socialnämndens uppgift att aktivt sörja för att den enskilde får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk. Denna hjälp och vård ska planeras i samförstånd med den enskilde och socialnämnden ska noga bevaka att planen fullföljs enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL finns inga särskilda bestämmelser rörande vård av personer med missbruk eller beroende. Sedan den 1 juli 2013 är det infört i både HSL och SoL att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete för personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Syftet med bestämmelsen är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting och att säkerställa att den enskilde får det stöd och den behandling han eller hon behöver. För att stöd och insatser ska fungera måste kommunerna och landstingen samordna sig både i planering och i insatserna till den enskilde. Övergripande för alla myndigheter gäller förvaltningslagens 6, som stadgar att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007 utkom Socialstyrelsen med nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna har sedan dess uppdaterats utifrån aktuell forskning 3. Nya områden i de reviderade riktlinjerna är ungdomar och läkemedelsberoende. Ytterligare en förändring är att de nya rekommendationerna också innehåller indikatorer. Syftet med de nationella riktlinjerna för området är att göra vården tydligare, mer enhetlig samt att ge huvudmännen en grund för hur missbruks- och beroendevårdens resurser kan användas på ett rationellt sätt. Riktlinjerna gäller både sociala och medicinska insatser som ges inom socialtjänsten i kommunerna samt inom beroendevården i landstingen. I riktlinjerna redovisas rekommendationer och vägledning för specifika interventioner och åtgärder såsom behandlingsmetoder och tekniker gällande missbruksoch beroendevård. Dessa berör sex olika huvudområden såsom: Bedömningsinstrument och dokumentation Upptäckt och rådgivning 3 Socialstyrelsen april 2015, Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. 7 av 28

26 Behandling vid missbruk och beroende av narkotika Behandling vid missbruk och beroende av alkohol Missbruk och beroende under graviditet Samsjuklighet mellan missbruk och beroende samt psykisk och somatisk sjukdom För varje rekommendation inom respektive huvudområde redovisas effekt, evidens och ekonomisk bedömning samt en kommentar till interventionen och dess målgrupper. Inom huvudområdet Bedömningsinstrument och dokumentation finns exempelvis rekommendationer om frågeformuläret AUDIT 4 som används för att identifiera alkoholproblem hos personer i riskzon eller med ett redan utvecklat beroende. Här beskrivs även vilka olika laboratorietest som kan tas på personer med misstänkt eller identifierat missbruk och beroende. För huvudområdet Upptäckt och rådgivning rekommenderas bland annat hur uppsökande verksamhet ska ske bland grupper med risk för utveckling av alkohol- och narkotikaproblem. Här framkommer även vilken slags rådgivning som kan vara aktuell vid exempelvis patienter i primärvård som har identifierats ha riskfylld alkoholkonsumtion. Det tredje huvudområdet Behandling vid missbruk och beroende av narkotika tar upp de olika behandlingsmetoder och läkemedel som rekommenderas vid olika typer av narkotikamissbruk. Inom huvudområdet Behandling vid missbruk och beroende av alkohol tas motsvarande behandlingsmetoder och läkemedel för alkoholrelaterat beroende och missbruk upp. Huvudområdet Missbruk och beroende under graviditet redovisar rekommendationer kring alkoholkonsumtion under graviditeten samt hur behandling för gravida kvinnor med missbruks- och beroendeproblem ska utformas. Det sjätte huvudområdet berör Samsjuklighet mellan missbruk och beroende samt psykisk och somatisk sjukdom. Här beskrivs bland annat hur personer med samsjuklighet eller misstänkt samsjuklighet ska behandlas och vem som bär ansvaret för bedömning och vård samt vilka praxis som denna vård ska följa Öppna jämförelser Missbruk- och beroendevården 2015 Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att publicera öppna jämförelser inom socialtjänstens områden, däribland missbruks- och beroendevård för vuxna. Jämförelserna ska spegla olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet. Det övergripande målet med öppna jämförelser är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. 4 AUDIT är ett frågeformulär som används för att identifiera alkoholproblem hos en individ. 8 av 28