En progressiv skatt i en inflationsekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En progressiv skatt i en inflationsekonomi"

Transkript

1 / ;J ej;;./ ULF JAKOBSSON-GÖRAN NORMANN En progressiv skatt i en inflationsekonomi 468 Den personliga inkomstbeskattningen har under lång tid varit ett av de viktigaste medlen vad gäller utjämning av hushållens inkomster. Detta har medfört att inkomstskatten givits en hög progressivitet, vilken gör det svårt för löntagarna att genom avtal eller egna insatser öka sina reala disponibla inkomster. Det föreligger alltså en motsättning mellan önskemålet om hög skattemässig utjämning och löntagarnas kravatt genom olika åtgärder kunna öka sina inkomster efter skatt. Denna motsättning har varit en central fråga i de senaste årens svenska skattedebatt. För att klargöra konfliktens natur är progressivitetsmåttet elasticiteten i inkomst efter skatt (e) mycket användbart. e anger den procentuella förändring i inkomsten efter skatt som genereras aven enprocentig ökning i inkomsten före skatt. l ettt proportionellt skattesystem skulle e vara lika med l, medan e i ett progressivt system alltid är mindre än l. Om e är 0,6, vilket för närvarande är fallet i normala lönelägen, leder en ökning av lönen med 10 procent till att inkomsten efter skatt ökar med 6.procent. Om inflationen samtidigt är 7 procent, ULF JAKOBSSON och GÖRAN NORMANN är anställda vid Industriens Utredningsinstitut. De har disputerat i iwtionalekonomi på en avhandling om svensk skattepolitik. För närvarande arbetar de bl a med en ekonometrisk totalmodell tör den svenska ekonomin. vilket varit vanligt under 1970-talet, blir slutresultatet av den ganska stora löneökningen en sänkning av den reala inkomsten efter skatt med 1 procent. S:tmtidigt som e anger hur stort utbytet av ett lönepåslag blir vid ett fixerat skattesystem är e också ett mått på den inkomstutjämning systemet ger. Att ökningen i inkomsten efter skatt blir lägre vid lägre e innebär ju också att differensen i behållen inkomst mellan två inkomsttagare med olika inkomster före skatt blir ligre ju lägre e är. Om t ex skillnaden i inkomst före skatt är 50 procent mellan två inkomsttagare blir skillnaden i inkomst efter skatt 40 procent vid ett e på 0,8. Om e sänks till 0,6 reduceras skillnaden till 30 procent. Under åren varierade e påfallande litet med storleken på inkomsten före skatt. En jämförelse mellan de olika åren visar att e låg kring nivån 0,8 hela tiden. Med skattereformen 1971 bröts detta mönster och under 1970-talet har värdet på e legat kring 0,6. Den skattemässiga inkomstutjämningen har alltså ökat under senare år. Detta har också förvärrat utbytesproblemet, som ytterligare har underblåsts av" den ökade inflationstakten. Vad gäller konkreta lösningar på det problem som ligger i motsättningen mellan utjämning och utbyte har i debatten huvudsakligen framkommit tre modeller. Utformningen av dessa visar att vi kan särskilja två aspekter av vad vi här kallar utbytesproblemet. Den ena gäller svårigheten för den enskilde att genom egna insatser, som extraarbete eller vidareutbildning, påverka sin ekonomiska. situation. Den andra aspekten gäller svårigheten att ge hela löntagarkollektivet en rimlig utveckling av inkomsten efter skatt. '. '.

2 En metod som tar sikte på att öka utbytet av avtalsmässiga inkomstökningar är skatteomläggningar som komplement till avtalsrörelsen. Skatteomläggningen kan avpassas så att progressiviteten och därmed inkomstutjämningen lämnas oförändrad eller ökas. Det är denna metod som regeringen har valt, och som därmed har präglat 70-talets skattepolitik. Lösningen har kritiserats på olika grunder. En huvudinvändning har varit att metoden kräver statens inblandning i varje avtalsrörelse. Ett annat förslag till lösning av utbytesproblemet, som inte kräver en ständig statlig inblandning i avtalsrörelserna, är en indexreglering av inkomstskatten.,också en sådan åtgärd ökar utbytet av avtalsmässiga inkomstökningar vid given progressivitet, vilket innebär att man åtminstone inte i den meningen behöver slå av på utjämningskravet. Kravet på indexreglering har länge drivits av flera politiska och fackliga organisationer. Regeringens motstånd har främst byggt på att en indexreglering skulle minska flexibiliteten i konjunkturpolitiken och fördelningspolitiken. De nu nämnda lösningarna på konflikten utbyte kontra utjämning underlättar, om de ej motverkas av andra finanspolitiska åtgärder, möjligheterna för löntagarna att nå en real avtalsmässig inkomstökning. Om löntagarna därutöver försöker uppnå en ökning i de reala disponibla inkomsterna genom att t ex ar 'eta på övertid, drabbas de emellertid med full kraft av progressiviteten. Den enda möjliga lösningen på detta problem ligger i att via en minskning av progressiviteten helt enkelt slå av "på det skattemässiga utjämningskravet. Detta har 'amförts som ett tredje förslag. De principiella skillnaderna mellan de olika metoderna har antytts här och kan väl efter de senaste årens debatt anses varit i stort sett klarlagda.! I denna artikel skall vi i stället försöka oss på att göra en kvantitativt inriktad jämförelse mellan de tre metoderna. Utgångspunkl Utbytesproblemet och dess lösning har tidigare diskuterats av författarna. Se t ex Jakobsson och Normann [1974 b], där också problemets relation till andra skattepolitiska frågeställningar diskuteras på ett översiktligt plan. ten är den faktiska skattepolitiska utvecklingen under 70-talet.2 Denna jämförs sedan ur olika aspekter med en tänkt indexreglering av 1971 års system och en tänkt progressivitetssänkning år Jämförelserna avser utvecklingen dels för hushållssektorn som helhet, dels för enskilda individer i olika inkomstlägen. Allra först skall vi dock introducera vissa begrepp som är centrala i den empiriska undersökningen. Automatik och åtgärder Att ett skattesystem är progressivt innebär definitionsmässigt att det procentuella skatteuttaget stiger med stigande inkomst. Genom att t ex studera en preliminärskattetabell kan man övertyga sig om att den svenska inkomstbeskattningen i princip är progressiv i alla inkomstlägen. För hushållen, tagna som helhet, medför detta att när hushållens medelinkomst stiger, stiger också den genomsnittliga skatt (hushållens totala inkomstskatt/hushållens totala deklarerade inkomster) som tas ut av hushållen. Denna effekt brukar betecknas som ett resultat av skatteautomatik. Om man antar att inkomsternas relativa fördelning är oförändrad kan man för ett givet skattesystem ange sambandet mellan hushållens medelinkomst och det genomsnittliga skatteuttaget som en stigande kurva i ett diagram där vi har medelinkomsten på den horisontella axeln och medelskatten på den vertikala axeln. När en skatteomläggning företas får vi ett nytt system som ger upphov till en ny kurva. Detta illustreras i figur 1. I utgångsåret antar vi att vi har ett skattesystem som ger upphov till kurvan So. Påföljande år görs en skatteomläggning och vi får en ny kurva SI. Medelinkomsten de olika åren är mo respektive mi. Medelskatten ges under utgångs året av so. Om ingen skatteomläggning inträffat hade medelinkomstförändringen fört oss från punkt A till punkt B i diagrammet. Det vertikala avståndet (sträckan a) mellan dessa punkter är automatikeffekten, 2 För en detaljerad analys av omläggningarna i inkomstskatten under denna period se Lodin [1975]. 469

3 l I Figur 1. Skattens förändring mellan två år Genomsnittlig skatt..._so.,...- B.,..,. ~ r~~~~ s, m, Medelinkomst 470 vilken är liktydig med den höjning i skatteuttaget vi skulle fått om ingen skatteomläggning vidtagits. Nu vidtogs en sådan och effekten av denna, som vi benämner åtgärdseffekten, ges av sträckan å i figuren. Den resulterade skatteförändringen (sträcka~ n) är alltså ett netto av automatik och åtgärder. Indexreglering Den grundläggande principen för den typ av indexreglering som diskuterats i Sverige är att det procentuella skatteuttaget skall ändras automatiskt i takt med realinkomsten och inte som nu i takt med den nominella inkomsten.3 För att 3 Här finns i princip flera tänkbara möjligheter. Lars Matthiessen [1973] har diskuterat val av andra index än konsumentprisindex att basera systemet på. Tanzi [1966] har presenterat ett system på en kombination av olika index. illustrera den nya typ av automatik en sådan indexreglering skulle ge kan vi för enkelhetens skull anta att hela inkomst ökningen från mo till m l i figur 1 är inflationistisk. Realinkomsten är därmed oförändrad, vilket vid en indexreglering medför att även skatteuttaget är oförändrat. Om vi går tillbaka till figur 1, där ". har nominell medelinkomst på den horisontella axeln kommer vi år 1 i det nu skisserade fallet att hamna i punkt C. Den nominella medelinkomsten har höjts till ml> men skatteuttaget ligger oförändrat vid so. I nominella termer har indexregleringen åstadkommit en förflyttning av skattekurvan från So till SI. Avståndet mellan dessa kurvor vid mi är den "skattesänkning" indexregleringen ger upphov till.

4 Figur 2. Ett permanent skattesystem Genomsnittlig skatt s s,i ~i"'-~"""" sol ~ mo m, m2 Medelinkomst Sänkt progressivitet Vi skall nu illustrera det fall där en sänkt progressivitet får ersätta täta skatteomläggningar. De senaste 25 åren har präglats aven skattepolitik där diskretionära skattesänkningar delvis har motverkat de höjningar i skatteuttaget som automatiken givit upphov till: Om vi återknyter till skattekurvorna från figur 1.tar vi i princip haft en utveckling liknande den som illustreras i figur 2. Täta förskjutningar nedåt av skattekurvan har motverkat den kraftiga automatik som impliceras av varje enskild kurva. Om man på lång sikt förutsätter att den önskade intäktsutvecklingen är given står det klart att behovet av täta skatteomläggningar ökar med lutningen på de kortsiktiga skattekurvorna. I princip vore det naturligtvis möjligt att avpassa skattesystemet så att man på ett ungefär fick den önskade långsiktiga intäktsutvecklingen. I vårt fall skulle detta innebära att man utgångsåret kraftigt sänkte skattesystemets progressivitet och därmed lutningen på skattekurvan. Därefter skulle systemets automatik ge den önskade intäktsutvecklingen, och vidare skatteomläggningar vore överflödiga. Vi skulle alltså ha det permanenta skattesystem som av många framhålls som något eftersträvansvärt. I figur 2 illustrerar den heldragna kurvan ett sådant system. Inkomstskatt och arbetsgivareavgift Vi konstaterade inledningsvis att regeringen valt att lösa utbytesproblemet genom täta skatteomläggningar som komplement till avtalsrörelserna. Omläggningarna har bestått i en kombination av höjda arbetsgivareavgifter och sänkt inkomstbeskattning. En analys av sjuttiotalets skattepolitik bör därför innefatta båda dessa skattetyper. 471

5 Figur 3. Makrosamband mellan skatter och hushållsinkomster. Skattebegrepp:. personlig inkomstskatt; inkomstbegrepp: sammanräknad nettoinkomst Genomsnittlig skatt procent 1971 års system års system / /1971 års system indexreglerat Medelinkomst '-!---! i3~2--3f-4~ tusental kronor 472 Den förda politiken bygger på förutsättningen att löntagarna bär arbetsgivareavgiften. Att avgöra om detta i själva verket är fallet är en mycket svår uppgift. Tillgängliga internationella undersökningar beträffande löneskattens inciden s pekar emellertid på att skatter av denna typ åtminstone efter någon tid kommer att bäras av löntagarna. (Se t ex Brittain [1972].) Begränsar man sig till frågeställnin'gen om det i det här ' avseendet är någon skillnad mellan inkomstskatt och arbetsgivareavgift finns från teo'retiska utgångspunkter mycket starka skäl för ståndpunkten att en viss procent i inkomstskatt på lång sikt har samma incidens som en motsvarande procent i arbetsgivareavgift. Vad gäller beskattning av löneinkomster kommer vi därför i denna artikel att likställa arbetsgivareavgiften med den personliga inkomstskatten, Väljer man detta betraktelsesätt står det klart att de skatteomläggningar vi haft under 70-talet är åtgärder som verkat för en sänkning av skatteuttaget trots att de i ut- redningar och propositioner presenterats som "totalfinansierade". (Se Jakobsson och Normann [1975].) Utveckling på makronivå Arbetsgivarens kostnad för de anställda utgörs av summan av löner och olika kollektiva avgifter. Denna summa representerar också löntagarnas faktorinkomster. I de beräkningar som kommer att presenteras har vi bortsett från andra kollektiva avgifter än socialförsäkrings'. avgifterna och den allmänna arbetsgivareavgiften.4 Det inkomstbegrepp som vi därmed behandlar ger vi beteckningen bruttolön, När vi studerar den samlade effekten av arbetsgivareavgifter och inkomstskatter har vi relaterat skatterna till något som vi kan kalla bruttoinkomsten, vilken innefattar bruttolönen plus 4 Till skillnad från vad som är fallet i nationalräkenskaperna betraktar vi alltså den allmänna arbetsgivareavgiften som en del av löntagarnas faktorinkomst. '.

6 Figur 4. Makrosamband mellan skatter och. hushållens inkomster. Skattebegrepp: personlig inkomstskatt plus lagstadgade arbetsgivareavgifter; inkoq)stbegrepp: hushållens bruttoinkomst Genomsnittlig skatt procent A " Faktiskt utfall _.,.- ' års system ~ ,.-., års system indexreglerat _ , ~1 -års system , t1t\il"'-., Medelinkomst tusental kronor kapitalinkomster och vissa andra deklarerade inkomster.5 Vi skall nu med hjälp av de begrepp som introducerats tidigare empiriskt analysera skatteutvecklingen under 70-talet. 6 I figur 3 där vi anger sammanräknad nettoinkomst ("deklarerad inkomst") på den horisontella axeln, belyses med hjälp av skattekurvor utvecklingen för inkomstskatten, tagen för sig. Den övre kurvan i figuren är baserad på 1971 års skattesystem, medan den undre avser 1975 års system. I figuren har vi också angivit utfallen för vart och ett av åren Det framgår att om 5 Bruttoinkomsten kan därmed också definieras som det i taxeringsstatistiken använda inkomstbegreppet sammanräknad inkomst plus de lagstadgade arbetsgivareav \ifterna. J Alla beräkningar i denna artikel. är gjorda med hjälp aven utvecklad version av den skatternodeli som presenterades i Jakobsson och Normann [1974 al. Vid beräkningarna är inkomsttagarna bl a klassificerade efter socioekonomisk grupptillhörighet. Detta betyder att hänsyn kunnat tas till olikheter i skatte- och avgiftsregler mellan löntagare, företagare och pensionärer. 7 Total sammanräknad nettoinkomst har och antagits öka med 14,3 respektive 10 procent. Vid beräkningen av motsvarandeskatteutfall har inkomstökningarna dekomponerats i förändring i medelinkomst och förändring i antal personer. Detta förfaringssätt motiveras i Jakobsson och Normann [1974 al, kapitel 6. inga skatterevisioner vidtagits under perioden skulle medelskatten på fyra år automatiskt ha höjts med sju procentenheter från 32,5 procent till 40 procent. De vidtagna skatteomläggningarna, eller åtgärderna, har emellertid motverkat den automatiska höjningen. Det slutliga nettoresultatet har blivit en ökning av skatteuttaget med en och en halv procentenhet till 34 procent. Den streckade linjen i figuren anger den utveckling vi skulle fått vid en indexreglering av 1971 års system.8 Som synes ligger indexregleringskurvan strax över det verkliga utfallet år 1975, medan vi för de tidigare åren hittar de verkliga utfallen strax ovanför indexregleringskurvan. På det hela taget tycks skillnaderna i intäktsutveckling mellan det realiserade systemet och ett system med indexreglering vara relativt måttliga. Hur skulle det skattesystem sett ut som fört oss från utfallet för 1971 tiii det för 1975 utan skatteomläggningar och utan indexreglering? Eftersom skatteuttaget varit i det närmaste oförändrat mellan de båda åren ges det "permanenta systemet" här av ett proportionellt skattesystem, dvs ett system utan någon som helst utjämningseffekt. Ett mera fullständigt perspektiv får vi 8 Konsumentprisindex antas öka med 9 procent mellan 1974 och 1975 och med 8 procent mellan 1975 och

7 Figur 5. Det procentuella skatteuttagets variation med inkomsten för enskild inkomsttagare. Skattebegrepp: personlig inkomstskatt plus lagstadgade arbetsgivaravgifter; inkomstbegrepp: hushållens bruttoinkomst; kategori: ensamstående utan barn 60 Skatt i procent Bruttoinkomst om vi går till figur 4. Där belyses den samlade utvecklingen av inkomstskatter och arbetsgivareavgifter. Om vi studerar skattekurvan för 1971 finner vi att skatteautomatiken vid oförändrat skattesystem mellan 1971 och 1975 skulle höjt skatten med åtta procentenheter från 39 procent (av bruttoinkomsten) till 47 procent. Denna höjning har endast delvis motverkats av åtgärder. Sålunda är avståndet mellan 1971 års och 1975 års skattekurvor två procentenheter. Nettoeffekten av automatik och åtgärder blir därmed en höjning av skatteuttaget med sex (8-2) procentenheter. Här skiljer sig alltså bilden från den vi fick när vi bara betraktade den personliga inkomstskatten. Detta beror naturligtvis på '.

8 Tabell 1. Krontalsmässiga skatteförändringar (inkomstskatt och arbetsgivareavgifter) vid övergång till "permanent skattesystem" Förändring i skatten vid jämförelse med: Bruttoinkomst (tusental kronor) års system års system att vi bland åtgärdseffekterna här får med såväl höjda arbetsgivareavgifter som sänkt inkomstbeskattning. Vi har också gjort experimentet att indexreglera 1971 års system av inkomstskatter och arbetsgivareavgifter. Indexregleringen ger då en intäktsutveckling som kraftigt understiger den som givits av det realiserade systemet. Vid en indexreglering skulle skatteuttaget mellan 1971 och 1975 ha höjts med knappt tre procentenheter, vilket är drygt tre procentenheter mindre än den verkliga höjningen. En indexreglering av hela systemet hade alltså inneburit antingen mindre intäkter för det offentliga eller höjningar av någon annan skatt. Vi övergår nu till frågan om hur "det permanenta systemet" skulle sett ut om vi tar både inkomstskatt och arbetsgivareavgifter i betraktande. Det gäller alltså att finna ett system vars skattekurva i figur 4 går genom såväl utfallet 1971 som utfallet Detta implicerar för 1971 ett system med lägre makromarginalkatt men oförändrade intäkter i förhållande till det system som verkligen rådde år Ett sådant system får man endast genom att höja skattesatserna för låga in- 1(0msttagare och sänka dem för höga.9.1om denna ram finns det naturligtvis flera tänkbara system som uppfyller det nämnda kravet att gå från utfallet 1971 till utfallet 1975 utan omläggningar. För att ge en uppfattning om hur stora minskningar i progressiviteten som krävs för att åstadkomma "det permanenta systemet" skall vi här ange ett av flera 9 En förändring i marginalskattesatserna för låga inkomsttagare har stora effekter på intäkterna men små effekter på makromarginalskatten, medan det omvända förhållandet gäller vid en förändring av marginaiskattesatserna för höga inkomsttagare. tänkbara sådana system.1 0 Detta fås genom att man i jämförelse med 1971 års system 1) höjer marginalskatten med 3 procentenheter i skiktet kr i beskattningsbar inkomst, 2) sänker marginalskatten med 10 procentenheter i skiktet kr och däröver i beskattningsbar inkomst. Detta skulle innebära en rejäl dämpning av progressiviteten i jämförelse med de system som vi haft , vilket delvis framgår av figur 5. Vi har där ritat in skatteuttagets relation till bruttoinkomsten för a) 1971 års system, b) 1975 års system, c) vårt "permanenta system". Samma intryck ger ovanstående krontalsjämförelser. (Se tabell 1). I det följande avsnittet skall vi återkomma till detta system och dess fördelningseffekter. Skattesystemet och den individuella inkomstutvecklingen Det avgörande argumentet för den modell regeringen har valt när det gäller att bemästra utbytesproblemet är de positiva fördelningseffekter som kan uppnås via denna metod. Vid en jämförelse med andra metoder är det därför av stort intresse att få dessa effekter empiriskt be- 10 Konstruktionen har gjorts genom vissa simuleringar i den skatternodeli som beskrivs i Jakobsson och Normann [1974 al. Med hjälp av modellen har vi beräknat effekten av förändringar i de enskilda marginaiskattesatserna på a) intäkter, b) makromarginalskatten. Därefter har vi valt en kombination av förändringar som år 1971 ger oförminskade intäkter samt en erforderlig sänkning i makromarginalskatten. En särskild kontroll har sedan gjorts av att systemet vid 1975 års inkomstnivå ger samma intäkter som 1975 års system. 475

9 Tabell 2. Genomsnittlig utveckling av realinkomst efter skatt för olika yrkesgrupper Real Auto- Slutlig proc. matisk proc. förändr. proc. förändr. 3/1 i löne- förändr. i real kostn. i real disp. (faktor- disp. ink. ink.) ink. Industriarbetare 5,4 0,6 3,9 0,72 Kontorist 6,5 2,1 5,0 0,77 Konstruktör 4,0 1,8 0,45 Sektionschef 4,5 0,2-0,3-0,08 A nm. Inkomstutvecklingen för yrkesgrupperna är hämtad ur SOS: löner och SIF:s statistik. Utvecklingen för 1975 och 1976 baserar sig på träffade avtal. Tabell 3. Inkomstutveckling för olika yrkesgrupper vid olika skattesystem (årlig procentuell ökning av real disponibel inkomst) Faktiskt system Progressi- vitetsminskning Indexreglering Industriarbetare 2,8 Kontorist 4,0 Konstruktör 2,0 Sektionschef -0,05 2,7 2,5 3,7 3,2 2,0 6,0 2,2 8,0 476 lysta. Vi skall här försöka åstadkomma detta genom att studera effekten av de olika systemen på inkomstutvecklingen efter skatt för olika typer av löntagare. I tabell 2 kan vi studera de direkta effekterna av den förda skattepolitiken för individer vars inkomster har utvecklats som medellönen för a) industriarbetare, b) kontorist, c) konstruktör och d) sektionschef. Utvecklingen sammanfattas i form av genomsnittliga -årliga procentuella förändringar. För de olika slagen av.löntagare har vi angivit den reala förändringen i lönekostnad, den därav följande automatiska förändringen i real disponibel inkomst (dvs den förändring i real disponibel inkomst som skulle följt på den angivna faktorinkomstförändringen om inga åtgärder vidtagits) samt den slutliga procentuella förändringen i real inkomst efter skatt. Det senare talet framkommer naturligtvis som en summa av den automatiska förändringen och den förändring som kommit till stånd genom åtgärder från statsmakterna. Vi har också i tabell 2 angivit kvoten mellan förändring i inkomst efter skatt och förändring i faktorinkomst eller, med andra ord, den procentuella förändringen i inkomst efter skatt på varje procents förändring av inkomsten före skatt. Av dessa kvoter framgår tydlir att skattesystemet, vad gäller löntagarnas utveckling av inkomsten efter skatt, relativt sett har gynnat de låga inkomsttagarna. Man kan göra flera observationer ; anslutning till tabellen. Man ser t t omedelbart att industriarbetaren och kontoristen överlag haft den mest gynnsamma utvecklingen av inkomsten efter skatt. Detta beror dels på en relativt gynnsam utveckling av inkomsten före skatt, men skattesystemet har också bidragit till denna utveckling. För höginkomsttagaren, sektionschefen, ser man att skattesystemet verkat starkt bromsande på inkomstutvecklingen efter skatt. Som man kan vänta har åtgärderna haft en relativt stor betydelse för in- '.

10 komstutvecklingen. I samtliga fall svarar de absolut sett för huvuddelen av de slutliga förändringarna. För den enskilde löntagaren är löneutvecklingen tydligen av underordnad betydelse när det gäller utvecklingen av de disponibla inkomsterna. Detta är naturligtvis ett starkt skäl för löntagarorganisationernas missnöje med det nuvarande sy:jtemet. I tabell 3 jämförs den utveckling vi nu sett med den vi skulle ha fått vid en indexreglering och vid ett införande av det "permanenta system" som presenterades i föregående avsnitt. Eftersom vi nu huvudsakligen är intresserade av fördelningseffekter vill vi när det gäller indexreglering normera för skillnader i total intäktsutveckling. Det har därför tett sig naturligt att göra jämförelser för det fall att man endast indexreglerar den personliga inkomstbeskattningen. Vi såg ju att i detta fall fick vi en intäktsutveckling som nära nog sammanföll med den realiserade utvecklingen för inkomstskatten. För den återstående skillnaden har vi normerat genom en proportionell skatteförändring. Vi ser av tabellen att det permanenta systemet är gynnsamt för höginkomsttagarna, som vid ett sådant system skulle ha fått en kraftig förbättring av inkomstutvecklingen efter skatt.ll För industriarbetaren och kontoristen är den aktuella politiken det mest gynnsamma alternativet. Indexregleringen representerar fördelningsmässigt ett mellan alterhiv. I de låga inkomstlägena är emellertid skillnaderna mellan systemen jämförelsevis små. ~lutord. ara resultat indikerar att den skattepolitiska linje som regeringen valt har verkat mera inkomstutjämnande än de två alternativ vi gått igenom här. Mot detta får ställas de svårigheter progressiviteten ger upphov till bl a i samband med avtalsförhandlingarna. En god bild av dessa svårigheter gavs i tabell 2 där vi kunde se att regeringens åtgärder i form av skatteomläggningar har haft avgörande betydelse för utvecklingen av löntagarnas reala inkomster efter skatt. Begränsar vi synfältet till beskattningen av löntagarna står vi alltså inför en avvägning där minskade utbytesproblem får ställas mot negativa fördelningseffekter. Man måste emellertid komma ihåg att det finns andra fördelningspolitiska medel än progressionen i inkomstskatten. En möjlig utväg ur det dilemma vi här diskuterat är att finna nya vägar i fördelningspolitiken, vilket skulle kunna lätta trycket på inkomstbeskattningen i detta avseende. Referenser Brittain, J. A., [1972], The Payroll Tax for Social Security, Washington Jakobsson, U., och Normann, G., [1974 a], Inkomstbeskattningen i den ekonomiska politiken, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm - [1974 b], "Den perfekta skatten finns inte", Svenska Dagbladet 6 nov [1975], "Skatteomläggningarna 1975 och 1976 och deras effekter på hushållens inkomstutveckling", Industrikonjunkturen, Ekonomiska Utredningsrapporter, nr 16 Specialstudie D, Sveriges Industriförbund Lodin, S. O., [1975], "1970-talets skatteomläggningar - Varför så många?" Ekonomisk Debatt nr Matthiessen, L., [1973], "Index-tied Income Taxes and Economic Policy", Swedish Journal of Economics, Vol. 75, March 1973 Tanzi, V., [1966], "A Proposal for a Dynamically Self-Adjusting Personal Income Tax", Public Finance No. 4, Det bör påpekas att vi för det permanenta systemet har tagit hänsyn till de initiella effekterna av övergången från 1971 års system till det permanenta systemet. f

Kapitel 3. Skatter, marginalskatter och progressivitet 39

Kapitel 3. Skatter, marginalskatter och progressivitet 39 Innehåll Förord 15 Författarnas förord 17 Kapitel 1. Inledning 19 Bakgrund och syfte 19 Metod 21 Avgränsningar 22 Bokens uppläggning 23 DEL I Kapitel 2. Metod och modell 27 Inkomstbegrepp, avdrag och skatter

Läs mer

Efter skatteomläggningen?

Efter skatteomläggningen? r L BO E CARLSSON: Efter skatteomläggningen? De provisoriska skatteomläggningarna före regeringsskiftet 1976 ledde till ständiga höjningar av marginalskatterna för dem som tjänade mer än en genomsnittlig

Läs mer

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1) 218-8-31 Rnr 53.18 Finansdepartementet 13 33 Stockholm REMISSVAR (Fi218/2415/S1) Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Förslagen i sammandrag Promemorian

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

klyfta mellan de marginalskatter på arbete som medel- och höginkomsttagare

klyfta mellan de marginalskatter på arbete som medel- och höginkomsttagare Sammanfattning Frågan hur skatte- och bidragssystemet bör utformas tillhör de allra mest fundamentala i en modern välfärdsstat. Staten tar in skatt för att finansiera gemensamma angelägenheter som polis

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning

Skillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 4 juni, 2019 SNS Introduktion I Sverige är marginalskatter på arbetsinkomst olika

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension

Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

Finansdepartementet. Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018

Finansdepartementet. Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01365/S1 Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt för 2018 Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se

#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se #ESOkunskap Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 24 april, 2019

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Varför har vi ännu inte sett någon löneexplosion? Nils Henrik Schager

Varför har vi ännu inte sett någon löneexplosion? Nils Henrik Schager - 307 - Specialstudie II Varför har vi ännu inte sett någon löneexplosion? Nils Henrik Schager Studerar man mönstret för timlöneutvec~lingenför arbetare inom svensk industri under de senaste två decennierna

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel... Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017 Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft,

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Skatter, sysselsättning och tillväxt.

Skatter, sysselsättning och tillväxt. 2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

SCB:s statistik om inkomstskillnader

SCB:s statistik om inkomstskillnader PM Till: Bettina Kashefi Från: Jonas Frycklund Tid: 2018-02-12 Ärende: SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s statistik om inkomstskillnader SCB:s senaste inkomststatistik slogs upp i media med rubriker

Läs mer

Skatte- och tullavdelningen. Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)

Skatte- och tullavdelningen. Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) Finansdepartementet Fi2019/02421/S1 Skatte- och tullavdelningen Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) Juni 2019 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag

Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag Pressmeddelande 29 december 2017 Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag För pensionärer, ensamstående föräldrar och studerande ökar den disponibla inkomsten i fasta priser 2018 främst

Läs mer

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006 Pressmeddelande Stockholm den 6 december 2006 Så här blir hushållens ekonomi 2007 Bättre för löntagare och sämre för pensionärer Reallöneökningarna väntas fortsätta även under nästa år vilket förbättrar

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: 08 701 67 16 och publiceras 2008 09 16 2 3 Regeringens retorik : Göran Hägglund

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

BRIEFING PAPER #17. Avskaffa barnbidraget. Isak Kupersmidt. april 2018 SAMMANFATTNING

BRIEFING PAPER #17. Avskaffa barnbidraget. Isak Kupersmidt. april 2018 SAMMANFATTNING BRIEFING PAPER #17 april 218 Avskaffa barnbidraget Isak Kupersmidt SAMMANFATTNING Den 1 mars 218 höjde regeringen barnbidraget och studiehjälpen med syftet att stärka barnfamiljernas ekonomi. Den här rapporten

Läs mer

Hagapaketens innebörd

Hagapaketens innebörd Hagapaketens innebörd En analys av Haga III-uppgörelsen för 1977 och mittenpartiernas alternativ Av ULF JAKOBSSON OCH G ÖRAN NORMANN' Den S k Haga III-uppgörelsen, som föregick den socialdemokratiska regeringens

Läs mer

REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster

REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster 2008-08-13 Rnr 63.08 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM REMISSVAR (Fi2008/3983) Sänkt skatt på förvärvsinkomster I promemorian föreslås dels att det så kallade jobbskatteavdraget förstärks och delvis

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Ytterligare skattesänkning för pensionärer

Ytterligare skattesänkning för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattesänkning för pensionärer Maj 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter

Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter Pressmeddelande 19 april 2017 Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter Sänkt skatt för pensionärer och långtidssjukskrivna, och höjd skatt för höginkomsttagare är några av de förslag inför 2018 som

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Policy Brief Nummer 2017:3

Policy Brief Nummer 2017:3 Policy Brief Nummer 217:3 God inkomstutveckling inom jordbruket Vi studerar inkomstutvecklingen för svenska jordbrukarhushåll under perioden 1997-212. Vi skiljer mellan individuella- och hushållsinkomster,

Läs mer

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten

JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK. - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten JOBBAR DU HELTID ÄR DU RIK - Så blev (nästan) alla Sveriges heltidsjobbare till de nya rika i den politiska debatten SAMMANFATTNING De Rödgröna har sedan hösten 29 drivit kampanj mot de skattesänkningar

Läs mer

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år

Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84?

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? 2009 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? Det svenska skattesystemet för inkomster är obegripligt för den som inte är expert. Förutom

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker

De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker Pressmeddelande 18 december 2018 De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker De flesta hushåll får mer i plånboken i januari 2019 jämfört med januari 2018. Högre löner och pensioner,

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen

Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Resurser och personalinsatsen i välfärden vi reder ut begreppen Svenskt Näringsliv och Sveriges kommuner och landsting har under våren genomlyst frågan om resurser till vård, skola och omsorg. Det ligger

Läs mer

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 SKV 433 utgåva 17. Utgiven i december 2006. *Skatteverket 1(16) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 2 3 Tabellernas

Läs mer

Beskattningens icke-fiskala syften

Beskattningens icke-fiskala syften 1 Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium 2008 Ekonomisk generalrapport Beskattningens icke-fiskala syften av Tobias Lindhe 1 och Jan Södersten 2 1 Tobias Lindhe, Skatte- och Tullavdelningen,

Läs mer

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton SOU 1997:131 Bilaga 6 285 Tänkbara behållningar på premiepensionskonton Promemorians syfte är att ge en bild av olika tänkta personers behållning på premiepensionskontot. Beräkningarna bygger på en rad

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel: STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel

Skatt före och från och med 66-årsåret. 1 Kort sammanfattning med typexempel 1 (15) PM 2016-12-19 Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Det är bra att ha rätt kunskap om de ekonomiska konsekvenserna när man

Läs mer

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen SKRIVN. NR. Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas. TENTAMEN A/INTERNATIONELL

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008

Det bästa året någonsin. Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Det bästa året någonsin Björn Lindgren, Johan Kreicbergs Juni 2008 Inledning 1 Inledning Att 2007 var ett bra år på svensk arbetsmarknad är de flesta överens om. Antalet sysselsatta ökade med drygt 110

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Sysselsättning och pensionssystemet

Sysselsättning och pensionssystemet 1 (5) PM -06-13 Pensionsutvecklingsavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Sysselsättning och pensionssystemet Hur påverkas inkomstpensionssystemet av att sysselsättningsgraden ökar? Sysselsättningsgraden

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

Positiv start på det nya årtusendet

Positiv start på det nya årtusendet Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram

Läs mer

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink

Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink Några iakttagelser med anledning av rapporten Skattekvoten i Sverige har sänkts med ca 5 procentenheter

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

DANNE NORDLING: skattetrycket

DANNE NORDLING: skattetrycket DANNE NORDLING: skattetrycket I sin artikel analyserar pol mag Danne N ordting vad som hänt på skatteområdet sedan skattereformen 1971. Den blev orsaken till att lönerevisionerna 197 2 medförde en katastrof

Läs mer

Konjunkturrådets rapport 2018

Konjunkturrådets rapport 2018 Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,

Läs mer

Brant Skatt. - skatten på arbete. Mikael Halápi

Brant Skatt. - skatten på arbete. Mikael Halápi Brant Skatt - skatten på arbete Mikael Halápi 2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...3 1 INLEDNING...5 2 MÖJLIGHETERNA ATT BEGRÄNSA HÖGA MARGINALSKATTER...9 2.1 Andelen som betalar statlig inkomstskatt...9

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (14) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Ann-Sofie Kraft Nilsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta

Läs mer

Det behövs en ny skattereform!

Det behövs en ny skattereform! Det behövs en ny skattereform! Presentation på Finanspolitiska rådets seminarium den 13 juni 2018 Erik Åsbrink Århundradets skattereform Byggde på principer om enkelhet och likformighet Innebar breda skattebaser

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004

Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Tentamen, grundkurs i nationalekonomi HT 2004 Makroekonomi, 5 poäng, 5 december 2004 Svara på bifogad svarsblankett! Riv av svarsblanketten och lämna bara in den. Ringa gärna först in dina svar på frågeblanketten

Läs mer

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Förändringar i förutsättningarna sedan 1991 års skattereform 1. Traditionella effektivitetsargument 2. Internationell

Läs mer

Lönebildning för en ny tid

Lönebildning för en ny tid Lönebildning för jämlikhet Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lönebildning för en ny tid 6Fs förslag på ny lönebildningsmodell

Läs mer

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 21 maj kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens löneförväntningar, 21 maj kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Får publiceras omedelbart! Ekonomirapport från SKOP om, 21 maj 2 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker Trots Riksbankens försök att driva upp inflationen: - Löneförväntningarna har stabiliserats på en mycket

Läs mer

Policy Brief Nummer 2018:2

Policy Brief Nummer 2018:2 Policy Brief Nummer 2018:2 Ojämlikhet och fattigdom i svenskt jordbruk Ojämlikhet i inkomster och antalet som faller under fattigdomsgränsen i befolkningen som helhet har ökat i flera västländer, inklusive

Läs mer

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer