Årsredovisning Prästlönetillgångarna i Skara stift

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Prästlönetillgångarna i Skara stift

2 Innehåll Stiftsreservat Inledning 3 Ordföranden har ordet 3 Ledningens kommentarer 4 Verksamhetsöversikt 5 Egendomen 5 Om förvaltningen 5 Jordbruket 7 Skogsbruket 9 Prästlönefonden 11 Förvaltningsberättelse 12 Miljö 13 Förslag till vinstdisposition 14 Flerårsöversikt 15 Resultaträkning 16 Balansräkning 17 Kassaflödesanalys 18 Noter 19 Utdelning 25 Bilder från året som gått 26 Egendomsförvaltningen Omslagsbild: Foto Roland Nogell Produktion: Skara stift Layout: Animero Skara Tryckning: Tryckservice Skara Gårdsjösågen, Gårdsjö 2. Tjäderåsen, Torsö 3. Tallgranen, Torsö 4. Bredbergsmossen, Fåleberg 5. Undenäs furuskog 6. Forshems gammelskog 7. Oxhagen, Berg, Lerdala 8. Tibro gammelprästskog 9. Fågelås ekhage, Norra Fågelås 10. Fröjereds gammeltallskog 11. Gullängen, Broddetorp 12. Råda alskog 13. Skalunda hög 14. Bockarmen, Spårön, Kålland 15. Rådhusgrunden, Traneberg, Kållandsö 16. Spikens gammelskog, Kållandsö 17. Ursten, Fåglavik 18. Rammeldalen, Bredared 19. Bredareds ekhage 20. Mada gammelskog, Dalsjöfors 21. Mörtsjöåsen, Bottnaryd 22. Prostatallen, Bottnaryd 23. Sänkemossen, Valdshult 24. Spaafors, N Unnaryd 2

3 Inledning Prästlönetillgångarna utgörs av jord- och skogsfastigheter samt fondmedel. Egendomens ändamål är att ge ekonomiskt bidrag till kyrkans verksamhet. Av den årliga vinsten från förvaltningen går hälften till stiftet i särskild utjämningsavgift och återstoden utdelas till församlingarna inom stiftet efter fastställda andelstal. Egendomen förvaltas av stiftet genom dess egendomsnämnd och förvaltningsuppgiften utförs av anställd personal vid stiftskansliet och på två skogsdistrikt. Förvaltningsuppgiften har ett historiskt perspektiv. Skara stift är landets äldsta och i Husaby, där Olof Skötkonung döptes, finns fortfarande en prästlönefastighet! Egendomsnämnden vill emellertid ta ett aktivt ägaransvar för egendomen och det går inte att av historiska skäl hålla fast vid gamla ägostrukturer. Stora förändringar av egendomsinnehavet har skett på senare år i syfte att förbättra jordens och skogens arrondering. Strukturarbetet pågår ständigt, vilket betyder att försäljning och köp av jord och skog kommer att fortsätta, om än inte i samma höga takt som tidigare. Satsningar görs för att utveckla de fastigheter som långsiktigt skall finnas kvar i förvaltningen genom tillskottsköp av mark och genom att investera i ändamålsenliga byggnader, anläggningar och vägar. Ett långsiktigt perspektiv är givet i stiftets egendomsförvaltning och däri ligger att hänsyn till natur-, kultur- och kulturmiljövård har särskild betydelse. Ordföranden har ordet Denna spalt i Årsredovisningen är reserverad för ordföranden i Egendomsnämnden. Spalten är placerad först i handlingarna och kan därmed upplevas som den viktigaste. Vill redan nu tala om att det inte är denna spalt som är viktigast. Däremot tycker jag att det är viktigt att Du läser hela redovisningen. Vi som har sammanställt denna har gjort vårt bästa för att den skall vara förståelig, informativ och lättläst. Vi förtroendevalda i Egendomsnämnden har nu genomfört vårt första år i mandatperioden. Det har varit ett år där vi har fått ta del av en utveckling som en Egendomsnämnd inte varit med om tidigare. Vill lyfta fram fyra saker; Marknadsvärdering av tillgångarna, skatteplikten, historiskt höga skogsintäkter och den högsta utdelningen någonsin. När det gäller att värdera prästlönetillgångarna är det en följd av beslut vid skiljandet från staten att prästlönetillgångarna skulle vara befriade från inkomstskatt till och med 2009 års utgång. För att kunna beräkna skatt på realisationsvinster i framtiden samt göra de avdrag i deklarationen som är möjliga, måste det finnas ett ursprungligt marknadsvärde att utgå ifrån. Skatteverket har fastställt att marknadsvärdet per 1 januari 2010 skall gälla för all framtid. Hittills har ett marknadsvärde utifrån taxeringsvärdet * 1,33 använts som ett beräknat marknadsvärde. Det nya marknadsvärdet blev 1,7 gånger det tidigare beräknade. Här har förvaltningskontoret under året gjort en stor insats för att ta fram allt underlag för den nya beräkningen. Så här långt kan man tycka att saken äntligen är löst, men Prästlönetillgångarna och de regler för hur dessa skall förvaltas, gör det inte enklare bara för att vi har ett nytt marknadsvärde och betalar skatt. Tillgångarna skall förvaltas så att bästa möjliga totalavkastning erhålls - dessutom skall tillgångarna värdesäkras. Har Du läst ända hit så kanske jag har rört till det med ovanliga ord, som innebär mycket att ta hänsyn till och som därmed ligger till grund för ibland vanskliga beslut. Håll ut - det blir bättre kommande rader. Vi fortsätter med något positivt - och det är att vi har haft höga intäkter under året. Det är skogen och virkespriserna som är anledningen till detta. De höga priserna gör att vi har en hög vinst jämfört med tidigare år, och det innebär att utdelningen till Skara stift och andelsägande församlingar är högre än vad som är brukligt. Det passar särskilt bra nu, när vi i den övriga kyrkliga ekonomin i något år har lägre intäkter som en följd av lågkonjunkturen för några år sedan. En anledning till att vi kan få nytta av dessa höga priser, är att vi har ett gott, långsiktigt skogsbruk. En sammanfattning av ovanstående gör Egendomsnämndens uppgifter intressanta, utvecklande och detta bidrar till en fin stämning i nämnden. Detta gäller även i samarbetet med förvaltningens tjänstemän - på kontoret och i skogen Uhlf Skoglund Egendomsnämndens ordförande 3

4 2010 ett gott år Om 2009 var ett ovisshetens år på många plan så blev 2010 ett år då mycket klarnade och läget stabiliserade sig. Organisationsutredningen blev klar vilket innebar att egendomsavdelningen blev kvar och undertecknad utsedd till egendomschef. Vi fick även möjlighet att rekrytera personal till en tjänst med bl.a. ansvar för miljö- och it inom skogsförvaltningen som varit vakant under 2 års tid. Virkesmarknaden har under året gått på högvarv med priser som varit all time high. Jordbruket har haft ett bra år med höga avräkningspriser på spannmål. Beträffande beskattningen av prästlönetillgångarna har det blivit klart att vi beskattas fullt ut, vilket fört med sig en mängd arbete med förberedelser inför den första deklarationen. En marknadsvärdevärdering per den 1/ har under hösten genomförts för att ge ett nytt ingångsvärde att beräkna ev. reavinstskatt på i framtiden. Utifrån detta värde har vi även möjlighet att beräkna skogs- och substansvärdeavdrag som minskar skatten. För skogens del har alltså året präglats av efterfrågan på i stort sett alla sortiment med höjda priser som följd. Framåt nyåret märker vi av en sjunkande konjunktur på främst timmersortimenten. Jordbruket har som nämnts haft ett bra år, mycket beroende på torka och andra problem med skördarna ute i världen. De som under andra halvåret fått det svårt är fläskproducenterna, som undan för undan fått lägre priser. Nu är grisbranschen verkligen i kris. Börsen har återhämtat sig och speciellt den svenska etiska fonden, där prästlönetillgångarna har en stor del placerad. Den samlade uppgången ligger på c:a 20% för prästlönetillgångarnas fondinnehav. En höjdpunkt under året var invigningen av den första biogasanläggningen inom svenska kyrkan. Här ligger Skara stift långt fram i arbetet med att minska koldioxidutsläpp och har blivit ett föredöme för många andra. Studiebesöken har avlöst varandra på anläggningen under hösten. Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda, entreprenörer, arrendatorer, kunder och andra intressenter för ett gott arbete under 2010, som bl.a. resulterat i det högsta skogsresultatet någonsin. Carl Dicander Egendomschef Egendomschefen Carl Dicander, arrendatorn på Brunsbo Anders Gustafsson samt Bo Johansson från Götene Gårdsgas samlade vid den nya biogasanläggningen. Foto Viktor Larsson. 4

5 Verksamhetsöversikt Förvaltningen i sammandrag Areal produktiv skogsmark, hektar Årsavverkning, m 3 sk Areal jordbruksmark, hektar Antal gårdsarrenden Antal sidoarrenden Antal övriga upplåtelser Omsättning, milj.kr. (exkl. reavinst fastigheter) 102,3 124,5 Förvaltningsresultat före bokslutsdisp., milj.kr. 56,0 86,0 Vinstmarginal, procent 59,4 67,1 Direktavkastning, procent 3,1 4,3 Totalavkastning, procent 3,2 4,7 Marknadsvärden, tkr. (tax.värdet x 1,33) Jord (inkl. alla byggn.) Skog (inkl. imp.) Fond Övrigt Summa Egendomen Egendomen har sitt ursprung ända från medeltiden. Vid lokalkyrkans tillkomst fick sockenborna bygga bostad åt prästen och sätta av jord för kyrkans underhåll och prästens uppehälle. Det var en förutsättning för att man skulle få en präst förordnad dit och att biskopen skulle komma och inviga kyrkan. På grund av egendomens långa historia har de flesta fastigheterna inte haft lagfart. Fr o m år 2000 är ägandet reglerat så att prästlönetillgångarna äger sig själva som en stiftelseliknande egendomsmassa och med stöd av en särskild lagfartslag för Svenska kyrkan har prästlönefastigheterna därefter kunnat bli lagfarna. Markinnehavet Totalt uppgår Svenska kyrkans jord- och skogsegendom till ca hektar mark (år 2009), varav hektar skog, hektar jordbruksmark samt hektar övrig mark. Marknadsvärden i % Skog 65,6% Fond 8,3% Övrigt 0,3% Jord (inkl. alla byggn.) 25,8% Förvaltad areal i Skara stift Taxeringsvärden hektar Prod. skogsmark Skog 962,0 Impediment Impediment 4,1 Inägomark Jord 270,8 Övrig mark Bost. och ek.byggn. inkl. tomt 101,0 Landareal, totalt Hyres- och fritidshus inkl. tomt 8,8 Vatten Övrigt 5,1 Total areal Totalt 1 351,8 mkr 5

6 Förvaltningsstrategi Stiftets förvaltningsstrategi går ut på att arealen produktiv jordbruks- och skogsmark i princip skall behållas, men genom strukturrationalisering skall antalet skogsskiften och arrendeenheter minskas ytterligare. Prästlönefondens värde skall ökas bl.a. genom mervärden från fastighetsförsäljning. Vad gäller egendomens direktavkastning ligger målsättningen på 3,5 procent av marknadsvärdet. Församlingarna har intresse av att få en hög och jämn utdelning från förvaltningen, vilket också är egendomsnämndens målsättning. En fortsatt bevakning av fastighetsmarknaden är nödvändig för att ha möjlighet att förstärka innehavet på strategiskt bra platser. Strategin för skogen går ut på att skapa större sammanhängande skiften vilket innebär en mer kostnadseffektiv förvaltning samt att orientera innehavet mot nordväst och sydost. Transportavståndet kan därigenom begränsas till industrin och vi tjänar mer pengar och sparar samtidigt miljön. För jordbruket är strategin ungefär densamma, nämligen att förstärka de fastigheter som anses bärkraftiga eller utvecklingsbara och att delta i investeringar på gårdarna i samverkan med arrendatorerna. Andelstal Församlingarna - eller samfälligheterna när flera församlingar ingår i ett pastorat - har andelar i den samlade förvaltningen av prästlönefastigheter och prästlönefond enligt andelstal som fastställts av egendomsnämnden per 1 januari Andelarna förändras inte genom försäljning eller köp av fastigheter men vid ändring av pastoratsindelningen kan berörda församlingars andelstal behöva omräknas. Tre sådana omräkningar har skett på grund av sammanslagningar av församlingar/samfälligheter. Andelstalen redovisas i tabell efter bokslutet. Två nya enheter har fr.o.m tillförts Skara stift från Göteborgs stift Åsundens församling och Rommele kyrkliga samfällighet. Utdelningen till dessa kommer t.v. att ske från Göteborgs stift som även fortsättningsvis förvaltar de fastigheter som är belägna här. Förvaltningsorganisation Egendomen förvaltas som självständiga förmögenheter enligt 9 lagen om Svenska kyrkan. Bestämmelser om förvaltningen finns i 46 kap. kyrkoordningen. Stiftet förvaltar egendomen enligt kyrkomötets beslut och stiftsfullmäktige i Skara stift har uppdragit förvaltningen åt stiftets egendomsnämnd. Egendomsnämnden består av sju ledamöter som väljs för fyra år. Förvaltningsuppgifterna utförs av personal på 8,5 tjänster vid stiftskansliet varav tjänsten som skoglig samordnare varit vakant hela året. På fältet förvaltas fastigheterna av skoglig personal på två distrikt med kontor i Mariestad och Axamo. Fältorganisationen för skogsbruket utgörs av två stiftsskogvaktare och sex skogsarbetare. I stort sett all skogsavverkning utförs genom entreprenadföretag. Verksamheten bedrivs uppdelad på tre rörelsegrenar: jord, skog och fond. Egendomsförvaltningen skall enligt kyrkoordningen bära kostnaderna för förvaltningen av prästlönetillgångarna. Av de totala kostnaderna för nämnden och administrationen i Skara betalar förvaltningen 90 procent till stiftet. Egendomsnämnden Egendomsnämnden har under 2010 bestått av Uhlf Skoglund, ordförande, Gudrun Carlsson, vice ordförande och ledamöterna Anita Ahl, Britt Hallgren, Jörgen Åkesson, Sture Kjell och Rune Skogsberg. Under året har nämnden haft sju sammanträden och 52 protokollförda beslutsärenden. Sammanträdet den 17 november hölls i samband med en exkursion runt Skara då biogasanläggningen på Brunsbo besöktes och arrendatorn Anders Gustafsson berättade om verksamheten på gården och biogasproduktionen i synnerhet. Därefter gjordes ett besök på Märene, där arrendatorn Claes Johansson byggt ut sin mjölkproduktion med en robotmjölkningsanläggning för c:a 80 koplatser till totalt c:a 180 st. Nämnden har en väl utvecklad ordning för delegation av löpande förvaltningsärenden till ordförande, förvaltningschef m.fl. tjänstemän, vilket bidrar till att nämndsammanträdena kan ägnas åt att avhandla ärenden av större vikt eller principiell betydelse samt överläggning och information om verksamheten. Uhlf Skoglund har för 2010 även varit ledamot i egendomsnämndernas samarbetsorgan (ENSO). Bland ENSO:s uppgifter under 2010 kan nämnas, engagemang i frågan om inkomstbeskattning för prästlönetillgångarna, pågående samverkansprojekt mellan stiftens förvaltningar, förberedelser för samrådsmöte med kyrkostyrelsen och utvärdering av detta, marknadsvärdering av PLT-fastigheterna, Sveaskogsprojektet - markbyte med staten. 6

7 Fastighetsförändringar 2010 Verksamheten med köp och försäljning har under året gått på sparlåga bl.a. p.g.a. vakans i förvaltningen. Antalet fastighetsköp med tillträde under verksamhetsåret uppgick till 3 och antalet försäljningar till 23 st. Totalt köptes 55,8 hektar mark för 6.8 mkr och såldes 61,7 hektar för mkr. (I vissa fastighetsaffärer har ingått byggnader.) Det största inköpet var Götene Husaby 7:1 som omfattar 59 ha varav 53 ha jordbruksmark som ligger gräns i gräns med Skälvumfastigheten. Gårdscentra samt lite jord kommer att styckas av och säljas som hästgård. På det viset bidrar förvaltningen till en levande landsbygdsutveckling samtidigt som viktiga rationaliseringsvinster görs för jordbruket. Försäljningarna är främst tomter och utökningar av tomter samt några små skogsskiften. Såld och köpt mark 2010 Försäljningar Köp Areal, ha Köpeskilling, tkr Areal, ha Köpeskilling, tkr Åker Bete Skog/imp Tomt/övrigt Byggnader Totalt Jordbruket Stiftet bedriver ingen egen jordbruksverksamhet utan upplåter hela innehavet på arrende. Upplåtelseformen innebär enligt arrendelagen rätt för arrendatorn att med nästan oinskränkt besittningsskydd sköta egendomen utan direkt inblandning av jordägaren. I praktiken löses ändå många frågor gemensamt. Förvaltningsarbetet präglas av dagliga kontakter i frågor rörande investeringar och underhållsåtgärder, arrendeförhandlingar, syner och besiktningar, upphandlingsarbete, köp- och försäljningsaktiviteter, fastighetstaxering, fastighetsskatt, försäkringsfrågor mm. Som ett led i miljöarbetet i Skara stift har egendomsnämnden och arrendator Anders Gustafsson på Brunsbo gård - som bedriver svin- spannmåls- och potatisproduktion - gjort en gemensam satsning genom att bygga Svenska kyrkans första biogasanläggning på gårdsnivå. Byggnationen påbörjades under hösten 2009 för att slutligen stå klar under våren Den 28 maj 2010 invigdes anläggningen av biskop Erik Aurelius under festliga former där inbjudna gäster under mingel kunde bese anläggningen. Därefter bjöds på lunch i enlighet med gårdens produktion. Under lunchen uppvaktades arrendatorn och stiftet med tal och gåvor. Egendomsförvaltningen i Skara stift stod i år som värd för den årliga träffen för jordbruksförvaltarna i stiften samt för representanter från bl a Statens Fastighetsverk, Uppsala akademiförvaltning, Skogssällskapet och Sveaskog. Träffen förlades i år till Brunsbo Gästgiveri (Brunsbo g:a biskopsgård) den 1 2 juni. Första dagen inleddes med diskussioner om gemensamma frågor. Senare på eftermiddagen besöktes den nybyggda biogasanläggningen på Brunsbo gård. Kvällen avslutades under trevlig samvaro med gemensam supé. Andra dagen samlades man för fortsatta diskussioner. Därefter besöktes vår arrendator Claes Johansson på Märene Tyskagården där egendomsförvaltningen gemensamt med arrendatorn har satsat på att bygga en ladugård för ca 80 kor med robotmjölkning. Förvaltarträffen avslutades med ett studiebesök på Vadsbo mjölk (ca 1200 kor). 7

8 Förvaltningsstruktur Strukturarbetet har under året resulterat i några mindre tillträden, däribland 30 ha åkermark från Backebo 1:15, samt ca 22 ha från Halvås 3:2. Båda fastigheterna ligger i Ryda församling. Inför arrendeåret med början utgörs förvaltningsarealen av ha åker och ha betesmark, vilken är upplåten på 64 gårdsarrenden och 111 sidojordsarrenden. Förvaltningen består nu av 18 mjölkbesättningar och 4 svinbesättningar. Storleksrationaliseringen som pågår inom svenskt jordbruk går allt fortare. Att nå upp till egendomsnämndens målsättning att ha en stomme av bärkraftiga självverksamma familjejordbruk blir allt svårare att uppnå när ett modernt växtodlingsjordbruk kräver arealer på ha. Utvecklingen mot större enheter i olika samverkansformer och med hög kapitalbildning bör bli styrande för den framtida utvecklingen där ägandet och brukandet skiljer sig åt allt mer. Där kan kyrkan i framtiden stärka sin roll såsom en stabil och långsiktig upplåtare av mark. Investeringar Förvaltningens totala investeringsvolym uppgick under året till tkr. Investeringarna fördelar sig på byggnader, byggnadsinventarier och markanläggningar. Den största investeringen är biogasanläggningen på Brunsbo gård. Anläggningen omvandlar metangas i svingödsel till elektrisk ström som förbrukas på gården. Målet är att Brunsbo gård skall bli självförsörjande på el. Att ha produktion av förnyelsebar energi är i linje med egendomsförvaltningens miljömål. På Fågelö gård, Torsö, och Friel 5:1, Örslösa, har investeringar gjorts i spannmålstorkar för att klara framtida behov för rationell hantering av spannmål. Marknadsutblick Utbudet av jordbruksfastigheter under året har varit begränsat vilket visar sig i det lilla antal affärer som gjordes under 2010 efter den dåliga lönsamheten i jordbruket Tittar man på de fastighetsaffärer som har gjorts är det nästan enbart lantbrukare som köper mark för att bli större. Resultatet för lantbruksföretagen har under 2010 visat en positiv trend med ökad lönsamhet i både mjölkproduktion och spannmålsproduktion. Däremot har grisarna gått mycket dåligt med ett fläskpris ner mot nio kronor, där det bör ligga upp mot femton kronor för att grisuppfödaren skall få kostnadstäckning fullt ut. Troligtvis kommer spannmålspriserna att fortsätta på en nivå över en krona och femtio öre vilket bör ge spannmålsodlarna en rimlig lönsamhet framåt. Även priset på mjölk har hämtat sig. Det går nu att producera mjölk med täckning för kostnaderna. Däremot ser läget mycket besvärligt ut för våra fläskproducenter under den närmaste framtiden. Kommer inte fläskpriset att hämta sig snarast får våra grisproducenter stora problem. Framtidsutsikterna för svenskt lantbruk tycks vara goda då den odlingsbara marken i världen ständigt minskar samtidigt som efterfrågan på livsmedel ökar i takt med världens befolkning. Svängningarna mellan åren kommer dock även fortsättningsvis att vara stora. Resultat Det samlade resultatet uppgick till tkr (f.år tkr). Årets resultat visar på en fortsatt stabil verksamhet med successiv lönsamhetsförbättring vilket till stor del är en förtjänst av det aktiva strukturarbetet. Arrendatorerna på Böja 5:1; Anders och Britt Lindström med sonen Hans tillsammans med Kerstin Larsson från Egendomsnämnden. Foto Kim Wennberg. 8

9 Skogsbruket Skogsvården har präglats av fortsatt krafttag vad gäller dikesrensning, som är mycket viktig med tanke på det allt mer humida klimatet c:a m har rensats och fortsättning följer. En ny upphandling vad gäller biobränsle (GROT grenar och toppar) gjordes under året med kraftigt höjda priser. Det märks att efterfrågan på biobränsle ökar från framförallt värmeverk i de skaraborgska kommunerna. Foto Roland Nogell. Skogen har under året återgått till normal verksamhet utan större kalamiteter såsom de senaste årens stormar. Marknaden har så sakteliga hämtat sig för att andra halvåret formligen explodera i efterfrågan på virke. Detta har inneburit kraftigt höjda priser på framför allt timmer men även prishöjningar på massaved. Totalt har m 3 sk avverkats varav m 3 sk i föryngringsavverkning, m 3 sk i gallring och m 3 sk i övrig avverkning. Resultat Försäljningsintäkterna uppgick totalt till 70 mkr. (+24% jmf. med 2009) och avverkningskostnaderna till 15,9 mkr. Skogsvårdskostnaderna uppgick till 5,1 mkr. I denna post ingår bl.a. ungskogsröjning 417 ha som röjts under 2010 samt markberedning 295 ha och plantering av 270 ha. Skogsvården har begränsats av de snörika vintrarna både i början av året men även i slutet då snön kom redan i november. Planerad röjning och markberedning får nu ske med högre intensitet än under vårmånaderna Fastighetskostnader, d.v.s. i huvudsak vägar samt naturvård och rågångsarbeten mm. uppgick till totalt 2,2 mkr. Administrationskostnaderna uppgick till 5,4 mkr och avskrivningar till 545 tkr. Intäkterna för jakt och fiske inbringade 2,4 mkr. Till följd av lägre areal slutavverkningar under en 3-årsperiod har vi upplöst del av skogsvårdsskulden med 1,69 mkr. Resterande skogsvårdsskuld uppgår nu till 7,8 mkr och varierar med den areal som avverkats varje år för att ersättas med ny skog. Årsresultatet uppgår till 44,9 mkr vilket motsvarar 3,5 % direktavkastning på ett under året samlat genomsnittligt marknadsvärde för skogen beräknat på taxeringsvärdena , 966 mkr x 1,33. Avverkningens volym (m 3 sk ) och fördelning över åren m 3 sk Ved, vindfällen m.m. Gallring Slutavverkning 9

10 Exkursion vid Åsarps kvarn. På bilden syns personal från Egendomsförvaltningen samt entreprenörer. Foto Kim Wennberg. Utsikter på kort och längre sikt Konjunkturen för massa har under året varit god och efterfrågan steg ytterligare under fjärde kvartalet p.g.a. stor efterfrågan från världsmarknaden. Kronans låga värde i förhållande till euron har härvid lag haft sin betydelse. Trävarukonjunkturen har drabbats av de problem som USA och i stort sett hela övriga världen också upplevt. Exporten till USA låg under året i stort sett helt nere. Dels på grund av att efterfrågan i stort sett varit obefintlig men också p.g.a. att dollarkursen gjort den helt olönsam. Nordafrika och mellanöstern har dock varit stora köpare, viket har skett på bekostnad av den finska marknaden. Sverige har genom vår dopade krona kunnat ta stora marknadsandelar från andra exportländer. På kort sikt kommer sågverken att få det svårt genom de kriser som Europa och USA genomgår, men på sikt kommer detta givetvis att vända samtidigt som Kina kommer att öka sin import av både massa och trävaror. Vi har all anledning att se positivt på framtiden för stiftets skogar. Nu byggs för en kraftig utbyggnad av sågverkskapaciteten i södra Sverige vilket kommer att innebära en stor efterfrågan på virke inom de närmaste åren. Holmens nya storsågverk i Norrköping startade sin produktion vid nyåret Södra skogsägarna har köpt ett komplett sågverk i Tyskland som monterats ner och byggs upp i Värö med produktionsstart efter sommaren Samtidigt tar bioenergin delar av det virke som tidigare gick till massaindustrin. Detta sammantaget ger oss högre priser och en ljus framtid för skogen. Foto Kerstin Larsson. 10

11 Prästlönefonden Prästlönefonden består huvudsakligen av medel från försålda fastigheter och till en mindre del av ersättningar från upplåtelse av naturtillgångar. Särskilda föreskrifter finns om fondens placering och det finns en placeringspolicy, beslutad av Egendomsnämnden. Fondkapitalet får även användas till inköp av ny fast egendom och till finansiering av värdebeständig rationalisering på fastigheterna. Placering Sedan början av 2005 är den största delen av fondkapitalet placerat i Robur Ethica Sverige MEGA samt Robur Ethica Global MEGA. Vid utgången av 2010 utgjorde aktiefondsandelen ca 90 procent av värdepapperens totala marknadsvärde 152,0 mkr. Utveckling Prästlönefondens hela kapital vid årets utgång var 160,9 mkr, en ökning med 11,1 mkr jmf.med avslutades med positiva globala utsikter för 2010, något som också delvis infriades. Stark tillväxt präglade Asien och Latinamerika samtidigt som USA:s och Europas tillväxt kan betecknas som mer modest. Utfallet för Robur Ethica Global var 4,1%, att jämföra med MSCI World Net-indexet som gav 5,2%. Motsvarande för Robur Ethica Sverige var 25,3% jmf. med SIX Portfolio Return Index som gav 26,9%. Sedan Stockholmsbörsens lägsta notering i slutet av 2008 och början av 2009 har börsen gått upp ca 90 % och den börsutvecklingen följer ganska väl den utveckling som vi hade efter börskrascherna 1992 och I Europa kvarstår mycket av den finansiella oron och vi vet ännu inte hur utvecklingen blir för Portugal och Spanien under En stor köpare av bl.a. dessa skuldtyngda länders statsobligationer råkar vara Kina. Kina är i sin tur utsatt för ett stort inflationstryck, vilket kräver och kommer att kräva olika former av åtstramningar. Förvaltningsavgiften (totalkostnad) till Robur år 2010 uppgick till 481 tkr och för Wassum till 38 tkr. Till värdebeständiga investeringar inom jordbruket och skogen har använts tkr av fondmedel. Värdesäkring Egendomskapitalet har en låg riskexponering där aktiefondsdelen utgör ca 84 procent av de totala prästlönefondsmedlen men inte mer än ca 4 procent av prästlönetillgångarnas beräknade totala marknadsvärde. Enligt föreskrift skall det bundna fondkapitalet värdesäkras genom att av den årliga avkastningen avsätts ett belopp som motsvarar årets inflation. Värdesäkringen uppgår totalt till tkr (föreg. år tkr) varav 450 tkr ianspråktas från balanserade vinstmedel. Värdesäkringen är beräknad efter KPI:s förändring under perioden december 2009-december Resultat Prästlönefondens resultat efter avskrivningar uppgick till tkr (före finansiella intäkter tkr), vilket är en försämring med tkr jämfört med återfördes en stor nedskrivning från 2008 ( tkr) samt att även en realisationsvinst på tkr realiserades. Jordbruksförvaltarträff på Brunsbo Gästgiveri. Foto Kerstin Larsson. 11

12 Förvaltningsberättelse Skara stift, egendomsnämnden avger härmed följande årsredovisning för förvaltningen av prästlönetillgångarna i Skara stift ( ) för räkenskapsåret Förvaltningsuppdraget Egendomens ändamål är att bidra till finansieringen av Svenska kyrkans verksamhet. Förvaltningsmålet är angivet i kyrkoordningen. Prästlönetillgångarna skall förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga totalavkastning. Tillgångarna skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar. Skälig hänsyn skall tas till naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen. Vinsten från förvaltningen utbetalas med hälften till församlingarna och hälften som särskild utjämningsavgift till stiftet. Det är bara avkastningen som får användas för ändamålet. Förvaltad areal Vid utgången av 2010 uppgick den förvaltade arealen till totalt hektar mark, varav hektar skogsmark, hektar jordbruksmark och hektar övrig mark. Taxeringsvärdet var totalt 1.352,0 mkr varav skog 966,3 mkr och jordbruk inkl. byggnader 380,6 mkr samt övrigt 5,1 mkr. Väsentliga händelser under året Under året har vi fått definitivt besked om att Prästlönetillgångarna skall beskattas fullt ut. Detta har fått som följd att alla fastigheter måste marknadsvärderas för att vid ingången av år 2010 få ett nytt ingångsvärde. Detta kommer att ligga till grund för ev. realisationsbeskattning vid försäljningar i framtiden. Ett stort arbete har lagts ner på detta projekt inom egendomsavdelningen. Halna prästgård (en före detta kyrkoherdebostad och expedition) brann i januari ner till grunden. Försäkringsersättning har förhandlats fram och kan utnyttjas för byggnation på annat håll i stiftet. En biogasanläggning har av biskop Erik Aurelius invigts på fastigheten Brunsbo utanför Skara. Detta innebär att gården nu är självförsörjande på elenergi och att jordbruket drivs i ett verkligt kretsloppstänkande. Spannmålsproduktionen förädlas till fläsk och gödseln förädlas genom rötning till el- och värmeenergi. Efter rötningen har gödseln s kväveinnehåll blivit lättare tillgängligt för växterna och lukten har dessutom reducerats. Under andra hälften av året har virkespriserna nått rekordnivåer och efterfrågan har varit stor. En vakant tjänst på egendomsavdelningen inom skogsförvaltningen har återbesatts med speciell inriktning mot IT och miljö. En dom i Högsta domstolen ang. fastigheten Näs annex 1:1 på Gotland som församlingen ansett vara deras egendom har avgjorts. Detta innebär att alla prästlönefastigheter bedöms vara enskilda juridiska personer (c:a över landet). Domen kommer att föra med sig en mängd komplikationer i gällande regelverk och Svenska kyrkans nationella nivå kommer att uppvakta regeringen i ämnet för att om möjligt få till stånd en ändring av reglerna. Väsentliga händelser efter årets utgång Priset på skogsråvara har nått sin kulmen vad gäller timmer. Massavedspriset har fortsatt upp och efterfrågan på massaved är stor. Förvaltarna av prästlönetillgångarna arbetar gemensamt med ett projekt i syfte att få till stånd ett större samarbete över stiftsgränserna. En första information om ett förslag att bilda ett gemensamt skogsförvaltningsbolag har skett till förtroendevalda. Tanken är att alla beslut angående skötsel, avverkningsnivåer mm. skall ligga kvar på stiftsnivå, medan det operativa arbetet ute i skogen sker i ett av stiften gemensamt ägt bolag. På så sätt skulle Svenska kyrkan bli den stora part i skogssverige som man i verkligheten är (5:e största skogsägaren). I dagsläget betraktas Svenska kyrkans innehav som 13 olika juridiska personer - något som de stora virkesköpande organisationerna utnyttjar. Vy över Hornborgasjön. Foto Kim Wennberg. 12

13 Resultat och ställning Resultatet före skatt för verksamhetsåret 2010 blev en vinst på (f. år ) tkr efter värdesäkring av prästlönefonden och exkl. reavinster på avyttrade fastigheter. Härav har skogsbruket bidragit med (27.218) tkr, jordbruket med (14.068) tkr och fonden med 28 (42.959) tkr. I det totala resultatet ingår ett nettoresultat på kortfristiga placeringar med totalt 651 tkr som inte fördelats på rörelsegrenarna. Utdelningen till församlingarna föreslås bli tkr. Lika mycket utgår som särskild utjämningsavgift till stiftet. Från förvaltningen finns sedan föregående år avsatt tkr. Avsättningarna motiveras med att vinstbalansering behövs för att kunna hålla en jämn utdelningsnivå över åren - speciellt nu efter att prästlönetillgångarna blivit beskattade. Med föreslagen utdelning samt ett mindre utnyttjande till värdesäkring (450 tkr) minskar balanserade vinstmedel till tkr. Finansiella instrument Mål för prästlönefondens förvaltning, bestämmelser om tillgångsfördelning, tillåtna instrument, etiska restriktioner och riskkontroll finns angivna i särskild placeringspolicy. Placeringar sker huvudsakligen i utvalda värdepappersfonder enligt placeringspolicyn och placeringsinriktningen är i normalläge 50 procent i svenska aktier, 35 procent i globala aktier, 10 procent i räntebärande värdepapper och 5 procent i likvida medel. Börsutvecklingen har i likhet med 2009 präglats av betydande uppgångar och då i synnerhet på den svenska aktiemarknaden. På helårsbasis steg de svenska fondplaceringarna med 25,3 procent och de globala med 4,1 procent inklusive utdelningar. Vid årets slut var fördelningen 60 procent i svenska fondandelar, 38 procent i utländska fondandelar samt 2 procent i likvida medel. Miljö Ingen verksamhet bedrivs som kräver tillstånd utöver vad som krävs enligt miljöbalken. Skogsbruket är dubbelcertifierat enligt PEFC och FSC. Verksamheten bedrivs med inriktning på att kombinera kraven på god ekonomi med god miljöoch naturvård. Inom jordbruket där varje enskild arrendator ansvarar för gårdens totala verksamhet gör egendomsförvaltningen årliga insatser på information till arrendatorerna i miljöfrågor. Förvaltningen arbetar målmedvetet med att upplåta mark för vindkraft, vilket på sikt kommer att ge ett bra tillskott i kassan. Fortsatt utveckling av biogas för att knyta samman fler producenter och därigenom kunna få en bas för framställning av fordonsbränsle stöds av förvaltningen. Framtida utveckling Ett fortsatt aktivt strukturarbete bedrivs med syftet att fastighetsbeståndet skall minska men med bibehållande av den totala arealen jord- och skogsmark. Omstruktureringen av stiftets jord- och skogsbruk sker målmedvetet och följer en allmän utveckling. Rationell jordbruksdrift kräver i dag allt större enheter nästan oavsett produktionsform. Arrendegårdarna blir mer koncentrerade till slättbygderna inom stiftet. Skogsinnehavet koncentreras till stiftets sydöstra delar och mot norr. Närhet till industri får allt större betydelse när transportkostnaderna tar en ökad andel av industriernas kostnader för råvaran. Stiftet har fördel av att köparna ofta premierar stora och planerade leveranser. Den höga andelen gallringsskog med tyngdpunkt på förstagallringar ger även under de kommande åren ett lägre leveransvärde på virket men på sikt kan större andel föryngringsavverkning bidra till ökade vinster i stiftets skogsbruk. Tyvärr kommer regelverket kring beskattningen att på sikt bromsa upp stiftets ambitioner till omstrukturering för att anpassa verksamheten till omvärlden. Avkastningen av prästlönetillgångarna kan förväntas få större betydelse för kyrkan allt eftersom intäkterna från medlemsavgifter sjunker med minskande kyrkotillhörighetstal. För prästlönetillgångarna gällde frihet från inkomstbeskattning fram till Denna frihet upphörde i och med det nya året och kommer att ställa nya krav på planering och redovisning av verksamheten. Bro vid Åsarps kvarn. Foto Kim Wennberg. 13

14 Förslag till vinstdisposition Balanserade vinstmedel från föregående år Årets resultat Disponering av vinstmedlen Till församlingarna utdelas Till stiftet som särskild utjämningsavgift Värdesäkring av prästlönefonden Återstående medel överförs i ny räkning

15 Flerårsöversikt Flerårsöversikt 2010 ( Rörelsens intäkter, mkr 107,1 141,3 86,7 132,4 89,2 varav resultat vid avyttring av prästlönefastigheter, mkr 4,8 16,9 25,2 25,9 7,5 Årets resultat, mkr 60,8 102,9 49,4 86,2 57,7 Förslag till utdelning, mkr 60,0 45,0 40,0 52,0 52,0 Balansomslutning per bokslutsdag, mkr 1 156, , , , ,8 Nyckeltal per rörelsegren Vinstmarginal, skog, % 60,3 46,2 46,2 49,2 51,6 Vinstmarginal, jord, % 57,1 64,2 67,1 67,2 69,2 Vinstmarginal, fond, % 54,7 96,9-106,7 82,1 83,9 Vinstmarginal förvaltade tillgångar 59,4 67,1 34,1 55,1 59,1 Direktavkastning, skog, % 3,5 2,1 2,6 4,3 3,1 Direktavkastning, jord, % 2,8 2,7 3,0 3,4 3,2 Direktavkastning, fond, % 1,1 32,9-13,5 3,6 4,2 Direktavkastning förvaltade tillgångar 3,1 4,3 1,3 4,0 3,3 Totalavkastning, skog, % 2,8 2,9 28,8 4,2 3,1 Totalavkastning, jord, % 1,6 2,2 16,3 2,7 3,2 Totalavkastning, fond, % 12,2 32,4-13,5-1,4 21,9 Totalavkastning förvaltade tillgångar 3,2 4,7 21,6 3,1 5,2 Marknadsvärden förvaltade tillgångar, mkr (2 Skog Jord Fond Summa marknadsvärde, mkr Realiserade vinster på fastighetsförsäljningar ingår ej i nyckeltalsberäkningarna. Vinstmarginal är lika med rörelseresultatet i förhållande till omsättningen. Direktavkastning är lika med rörelseresultatet i förhållande till genomsnittliga marknadsvärden för de förvaltade tillgångarna. Totalavkastningen beräknas som direktavkastningen med det tillägget att den orealiserade tillväxten under året läggs till rörelseresultatet. 1)Marknadsvärdet för skog, jord och övriga fastigheter är för åren lika med taxeringsvärdet uppräknat med 1,33. 2)Marknadsvärden för skog och jord baserad på utförd värdering under 2010 uppgår till totalt mkr varav skog utgör mkr och jord mkr. 15

16 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Not Rörelsens intäkter 2, 3 Intäkter prästlönefastigheter Intäkter prästlönefond Resultat vid avyttring av prästlönefastigheter Övriga rörelseintäkter Förändring av lager Rörelsens kostnader Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster Kostnader för inhyrd personal Övriga externa kostnader 5, Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Skatt Årets vinst Prästlönefastigheter och prästlönefonder skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter. Endast avkastningen får användas för ändamålet. Resultaträkningen ovan är utformad för att följa god redovisningssed i Sverige. Det redovisade resultatet är inte i sin helhet disponibelt för ändamålet. Enligt lag och kyrkoordning skall kapitalisering ske enligt nedan. Se även not 14. Årets resultat enligt resultaträkningen Värdesäkring enligt KO 46: Omföring av realisationsvinst resp. förlust fastigheter i förhållande till ansk.värde Kapitalisering av erhållen försäkringsersättning Halna Prästgård Disponibelt för utdelning

17 Balansräkning Balansräkning (tkr) Not Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Prästlönefastigheter Inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Prästlönefondmedel Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Virkeslager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 14 Bundet eget kapital Prästlönefastighetskapital Prästlönefondskapital Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Avsättningar Avsatt till skogsvård Säkerhetsavgift för arrenden Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Förskott från kunder Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser

18 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar, realisationsresultat mm Betald inkomstskatt avseende näringsverksamheten Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning av varulager Minskning/ökning av kortfristiga fordringar Minskning/ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Prästlönetillgångar Förvärv av prästlönefastigheter Försäljning av prästlönefastigheter Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från prästlönetillgångar Kassaflöde före utdelning Utdelning till församlingar/samfälligheter och Skara stift Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Specifikation av likvida medel vid årets slut Kassa och bank Kortfristiga placeringar Belopp vid årets slut I kassa och bank är även prästlönefondens bankmedel inräknade med tkr (f. år tkr) 18

19 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd samt i vissa avseenden med stöd av Kyrkoordningen (KO). Kassaflödesanalysen har upprättats med utgångspunkt i Redovisningsrådets rekommendation RR7- Redovisning av kassaflöden. Med undantag för redovisningen av nyckeltalen tillämpas även den branschanpassning som utarbetats av Svenska kyrkans redovisningskommitté. Om inte annat framgår, är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljning redovisas netto efter moms och ev. rabatter. Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Arrende- och hyresintäkter: Ränteintäkter: Erhållen utdelning: i den period uthyrningen avser i enlighet med effektiv avkastning när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker Inkomstskatter Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som ska erläggas till eller erhållas från Skatteverket. Bedömning görs enligt de skatteregler som hittills är uttalade av Skatteverket att gälla för prästlönetillgångarna inom Svenska kyrkan, dock pågår en dialog kring skattskyldighetens omfattning och tillämpning. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Datorer 3 år Inventarier (exkl. byggnadsd:o) 5 år Byggnadsinventarier 10 år Markanläggningar 40 år Byggnader 50 år Aktier och andelar Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde (marknadsvärde). Långfristiga innehav värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat i väsentlig grad och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Varulager Varulagret avser avverkat, ej inmätt virke i skog och vid väg. Lagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Avsättningar Med avsättningar avses förpliktelser på balansdagen som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller tidpunkt då de skall infrias. Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa uppskattningen av den betalning som krävs för att reglera åtagandet. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar prästlönetillgångarnas in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter eller kostnader, där kassaflödet hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten. 19

20 Not 2 Intäkternas fördelning Intäkter skog Rotposter Leveransvirke Jakt/fiskearrenden Upplösning skogsvårdsskuld Resultat avyttring prästlönefastigheter Övriga intäkter Summa Intäkter jord Jordbruksarrenden (inkl markarrenden) Hyror Resultat avyttring prästlönefastigheter Försäkringsersättning Övriga intäkter Summa Intäkter prästlönefond Utdelningar Ränta på bankmedel Försäljningsintäkter Erhållna rabatter värdepapper Realisationsvinst vid avyttring av fondandelar Återföring av nedskrivning av värdepappersportfölj Summa Totala intäkter Not 3 Rörelsens intäkter och resultat per rörelsegren Skog Jord Fond Totalt Rörelsens intäkter Rörelseresultat Not 4 Kostnader för inhyrd personal Av Skara Stift inlånad personal har varit engagerad i verksamheten med en arbetsinsats motsvarande 16,5 heltidstjänster vid årets utgång varav 4 personer är kvinnor (16,5 resp 4 personer föregående år). Skogspersonal i fält utgörs av 8 personer, samtliga män (8 personer föregående år). Not 5 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Kvalificerade revisorer PWC AB/ Ernst & Young AB Revisionsuppdrag Skatterådgivning Övriga valda revisorer Revisionsuppdrag

21 Not 6 Övriga externa kostnader Reparation/underhåll fastigheter Försäkringspremier Administrativa kostnader Skara stift Fastighetsskatt Lokalhyror Egendomsnämnd Datakostnader Konsultarvoden Övrigt Summa Not 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelningar Räntor Återföring av nedskrivningar - 79 Summa Not 8 Prästlönefastigheter (inkl byggnadsinventarier) Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Prästlönefastigheter-taxeringsvärden Byggnader Mark Övrig fast egendom

22 Not 9 Inventarier Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Återförda ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan Not 10 Prästlönefondmedel Värdepappersinnehav Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde bokslutsdag Noterade aktier och aktiefonder ( ) ( ) ( ) Övriga värdepappersinnehav (15 209) (15 209) (15 007) Likvida medel (13 034) (13 034) (13 034) Skuld ej överf.prästlönefondsmedel (-6 894) (-6 894) (-6 894) Summa ( ) ( ) ( ) Not 11 Övriga kortfristiga fordringar Ej överförda prästlönefondsmedel Fordran SÖDRA Skogsägarna Övriga poster Utgående ackumulerat nominellt belopp Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda försäkringskostnader Upplupna ränteintäkter Övriga poster Summa Not 13 Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Anskaffningsvärde Bokfört värde Marknadsvärde Övriga värdepappersinnehav (15 996) 9 996(15 996) (16 190) 22