Dehko avancerar. Strategisk plan Programmet för prevention och bättre vård av diabetes DEHKO

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dehko avancerar. Strategisk plan Programmet för prevention och bättre vård av diabetes DEHKO"

Transkript

1 Dehko avancerar Strategisk plan Programmet för prevention och bättre vård av diabetes DEHKO

2 Program för prevention och bättre vård av diabetes DEHKO Prevention T av typ 2-diabetes Bättre diabetesvård och bättre vårdkvalitet Stöd till diabetiker i egenvården Program för prevention av typ 2-diabetes befolkningsstrategi högriskstrategi strategi för tidig diagnos och behandling Genomförandeprojekt: Dehko 2D (FIN-D2D) Fortsättningsprojekt 2008 Vårdorganisation Kvalitetskriterier och kvalitetsuppföljning Grundutbildning och fortbildning för hälsovårdpersonal Modern läkemedelsbehandling Patientutbildning Rehabilitering Kamratstödsgrupper Samarbete mellan föreningar och hälsooch sjukvård Påverka kommunerna Dehko avancerar Strategisk plan Utgivare: Diabetesförbundet i Finland Redaktion: Maria Aarne Grafisk form och layout: Aino Myllyluoma Tryck: Kirjapaino Hermes Oy, 2008 Översättning: Margareta Gustafsson ISBN: Huvudaktörer Primärvård Specialiserad sjukvård Företagshälsovård Sjukvårdsdistrikten och deras regionala diabetesarbetsgrupper Samarbetspartner Social- och hälsovårdsministeriet Stakes Folkhälsoinstitutet Folkpensionsanstalten Kommunförbundet Övriga aktörer Hjärtförbundet Apotekareförbundet Centret för hälsofrämjande UKK-institutet Många fackliga organisationer inom hälso- och sjukvård, folkhälsoorganisationer och idrottsorganisationer

3 Innehåll Förord... 4 Vi har gjort stora framsteg... 5 Programmet för prevention och bättre vård av diabetes Dehko målen fram till Den andra halvtidsutvärderingen (2007) visar vägen... 7 Halvtidsutvärderingen 2007: Resultaten kontra målen... 8 Prioriterade områden och handlingsplan Dehko avancerar sett ur diabetikernas, vårdpersonalens, vårdorganisationens och samhällets perspektiv Dehko avancerar i statistiskt perspektiv Dehko 2D (FIN-D2D) på sluttampen diabetespreventionen bara i startgroparna Dehko publicerar sig Aktörer och kontaktinformation Finansiering Utvecklingen av antalet diabetiker i Finland

4 4 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Förord Diabetes är ett växande problem både hos oss och i andra länder. För folkhälsan är diabetes ett större problem än vi har trott och sjukdomen ökar hela. Det visar färska nationella och internationella studier. Under hela 2000-talet har Diabetesförbundet i Finland konsekvent gjort en utmärkt insats inom prevention och behandling av diabetes. Många av åtgärderna för att uppfylla målen med Dehko (Programmet för prevention och bättre vård av diabetes) har kunnat omsättas i praktiken. Redan nu kan vi säga att projektet har lyckats och att metoderna har varit bra. Dehko är ett utmärkt exempel på att en aktiv och kvalificerad folkhälsoorganisation på bred front kan engagera vitt skilda aktörer och få dem att arbeta för en gemensam sak. Diabetesförbundet framstår som ett gott exempel för andra organisationer. Diabetesförbundet har uppmärksammats och premierats för sina insatser också på den internationella arenan. I fjol utsåg till exempel WHO Dehko till bästa projekt i sin klass (bekämpning av fetma bland riskgrupper inom hälso- och sjukvård) bland projekt från 35 länder. Grattis! En av de stora uppgifterna nu mot slutet av projektet är att förankra de goda rutinerna inom den normala hälso- och sjukvården och i hälsooch sjukvårdsorganisationerna. Då står alla de som arbetar med klienter och patienter i fokus. När ett utvecklingsprojekt går mot sitt slut är det alltid viktigt att föra de nya modellerna vidare och se till att de förankras. När det gäller Dehko är detta en extra stor fråga eftersom diabetikerna är så många, diabetes fortsätter att öka och inte minst för att sjukdomen förorsakar så stort mänskligt lidande och diabeteskomplikationerna så enorma kostnader för samhället. Dessutom är förväntningarna stora när arbetet har gått så bra hittills och därför måste få fortsätta. På social- och hälsovårdsministeriets vägnar kan jag konstatera att min föregångare Eva Biaudets önskemål har blivit uppfyllt för hennes önskan när Dehko startade 2000 var att många aktörer skulle samarbeta. Själv vill jag uppmana alla som fortfarande står utanför att ta efter och satsa på prevention och behandling av diabetes enligt modellen Dehko. Än är det inte för sent! Social- och hälsovårdsministeriets roll är att ta fram och stödja den hälso- och sjukvård som vi finländare behöver. Jag vill rikta ett stort tack till Diabetesförbundet och alla de som är med i projektet. Dessutom önskar jag er allt gott inför den sista etappen av projektet. Helsingfors den 20 augusti 2007 Paula Risikko omsorgsminister

5 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Vi har gjort stora framsteg Programmet för prevention och bättre vård av diabetes Dehko startade Sedan dess har det skett stora framsteg i preventionen, vården och behandlingen av diabetes och i själva vårdsystemet. Samtidigt duggar informationen tätt om att diabetes ökar lavinartat och påverkar vårt samhälle. Först och främst oroar vi oss för dem som insjuknar i diabetes, men vi funderar också över det enorma arbete som screeningar och preventiva åtgärder kommer att innebära och vad det betyder för de galopperande kostnaderna inom hälso- och sjukvården. Vårdsektorn och samhället har alltså fortfarande gigantiska frågor att ta itu med. Diabetesförbundet har samordnat programmet Dehko och diabetesexperterna har ställt upp med sin kompetens för vårt stora utvecklingsprogram. Så småningom har de organisationer som arbetar med att förebygga och behandla diabetes kunnat ta konkreta steg mot de uppställda målen. Personal och beslutsfattare inom hälso- och sjukvården, men också diabetikerna själva har gått in för lösningar och val som följer modellerna i Dehko. Den långsiktiga finansieringen har varit A och O för det fortsatta utvecklingsarbetet. Samtidigt har samarbetet med berörda myndigheter och institutioner stärkts och det har gett programmet större genomslagsmöjligheter. Den här publikationen sammanfattar resultaten av Dehko och lägger samtidigt fast riktlinjerna för verksamheten i slutfasen av programmet. Strategierna utgår dels från resultaten hittills, dels från halvtidsutvärderingen och experternas synpunkter. Förhoppningsvis kommer publikationen att vara till nytta och nöje i preventionen, vården och behandlingen av diabetes inom både vårdsektorn och beslutsfattandet. Maria Aarne t.f. generalsekreterare, Dehko Diabetesförbundet

6 6 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Programmet för prevention och bättre vård av diabetes Dehko målen fram till 2010 Vårdenheterna ska ha ett kvalitetssystem där det är ett självklart inslag att primärvården får regelbunden och allsidig diabetesutbildning. Insatser för att förebygga typ 2-diabetes ska ingå i den ordinarie verksamheten inom primärvården. Det ska finnas datoriserade diabetesregister dels för enskilda vårdenheter, dels regionala och rikstäckande diabetesregister. Vårdorganisationen vid diabetes ska ha väl fungerande vårdkedjor, ansvaret för vården ska vara uppdelat på primärvården, företagshälsovården och den specialiserade sjukvården och de ska kunna konsultera varandra flexibelt. Varje diabetiker ska kunna få nödvändig och god egenvård allt efter sina individuella behov. Alla diabetiker ska få adekvat patientundervisning. Förutom förhöjda blodsockervärden ska också deras samlade risk för hjärt- och kärlsjukdomar behandlas. Personer med diabetes ska behärska egenvården och vara nöjda med sin behandling. Samarbetet mellan hälso- och sjukvården och diabetesföreningarna för att stödja diabetikerna i egenvården har fått fasta och inarbetade former. Målen för behandlingsresultaten fram till 2010: Glukoskontrollen ska vara bättre. Minst 50 % av diabetikerna ska ha god glukoskontroll och minst 30 % något så när god glukoskontroll. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar bland diabetiker ska minska med en tredjedel. Senkomplikationerna ska minska i överensstämmelse med St. Vincent-deklarationen: Benamputationerna ska minska med minst hälften. Diabetesretinopati ska minska med minst en tredjedel. Diabetisk njursjukdom ska minska med minst en tredjedel. Målen för Dehko har formulerats om och diabetestyperna delvis utelämnats: Inordningen i diabetestyp är inte alltid tydlig, utan grundar sig på klinisk bedömning och överenskomna definitioner. Dessutom kan diabetes utvecklas i olika riktningar.

7 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Den andra halvtidsutvärderingen visar vägen Vi har utvärderat förloppet och resultaten av Dehko. Den andra halvtidsutvärderingen gjordes i början av Den bygger på material och en enkät från slutet av För utvärderingen svarade Net Effect Oy. Därefter har de beslutande organen och expertgrupperna i Diabetesförbundet satt sig in i utvärderingsresultatet. De anknytande slutsatserna kommer att bestämma vägvalen för den sista etappen av Dehko. De ursprungliga målen är fortfarande användbara, men de har uppdaterats och preciserats under arbetets gång. Dehko har avancerat systematiskt även om det finns en del regionala skillnader i måluppfyllelsen. Diabetesbarometern från 2005 pekar mot att också målen för behandlingsresultaten kan nås, men att det kommer att vara ett stort arbete. Nätverksbygge har varit ett typiskt drag i Dehko. Både genomförandemodellen och erfarenheterna är av stor betydelse nationellt och internationellt. Man kan säga att Dehko har gett Finland en starkare hälsovårdspolitisk position och öppnat nya vägar för att främja folkhälsan. På sluttampen är det viktigt att förankra de nya modellerna i hälso- och sjukvården. Personalen ska få chansen att förbättra sin diabeteskompetens och samverkan med samarbetspartnerna ska intensifieras. Vi försöker ta tag i de flaskhalsar i preventionen och behandlingen som bromsar upp omfattande och effektiva screeningar och preventiva åtgärder eller hindrar att vården och behandlingen följer rekommendationerna.

8 8 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Andra halvtidsutvärderingen (2007): Resultaten kontra målen 1. Kvalitetssystem vid vårdenheterna Diabetesutbildningen beräknas ha ökat, men det finns en del regional variation i hur regelbunden den är. Arbetet för att förbättra vårdkvaliteten har inte förankrats i hela landet. En diabetesspecifik kompetenskarta har tagits fram som instrument för att utvärdera diabeteskompetensen. Med den kan diabetesutbildningen läggas upp systematiskt. 2. Hur prevention och screeningar har förankrats De preventiva insatserna har förbättrats. Diabetesprevention har fått fotfäste på bred bas inom primärvården och företagshälsovården, men det finns fortfarande en del regionala skillnader i förankringen. 3. Diabetesregister för vårdenheterna och regionala diabetesregister De patientadministrativa informationssystemen är än så länge inte kompatibla. Det är inte längre motiverat att bygga upp ett diabetesregister enligt de ursprungliga planerna. Projektet för elektroniska patientjournaler förväntas underlätta planerna; Dehko deltar i utvecklingsarbetet.

9 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Delat vårdansvar och fungerande vårdkedjor Vårdkedjorna har beskrivits i omfattande grad och det har sammanställts kvalitetshandböcker. Kvalitetsinriktade arbetsmetoder är ännu inte vardag inom vården. Flexibel konsultation mellan primärvården, företagshälsovården och den specialiserade sjukvården kräver ytterligare utvecklingsinsatser. 5. Diabetikers möjligheter att få individuell egenvård Det har skett en del förbättringar och individuell egenvård håller på att bli normal praxis. 6. Adekvat patientundervisning och hänsyn till den samlade risken Vid typ 2-diabetes har vårdkvaliteten utvecklats bra, den samlade risken behandlas. Vid typ 1-diabetes har vårdkvaliteten inte förbättrats tillräckligt mycket. 7. Egenvård och patientnöjdhet Det förekommer lokala skillnader i tillgången till hjälpmedel och förbrukningsartiklar. Vägledningen i egenvård förbättras systematiskt. Överlag är diabetiker nöjda med sin behandling. 8. Samarbetet mellan diabetesvården och diabetesföreningarna På vissa ställen är samarbetet för att stödja egenvården regel, på andra ställen har planerna först nu kommit i gång.

10 10 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Prioriterade områden och handlingsplan Fortsatt preventivt arbete Sprida exempel på god praxis Stödja arbetet för att förankra Dehko-modellerna Diabetesprevention och tidig upptäckt Befolkningsstrategi för diabetesprevention Information och material SCREENING OCH PREVENTION Screening och tidig upptäckt av senkomplikationer Bättre metoder för sekundärprevention inom hälso- och sjukvård Förankring av kvalitetsuppföljning inom diabetesvården Kvalitetsmätningar Studien Diabetes i Finland Hjälp för att bygga upp regionala kvalitetssystem GOD VÅRD VID DIABETES OCH SENKOMPLIKATIONER Patientundervisning Minimikriterier för patientundervisning Satsningar på gruppundervisning i stor skala Fungerande vårdkedjor Delat vårdansvar: stöd till mer samarbete mellan primärvård, specialiserad sjukvård och företagshälsovård Samarbete med diabetesarbetsgrupperna i sjukvårdsdistrikten

11 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Prioriterade områden och handlingsplan Vårdpersonalens diabeteskompetens Utredning om diabetesutbildningen och rekommendation om utbildningsbehovet Multidisciplinärt, certifierat utbildningsprogram för diabetes (Education Moduls, IDF) Vidareutveckling och omfattande utnyttjande av den diabetesspecifika kompetenskartan Material och publikationer DIABETESKOMPETENS Evenemang och samarbete Dehko-symposium årligen för aktörerna Rikstäckande Dehko-dagar 2009 och 2010 Regionala Dehko-dagar i samråd sjukvårdsdistrikten Egenvård Personliga rehabiliteringsplaner för diabetiker och vårdpersonal Modell för behandling av barn och unga Undersökning av patientnöjdheten Rekommendation om målinriktade egenkontroller Undersökning av glukoskontrollen hos diabetiker Undersökning av diabetikers livskvalitet Utredning av kostnaderna för diabetes Studien om kostnaderna för diabetes UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR Stöd till beslutsfattandet i samhället Resurs- och behovsinventeringar Större engagemang i livsstilsdebatten Regionala undersökningar Hur de föreslagna Dehko-åtgärderna har hanterats och vilka mål som håller på att uppfyllas Regionala webbenkäter bland diabetesansvariga

12 12 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Dehko avancerar sett ur olika perspektiv Diabetiker Vad har diabetiker fått? Rekommendationen om hjälpmedel och förbrukningsartiklar har uppdaterats Kvalitetskriterier har lagts fast för patientundervisningen Modell för gruppundervisning Så kallade OMA-grupper för typ 1-diabetiker Så kallade ITE-grupper för typ 2-diabetiker Viktminskningsgrupper enligt PPP (pieni päätös päivässä) Undersökning av patientnöjdheten Så här avancerar Dehko Starkare roll för diabetiker i vårdteamet Personliga rehabiliteringsplaner för typ 1- och typ 2-diabetiker Gruppundervisningen byggs ut Modell för behandling av barn och unga Minimikriterier för patientundervisning Målinriktad rekommendation för egenkontroller Stöd till diabetesföreningarna för större aktivitet i samarbetet med hälso- och sjukvården Undersökning av diabetikers glukoskontroll Studie om diabetikers livskvalitet Vårdpersonal Vad har vårdpersonalen fått? Utbildningsprogram vid yrkeshögskolorna, specialisering i diabetesomvårdnad Utbildning för instruktörer i Pieni Päätös Päivässä Diabetesspecifik kompetenskarta Rikstäckande Dehko-dagar och Dehko-symposier Diabetesmaterial, publikationer, Dehko-rapporter Test för risken att få typ 2-diabetes Så här avancerar Dehko Utredning av befintlig resp. nödvändig diabetesutbildning i olika yrkesgrupper inom vården Utveckling och spridning av modellen för gruppundervisning Multidisciplinär diabetesutbildning Förbättring och omfattande nyttiggörande av den diabetesspecifika kompetenskartan Rikstäckande Dehko-dagar och Dehko-symposier, regionala Dehko-dagar Rapporter, publikationer

13 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Hur har hälso- och sjukvårdsorganisationen förbättrats tack vare Dehko-målen? Så här avancerar Dehko Vårdorganisationen Samhället Kriterier och indikatorer för god diabetesvård har beskrivits Kvalitetsmätningar har gjorts Definition av diabeteskunskap för reformen av informationssystemen inom vården Heltäckande beskrivningar av vårdkedjorna för diabetes Diabetesarbetsgrupper har startat i sjukvårdsdistrikten Namngivna diabetesansvariga på hälsovårdscentralerna Screening och prevention av typ 2-diabetes har startat och exempel på goda rutiner sprids Dehko och samhället? Vetenskaplig dokumentation av diabetes; Diabetes i Finland 2005 Information och kommunikation Samarbete med idrottsområdet Inflytande i kost- och näringsfrågor Systemet för uppföljning av kvaliteten i diabetesvården byggs upp och praxis förankras Dehko deltar i projektet för elektroniska patientjournaler Stöd till diabetesarbetsgrupperna i sjukvårdsdistrikten, vitalare servicekedjor, regionala Dehko-dagar Förankring av screening och prevention av typ 2-diabetes, spridning av exempel på god praxis Satsningar på prevention och effektiv behandling av senkomplikationer; modeller för sekundärprevention inom hälso- och sjukvård Dehko tar initiativ och utvecklar modeller för samarbete Så här avancerar Dehko Undersökning av kostnaderna för diabetes Ny studie av diabetes i Finland Utredningar för beslutsunderslag, bl.a. om resursbehovet inom hälso- och sjukvård Medverkan i beslutsprocesserna i samhället Bättre samarbete med livsmedelsindustrin

14 14 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Dehko avancerar i statistiskt perspektiv HVC=hälsovårdcentral SSV=specialiserad sjukvård 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Regional processbeskrivning HVC Vårdkedjorna har beskrivits (%) Regional processbeskrivning SSV Egen processbeskrivning HVC Egen processbeskrivning SSV De tre senaste åren har det gjorts fler processbeskrivningar. I dagsläget har varannan vårdorganisation gjort en beskrivning av vårdprocessen vid diabetes

15 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Antalet diabetesarbetsgrupper (%) 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % HVC SSV Diabetesarbetsgrupperna blir så småningom fler i vårdorganisationen. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Hur många gånger diabetesarbetsgrupperna inom SSV har sammanträtt årligen (%) Diabetesarbetsgrupperna inom den specialiserade sjukvården har sammanträtt fler gånger. Hälften av dem träffas minst tre gånger om året. inte alls två gånger fyra eller fler gånger en gång tre gånger

16 16 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Särskild diabetesmottagning, timmar i veckan Det har avsatts mer tid för olika typer av diabetesmottagningar både för läkare och för sjukskötare läkare SSV läkare HVC sjukskötare SSV sjukskötare HVC Patientundervisning i grupp (%) 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % HVC SSV Patientundervisning i grupp/ grupphandledning är fortfarande mycket ovanlig inom vården.

17 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Vårdplaner för diabetiker (%), SSV 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Nästan 80 % av diabetikerna har en vårdplan inom den specialiserade sjukvården Diabetiker (%) är med och lägger upp vårdplanen, SSV 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % År 2004 upprättades nästan 90 % av vårdplanerna inom den specialiserade sjukvården i samråd med diabetikerna själva. År 2007 hade siffran sjunkit till 60 %

18 18 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Dehko 2D (FIN-D2D) på sluttampen diabetespreventionen bara i startgroparna När projektet Dehko 2D (FIN-D2D ) startade, var målet att programmet för prevention av typ 2-diabetes skulle genomföras. Projektet har nu slutat och nu återstår rapportering, sammanfattning och slutsatser. Utvärderingen kommer att visa om modellen för screening, diagnostik och intervention har lyckats få fotfäste på hälsovårdscentralerna och i vårdvardagen. Snart får vi också mer information om hur det har gått att revidera de traditionella arbetsmetoderna och stärka det preventiva greppet i vår hälso- och sjukvård. Det återstår alltså att se om vi lyckades få till stånd genuina reformer, till exempel nätverksbyggen och multidisciplinärt samarbete. Timo Saaristo nationell samordnare Dehko 2D (FIN-D2D) De första resultaten av det gigantiska material som Folkhälsoinstitutet har samlat in blir klara i år. Vi ska ännu inte förvänta oss någon nedgång i diabetesincidensen, i stället är det sannolikt att incidensen till en början har ökat i projektområdena. Utredningen av kostnadseffektiviteten är en av de utvärderade faktorer som vi har stora förväntningar på. Redan nu vet vi att screeningar med diabetestestet (risktestet), diagnos av dold diabetes med sockerbelastningstest och interventioner kan förankras i hälso- och sjukvården. Av allt att döma anammas nya grepp och arbetsmetoder långsamt inom vården. I det hänseendet är fyra år en kort tid. Ändå har screeningen av riskindivider gått bättre än förväntat och det har tagits fler sockerbelastningstest. Men projektet har också satt fingret på många knutar och avslöjat många utmaningar i vården som är mitt uppe i en förändringsprocess och för en kamp mot resursbristen. D2D-projektet samarbetar med ett flertal sektorer. Kommunerna funderar på översyner av sin kostrådgivning och sina idrottsaktiviteter. Människor är mer medvetna om diabetes, visar en hälsoenkät bland den vuxna befolkningen. Och de rekommenderade åtgärderna genomförs i större omfattning inom projektområdena än i andra delar av landet. Dessutom har många spontana D2D-inspirerade projekt startat i flera sjukvårdsdistrikt som inte deltar i projektet. Diabetes nämns nu i festtal och D2D-projektet hade ett finger med i spelet när statens politikprogram för hälsofrämjande kom till. Det är viktigt att rutinerna och modellerna från D2D förankras och sprids till andra delar av landet. Därför har projektaktörerna startat ett fortsättningsprojekt för 2008, Prevention av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som ett led i vårdvardagen. Aktiviteterna från D2D fortsätter och förankras där de inte vunnit insteg under projekttiden. Samtidigt satsar vi mer på de grupper som kom i skymundan under D2D eller överlag är en stor utmaning, exempelvis barn, unga och män. Fortsättningsprojektet understryker att prevention av diabetes i grund och botten är prevention av hjärt- och kärlsjukdomar.

19 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Dehko 2D (FIN-D2D): mål Att minska diabetesincidensen med en fjärdedel och att reducera prevalensen för riskfaktorer för diabetesrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar i betydande grad bland personer med hög risk att få diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. D2D har stött befolkningsstrategin och var ursprungligen med och startade den. Trots det har tonvikten legat på högriskstrategin. Den stora förekomsten av glukosstörningar innebär att diabetesepidemin inte kan stoppas utan tillräckligt omfattande befolkningsstrategiska insatser på ett tillräckligt tidigt stadium. Det är ett arbete där det också behövs andra än vårdsektorn och ingen kommer att gå sysslolös. Att upptäcka dold typ 2-diabetes i ett tidigt stadium bland personer med hög risk att få diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Att ta fram nya och stödja befintliga modeller och rutiner för att förebygga och behandla typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar på ett tidigt stadium i primärvården och företagshälsovården. Att utvärdera genomförbarhet, effekter och kostnader beträffande prevention av typ 2-diabetes och tillhörande arbetsmetoder. Att öka informationen om typ 2-diabetes och riskfaktorerna bland befolkningen och stödja genomförandet av befolkingsstrategin i programmet för prevention av typ 2-diabetes. Tre strategier för att förebygga typ 2-diabetes befolkningsstrategi: prevention av fetma och diabetes i befolkningen högriskstrategi: screening av riskgrupper och behandling av riskfaktorer med livsstilsrådgivning strategi för tidig diagnos och behandling: personer med diagnostiserad diabetes ska få vård för att undvika senkomplikationer

20 20 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Dehko publicerar sig Dehko har gett ut tiotals rapporter, broschyrer och annat material för dels yrkesutbildad vårdpersonal, forskare, beslutsfattare, dels personer med diabetes eller risk för att få diabetes. Det finns också material på svenska och engelska. Den allra största upplagan har vi tagit av formuläret för att bedöma risken för att få typ 2-diabetes, diabetestestet, också kallat risktestet, broschyren Kolla navlen och måttbandet för att mäta midjemåttet. Rapportserien Dehko kompletteras årligen med publikationer för yrkesutbildad vårdpersonal. Publikationerna finns på webbadressen > Dehko. Klicka på svenska för att få fram material på svenska. Det finns publikationer om bl.a.: Programböcker och utvärderingsrapporter Kvalitetsinstrument och kvalitetskriterier Prevention av typ 2-diabetes Blodsockerkontroll och senkomplikationer Patientundervisning och patientnöjdhet Utbildning för vårdpersonal Språkversioner: svenska och engelska

21 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Aktörer och kontaktinformation Programmet för prevention och bättre vård av diabetes (Dehko) Diabetescentrum Kirjoniementie 15, Tammerfors Generalsekreterare Leena Etu-Seppälä (tjänstledig för världskongressen WCPD ) tfn eller Vik. generalsekreterare Maria Aarne tfn eller Kvalitetsexpert Sari Koski tfn eller Informatör Enna Bierganns (tjänstledig för världskongressen WCPD ) (också projektet Dehko 2D (FIN-D2D) tfn Vik.informatör Inkeri Humaloja (också projektet Dehko 2D (FIN-D2D)) tfn Sekreterare Keiju Telford (tjänstledig för världskongressen WCPD ) tfn , Vik. sekreterare Päivi Palo tfn Kostnadsutredare Tiina Tampsi-Jarvala Diabetesförbundet/Tammerfors universitet tfn Dehko 2D (FIN-D2D), anställda vid Diabetesförbundet Nationella samordnaren Timo Saaristo tfn eller Sekreterare Satu Kiuru tfn

22 22 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Regionala samordnare för Dehko 2D (FIN-D2D) i sjukvårdsdistrikten ( ) och i fortsättningsprojektet Prevention av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som ett led i vårdvardagen 2008 Birkaland Auli Pölönen Finn-Medi 1, Biokatu 6 L 22 PB Tammerfors tfn eller fax auli.polonen@diabetes.fi Mellersta Finland Kaija Korpela Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt Keskussairaalantie 19, rakennus 4/ Jyväskylä tfn eller fax kaija.korpela@diabetes.fi Norra Savolax Mervi Lehmusaho Norra Savolax sjukvårdsdistrikt Studentia Yliopistonranta 3B Kuopio tfn mervi.lehmusaho@diabetes.fi mervi.lehmusaho@kuh.fi Syd-Österbotten Arja Hyytiä Dehko 2D (FIN-D2D) Koskenalantie Seinäjoki tfn eller fax arja.hyytia@diabetes.fi Norra Österbotten Karita Pesonen Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt c/o Institutionen för folkhälsovetenskap och allmänmedicin PB Uleåborgs universitet tfn eller fax karita.pesonen@diabetes.fi

23 DEHKO AVANCERAR STRATEGISK PLAN Styr- och uppföljningsgruppen Ledningsgruppen för D2D-fortsättningsprojektet Prevention av diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar som ett led i vårdvardagen Generalsekreterare Leena Etu-Seppälä , Diabetesförbundet Vik. generalsekreterare Maria Aarne , Diabetesförbundet, föredragande Dehko-sekreterare Keiju Telford , Diabetesförbundet Vik. Dehko-sekreterare Päivi Palo , Diabetesförbundet Professor Matti Uusitupa, Kuopio universitet, ordförande Överinspektör Maire Kolimaa, social- och hälsovårdsministeriet Chefsläkare Pekka Koivisto, Folkpensionsanstalten Utvecklingschef Olli Nylander, Stakes Förvaltningsöverläkare Liisa-Maria Voipio-Pulkki, Kommunförbundet Forskarprofessor Erkki Vartiainen, Folkhälsoinstitutet Diabetessjukskötare Ritva Simonen fram till , sekreterare Diabeteshoitajat ry Ordförande Maria Aarne fr.o.m , Diabeteshoitajat ry Överläkare Hannu Vanhanen, Hjärtförbundet Farmaceutiska direktören Sirpa Peura, Apotekareförbundet Professor Leo Niskanen, Kuopio universitetssjukhus Biträdande överläkare Ari Aimolahti, Helsingfors hälsovårdscentral HVC-läkare Nils Holmström, Korsholms hälsovårdscentral Projektchef Anne Niska, Uleåborgs hälsovårdscentral Chefredaktör Heikki Hakala, Lahden seudun diabeetikot ry Brandchef (pens.) Keijo Karlsson, Forssan seudun diabeetikot ry Löneförvaltningschef Heikki Saaristo, Lohjan seudun diabetesyhdistys ry Ordförande Kirsti Talsi-Sirkka, Diabetesförbundet Vd Jorma Huttunen, Diabetesförbundet Professor Tero Kangas, Diabetesförbundet Överläkare Pirjo Ilanne-Parikka, Diabetesförbundet Avdelningsöverläkare Päivi Kekäläinen fr.o.m , Norra Karelens centralsjukhus, Diabetesförbundet/läkarrådet Direktör Tommi Vasankari, UKK-institutet Sjukvårdsdistriktsdirektör Jaakko Pihlajamäki, Syd-Österbottens sjukvårdsdistrikt, ordförande Professor Matti Uusitupa, Kuopio universitet, vice ordförande Projektchef Timo Saaristo, Diabetesförbundet, föredragande Sekreterare Satu Kiuru, Diabetesförbundet Vd Jorma Huttunen, Diabetesförbundet Professor Antero Kesäniemi, Norra Österbottens sjukvårdsdistrikt Professor Leo Niskanen, Norra Savolax sjukvårdsdistrikt Verksamhetschef Heikki Oksa, Birkalands sjukvårdsdistrikt Chefsöverläkare Jukka Puolakka, Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt Generaldirektör Pekka Puska, Folkhälsoinstitutet T.f. professor Mauno Vanhala, Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt Överläkare Hannu Vanhanen , Hjärtförbundet Utvecklingschef Marjaana Lahti-Koski fr.o.m , Hjärtförbundet

24 Huvudfinansiär Penningautomatföreningen Utvecklingen av antalet diabetiker i Finland Huvudsponsorer Sponsorer 2008 Oy Eli Lilly Ab Stödjare 2008 Bayer Oy/Diabetes Care Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma Life Scan/Johnson & Johnson Oy Leiras Finland Ab Pfizer Oy Roche Diagnostics Diabetescentrum

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Diabetes i Finland. Det nationella diabetesprogrammet Dehko fortsätter. Dehkoresultat: nivån på diabetesvården varierar mycket

Diabetes i Finland. Det nationella diabetesprogrammet Dehko fortsätter. Dehkoresultat: nivån på diabetesvården varierar mycket 011 2015 2009 2010 Diabetes i Finland l Varje år får allt fler finländare diagnosen diabetes, det vill säga incidensen ökar. Samtidigt blir diabetikerna fler i befolkningen, det vill säga prevalensen ökar.

Läs mer

Program för prevention av typ 2-diabetes DIABETESCENTRUM

Program för prevention av typ 2-diabetes DIABETESCENTRUM Program för prevention av typ 2-diabetes 2003 2010 DIABETESCENTRUM 2 PROGRAM FÖR PREVENTION AV TYP 2-DIABETES DEHKO Program för prevention och bättre vård av diabetes 2000 2010 Program för prevention av

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Datum: [Skriv här] Årsberättelse 2018 Programråd Diabetes Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Jarl Hellman, ordförande Violeta Armijo Del Valle, diabetessamordnare Elisabeth

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Infobladet. Stämningar på jubileumsdagarna och förbundsmötet Diabetesförbundet nära dig vi firar på olika håll i Finland

Infobladet. Stämningar på jubileumsdagarna och förbundsmötet Diabetesförbundet nära dig vi firar på olika håll i Finland DIABETESFÖRBUNDET I FINLAND RF JUNI 2015 NR 2 2 Infobladet Stämningar på jubileumsdagarna och förbundsmötet Diabetesförbundet nära dig vi firar på olika håll i Finland I DETTA NUMMER Du kommer väl ihåg

Läs mer

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION

Läs mer

BESÖK I LANDSKAPEN UNDER TEMAT FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLFÄRD 2017

BESÖK I LANDSKAPEN UNDER TEMAT FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLFÄRD 2017 BESÖK I LANDSKAPEN UNDER TEMAT FRÄMJANDE AV HÄLSA OCH VÄLFÄRD 2017 Tidpunkt: måndag 27.11.2017 kl. 9.00 16.00.00 Plats: Radisson Blu Marina Palace, Slottsgatan 32, Åbo Syfte: Att stödja kommunernas och

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Program för prevention och bättre vård av diabetes RESUMÉ

Program för prevention och bättre vård av diabetes RESUMÉ Program för prevention och bättre vård av diabetes RESUMÉ 2000 2010 DEHKO 2000 2010 RESUMÉ Innehåll Sida Inledning... 3 Diabetes är ett växande folkhälsoproblem... 4 Högre kostnader för diabetesvård på

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Vad kan Flödesmodellen användas till?

Vad kan Flödesmodellen användas till? Patienters väg genom vården kan se väldigt olika ut! En vårdprocess kan vara mycket kort kanske bara några minuter eller timmar eller pågå i månader och år. Vård kan handla om begränsade problem och frågeställningar

Läs mer

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48 Sundbyberg 2017-10-20 Dnr.nr: S2017/03403/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se, s.fs@regeringskansliet.se Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUT- SKOTTETS BETÄNKANDE 5/2002 rd Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om specialiserad sjukvård och 28 lagen om missbrukarvård INLEDNING Remiss Riksdagen

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17

Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 FAKTA STÖD HOPP Cancerföreningen i Finland rf är en av de största folkhälso- och patientorganisationerna i Finland. I den riksomfattande organisationen ingår 17 föreningar, både regionala föreningar och

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Hur kan man förebygga demens?

Hur kan man förebygga demens? Hur kan man förebygga demens? De senaste rönen om livsstilsfaktorer Alina Solomon Docent, Leg. Läkare I vilken grad kan Alzheimer demens förebyggas? Riskfaktorer Diabetes Högt blodtryck i medelåldern Fetma

Läs mer

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Noll fetma 2040 Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa Region Skåne, Lunds universitet, Aventure AB, Fazer bakeries Ltd & Orkla foods Sverige AB Utveckling av vision NOLL FETMA 2040 Utveckla

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2003 Utgiven i Helsingfors den 10 januari 2003 Nr 1 3 INNEHÅLL Nr Sidan 1 Finansministeriets förordning om beräkningsgrunderna för utdelningen av samfundsskatten för skatteåret

Läs mer

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 57/2010 rd

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 57/2010 rd SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 57/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om utvecklande av ordnandet av social- och hälsovården åren 2011 2014 INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade

Läs mer

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN

BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig

Läs mer

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR ett sätt att optimera hälso- och sjukvårdens insatser Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nationellt kliniskt kunskapsstöd Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens

Läs mer

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan

runt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Befolkningsinriktade hälsosamtal Befolkningsinriktade hälsosamtal Gävleborgs hälsosamtal för 40-åringar Information till medarbetare Bakgrund Gävleborgs hälsosamtal Gävleborg har kortare medellivslängd, i jämförelse med riket. Under 2009-2013

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA

OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA Social- och hälsovårdministeirets broschyrer 2008:10swe Statsrådets principbeslut OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Handlingsplanen för principbeslutet

Läs mer

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho

Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors. Petri Puroaho Kurs på rätt arbete och samarbete 9.6.2015 Tammerfors Petri Puroaho Min talets teman Övergångsarbetsmarkanden i arbetslivet -projektet Projekts viktigaste målen och samarbete Övergångsarbetsmarknadens

Läs mer

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006

Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010. Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Användning av TBE-vaccin på Åland under åren 2006 2010 Folkhälsoinstitutets rekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 02/2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C02/2006 ISBN 951-740-601-0

Läs mer

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård En personorienterad svensk hälso- och sjukvård Copyright Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron

Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Åtgärder i Västra Götaland för att minska sjukfrånvaron Regional åtgärdsplan 2006-2008 Denna åtgärdsplan är en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götaland. Mer

Läs mer

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes

24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

En trygg diabetesvård

En trygg diabetesvård Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2790 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En trygg diabetesvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt

Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Samordnad utveckling för god och nära vård

Samordnad utveckling för god och nära vård Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01 Kommittédirektiv 2017:24 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården Samordnad utveckling för

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård 2014 Preliminär publicerad i juni 2014 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och

Läs mer

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?

Allmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning? Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara

Läs mer

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård

Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Analysverktyg för måluppfyllelse av kvalitetsindikatorer Diabetes i primärvården förbättringsarbete Struktur, process och resultat av diabetesvård Antal listade patienter på enheten: Antal diabetespatienter

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga.

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. BÄTTRE STUDENTHÄLSA FAKTA SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. SHVS är sakkunnig inom studenthälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder tjänster inom

Läs mer

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI? För att kunna bedriva en fortsatt god vård för länets invånare! Tydliggör riktningen vart vi ska och varför Vägleder oss i de beslut vi fattar prioriteringar och satsningar

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram

NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD Ett forskningsprogram FORSKNINGSPROGRAMMET FÖR NYSKAPANDE ÄLDREVÅRD LANSERAS I SAMBAND MED STOCKHOLMS SJUKHEMS 150-ÅRSJUBILEUM I NOVEMBER 2017. STOCKHOLMS SJUKHEMS JUBILEUMSPROGRAM

Läs mer

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus

Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL. Enkätbilaga Bilaga 4 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Enkätbilaga Bilaga 4 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas

Läs mer

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård juni 2019 Hälsodataregister räddar liv och ger bättre vård Hälso- och sjukvården utvecklas snabbt, tack vare ny medicinsk kunskap, nya behandlingsmetoder, tekniska innovationer och modernare arbetssätt.

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson

report och styrning av vård Leading Health Care nr 2 2012 förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson report Leading Health Care nr 2 2012 &Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar och utmaningar Redaktörer: Jon Rognes & Anna Krohwinkel Karlsson Ledningssystem och styrning av vård förutsättningar

Läs mer

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer