Bilaga 1 Redovisning av uppdrag att genomföra insatser för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft

Transkript

1 Bilaga 1 Redovisning av uppdrag att genomföra insatser för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 1

2 Vårt dnr: Ert dnr: N2013/5699/FIN N2013/5656/KLS (delvis) mfl. Redovisning av uppdrag att genomföra insatser för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft (regleringsbrevet N2013/5699/FIN, N2013/5656/KLS (delvis) mfl. 2

3 Sammanfattning VINNOVA och PRV har gemensamt fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft genom förbättrat offentligt stöd för hantering av immateriella tillgångar. Uppdraget är en fortsättning på regeringsuppdrag N2011/6169/FIN som slutrapporterades Uppdragets utformning I uppdraget ingår tre huvudsakliga delar A) att höja rådgivningskompetensen hos de offentliga aktörerna i innovationssystemet B) att öka medvetenheten hos de innovativa små och medelstora företagen C) att utforma ett ekonomiskt stöd som ryms inom ramen för regeringsuppdraget så att det på ett bra sätt stödjer SMF i att utforma strategier för hantering av immateriella tillgångar. Höja rådgivningskompetensen hos de offentliga aktörerna. Syftet har varit att åstadkomma kompetenshöjning hos aktörer inom det offentliga innovationsstödsystemet, så att dessa aktörer kan stötta företag till affärsstrategisk hantering av immateriella tillgångar och bidra till att öka medvetenheten hos företagen. Målet har varit att utforma behovsstyrda insatser såväl på utbildningssidan som i form av verktyg, digitala stöd eller annat. Öka medvetenhet hos de innovativa små- och medelstora företagen För att öka medvetenheten hos de innovativa små och medelstora företagen har strategin varit att kommunicera med konkreta exempel och sätta immaterialrätten i ett affärsstrategiskt sammanhang. Aktiviteterna har därför haft sin bas i både personliga möten, webb och breda informationskampanjer. Ekonomiskt stöd för utformning av immaterialrättsstrategi Det ekonomiska stödet har utformats utifrån de erfarenheter och resultat som gjordes i föregående regeringsuppdrag. Det har utformats som en check för att finansiera inköp av tjänst från specialist för att utarbeta en immaterialrättsstrategi kopplad till företagets egen affärsstrategi. Under 2015 kommer IP-checkarna att bli en del av VINNOVAs SMF-insats Innovationscheckar som distribueras via förmedlare. Uppdragets resultat I denna rapport redovisas aktiviteter som genomförts under Dessutom redovisas resultaten från uppföljningen av tidigare genomfört regeringsuppdrag N2011/6169/FIN som genomförts med hjälp av enkäter och intervjuer av företag, rådgivare och IP-konsulter. Här redovisas dessutom förslag på åtgärder. Uppföljning av genomfört regeringsuppdrag Under 2014 genomfördes en uppföljning av utformningen av det ekonomiska stödet som pilottestats (år ) inom ramen för regeringsuppdrag N2011/6169/FIN. Såväl enkätsvar som intervjuer pekar på att IP-checken varit en ögonöppnare, både för företag och för många rådgivare. En majoritet av såväl företag, rådgivare som konsulter bedömer att IP-strategin ger stor affärsstrategisk nytta. Företagen planerar bl.a. att förbättra hanteringen av företagshemligheter, förbättra strategin för 3

4 varumärkesbyggnad, ta fram en fördjupad IP-strategi samt tydligare positionera sig mot konkurrenterna. De flesta pekar på att bidragets storlek är rimlig och en majoritet av företag, rådgivare och konsulter anser att avsatt tid för utarbetande av IP-strategin är tillräcklig. Det är viktigt att företagen har en viss IP-mognad, det vill säga en viss förståelse för vad immateriella tillgångar och immaterialrätt är, samt vad det innebär att arbeta strategiskt med att hantera sina immateriella tillgångar. Det är viktigt att rådgivarna ser den viktiga roll de spelar för att säkerställa beställarkompetens och kvalitet på slutresultatet, både för det enskilda företaget och för satsningen som helhet. Företagen är generellt mycket nöjda med de IP-konsulter de använt. Konsulterna har bidragit med ny kunskap som inte fanns sedan tidigare i bolagen. Slutsatser och rekommendationer Samarbetet mellan VINNOVA och PRV fortsätter och det utbildningskoncept för rådgivare som utvecklats inom projektet utgör en bra grund som vi bör bygga vidare på. För att öka medvetenheten hos de innovativa små och medelstora företagen är strategin att arbeta med kommunikation som tydligt utgår från företagares situation, med ett tilltal som företagare känner igen sig i. Det ekonomiska stödet etableras eftersom det är ett viktigt incitament för att ge företag och rådgivare möjlighet att prioritera det viktiga affärsstrategiska arbetet. IP-checken kommer under att bli en del av innovationschecken som distribueras av förmedlare som via sina rådgivare kan stödja företagen i arbetet med IP-strategin. Budgeten för är 90 MSEK och kan användas för finansiering av innovationsprojekt eller utarbetande av en IPstrategi. Maximalt belopp för en IP-strategi blir fortsättningsvis kr. 4

5 Innehåll Redovisning av uppdrag att genomföra insatser för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft (regleringsbrevet N2013/5699/FIN, N2013/5656/KLS (delvis) mfl... 2 Sammanfattning... 3 Uppdragets utformning... 3 Uppdragets resultat... 3 Slutsatser och rekommendationer... 4 Bakgrund Uppdragets utformning Höja rådgivningskompetensen hos de offentliga aktörerna Öka medvetenhet hos de innovativa små- och medelstora företagen Ekonomiskt stöd för utformning av immaterialrättsstrategi Organisation och budget Styrgrupp Budget Genomfört arbete Höja rådgivningskompetensen hos de offentliga aktörerna i innovationssystemet... 9 Central utbildning... 9 Regional dialog... 9 Utbildning myndigheter... 9 Samarbeten Öka medvetenheten hos de innovativa små och medelstora företagen 10 World Intellectual Property Day PRV för företagare en webbplats för SMF Adventskalender för SMF Uppföljning regeringsuppdrag N2011/6169/FIN enkät och intervjuer Deltagande organisationer och fördelning av immaterialrättscheckar Resultat från uppföljningen av regeringsuppdrag N2011/6169/FIN Affärsstrategisk nytta Föreslagen strategiframtagningsprocess Tillgång till konsulter och deras kompetens Rådgivarnas kompetens och agerande/stöd Företagens engagemang och förkunskap

6 Bakgrund I regeringsuppdrag N2011/6169/FIN, som slutrapporterades i mars 2014, har ingått att skapa ett förändrat förhållningssätt till hantering av immateriella tillgångar. Arbetet har haft som målsättning att flytta fokus från de enskilda rättsskydden, och hur de kan användas som just skydd, till att använda immaterialrätten som affärsstrategiskt verktyg i hanteringen av immateriella tillgångar för innovativa små och medelstora företag, SMF. Det ger större effekter för företagens konkurrensförmåga och innovationskraft. Arbetet som startats under regeringsuppdraget tas vidare utifrån skrivningarna i VINNOVA:s och PRV:s respektive regleringsbrev för 2014, och samarbete har formaliserats i och med det gemensamma projektet. Denna rapport presenterar genomfört arbete under 2014 samt en analys av resultatet från den uppföljning som genomförts under 2014 för att utvärdera utformningen av det ekonomiska stödet som pilottestats inom ramen för regeringsuppdrag N2011/6169/FIN. Att ändra attityder, och lyfta in frågor om immaterialrätt bland de affärsstrategiska frågorna hos SMF tar tid. Här är det ekonomiska stöd som pilottestats av VINNOVA i samarbete med PRV ett mycket viktigt verktyg. Syftet med bidraget är att ge små och medelstora företag en möjlighet att med expertkompetens inom området ta fram en strategi för hantering av företagets immateriella tillgångar, eller att utveckla sin befintliga strategi. Dessutom ska arbetet leda till att företaget lär sig mer om dessa frågor och ska kunna följa upp arbetet i fortsättningen. Målet är att företaget efter projektets avslut ska ha en strategi som tydligt visar hur de fortsättningsvis ska hantera sina immateriella tillgångar på ett sätt som förstärker deras affärsplan, som är förankrad i organisationen, och som därigenom blir ett stöd i det fortsatta arbetet..

7 1. Uppdragets utformning Regeringsuppdraget N2011/6169/FIN slutrapporterades VINNOVA och PRV fick 2014 gemensamt i uppdrag av regeringen att fortsätta samarbetet med utgångspunkt från de erfarenheter och resultat som tidigare regeringsuppdrag visat. Syftet med uppdraget är att öka medvetenheten hos innovativa små och medelstora företag om vikten av, och möjligheterna med, att hantera sina immateriella tillgångar affärsstrategiskt. Insatserna ska också höja rådgivningskompetensen hos de offentliga aktörerna i innovationssystemet om hur immateriella tillgångar över tid skapar värden i företag. Insatserna har utformats så att de ger stöd åt varandra Höja rådgivningskompetensen hos de offentliga aktörerna Syftet har varit att åstadkomma kompetenshöjning hos aktörer inom det offentliga innovationsstödsystemet, så att dessa aktörer kan stötta företag till affärsstrategisk hantering av immateriella tillgångar och bidra till att öka medvetenheten hos företagen. Målet har varit att utforma behovsstyrda insatser såväl på utbildningssidan som i form av verktyg, digitala stöd eller annat. Vi har utvecklat ett långsiktigt utbildningskoncept som bygger på en heldagsutbildning kombinerad med webbsända seminarier Öka medvetenhet hos de innovativa små- och medelstora företagen För att öka medvetenheten hos de innovativa små och medelstora företagen har strategin varit att kommunicera med konkreta exempel och sätta immaterialrätten i ett affärsstrategiskt sammanhang. Aktiviteterna har därför haft sin bas i både personliga möten, webb och breda informationskampanjer Ekonomiskt stöd för utformning av immaterialrättsstrategi Det ekonomiska stödet har utformats för att komplettera de informations- och kompetenshöjande aktiviteterna. Det har utformats som en check för att finansiera inköp av tjänst från specialist för att utarbeta en immaterialrättsstrategi kopplad till företagets egen affärsstrategi. Under 2015 kommer IP-checkarna att bli en del av VINNOVA:s SMF-insats innovationscheckar som distribueras via förmedlare. 7 (30)

8 2. Organisation och budget 2.1. Styrgrupp Styrgruppen för projektet har varit: Charlotte Brogren, Generaldirektör VINNOVA Susanne Ås Sivborg, Generaldirektör och tf Marknadschef PRV Kjell-Håkan Närfelt, Chefsstrateg VINNOVA Projektledarna Lena Nyberg, VINNOVA och Cecilia Fröderberg, PRV har varit föredragande i styrgruppen. Styrgruppen har sammanträtt 3 gånger under Budget Budgeten för PRV utbildnings- och informationsarbete i regeringsuppdraget år uppgår till 12 MSEK och finansieras av VINNOVA. För 2014 har 4 MSEK budgeterats för PRV:s utbildnings- och informationsinsatser. 8 (30)

9 3. Genomfört arbete Höja rådgivningskompetensen hos de offentliga aktörerna i innovationssystemet För att åstadkomma kompetenshöjning hos aktörer inom det offentliga innovationsstödsystemet har strategin fortsatt varit att ha en nära dialog med rådgivarorganisationer såväl som enskilda rådgivare, skräddarsy utbildningar riktade mot de offentliga aktörerna i innovationsstödsystemet och arbeta med utbildning för det kommande ekonomiska stödet i form av innovationscheckar. Central utbildning Intresset för heldagsutbildningen har varit stort. Heldagsutbildningen med titeln Affärsstrategisk hantering av immateriella tillgångar har genomförts vid två tillfällen, i Malmö och i Umeå. Sammanlagt 40 rådgivare var med på denna. Under året har fyra webbsända seminarier riktade till rådgivare genomförts: Immaterialrätt i kreativa företag, Immaterialrätt, spel och ljuv musik, E-handel - immateriella rättigheter i en digital värld och Från dyra patentpapper till affärsnytta med hjälp av IP-strategi. Sammanlagt sågs dessa av 976 personer. Regional dialog PRV har fortsatt arbetet med att hålla nära kontakter med Sveriges alla regioner. Förutom de personliga kontakterna via telefon och e-post har PRV besökt fem orter i olika sammanhang. I samregi med rådgivare i Malmö hölls kursen Affärsstrategisk hantering av immateriella tillgångar, i Jönköping och Karlskrona har PRV deltagit vid träffar med innovationsrådgivare, under Innovationskraft Stockholm deltog PRV och vid Företagardagen i Visby stod PRV både för rådgivning och ett seminarium om hur ett varumärke kan användas i strategiskt syfte. Utbildning myndigheter Kunskapen om immaterialrätt som affärsstrategiskt verktyg behöver höjas på myndigheter som arbetar med något led av innovationsprocessen, speciellt de som riktar sig till små och medelstora företag. PRV har tidigare under projektet erbjudit utbildning inom immaterialrätt för dessa myndigheter. Under 2014 har en dialog förts med VINNOVA om utbildning för alla handläggare på myndigheten. Preliminärt datum för utbildning har satts till hösten Utbildningen som har hållits av jurister och handläggare på PRV har legat på en grundläggande nivå och har varit uppskattad. Samarbeten Genom nätverket IPorta11 har PRV fortsatt kunnat utbyta erfarenheter med andra nationella immaterialrättsmyndigheter i arbetet med att förbättra för SMF. Arbetet i SNITTS kurskommitté har fördjupats och PRV kommer under Q ansvara för två utbildningsdagar. PRV medverkar fullt ut i myndighetssamarbetet kring Verksamt och Starta-Driva företag. Arbetet består bland annat av att delta som arrangör på seminariedagar och ansvara för och hålla webbseminarier. 9 (30)

10 Genom turnén Mitt företag har PRV haft personliga möten med över 500 småföretagare. PRV har inlett ett samarbete med Venture Cup, vilket under sommaren 2015 kommer att resultera i en pod cast som på ett lättsamt sätt tydliggör nyttan av immaterialrätt Öka medvetenheten hos de innovativa små och medelstora företagen För att öka medvetenheten hos de innovativa små och medelstora företagen har strategin varit: att arbeta med en kommunikation som tydligt utgår från företagares situation, med ett tilltal som företagare känner igen sig i. att säkerställa aktiviteter som både bygger relationer, ger fördjupning och som får bred spridning. Aktiviteterna har därför haft sin bas i både personliga möten, webb och breda informationskampanjer. att kommunikationen ska vara konkret, utgå från konkreta exempel och sätta immaterialrätten i ett affärsstrategiskt sammanhang. World Intellectual Property Day Under 2014 riktade sig World Intellectual Property Day, den 28 april, till företagare i kulturella och kreativa näringar. Programmet för halvdagen, som också sändes via webben, innehöll bland annat en diskussion om vilken roll immaterialrätt spelar för svensk design, hur Sveriges 130 år långa immaterialrättshistoria påverkar utvecklingen av design, hur modeskapare av idag använder sig av immaterialrätt för att nå framgång och hur man skapar och bygger framgång med ett varumärke. PRV för företagare en webbplats för SMF PRV för företagare innehåller, utöver ett test för att identifiera sina immateriella tillgångar, film, 12 nya berättelser från företag, aktuella fakta och ett nytt gränssnitt för företagare att hitta gratis rådgivning i Sverige. PRV har under slutet av 2014 lanserat en responsiv webbplats som ökar tillgängligheten till webbplatsen och dess tjänster från mobila plattformar. Adventskalender för SMF Liksom tidigare år togs en digital adventskalender fram och presenterades, en lucka om dagen under december De 24 luckorna var uppbyggda för att mottagaren på mindre än en minut skulle kunna ta till sig lättsmält information kring något av områdena: patent, varumärke, design, upphovsrätt och den bredare kategorin möjligheter. PRV har fått mycket positiv återkoppling på denna. 4. Uppföljning regeringsuppdrag N2011/6169/FIN enkät och intervjuer Här redovisas en analys av resultaten av intervjuer och enkäter som genomfördes juniseptember Uppföljningen genomfördes av VINNOVA och PRV i samarbete. De instruktioner som bildat underlag för framtagningen av IP-strategin finns i appendix 1. De deltagande rådgivarorganisationerna som ingått i studien är också distributörer av VINNOVA:s SMF-satsning innovationscheckar. 10 (30)

11 Enkäten skickades till 160 företag, 80 rådgivare och 57 IP-konsulter. Svarade gjorde 84 företag, 52 rådgivare och 36 IP-konsulter. I piloten ville vi utvärdera den föreslagna utformningen av bidragets användning och föreslå förbättringar som ökar effektiviteten och relevansen hos ett framtida statligt stöd, detta omfattar; Rådgivarnas roll, kompetens och arbetsformer Konsulternas tillgänglighet, roll, kompetens och arbetsformer Företagens behov och situation: Vilka behöver denna typ av stöd, för vilka delar av hanteringen av immateriella tillgångar behövs det statliga stödet, när i företagets eller ett projekts utvecklingsfas behövs stödet mest? Detta omfattar också frågan om stödets omfattning, medfinansiering från företagen och hur ska stödet levereras till företagen för att på ett effektivt sätt kunna nå behövande företag. Hur ser eventuella skillnader i behoven ut mellan olika sektorer? 4.1. Deltagande organisationer och fördelning av immaterialrättscheckar Pilot (aug apr 2014): Almi Innovation och Almi Inkubation samt IUC (Industriellt Utvecklings Centrum). De organisationer som agerat distributörer i piloten valdes ut för att nå olika målgrupper och utvärdera möjligheten att tillhandahålla såväl IP-checkar som innovationscheckar. Fördelning av immaterialrättscheckar har skett enligt följande: Almi Innovation och Almi Inkubation erhöll 60 checkar var och IUC 40 checkar. Inför starten informerades projektledarna för respektive distributör, Almi Innovation och Inkubation och IUC, om insatsen och gavs möjlighet att presentera sina förslag till arbetsprocesser. Muntliga redovisningar genomfördes i samband med att skriftliga lägesrapporter skickats in till VINNOVA. Där emellan har telefon- och mailkorrespondens använts för att hantera löpande frågor. 5. Resultat från uppföljningen av regeringsuppdrag N2011/6169/FIN 5.1. Affärsstrategisk nytta Såväl enkätsvar som intervjuer pekar på att IP-checken varit en ögonöppnare, både för företag och många rådgivare. En majoritet av såväl företag, rådgivare som konsulter bedömer att IPstrategin ger stor affärsstrategisk nytta, se tabell 1. Tabell 1. Andel som gett betyg 5 7 på en skala 1-7 (lite till stor nytta) 11 (30)

12 Arbetet har lett till ett brett spektra av åtgärder hos deltagande företag, se tabell 2. Det verkar som att fokus i större utsträckning legat på affärsstrategisk hantering av företagens immateriella tillgångar än i den första delpiloten, då många projekt mer snävt höll sig till frågor om skydd. Tabell 2. Så här definierar ett par företag vilken nytta de ser av arbetet: Vi har omdefinierat stora delar av vår affärsmodell och detta hade inte varit möjligt i denna omfattning utan denna IP-strategi. Vi kommer att förändra vår marknadspositionering radikalt, något som hade tagit längre tid utan strategin och antagligen hade slutresultatet blivit sämre än vad det nu har förutsättningar för att bli. Jättebra startdokument. Flödesscheman kommer vara väldigt nyttiga för oss vid hanteringen av hur uppkomna idéer ska hanteras, utvärderas samt skyddas. Mallarna för avtalsklausuler likaså och flödesschemat över processen för förhandling av långsiktiga avtal. Däremot behövs fördjupat arbete gällande hur bäst använda patent och 'know-how' för att skapa mest affärsstrategisk nytta, upprätta en varumärkesstrategi, samt en strategi för samarbetsformer t ex vid utlicenciering eller partnering av vår patentansökta teknik. Så här skriver några rådgivare på frågan om de anser att företagen kommer att ha affärsstrategisk nytta av IP-strategin: Avgörande för att veta vilken affärsmodell som ska användas. Säkerställa att alla relevanta immateriella tillgångar utnyttjas i bolagets värdeskapande. 12 (30)

13 Det har framkommit svagheter som skulle kunna bli stora riskmoment om de inte tagits fram en strategi för att motverka dem, ex. rättigheter till grafisk profil, avtal med partners, användaravtal, etc. I viss utsträckning används checken dock enbart till undersökningar av skydd och skyddsstrategier (t.ex. hur ett sökt patent ska förvaltas). Detta är visserligen värdefullt för många företag, men de företag som fått hjälp med att hitta strategier för att på bästa sätt skapa affärer av sina immateriella tillgångar visar en större möjlig hävstång. Konsulterna pekar på många olika värden för företagen, här är ett uttömmande exempel: Det har varit något olika i olika projekt, men exempelvis: Att se brister i kontroll av immateriella tillgångar (brister i /avsaknad av avtal såsom anställningsavtal, aktieägaravtal, samarbetsavtal, NDA:er etc., odokumenterad kunskap) Flagga upp för tillgångar som formellt sett inte är överförda till bolaget Pålysa affärshemligheter som inte förvaras på rätt sätt, Få en genomtänkt filingstrategi för registrerbara rättigheter (var, vad, när och hur) Få ett bra matchning av skydd relativt produkt/tjänste portföljen, skapa potentiella besparingar/intäkter på "onödiga" registrerade rättigheter, hantering av upphovsrättsligt skyddat material, Få igång rutiner för vad man ska göra vid nya idéer och/eller potentiella intrångsärenden, Få kolla på vad konkurrenterna har för tillgångar och rättigheter Få konkreta råd för hur IP kan höja värdet på bolaget, inte minst inför ägarförändringar. Slutsatser: För att stödet ska ge långsiktig effekt är det viktigt att företagen redan från början förstår att det krävs tid och engagemang även från deras sida för att utforma och implementera en genomgripande IP-strategi. De företag som fått hjälp med att hitta strategier för att på bästa sätt skapa affärer av sina immateriella tillgångar visar en större möjlig hävstång än företag där medlen används enbart till undersökningar av skydd och skyddsstrategier Föreslagen strategiframtagningsprocess Uppdelningen i momenten A, B, C är det som får mest kritik av företagen. Dessutom verkar underlaget upplevas som tvingande i sin helhet, även om det i underlaget uttryckligen står att så inte är fallet. Vid intervjuer har också framkommit att flera företag tycker att moment A skulle kunna slopas, medan flera konsulter och rådgivare pekar på att just detta moment är viktigt. De menar att företagen inte har den struktur och koll de tror sig ha, och blir medvetna om detta först efter en genomlysning. Av denna och liknande anledningar finns det en poäng med att underlaget ändå styr in mot de olika momenten. Fritextsvaren ger både positiva och negativa synpunkter kring underlaget den föreslagna strategiprocessen. Så här säger ett företag som är positivt till underlaget: Ja underlaget har varit bra och med hjälp av vår rådgivare och konsult har vi gemensamt lagt upp arbetet på ett bra sätt. De av er tre olika uppdelade momenten a,b & c, var väldigt bra att jobba efter då det skapade en bra och tydlig struktur för hela arbetet. 13 (30)

14 En majoritet anser dock att underlagen är till hjälp i arbetet med att ta fram IP-strategin, se tabell 3. Tabell 3. Andel som gett betyg 5 7 på en skala 1-7 (lite till stor nytta) 81 % av konsulterna anser att det inte saknas något i de tre beskrivna arbetsmomenten i underlaget. De förbättringar som önskas av rådgivarna är framförallt större tydlighet när det gäller ramarna kring arbetet (projekttid, villkor etc) inte själva processen. Slutsatser: De förbättringar som önskas av rådgivarna är framförallt kortfattad sammanfattning av strategiprocessen. Begreppet IP Begreppet IP är fortsatt problematiskt då olika personer tolkar innebörden så olika. Underlaget med den föreslagna strategiframtagningsprocessen är ett försök att fånga in hela bredden av begreppet av vad en IP-strategi kan innebära för ett företag. Dock finns det en hel del misstolkningar som gör att satsningen på IP-checkar riskerar att gå miste om potentiell effekt för företagen, när man snävt tittar på skydd och strategier för skydd istället för strategier för hur befintliga tillgångar i företagen kan förvaltas för att ge tillväxtpotential, konkurrenskraft och affärsnytta. Bidragets omfattning och tidsåtgång De flesta pekar på att bidragets omfattning är rimlig, se tabell 4. Det finns önskemål åt båda håll, där underlaget försöker göra tydligt att rådgivaren kan ange en lägre nivå än hela checkens omfattning. Konsulter och rådgivare har också i ett flertal fall kommit fram till att en lägre summa varit tillräcklig. Tabell 4. Andel som gett betyg 5-7 på en skala 1-7 (lite till stor nytta. Det är en avvägning mellan ett administrativt lätthanterligt system, som inte kostar mer än det smakar för att få så stor andel av medlen att göra så stor nytta som möjligt hos företagen. En av konsulterna sätter fingret på ett dilemma: Problemet med en "check" på kr är förstås att det naturligtvis är oerhört frestande att göra slut på hela beloppet även om det kanske inte alltid behövs. Samtidigt kan vara alldeles för litet om det är komplexa portföljer som ska gås igenom och man behöver göra en genomgripande FTO-studie. Några företag efterfrågar mer pengar för att kunna gå djupare in i tex FTO-analys. Denna efterfrågan bör tolkas som positiv och i linje med checkarnas syfte eftersom en medvetenhet hos företagen har 14 (30)

15 väckts. Det betyder inte att det nödvändigtvis ska finnas mer pengar från VINNOVA. Om företagen bedömer dessa ytterligare analyser nödvändiga bör de också kunna hitta sätt att finansiera dem. Många påtalar att ett längre tidsspann hade varit önskvärt. Men det verkar snarare vara en fråga om tajming och mognad för bolagen. Vi har fått stöd för uppfattningen att det är viktigt att det finns en begränsning i tid för att ta fram strategin eftersom arbetet annars riskerar att nedprioriteras och bli alltför utdraget för att ge någon effekt. Om finansieringen finns etablerad bland VINNOVA:s verktyg kommer också en del av detta problem att försvinna. Dels genom att det inte finns en begränsning i tid för distributörerna att få ut tilldelade checkar, men framförallt för att rådgivare och coacher kan vänta på rätt tajming i ett givet bolag innan de tilldelas en check. Det är fortfarande viktigt att rådgivarna förbereder företagen på att det krävs en hel del av dem för att kunna dra nytta av arbetet med att ta fram en strategi, att kunna implementera och effektivt använda strategin i det kontinuerliga arbetet. Så här kommenteras det av ett företag: Efter analysen så har vi kommit fram till att vi har mer tillgångar än vad vi trott. Därför har arbetet krävt mer arbete och kostat mer än beräknat. Efter arbetet har vi förstått vikten och vidden i ett långsiktigt IP arbete. och en rådgivare: Bidraget bra för att få upp frågan på agendan vilket inte skulle bli aktuellt annars, däremot är deras egna tidsinsats det kritiska momentet i utförandet. Det handlade om att företagaren skulle få kunskaper inom området, vilket skett på ett bra sätt. Vägledande exempel genom seminarier Några företag och konsulter efterfrågar också exempel-rapporter. Man menar att dessa skulle kunna tydliggöra vad som kan ingå i ett strategidokument och sätta förväntningarna på en rimlig nivå. Det finns dock farhågor och risker med att skapa mallar. Konsulterna är de som har expertis inom området och det är viktigt att varje strategiarbete anpassas efter det givna företaget. Frågor om hur sådana mallar skulle kunna göras tillräckligt generiska och samtidigt tillräckligt specifika, samt i vilken utsträckning de skulle användas uppkommer. De webbsända seminarier som PRV och VINNOVA har arbetat med under 2013 och 2014 är ett sätt att visa upp verkliga exempel, som ska kunna ge en bild av vad strategisk hantering av immateriella tillgångar innebär. Slutsatser: Ta bort krav på skriftlig rapportering efter varje delmoment. Däremot bör krav på avstämning mellan konsult, företag och rådgivare finnas kvar i fortsatta satsningar. Ta fram en kortversion som marknadsföring av stödet till företagen. Se det förslag som PRV tog fram i början av Mer fokus på delarna mål och syfte, samt tydliggöra att underlaget beskriver en föreslagen struktur som man kan göra avsteg ifrån om företagen tillsammans med rådgivare och konsult bedömer att det ger mer nytta för företaget Tydliggöra vad som kommer efter moment C, så att det blir tydligt att implementering av strategin är viktigt och kräver arbete från företaget. Bidragets omfattning är rimlig, men det behöver vara tydligare att det ligger på rådgivarens ansvar att avgöra om företaget får tillräcklig effekt även av en lägre nivå än hela checkens omfattning. 15 (30)

16 Denna typ av medel är till för att väcka medvetenhet och en första insikt hos företagen, inte för att exempelvis genomföra djupgående freedom-to-operate-analyser. Det finns en efterfrågan på finansiering av uppföljning och implementering av strategiarbetet som bör beaktas av VINNOVA inför framtida satsningar. Viktigt med rätt tajming för arbetet i bolagen. Rådgivarna har här en viktig roll för att avgöra när i ett bolags liv checken har möjlighet att ge bäst effekt. En begränsning i tid för att ta fram strategin på 6 månader är rimlig. Arbetet riskerar annars att nedprioriteras och bli alltför utdraget för att ge någon effekt. Viktigt att rådgivarna förbereder företagen på att det krävs en hel del av dem för att kunna dra nytta av arbetet med att ta fram en strategi, att kunna implementera och effektivt använda strategin i det kontinuerliga arbetet. Obligatorisk årlig workshop för rådgivare som ska arbeta med checkarna införs och blir ett komplement till de frivilliga utbildningar och seminarier arrangerade av PRV och VINNOVA. Workshoparna fokuserar framförallt på att tydliggöra administrativa frågor och gå igenom underlaget med strategiprocessen, samt utgör ett tillfälle till erfarenhetsutbyte inom och mellan rådgivarorganisationer Tillgång till konsulter och deras kompetens Företagen är generellt mycket nöjda med de konsulter de använt. Se tabell 5. Konsulterna har bidragit med ny kunskap som inte fanns sedan tidigare i bolagen. Han försökte verkligen sätta sig in i vår verksamhet och förstår hur vårt helhetskoncept fungerar Tabell 5. Andel som gett betyg 5 7 på en skala 1-7 (lite till stor nytta) Beställarkompetens Beställarkompetens är en mycket viktig fråga. Företagen har lite eller ingen erfarenhet av att beställa denna typ av konsultuppdrag sedan tidigare, och här utgör rådgivarna ett mycket viktigt stöd. Först identifierades vilket behov [företaget] hade. Därefter undersökte jag vilka konsulter i närområdet som hade denna specifika kompetens. Det är viktigt att rådgivarorganisationerna bidrar till spridning av erfarenheter där man lyckats identifiera riktigt bra konsulter för uppdraget. Rådgivarna kommer på sikt att kunna agera ännu bättre stöd till företagen med större erfarenhet av vad olika konsulters kompetensområde innebär för företagen. Fritextsvaren visar dock att många av rådgivarna inte hjälpt till så mycket i valet av konsult. De flesta företag har använt sig av konsulter man använt tidigare (50 %). Endast ett företag anger explicit att de använt erfarenheter från företag som tidigare fått en IP-check. 16 (30)

17 Typ av kompetens som ger störst effekt I många fall har företagen använt samma konsult som tidigare anlitats för att ansöka om skydd, speciellt för att skriva patentansökningar, vilket utgör en risk för att arbetet får fel fokus. Arbetet inriktas mer på registrerade och registrering av immaterialrätter än på strategiarbete kopplat till de tillgångar som finns i företaget (obs bredare perspektiv, utgå från tillgångar för att ev skapa/förvalta rättigheter). Två företag som upplevt skillnaden mellan olika fokus uttrycker det så här: Konsulten var duktigt inom sitt fackområde. Däremot är det en sak att vara duktig på IP och en annan sak att tänka i termer av strategier. Detta var inget klagomål på konsulten utan bara ett konstaterande av att det är ont om strategikunskap. Det var mycket bra att ha patentadvokater och IP jurister som konsulter i denna första fas av IP strategi upprättande. Men saknade tillgång till någon med lång erfarenhet på hur man kan använda immateriella rättigheterna i affärsstrategi syfte. Hade gärna velat höra lite tankegångar och få mer lärdom i detta. Rådgivare pekar på vikten av att hitta rätt kompetens på det här sättet: De två projekt som hade komplement utöver patentbyrå tyckte jag stack ut positivt (de hade marknadskunskap eller produktutveckling i själva projektet) Även om de flesta konsulterna idag utger sig för att tänka affärsstrategiskt så tycker jag att det finns brister i kunskaperna. De tänker oftast registrerbara rättigheter medan mycket finns att göra även med icke registrerbara tillgångar. Flera företag har använt sig av två eller flera konsulter med olika kompetensområden. Det kan vara en kombination av konsulter från olika firmor, men även konsulter med olika kompetenser från samma firma. Konsulterna själva pekar på att det kan vara nödvändigt. Det är förmodligen inte många konsulter som själva kan ta fram en IP-strategi/ge affärsstrategisk rådgivning åt olika typer av företag, utan det kan vara nödvändigt att anlita ett team av konsulter med olika specialitet (men inte för alla företag). Konsulterna pekar också på att detta är ett område där checken ger upphov till en lärprocess även för dem. Jag har även tagit hjälp av kollegor med vissa frågeställningar och tycker att den kombinerade kunskapen som vi har, har varit tillräcklig för detta projekt. Sedan är ju detta ett ämne som kommer att mogna med tiden tror jag, och man kommer att kunna ta fram än mer förfinade verktyg för att kunna arbeta optimalt utifrån varje företags förutsättningar då det gäller IP-strategier. Slutsatser: Det som bör säkerställas när det gäller konsulternas arbete är beställarkompetens. Rådgivarna har en viktig roll eftersom företagen har lite eller ingen erfarenhet av att beställa denna typ av konsultuppdrag. Det är därför viktigt att rådgivarorganisationerna säkerställer ett erfarenhetsutbyte av när man lyckats identifiera riktigt bra konsulter för uppdraget och att rådgivarna tar denna roll på allvar. Förståelse för olika typer av konsultkompetens och vilken kompetens som behövs för ett givet företags behov. 17 (30)

18 5.4. Rådgivarnas kompetens och agerande/stöd Företagen är överlag mycket nöjda med rådgivarna, se tabell 6. Tabell 6. Andel som gett betyg 5 7 på en skala 1-7 (lite till stor nytta) Rådgivarnas viktiga roll Rådgivarna har dock tagit en mer tillbakadragen position än vad som varit avsikten med satsningen. Fritextsvaren pekar på att ett antal rådgivare varit engagerade endast initialt i arbetet, och alltså inte stöttat företagen under resans gång. En anledning är att rådgivarna anser att konsulten har tillräcklig kompetens för att stötta företagen. Detta är ändå negativt både ur aspekten att företagen inte får optimalt stöd, och inte minst att rådgivare går miste om den lärprocess som checken är utformad för att ge. På frågan om hur kontakten med rådgivaren fungerat svarar många företag istället att de upplevt kontakten med konsulten som positiv. Även detta pekar på att rådgivaren i flera fall tagit en mindre aktiv roll. Några av svaren pekar på att rådgivarna ser sig som någon som delar ut pengarna och sedan släpper till företag och konsulter att reda ut resten. Entreprenören har mestadels själv jobbat med detta tillsammans med patentbyrån. Det är tydligt att rådgivarna är viktiga för företagen. Så här beskriver ett företag det: Projektet som sådant är mycket bra. Kanske hade det i vårt fall kunnat bli bättre med ännu lite mer rådgivning och information i början av projektet så att vi hade kunnat få ut ännu lite mer. Men då vi själva är noviser på området så är det svårt att ställa rätt frågor och ha kontroll i början. Projektet var lärorikt, framöver kommer vi att ha mer insikt i vad vi bör göra och hur vi bör tänka kring IP strategi. Och en konsult: Vad gäller rådgivarens roll är det viktigt att dessa är med från början, tom. vid projektplaneringsmötet. Detta är viktigt, så att rådgivaren proaktivt kan säkerställa att projekten får en tydlig affärskoppling och samtidigt att de skapar sig en förståelse för projektets mål så att de har bättre möjlighet att ta del av projektresultaten som framställs. Vi behöver få rådgivarna att se den viktiga roll de spelar för att säkerställa beställarkompetens och kvalitet på slutresultatet. Det är en erfarenhet och kompetens som en del redan har, och andra kommer förvärva ju fler checkar eller liknande de jobbar med. I förslagen på förbättringar i utvärderingen lämnar rådgivare många kommentarer om sådant de själva redan kan vara med och påverka. De spelar ju en avgörande roll för hela satsningen. Rådgivarna själva känner i ganska hög utsträckning att de har haft tillräcklig kunskap att stötta företagen i arbetet. Några anser sig redan från början ha tillräcklig kunskap. Ett flertal rådgivare pekar på att arbetet tillsammans med företag och konsult i samband med checken har inneburit en lärprocess som gett dem nya kunskaper. 18 (30)

19 Min kunskap om IP-värden har tidigare mest varit att skydda på något sätt och att det kan vara en tillgång i balansräkningen. Genom deltagande i PRV utbildningar och samarbete med konsulter, samt deltagande i processen har andra värden klargjorts. Även om både jag och företagen inledningsvis haft ganska låg kunskap om IP-frågor så har vi lärt oss mycket under resans gång. Jag tror att denna kompetensökning hos alla dessa företag är den stora vinsten med projekten. Många personer kommer att gynnas av sina nya kunskaper både i nuvarande företag men även framåt, i nya positioner på andra företag. Identifiering av företag Rådgivarna är mycket generösa i sina fritextsvar kring hur de har valt ut företag. Denna fråga är den som triggat flest och längst svar. I något fall har rådgivare låtit konsulterna välja företag, och alltså i princip frånsagt sig rollen som offentlig aktör som identifierar de företag som har störst behov av finansieringen. Även om medlen i praktiken genererar en inkomstström till konsulterna är det av största vikt att företagens behov och nytta ligger till grund för vilka företag som tilldelas en check. Här har rådgivarna en avgörande roll för att identifiera företag där medlen har potential att ge störst effekt, och speciellt företag som inte har någon tidigare kontakt med konsulter med kompetens om strategisk hantering av immateriella tillgångar. Slutsatser: Det som bör säkerställas när det gäller rådgivarnas arbete är Att rådgivarna ser den viktiga roll de spelar för att säkerställa beställarkompetens och kvalitet på slutresultatet, både för det enskilda företaget och för satsningen som helhet. Att rådgivarna tar en aktiv del i arbetet. Både för att företagen ska få optimalt stöd och för att rådgivarna ska kunna ta del av den lärprocess checkarna är utformade för att ge. Att rådgivarna identifierar och föreslår företag utifrån var medlen ger störst effekt. Att rådgivarorganisationerna arbetar för att dela och sprida erfarenheter om hur man identifierar lämpliga konsulter för ett givet uppdrag och företag Företagens engagemang och förkunskap Konsulterna anser i stor utsträckning att rådgivarna identifierat relevanta företag som har behov av och kan tillgodogöra sig konsulthjälp för IP-strategi. Konsulterna påpekar att det är viktigt att tydliggöra för företagen att det krävs arbete från dem, både med att ta fram och implementera strategin/erna. Det finns dock några fall där IP-checken har tilldelats fel företag. Konsulterna tar upp exempel på företag som inte alls var intresserat av strategi utan ville ha ansökningar inlämnade för checkens medel arbetet varit irrelevant för har svårt att avsätta tid, utan en aktiv medverkan av företagen går det inte att göra ett bra jobb. 19 (30)

20 Slutsatser: Det som bör säkerställas när det gäller företagen är: Att de har en förmåga att implementera strategin. Att de redan från början är medvetna om att det kommer krävas arbete från dem, både med att ta fram och implementera en strategi. Att företagen har en viss IP-mognad, det vill säga en viss förståelse för vad immateriella tillgångar och immaterialrätt är, samt vad det innebär att arbeta strategiskt med att hantera sina immateriella tillgångar. Appendix: 1. Pilot finansiering av strategi av immateriella tillgångar företag 2. Pilot finansiering av strategi av immateriella tillgångar konsult 3. Pilot finansiering av strategi av immateriella tillgångar rådgivare 20 (30)