Hållbarhetsaspekter Albyberg etapp 2
|
|
- Elisabeth Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hållbarhetsaspekter Albyberg etapp 2 PM
2 Handläggare Mikaela Arvidsson Tel Date Uppdragsnr Mobil +46 (0) Albyberg Etapp 2 Mikaela.arvidsson@afconsult.com Hållbarhetsaspekter Albyberg etapp 2 1 Bakgrund Social hållbarhet Värdet av social hållbarhet Social hållbarhet i Albyberg Ekonomisk hållbarhet Värdet av ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet i Albyberg Ekologisk hållbarhet Värdet av ekologisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet i Albyberg... 7 PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 1 (11)
3 1 Bakgrund Visionen för Albyberg har sedan starten varit att skapa ett verksamhetsområde med fokus på hållbarhet. Inom arbetet med Albyberg etapp 2 har diskussioner förts om hur hållbarhetsaspekterna bäst ska kunna tillgodoses. Hållbarhetsbegreppet delas vanligen in i tre dimensioner; social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet samt ekologisk hållbarhet. Många gånger överlappar och sammanfaller olika aspekter av de tre dimensionerna i konkreta sakfrågor eller lösningar. Ett exempel är skapandet av goda förutsättningar för kollektivtrafik, som kan bidra med såväl ekologisk som social och ekonomisk långsiktig nytta. I arbetet med hållbarhetsfrågor krävs därför vida perspektiv och ett synsätt som integrerar de olika dimensionerna. En utveckling som gynnar endast en eller ett par av dimensionerna och samtidigt missgynnar de övriga kan omöjligt betraktas långsiktigt hållbar. Figur 1.1. Hållbarhetsbegreppets tre dimensioner; social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Inom hållbar stads- och samhällsutveckling är det viktigt att förstå vilken påverkan som sker genom en specifik insats, såsom exploateringen av Albyberg. Vilka ekologiska, sociala och ekonomiska värden kan påverkas? För vilka grupper, aktiviteter och processer får insatsen effekt? Det är också betydelsefullt att resonera kring på vilket sätt varje enskilt projekt kan bidra till en större hållbar utveckling. Varje enskild plats kan ha specifika värden som måste värnas, eller en potential att bidra med en större nytta. Det blir därför viktigt att identifiera specifika principer för varje projekt. I maj 2015 anordnades därför en workshop med deltagare från Haninge kommuns projektgrupp och ÅF. Workshopens syfte var att belysa vikten av hållbarhetsfrågorna i ett tidigt skede i planprocessen samt att föra en diskussion kring vilka aspekter som blir särskilt viktiga att beakta. Workshopen mynnade ut i ett PM ( Principer för Albyberg etapp 2, sammanfattande PM efter arbetsmöten under maj 2015 ) som klargör vilka värden som är särskilt PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 2 (11)
4 viktiga att bevara eller utveckla i området. Dessa principer pekade sedan ut färdriktningen i det kommande arbetet med att ta fram en illustrationsplan. Detta PM utgår ifrån det förslag till illustrationsplan som presenterades för kommunens projektgrupp i november 2015 och tydliggör hur de olika hållbarhetsaspekterna har beaktas i framtagandet av planförslaget. Arbetet med illustrationsplanen pågår fortfarande och därmed kan ändringar ske framöver som påverkar hållbarhetsaspekterna. Figur 1.2. Arbetet med illustrationsplanen fortgår än. Ovan visas den illustrationsplan som presenterades för Haninge kommun i början av november 2015 och som detta PM baserar sig på. PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 3 (11)
5 2 Social hållbarhet 2.1 Värdet av social hållbarhet Social hållbarhet kan i korthet sägas handla om människan. Dels om individers välmående, dels om samhällets och de sociala nätverkens styrka och utveckling. Ett flertal aspekter brukar nämnas, bland annat demokrati, rättvisa, jämställdhet, välfärd, välbefinnande, integration och individers behov. Den sociala hållbarheten fokuserar på människor och mjuka värden som livsstil, förutsättningar för ett fungerande vardagsliv, kultur, tillit, folkhälsa och mänskliga rättigheter brukar nämnas. Kortfattat kan man säga att man försöker planera nya stadsdelar på ett så rättvist sätt som möjligt där olika individers behov tillgodoses och en mångfald främjas. Genom att stärka den sociala hållbarheten gynnas dels individers välmående och deras livschanser stärks, dels stärks samhället som helhet. 2.2 Social hållbarhet i Albyberg Albyberg planeras bli ett område med uteslutande verksamheter. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är detta inte idealiskt, eftersom det är eftersträvansvärt att skapa funktionsblandning som gör området levande under en större del av dygnet och veckan. Detta innebär att vissa aspekter som exempelvis trygghet bör beaktas extra noga. Verksamhetsområden riskerar att upplevas som folktomma efter arbetsdagens slut vilket innebär att området kommer ha en låg social övervakning i form av ögon på gatan, det vill säga människor i omlopp. I det fortsatta planarbetet bör man noga beakta hur man på bästa sätt kan vistas och röra sig i området på ett tryggt sätt. Exempelvis bör busshållplatser förläggas i närhet av verksamheter och gång- och cykelvägar bör vara väl upplysta och ha god överblickbarhet. Trygghetsaspekterna tillgodoses även i områdets struktur, genom att minimera andelen återvändsgator i planen förespråkas ett gatunät som möjliggör genomströmning. En hög genomströmning av människor leder till en ökad trygghet. Det är ännu oklart vilka slags verksamheter som kommer etablera sig i Albyberg. Om det finns intresse av att etablera exempelvis lunchrestauranger eller annan service i området så är detta ett positivt inslag som bör uppmuntras. Goda kollektivtrafikmöjligheter skapar inte bara en ekologisk hållbarhet utan även de sociala värdena tillgodoses. En väl utformad busshållplats kan exempelvis uppmuntra till sociala möten och genom att åka kollektivt ser man andra människor, exempelvis människor med en annan etnicitet, utbildningsnivå och samhällsklass vilket skapar förståelse för ett samhälle uppbyggt av olika individer. I arbetet med illustrationsplanen har kopplingarna till och från busshållplatserna diskuterats och gena gång- och cykelvägar har prioriterats, bland annat har vissa släpp mellan tomtmark föreslagits för att uppnå detta. Även busshållplatsernas placering har diskuterats för att uppnå bästa upptagningsområde och därmed uppmuntra till kollektivt resande. Dock är inte busshållplatsernas placering fastslagen och det är inte heller planarkitekten eller projektgruppen som ensamma rår över frågan vilket försvårar arbetet med att säkerställa detta. Social hållbarhet handlar även om välbefinnande och folkhälsa. Genom att skapa ett verksamhetsområde med rekreativ grönska skapas förutsättningar för arbetande att PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 4 (11)
6 exempelvis promenera eller jogga på sin lunch, och göra det enklare, tryggare och trevligare att ta sig till och från arbetet till fots eller med cykel. Naturparken i etapp 1 med anlagda rid- och cykelvägar blir viktig för områdets helhet men även de mer orörda naturområdena har rekreativa värden. I arbetet med illustrationsplanen har stor vikt lagts vid hur man rör sig i området och möjliggöra kopplingar till närliggande områden. Bland annat har det diskuterats hur man som fotgängare på bästa sätt korsar Albybergsringen och hur Albybergsringen ska utformas för att inte klippa av viktiga gångstråk. Genom att möjliggöra en variation i tomtstorlek inom området främjas en blandning av företag och verksamheter och därmed en social hållbarhet. Det skulle även vara positivt om det inom området finns en variation i pris för tomtmarken eftersom det möjliggör att både stora kapitalstarka företag kan etablera sig så väl som mindre, nystartade verksamheter. En långsiktig social hållbarhet innebär även att man eftersträvar att planera ett attraktivt verksamhetsområde där företag väljer att stanna. Det innebär att man får en robusthet i ägandet vilket skapar sammanhållning och engagemang bland fastighetsägarna samtidigt som området får ett bra rykte. Figur 2.1 Förslag på utformning av naturparken i etapp 1. Rekreativa värden är viktiga för att uppnå en god social hållbarhet. 3 Ekonomisk hållbarhet 3.1 Värdet av ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet kan i samhällsutvecklingssammanhang diskuteras i två olika nivåer. Först och främst handlar det om att stötta en långsiktigt fungerande ekonomisk utveckling för kommunen och samhället i stort: att säkerställa att det finns förutsättningar för ett livskraftigt näringsliv och en intäktsbas. PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 5 (11)
7 Ekonomisk hållbarhet handlar också, i sammanhanget, om att få ekonomin i exploatering och förvaltning att gå ihop. Det innebär att det finns en realistisk ekonomisk kalkyl som ligger till grund för beslutsfattande så att den tänkta budgeten kan följas. I linje med idén om att hållbar utveckling bygger på flera perspektiv och dimensioner får den ekonomiska tillväxten och det ekonomiskt hållbara projektet inte ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle eller en förstörd miljö. 3.2 Ekonomisk hållbarhet i Albyberg I arbetet med att hitta fokus och principer för utvecklingen av Albyberg framkom flera betydelsefulla ekonomiska aspekter. Exploateringen av Albyberg syftar till att stötta hela Haninges och regionens ekonomiska utveckling på kort och lång sikt. Planen är utformad med syftet att skapa förutsättningar för ett så mångsidigt näringsliv som möjligt, som lockar olika slags branscher och verksamhetstyper. En variation av tomtstorlekar, möjlighet till service i området, en tydlig hållbarhetsprofilering och höga krav på gestaltning i området är bidragande faktorer till att skapa ett eftertraktat verksamhetsområde som attraherar olika verksamheter. Detta i syfte att skapa förutsättningar för fler och fler slags arbetstillfällen i kommunen och för att genom mångfald lättare stå emot strukturkriser och andra omvärldsförändringar. De insatser som har gjorts i syfte att stärka den sociala hållbarheten har också positiva effekter på den ekonomiska hållbarheten: genom att skapa trygga, tillgängliga och intressanta miljöer som är befolkade under en större del av dygnet än vid arbetsdagens start och slut, och genom att skapa förutsättningar för handel och service, kan rekryteringen av personal till företagen i området underlättas. Området som helhet planeras att exploateras tätt. Detta har inte bara positiva sociala effekter såsom tätare flöden av människor i rörelse, vilket ökar tryggheten och skapar underlag för kollektivtrafik och service. Ett tätt område skapar också bättre utrymme för arbetsplatser och god exploateringsekonomi, samtidigt som betydelsefulla naturvärden och ekologiska kvaliteter kan sparas. Om vi flyttar fokus mot den ekonomiska hållbarheten i projektet handlar den om att försöka planera området på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och väga intäkter mot utgifter. Genom att tidigt ta med ett flertal expertområden och kompetenser i projektet kan de mest kostsamma alternativen undvikas och en ekonomisk hållbarhet främjas. Ett sådant exempel är Albybergsringens sträckning. Geoteknikernas initiala analys identifierar områden med dåliga markförhållanden och genom att dra vägen där det är berg undviker man kostsamma slänter samt markförstärkningar. Albybergsringens sträckning har justerats ett flertal gånger för att både kunna maximera tomtarean samt att hitta en placering som innebär den minsta anläggningskostnaden. Även lokalgatornas sträckning har diskuterats utifrån de ekonomiska aspekterna. I och med att det är kostsamt att anlägga vägar ställs detta mot den ekonomiska nyttan att kunna angöra tomtmark. Planen är utformad så att alla vägar i så stor utsträckning som möjligt är dubbelsidiga, det vill säga att de har tomtmark på båda sidor. Gatornas sträckning och utformning har även tagits fram med tanke på företagens önskemål. Man förutsätter att ett flertal logistikföretag kommer vilja etablera sig i PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 6 (11)
8 området och dessa företag föredrar en gatustruktur med möjlighet till rundkörning. Genom att redan nu förutse företagens behov skapas ett attraktivt verksamhetsområde med efterfrågad tomtmark vilket påverkar tomtpriser och därmed kommunens intäkter. I arbetet med illustrationsplanen har den totala andelen tomtmark varit en viktig aspekt. Genom att försöka hitta en bra balans mellan att bevara värdefull naturmark och samtidigt maximera andelen tomtmark uppfylls en god ekonomisk hållbarhet i projektet. Tomtmarken genererar faktiska inkomster och den bevarade naturmarken bidrar till områdets attraktivitet vilket skapar indirekta positiva konsekvenser på tomtpris. Ekonomisk hållbarhet handlar både om att försöka öka områdets intäkter men även minska dess utgifter. Utgifterna kan minskas både på lång och kort sikt. På kort sikt kommer aspekter som genomförande in. Det kan exempelvis innebära att området byggs ut i etapper och har en väl genomtänkt process som effektiviserar bortforsling av sprängmaterial, transporter, upplag osv. En kostnadskalkyl håller på att tas fram som beaktar alla dessa olika aspekter av genomförandet. På lång sikt innebär ekonomisk hållbarhet att man förespråkar lösningar som blir kostnadseffektiva att underhålla samt att man bygger in en flexibilitet i planen som bidrar till att framtida onödiga ändringar undviks. Redan nu förs en dialog med kommunens drift- och underhållsansvariga för att få en förståelse för vad som krävs för att kunna sköta området på ett så smidigt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det kan exempelvis innebära att hitta den bästa placeringen för skötselvägar och diskutera hur kommunens naturområden underhålls. Att ta fram en flexibel detaljplan bidrar också till den ekonomiska hållbarheten genom att kostsamma planändringar undviks. En diskussion har förts med representanter från Trafikverket angående en framtida gång- och cykelväg utefter Dalarövägen. Som en följd av detta sparas en ca 20m bred naturremsa mellan Dalarövägen och tomtmarken. Naturremsan kan i framtiden göras om till en gång- och cykelväg utan att en planändring måste ske. 4 Ekologisk hållbarhet 4.1 Värdet av ekologisk hållbarhet Precis som de andra hållbarhetsbegreppen är ekologisk hållbarhet brett och täcker in ett flertal olika aspekter. För att uppnå en god ekologisk hållbarhet bör det naturliga kretsloppet värnas och den biologiska mångfalden bevaras. Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Bryter man ner detta till att fokusera på stadsbyggande brukar man tala om bland annat ekosystemtjänster, dagvattenhantering, bevarande av naturvärden, hållbar vattenplanering, resurssnålt byggande, anpassning till naturen, rekreation, lokala kretslopp och ett effektivt markutnyttjande. 4.2 Ekologisk hållbarhet i Albyberg Visionen för Albyberg har sedan starten varit att skapa ett verksamhetsområde med stort fokus på ekologisk hållbarhet. Tidigt i projektet för etapp 2 togs beslut att försöka PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 7 (11)
9 bevara stora delar av områdets befintliga grönska för att skapa ett attraktivt verksamhetsområde som är nytänkande i sin struktur och gestaltning. En naturvärdesanalys som utpekade de mest värdefulla naturområdena låg till grund för illustrationsplanen. Utöver flertalet av de utpekade naturvärdesområdena behålls även annan naturmark genom en medveten planering. Till exempel läggs ytor för hantering av dagvatten i anslutning till bevarade naturvärden. På så vis erhålls en sammanhängande grön struktur i området. Projektgruppen har valt att arbeta med ett koncept som innebär att två större gröna kopplingar (se Figur 3.3) bevaras samt att det skapas länkar till naturparken som ingår i etapp 1. I den södra kopplingen ingår ett av de mest värdefulla naturvärdesobjekten bestående av en sumpskog. Idag finns det en befintlig naturstig här som sträcker sig söderut från planområdet. Intentionen är att möjliggöra för denna informella gångstig att vara kvar samt att den ska länka till naturparken i etapp 1. Den norra kopplingen består inte av några gångstigar utan blir mer ett ekologiskt samband och en spridningskorridor för växter och djur. För att de två större gröna kopplingarna ska fungera som ekologiska samband för te.x. vilt, bör man bygga bort barriären som finns i Albybergsringen. Detta kan göras genom ekodukter i form av breda halvtrummor under vägen på lämpliga ställen. Naturparken som ingår i etapp 1 blir det största rekreativa området i Albyberg med anlagd ridväg samt gång- och cykelväg. Figur 3.1 Detaljplanekarta för etapp. Naturparken sträcker sig mellan exploateringen i etapp 1 samt exploateringen i etapp 2 och blir det området med högst rekreativa världen. PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 8 (11)
10 Albyberg är ett starkt kuperat område och för att kunna erbjuda plan tomtmark till försäljning kommer stora ingrepp behöva ske. Där det är möjligt har tomtmarken anpassats till att följa naturliga branter och slänter och projektet har höjdsatts med utgångspunkt att stora fyllningar undviks. Dock kommer det bli nödvändigt att genomföra en hel del sprängningar och schaktning av massor. När ett områdes topografi ändras kan det få hydrologiska konsekvenser för bland annat grundvattnet samt regnvattnets avrinning i området. För att bevara de kvarvarande våtmarkerna måste tillräcklig tillrinning till dessa säkerställas. I Annat fall riskerar naturvärdena att minska eller försvinna vilket påverkar den ekologiska hållbarheten negativt. Dagvattenhanteringen i området har varit en central fråga tidigt i projektet och ett flertal dagvattendammar ingår i förslaget. För att få dessa ekologiskt hållbara bör de anpassas så att den biologiska mångfalden och landskapsbilden främjas. Även utformningen av områdets gator med trädplanteringar som tar upp dagvatten är en viktig del i hållbarhetsbegreppet. Vilka bestämmelser som kommer finnas i detaljplanen angående byggnaders utformning och gestaltning är ännu inte bestämt. I detaljplanen finns det utrymme att styra byggnationen mot ett hållbarhetstänk som skulle kunna innebära ex vis återvunna material och en begränsning av de hårdgjorda ytorna på tomtmark. En av de viktigaste ekologiska värdena i området är Husbyån. Husbyån är ett värdefullt vattendrag vars status inte får riskeras att påverkas negativt av planerna för området. Söder om området finns också vattentäkter som berörs av åtgärder i Albyberg. För att inte negativt påverka områden nedströms krävs dels att dammar anläggs innan byggnation startar i området för att ta hand om föroreningar, dels att dammarna utformas så att rening av tillströmmande vatten sker innan de rinner vidare nedströms till Husbyån. Planförslaget för Albyberg innebär att stora arealer skog kommer röjas för att ge plats för tomtmark. Olika kompensationsåtgärder för att höja värdet i kvarvarande skog har föreslagits i den miljökonsekvensbeskrivning som tagits fram i projektet. PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 9 (11)
11 Figur 3.2 Naturvärdesinventeringen som utfördes i ett tidigt skede av projektet pekar ut ett flertal naturvärdesobjekt. Denna karta med naturvärdesobjekt har legat till grund för utformningen av illustrationsplanen och de mest värdefulla naturvärdesobjekten bevaras i planförslaget. PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 10 (11)
12 Figur 3.2 Två större gröna kopplingar bevaras i planförslaget. Den södra kopplingen bevarar en befintlig naturstig samt förbinder området Råttfällan med naturparken i etapp 1. Den norra kopplingen främjar ekologiska samband samt blir en viktig spridningskorridor. PM hållbarhetsaspekter Albyberg Sida 11 (11)
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.331 217-3-2 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Bjärby 7:1 m.fl. Nättraby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Slutrapport Hållbar stadsutveckling Albyberg (diarienummer )
19 december 2014 Samhällsutveckling Rune Andersson Slutrapport Hållbar stadsutveckling Albyberg (diarienummer 1394-4958-2009) Haninge kommun har av Delegationen för hållbara städer beviljats medel för
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.2725 219-7-12 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Verkö 3:1 och 3:25 m.fl. Verkö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2017.2672 Samrådshandling Upprättad: 2018-04-05 Reviderad: 2018-04-17 Social konsekvensanalys Detaljplan för Fältet 4 m.fl. Lyckeby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt
Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag
Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling där jämlika och socialt goda levnadsförhållanden tillvaratas. För att uppnå detta brukar man tala om en samexistens
Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet!
SKA SOCIA L KO NSEK VENSA N A LYS Karlskrona kommun ser det som en självklarhet att planera för social hållbarhet! Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.56.214 218-8-8 Social konsekvensanalys Ändring av detaljplan för fastigheten Björkholmen 24 Björkholmen, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster
En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden
Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta
Miljöförvaltningen Plan och miljö Sida 1 (7) 2013-05-27 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-06-18 p. 14 detaljplan för 2:1 i stadsdelen Hökarängen
DAGVATTENUTREDNING. Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1. Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen rev.
DAGVATTENUTREDNING Detaljplan för Östra Jakobsberg, del 1 Karlstads kommun VA-enheten Teknik- och fastighetsförvaltningen 2017-11-17 rev. 2018-03-08 DAGVATTENUTREDNING ÖSTRA JAKOBSBERG, DEL 1 Östra Jakobsberg
Här beskrivs parameterns värden/ och eller brister på platsen idag
Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja en samhällsutveckling där jämlika och socialt goda levnadsförhållanden tillvaratas. För att uppnå detta brukar man tala om en samexistens
Fastigheten Kumla 136:35
Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat
S T ART-PM. Kristineberg, etapp 2 PLANERING 2015 OMFATTANDE DEL AV BÄLLSTA 2:19 I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN. Sida 1 KS
KS 2015.024 2015.01.19 S T ART-PM PLANERING 2015 Kristineberg, etapp 2 OMFATTANDE DEL AV BÄLLSTA 2:19 I VALLENTUNA KOMMUN, STOCKHOLMS LÄN. EXPLOATERING SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA KOMMUN 186
FlYGVY över NYA ERIKSBERG
FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv
Detaljplan för delar av Ubbarp 8:16 och Hester 5:3, Hesters Industriområde, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län
1 2008-09-25 Antagandehandling Dnr: KS 2006.0650 MSB 2006.1136 Detaljplan för delar av Ubbarp 8:16 och Hester 5:3, Hesters Industriområde, Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Genomförandebeskrivning
Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.
Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är
Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2
Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2 PM Handläggare Johan von Garrelts Tel +46 72 707 38 78 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 707 38 78 Albyberg Etapp 2 E-mail jvongarrelts@outlook.com
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 2018-05-30 Dnr:SBB2017-272 1 (5) Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun Förslag till beslut Direktionen föreslås
Presentation från informationsmötet i Stora Rör den 23:e November 2016
Presentation från informationsmötet i Stora Rör den 23:e November 2016 Magnus Juhlin Plan- och byggchef Lisa Wändesjö Planarkitekt Detaljplan för Stora Rör 2:1 m.fl. Vi börjar från början ÖVERSIKTSPLANERING
UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Utvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.216.72 216-1-3 Social konsekvensanalys för Riksbanken 12 m m på Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja
Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö
Datum 2014-05-20 Reviderad - Dagvattenutredning Mörby 1:62 och 1:65, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Mörby Järntorget Bostad AB T: +46-10-615
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.213.1 217-1-9 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av MO 3:1, Rödeby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2015.3625 2017-01-30 Social konsekvensanalys Lanternan 3 m.fl. Hästö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten främja
Park- och naturnämnden justerar paragrafen omedelbart. Bilagor Bilaga 1 illustrationsritning som visar planområdet
1(4) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-09-06 Diarienummer 0441/16 Stadsutveckling/Förvaltning och planering Johan Rehngren Telefon 031-365 57 97 E-post: johan.rehngren@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.
Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan
Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:
Öresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Behovsbedömning av detaljplan för Harbro backe
2017-11-30 reviderad 2018-07-26 1 [5] Referens David Ekberg Anders Forsberg av detaljplan för Harbro backe Orenteringskarta över området en av detaljplan för Harbro backe är framtagen som ett underlag
Social konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4145 216-9-13 Social konsekvensanalys Detaljplan för Barken 1 Pantarholmen, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
BEHOVSBEDÖMNING
PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12
Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II)
Dnr: SBN 2016/376 Samlad bedömning av konsekvenser för Garvaren 13, m fl (Skansen etapp II), Skåne län UPPRÄTTAD 20181122 FHK 20181109 GRANSKNING ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stadshuset, Stortorget,
Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län
Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Upphävande av del av detaljplaner inom område för Saltsjögatans nya dragning i Söder tälje stadskärna P 1600 A
Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Upphävande av del av detaljplaner inom område för Saltsjögatans nya dragning i Söder tälje stadskärna P 1600 A Upprättad 2011-03-08 Laga kraft 2011-04-20 LAGA KRAFTHANDLING
Social konsekvensanalys
Dnr: MSN 218.2937 218-1-15 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av MO 3:1, Rödeby, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)
Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin. Syltlöken 1. Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal
Social konsekvensanalys 1(6) Stadsbyggnadsförvaltningen Julia Halldin Syltlöken 1 Detaljplan för bostäder mm. I Toltorpsdalen, Mölndal Social konsekvensanalys 2(6) I anslutning till detaljplan Syltlöken
Detaljplan för del av Möllstorp 1:22, Marstrandshorvan
/ Detaljplan för Möllstorp 2:4 m fl 1 (8) Detaljplan för del av Möllstorp 1:22, Marstrandshorvan Checklistan innehåller frågeställningar som rör personer med nedsatt rörelse- och/eller orienteringsförmåga
Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.
VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län
Östersund 16-01-26 Sid 1 (5) VA-utredning för sjönära bebyggelse i Offne Del av Offne 1:6 Åre kommun, Jämtlands län 2015-01-28 Projektnr: 15190 Handläggare: Östersund 16-01-26 Sid 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken
Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018
Detaljplan- Samrådshandling För del av Götene 3:3, Götene tätort, Götene kommun, nov 2018 Ola Andreasson Stadsarkitekt 2018-11-27 Handlingar Planbeskrivning med genomförandebeskrivning Plankarta Bilagor
Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken
Föreslagen dagvattenhantering för bostäder norr om Askimsviken handläggare Graciela Nilsson 1 Innehållförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 Markförhållanden... 4 2.1 Befintliga dagvattenflöden... 5 3 Framtida
Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Social konsekvensanalys
Dnr: MSN.218.2378 219527 Social konsekvensanalys Detaljplan för Gullbernahult 1 m.fl. Gullberna park, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan och bygglagen ska planläggning av
Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Yttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered
1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag
Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane
Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?
Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:
PM Umeå 2017-04-12 WSP Sverige AB Desiree Lindström och Sara Rebbling 1 (7) WSP Samhällsbyggnad Box 502 901 10 Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens
1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Plan för Överenskommelsen i Borås
Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla
Yttrande över detaljplan för Svärtinge 1:6 med närområde (söder om Svärtinge skola) i Svärtinge
Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering 601 81 Norrköping Norrköping 2013-04-14 fysiskplanering@norrkoping.se Yttrande över detaljplan för Svärtinge 1:6 med närområde (söder om Svärtinge
Dagvattenutredning. Boviksvägen, Alhem. Datum:
Dagvattenutredning Boviksvägen, Alhem Datum: 2018-07-04 1 Innehåll Bakgrund... 3 Förutsättningar... 4 Topografin i området:... 4 Flödesberäkningar... 5 Flöden före exploatering... 5 Markanvändning efter
HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON
HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON HÅLLBARHET DE TRE DIMENSIONERNA Social hållbarhet är målet för samhället, ekologin sätter ramarna och ekonomin är ett medel och en förutsättning
Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab
Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden
Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP)
2013-03-13 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Kommunstyrelsen Gröna tak Motion den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (MP) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige
BEHOVSBEDÖMNING
B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens
Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling
Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Ärende 30. Planbesked för del av Glasberga 1:15
1 (3) Ärende 30 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-05-02 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Planbesked för del av Glasberga 1:15 Diarienummer: SBN-2016-02933 Fastighet: Del av Glasberga 1:15 Sammanfattning
Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
HÅLLBARHET Hållbarhetsprogram för Avesta kommun
Hållbarhetsprogram för Avesta kommun Avestas utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsprogrammet siktar på lång sikt
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering
Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande
Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.
Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa
DETALJPLAN SAMRÅDSSKEDE
DETALJPLAN SAMRÅDSSKEDE Välkomna på samrådsmöte Magnus Juhlin Planchef Lisa Wändesjö Planarkitekt Helene Wertwein Miljöhandläggare Kvällens möte Presentation Allmänna frågor Egna frågor Bensträckare efter
Bagaren 10 m.fl. PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Bagaren 10 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. PLANOMRÅDE PLANBESKRIVNING 2
Godstransportstrategi för Västra Götaland
Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas
1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering