Tidiga komplikationer och Uppföljning

Transkript

1 Årsrapport SOReg Del 2 Tidiga komplikationer och Uppföljning Rapporten kan laddas ner från SORegs hemsida:

2 Sida Sammanfattning 3 Tidiga komplikationer 4 Tidstrender 5 Olika operationsmetoder 6 Kön 8 Access 8 Lokalisation av läckage 9 Oavsiktlig organskada under operationen 10 Medicinska komplikationer 11 Postoperativ död 11 Klinikvis redovisning av tidiga komplikationer 12 Uppföljning 17 Tidig uppföljning 17 Långsiktig uppföljning 19 Länsvis redovisning av uppföljning 21 English summery 24 Datauttaget som ligger till grund för denna rapport har för komplikationsanalyserna gjorts den 30 april 2013 för klinikvis rapportering och uppföljning gjorts den 15 maj

3 Sammanfattning Detta är andra delen av årets Årsrapport från Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) Denna andra del fokuserar på tidiga komplikationer till obesitaskirurgi samt uppföljningsfrekvenser. Rapporten innehåller 7 figurer och 9 tabeller. Naturligtvis är vad som hänt under 2012 viktigast men dessa analyser gör mot bakgrund av vad vi redan vet om SOReg:s databas innehåller över operationer och har en mycket hög täckningsgrad (mer information om operationsstatistik finns i del 1 som liksom denna kan hämtas från registrets hemsida Svensk obesitaskirurgi uppvisar vid alla slags jämförelser mycket hög kvalitet med få komplikationer. Antalet patienter som avlider inom 30 dagar efter operationen är mycket lågt, 0,05 % (en halv promille!). Andelen av patienter som 2012 fick en svår komplikation var ca 3 % och de som får någon komplikation överhuvudtaget är 7 %. Dessa komplikationssiffror har glädjande nog varit i sjunkande för varje halvår sedan 2007 då registret startade. I rapporten redovisas i detalj de olika komplikationerna ur olika aspekter olika operationsmetoder, access, kön mm. Det ges också en fullständig redovisning av komplikationssiffror på kliniknivå den lägsta meningsfulla analysnivån. Här måste klinikens patientsammansättning tas i beaktande då det är visat att exempelvis omoperation från en tidigare överviktsoperation är förknippad med ökad andel komplikationer. Dessutom är komplikationerna få och ibland även antalet opererade relativt få vilket gör att enskilda komplikationsfall kan få stor påverkan på andelen (%) komplikationer. Därtill kan hur aktivt man letar efter t.ex. läckage påverka resultaten. En del läckage är små och ger enbart upphov till feber och kan antibiotikabehandlas. Vissa kliniker har en aktiv uppföljning med kontraströntgenundersökningar och tidiga akuta reoperationermedan andra kliniker kan ha en mer avvaktande attityd. Ytfallet av dessa olika strategier kan eventuellt vara likvärdigt men siffrorna i regsitret blir olika. Case-mix analyser finns i årsrapportens tidigare publicerade första del. Uppföljningen tidigt efter operationen är god. Många kliniker uppnår eller kommer i närheten av målvärdet 100 % uppföljning, för hela riket är siffran 96 %. Däremot finns en tydlig förbättringspotential vad gäller långtidsuppföljningen. Skillnaden i förmåga att följa upp patienterna 1 och 2 år efter operationen skiljer sig starkt mellan olika kliniker och landsting. För hela riket var 1 årsuppföljningen för patienter opererade %. 1-års-uppföljningar visar en långsam trend till förbättring från år till år, medan 2- årsuppföljningen är knappt 60 % utan tecken till förbättring. En viktig anledning till att uppföljning efter 1 2 år är låg är att många av landstingen inte givit sina obesitaskirurgiska enheterna ett uppdrag (och resurser) att ansvara för uppföljningen. Till hösten kommer ytterligare delar av SORegs årsrapport med analyser av viktutveckling, effekt på co-morbiditet, långsiktiga komplikationer och livskvalitet

4 SOReg lägger stor vikt vid registreringen av tidiga komplikationer eftersom obesitaskirurgi är en omfattande operation på en patientgrupp som ofta är belastad med riskfaktorer. Registreringarna sker vid en 6-veckors kontroll som avser de 30 första postoperativa dagarna eller om det primära vårdtillfället varit längre än 30 dagar hela detta vårdtillfälle. Registret införde april 2010 en svårighetsgradering av alla komplikationer. Vi använder det s.k. Clavien-Dindo systemet. Grad 1: en komplikation som inte krävt någon specifik åtgärd utan endast eventuellt förlängd vårdtid. Grad 2: är en komplikation som krävt en farmakologisk åtgärd, tex. antibiotika eller blodtransfusion. Grad 3a är en komplikation som krävt en intervention av operativ, endoskopisk, röntengenologisk art i lokal anestesi. Röntgenundersökningar och endoskopi i enbart diagnostiskt syfte, utan samtidig intervention som t.ex. dränageinläggning föranleder ej komplikationsgradering. Grad 3b är motsvarande intervention men i generell anestesi. Alla komplikationer som krävt reoperation har minst grad 3b. Grad 4 är en komplikation med organsvikt som krävt intensivvård. Grad 4a är singelorgansvikt medan grad 4b är multiorgan-svikt. IVA-vistelse i enbart övervakningssyfte, t.ex. efter en operation föranleder ej grad 4-gradering. Grad 5 är en komplikation som leder till död. Med svår komplikation avses minst grad 3b. De komplikationer som registreras är de som är kända och specifika för denna typ av kirurgi men det finns även möjlighet att lägga in andra komplikationer som kan beskrivas som fri text se nedan. Läckage betyder att tarm- eller magsäcksinnehåll på något sätt kunnat komma ut i fri buk-, brösthåla eller retroperitoniellt. Upptäcks vanligtvis i mycket tidigt skede genom kliniska symtom och bekräftas av akut reoperation eller av avancerade röntgenundersökningar. I senare skede kan läckage visa sig som bukabscess eller djup bukinfektion. Orsaken till abscesser och djupa infektioner är oftast ett läckage även om detta inte kunnat påvisas. Andra mindre vanliga orsaker till abscesser är annan smitta, t.ex. av ett haematom vid den primära operationen eller annan infektiös bukhålesjukdom. Blödning innebär att patienten blött postoperativt i sådan omfattning att en signifikant Hbsänkning skett och en påvisbar blödning föreligger och/eller att blodtransfusion eller omoperation krävts. Enbart en mindre minskning av Hb-värdet som ej föranlett signifikanta diagnostiska åtgärder eller förlängd vårdtid räcker ej för diagnos. Blödning, även om den varit transfusionskrävande, under själva operationen ingår inte i registrets definition av en blödningskomplikation. Bukväggskomplikation är en sammanslagning av annan sårkomplikation inklusive ytlig sårinfektion, sårruptur och porthålskomplikation. Även olika komplikationer av internmedicinsk karaktär registreras såsom djup ventrombos och lungemboli, kardiovaskulära komplikationer, övriga lungkomplikationer och UVI - 4 -

5 Utöver dessa specifika och definierade komplikationer, så finns möjlighet att ange en annan eller övrig komplikation, följt av en redovisning av komplikationen i fri text. Gruppen annan komplikation är heterogen och i flera fall gäller dessa snarare grundsjukdomens följder än en effekt (komplikation) av kirurgin och i andra fall utgör de snarast följdfenomen till någon av de redan registrerade specifika komplikationerna. Traditioner och mönster kan variera för hur dessa övriga komplikationer registreras I den klinikvisa redovisningen av tidiga komplikationer har vi därför särredovisat specifika komplikationer och annan (= övriga), komplikationer. Med fria från komplikation (kolumn 18 i tabell 6 och 7) avses de fall som angetts vara utan komplikation. Det betyder att de patienter som man saknar uppföljning för och således ej vet om de är säkert komplikationsfria belastar siffran på ett negativt sätt Tabell 6 omfattar alla patienter opererade medan tabell 7 endast avser patienter opererade år 2012, i övrigt har de samma uppbyggnad utom att tabell 7 även innehåller en svårighetsgradering av komplikationerna (kolumn 16). SOReg använder inte begreppet vårdskada eftersom det saknar klinisk mening. Vårdskada är ett juridiskt begrepp och har föga klinisk relevans. Akuta reoperationer utförs på misstanke om allvarlig komplikation. Eftersom det i tidigt skede är farligare att fördröja operationen än att göra en negativ exploration förekommer alltid en andel, i storleksordningen %, av sådana öppna eller laparoskopiska reoperationer, där ingen komplikation i buken kan påvisas. Även dessa reoperationer föranleder dock en komplikationsregistrering och svårighetsgradering blir definitionsmässigt även för dessa minst grad 3b. Akuta reoperationer för en komplikation ska skiljas från revisionsoperationer där den obesitaskirurgiska grundprincipen ändras/revideras. Dessa operationer sker vanligtvis i ett senare skede och gäller inte tidiga komplikationer. Tidstrender Glädjande har andelen komplikationer minskat sedan registret startade. I Figur 1-II framgår andelen patienter i halvårsvisa grupper med någon komplikation. Minskningen innebär att ungefär en halvering av komplikationsfrekvensen skett under de senaste fem åren. Detta bidrar säkert till den minskning i vårdtider som redovisades i föregående delrapport. Detta resultat innebär också att antalet operationer per resursenhet kunnat öka under tidperioden

6 Figur 1-II: Andelen patienter (% av alla opererade) med någon respektive svår komplikation per halvår. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 Någon kompl Svår kompl 2,0 0,0 Även andelen svåra komplikationer har minskat. Deras andel av totalantalet operationer framgår av ovanstående figur och deras andel av patienter med någon komplikation framgår av nedanstående figur. Fig 2-II: Andelen (%) komplikationer som är svåra (Clavien-Dindo >3b), halvårsvis 41,0 40,0 39,0 38,0 37,0 36,0 35,0 34,0 33, I 2010-II 2011-I 2011-II 2012-I 2012-II Olika operationsmetoder Olika operationsmetoder är förknippade med olika risk för komplikation, vilket framgår av figur 3-II och 4-II

7 Figur 3-II: Andelen komplikationer vid olika operationsmetoder. 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 Någon kompl Svår kompl 5,00 0,00 rev-gbp DS SG prim-gbp GB Olika operationsmetoder skiljer sig även åt med avseende andelen svåra komplikationer (figur 4-II), den sammanvägda effekten av svåra komplikationer på hela patientgrupperna med olika operationsmetoder framgår av de röda staplarna i figur 3-II. Fig 4-II: Andelen svåra komplikationer av alla komplikationer 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 rev-gbp DS SG prim-gbp GB Svår komplikation Som synes är revisionskirurgi förenat med den allra högsta frekvensen komplikationer. Sleeve gastrectomi brukar anses som en mindre riskfylld operation ärn GBP, så är inte fallet i SOReg. Detta kan antagligen förklaras av att många av registrets SG-operationer utförts på super-obesa i syfte att vara steg 1 i en komplett DS. Gastric banding är förknippat med ett ganska lågt antal komplikationer men de komplikationer som uppträder är i en högre frekvens svåra. Detta är speciellt allvarligt eftersom man lämnar främmande material (bandet) i bukhålan vilket kan underhålla infektionsprocesser

8 Kön Män anses generellt sett vara en högre risk att överviktsoperera än kvinnor. Tidigare i SOReg har vi sett en tendens till att andelen män med någon komplikation varit högre. Denna skillnad är dock borta för 2012, men man ser att män tenderar att ha större andel svåra komplikationer. Fördelningen av de specifika komplikationerna skiljer sig på så sätt att män har fler läckage medan kvinnor har mer blödning och ileus. När man jämför 2012 med åren dessförinnan så finns för de flesta specifika komplikationerna en minskning men minskningen ser ut att vara likartad hos män och kvinnor Tabell 1-II: Komplikationer hos kvinnor och män samt 2012 (%) Antal Perop Åter- Reop Någon Svår k komp inläggn. 0-30d komp Kvinnor ,19 10,44 3,50 9,73 39, ,75 10,76 3,55 8,60 35,12 Män ,28 10,60 3,52 10,39 40, ,72 8,92 3,72 8,25 38,89 Läckage Blödn. Abcess Sår- Annan Ileus Band- Portdjup inf ruptur sårk rel. k rel. K Kvinnor ,39 2,05 1,19 0,18 1,66 1,03 3,49 0, ,87 1,49 0,90 0,10 1,10 1,31 0,00 0,23 Män ,02 2,82 1,36 0,47 1,69 0,52 5,00 0, ,38 2,58 0,97 0,24 1,03 0,86 0,00 0,47 Striktur Stom. Kardio- DVT/PE Lung k UVI Annan ulcus vask. k komp Kvinnor ,23 0,50 0,21 0,15 1,03 0,57 2, ,31 0,50 0,28 0,15 0,53 0,53 2,41 Män ,22 0,29 0,38 0,19 1,03 0,35 1, ,34 0,46 0,06 0,17 0,46 0,23 1,66 Access Att access spelar stor roll för risken för komplikation är uppenbart. Patienter där man haft för avsikt att genomföra en laparoskopisk operation men tvingas konvertera har inte oväntat högst komplikationsrisk. Denna grupp patienter är också något äldre, har högre grad av fetma, mer comorbiditet och är oftare män

9 Tabell 2-II : Tidiga komplikationer vid olika access, alla opmetoder, (% om inget annat anges) Antal Ålder män BMI Buk- Co- GBP Optid Vård- (med) (med) omf morb (med) tid med n år % (med)cm % % min (d) Lap ,1 24,1 42, ,8 97,4 76,2 2,2 Konv ,7 30,2 44, ,3 95,2 177,3 6,4 Öppen ,0 24,5 44, ,1 83,7 140,6 6,1 Perop Annan Åter- Akut Ngn post- Svår kompl samt.op inlägg reop op komp komp Lap 2,77 4,04 9,74 3,30 8,31 39,29 Konv 22,32 13,84 27,36 11,36 33,43 39,74 Öppen 5,00 20,12 22,12 4,75 22,90 29,29 Läckage Blödn Abcess Sår- Annan Ileus Band- Port- Striktur dj.inf rupt. sårk. rel k. rel k Lap 1,20 2,04 0,94 0,08 0,92 0,95 4,63 0,51 0,24 Konv 8,14 4,36 5,81 2,33 13,37 0,87 0,00 0,66 Öppen 2,87 2,26 3,22 1,96 8,20 1,26 0,00 0,40 Stomalt Kardio- DVT/PE Pulm UVI Annan ulcus vask k k. k Lap 0,48 0,22 0,10 0,78 0,44 2,01 Konv 1,00 0,58 1,74 2,03 1,16 6,69 Öppen 0,17 0,55 0,70 2,67 1,46 4,28 Lokalisation av läckage Det mest riskfyllda stället för läckage är gastroenteroanastomosen med cirka hälften av fallen där lokalisationen kunnat fastställas. Vid revisionskirurgi är inte bara läckagerisken högre utan dessutom dominerar läckagen i gastroenteroanastomosen än mer (ca 75 %). Totala antalet läckage för andra metoder än gastric bypass är ännu för lågt i registret för meningsfull detaljanalys

10 Tabell 3-II : Lokalisationen av läckage registrerade vid 6-veckors uppföljning, hela registret, enbart gastric bypass Primär GBP Revisions-GBP n % n % Eusophagus eller proximal ventrikel 37 14,18 4 8,70 Mellersta eller distala ventrikel 11 4,21 1 2,17 Gastro-enteroanastomos , ,09 Entero-enteroanastomos 33 12,64 2 4,35 Tunntarm 36 13,79 2 4,35 Multipla lokalisationer 6 2,30 0 0,00 Annan eller okänd lokalisation 8 3,07 2 4,35 Uppgift saknas Totalt antal läckage % op med läckage 1,19 5,26 Oavsiktlig organskada under operationen Alla oavsiktliga organskador under operationen som upptäcks vid själva operationstillfället registreras. De vanligaste sådana är mjältskador och tarmperforationer. Det ligger i sakens natur att alla sådana skador som upptäcks (och registrerats) också åtgärdas vid samma operationstillfälle. Trots det så innebär alltid dessa skador en ökad risk för postoperativa komplikationer varför det är viktigt att i största möjliga utsträckning försöka undvika dem. Olika operationsmetoder har olika risk för sådana peroperativa komplikationer. Alla former av omoperationer ökar risken för sådana oavsiktliga skador. Figur 5-II: Oavsiktliga organskador peroperativt (% av olika opmetoder) 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Annan k Tarmperf. Mjältskada

11 Medicinska komplikationer Andelen med komplikationer av mer medicinskt slag är låg i registret. Självklart kan man då misstänka att det sker en underrapportering, kanske för att kirurgiska kliniker i komplikationssammanhang är fokuserade på de mer kirurgiskt-tekniskt relaterade komplikationerna. Sannolikt förekommer komplikationer av mer medicinsk karaktär även i flera fall där svåra kirurgiska komplikationer föreligger. Så även om avsikten att alla slag av specifika komplikationer ska rapporteras så tenderar de flesta registreringar att fokusera på huvudproblemet. Emellertid är det uppenbart att ju komplexare en operation är, desto fler är även dessa kompilationer. Tabell 4-II: Komplikationer 0-30d av medicinsk karaktär. Kardiovaskulär DVT/PE Pulmonell UVI antal n % n % n % n % PrimGBP , , , ,48 rev GBP ,73 8 0, , ,13 DS ,82 1 0,41 5 2,04 4 1,63 SG ,33 1 0,33 2 0,67 1 0,33 GB ,00 0 0,00 2 0,75 0 0,00 Postoperativ död Uppföljningen av dödlighet hos registrerade patienter är 100 % eftersom SOReg regelbundet samkörs mot befolkningsregistret. Att dö på grunda av en postoperativ komplikation är naturligtvis den allra svåraste komplikationen. Operationerna är tekniskt avancerade och patientgruppen har en hel del samsjuklighet som ökar risken för en svårartad utveckling vid en kirurgisk eller medicinsk komplikation. Trots det har svensk obesitaskirurgi mycket bra siffror i internationell jämförelse. I tabell 5-II redovisas mortaliteten under de första 30 resp 90 dagarna för olika årtal. Som synes är siffrorna så låga att man inte kan göra meningsfulla statistiska analyser. Tabell 5-II: 30- och 90-dagarsmortalitet, samkörning mot befolkningsregistret Op- antal 0-30 d 0-90 d årtal n % n % , , , , , , , , , ,041 alla , ,083 I siffror ingår primärt vårdtillfälle även om det varat >30d resp 90 d

12 Klinikvis redovisning av tidiga komplikationer I följande två omfattande tabeller redovisas tidiga komplikationer klinikvis. Det är meningslöst att rakt av jämföra siffrorna för t.ex läckage mellan två kliniker utan att ta hänsyn till case-mix. Av detta skäl så redovisa SOReg case-mix analyser redan i del 1 av Årsrapport och tidiga komplikationer först i del 2. En klinik som har hög andel revisionskirurgi eller som opererar sjukare patienter kan förväntas ha högre komplikationssiffror än en klinik som opererar selekterade lättare fall. Värdet med klinikvis redovisning är fr.a att varje enskild klinik ska få anledning att analysera sina resultat och vad som händer över tid och när man finner så motiverat starta förbättringsåtgärder. Vi tror att transparensen har ett egenvärde för att stimulera till förbättring. Kolumn 7, ulcus är en sammanslagning av de specifika komplikationerna stomalt ulcus och striktur. Inledningsvis i denna rapport förklarades vad som menas med annan komplikation (kolumn 14). Kolumn 13 är andelen (%) av patienter med annan komplikation som hade endast denna komplikation. Ex värdet 66 säger att 66% av de med annan komplikation endast hade denna komplikation medan 33% även hade någon specifik komplikation

13 Tabell 6-II Tidiga komplikationer (%) klinikvis (Obs tabellen i två delar) Del Klinik Antal Läckage Blödning Abscess Ileus Bukvägg Ulcus Kardiell Aleris, Motala Aleris, Sabbatsberg Aleris, Skåne Bariatric Center Skåne Blekinge-Karlshamn Borås Capio St Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gällivare Gävle Hudiksvall Kalmar Karolinska, Sthlm Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora Norrköping Norrtälje Nyköping Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahemmet, Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Riket

14 Del Klinik Antal DVTPE Övriga Spec Enbart Annan Akut Någon Ingen UVI lungk kompl ann.k kompl op kompl kompl Aleris, Motala Aleris, Sabbatsberg Aleris, Skåne Bariatric Center Skåne Blekinge-Karlshamn Borås Capio S.t Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gällivare Gävle Hudiksvall Kalmar Karolinska, Sthlm Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora Norrköping Norrtälje Nyköping Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahemmet, Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Riket

15 Tabell 7-II: Tidiga komplikationer (%) för op 2012, klinikvis (Obs 2 delar) Del Klinik Antal Läckage Blödning Abscess Ileus Bukvägg Ulcus Kardiell DVTPE Aleris, Motala Aleris, Sabbatsberg Aleris, Skåne Bariatric Center Skåne Blekinge-Karlshamn Borås Capio St Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gävle Hudiksvall Kalmar Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora Norrköping Norrtälje Nyköping SU/Östra Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahemmet, Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Riket

16 Del Klinik Antal Övriga Spec Enbart Annan Akut Med Någon Ingen UVI lungk kompl ann. k kompl op allvarlig kompl kompl Aleris, Motala Aleris, Sabbatsberg Aleris, Skåne Bariatric Center Skåne Blekinge-Karlshamn Borås Capio S.t Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gävle Hudiksvall Kalmar Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora Norrköping Norrtälje Nyköping SU/Östra Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahemmet, Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Riket

17 Uppföljning Uppföljning efter obesitaskirurgi är väsentlig av flera skäl. Alla patienter behöver substitutionsbehandling med B12-vitamin, kvinnor med menstruation utvecklar ofta järnbristanemi. De flesta har olika följdsjukdomar av sin fetma, som oftast visserligen blir bättre, men som ändå kan behöva monitoreras på olika sätt. Slutligen fungerar fetmakirurgi genom en förändring av livsstil vad gäller ätande och fysisk aktivitet. Kontinuerlig kontakt med professionellt stöd postoperativt kan många gånger understödja denna livsstilsförändring. I tabell 8-II redovisas andelen patienter där det finns en registrering för s.k. 6-veckors uppföljning. Uppföljning avser tiden 0-30 dagar eller om det primära vårdtillfället är längre hela detta och täcker in den period där huvuddelen av allvarliga kirurgiska komplikationer uppträder SORegs styrgrupp har tagit ställning och angett att det är ett rimligt kvalitetskrav att 100 % av alla patienter som opereras för fetma följs upp i den tidiga postoperativa perioden ( 6 veckors kontroll ). Det är även den period där den opererande kliniken som regel har uppföljningsansvaret oavsett var patienten bor. Tidig uppföljning Glädjande är uppföljningsgraden tidigt postoperativt hög och den visar ingen tendens att minska Många kliniker kommer upp i närheten av målvärdet och för hela landet ligger uppföljningsfrekvensen på 96 %

18 Tabell 8-II: Andelen patienter som följts upp 6 veckor efter operationen, klinikvis uppdelning samt i serier efter operationsåret (% av alla op resp år). Klinik Aleris, Motala Aleris, Sabbatsberg Aleris, Skåne Bariatric Center Skåne Blekinge-Karlshamn Borås Capio St Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gävle Hudiksvall Kalmar Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora Norrköping Norrtälje Nyköping SU/Östra Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahem, Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukh., Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Riket

19 Långsiktig uppföljning. I tabell 9-II visas andelen patienter, opererade olika år och deras uppföljningsandel för 1-2- och 5-årsuppföljning. För första gången visas även andelen 5-års uppföljda. Fem-års uppföljning är en utmaning för svensk obesitaskirurgi. Traditionellt har de kirurgiska klinikerna överfört det fortsatta uppföljningsansvaret till primärvård 1 eller 2 år efter operationen. Fem-års uppföljningen har införts av två skäl: för att få bättre långsiktig kunskap om effekterna av den givna vården och som en kontroll på hur väl uppföljningen fungerar i öppenvården. Ett extra kontakttillfälle skulle kunna vara ett incitament för förbättrat omhändertagande från vårdens sida men också innebära en påminnelse till patienterna själva om ett ökat egenansvar för denna uppföljning. Registret kan inte sätta upp något normerande målvärde för 5-års uppföljning eftersom i flera landsting inte klinikerna får några medel för dessa. I det fall värde helt saknas i någon cell i tabell 9-II betyder det at det ännu inte finns några fall som kan följas upp för den aktuella tidpunkten

20 Tabell 9-II: 1-, 2- och 5-års uppföljningar för olika operationsår, klinikvis, % av alla op resp år 1 års kontroll 2 års kontroll 5 års kontr. Klinik Aleris, Motala Aleris, Sabbatsberg Aleris, Skåne Bariatric Center Skåne Blekinge-Karlshamn Borås Capio St Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gällivare Gävle Hudiksvall Kalmar Karolinska, Sthlm Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Norrköping Norrtälje Nyköping Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahem., Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Riket

21 I tabell 9-II har Mora och SU/Östra utelämnats eftersom de ännu inte blivit aktuella för 1 års uppföljning. Även Region Skånes egen verksamhet i Kristianstad har utelämnats, då de har slutat att operera obesitaskirurgi vid den enheten och patienter som de opererade där år 2008 har noll procent uppföljning för 1, 2 och 5 år. Länsvis redovisning av uppföljningarna. Ansvaret för uppföljning långsiktigt ligger oftast på opererande klinik, men långtifrån alltid eftersom landstingen ibland gör upphandlingar av operationer utanför landstingsgränserna och andra patienter blir opererade utanför sitt landsting genom vårdgarantiregler. Den långsiktiga uppföljningen även av dessa patienter är i sista hand ändå ett ansvar för den offentliga landstingsvården I figur 6-II visas andelen patienter som följts upp 1 år efter operationen. Patienterna är redovisade efter sitt mantalsskrivningslän och uppdelade efter årtalet för operationen. Det övre värdet för det 95-%-konfidensintervallet visas också i figuren Här finns uppenbart utrymme för förbättring. Ett rimligt målvärde är att minst 90 % av patienterna har följts upp ett år efter operationen av en enhet med erfarenhet av obesitaskirurgi. I det amerikanska ackrediteringssystemet är minimikravet för att få benämnas Center of Excellence en uppföljning på minst 75 %

22 Figur 6-II: Uppföljda 1 år efter operationen, patienter opererade 2010 resp 2011, länsvis. Datauttag I figur 7-II visas samma sak som i föregående figur men för patienter som följts upp två år efter operationen. De är följaktligen opererade år Flera landsting har som system att endast följa patienterna under det första postoperativa året. Efter detta är tanken att patienternas husläkare/distriktsläkare ska ansvara för uppföljningen. Detta är inte medicinskt optimalt, eftersom viktnedgången i många fall inte stabiliserats och det finns fortfarande behov av stöd till patienterna. Det är inte heller realistiskt att tro att landets primärvård kommer att registrera i SOReg. Det har ibland funnits uppenbara brister i landstingens upphandlingar av operationer, där man glömt att i upphandlingen reglera former för uppföljning

23 Figur 7-II: Uppföljda 2 år efter operationen, patienter opererade 2010, länsvis. Datauttag Det finns patienter som inte är villiga att komma på uppföljningsbesök. Många av dessa brukar anföra att de mår så bra att de inte förstår vad det är för mening med besöket. Det finns också patienter som uteblir av den motsatta anledningen. Patienten skäms över en dålig viktnedgång och vill inte visa upp sig. April 2010 infördes i databasen möjlighet att registrera om man bara kunnat genomföra en uppföljning per telefon eller om patienten trots upprepade försök vägrar uppföljning

24 English summary This is the second part, of this years (data from 2012) report from the Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) and the focus is on early complications after bariatric surgery, as well as rates of follow-up. SOReg contains information of the results of bariatric surgery for over patients in Sweden (Norway are on the verge of joining). All surgical clinics that perform bariatric surgery report to SOReg. Roux-En-Y gastric bypass (RYGB) is the dominating surgical procedure (95%) and more than 97% of the procedures are done laparoscopically. For the first time since the mid 1990ies the number of procedure decreased from 8600 in 2011 to 7900 in Swedish bariatric surgery is of high quality. The 30-day mortality rate is 0.05% and the proportion of patients that had a severe complication (according a Clavien-Dindo score 3B or higher) was 3% in 2012 and the proportion of patients having any complication was 7%. The proportion of complications has decreased every year since SOReg was initiated The proportion of complications was related to the procedure done. The highest risk of any complication (25%) and a severe complication (9%) was the conversion of a previous bariatric surgery (mainly gastric banding and vertical banded gastroplasty) to RYGB. Sleeve gastrectomy (SG) has often been suggested to have a lower rate of complications than RYGB; however, this is not the case in Sweden where a primary SG has slightly more complications than RYGB and about the same proportion of severe complications. Gastric banding (GB) has the least amount of complication, but the proportion of severe complications is the greatest. These data need to be treated with some caution as the proportion of SG and GB is small compared to RYGB and the SG reported to SOReg may be stage 1 of a staged approach in a duodenal switch procedure in a super obese patient. Previously in SOReg we have found a higher rate of complications in men compared to women. This trend is not evident in this report for 2012; however, men tend to have a higher rate of severe complications and men tend to have more leakage while women have more bleeding and intestinal obstruction. Leakage is a severe complication after RYGB. The mean rate of leakage in Sweden for the period for a primary RYGB was 1.2%. A patient undergoing a conversion from another bariatric procedure had a significantly higher risk of leakage (5.3%). The number of complications, differ between the different surgical centres in Sweden. The proportion of complications, are in part correlated to the number of conversions from previous bariatric surgery to RYGB. Early follow-up in SOReg is very good (mean 96% for all of Sweden); however, longer follow-up needs to be improved (one year 88% and two year 57%). There are still too few patients that have a 5-year follow-up for that analysis to be of interest. In the fall the yearly report will focus on the effect of bariatric surgery on co-morbid disease, long-term complications and quality of life

25 - 25 -

26 Denna och tidigare årsrapporter kan laddas ner från