Årsrapport SOReg 2013 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer

Transkript

1 Årsrapport SOReg 2013 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer Publicerad april 2014 Kan laddas ner från 1

2 Innehåll sid Sammanfattning 3 Operationsstatistik 4 Antal operationer i Sverige och per klinik 4 Antal operationer länsvis 6 Operationsmetoder 8 Access och konverteringar 10 Resursförbrukning 11 Kirurgisk teknik 13 Väntetider 15 Case-mix 17 SOReg index 17 DeMaria index 19 Tidiga komplikationer 20 Tidstrender 20 Olika operationsmetoder 21 Kön 22 Access 23 Oavsiktlig organskada under operationen 24 Medicinska komplikationer 25 Klinikvis redovisning av tidiga komplikationer 26 Appendix: Definition och förklaring för komplikationsregistrering 31 English summery 33 Datauttaget för denna rapport gjordes

3 Sammanfattning År 2013 gjordes 7700 operationer för svår fetma i Sverige. Det är en något färre jämfört med föregående år. Samtliga enheter som utför obesitaskirurgi i landet rapporterar i SOReg. Det är fortfarande stora skillnader mellan landstingen i antalet operationer per invånare. Riksgenomsnittet var 78, flest invånare opererades från Skåne och Dalarna, 137 resp 122 / inv. Flera län ligger på siffror om op/ invånare vilket måste bedömas som för lågt. Lägst är Gotland med 14 op/ inv. Ojämlikheten i möjligheten att få vård för svår obesitas är oacceptabelt hög i landet. Gastric bypass är liksom tidigare år den vanligaste operationen (92 %). En tydlig ökning kan dock skönjas för sleeve gastrectomy. 98 % av operationerna görs med laparoskopisk teknik med en mycket låg konverteringsfrekvens (<1 %), vilket talar för en hög operativ standard i landet. Vårdtid och operationstid fortsätter att minska, vilket kan tas som intäkt för en effektiv resursanvändning. Andelen patienter som drabbas av komplikationer av själva operationen fortsätter att minska. Cirka 3 % drabbas av en svår komplikation, men andelen som avlider som en följd av operationen är vid internationell jämförelse mycket låg (mindre än en halv promille inom 30 dagar från operationen). Svensk fetmakirurgi följer i hög utsträckning vårdriktlinjer. I syfte att minska komplikationer och underlätta den laparoskopiska operationen genomgår mer än 90 % av patienterna preoperativ bantning före operationen. Vid mer än 99 % av operationerna ges profylax mot infektion och blodpropp samt ett så kallat läckagetest utförs för att minska risken för läckage, den svåraste komplikationen. I rapporten visas öppet resultat inte bara för riket utan på kliniknivå. 3

4 Operationsstatistik Antal operationer i Sverige och per klinik Antalet operationer har minskat något sedan Man kan ännu inte säkert säga var nivån kommer att landa på sikt. Det är ingen som vet vad det exakta behovet av obesitaskirurgi är, men en expertkommitté bedömde för ett par år sedan att behovet var drygt op/år under en 5-10 års period varefter antalet skulle kunna minskas till cirka hälften för att ta hand om nyinsjuknandet (NIOK 2007 och 2009). Det finns idag inga alternativ till kirurgi för patient gruppen. Någon meningsfull medicinsk behandling finns ännu inte. Fastän grundforskningen går framåt så kommer det ta mer än fem troligen mer än tio år innan någon ny medicin har förutsättning att ta upp konkurrensen med obesitaskirurgi. Det är uppenbart att flera kliniker erfar en ökad konkurrens mellan prioriterad cancervård och kirurgi för s.k. benigna sjukdomar till vilket obesitaskirurgi räknas. För några år sedan var väntetiderna för obesitaskirurgi ett stort problem med flera års väntan. Detta är nu i stort sett ett eliminerat problem. Flera av de kliniker som haft stort inflöde av s.k vårdgaranti-patienter och patienter som själva betalar operationen rapporterar minskande efterfrågan. Siffrorna i Figur 1 bygger i sin vänstra del på siffror från Socialstyrelsen och från 2007 på SOReg i kombination med information från den läkemedelstekniska industrin. Siffrorna kan slå fel med högst 100 op/år. Jämfört med föregående årsrapporter har värdena för 2011 justerats ner en aning och för 2012 upp en aning utifrån ökad säkerhet i bakgrundsmaterialet. Figur 1: Antal op/år i Sverige

5 Tabell 1: Opererande enheter och antalet operationer i SOReg (kol 7,9,11,13) och PAR (kol 8,10 och 12) Kolumn nr Datum start i SOReg PAR PAR PAR Aleris, Motala Aleris, Sabbatsberg, Sthlm Aleris, Skåne Axcess Med., Simrishamn Bar. Cent., Skåne Bar. Cent., Sophiah.,Sthlm Blekinge Borås Capio St Göran, Sthlm Carlanderska, Gtb CFTK, Sthlm** (330) (360) 236 Danderyd Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gävle Hudiksvall Kalmar Karolinska, Sthlm Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora NCK, Östergötland Norrköping Norrtälje Nyköping SU/Sahlgrenska, Gtb* * 127 Sensioa Luleå Skövde Sunderbyn,Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Österlenkirurgi, Simrish Östersund SU/Östra* * 141 Summa övriga ej reg op Summa op

6 I tabell 1 redovisas operationsaktiviteten per opererande enhet. Dels redovisas registreringar i SOReg och dels i det av Socialstyrelsen förda obligatoriska patientregistret (PAR). PAR redovisas med fördröjning och siffror för 2013 blir tillgängliga först hösten CFTK har för åren lämnat volymsiffror, men individregistrering ingår inte i SOReg (**) och PAR redovisar SU/Sahlgrenska och SU/östra som en enhet (*), vilket även SOReg gjort tidigare. För åren (kol 2-6) hänvisas till förra årets årsrapport. Under året har fyra nya verksamheter startat: Axcess Medica (Simrishamn), NCK (Östergötland), Österlenkirurgi (Simrishamn) och Sensia (Luleå). Den första har en större upphandling från Region Skåne medan de tre övrig opererar patienter som själva betalat för operationen. Enheterna är små, men kirurgerna som opererar där är även verksamma vid andra enheter. I tidigare årsrapporter har verksamhet vid Gällivare och Kristianstad redovisats. Gällivare upphörde med obesitaskirurgi 2010 och landstingsverksamheten i Kristianstad upphörde 2008 (Aleris, Skåne hyr dock in sig i Kristianstad). Proxima bedrev 2011, bl.a. på uppdrag av Västra Götaland obesitaskirurgi i Nacka med åtminstone ett 50-tal operationer. Trots kontrakt med SOReg registrerade de aldrig några patienter. Fr.o.m rapporterar således alla enheter som opererar obesitaskirurgi till SOReg. Antal operationer länsvis Tabell 2: Antal op per länsinvånare Redovisar mantalsskrivningslän och personer med svenskt födelsenummer. Baseras på folkmängden den 31 december resp år Västra 85,4 76,7 72,8 81,0 58,2 58,4 Stockholm Götaland Uppsal 69,4 59,7 55,0 Värmland 97,2 75,4 78,5 Södermanland 53,9 67,3 51,5 Örebro 154,5 127,9 68,3 Östergötland 95,8 75,6 97,5 Västmanland 100,7 76,1 69,5 Jönköping 84,9 54,3 53,6 Dalarna 58,6 69,4 121,9 Kronoberg 81,2 94,7 91,4 Gävleborg 89,8 87,1 56,5 Kalmar 93,1 88,6 93,2 Västernorrland 94,6 63,2 50,8 Gotland 85,5 21,0 14,0 Jämtland 74,4 54,7 32,4 Blekinge 68,6 69,6 65,5 Västerbotten 87,4 84,5 72,8 Skåne 93,8 115,1 137,0 Norrbotten 125,5 94,9 72,2 Halland 68,6 84,8 59,6 Riket 87,4 79,0 77,8 6

7 Operation för grav obesitas är en viktig medicinsk behandling som den allmänna hälso- och sjukvården har ansvar för enligt svensk lagstiftning. Trots det är denna vård mycket ojämlikt fördelad i landet vilket framgår av tabell 2 och figur 2. Som framgick av föregående avsnitt så har antalet operationer totalt minskat i landet, minskningen i förhållande till befolkningsunderlaget har varit störst i Örebro, Västmanlands, Norrbotten och Jämtlands län. Framför allt Dalarna och Skåne har under perioden ökat sin operationsaktivitet. Figur 2: antal op/ inv år 2011 till

8 Operationsmetoder I Sverige är gastric bypass sedan slutet av 90-talet den dominerande operationsmetoden med omkring 95 % av operationerna. Under det senaste året har sleeve gastrectomy (SG) ökat mycket tydligt. I stora delar av världen svarar SG för uppemot hälften av operationerna. De restriktiva operationsmetoderna, VBG och gastric banding har minskat kraftigt från 80- och 90-talet då de var helt dominerande. Duodenal switch utförs i princip bara på personer med mycket svår obesitas med BMI >50-60 och antalet har legat ganska stabilt med omkring 50 operationer per år. Ute i världen pågår försök att utföra obesitaskirurgi med gastroskop inifrån magtarm-kanalen, s.k. endoluminal (endoskopisk) operation. Hittills har dessa inte varit framgångsrika och tekniken tycks upprepa alla historiska misstag som obesitaskirurgin genomled för 3-4 decennier sedan. Inga sådana metoder har ännu utförts i Sverige och uppmuntras inte heller av svenska obesitaskirurger. Gastric bypass kan utföras enligt två grundprinciper, med Roux-en-Y eller loop metodik. All kirurgi i Sverige sker enligt den första grundprincipen. Den andra metoden med loop och singelanastomosteknik medför risk för gallreflux. Det har hävdats att den är enklare, riskfriare och därmed billigare. Några sådana vinster har dock inte kunnat påvisas på något övertygade sätt. Gallreflux är dessutom potentiellt cancerogent. Tabell 3: Olika operationsmetoder Operationsmetod Antal Antal Antal Antal % Antal % Gastric bypass (GBP) % % Sleeve gastrectomy (enbart) (SG) % % Biliopankreatisk diversion med duodenal switch (DS) % % Duodenal switch (SG redan gjord) (DSsteg2) % 1 0.0% Gastric banding (GB) % 5 0.1% Gastric Plication (GP) % % Revision utan ändring av grundmetod (REV) % 7 0.1% Endoluminal metod (ENDO) % 0 0.0% Annan obesitasoperation (ÖVR) % 6 0.1% Påbörjad ej fullföljd operation (AVBRUTEN OP) % % Nedläggning. Återställande till normal anatomi % 8 0.1% Totalt % % Tom ruta innebär att metoden inte fanns med som alternativ i SOReg I tabell 4 anges frekvensen av gastric bypass, sleeve gastrectomy och revisionskirurgi per klinik 2012 och

9 Tabell 4: Olika operationsmetoder och laparoskopisk access klinikvis 2012 och 2013, procent % Antal op Lap.access Gastric bypass Sleeve gastre. Rev.kir Aleris, Motala ,0 100,0 100,0 99,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Aleris, Sabbatsberg, Sthlm ,0 100,0 0,0 0,0 Aleris, Skåne ,0 100,0 99,0 99,0 1,0 0,8 0,0 0,2 Axess Medica, Simrishamn ,0 99,6 0,4 0,0 Bar. Cent. Skåne ,7 100,0 99,0 95,6 0,6 3,5 0,0 0,9 Bar.Centr.Sophiah., Sthlm ,7 99,7 91,6 87,7 6,5 12,0 1,9 0,6 Blekinge-Karlshamn ,0 100,0 100,0 98,8 0,0 0,0 0,0 1,2 Borås ,0 100,0 98,6 100,0 0,0 0,0 2,9 0,0 Capio S.t Göran, Sthlm ,6 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,4 0,0 Carlanderska Gbg ,0 100,0 99,5 98,5 0,5 1,5 0,5 1,5 CFTK, Sthlm ,6 0,8 94,9 2,1 Danderyd, Sthlm ,1 98,9 99,8 99,2 0,0 0,0 7,0 11,1 Eksjö ,1 97,1 98,8 98,5 0,0 1,5 5,9 2,9 Ersta, Sthlm ,9 99,9 95,5 85,8 0,6 11,4 4,8 2,5 Falun ,1 92,1 93,1 96,6 0,0 0,0 5,9 5,6 Gävle ,9 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Hudiksvall ,0 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 1,4 Kalmar ,8 94,9 98,1 97,2 1,9 2,3 1,2 4,5 Ljungby ,3 98,2 100,0 99,1 0,0 0,0 5,7 3,6 Lund/Landskrona ,9 92,4 95,4 93,7 3,4 5,1 17,2 22,8 Lycksele ,5 97,7 99,5 100,0 0,0 0,0 1,5 2,8 Mora ,0 100,0 98,4 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Norrköping ,1 84,2 97,4 96,4 1,7 0,6 6,8 9,1 Nyköping ,4 85,7 80,4 87,8 0,0 0,0 26,1 22,4 Norrtälje ,0 100,0 99,3 100,0 0,0 0,0 0,0 0,9 Sahlgrenska, Gbg ,0 100,0 77,6 77,2 17,6 22,8 10,9 7,9 Skövde ,0 100,0 94,3 98,6 3,6 1,4 4,7 2,4 Sunderby, Luleå ,0 100,0 98,2 98,8 0,0 0,0 2,6 1,9 Sundsvall ,3 95,7 90,5 80,2 6,8 15,5 6,1 8,6 Södersjukhuset, Sthlm ,6 100,0 97,6 100,0 0,0 0,0 0,8 0,0 Södertälje ,0 100,0 100,0 91,7 0,0 5,0 5,6 6,6 Torsby ,0 100,0 96,0 89,9 2,0 1,5 0,5 1,0 Trollhättan ,0 98,6 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Uppsala ,2 76,9 86,7 83,5 0,4 1,6 4,8 3,5 Varberg ,3 91,5 100,0 100,0 0,0 0,0 12,5 3,4 Värnamo ,9 98,9 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Västervik ,8 91,7 100,0 100,0 0,0 0,0 7,9 8,3 Västerås ,0 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 1,0 1,3 Västra Frölunda ,0 100,0 97,6 100,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Växjö ,0 100,0 98,5 100,0 1,5 0,0 6,1 5,4 Örebro/Lindesberg ,5 98,4 95,2 97,9 0,3 1,0 3,1 1,6 Österlenkirurgin, Simrish ,0 69,9 29,1 0,0 Östersund ,6 100,0 98,5 100,0 0,0 0,0 4,4 0,0 SU/Östra, Gtb ,0 100,0 99,2 99,3 0,0 0,0 0,8 0,7 Riket ,9 97,9 96,6 92,0 1,4 6,3 3,5 3,2 Kliniker med <20 op ingår ej Access och konverteringar Andelen operationer som genomförs laparoskopiskt har ökat på ett fantastiskt sätt. Bara för tiotalet år sedan ansågs det näst intill omöjligt att ens tänka sig att gastric bypass skulle kunna göras 9

10 laparoskopiskt. Även den extremt låga konverteringsfrekvensen, som hela tiden minskat, är anmärkningsvärd och talar för att svensk obesitaskirurgi håller mycket hög kirurgisk-teknisk standard. Idag görs bara ett mindre antal planerat öppna operationer och det görs då fr.a. på patienter som tidigare genomgått omfattande kirurgi i övre delen av bukhålan och vid primär duodenal switsh. Tabell 5: Kirurgisk access halvårsvis, % Lap Öppen Konvertering Antal op 2007-II 73,0 25,5 1, I 78,2 20,0 1, II 84,0 14,1 2, I 85,2 12,3 2, II 91,8 6,4 1, I 93,0 5,7 1, II 95,4 3,6 1, I 96,1 3,2 0, II 96,7 2,7 0, I 96,5 2,8 0, II 97,5 2,1 0, I 97,6 2,1 0, II 98,3 1,5 0, Hela perioden 93,7 5,4 0,9 n I Tabell 6 anges orsakerna till konverteringar. Tabellen kan läsas som belägg för att allt fler som opererar obesitas har hunnit långt på sin learning curve eftersom orsaker som stor lever, kort mesenterium, portsättnings- och instrumentproblem blir allt ovanligare både i absoluta och relativa tal medan adherenser som i mindre utsträckning är relaterade till operatörens skicklighet relativt sett blir en vanligare orsak till konvertering. Sista halvåret var antalet konverteringar endast 5 varför man måste ta de relativa siffrorna med en nypa salt. Mer än en orsak till konverteringar kan finnas. 10

11 Tabell 6: Orsaken till konverteringar halvårsvis , % Blöd- Stor Kort Port- Ad- Instrum. Annan Antal ning lever meso sätt.pr herens pr. orsak konvert 2007-II 0,0 23,5 0,0 5,9 23,5 5,9 41, I 9,1 18,2 18,2 9,1 27,3 9,1 18, II 14,3 17,1 5,7 2,9 34,3 8,6 25, I 13,2 11,3 3,8 3,8 41,5 7,5 28, II 15,4 15,4 10,3 10,3 25,6 15,4 25, I 10,0 10,0 12,0 4,0 44,0 8,0 26, II 11,4 8,6 8,6 11,4 34,3 2,9 42, I 8,8 14,7 0,0 0,0 32,4 2,9 47, II 4,8 9,5 19,0 4,8 42,9 4,8 23, I 3,1 9,4 15,6 9,4 43,8 3,1 43, II 15,4 0,0 0,0 0,0 46,2 7,7 46, I 0,0 18,2 9,1 0,0 54,5 0,0 36, II 20,0 20,0 0,0 0,0 60,0 0,0 0,0 5 Resursförbrukning Operationstiderna har kontinuerligt sjunkit sedan registret startade Operationstiden har sedan registret startade nästan halverats. Bara minskningen i operationstid mellan 2012 och 2013 motsvarar en inbesparad operationssalstid motsvarande cirka 700 operationer. Även vårdtiderna har minskat kraftigt under perioden. Detta är en fantastisk effektivisering som ytterligare befästs av den minskande komplikationsandelen. Figur 3: Kumulativ andel av patienter utskrivna respektive postoperativ dag. Kurvorna för 2008, 2010 och 2012 placerar sig symmetriskt mellan föregående och efterkommande årtals kurva, de har exkluderats för att göra figuren tydligare. 100 % Dag efter op till utskrivning / Day of discharge

12 Tabell 7: Medelvärde och S.D. för operationstid och vårdtid vid primärt vårdtillfälle. Alla operationsmetoder inklusive revisionskirurgi ingår. Årtal Operationstid, min Vårdtid, dagar Klinik n n medel S.D medel S.D medel S.D medel S.D Aleris, Motala , ,1 1,04 0,20 1,05 0,21 Aleris, Sabbatsberg, Sthlm ,5 2,00 0,00 Aleris, Skåne ,9 33 8,0 1,17 1,00 1,12 0,86 Axess Medica, Simrishamn ,9 1,47 5,65 Bar. Cent. Skåne , ,5 1,09 0,39 1,06 0,35 Bar.Centr.Sophiah., Sthlm , ,5 1,12 0,49 1,07 0,34 Blekinge-Karlshamn , ,6 3,01 0,55 2,56 0,97 Borås , ,6 1,81 1,70 1,23 0,73 Capio S.t Göran, Sthlm , ,3 1,52 0,59 1,50 0,76 Carlanderska Gbg , ,2 2,01 0,55 2,42 4,78 CFTK, Sthlm ,2 1,96 0,26 Danderyd, Sthlm , ,9 1,93 3,38 1,49 1,71 Eksjö , ,3 2,74 1,81 2,29 1,62 Ersta, Sthlm , ,5 1,65 1,47 1,64 3,29 Falun , ,2 2,50 0,97 2,20 0,86 Gävle , ,4 1,43 1,16 1,20 0,48 Hudiksvall , ,8 1,98 1,06 1,24 0,99 Kalmar , ,0 1,25 0,66 2,94 20,67 Ljungby , ,7 2,27 1,31 2,12 1,18 Lund/Landskrona , ,5 1,95 1,88 1,74 1,39 Lycksele , ,6 3,18 3,63 2,58 1,20 Mora , ,1 1,40 0,58 1,21 0,49 Norrköping , ,0 3,53 3,93 2,31 2,20 Nyköping , ,9 3,12 5,56 2,38 1,92 Norrtälje , ,9 1,76 1,04 2,56 10,10 Sahlgrenska, Gbg , ,0 2,98 3,72 3,01 4,07 Skövde , ,0 1,21 0,67 1,08 0,33 Sunderby, Luleå , ,0 1,19 0,65 1,18 0,84 Sundsvall , ,8 1,92 0,53 1,56 2,09 Södersjukhuset, Sthlm , ,6 1,48 1,73 1,22 0,92 Södertälje , ,1 1,83 0,57 1,23 1,20 Torsby , ,5 2,10 0,42 2,27 1,40 Trollhättan , ,0 2,95 3,49 2,27 0,78 Uppsala , ,7 3,63 4,93 2,93 3,44 Varberg , ,3 3,25 1,19 4,35 6,52 Värnamo , ,9 2,82 3,01 1,89 3,41 Västervik , ,8 2,76 1,05 2,61 1,74 Västerås , ,9 1,51 1,36 1,45 1,65 Västra Frölunda , ,1 2,34 0,62 2,62 1,94 Växjö , ,4 2,39 3,18 2,92 3,23 Örebro/Lindesberg , ,5 2,06 2,05 2,24 4,15 Österlenkirurgin, Simrish ,0 1,20 0,62 Östersund , ,9 2,31 1,35 2,14 0,59 SU/Östra , ,0 2,16 0,61 2,20 1,08 Riket , ,6 1,85 2,10 1,75 4,26 3 kliniker med < 20 op ingår ej 12

13 I figur 4 illustreras hur operations och vårdtider har minskat och hur andelen laparoskopisk access ökat under de år registret existerat. Detta visar hur starkt resursutnyttjandet eller produktiviteten ökat för svensk obesitaskirurgi. Andelen laparoskopisk kirurgi kan knappast öka mer eftersom den nu är 99 %. Om man till detta lägger vad som visas längre ner i denna rapport, nämligen en minskande andel med komplikationer, så är bilden sammantaget att svensk obesitaskirurgi inte bara haft en produktivitetsökning utan framförallt en effektivitetsökning. Figur 4: Resursförbrukning halvårsvis. Andelen operationer med laparoskopisk access (%, vänster y- axel), genomsnittlig operationstid (minuter, vänster y-axel) och medelvärde för primär postoperativ vårdtid (dagar, höger y-axel). % or minutes Mean operating time, min. % laparoscopic access Mean primary hospital stay, days % lap optid VT days 4,0 2,0 0 0,0 Kirurgisk teknik Preoperativ snabb-bantning av patienterna under 2-6 veckor med (V)LCD-diet har i hög utsträckning visat sig underlätta operationerna i syfte att minska komplikationsrisken. Av tabell 8 framgår att sådan operationsförberedelse införts på bred front. 13

14 Tabell 8: Andel med preoperativ bantning, om läckage test gjorts, om antibiotika och trombosprofylax givits. Alla operationsmetoder. Preop.viktnedg. Läckagetest Ab.profyl Trombosprofylax Klinik % % % % % % % dygn % dygn Aleris, Motala 95,7 96,1 98,3 98,7 99,1 98,7 100,0 10,0 100,0 10,1 Aleris, Sabbatsberg, Sthlm 100,0 100,0 100,0 100,0 12,0 Aleris, Skåne 99,3 98,8 99,0 98,9 99,7 99,4 99,9 8,5 100,0 9,0 Axess Medica, Simrishamn 99,8 99,4 100,0 100,0 10,1 Bar. Cent. Skåne 100,0 95,7 100,0 100,0 99,7 100,0 100,0 10,7 100,0 10,5 Bar.Centr.Sophiah., Sthlm 92,3 98,5 97,8 99,7 99,2 99,4 100,0 9,9 99,7 8,3 Blekinge-Karlshamn 100,0 100,0 100,0 98,8 99,0 100,0 100,0 10,1 98,8 10,4 Borås 98,6 97,7 98,5 98,8 100,0 97,7 100,0 7,1 100,0 7,1 Capio S.t Göran, Sthlm 99,3 99,6 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 12,0 100,0 12,0 Carlanderska Gbg 97,0 95,3 100,0 98,7 100,0 97,4 96,6 2,7 92,0 2,3 CFTK, Sthlm 10,1 4,3 100,0 100,0 10,2 Danderyd, Sthlm 90,4 96,7 100,0 97,3 98,6 100,0 100,0 10,0 100,0 10,1 Eksjö 98,8 100,0 98,8 98,5 98,8 100,0 100,0 13,9 100,0 15,0 Ersta, Sthlm 75,2 78,4 95,6 95,8 98,6 99,3 99,4 7,0 99,4 7,5 Falun 94,0 98,9 95,0 96,6 100,0 97,7 100,0 14,4 97,7 14,2 Gävle 96,7 96,3 98,9 100,0 100,0 97,4 100,0 9,6 100,0 10,7 Hudiksvall 97,5 86,1 95,3 100,0 100,0 98,6 100,0 8,0 98,6 8,1 Kalmar 100,0 96,1 100,0 98,0 100,0 99,3 100,0 10,0 100,0 10,0 Ljungby 95,7 97,3 98,9 100,0 100,0 98,9 100,0 7,6 100,0 7,8 Lund/Landskrona 95,4 94,3 97,1 91,8 97,1 98,1 100,0 10,1 100,0 10,2 Lycksele 30,4 34,3 98,5 97,7 99,5 98,9 99,5 4,9 98,9 4,9 Mora 100,0 100,0 98,4 100,0 100,0 100,0 100,0 13,8 100,0 14,0 Norrköping 96,5 95,2 95,7 93,9 100,0 98,2 99,1 13,8 99,4 13,8 Nyköping 85,9 88,9 80,3 87,0 98,5 97,8 98,5 9,6 97,8 4,7 Norrtälje 100,0 100,0 100,0 98,4 100,0 98,4 10,3 100,0 10,0 Sahlgrenska, Gbg 96,4 91,3 96,2 100,0 100,0 99,2 99,4 7,2 99,2 Skövde 98,4 89,3 99,4 97,0 99,4 97,0 100,0 10,3 100,0 10,0 Sunderby, Luleå 99,1 100,0 99,1 98,7 99,6 100,0 100,0 10,0 100,0 10,0 Sundsvall 98,9 96,6 93,5 78,9 98,9 100,0 100,0 7,8 100,0 7,8 Södersjukhuset, Sthlm 26,2 100,0 98,3 100,0 99,2 100,0 99,2 10,8 100,0 10,0 Södertälje 99,4 95,8 100,0 96,7 100,0 100,0 99,4 11,4 99,2 10,9 Torsby 100,0 99,5 95,0 90,4 100,0 99,0 100,0 5,2 99,0 5,3 Trollhättan 100,0 97,1 100,0 98,6 100,0 100,0 100,0 7,3 100,0 7,0 Uppsala 99,2 98,8 89,1 83,3 99,6 96,3 100,0 14,1 100,0 14,1 Varberg 100,0 100,0 100,0 98,3 100,0 100,0 100,0 7,0 100,0 7,2 Värnamo 96,2 94,4 100,0 100,0 98,7 100,0 100,0 14,0 97,8 14,2 Västervik 97,4 88,9 100,0 100,0 97,4 100,0 97,4 20,0 100,0 17,7 Västerås 99,0 100,0 100,0 100,0 100,0 97,4 100,0 7,2 100,0 7,3 Västra Frölunda 95,1 93,3 95,0 95,6 100,0 100,0 100,0 10,0 100,0 10,0 Växjö 95,5 94,6 98,5 100,0 100,0 100,0 100,0 29,4 100,0 24,5 Örebro/Lindesberg 96,3 98,9 97,7 98,4 99,1 100,0 99,4 7,5 100,0 7,6 Österlenkirurgin, Simrishamn 98,1 72,3 99,0 100,0 10,1 Östersund 100,0 100,0 98,5 100,0 100,0 100,0 100,0 7,1 100,0 7,4 SU/Östra 100,0 90,1 99,2 99,3 100,0 100,0 99,2 5,6 98,6 5,3 Riket 91,7 91,2 97,7 94,2 99,4 99,2 99,7 10,0 99,6 10,1 3 kliniker med < 20 op/år ingår ej. Kolumnerna "dygn" för trombosprofylax är medelvärde för planerad tid. 14

15 Alla patienter bör ha profylaktisk antibiotika i samband med operationen, eftersom operationen innebär att gastrointestinalkanalen måste öppnas. Risken för lungembolier anses förhöjd hos gravt obesa och i alla sammanställningar av perioperativa dödsfall intar lungemboli en framskjuten plats på andra eller tredjeplats efter läckage och hjärtkomplikation. Som synes av tabell 8 har svenska kliniker en mycket hög följsamhet till rekommendationen om trombosprofylax. Kunskapen om hur lång behandlingen ska vara är dock mycket dålig. I medeltal planeras trombosprofylaxen att ges under de 10 första postoperativa dygnen, men variationen i medelvärdet för olika kliniker är stor, från 2 till 25 dagar. Väntetider 2012 Det finns ingen bra väntetidsstatistik i Sverige. Varken SORegs eller den väntelistestatistik som förs i vårdgarantisammanhang kan användas för att jämföra olika kliniker. Grundorsaken är att den preoperativa vårdkedjan ser olika ut på olika ställen. Ibland ska patienten genomgå viktskola innan definitivt operationsbeslut tas, då blir processen från operationsbeslut till operation kort, men den första delen mycket lång. Ibland sorteras och bedöms remisser vid en annan instans än den kirurgiska enhet där operationen sker, då blir det otydligt vilket remissdatum som gäller. Ibland har ett landsting gjort upphandlingar och flyttat över en vårdkö från en instans till en annan. SORegs väntelistestatistik ska användas så att enskild klinik jämför sig med sig själv över tid. Siffror för 2012 fanns i föregående årsrapport (Tabell 13-del1, Årsrapport 2012). 15

16 Tabell 9: Väntetidsredovisning på kliniknivå (dygn)2013 Antal Remiss t op.beslut Op.beslut t op Remiss t op Klinik op median medel S.D median medel S.D median medel S.D Aleris, Motala ,6 47, ,9 30,8 126,5 126,1 52,1 Aleris, Skåne ,3 175, ,5 50, ,6 184,3 Axess Medica, Simrishamn ,7 88, ,6 20, ,4 92,3 Bar. Cent. Skåne ,2 193, ,2 34, ,8 199,6 Bar.Centr.Sophiah., Sthlm ,5 26,4 28,2 Blekinge-Karlshamn ,6 137,9 158,5 173,6 101, ,2 158,6 Borås ,0 131,6 58,5 57,3 21, ,3 134,4 Capio S.t Göran, Sthlm ,0 39,0 Carlanderska Gbg ,0 9, ,9 63, ,7 64,8 CFTK, Sthlm ,3 3,9 Danderyd, Sthlm ,3 66, ,7 158, ,8 181,0 Eksjö ,9 146,0 43,5 59,4 79, ,2 149,3 Ersta, Sthlm ,0 110, ,8 85, ,7 142,6 Falun ,6 351, ,8 50, ,3 361,7 Gävle ,4 286, ,6 22, ,3 287,1 Hudiksvall 72 47,5 53,6 32,8 Kalmar ,5 78,6 36, ,9 50,4 134,5 147,0 45,7 Ljungby ,5 104,6 82, ,8 203, ,8 224,4 Lund/Landskrona ,8 324,2 54,5 113,2 145, ,5 350,8 Lycksele ,0 233, ,5 38, ,5 243,9 Mora ,2 249, ,8 41, ,0 254,1 Norrköping ,3 171, ,2 67, ,6 194,7 Nyköping ,7 164,0 323,5 330,2 315,1 549,5 594,6 380,4 Norrtälje 111 Sahlgrenska, Gbg ,5 224,2 192, ,3 53, ,5 200,3 Skövde ,4 82, ,9 59, ,3 85,7 Sunderby, Luleå ,9 89, ,7 48, ,7 95,1 Sundsvall ,3 62, ,0 75, ,2 101,6 Södersjukhuset, Sthlm ,0 149,5 81,5 100,4 66, ,9 177,7 Södertälje ,0 59, ,4 54, ,1 80,5 Torsby ,7 125, ,9 63, ,6 128,6 Trollhättan ,4 98, ,7 26, ,8 110,0 Uppsala ,5 60,7 68, ,3 99, ,2 126,0 Varberg ,5 84, ,3 28, ,3 87,7 Värnamo ,1 39, ,3 79, ,9 75,4 Västervik ,4 186,3 118,5 126,5 35, ,2 194,3 Västerås ,2 220, ,2 41, ,4 223,5 Västra Frölunda ,3 24, ,9 36, ,2 36,3 Växjö ,8 176, ,2 140,8 267,5 313,0 222,5 Örebro/Lindesberg ,4 146, ,1 62,9 190,5 235,3 160,4 Österlenkirurgin, Simrishamn ,5 17,8 15, ,4 20, ,9 26,2 Östersund ,5 37, ,3 29, ,3 40,4 SU/Östra ,5 75, ,9 38, ,0 86,9 För många av landstingen har under de senaste 2-3 åren långa väntetider inte varit något stort problem. Vårdgarantiregler har gjort att patienter som tyckt att väntan varit för lång har kunnat få sin operation gjord på annat ställe. Några landsting har försökt att genom olika glidningar i 16

17 2007-II 2008-I 2008-II 2009-I 2009-II 2010-I 2010-II 2011-I 2011-II 2012-I 2012-II 2013-I 2013-II 2014-I SOReg Årsrapport 2013-Del I Publicerad april 2014 indikationsformuleringar (t.ex. Västra Götaland) eller administrativa teknikaliteter (t.ex. Gotland) begränsa tillgången till obesitaskirurgi. I figur 5 ses också det klart minskade vänstelisteproblemet. Figuren ska dock tolkas med de begränsningar som angetts inledningsvis för detta stycke. I figuren har data för att patienter där väntetider angivits använts, uppgiften är inte obligatorisk i registret och finns för cirka 80 % av operationerna. Figur 5: Utvecklingen av väntetider för operation av obesitas (dagar, medelvärden) remiss till op.beslut op.beslut till op remiss till op Case-mix SOReg index Patientgruppens sammansättning har stor betydelse när man ska jämföra resultat mellan olika kliniker. Speciellt viktigt är det då man ska värdera en kliniks komplikationsfrekvens. För femte gången gör vi en redovisning av case-mix på kliniknivå där vi tagit hänsyn till fem faktorer som man från olika studier vet kan ha betydelse för risken att drabbas av operativa komplikationer. Att ålder har stor betydelse för komplikationsfrekvensen framgår bl.a. av en studie från SOReg som nyligen publicerats i Annals of Surgery. Män är riskablare att operera än kvinnor. Likaså patienter med samsjuklighet. Intraabdominell fetma, här mätt som bukomfång, är också av betydelse. Om BMI har betydelse har diskuterats på senare tid. BMI ingår dock i vår kalkyl liksom revisionskirurgi. 17

18 Tabell 10: Case-mix summa åren samt detaljer för ingående faktorer år 2013 Summa poäng Resultat 2013 Ålder Män BMI Buk- Co- Rev- Antal omf morb kir Klinik medv % medv medv % % Sahlgrenska, Gbg ,9 40,9 43,7 131,0 67,7 7,9 Lund/Landskrona ,9 27,8 42,5 132,2 55,7 22,8 Falun ,8 29,2 42,0 126,3 74,2 5,6 Norrköping ,8 27,9 42,3 127,2 54,5 9,1 Sunderby, Luleå ,8 28,1 43,0 133,1 56,9 1,9 Västervik ,9 30,6 43,5 129,7 38,9 8,3 Eksjö ,6 25,0 41,7 129,0 52,9 2,9 Sundsvall ,1 23,3 44,0 129,4 44,0 8,6 Torsby ,8 28,1 42,3 126,7 58,8 1,0 Växjö ,7 32,1 42,1 i.u 67,9 5,4 Uppsala ,5 25,5 44,8 i.u 63,9 3,5 Lycksele ,8 24,9 42,4 125,2 58,2 2,8 Västerås ,6 24,7 43,6 131,5 48,1 1,3 Danderyd, Sthlm ,5 24,9 40,9 121,2 72,9 11,1 Nyköping ,3 10,2 39,7 121,9 63,3 22,4 Östersund ,1 36,1 44,6 129,9 50,0 0,0 Skövde ,1 28,4 44,0 123,0 44,1 2,4 SU/Östra ,8 27,0 42,8 131,1 53,9 0,7 Ersta, Sthlm ,3 26,4 40,7 129,9 45,3 2,5 Mora ,0 19,0 41,3 128,5 65,8 0,0 Trollhättan ,1 24,3 43,8 137,6 48,6 0,0 Aleris, Skåne ,4 24,8 41,9 122,0 71,8 0,2 Västra Frölunda ,0 24,4 43,1 128,5 53,3 0,0 Kalmar ,1 25,0 41,3 126,0 54,5 4,5 Borås ,6 25,6 42,4 130,0 43,0 0,0 Värnamo ,2 23,1 43,1 130,0 41,8 0,0 Gävle ,2 13,8 43,0 133,1 43,1 0,0 Capio S.t Göran, Sthlm ,3 22,8 40,8 122,4 51,3 0,0 Södersjukhuset, Sthlm ,5 22,7 39,8 124,5 47,0 0,0 Örebro/Lindesberg ,1 20,3 41,7 115,1 49,0 1,6 Hudiksvall ,2 18,1 41,4 122,1 55,6 1,4 Södertälje ,3 25,6 41,7 118,0 41,3 6,6 Carlanderska Gbg ,5 20,0 37,3 112,9 48,9 1,5 Ljungby ,2 19,6 40,3 130,2 37,5 3,6 Varberg ,6 27,1 40,7 i.u 40,7 3,4 Aleris, Motala ,1 13,8 40,4 121,7 52,6 0,0 Norrtälje ,8 28,8 41,4 i.u 39,6 0,9 Bar. Cent. Skåne ,5 16,7 41,1 127,6 37,0 0,9 Axess Med., Simrish ,3 17,2 41,2 136,5 37,2 0,0 CFTK, Sthlm ,4 13,1 35,5 113,2 37,7 2,1 Bar.Centr.Sophiah., Sthlm ,8 19,9 40,3 120,7 36,4 0,6 Blekinge-Karlshamn ,0 19,8 40,5 121,3 26,7 1,2 Österlenkirurgin, Simrish ,5 10,7 35,6 112,5 31,1 0,0 Riket ,0 23,4 41,4 124,7 52,1 3,2 Aleris, Sabb, Sthlm Gällivare 12 9 Karolinska, Sthlm

19 För ålder, BMI och bukomfång har varje kliniks medelvärde och för kön, co-morbiditet och revisionskirurgi andel beräknats. Därefter har klinikerna rangordnats för var och en av dessa sex faktorer och delats in i fyra grupper där den fjärdedel av klinikerna med högst medelvärde eller högst andel erhållit 4 poäng och den fjärdedel av klinikerna med lägsta medelvärden eller andelar fick 1 poäng. Totalt får således varje klinik ett värde mellan 6 och 24 poäng som uttryck för hur tung patientsammansättning man har. Den tyngsta fjärdedelen av klinikerna har markerats med rött, därefter har de efterföljande grupperna markerats med orange, gult och slutligen grönt för den lättaste patientgruppen. Poäng för 2012 har räknats om jämfört med föregående årsrapport eftersom en del efterregistrering gjorts. DeMaria-score DeMaria har på ett amerikanskt material beräknat risken för tidig postoperativ död utifrån fem faktorer (BMI över 50, ålder >45 år, manligt kön, hypertoni, tidigare tromboembolisk sjukdom). Ju högre värde desto större risk, 0 eller 1 p för varje faktor, range 0 5. Mortaliteten i Sverige är långt under den som låg till grund för framräknandet av detta score och dess värde för case-mix justering är därför osäkert. Tabell 11: DeMaria score klinikvis, medelvärden Klinik Klinik Sahlgrenska, Gbg 1,37 1,27 1,50 1,46 Södersjukhuset, Sthlm 0,98 0,91 0,88 0,91 Falun 1,08 1,28 1,31 1,34 SU/Östra 0,91 0,89 Norrköping 1,34 1,19 1,27 1,23 Varberg 1,00 0,79 0,88 Sunderby, Luleå 1,26 0,99 1,08 1,22 Mora 1,46 1,17 0,87 Lund/Landskrona 1,31 1,02 1,10 1,22 Södertälje 0,89 0,92 0,90 0,87 Uppsala 1,05 1,25 1,25 1,20 Västra Frölunda 0,59 0,61 0,84 Växjö 0,93 0,83 0,97 1,14 Borås 1,00 0,99 0,90 0,84 Torsby 0,92 1,05 0,92 1,10 Carlanderska Gbg 0,65 0,72 0,73 0,84 Västerås 1,14 1,01 1,08 1,09 Kalmar 0,85 0,85 0,84 0,84 Västervik 0,63 1,00 1,08 Trollhättan 1,13 1,10 0,89 0,83 Sundsvall 0,89 0,91 0,97 1,08 Ljungby 0,95 1,05 1,01 0,81 Eksjö 0,65 1,07 0,87 1,07 Aleris, Motala 0,79 0,61 0,78 Lycksele 1,17 1,19 1,18 1,06 Bar.Centr.Sophiah., Sthlm 0,74 0,84 0,79 0,76 Danderyd, Sthlm 1,05 1,08 1,03 1,03 Gävle 1,03 0,87 0,92 0,76 Östersund 1,10 1,06 1,12 1,00 Värnamo 1,13 0,91 0,86 0,70 Ersta, Sthlm 0,97 0,86 0,91 0,98 Österlenkirurgin, Simrish. 0,68 Norrtälje 0,77 0,93 0,83 0,98 Axess Med., Simrish. 0,68 Nyköping 0,84 1,11 1,33 0,98 Bar. Cent. Skåne 0,87 0,95 0,61 0,67 Skövde 1,18 1,12 1,11 0,98 Blekinge-Karlshamn 0,76 0,84 0,90 0,60 Aleris, Skåne 1,04 1,14 1,01 0,98 CFTK, Sthlm 0,57 Capio S.t Göran, Sthlm 0,81 0,98 0,91 0,96 Riket 0,964 1,001 0,97 0,94 Hudiksvall 1,08 1,20 1,01 0,94 Aleris, Sabb, Sthlm 0,60 0,73 0,77 Örebro/Lindesberg 1,04 1,12 0,94 0,94 Gällivare 0,42 Karolinska, Sthlm 1,17 1,12 Det finns ett starkt samband mellan scoren i demaria (Tabell 11) och den poängsumma som SORegs case-mix analys ger (Tabell 10); r=0,89; p=0,000. Detta illustreras i figur 6. Det betyder att de två indexen predikterar komplikationer på ett samstämmigt sätt. 19

20 2007-II 2008-I 2008-II 2009-I 2009-II 2010-I 2010-II 2011-I 2011-II 2012-I 2012-II 2013-I 2013-II SOReg Årsrapport 2013-Del I Publicerad april 2014 Fig 6: Sambandet mellan demaria score (x-axeln) och poäng i SORegs case-mix (y-axel) Korrelation mellan demaria score och resultat av SORegs case-mix analys 2013 Tidiga komplikationer Tidstrender Glädjande har andelen komplikationer minskat sedan registret startade. Minskningen innebär att ungefär en halvering av komplikationsfrekvensen skett under de senaste fem åren. Detta bidrar till den minskning i vårdtider som redovisades i figur 3. Detta resultat innebär också att antalet operationer per resursenhet kunnat öka under tidperioden. Figur 7: Andelen patienter (% av alla opererade) med någon respektive svår komplikation (Clavien- Dindo > 3B) per halvår. 15,0 12,0 9,0 6,0 Any compl Severe compl 3,0 0,0 20

21 Andelen svåra komplikationer av totalantalet operationer framgår av ovanstående figur (Figur 7) och deras andel av patienter med någon komplikation framgår av nedanstående figur (Figur 8). Det innebär att totalantalet med svår komplikation minskat något. Figur 8: Andelen (%) komplikationer som är svåra (Clavien-Dindo >3b), halvårsvis 41,0 40,0 39,0 38,0 37,0 36,0 35, I 2010-II 2011-I 2011-II 2012-I 2012-II 2013-I 2013-II Olika operationsmetoder Olika operationsmetoder är förknippade med olika risk för komplikation, vilket framgår av figur 9 och 10. Bilden är att ju komplexare en operation är (längre till vänster i fig 9) desto större risk för komplikation. Figur 9: Andelen komplikationer vid olika operationsmetoder Any compl Severe compl 5 0 rev-gbp DS prim-gbp SG GB 21

22 Olika operationsmetoder skiljer sig även åt med avseende andelen svåra komplikationer (figur 10), den sammanvägda effekten av svåra komplikationer på hela patientgrupperna med olika operationsmetoder framgår av de röda staplarna i figur 9. Som synes är revisionskirurgi förenat med den allra högsta frekvensen komplikationer. Figur 10: Andelen svåra komplikationer av alla komplikationerför olika operationsmetoder ,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 rev-gbp DS SG prim-gbp GB Sleeve gastrectomi brukar anses som en mindre riskfylld operation än GBP, så är inte fallet i SOReg. Detta kan antagligen delvis förklaras av att många av registrets SG-operationer utförts på superobesa i syfte att vara steg 1 i en komplett DS. Vi har emellertid anledning att i kommande rapporter fördjupa analyserna av komplikationer efter SG när regsitret omfattar ännu fler operationsfall. Gastric banding är förknippat med ett ganska lågt antal komplikationer men de komplikationer som uppträder är i en högre frekvens svåra. Detta är speciellt allvarligt eftersom man lämnar främmande material (bandet) i bukhålan vilket kan underhålla infektionsprocesser. Kön Män anses generellt sett ha en högre risk för komplikation än kvinnor. Tidigare i SOReg har vi sett en tendens till att andelen män med någon komplikation varit högre. En sådan skillnad ses ej för 2012 och 2013, men man ser att män tenderar att ha en något större andel svåra komplikationer. Fördelningen av de specifika komplikationerna skiljer sig på så sätt att män har fler läckage medan kvinnor har mer ileus. 22

23 Tabell 12: Tidiga komplikationer hos kvinnor och män och % Antal Perop Åter- Reop Någon Svår k komp inläggn. 0-30d komp Kvinnor ,11 10,67 3,57 9,43 36, ,88 9,48 3,57 8,2 38,4 Män ,2 10,17 3,66 9, ,1 8,42 3,62 8,09 37, % Läckage Blödn. Abcess Sår- Annan Ileus Band- Portdjup inf ruptur sårk rel. k rel. K Kvinnor ,26 1,92 1,16 0,16 1,57 1, , ,82 1,34 0,57 0,04 0,87 1,2 0 0,46 Män ,91 2,85 1,27 0,4 1,52 0,62 3,75 0, ,68 1,01 0,18 0,83 0,59 0 0, % Striktur Stom. Kardio- DVT/PE Lung k UVI Annan ulcus vask. k komp Kvinnor ,28 0,52 0,22 0,16 0,91 0,54 2, ,33 0,53 0,07 0,07 0,49 0,44 2,73 Män ,26 0,35 0,34 0,2 0,94 0,3 1, ,06 0,59 0,24 0,12 0,59 0,3 1,84 Access Att access spelar stor roll för risken för komplikation är uppenbart. Patienter där man haft för avsikt att genomföra en laparoskopisk operation men tvingas konvertera har inte oväntat högst komplikationsrisk. Denna grupp patienter är också något äldre, har högre grad av fetma, mer komorbiditet och är oftare män. 23

24 Tabell 13: Tidiga komplikationer vid olika access, alla operationsmetoder, % om inget annat anges. Kolumn 1-9 är bakgrundsinformation. kol Antal Ålder Män BMI Buk- Co- GBP Optid Vård- (med) omf morb (med) tid n år % (med) (med)cm % % min med (d) Lap , ,2 96,7 74,6 2,1 Konv ,8 30,2 44, ,3 94,5 176,8 6,2 Öppen ,1 24,7 44, ,4 82,9 142,1 5,8 kol Perop Annan Åter- Akut Någon Svår % kompl samt.op inlägg reop komp komp Lap 2,72 4,09 9,7 3,43 8,18 39,87 Konv 22,99 14,96 27,6 11,01 33,14 36,14 Öppen 5, ,96 5, ,65 kol Läckage Blödn Abcess Sår- Annan Ileus Band- Port- % dj.inf rupt. sårk. rel k. rel k Lap 1,15 2,01 0,91 0,06 0,88 1,01 0,14 0,51 Konv 7,93 4,25 5,95 2,27 13,03 1,13 0 Öppen 3,11 2,49 3,35 2,01 8,96 1,39 0 kol Striktur Stomalt Kardio- DVT/PE Pulm UVI Annan % ulcus vask k k. k Lap 0,24 0,49 0,2 0,1 0,72 0,41 2 Konv 0,96 1,27 0,57 1,98 1,98 0,85 5,38 Öppen 0,67 0,41 0,67 0,77 2,73 1,44 3,5 Oavsiktlig organskada under operationen Alla oavsiktliga organskador under operationen som upptäcks vid själva operationstillfället registreras. De vanligaste sådana är mjältskador och tarmperforationer. Det ligger i sakens natur att alla sådana skador som upptäcks (och registrerats) också åtgärdas vid samma operationstillfälle. Dessa skador innebär alltid en ökad risk för senare postoperativa komplikationer varför det är viktigt att i största möjliga utsträckning försöka undvika dem. Olika operationsmetoder har olika risk för sådana peroperativa komplikationer. Dessutom ökar alla former av omoperationer risken för sådana oavsiktliga skador. 24

25 Figur 11 Oavsiktliga organskador peroperativt (% av olika opmetoder) Övr kompl Mjältskada Tarmkompl rev-gbp prim-gbp SG DS GB Medicinska komplikationer Andelen med komplikationer av mer medicinskt slag är låg i registret. Självklart kan man då misstänka att det sker en underrapportering, kanske för att kirurgiska kliniker i komplikationssammanhang är fokuserade på de mer kirurgiskt-tekniskt relaterade komplikationerna. Sannolikt förekommer komplikationer av mer medicinsk karaktär även ofta samtidigt med svåra kirurgiska komplikationer. Så även om avsikten att alla slag av specifika komplikationer ska rapporteras så tenderar de flesta registreringar att fokusera på huvudproblemet. Emellertid är det uppenbart att ju komplexare en operation är, desto fler är även dessa komplikationer. Tabell 14: Komplikationer 0-30d av medicinsk karaktär år Kardiovaskulär DVT/PE Pulmonell UVI antal n % n % n % n % PrimGBP ,2 41 0, , ,43 rev GBP , , , ,95 DS ,66 1 0,33 5 1,65 5 1,65 SG ,14 2 0,28 3 0, GB ,

26 Postoperativ död Uppföljningen av dödlighet hos registrerade patienter är 100 % eftersom SOReg regelbundet samkörs mot befolkningsregistret. Att dö på grunda av en postoperativ komplikation är naturligtvis den allra svåraste komplikationen. Operationerna är tekniskt avancerade och patientgruppen har en hel del samsjuklighet som ökar risken för en svårartad utveckling vid en kirurgisk eller medicinsk komplikation. Trots det har svensk obesitaskirurgi mycket bra siffror vid internationell jämförelse. I tabell 15 redovisas mortaliteten under de första 30 resp 90 dagarna för olika årtal. Som synes är siffrorna så låga att man inte kan göra meningsfulla statistiska analyser. Tabell 15: 30- och 90-dagarsmortalitet, samkörning mot befolkningsregistret den Op- antal 0-30 d 0-90 d årtal n % n % ,1 5 0, , , , , , , , , ,026 alla , ,0745 i siffrorna ingår primärt vårdtillfälle om det varat >30d resp 90 d Klinikvis redovisning av tidiga komplikationer I följande två omfattande tabeller redovisas tidiga komplikationer klinikvis. Det är meningslöst att rakt av jämföra siffrorna för t.ex läckage mellan två kliniker utan att ta hänsyn till case-mix. Av detta skäl så har vi redovisat case-mix analyser tidigare i denna del av Årsrapporten. En klinik som har hög andel revisionskirurgi eller som opererar sjukare patienter kan förväntas ha högre komplikationssiffror än en klinik som opererar selekterade och lättare fall. Värdet med klinikvis redovisning är fr.a att varje enskild klinik ska få möjlighet och anledning att analysera sina resultat. Detta kan vara startpunkten för förbättringsåtgärder. Vi tror att transparensen har ett egenvärde för att stimulera till förbättring. Se appendix i slutet av rapporten (sid 31-31) där de olika komplikationerna och hur de registrerats och rapporterats beskrivs. 26

27 Tabell 16: Tidiga komplikationer , klinikvis (%) Obs! Tabellen har två delar DEL Klinik Antal Läckage Blödning Abscess Ileus Bukvägg Ulkus Kardiell DVTPE Aleris, Motala Aleris, Sabbatsberg Aleris, Skåne Bar. Center Skåne Blekinge Borås Capio S.t Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gällivare Gävle Hudiksvall Kalmar Karolinska, Sthlm Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora Norrköping Norrtälje Nyköping SU/Östra Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahemmet, Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Riket

28 DEL Klinik Antal Övriga UVI Spec Enbart Annan Akut Någon Ingen lungk kompl annan k. kompl op kompl kompl Aleris, Motala Aleris, Sabbatsberg Aleris, Skåne Bar. Center Skåne Blekinge Borås Capio S.t Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gällivare Gävle Hudiksvall Kalmar Karolinska, Sthlm Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora Norrköping Norrtälje Nyköping SU/Östra Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahem., Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Östersund Riket

29 Tabell 17: Tidigar komplikationer 2013 (%), klinikvis. Obs! Tabellen i två delar DEL Klinik Antal Läckage Blödning Abscess Ileus Bukvägg Ulkus Kardiell DVTPE Aleris, Motala Aleris, Skåne Axess Med., Simrish Bar. Center Skåne Blekinge Borås CFTK, Sthlm Capio S.t Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gävle Hudiksvall Kalmar Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora Norrköping Norrtälje Nyköping SU/Östra Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahem., Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Österlenkir., Simrish Östersund Riket

30 DEL Klinik Antal Övriga UVI Spec Enbart Annan Akut Med Någon Ingen lungk kompl annan k. kompl op allvarl.k. kompl kompl Aleris, Motala Aleris, Skåne Axess Med., Simrish Bar. Center Skåne Blekinge Borås CFTK, Sthlm Capio S.t Göran, Sthlm Carlanderska Gbg Danderyd, Sthlm Eksjö Ersta, Sthlm Falun Gävle Hudiksvall Kalmar Ljungby Lund/Landskrona Lycksele Mora Norrköping Norrtälje Nyköping SU/Östra Sahlgrenska, Gbg Skövde Sophiahem., Sthlm Sunderby, Luleå Sundsvall Södersjukhuset, Sthlm Södertälje Torsby Trollhättan Uppsala Varberg Värnamo Västervik Västerås Västra Frölunda Växjö Örebro/Lindesberg Österlenkir., Simrishamn Östersund Riket

31 Definitioner och förklaringar för komplikations rapportering SOReg lägger stor vikt vid registreringen av tidiga komplikationer eftersom obesitaskirurgi är en stor operation på en patientgrupp som ofta är belastad med riskfaktorer. Registreringarna sker vid en 6-veckors kontroll som avser de 30 första postoperativa dagarna eller om det primära vårdtillfället varit längre än 30 dagar hela detta vårdtillfälle. Kliniker med mindre än 20 operationstillfällen redovisas inte i tabellerna men ingår i rikets siffror, En komplikation, t.ex en oavsiktlig tarmperforation eller mjältskada, som uppstår och upptäcks -och följaktligen åtgärdas under operationen registreras vid operationstillfället som en peroperativ komplikation, men ingår inte i den postoperativa komplikationsregistreringen om det fortsatta vårdförloppet är helt utan icke-planerade händelser. Svårighetsgradering Registret införde april 2010 en svårighetsgradering av alla komplikationer. Vi använder det s.k. Clavien-Dindo systemet. Grad 1: en komplikation som inte krävt någon specifik åtgärd utan endast eventuellt förlängd vårdtid. Grad 2: är en komplikation som krävt en farmakologisk åtgärd, tex. antibiotika eller blodtransfusion. Grad 3a är en komplikation som krävt en intervention av operativ, endoskopisk, röntengenologisk art i lokal anestesi. Röntgenundersökningar och endoskopi i enbart diagnostiskt syfte, utan samtidig intervention som t.ex. dränageinläggning, föranleder ej komplikationsgradering. Grad 3b är en komplikation med motsvarande intervention som i 3a, men utförd i generell anestesi. Alla komplikationer som krävt reoperation har minst grad 3b. Grad 4 är en komplikation med organsvikt som krävt intensivvård. Grad 4a är singelorgan-svikt medan grad 4b är multiorgan-svikt. IVA-vistelse i enbart övervakningssyfte, t.ex. efter en operation föranleder ej grad 4-gradering. Grad 5 är en komplikation som leder till död. Med svår komplikation avses minst grad 3b. Specifika komplikationer De komplikationer som registreras är de som är kända och specifika för denna typ av kirurgi men det finns även möjlighet att lägga in andra komplikationer som kan beskrivas som fri text se nedan. Läckage betyder att tarm- eller magsäcksinnehåll på något sätt kunnat komma ut i fri buk-, brösthåla eller retroperitoniellt. Upptäcks vanligtvis i mycket tidigt skede genom kliniska symtom och bekräftas av akut reoperation eller av avancerade röntgenundersökningar. I senare skede kan läckage visa sig som bukabscess eller djup bukinfektion. Orsaken till abscesser och djupa infektioner är oftast ett läckage även om detta inte kunnat påvisas. Andra mindre vanliga orsaker till abscesser är annan smitta, t.ex. av ett haematom vid den primära operationen eller annan infektiös bukhålesjukdom. Blödning innebär att patienten blött postoperativt i sådan omfattning att en signifikant Hb-sänkning skett och en påvisbar blödning föreligger och/eller att blodtransfusion eller omoperation krävts. Enbart en mindre minskning av Hb-värdet som ej föranlett signifikanta diagnostiska åtgärder eller 31

32 förlängd vårdtid räcker ej för diagnos. Blödning, även om den varit transfusionskrävande, under själva operationen ingår inte i registrets definition av en blödningskomplikation. Bukväggskomplikation är en sammanslagning av tre specifika komplikationsregistreringar: annan sårkomplikation inklusive ytlig sårinfektion, sårruptur och porthålskomplikation. Ulkus är en sammanslagning av de specifika komplikationerna stomalt ulkus och striktur. Även komplikationer av internmedicinsk karaktär registreras såsom djup ventrombos och lungemboli, kardiovaskulära komplikationer, övriga lungkomplikationer och UVI Annan och övriga komplikationer Utöver dessa specifika och definierade komplikationer, så finns möjlighet att ange en annan eller övrig komplikation, följt av en redovisning av komplikationen i fri text. Gruppen annan komplikation är heterogen och i flera fall gäller dessa snarare grundsjukdomens följder än en effekt (komplikation) av kirurgin och i andra fall utgör de snarast följdfenomen till någon av de redan registrerade specifika komplikationerna. Traditioner och mönster kan variera för hur dessa övriga komplikationer registreras i den klinikvisa redovisningen av tidiga komplikationer. I många fall kan man ifrågasätta om dessa komplikationer alls skulle ha registrerats. Vi har därför särredovisat specifika komplikationer och annan (= övriga), komplikationer. Kolumn 13 i tabell 16 och 17 är andelen (%) av patienter med annan komplikation som hade endast denna komplikation. Det betyder att t.ex. värdet 66 säger att 66% av de med annan komplikation endast hade denna komplikation medan 33% även hade någon specifik komplikation Fri från komplikation Med fria från komplikation (kolumn 18 i tabell 16 och 17) avses de fall som angetts vara utan komplikation. Det betyder att de patienter som man saknar uppföljning för och således ej vet om de är säkert komplikationsfria belastar siffran på ett negativt sätt SOReg använder inte begreppet vårdskada eftersom det saknar klinisk mening. Vårdskada är ett juridiskt begrepp och har föga klinisk relevans. SORegs komplikationsbegrepp motsvarar snarats vad i andra sammanhang kallats för potentiellt undvikbar oönskad händelse. Akut reoperation Akuta reoperationer utförs på misstanke om allvarlig komplikation. Eftersom det i tidigt skede är farligare att fördröja operationen än att göra en negativ exploration förekommer alltid en andel, i storleksordningen %, av sådana öppna eller laparoskopiska reoperationer, där ingen komplikation i buken kan påvisas. Även dessa reoperationer föranleder dock en komplikationsregistrering och svårighetsgradering blir definitionsmässigt även för dessa minst grad 3b. Det är tveksamt om rapporteringen varit korrekt om en klinik men en rimligt stor operationsvolym aldrig rapporterat akut reoperation. Akuta reoperationer för en komplikation ska skiljas från revisionsoperationer där den obesitaskirurgiska grundprincipen ändras/revideras. Dessa operationer sker vanligtvis i ett senare skede och gäller inte tidiga komplikationer. 32

33 English summery This is the first report from the Scandinavian Obesity Surgery Register (SOReg) for It covers the number of surgeries performed, type of surgery and early (within 6 weeks) complications. All clinics that perform bariatric surgery in Sweden report to SOReg In underwent bariatric surgery in Sweden. This is slightly less than the number of patients operated on in 2012, which in turn was slightly less than 2011 when the number of bariatric procedures peaked at 8500 after a fast expansion. It is not clear if the present number of operations represent a steady state. There is still an unacceptable difference in the number of bariatric procedures performed in the different county councils in Sweden. The lowest number of surgeries was done in Gotland (14 per inhabitants) and the most were done in Skåne (137 per inhabitants). The mean number for the whole of Sweden was 78 per inhabitants. The most common procedure is Roux-en-Y gastric bypass (92 %). There is an increase in the number of sleeve gastrectomy (6 %). Most procedures are done laparoscopically (98 %) and the rate of conversions to open surgery is very low (<1 %). The mean hospital stay and operating time continues to decrease. The mean hospital stay is 1.8 days and operating time 67 min. The number of patients that suffer from a complication to the surgery continues to decrease. Approximately 3 % suffer from a severe complication. Less than 1 % (0.85 %) suffer from a leakage and 1.65 have a bleeding complication that requires an active treatment. Death after the surgery is uncommon (0.04 % within 30 days of the surgery). All surgical clinics follow clinical guidelines. More than 90 % of patients undergo preoperative dieting in order to reduce complications of the surgery and 99 % of patients are prescribed antibiotic and anti-thrombotic prophylaxis. This report does not only report results for all of Sweden. Data are reported for each surgical clinic in hope that the increased transparency will encourage work to further improve the results 33

34 Kommande rapporter från SOReg Nästa rapport Del II av Årsrapport 2013 kommer att fokuseras på långtidsresultat som effekt på vikt, samsjuklighet och långtidskomplikationer. Del III av Årsrapporten kommer under hösten och ska gälla hälsorelaterad livskvalitet. Hittar du fel eller konstigheter i rapporten eller har synpunkter på dess innehåll låt oss veta så att vi kan rätta och förbättra! Maila till soreg@orebroll.se 34