Årsrapport SOReg 2014
|
|
- Ann Ulrika Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Årsrapport SOReg 2014 Del 2 Uppföljning, viktförändringar, förändring av samsjuklighet, långsiktiga komplikationer och kvalitetsindikatorer på kliniknivå. Årsrapporter volym 6:2 version 2 Rapporten kan laddas ner från SORegs hemsida:
2 Sammanfattning Detta är andra av tre delar av SORegs årsrapport som publiceras Denna del fokuserar på resultat från 2014, men innehåller också resultat från registrets start Följande områden belyses: hur väl patienterna följs upp vad som händer med deras vikt i ett femårsperspektiv effekten på deras samsjuklighet långtidskomplikationer kvalitén på registerdata Data redovisas helt transparent på kliniknivå, men för olika uppföljningsvariabler även på landstingsnivå, eftersom detta till stor del är ett lednings och politiskt ansvar. För 1-årsdata finns uppgifter om operationer, två år och för fem år operationer. Nästan alla landets opererande enheter har en acceptabel till mycket god uppföljning av det tidiga postoperativa skedet. Det betyder att man har en god kontroll av de tidiga direkt operationsrelaterade komplikationerna. I snitt följdes % av patienterna upp vid den s.k 6-veckors kontrollen. Spridningen mellan klinikerna är från 39 % till 100 % och ett tio-tal kliniker har anledning att förbättra sina uppföjningsrutiner i detta avseende. Även 1-års uppföljningen är ganska bra med över 85 procents uppföljning. Här finns det dock kliniker som behöver förbättra sina rutiner. Först efter ca 2 år har de allra flesta patienternas viktnedgång stannat av och det är ur ett medicinskt och patientperspektiv rimligt att uppföljningen åtminstone till den tidpunkten sköts av obesitaskirurgiskt kunnig personal. Men många kliniker har inte fått resurser eller tilldelats ansvar för denna uppföljning varför också uppföljningsfrekvensen i registret efter 2 år är endast 63,7 % (61.6 % för opår 2012) med en stor spridning. En grupp av kliniker har mycket låga siffror och dessa tillhör framförallt Region Skåne. En annan grupp kliniker lyckas följa mer än 85 % av sina patienter. Viktminskningen efter operationen redovisas med flera olika mått. Allmänt kan sägas att den s.k. duodenal-switch metoden, som använts på en mindre grupp extremt feta, ger störst viktnedgång. Även gastric bypass ger en stor viktnedgång som står sig till den s.k 5- årskontrollen. Den på senare tid allt vanligare gastric sleeve operationen har en lägre viktnedgång än gastric bypass, och har ännu inga tillförlitliga 5-års siffror. Fetmakirurgi har en mycket kraftfull effekt på fetmasjukdomens samsjuklighet. T.ex. har ännu 5 år efter en gastric bypass cirka två tredje delar av alla patienter förbättrats till den grad så att de kan sluta med alla mediciner mot diabetes. Även effekterna på hypertoni och sömnapné och blodfettsrubbning är stark. Cirka var sjätte patient har efter fem år utvecklat järnbrist och även detta är en signal om att bättre uppföljning behövs. En omfattande registrering av andra specifika komplikationer under åren närmast efter obesitasoperationen visar att sådana finns hos ca var tionde - 2 -
3 patient. Komplikationsmönstret skiljer sig något åt mellan olika operationsmetoder, kön och åldersgrupp. För tarmvred, en på senare tid uppmärksammad långtidskomplikation, pågår i registrets regi forskning i syfte att på sikt kunna minska denna risk. Ett omfattande arbete med att säkerställa kvalitén av registerdata, bl.a. genom att jämföra uppgifter i registret med uppgifter i patientjournal görs. Vid en första sådan runda av klinikbesök med slumpmässigt urval av 1020 patienter från landets alla opererande enheter var 98 % av studerade variabler korrekta. En andra runda av klinikbesök har påbörjats och samma höga riktighet av data återfinns även då. Registret har påbörjat arbetet med att utveckla specifika kvalitetsindikatorer i syfte att på kliniknivå förbättra kvalitén. Dessa kvalitetsindikatorer presenteras i slutet av rapporten. Den tredje delen kommer att huvudsakligen handla om livskvalitets- och återinläggningsanalyser. Den beräknas vara klar i november
4 Innehåll Sida Sammanfattning 3 Uppföljning 5 Viktutveckling 16 Effekt på fetmans följdsjukdomar 39 Långtidskomplikationer 50 Genusperspektiv 59 Är uppgifterna i SOReg korrekta? 59 Kvalitetsindikatorer på kliniknivå 61 Nästa del av årsrapporten 65 English summary 67 Förkortningar DS duodenal switch GB gastric banding GBP gastric bypass SG sleeve gastrectomy BMI Body Mass Index (kg/m 2 ) Datauttaget som ligger till grund för denna rapport har gjorts den 13 april och 1 juni 2015 Tabellernas och figurernas numrering är en fortsättning av nummerserien i del 1 av årsrapporten. Version 2: Avsnittet Uppföljning sid 5 15 har uppdaterats , eftersom fel insmugit sig i den första versionen. Datauttaget har därmed automatiskt uppdaterats till
5 Uppföljning Uppföljning efter obesitaskirurgi är väsentlig av flera skäl. Patienten kan ha drabbats av någon komplikation som behöver åtgärdas. Alla patienter behöver kosttillskott med B12- vitamin och kvinnor med menstruation utvecklar ofta järnbristanemi. De flesta har olika följdsjukdomar av sin fetma, som oftast visserligen blir bättre, men som ändå kan behöva monitoreras på olika sätt. Slutligen fungerar fetmakirurgi genom en förändring av livsstil vad gäller ätande och fysisk aktivitet. Kontinuerlig kontakt med professionellt stöd postoperativt kan många gånger understödja denna livsstilsförändring. *I tabellerna för uppföljning har för Blekinge alla operationer med s.k. Aspire-metod exkluderats Tidig uppföljning I tabell 26 redovisas andelen patienter där det finns en registrering för s.k. 6-veckors uppföljning. Uppföljning avser tiden 0-30 dagar eller hela det primära vårdtillfället om det är längre än 30 dagar och täcker in den period där huvuddelen av allvarliga kirurgiska komplikationer uppträder. SORegs styrgrupp har tagit ställning och angett att det är ett rimligt kvalitetskrav att 100 % av alla patienter som opereras för fetma följs upp i den tidiga postoperativa perioden (6 veckors kontroll). Det är även den period där den opererande kliniken har uppföljningsansvaret oavsett var patienten bor. Uppföljningsgraden för den tidiga postoperativa perioden har alltid varit hög i SOReg. Tyvärr ser det ut som den försämrats en aning under sista året. Alla kliniker som inte uppnår 95 % uppföljning efter en så stor operation som en obesitasoperation måste se över sina rutiner. Långsiktig uppföljning I tabell visas andelen patienter, opererade olika år och deras uppföljningsandel för 1-2- och 5-årsuppföljning. Tomma rutor betyder att kliniken inte utförde obesitaskirurgi eller ännu inte registrerade i SOReg Ett rimligt målvärde är att minst 90 % av patienterna har följts upp ett år efter operationen av en enhet med erfarenhet av obesitaskirurgi. I det amerikanska ackrediteringssystemet är minimikravet för att få benämnas Center of Excellence en uppföljning på minst 75 %
6 Tabell 26: Andelen patienter som följts upp 6 veckor efter operationen, klinikvis uppdelning samt i serier efter operationsåret finns i tidigare årsrapport. n = antalet op resp år. Sorterad i fallande ordning för uppföljning op 2010 op 2011 op 2012 op 2013 op 2014 n op % f.u n op % f.u n op % f.u n op % f.u n op % f.u Falun , , , , ,0 Gävle , , , , ,0 Nyköping , , , , ,0 Sensia, Luleå 1 100, , ,0 Trollhättan , , , , ,0 Västervik 20 95, , , , ,0 Norrköping 53 96, , , , ,5 Örebro/Lindesberg , , , , ,5 CFTK, Sthlm , ,5 Uppsala , , , , ,2 Capio S:t Göran, Sthlm , , , , ,9 Hudiksvall 53 90, , , , ,8 Aleris, Skåne , , , , ,7 Aleris, Motala 8 100, , , , ,5 Lund/Landskrona , , , , ,5 Skövde , , , , ,5 Västerås 51 98, , , , ,1 Blekinge 82 97, , , , ,0 Danderyd, Sthlm , , , , ,9 Torsby , , , , ,9 Ersta, Sthlm , , , , ,8 SU/Östra , , ,8 Mora , , , ,5 Östersund 93 97, , , , ,4 Sundsvall , , , , ,9 Norrtälje , , , , ,8 Värnamo 87 98, , , , ,6 Carlanderska Gbg , , , , ,3 BC Sophiah., Sthlm , , , , ,2 Varberg , , , , ,7 Sunderbyn, Luleå , , , , ,6 Södertälje , , , , ,6 Västra Frölunda, Gbg , , , , ,0 Borås , , , , ,6 Lycksele , , , , ,4 Kalmar , , , , ,1 Sahlgrenska, Gbg , , , , ,8 SÖS, Sthlm , , , , ,5 NCK, Östergötland , ,2 Ax.Med., Simrish , ,1 Ljungby 86 97, , , , ,0 Växjö , , , , ,4 Österlenkir., Simrish , ,0 Aleris, Sabbatsb.,Sthlm , , ,3 BC Skåne , , , ,5 Eksjö , , , ,0 RIKET , , , , ,9 (Datauttag ) - 6 -
7 Tabell 27: 1-års uppföljningar för olika operationsår. Sorterad i fallande ordning för 2013 op op 2010 op 2011 op2012 op 2013 n op % f.u n op % f.u n op % f.u n op % f.u n op % f.u Sensia, Luleå ,0 Falun 64 78, , , , ,9 Eksjö , , , ,5 Västra Frölunda, Gbg 35 97, , , , ,8 Västervik 20 75, , , ,7 Aleris, Motala 8 87, , , ,4 Capio S:t Göran, Sthlm , , , , ,6 Aleris, Skåne , , , ,7 Blekinge , , , , ,5 Skövde , , , , ,3 Norrköping , , , , ,3 BC Skåne , , , , ,8 Örebro/Lindesberg , , , , ,3 Mora 27 81, , ,4 Varberg 81 74, , , , ,3 SU/Östra , ,3 Västerås 62 95, , , , ,3 Danderyd, Sthlm , , , , ,8 Borås 8 100, , , , ,7 Trollhättan 31 90, , , ,7 Kalmar , , , , ,8 Gävle , , , , ,2 CFTK, Sthlm ,0 Nyköping , , , , ,9 Ersta, Sthlm , , , , ,7 Hudiksvall , , , , ,5 Lund/Landskrona , , , , ,3 Värnamo , , , , ,9 Carlanderska Gbg , , , , ,0 Torsby , , , , ,9 Sahlgrenska, Gbg , , , , ,3 Sundsvall , , , , ,1 Södertälje , , , , ,7 Norrtälje , , , , ,8 Östersund , , , , ,3 Lycksele , , , , ,0 Sunderbyn, Luleå , , , , ,6 Uppsala , , , , ,9 BC Sophiah., Sthlm , , , , ,8 Ax.Med., Simrish ,6 SÖS, Sthlm , , , , ,1 NCK, Östergötland 16 68,8 Ljungby 8 100, , , , ,1 Österlenkir., Simrish ,8 Växjö 2 50, , , , ,1 Aleris, Sabbatsb.,Sthlm 68 94, , , ,6 RIKET , , , , ,6 (Datauttag ) - 7 -
8 Tabell 28: 2-års uppföljning för olika operationsår. Sorterad i fallande ordning för op op 2010 po 2011 op 2012 n op % f.u n op Värde n op Värde n op Värde Eksjö , , ,2 Värnamo , , , ,9 Örebro/Lindesberg , , , ,7 Västra Frölunda, Gbg 35 91, , , ,2 Skövde , , , ,7 Falun 63 65, , , ,1 Södertälje , , , ,7 Capio S:t Göran, Sthlm , , , ,1 Aleris, Motala 8 75, , ,2 Danderyd, Sthlm , , , ,1 Norrtälje , , , ,4 Mora 27 88, ,8 Kalmar , , , ,8 Västervik 20 55, , ,6 Ersta, Sthlm , , , ,5 Norrköping , , , ,0 Torsby , , , ,7 Nyköping , , , ,1 Östersund , , , ,1 Sundsvall , , , ,8 Hudiksvall , , , ,8 Lund/Landskrona , , , ,8 Lycksele , , , ,7 Blekinge , , , ,7 Borås 8 87, , , ,7 Carlanderska Gbg , , , ,1 BC Skåne , , , ,0 Varberg 81 1, , , ,5 SU/Östra ,3 Uppsala , , , ,2 Sahlgrenska, Gbg 686 7, , , ,9 Trollhättan 31 83, , ,4 Ljungby 8 100, , , ,8 Sunderbyn, Luleå , , , ,7 SÖS, Sthlm , , , ,6 BC Sophiah., Sthlm , , , ,7 Västerås 61 1, , , ,2 Gävle , , , ,3 Aleris, Skåne , , ,9 Växjö 2 50,0 28 7,1 41 2,4 66 3,0 Aleris, Sabbatsb.,Sthlm 68 66, , ,9 26 0,0 KS, Sthlm , , ,6 RIKET , , , ,3 (Datatuttag ) Fem-års uppföljning är en utmaning för svensk obesitaskirurgi. Traditionellt har de kirurgiska klinikerna överfört det fortsatta uppföljningsansvaret till primärvård 1 eller 2 år efter operationen. Fem-års uppföljningen har införts av två skäl: för att få bättre långsiktig kunskap om effekterna av den givna vården och som en kontroll på hur väl uppföljningen fungerar i öppenvården. Ett extra kontakttillfälle skulle kunna vara ett incitament för - 8 -
9 förbättrat omhändertagande från vårdens sida men också innebära en påminnelse till patienterna själva om ett ökat egenansvar för denna uppföljning. Registret kan inte sätta upp något normerande målvärde för 5-års uppföljning eftersom flera landsting inte ersätter klinikerna eller anslår några medel för detta, men man kan se att några kliniker har klarat av att följa upp mer än tre fjärdedelar av sina patienter. Tabell 29: 5-årsuppföljningar för patienter op Endast kliniker som registrerat i SOReg före 2010 redovisas. Fallande ordning. op n op % f.u Värnamo ,8 Östersund ,2 Kalmar ,5 Norrköping ,5 Danderyd, Sthlm ,1 Västra Frölunda, Gbg 34 76,5 Norrtälje ,6 Hudiksvall ,0 Capio S:t Göran, Sthlm ,6 Skövde ,4 Södertälje ,3 Uppsala ,9 Ljungby 8 62,5 Sundsvall ,3 Örebro/Lindesberg ,1 Torsby ,1 Falun 63 58,7 Ersta, Sthlm ,9 Sunderbyn, Luleå ,3 Blekinge ,2 SÖS, Sthlm ,2 Nyköping ,1 Varberg 80 43,8 Västerås 60 41,7 Sahlgrenska, Gbg ,3 Borås 8 37,5 Gävle ,7 BC Sophiah., Sthlm ,6 Carlanderska Gbg ,8 Lycksele ,4 BC Skåne ,8 Lund/Landskrona ,9 KS, Sthlm 198 6,6 Aleris, Sabbatsb.,Sthlm 67 0,0 Växjö 2 0,0 RIKET ,3 (Datauttag ) Vägrar uppföljning Ett vanligt problem i obesitaskirurgi är att patienter uteblir från uppföljning. Orsakerna till detta är dåligt studerade, men vi vill i årets årsrapport uppmärksamma problemet med hjälp - 9 -
10 av tabell 30. I registret registrerar man hur uppföljningen skett. Det sker vanligast som ett besök hos obesitassjuksköterska eller läkare, men kan också genomföras med mail eller telefon. Men man kan också registrera om patienten uteblivit trots upprepade försök. Tabell 30: Andel av patienterna där man uppgivit att patienten uteblivit trots upprepade försök vid olika uppföljningstillfällen. Sorterade i fallande ordning för 1 års uppföljning. 6 v 1 år 2 år 5 år Ax.Med., Simrish. 14,4 25,8 1,9 Österlenkir., Simrish. 23,2 22,8 4,2 SÖS, Sthlm 3,1 21,0 37,8 53,4 Sunderby, Luleå 0,5 14,8 42,6 51,0 Uppsala 0,9 12,8 19,9 17,8 Torsby 1,8 12,4 17,2 34,6 Södertälje 6,3 9,9 17,5 29,5 Sundsvall 2,6 9,3 18,3 28,3 Trollhättan 0,9 8,9 20,0 Ersta, Sthlm 3,0 8,8 19,9 26,4 Danderyd, Sthlm 4,9 8,7 12,5 17,8 Lycksele 3,1 8,6 12,9 35,9 Borås 2,3 8,3 19,5 60,0 Sahlgrenska, Gbg 2,4 7,8 14,9 45,3 Carlanderska, Gbg 4,7 7,6 21,6 65,4 Norrtälje 2,2 7,4 10,1 10,4 CFTK, Sthlm 0,2 6,9 1,7 Östersund 1,8 6,5 7,5 13,0 Lund/Landskrona 1,2 6,2 11,6 9,5 BC Skåne 2,9 6,0 32,1 28,0 BC Sophiahem., Sthlm 4,3 6,0 11,1 16,9 Växjö 1,0 5,3 0,0 Hudiksvall 3,0 5,1 14,8 20,2 Kalmar 2,8 4,8 6,8 11,7 Aleris, Motala 1,3 4,8 12,5 Ljungby 1,1 4,6 10,8 Värnamo 4,4 4,6 7,7 13,5 SU/Östra 1,7 4,5 30,2 Mora 0,3 4,4 9,6 Gävle 0,2 4,3 13,4 19,0 KS, Sthlm 0,3 4,3 9,1 11,1 Skövde 0,7 3,8 5,4 14,2 Aleris, Skåne 1,5 3,8 14,7 Blekinge 0,3 3,6 21,3 41,7 Västerås 2,1 3,6 10,2 16,1 Nyköping 1,4 3,5 18,9 39,9 Västervik 3,1 3,0 7,9 Örebro/Lindesberg 0,8 2,9 3,9 28,4 Norrköping 0,4 2,7 9,8 16,7 Capio S:tGöran, Sthlm 0,7 2,7 2,2 6,5 Aleris, Sabb. Sthlm 1,0 2,1 Falun 0,0 2,0 6,9 22,7 Varberg 1,9 0,8 12,8 53,9 Eksjö 0,0 0,4 0,5 Västra Frölunda 0,9 0,0 0,7 4,5 Sensia, Luleå 0,0 0,0 NCK, Östergötland 0,0 0,0 RIKET 2,6 7,1 15,0 26,3-10 -
11 Orsakerna till det uteblivna besöket kan naturligtvis ligga helt hos patienten t.ex att han/hon mår så bra att man tycker att besöket inte är nödvändigt, eller att man skäms över att man åter gått upp i vikt och därför uteblir, eller vilket är förvånansvärt vanligt, inte har råd med sjukhusbesök. I några fall spelar helt säkert reseavstånd in. Uppföljning kan även ha skett i primärvård eller hos en privatläkare som inte registrerar i SOReg. Men orsaken kan också bero på sjukvården som har misslyckats att få patienten att förstå värdet av dessa uppföljningar (kontroll/åtgärder av samsjuklighet, stöd i livsstilsförändring, supplementering av mineraler och vitaminer, åtgärd av komplikationer m.m.). Medan man inom t.ex handel lagt ner omfattande forskning på hur man ska få kontakt med och intressera och motivera kundkontakt är vården generellt mycket ignorant mot sådan kunskap. Skillnaden mellan olika kliniker är för stor för att man bara ska kunna avfärda problemet med utebliven uppföljning genom att skylla på patienterna. Det finns ett antal kliniker, både privata och landstingsdrivna, som slutat med obesitaskirurgi (Aleris Sabbatsberg, Gällivare, KS Huddinge). Dessa kliniker har också upphört med sitt ansvar för fortsatt omhändetagande. Detta är ur ett patientperspektiv oacceptabelt och är ytterligare ett exempel på hur patienter med fetma är en undansatt patientgrupp. Ett undantag är Eksjö, som under 2014 har saknat kirurger för att operera obesitas men har tagit ansvar för fortsatt uppföljning. Länsvis redovisning av uppföljningarna. Ansvaret för uppföljning långsiktigt ligger oftast på opererande klinik, men långtifrån alltid eftersom landstingen ibland gör upphandlingar av operationer utanför landstingsgränserna och patienter blir opererade utanför sitt landsting genom vårdgarantiregler. Den långsiktiga uppföljningen även av dessa patienter är i sista hand ändå ett ansvar för den offentliga landstingsvården. I figur 14 visas andelen patienter som följts upp 1 år efter operationen. Patienterna är redovisade efter sitt mantalsskrivningslän och uppdelade efter årtalet för operationen
12 Figur 14: Uppföljning 1 år efter operationen. Länsvis, alla operationsmetoder, opererade 2012 resp 2013, andel (%) samt övre 95-%-konfidensintervall. (Version 2) Gotland Östergötland Dalarna Örebro Jönköping Blekinge Kalmar Halland Södermanland Västra Götaland Stockholm Gävleborg RIKET Värmland Skåne Jämtland Västernorrland Västerbotten Västmanland Norrbotten Uppsala Kronoberg I figur 15 visas samma sak som i föregående figur men för patienter som följts upp två år efter operationen. De är följaktligen opererade år 2011 och Flera landsting har som system att endast följa patienterna under det första postoperativa året. Efter detta är tanken att patienternas husläkare/distriktsläkare ska ansvara för uppföljningen. Detta är inte medicinskt optimalt, eftersom viktnedgången i många fall inte stabiliserats och det finns fortfarande behov av stöd till patienterna. Landets primärvård har begränsad erfarenhet av de specifika obesitaskirurgiskt relaterade problemen. Det är inte heller realistiskt att tro att landets primärvård kommer att registrera i SOReg. Det har ibland funnits uppenbara brister i landstingens upphandlingar av operationer, där man glömt att i upphandlingen reglera former för uppföljningen
13 Figur 15: Uppföljning 2 år efter operationen. Länsvis, alla operationsmetoder, opererade 2011 resp 2012, andel (%) samt övre 95-%-konfidensintervall. (Version 2) Jönköping Örebro Dalarna Stockholm Kalmar Östergötland Värmland Västernorrland Jämtland Södermanland Gotland Blekinge Västerbotten RIKET Uppsala Västra Götaland Norrbotten Gävleborg Halland Västmanland Kronoberg Skåne Tyvärr kan vi notera en alldeles för dålig 2-årsuppföljning och som framgår av figur 13 är det en stor variation mellan landstingen. Dessa uppgifter har vi valt ut som en viktig kvalitetsindikator som också redovisas i Öppna Jämförelser 2014 och Vi vill på detta sätt sätta press på beslutsfattare inom vården så att resurser tilldelas för denna verksamhet
14 Figur 16: Uppföljning 5 år efter operationen. Länsvis, alla operationsmetoder, opererade , andel (%) samt övre 95-%-konfidensintervall. Jämtland Gotland Jönköping Kalmar Örebro Uppsala Östergötland Värmland Stockholm Västernorrland RIKET Dalarna Kronoberg Västra Götaland Blekinge Södermanland Gävleborg Norrbotten Halland Västmanland Västerbotten Skåne op Uppföljning av kvinnor och män Av tabell 31 framgår att män följs upp i lägre omfattning än kvinnor. Denna skillnad kan ses på riksnivå för 15 av 16 mätpunkter (operationsår och uppföljningstidpunkt). Beror det på att män inte vill komma på besök eller beror det på att våra mottagningar är mer anpassade för kvinnliga patienters behov? Det finns anledning för alla kliniker att fundera över vad man kan göra för att förbättra uppföljningen av män
15 Tabell 31: Andel uppföljda män och kvinnor olika operationsår och olika uppföljningstillfällen. Riksnivå. Förutom medelvärde visas övre och nedre värde för det 95- %-konfidensintervallet. op år op op 2010 op 2011 op 2012 op 2013 op 2014 kön Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M n op veckors uppföljda % 94,9 93,9 96,4 95,1 97,4 96,5 97,5 96,2 96,4 96,8 94,4 96,3 övr CI 95,3 94,3 96,8 95,6 97,7 96,8 97,8 96,6 96,8 97,2 94,9 96,6 nedr CI 94,5 93,4 96,0 94,7 97,1 96,1 97,2 95,8 96,0 96,5 94,0 95,9 1 - års uppföljda % 85,1 81,7 88,4 85,2 90,7 88,9 89,7 85,4 87,0 85,2 övr CI 85,8 82,4 89,0 85,9 91,2 89,5 90,3 86,1 87,7 85,9 nedr CI 84,4 80,9 87,8 84,6 90,1 88,2 89,1 84,7 86,4 84,5 2 - års uppföjda % 64,5 61,9 65,2 58,6 68,3 64,5 64,6 59,2 övr CI 65,4 62,8 66,2 59,6 69,2 65,4 65,5 60,2 nedr CI 63,5 60,9 64,3 57,7 67,4 63,5 63,6 58,3 5-års-uppfölda % 52,2 48,4 övr CI 53,2 49,4 nedr CI 51,3 47,4 Av tabell 31 och övriga tabeller på uppföljning framgår en ökande uppföljningsfrekvens för 1- års uppföljningen under de tre senaste åren jämfört med de tre första. Däremot visar andelen 2-års uppföljda inte samma tydliga tendens att öka. Dessutom verkar uppföljning som skulle ske under 2014 vara något lägre än föregående år. Ny figur: Andel uppföljda för olika operationår vid olika uppföljningstillfällen 100,0 90,0 80,0 70,0 % follow-up 60,0 50,0 40,0 30,0 6w 1 y 2 y 5 y 20,0 10,0 0,0 Year of operation
16 Viktsutveckling Spelar graden av viktnedgång någon roll? Att förbättra patienternas hälsotillstånd är det primära målet för bariatrisk kirurgi. Att åstadkomma viktminskning är ett sekundärt underordnat mål. Förbättringen av hälsotillståndet gäller flera olika aspekter: förtida död, samsjuklighet som diabetes, högt blodtryck, ofrivillig barnlöshet och en lång rad andra somatiska tillstånd. För många patienter är fetmans negativa effekter på psykosocial livskvalitet eller förmågan att röra sig, att kunna gå och förflytta sig det största problemet. Det finns sannolikt flera olika mekanismer som orsakar de förbättringar man ser i alla dessa tillstånd. Flertalet sammanhänger med kroppens metabolism, energibalans och olika hormonella förändringar. Exempel på detta är den minskade insulinresistensen som följd av det minskade totala kroppsfettet. Andra orsaker är förstärkta utsöndringsmönster av olika mättnadssignaler från magtarmkanalen. För vissa av tillstånden råder en proportionalitet mellan förbättringen i samsjuklighet och viktnedgången. Exempel på detta är livskvalitetsförändringarna, förmågan att röra sig och smärta i kroppsbärande leder. För effekten på andra följdtillstånd har det diskuterats om det finns en tröskel för effekterna. I de följande figurerna och tabellerna illustreras viktnedgången för de viktigaste operationsmetoderna samt för de patienter som revisionsopererats. Figurerna visar medelvärdet samt plus eller minus en standard deviation för grupperna vid preoperativ utvärdering någon månad före operationen dvs. innan preoperativ viktnedgång initierats, vid 1-, 2- och 5-års kontrollen. I tabellerna finns förutom medelvärde och standard deviation övre och undre värdet för medelvärdets 95-%-konfidensintervall. Hur mäts viktnedgång? Eftersom patienter har olika vikt, längd och grad av övervikt innan operation finns det inget enkelt och i alla sammanhang användbart sätt att beskriva viktnedgång. Det oftast använda sättet är % excess weight loss (%EWL) vilket innebär att man anger hur stor andel av den preoperativa övervikten som förlorats. Eftersom man vanligtvis använder BMI för att beskriva över- och undervikt har %EWL allt oftare bytts ut mot %-excess-bmi-loss, %EBMIL. Då övre gränsen för normalt BMI är 25 får man formeln: (preopbmi aktuelltbmi)*100/(preopbmi 25). Ett alternativ som ibland betraktas som lika robust som %EBMIL är procentuell viktförändring av den preoperativ vikten, dvs en beräkning som inte tar hänsyn till BMI. I SOReg visar vi därför viktförändringar på flera olika sätt: Absoluta värden för vikt i kg Viktminskning i kg % ändring av preoperativ övervikt (%EBMIL) % ändring av preoperativ vikt Absoluta BMI-värden
17 Fig 17: Kroppsvikt (kg % SD) över tid för olika operationsmetoder 200 Kg GBP SG DS år postop Tabell 32: Kroppsvikt vid olika tillfällen, Kg Preop 1 år 2 år 5 år medel SD medel SD medel SD medel SD GBP 121,8 20,77 83,1 16,64 82,7 17,04 88,5 18,76 SG 114,0 25,64 85,3 22,33 94,9 25,45 * DS 169,6 27,18 102,3 21,64 95,6 20,42 97,1 18,23 GB 121,2 21,35 105,2 19,82 104,1 18,86 109,7 20,00 Rev.op 114,2 26,65 88,8 18,76 89,2 19,50 90,3 19,80 övreci nedreci övreci nedreci övreci nedreci övreci nedreci GBP 122,0 121,6 83,3 82,9 82,9 82,4 89,1 88,0 SG 115,2 112,9 87,0 83,6 99,1 90,7 * DS 172,6 166,7 105,0 99,6 98,7 92,6 103,3 91,0 GB 123,8 118,7 107,7 102,6 106,9 101,4 115,9 103,4 Rev.op 115,4 113,0 89,7 87,8 90,4 87,9 92,7 88,0 * n<25 Fig 18: Procentuell ändring av kroppsvikt i jämförelse med ursprungsvikt 0-10 % viktminskning GBP SG DS år postop
18 Tabell 33: Relativ förändring av kroppsvikt (% av preopvikt) 1 år 2 år 5 år medel SD medel SD medel SD GBP 31,7 7,64 32,1 8,91 27,9 10,07 SG 26,0 8,70 24,9 11,21 * * DS 39,8 8,36 43,8 9,35 41,7 9,36 GB 13,1 8,35 13,5 9,49 9,9 14,00 rev-gbp 21,1 12,61 20,7 13,45 17,4 15,78 nedre nedre nedre övreci övreci övreci CI CI CI GBP 31,8 31,6 32,2 32,0 28,2 27,6 SG 26,6 25,3 26,8 23,1 * * DS 40,8 38,7 45,2 42,4 44,8 38,6 GB 14,2 12,0 14,9 12,1 14,3 5,5 rev-gbp 21,8 20,5 21,6 19,9 19,3 15,6 *n<25 Fig 19: Ändring av övervikt uttryckt som %EBMIL 100 % excess-bmi-loss GBP SG DS år postop 5 Tabell 34: Ändring av övervikt uttryckt som %EBMIL 1 år 2 år 5 år medel SD medel SD medel SD GBP 80,8 22,74 81,1 24,33 69,6 26,44 SG 78,1 31,97 65,1 34,59 * * DS 72,0 16,43 79,0 16,71 76,8 18,07 GB 33,8 21,29 35,2 24,21 24,7 32,12 Rev-GBP 57,0 129,95 57,3 137,18 46,8 175,72 övreci nedreci övreci nedreci övreci nedreci GBP 81,05 80,56 81,49 80,80 70,42 68,82 SG 80,50 75,62 70,81 59,47 * * DS 74,09 70,01 81,52 76,49 82,86 70,71 GB 36,68 30,99 38,89 31,50 34,81 14,65 Rev-GBP 63,86 50,12 66,07 48,57 67,47 26,16 * n<
19 Fig 20: Ändring av BMI över tid, olika operationsmetoder 70,0 BMI 60,0 50,0 40,0 30,0 GBP SG DS 20,0 10,0 0, år postop Tabell 35: BMI vid olika tidpunkter Preop 1 år 2 år 5 år SD medel SD medel SD medel SD GBP 42,4 5,41 29,0 4,64 28,8 4,84 30,9 5,52 SG 39,8 7,25 29,7 6,51 33,1 7,87 * * DS 56,8 6,65 34,3 6,29 32,0 5,76 32,2 5,76 GB 42,1 5,50 36,5 5,28 36,2 5,50 37,9 6,48 rev-gbp 40,2 8,13 31,3 5,71 31,5 6,02 31,7 5,96 övreci nedreci övreci nedreci övreci nedreci övreci nedreci GBP 42,47 42,36 29,01 28,91 28,90 28,77 31,10 30,76 SG 40,13 39,45 30,19 29,20 34,38 31,79 * * DS 57,52 56,06 35,05 33,48 32,82 31,09 34,14 30,26 GB 42,74 41,42 37,25 35,84 37,07 35,39 39,97 35,90 rev-gbp 40,61 39,89 31,59 30,98 31,86 31,09 32,37 30,97 *n<25 Fig 21. Bukomfång (cm) vid olika tillfällen 175 cm bukomfång GBP SG DS år postop
20 Tabell 36: Bukomfång vid olika tillfällen och olika operationsmetoder, medelvärde, SD och 95-%-konfidensintervall Preop 1 år 2 år 5 år medel SD medel SD medel SD medel SD GBP , , , ,8 SG , , ,8 * * DS , , ,5 * * GB , , ,4 * * rev-gbp , , , ,2 övreci nedreci övreci nedreci övreci nedreci övreci nedreci GBP 126,7 126,4 95,6 95,2 95,8 95,3 100,8 99,4 SG 122,5 121,0 99,5 96,5 114,4 104,2 * * DS 152,2 145,9 112,6 106,1 110,6 101,0 * * GB 129,6 125,4 115,9 111,1 118,1 111,9 * * rev-gbp 124,6 122,7 102,1 100,2 103,0 100,5 105,7 100,2 * n<25 Utöver förändring av gruppens medeltal är spridningen viktig. En operationsmetod med stor spridning av viktresultat, även om medelvärdet har ett gynnsamt värde, brukar efter ett par år leda till sämre resultat än en operationsmetod med mindre spridning kring medelvärdet. Föregående figurer visar hur olika operationsmetoder skiljer sig åt vad gäller medelvärdet av viktförändring och spridningen för en standarddeviation. I motsvarande tabeller finns även det övre och nedre värdet för det 95- % -konfidensintervallet för medelvärdet. För fem år är för flera operationsmetoder ännu antalet patienter för lågt för att det ska vara meningsfullt att redovisa några värden
21 Fig 22: Andelen patienterna opererade med olika primära operationsmetoder fördelade i olika klasser av excess-bmi-loss, 1:<0%; 2: 0-24,99%; 3: 25-49,99%; 4: 50 74,99%; 5: 75 99,99%; 6: >100% av den preoperativa övervikten. 60 % av pat Prim-GBP Duodenal switch år 2 år 5 år år 2 år 5 år % av pat 60 % av pat Sleeve gastrectomy Gastric banding år 2 år 5 år år 2 år 5 år
22 Fig 23: Andelen patienterna opererade med olika primära operationsmetoder fördelade i olika klasser av relativ viktnedgång, % av preoperativ vikt. Kategorier på x-axeln: 0: <0%, 1: 0-9,9%, 3: 10-19,9%, 4:20-29,99%, 5:30-39,99%, 6:40 49,99%, 7: >50% 50 % av pat Primär gastric bypass år 2 år 5 år år 2 år 5 år Sleeve gastrectomy 40 Gastric banding år 2 år 5 år år 2 år 5 år
23 I internationell litteratur används vanligtvis uttrycket %EWL (excess weight loss) som uttryck för viktförändring. Ursprungligen användes för att bestämma övervikten den s.k. ideala vikten som definierades av Metropolitan Insurance Company life tables. Numera används BMI 25 kg/m 2 som definition av gränsen mellan normalvikt och övervikt och det korrekta begreppet är därför %EBMIL. Patienter med lägre preoperativa BMI uppnår lättare högre %EBMIL värden än patienter med högre BMI. Sambandet mellan relativ viktminskning (% av preopvikt) och %EBMIL illustrerades i förra årets årsrapport del II (fig 23). Viktnedgång klinikvis redovisning I följande tre tabeller har viktsförändringen uttryckt på tre sätt redovisats för 1, 2 respektive 5 år. BMI, %EBMIL och % viktminskning redovisas som medelvärde och SD. Kliniker som börjat registrera i registret efter 2013 för 1 års, 2012 för 2 års respektive 2009 för 5 års redovisning har exkluderats från tabellerna
24 Tabell 37: BMI, % EBMIL samt % viktminskning 1 år efter operation Antal BMI %EBMIL % viktminskn medel SD medel SD medel SD Ax.Med., Simrish ,4 3,84 88,7 22,09 33,9 7,21 Värnamo ,1 5,16 81,5 22,44 33,8 8,15 Blekinge ,5 3,75 87,6 20,32 33,8 6,99 Sundsvall ,4 5,00 79,9 20,68 33,5 7,95 Västervik ,9 4,77 81,7 22,34 33,4 8,35 Växjö 17 29,0 3,46 79,9 16,16 33,4 7,52 NCK, Östergötl. 6 22,2 2,16 137,6 34,50 33,2 6,71 Sunderby, Luleå ,7 4,66 83,2 22,26 33,2 7,46 Borås ,6 3,25 81,0 17,35 33,1 6,55 Aleris, Skåne ,7 4,61 83,1 21,81 33,1 7,31 Aleris, Motala ,4 3,47 87,0 20,88 33,0 6,59 Lund/Landskrona ,8 5,22 79,0 21,88 32,8 7,85 BC Skåne ,4 4,38 83,9 21,95 32,7 7,23 Eksjö ,4 3,96 82,8 20,49 32,6 7,35 Västerås ,0 3,82 79,2 19,58 32,6 7,83 Ljungby ,6 3,93 86,8 21,45 32,6 7,26 SU/Östra, Gtb ,0 3,54 79,0 18,66 32,5 7,35 Gävle ,5 4,35 77,9 20,73 32,4 7,75 Norrtälje ,3 4,18 83,9 20,98 32,4 6,97 Örebro/Lindesberg ,8 4,45 81,2 21,68 32,3 7,61 Norrköping ,3 5,52 77,6 22,76 32,3 7,31 Vä.Frölunda, Gtb ,1 3,95 78,2 20,62 32,2 8,16 Aleris, Sabbatsberg ,1 3,32 95,9 23,84 32,2 6,86 Kalmar ,4 4,74 83,4 24,37 32,1 8,19 Trollhättan ,3 3,53 77,4 17,97 32,0 7,35 BC Sophiah.,Sthlm ,3 4,50 84,6 24,19 31,6 7,46 Carlanderska, Gbg ,2 4,18 90,6 25,92 31,6 6,96 Danderyd, Sthlm ,7 4,62 82,0 23,00 31,6 7,68 Uppsala ,8 4,83 77,0 22,01 31,5 7,86 Varberg ,5 3,63 81,1 19,78 31,4 6,74 Södertälje ,1 4,62 80,1 22,37 31,4 7,32 SÖS, Sthlm ,4 4,24 82,7 21,62 31,4 7,14 Hudiksvall ,4 4,26 78,1 21,40 31,4 7,63 Cap.S:tGöran,Sthlm ,1 4,22 79,3 20,62 31,3 7,18 Torsby ,7 4,68 82,3 23,76 31,2 7,28 Skövde ,6 5,02 74,2 20,56 31,2 7,56 Sensia, Luleå 13 25,6 5,60 107,5 40,58 30,7 9,32 Östersund ,1 4,68 74,5 20,97 30,5 7,91 Nyköping ,9 4,99 76,2 23,41 30,3 7,96 Mora ,4 4,00 76,5 25,29 29,7 8,13 Falun ,3 5,55 70,8 22,50 29,6 8,71 Ersta, Sthlm ,8 4,64 75,1 22,07 29,4 7,60 KS, Sthlm 44 32,4 6,76 68,1 27,69 28,7 9,90 Sahlgrenska, Gbg ,1 5,37 70,0 21,94 28,6 8,36 Lycksele ,3 5,71 69,4 25,76 28,5 9,50 Österlenkir.,Simrish ,6 2,68 96,6 25,38 27,0 7,23 CFTK, Sthlm ,9 3,51 95,9 32,45 26,7 8,42 Riket ,0 4,69 80,6 22,89 31,6 7,70 (Datauttag )
25 Tabell 38: Relativ viktminskning efter 1 år (%EBMIL, antal observationer och medelvärde) olika operationsår. op op 2010 op 2011 op 2012 op 2013 n medel n medel n medel n medel n medel Aleris, Motala 7 78, , , ,7 Aleris, Sabb.,Sthlm 9 86, , ,0 9 95,3 Aleris, Skåne , , , ,8 Ax.Med., Simrish ,7 BC Skåne 40 78, , , , ,8 BC Sophiah., Sthlm 70 75, , , , ,8 Blekinge* 24 72, , , , ,8 Borås 2 67, , , , ,2 Capio S:tGöran, Sthlm 86 69, , , , ,1 Carlanderska, Gbg 37 72, , , , ,5 CFTK, Sthlm ,7 Danderyd, Sthlm , , , , ,8 Eksjö 25 90, , , ,1 Ersta, Sthlm , , , , ,9 Falun 8 64, , , , ,5 Gävle 21 67, , , , ,4 Hudiksvall 26 70, , , , ,7 Kalmar 16 60, , , , ,0 Ljungby 69 83, , , ,4 Lund/Landskrona 46 69, , , , ,9 Lycksele 25 53, , , , ,7 Mora 22 74, , ,8 NCK, Östergötland 6 137,6 Norrköping 35 71, , , , ,2 Norrtälje 40 74, , , , ,6 Nyköping 31 65, , , , ,4 Sahlgrenska, Gbg , , , , ,7 Sensia, Luleå ,9 Skövde 62 64, , , , ,3 SU/Östra , ,3 Sunderby, Luleå 25 71, , , , ,3 Sunderby, Luleå 25 71, , , , ,3 Sundsvall 32 69, , , , ,0 Södertälje , , , , ,8 SÖS, Sthlm 25 72, , , , ,5 Torsby 75 66, , , , ,5 Trollhättan 28 70, , , ,0 Uppsala 61 70, , , , ,7 Varberg 7 76, , , , ,1 Vä.Frölunda, Gtb 13 72, , , , ,8 Värnamo 35 62, , , , ,2 Västervik 15 76, , , ,6 Västerås 12 69, , , , ,6 Växjö 5 77,5 3 76,5 8 81,9 0 Örebro/Lindesberg , , , , ,5 Österlenkir., Simrish ,0 Östersund 25 65, , , , ,7 RIKET , , , , ,9 (Datatuttag )
26 Tabell 39: Andel patienter som förlorat minst halva sin övervikt efter 1 år, olika operationsår op op 2010 op 2011 op 2012 op 2013 n % n % n % n % n % Aleris, Motala 7 100, , , ,3 Aleris, Sabb.,Sthlm 60 98, , , ,0 Aleris, Skåne , , , ,0 Ax.Med., Simrish ,0 BC Skåne , , , , ,2 BC Sophiahemmet, Sthlm , , , , ,5 Blekinge , , , , ,4 Borås 8 100, , , , ,0 Capio S:tGöran, Sthlm , , , , ,4 Carlanderska, Gbg , , , , ,2 CFTK, Sthlm ,3 Danderyd, Sthlm , , , , ,0 Eksjö , , , ,4 Ersta, Sthlm , , , , ,6 Falun 47 87, , , , ,5 Gävle , , , , ,5 Hudiksvall , , , , ,5 Kalmar 91 84, , , , ,4 Ljungby 8 100, , , , ,6 Lund/Landskrona , , , , ,4 Lycksele , , , , ,7 Mora 22 86, , ,3 NCK, Östergötland 6 100,0 Norrköping , , , , ,7 Norrtälje , , , , ,9 Nyköping , , , , ,6 Sahlgrenska, Gbg , , , , ,7 Sensia, Luleå ,7 Skövde , , , , ,3 SU/Östra , ,2 Sunderby, Luleå , , , , ,9 Sundsvall , , , , ,6 Södertälje 98 89, , , ,7 SÖS, Sthlm , , , , ,8 Torsby , , , , ,8 Trollhättan 28 82, , , ,0 Uppsala , , , , ,8 Varberg 58 98, , , , ,8 Värnamo , , , , ,0 Västervik 15 93, , , ,7 Västerås 61 96, , , , ,3 Västra Frölunda 34 91, , , , ,0 Växjö 5 100, , ,0 0 Örebro/Lindesberg , , , , ,9 Österlenkir., Simrish ,2 Östersund 84 83, , , , ,3 RIKET , , , , ,5 (Datauttag )
27 Tabell 40: BMI, % EBMIL samt % viktminskning 2 år efter operation Antal BMI %EBMIL % viktminskn medel SD medel SD medel SD Växjö 3 28,2 3,96 84,8 18,15 38,9 9,13 Gävle ,8 4,69 82,1 21,99 34,7 8,63 Aleris, Skåne ,3 5,13 80,9 22,20 34,6 9,48 Värnamo ,9 5,18 82,7 23,11 34,4 8,70 Blekinge ,8 4,27 85,7 22,59 34,0 8,77 Sunderby, Luleå ,2 4,87 85,2 24,14 34,0 8,81 Västervik 64 28,4 4,53 83,3 22,88 33,9 9,11 Norrtälje ,7 4,26 87,2 22,49 33,9 7,96 BC Skåne ,0 4,64 86,2 22,53 33,8 8,05 Trollhättan ,5 4,13 81,6 20,94 33,5 8,86 Ljungby ,6 3,97 86,3 21,43 33,5 8,63 Aleris, Motala ,6 3,76 86,0 22,36 33,4 7,71 Aleris, Sabbatsberg ,5 3,10 100,5 25,40 33,3 7,00 Lund/Landskrona ,6 5,37 79,5 23,74 33,2 9,40 Sundsvall ,9 5,46 77,8 22,35 32,9 8,69 Eksjö ,5 4,55 82,1 25,31 32,7 9,58 Hudiksvall ,9 4,41 80,8 22,64 32,7 8,48 BC Sophiah.,Sthlm ,9 4,60 86,2 25,16 32,7 8,66 Carlanderska, Gbg ,6 3,99 93,4 25,98 32,6 7,62 Norrköping ,0 5,96 74,5 22,87 32,5 9,11 SU/Östra, Gtb 95 29,0 3,91 78,5 21,63 32,5 8,91 SÖS, Sthlm ,9 4,06 84,2 22,51 32,4 8,49 Borås ,2 3,79 77,9 21,72 32,3 8,60 Kalmar ,6 4,79 82,0 24,12 32,2 8,94 Uppsala ,2 4,98 79,4 23,43 32,1 8,86 Örebro/Lindesberg ,9 4,56 80,0 23,03 32,1 9,01 Torsby ,2 4,81 84,0 25,44 32,0 8,91 Cap.S:tGöran,Sthlm ,0 4,42 79,5 21,98 31,8 8,35 Varberg 30 27,9 3,31 81,9 22,70 31,8 9,43 Skövde ,2 5,02 75,3 22,24 31,7 8,88 Södertälje ,9 4,70 80,2 23,81 31,6 8,65 Vä.Frölunda, Gtb ,3 4,02 77,0 21,20 31,6 8,60 Danderyd, Sthlm ,8 4,71 80,9 23,87 31,3 8,68 Nyköping ,7 5,47 77,7 26,02 31,1 9,38 Ersta, Sthlm ,1 4,82 78,9 24,61 31,0 9,02 Västerås 78 29,3 4,35 75,9 24,61 30,4 9,77 Östersund ,3 4,89 72,9 21,94 29,7 8,55 Sahlgrenska, Gbg ,5 5,50 72,2 24,57 29,6 9,89 Mora 77 29,3 3,73 75,4 22,32 29,4 8,06 Falun ,6 5,76 68,8 23,09 29,2 9,77 Lycksele ,4 6,08 63,5 27,40 26,5 10,91 KS, Sthlm 36 33,2 8,32 58,5 45,09 26,0 16,49 Riket ,9 4,90 80,9 24,42 32,0 8,96 (Datauttag )
28 Tabell 41: Relativ viktminskning efter 2 år (%EBMIL, antal observationer och medelvärde) olika operationsår. op op 2010 op 2011 op 2012 n medel n medel n medel n medel Aleris, Motala 6 81, , ,1 Aleris, Sabb.,Sthlm , , ,1 Aleris, Skåne , , ,3 BC Skåne , , , ,3 BC Sophiah., Sthlm , , , ,3 Blekinge* 73 76, , , ,4 Borås 7 72, , , ,4 Capio S:t Göran, Sthlm , , , ,3 Carlanderska, Gbg , , , ,0 Danderyd, Sthlm , , , ,1 Eksjö 25 91, , ,7 Ersta, Sthlm , , , ,5 Falun 41 70, , , ,7 Gävle 18 74, , , ,8 Hudiksvall 44 76, , , ,4 Kalmar 97 71, , , ,0 Ljungby 8 101, , , ,6 Lund/Landskrona , , , ,9 Lycksele , , , ,9 Mora 24 73, ,2 Norrköping , , , ,9 Norrtälje , , , ,4 Nyköping , , , ,8 Sahlgrenska, Gbg 46 73, , , ,4 Skövde , , , ,6 SU/Östra ,2 Sunderby, Luleå 85 77, , , ,7 Sundsvall , , , ,9 Södertälje 89 81, , , ,2 SÖS, Sthlm , , , ,6 Torsby , , , ,1 Trollhättan 26 78, , ,7 Uppsala 88 73, , , ,7 Varberg , , ,5 Värnamo , , , ,4 Västervik 11 78, , ,4 Västerås , , ,2 Västra Frölunda 32 80, , , ,0 Växjö ,6 0 0 Örebro/Lindesberg , , , ,3 Östersund 81 67, , , ,6 RIKET , , , ,1 (Datauttag )
29 Tabell 42: Andel patienter som förlorat minst halva sin övervikt efter 2 år, olika operationsår op op 2010 op 2011 op 2012 n % n % n % n % Aleris, Motala 6 100, , ,0 Aleris, Sabb.,Sthlm 41 97, , ,0 Aleris, Skåne , , ,2 BC Skåne , , , ,5 BC Sophiah.,Sthlm , , , ,0 Blekinge* 65 89, , , ,0 Borås 6 85, , , ,1 Capio S:tGöran,Sthlm , , , ,0 Carlanderska, Gbg , , , ,4 Danderyd, Sthlm , , , ,5 Eksjö , , ,5 Ersta, Sthlm , , , ,5 Falun 30 73, , , ,0 Gävle 15 83, , , ,0 Hudiksvall 40 90, , , ,8 Kalmar 78 80, , , ,6 Ljungby 8 100, , , ,1 Lund/Landskrona , , , ,9 Lycksele 64 54, , , ,6 Mora 22 91, ,5 Norrköping 90 88, , , ,6 Norrtälje , , , ,9 Nyköping , , , ,6 Sahlgrenska, Gbg 37 80, , , ,9 Sensia, Luleå 1 Skövde , , , ,0 SU/Östra ,6 Sunderby, Luleå 74 87, , , ,3 Sundsvall 94 85, , , ,5 Södertälje 83 93, , , ,4 SÖS, Sthlm 91 88, , , ,2 Torsby , , , ,1 Trollhättan 25 96, , ,5 Uppsala 76 86, , , ,7 Varberg 7 77, , ,9 Värnamo , , , ,0 Västervik 10 90, , ,9 Västerås , , ,5 Västra Frölunda 28 87, , , ,4 Växjö Örebro/Lindesberg , , , ,7 Östersund 63 77, , , ,3 RIKET , , , ,8 (Datauttag )
30 Tabell 43: BMI, % EBMIL samt % viktminskning 5 år efter operation Antal BMI %EBMIL % viktminskn medel SD medel SD medel SD BC Skåne 39 29,2 4,73 78,9 25,75 32,6 10,48 Varberg 32 29,5 4,49 76,6 20,56 31,2 8,18 Norrtälje ,0 4,44 77,9 23,96 30,7 9,57 Västra Frölunda 23 29,5 4,75 74,8 27,80 30,0 11,22 Hudiksvall 78 30,3 4,16 72,3 20,25 29,9 8,08 Norrköping 81 33,3 5,99 65,3 22,74 29,9 9,85 Gävle 26 31,7 5,00 65,8 24,55 29,5 10,99 Värnamo ,9 6,40 69,0 27,63 29,3 10,08 BC Sophiah.,Sthlm ,1 4,49 82,4 26,71 29,0 9,38 Västerås 23 30,0 5,29 72,6 31,54 28,8 11,90 Örebro/Lindesberg ,3 5,26 68,5 24,70 28,6 10,19 Torsby ,6 5,27 71,3 25,46 28,3 9,53 Cap.S:tGöran,Sthlm ,1 4,76 68,4 22,35 28,3 9,27 Uppsala ,2 5,50 69,3 24,53 28,1 9,33 Södertälje 84 31,0 5,67 69,9 26,61 28,1 9,81 Blekinge 51 30,4 4,45 69,3 24,39 28,1 10,25 Sundsvall 73 33,2 6,82 64,2 22,80 27,8 9,27 Skövde ,3 5,32 68,4 25,17 27,7 9,64 Danderyd, Sthlm ,8 5,39 69,8 26,61 27,3 9,77 Sunderby, Luleå 51 31,8 5,72 65,7 28,15 27,2 10,27 Kalmar 62 32,0 4,39 63,4 22,44 27,0 9,53 Ersta, Sthlm ,1 5,50 68,1 27,22 26,9 9,81 SÖS, Sthlm 77 30,8 5,45 68,9 26,77 26,9 10,41 Sahlgrenska, Gbg ,8 6,03 65,0 27,72 26,5 11,34 Falun 36 32,4 6,42 62,0 29,70 26,0 12,67 Nyköping 85 32,4 6,21 62,8 27,64 25,9 10,80 Carlanderska, Gbg 53 30,0 6,07 73,5 32,87 25,8 10,27 Ljungby 2 27,8 4,41 81,0 31,18 25,6 5,71 Borås 3 35,3 1,69 49,5 18,96 23,7 13,02 Lund/Landskrona 24 33,9 6,69 54,0 27,05 23,6 13,96 Östersund 71 33,3 5,45 55,4 22,31 22,8 9,38 Lycksele 36 36,0 6,65 45,7 28,04 20,2 13,36 KS, Sthlm 2 33,2 5,86 51,3 26,53 19,1 7,63 Växjö Riket ,0 5,53 69,2 26,36 27,8 10,08 (Datauttag )
31 Tabell 44: Relativ viktminskning efter 5 år (%EBMIL, antal observationer och medelvärde) samt andel patienter som förlorat minst halva sin övervikt efter 5 år (högra kolumnen) n medel SD % BC Skåne 40 79,2 25,5 90,0 BC Sophiah., Sthlm ,0 27,6 89,7 Blekinge* 51 69,3 24,4 84,3 Borås 3 49,5 19,0 Capio S:t Göran, Sthlm ,8 22,5 76,6 Carlanderska, Gbg 57 72,3 32,1 80,7 Danderyd, Sthlm ,6 26,4 80,0 Ersta, Sthlm ,2 27,3 75,7 Falun 36 62,0 29,7 61,1 Gävle 26 65,8 24,5 73,1 Hudiksvall 78 72,3 20,2 88,5 Kalmar 70 63,0 22,4 80,0 Ljungby 4 76,7 23,7 100,0 Lund/Landskrona 24 54,0 27,0 54,2 Lycksele 36 45,7 28,0 41,7 Norrköping 81 65,3 22,7 76,5 Norrtälje ,9 24,0 88,5 Nyköping 85 62,8 27,6 64,7 Sahlgrenska, Gbg ,0 27,7 67,0 Skövde ,5 25,1 78,3 Sunderby, Luleå 52 65,8 27,9 71,2 Sundsvall 79 66,3 26,9 73,4 Södertälje 84 69,9 26,6 73,8 SÖS, Sthlm 79 68,5 26,7 73,4 Torsby ,3 25,5 81,5 Uppsala ,4 24,5 78,9 Varberg 33 76,2 20,3 93,9 Värnamo ,6 27,3 73,9 Västerås 24 72,0 31,0 79,2 Västra Frölunda 26 75,0 27,1 73,1 Växjö 0 Örebro/Lindesberg ,0 25,0 76,1 Östersund 73 55,5 22,0 64,4 RIKET ,2 26,4 77,3 (Datauttag ) Gastric bypass (GBP) GBP dominerar helt registret med ca 95 % av all bariatrisk kirurgi i Sverige (se tabell 3 del 1 av årsrapporten). Många kliniker utför endast denna metod. GBP har även i övriga världen varit den vanligaste operationsmetoden under flera år. Under de sista åren har SG vuxit i popularitet och blivit den vanligaste operationsmetoden i t.ex. USA. GBPs mycket dominerande ställning i Sverige har sannolikt två orsaker. Metoden är den mest väldokumenterade vad gäller resultat och har flest kontrollerade studier. Svensk obesitaskirurgi har alltid karakteriserats av att basera metodval och handlingsprogram på bästa möjliga evidens. Det andra skälet är att Sverige har en lång obesitaskirurgisk tradition ända sedan 70-talet med en sammanhållen kärna av kirurger som följt och i hög grad
Kort version av Årsrapport för SOReg med resultat t.o.m. 2012. Patientrapport
1 Kort version av Årsrapport för SOReg med resultat t.o.m. 2012. Patientrapport Målgrupp: patienter som överväger att, eller redan har, opererats för fetma och andra intresserade utan speciell medicinsk
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
WEBBTABELLER. Webbtabell 1. Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Webbtabell 2
WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell 8 Webbtabell 9 Webbtabell 10 Webbtabell 11 Webbtabell 12 Webbtabell 13 Webbtabell 14 Medelålder
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2012 8 896 (9,4 %) 3 854 kvinnor (8,8 %) 5 042 män (10,0 %)
Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län februari 2013 13 590 (7,9%) 6 120 kvinnor (7,6%) 7 470 män (8,1%) 3 900 unga 18-24 år
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av januari 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län januari 2014 13 042 (10,0 %) 5 586 kvinnor (8,9 %) 7 456 män
Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Agneta Tjernström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län september månad 2014 Fått arbete I september påbörjade 1 391 arbetssökande någon form
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
Fyra år med kapitalflytt
Fyra år med kapitalflytt En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar resultatet av fyra år med kapitalflytt till upphandlade försäkringsbolag inom tjänstepensionen ITP. Rapporten avser
Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%)
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län oktober 2012 12 560 (7,4%) 5 940 kvinnor (7,4 %) 6 620 män (7,4 %) 3 710 unga 18-24 år
Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Östra i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra Mellersta
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått
Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016 Fler övergångar till arbete i juli 2016 jämfört med juli 2015 Under juli påbörjade 498
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Småland med öarna i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
PPM-Trycksår 2015. Slutenvård, Våren 2015
PPM-Trycksår 2015 Slutenvård, Våren 2015 Bakgrundsdata, slutenvård Landsting Antal patienter Kvinna Man Antal riskpatienter Blekinge 293 127 166 51 Dalarna 477 253 224 103 Gotland 109 54 55 19 Gävleborg
Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade
Arbetsmarknadsläget januari 2014
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget januari 2014 47 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen påbörjade 47 000 personer någon form av arbete under januari. Det är drygt
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012
2012-04-16 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av mars 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser är fortsatt högt i Stockholms län. Totalt anmäldes under mars månad
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
Influensarapport för vecka 9, 2014
rapport för 9, 2014 Denna rapport publicerades den 6 mars 2014 och redovisar influensaläget 9 (24/2 2/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...
Mer information om arbetsmarknadsläget i Västmanlands län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm 11 oktober 2013 Marcus Löwing Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Västmanlands län september 2013 12 937 (10,3 %) 6 305 kvinnor (10,6 %) 6 632 män
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016
Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Årsrapport SOReg 2013 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer
Årsrapport SOReg 2013 Del 1 operationsstatistik, case mix och tidiga komplikationer Publicerad april 2014 Kan laddas ner från www.ucr.uu.se/soreg/dokument 1 Innehåll sid Sammanfattning 3 Operationsstatistik
Välkomna till BORIS-dagen 2012
Välkomna till BORIS-dagen 2012 BORIS Styrgrupp Jovanna Dahlgren Carl-Erik Flodmark Eva Gronowitz Sven Klaesson Jan Kowalski Martin Neovius Anders Ekbom Claude Marcus Viktoria Svensson Pernilla Danielsson
Riv 65-årsgränsen och rädda liv
och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag
Överviktskirurgi vid Carlanderska
Överviktskirurgi vid Carlanderska Välkommen till oss på Carlanderska! Att gå ner i vikt är svårt och våra förutsättningar att hålla en hälsosam vikt är mycket olika. Det är definitivt inget att skämmas
FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport
FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2015 SVERIGES SMÅHUS:
De ekonomiska effekterna av kvinnors företag i Sverige
De ekonomiska effekterna av kvinnors i Sverige Statistik från SCB:S RAMS-databas (2006 och 2008) och Tillväxtverkets rapport Det bortglömda andet. 1 Sverige 2006 120 938 262 244 549 317 534 56 584 686
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013
Blekinge, april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Det går fortsatt trögt för svensk ekonomi.
Kvalitetsregister ECT
Kvalitetsregister ECT Kvalitetsregisterkonferens Skånsk kvalitetskraft Kristianstad 2016-05-11 Martin Hultén Chefläkare Psykiatri Skåne Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Används vid svåra psykiska sjukdomar,
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Företagsamheten 2014 Örebro län
Företagsamheten 2014 Örebro län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...
Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!
Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa! Befolkningsutvecklingen i Stockholms län och riket år 1800 2010, index: 1800=100 1400 Stockholms andel av rikets befolkning: 1880: 7 % 2010: 22 % 1200
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Rapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Företagsamheten 2014 Västerbottens län
Företagsamheten 2014 Västerbottens län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västerbottens län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västerbottens län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2015 Öppenvård och sjukhus
Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 215 Öppenvård och sjukhus 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 213 215 Källa: Concise, e Hälsomyndigheten Linjen indikerar det
Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2014
Regeringsbeslut III:6 2015-03-05 S2013/8788/FS Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Uppdrag att utbetala medel för den s.k. kömiljarden utifrån uppnådda resultat under 2014 1 bilaga
Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport
Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-04-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling
Offer för vålds- och egendomsbrott 1978-2002
Kapitel 4: Brottsförebyggande åtgärder och försäkringsskydd 1 Offer för vålds- och egendomsbrott 1978-2002 Utdrag från rapport nr 104 i serien Levnadsförhållanden (SCB, 2004) Tabellunderlag till kapitel
Studieomdöme, behörighet och avbrott. i folkhögskolan 2008-2009
Studieomdöme, behörighet och avbrott i folkhögskolan 2008-2009 Folkhögskolorna utfärdar grundläggande behörighet för högskolestudier efter bedömning av dels antalet studieår, dels kunskaper i kärnämnen.
Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.
Brevutskick till väntande patienter
Brevutskick till väntande patienter Rapport från Vårdgarantiarbetet i Region Skåne, juni 2006 Bakgrund Genom en överenskommelse har staten och Sveriges Kommuner och Landsting enats om en långsiktig satsning
Årsrapport SOReg 2017
Årsrapport SOReg 2017 Del 2 Uppföljning, viktförändringar, förändring av samsjuklighet, långsiktiga komplikationer och kvalitetsindikatorer på kliniknivå. Årsrapporter volym 9:2 Rapporten kan laddas ner
Vårdgaranti och kömiljard uppföljning 2009 2011 Bilagor 9 11
Vårdgaranti och kömiljard uppföljning 29 211 Bilagor 9 11 Bilageförteckning: Bilaga 9: Landstingsprofiler Bilaga 1: Metoder för att mäta väntetider till återbesök Bilaga 11: Jämförelse av väntetider till
Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009
Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009 1 Sammanfattning 35 procent av de som är sambor har pratat igenom hur de vill att ekonomin ska bli om de skulle
Anne Denhov & Guy Karlsson. Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning
Anne Denhov & Guy Karlsson Tvång i öppenvård Patienter, permissioner och en ny lagstiftning FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm 2008 2008 FoU-enheten Psykiatri Södra Stockholm Stockholms Läns Sjukvårdsområde
Influensarapport för vecka 4, 2016 Denna rapport publicerades den 4 februari 2016 och redovisar influensaläget vecka 4 (25 31 januari).
Influensarapport för 4, 2016 Denna rapport publicerades den 4 februari 2016 och redovisar influensaläget 4 (25 31 januari). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2
Konkurrensutsättning. -Var god dröj...
Konkurrensutsättning -Var god dröj... Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Konkurrensen i kommunerna 3 Konkurrensen i landstingen 8 1 Konkurrensutsättning var god dröj Sammanfattning I denna rapport görs
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010
1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013
Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013 Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010
Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010 Bilder 2-10 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter
Solna 2010-01-26 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Uppdrag Valmyndigheten skall årligen redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
MSB 18-årsundersökning 120815
MSB 18-årsundersökning 120815 Disposition 1. Syfte och mål med undersökningen 2. Om undersökningen 3. Fördelning av svar i riket 4. Resultat 5. Jämförelser mellan län 6. Resultat per län Syfte och mål
Nystartade företag första kvartalet 2010
Nystartade företag första kvartalet 2010 Innehållsförteckning Ökning i antal nystartade företag första kvartalet 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2009 kvartal 1 2010 efter branschgrupp
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Sanktioner 2010. Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Sanktioner 2010 Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010 En rapport från Miljöförvaltningen Christin Furuhagen & Linda Karlsson Augusti 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Rapport Förebyggande hembesök 2011
Planerat startdatum: 2007 Planerat slutdatum: Beställare: Marita Everås, chef för särskilda funktioner, Hemvårds. Uppdragstagare: Anneli Bjärnhag, Enhetschef, Hemvårds. Rapport Förebyggande hembesök 2011
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska Ungefär en tredjedel av de som bor i de fyra nordligaste länen (34 procent) vill ha någon form av nya regioner (figur
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Migrationsverket uppdras att särskilt utvärdera hur de införda idkontrollernas effekter på migrationsinströmningen har påverkat
Kopia Regeringsbeslut II:4 2016-06-09 Ju2016/04463/PO Justitiedepartementet Adressater: Se bilaga 1 Uppdrag till länsstyrelserna, Migrationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten,
11 september. Andreas Mångs, Analysavdelningen. 612 fler än för 24. samma period ökat med 18,4. Arbetsförmedlingen
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 11 september 2013 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, augusti 2013 12 624 (7,3 %) 5 948 kvinnor (7,4
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer
Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer En uthållig innovationsmiljö: En region eller plats där företagen visar god konkurrenskraft och gör upprepade FoU-satsningar, vilket bidrar till
Abstrakt. Resultat. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Norrbottens län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Norrbottens län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige. 1 januari - 30 juni 2016. Rapport 2016:7
Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige 1 januari - 30 juni 2016 Rapport 2016:7 Halvårsrapport januari - juni 2016 Register för företag som utstationerar arbetstagare
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:
1 (6) Sammanhållen journalföring information till dig som möter patienter Detta är ett kunskapsunderlag om sammanhållen journalföring för dig som arbetar i vården. Underlaget innehåller en kort beskrivning
BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2015. Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2015 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Dalarnas län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Dalarnas län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Arbetsmarknadsläget i Kalmar län mars 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län mars 2016 Färre övergångar till arbete I mars 2016 påbörjade 1 062 personer av samtliga som var inskrivna
Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens
Rapport från Soliditet. Allt fler villaägare fast hos kronofogden September 2009
Rapport från Soliditet Allt fler villaägare fast hos kronofogden September 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden september 2009 Studien i sammandrag 363 515 svenskar över 16
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 januari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län december 2013 8 559 (9,1 %) 3 816 kvinnor (8,7 %) 4 743 män (9,5
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Jämtlands län?
Vad händer med utvecklingen av befolkningen i Jämtlands län? Göran Wikner Juni 2009 Konsekvenser av befolkningsutvecklingen i länets kommuner under de närmaste fem och tio åren Vad händer med utvecklingen
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård
Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård Mikael Selvin ¹, Kjerstin Almqvist ², Lars Kjellin ¹, Agneta Schröder ¹ 1) University Health Care Research Center, Faculty of Medicine and Health, Örebro
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
TNS SIFO Radioundersökningar Rapport II 2011. Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se TNS SIFO Radioundersökningar Rapport II 2011 Projektnummer 1521102 Ulf Haraldsson
I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal.
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 maj 2016 Anna Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget april 2016 Skåne län Statistiska centralbyråns senast publicerade statistik visar att det går fortsatt
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LINKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LINKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om