Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete

Transkript

1 Dnr LiÖ Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Brukardialogberedning 3 Johanna Sandberg Kerstin Aldstedt Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben September 2009

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Tack...4 Bakgrund och syfte... 5 Metod och genomförande... 6 Analys... 8 Bilden av god hälsa... 8 Kunskap om hälsa... 9 Ansvar för hälsan Synen på samhällsstöd Slutsatser och brukardialogberedningens reflektioner Slutsatser Brukardialogberedningens reflektioner

3 Sammanfattning Brukardialogberedning 3 har under vår och sommar 2009 genomfört fem fokusgruppsintervjuer kring ämnet landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Fokus har varit att samtala med barn och ungdomar samt i övrigt personer i olika socioekonomiska grupperingar. I de samtal som brukardialogberedningen fört med medborgare framkommer att bilden av god hälsa överlag kopplas till frånvaro av somatisk sjukdom; att vara fysiskt frisk. Endast ett fåtal har spontant berört hälsa som psykiskt och socialt välbefinnande. Efter en stunds samtal har dock några också lyft att hälsa kan vara psykiskt välbefinnande och flera framhåller i detta sammanhang betydelsen av sociala kontakter. På samma sätt som bilden av god hälsa ofta kopplas till fysiskt välmående är det också det som många anser påverkar om man har god eller dålig hälsa. I gruppen invandrarkvinnor avvek dock detta mönster här lyfte man tidigt i samtalet upp att hälsa handlar om både fysiskt och psykiskt välbefinnande. Av de samtal som förts är det tydligt att de allra flesta vet vad de ska göra för att förbättra sin fysiska hälsa. Det faktum att långt ifrån alla har hälsosamma levnadsvanor verkar därför inte bero på att det saknas kunskap om ohälsosamma levnadsvanor. I alla utom en av fokusgrupperna har medborgarna svårt att relatera till hälsoskillnader i befolkningen. På frågan om vad man tror hälsoskillnader beror på är det många som säger att de inte vet. Gruppen invandrarkvinnor avviker även här och framhåller tidigt i samtalet den egna ekonomins betydelse för hälsan. De flesta uppger att den information de får om hälsofrågor kommer från tidningar, TV och Internet och att informationen är lättillgänglig. Flera betonar att det är i barndomen som kunskapen om hälsan grundläggs. De flesta menar att ansvaret för hälsan handlar om ett individuellt ansvarstagande. Samtidigt kan vissa kommentarer från medborgarna tolkas som att det trots allt förutsätts ett utbyggt samhällsstöd som ska vara tillgängligt. Samhället har enligt flera trots allt har ett ansvar för att erbjuda stöd. Vari detta stöd ska bestå är det dock få som kan konkretisera. Det framkom att några som varit i kontakt med vården fått frågor kring levnadsvanor. Vissa är osäkra på vilket konkret stöd som finns. Flera betonar att när det gäller bra samhällsstöd så ska man börja med barnen. 3

4 Tack Brukardialogberedningen vill rikta ett varmt tack till alla som har delgivit oss erfarenheter, upplevelser och tankar beträffande frågor kring området Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Ett stort tack också till representanter och ansvariga från de verksamheter som vi kommit i kontakt med under arbetets gång. Ni har alla på olika sätt bidragit till resultatet av vårt arbete. Lars-Olof Johansson (C) ordförande Nicklas Andersson (S) vice ordförande Lotta Heelge (V) Torolf Nilzén (M) Birgit Pohjanen (S) Alf Lindgren (M) David Wenhov (FP) Johanna Sandberg och Kerstin Aldstedt (sekreterare/processtöd) 4

5 Bakgrund och syfte Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) ska utifrån ett medborgarperspektiv verka för en god hälsa hos befolkningen, att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån befolkningens behov. HSN:s fem beredningar för brukardialog har till uppgift att genom dialog med medborgare/brukare bidra med underlag till behovsanalyser, uppdrag och uppföljning. Varje beredning består av sju politiker och en sekreterare/processtöd. Samtliga brukardialogberedningsrapporter följer en gemensam disposition för att säkerställa en, utifrån medborgarperspektivet, bred och tydlig dialog med patienter och anhöriga. Beredningarnas kunskaper om befolkningens behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt underlag i behovsstyrningen och slutsatser och reflektioner från beredningens rapport inkluderas i behovsanalyserna. HSN har beslutat att under 2009 ge brukardialogberedning 3 i uppdrag att föra en fördjupad dialog med medborgare/brukare inom området landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Denna rapport är en sammanställning av det arbete som brukardialogberedning 3 genomfört utifrån ovan nämnda uppdrag. 5

6 Metod och genomförande Brukardialogberedning 3 (hädanefter kallad beredningen) ägnade sig inledningsvis åt intern kunskapsuppbyggnad. Folkhälsovetenskapligt centrums chef Jolanda van Vliet gav en introduktion till Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete i allmänhet och landstingets arbete i synnerhet. Annette Johansson, primärvårdschef i västra länsdelen berättade för beredningen om det praktiska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som bedrivs inom primärvården. På ett studiebesök på Kärna vårdcentral diskuterades hur man arbetar med de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna. Avslutningsvis gjordes ett studiebesök på Fenomenmagasinet, Gamla Linköping där landstinget arbetar med det befolkningsinriktade hälsofrämjande arbetet genom utställningen Hälsoäventyret som riktas till barn. Metod Beredningen har använt sig av fokusgrupper som metod för att få en bild av människors föreställningar, attityder, värderingar och upplevelser inom det område beredningen ska belysa. Fokusgrupp som metod har valts eftersom det ger en systematisk ansats till en dialog mellan politiker och medborgare/brukare och en djupare förståelse av vad människor upplever, känner, tycker och erfar. Det går inte att med fokusgrupper dra några generella statistiskt säkra slutsatser, den bild som ges i fokusgruppsintervjuerna omfattar bara de som faktiskt deltog i fokusgrupperna. Däremot kan man göra lösa generaliseringar och använda resultatet som utgångspunkt för reflektion. Fokusgruppsmetoden innebär att en mindre grupp samlas för att diskuterar ett givet ämne under ledning av en moderator. Varje intervjutillfälle varar i 1-1,5 timme. Intervjuerna genomförs som samtal kring ett antal frågor som rör det aktuella området. Intervjuerna/samtalen ska ha en öppen form där moderatorn inte ska styra samtalen, utan endast ställa följdfrågor. Beredningen använde inledningsvis mycket tid till att formulera användbara frågeställningar. Efter den första intervjun gjordes vissa justeringar av frågorna. Förutom gruppdeltagarna har det vid varje fokusgruppsintervju deltagit en eller två politiker samt en tjänsteman. En politiker har utsetts till moderator och lett samtalet utifrån frågemallen med följande frågeställningar: Vad tänker ni på när ni hör orden god hälsa? Vad är det som påverkar om man har god eller dålig hälsa? Vad beror hälsoskillnader på? (hälsoskillnader exemplifieras av moderator) Vem ansvarar för att vi har en god eller dålig hälsa? Vad kan man själv göra för sin hälsa? Var hämtar ni information om hälsofrågor? Vet ni vad det finns för stöd? Var får ni informationen ifrån? Vad behöver man för stöd av samhället? 6

7 Intervjupersoner/urval Beredningen enades om att fokusera på vad man anser vara särskilt viktiga grupper för landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete: barn/ungdomar och samt i övrigt personer i olika socioekonomiska grupperingar. Sammanlagt har 24 personer deltagit vid 5 olika intervjutillfällen. Grupperna rekryterades genom förfrågningar till personer inom verksamheter där dessa grupper finns samt genom egna kontakter. De fokusgrupper som genomförts är med: Småbarnsföräldrar, BVC Lyckorna, Motala Högstadieelever på Linghemsskolan, Linköping Arbetslösa inom kommunverksamheten REKO, Norrköping Tonåringar på fritidsgården Borgsmo i Klockartorpet, Norrköping Invandrarkvinnor i Linköping Beredningen har i detta uppdrag haft en tidsram på ett halvår och trots många förfrågningar var intresset för deltagande i fokusgrupper svalt. Beredningen nådde därför inte upp till så många fokusgruppsintervjuer som önskats. Trots att antalet fokusgrupper var få blev dock materialet tillräckligt, eftersom det var relativt samstämmiga svar. Svaren i gruppen med invandrarkvinnor avviker dock på några väsentliga punkter från övriga grupper. Denna grupp hade endast tre deltagare och det kan därför vara vanskligt att dra långtgående slutsatser av dessa svar. Det blev i samtliga fokusgrupper uppenbart att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för de flesta är abstrakt och något som få funderat kring eller har en uppfattning av. Svaren blev därför korta, spontana och ofta utan värdeladdning eller ideologisk färgning. Det kan på så sätt vara svårare att skapa dialog kring ett ämne med en bred målgrupp än i de fall där ämnet berör individerna direkt. 7

8 Analys Bilden av god hälsa I de samtal som brukardialogberedningen fört med medborgare framkommer att bilden av god hälsa överlag kopplas till frånvaro av somatisk sjukdom; att vara fysiskt frisk: Kroppen, hur man mår, vad man stoppar i sig., Lyssna på kroppen, sporta och promenera, Rör sig och motionerar, lever sunt. Några kopplade också hälsa till funktion, att kunna arbeta och göra vad man vill: Klara att göra det man vill, är frisk och kan jobba. Endast ett fåtal berörde spontant hälsa som psykiskt och socialt välbefinnande och ingen gjorde heller någon spontan reflektion kring andra påverkansfaktorer på hälsan än levnadsvanor. Det är intressant att det som många vetenskapliga studier lyft fram som de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa inte är det som medborgarna spontant själva tänker på som avgörande för deras egen hälsa. Efter en stunds samtal var det dock några som också lyfter att hälsa kan vara psykiskt välbefinnande: Hälsa är psykiskt också. Indirekt berör också några psykiskt välbefinnande som en hälsoaspekt: En del av att inte må dåligt är att ha ett socialt kontaktnät. Sen jag kom hit mår jag jättebra. Jag har kontakter och är jättepositiv. Jag har bågskytte också på fritiden, det är viktigt ( ) Bågskytteföreningen har betytt jättemycket, där är det mycket som är på gång och de frågar mig saker trots att jag inte har något ansvar eller så, När man stressar eller tänker mycket så tappar man orken, Jag har mycket problem hemma men lämnar dem när jag går hit och träffar mina kompisar här. Jag trivs här, Jag var arbetslös ett år och jag mådde så dåligt, Jobb är viktigt. Flera lyfter i detta sammanhang betydelsen av sociala kontakter och då framförallt de möjligheter till ett socialt nätverk som jobb skapar. Många av dem som lyfte jobb som viktigt för hur man mår hade också egna erfarenheter av att vara arbetslös eller ha föräldrar som varit arbetslösa. Gruppen med invandrarkvinnor avviker från ovanstående mönster. Där kom samtalet redan från början att handla om hälsa som en helhet, som inkluderar både fysiskt och psykiskt välbefinnande. På samma sätt som bilden av god hälsa som framkom i de flesta fokusgrupperna ofta kopplas till fysiskt välmående är det också det som många anser påverkar om man har god eller dålig hälsa: Mat, fysik, Om man gör något mot kroppen så skadar man sig själv, t.ex. alkohol, dricker man mår man dåligt, Se till att motionera någon gång i veckan, Inte äta för mycket och motionera, Mycket grönsaker, inte vara hela dagar utan mat. Den bild av hälsa som tidigare framkommit i fokusgrupperna berör i huvudsak betydelsen av levnadsvanor. Av de samtal som förts är det tydligt att de allra flesta vet vad de ska göra för att förbättra sin fysiska hälsa. Det faktum att långt ifrån alla har hälsosamma levnadsvanor verkar därför inte bero på kunskapsbrist. På så vis kan man dra slutsatsen att det kring området levnadsvanor inte är bristande information som är bakgrunden till att många alltjämt har ohälsosamma levnadsvanor. Det verkar finnas en diskrepans mellan vad man vet om hälsosamma levnadsvanor och att göra det levande i sitt egna liv: Egentligen äter man som man gör ändå, Man får mycket information, sen är det upp till en själv vad man gör. En intressant observation är att en grupp där nästan alla rökte inte nämnde just rökning som ohälsa men tog upp matvanor, fysisk aktivitet och alkohol. Det kan vara intressant att fundera kring orsaken till denna strutsmentalitet och hur hälso- och sjukvården ska förhålla sig till denna i bemötandet av patienter med ohälsosamma levnadsvanor. En orsak till strutsmentaliteten kan vara att individer- 8

9 na känner sig skuldbelagda eller att vissa känner att de inte har reella möjligheter att påverka framtiden och att de i nuläget har större bekymmer. Ett fåtal nämner också den omgivande miljön som en faktor som påverkar hälsan men som man inte kan ta ansvar för själv: luft, miljön, Avgaser blir man sjuk av, det kan man inte ansvara för själv. I alla utom en av fokusgrupperna har medborgarna svårt att relatera till hälsoskillnader i befolkningen. På frågan om vad man tror hälsoskillnader beror på är det många som säger att de inte vet. Efter att politikern som ställer frågorna exemplifierat med statistik över hälsan i länet och mellan olika samhällsgrupper är det flera som betvivlar de exempel som lyfts fram. Strukturella olikheter i hälsa är sannolikt något som de flesta inte känner till eller kan relatera till sin verklighet: Att jag skulle ha bättre hälsa för att jag har det bättre än andra, det känns konstigt att säga, Det skiljer inte så jättemycket, De har samma sjukvård så de borde ha det lika bra. Vadstena och Motala har samma miljö, vid vattnet, Det är dyrare i Kneippen än i Klockartorpet men man har samma förutsättningar för hälsa. Undersökningar kanske inte är så trovärdiga, när man vill få en bild av hälsan, ni kan ju inte påverka hälsan. Bilden av hälsa som fysisk hälsa och en individualisering av hälsoproblem får till följd att samhällets möjligheter att påverka människors hälsa av flera upplevs som begränsade. Gruppen invandrarkvinnor avviker dock även i detta avseende från övriga. I den gruppens samtal lyfts tydligt fram ekonomisk ojämlikhet som en faktor som kan påverka hälsan. Dels menar man att dålig ekonomi kan skapa mycket bekymmer och oro, som kan ge psykiskt sämre välbefinnande, dels kan det göra att man avstår från vård t ex tandläkarbesök. Nästan hälften av ens bekanta har inte råd att gå till tandläkaren! Trots att medborgarna i fokusgrupperna i de flesta fall inte kunde se strukturella skillnader mellan olika områden och samhällsgrupper, så kunde beredningen antyda skillnader mellan fokusgruppen i Linghem och fokusgruppen i Klockartorpet. I fokusgruppen i Linghem diskuterades stress som något påtagligt som påverkade dess medborgares hälsa. Nästan alla i gruppen hade också hälsosamma levnadsvanor. I fokusgruppen i Klockartorpet nämndes inte stress och det förekom flera personer med ohälsosamma levnadsvanor i gruppen. Kunskap om hälsa De flesta uppger att den information de får om hälsofrågor kommer från tidningar, TV och Internet: Aftonbladet, Söker på Google bara, Kanske kommer mycket från media, läser tidningar och TV. Alla uppger att informationen är lättillgänglig: Jag söker inte information, den finns där, Det står en lapp därute om vart man ska vända sig om man vill sluta röka. Även gruppen invandrarkvinnor uppger att informationen är lättillgänglig, men de källor man framhåller är vårdcentral, internet och bibliotek. Det framgår i fokusgruppsintervjuerna att kunskap om hälsa är något som de flesta anses bära med sig: Hälsa har man fått höra så mycket så det vet man nu, vad som är bra och dåligt, Vad som är bra eller dåligt, det har man ju växt upp med., Det är sunt förnuft, I uppväxten får man med sig det. Flera betonar att det är i barndomen som kunskapen om hälsan grundläggs och att kunskapen som man fått när man växte upp upplevs som beständig kunskap som följer med en genom livet. Det kan därför vara värt att fundera kring hur de arenor där barn vistas kan användas för att sprida kunskap om hälsa också till kommande generationer barn. 9

10 Det är också värt att reflektera kring den bild av hälsa som framkom hos de intervjuade och den uppfattning de själva har om sin egen kunskap inom området. Den bilden av hälsa som framkommit är framförallt den om betydelsen av fysisk hälsa. Kunskapen om hälsa är således till stor del begränsad till den kunskap som berör goda levnadsvanor och de flesta saknar en bredare medvetenhet, kunskap och förståelse av hur andra delar av deras livssituation påverkar hur de mår. Den förenklade och något onyanserade bilden av hälsa kan påverka människors förmåga att hantera sin egen ohälsa. Detta är särskilt angeläget att fundera kring när alltfler mår psykiskt dåligt och ska hantera denna situation utifrån den kunskap om hälsa som de har. Goda levnadsvanor är naturligtvis mycket viktigt för välmående, men en bred kunskap om vad som påverkar hälsan är också viktigt för att kunna förstå sitt problem och ta ett eget ansvar. Ansvar för hälsan De flesta menar att ansvaret för sin hälsa är ett individuellt ansvarstagande: Mycket ligger hos en själv, Jag bär mitt eget ansvar för mig själv, Sitt eget ansvar, till en viss del. Man kan förebygga mycket själv genom att röra på sig, äta bra och inte röka, Mycket är ens eget ansvar. De som är föräldrar nämner också sitt ansvar för barnens hälsa: Jag har ansvar för mina barns hälsa, har de feber så ska de vara hemma. Med ett stort ansvarstagande följer också en stor frihet att göra som man vill: Man bestämmer själv, God hälsa kan inte bestämmas av någon annan. Sen att det kommer en massa tips men man väljer själv, Alla gör ju det som själva får en att må bra, det är ju olika. Vissa vill åka skidor, andra vill sitta hemma i soffan och titta på TV. Samtidigt finns en ambivalens kring vad ansvar för sin hälsa innebär: Landstinget kan se till att allt finns men sen får man ta ansvar själv om man gör det. Det kan tolkas som om det individuella ansvarstagandet av vissa anses förutsätta ett utbyggt samhällsstöd. Synen på samhällsstöd Samtidigt som de flesta anser att det är man själv som har ansvar för sin hälsa, så lyfts det att samhället trots allt har ett ansvar för att erbjuda stöd: Ja, det ligger hos dig själv men hjälp måste finnas. Men man måste ju söka själv. Kommunen kan hjälpa till så man får en bra hälsa men det är ens eget ansvar, Kommunen kan hjälpa till så att det finns bra mat och ställen att motionera på, Är man sjuk är det vårdens ansvar. Annars är det en själv, sen måste man ju få hjälp om man inte klarar av det. Vari detta stöd ska bestå är det dock få som kan konkretisera. Många uppger att det finns goda förutsättningar att leva hälsosamt och särskilt lyfts goda möjligheter att utöva fysisk aktivitet: Hyresbostäder har ett ställe med gym och bastu, Gym, bowling och golf finns där jag bor. Få känner till eller kan identifiera vilket samhällsstöd det finns för att förbättra sin hälsa. Många relaterar samhällsstöd som något man får om man har problem och ser inte samhällets roll för att förebygga ohälsa: När man mår bra behöver man inget stöd av samhället, Jag som är frisk tycker allting funkar bra. I gruppen invandrarkvinnor finns å ena sidan uppfattningen att man har ett stort individuellt ansvar för sin hälsa. Å andra sidan menar några att samhället särskilt bör stödja t ex muslimska kvinnor som vill ägna sig åt simning och annan fysisk aktivitet, utan att några män är närvarande, eller stödja andra gemenskapsfrämjande insatser, eftersom många invandrare känner sig socialt isolerade. Flera i de olika grupperna betonar att när det gäller bra samhällsstöd så ska man börja med barnen: Börja med de små. Kanske vara på dem som är gravida och har problem så att de inte för över 10

11 det till sina barn, Man har mycket att tacka sina föräldrar om man har en bra hälsa, Ut med informationen i skolan, det är där man lär sig. Det framkommer också att några som varit i kontakt med vården fått frågor kring levnadsvanor: Jag har fått kunskap från min vårdcentral, broschyrer och sånt, I samband med vårdcentralsbesök. De frågar om man röker och sånt. Vissa är osäkra på vilket konkret stöd som finns: Jag har hört att tandläkaren till och med frågar om man röker om man har tandsten. Jag vet inte var man får hjälp, Jag har ingen aning om var jag ska vända mig. Om jag vill göra en grundlig koll, vart vänder jag mig då?. Det verkar finnas en medvetenhet om att hälso- och sjukvården ger påstötningar om ohälsosamma levnadsvanor. Vården har ett bra tillfälle att sprida hälsoinformation. Samtidigt kan arbetet utvecklas genom att ge ett individanpassat bemötande med tydlig uppföljning, så att insatser också ges i de fall det behövs eller att patienten hänvisas till en aktör som kan hjälpa. 11

12 Slutsatser och brukardialogberedningens reflektioner Slutsatser Den bild av hälsa som framkommit är framförallt den om betydelsen av fysiskt välmående. Kunskapen om hälsa är således till stor del begränsad till den kunskap som berör goda levnadsvanor och de flesta saknar en bredare medvetenhet, kunskap och förståelse av hur andra delar av deras livssituation påverkar hur de mår. Den egna ekonomins betydelse för hälsan har endast lyfts fram i gruppen med invandrarkvinnor. Goda levnadsvanor är naturligtvis mycket viktigt för välmående, men en bred kunskap om vad som påverkar hälsan är också viktigt för att kunna förstå sitt problem och ta ett eget ansvar. Detta är särskilt angeläget när alltfler lider av psykisk ohälsa. Medborgarnas bild av och kunskap om hälsa behöver fördjupas till att inte bara innefatta hälsosamma levnadsvanor utan också omfatta andra viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. De flesta anser att de själva har ett stort ansvar för sin egen hälsa. Trots det förutsätts att ett samhällsstöd ska finnas tillgängligt vid behov. Det verkar finnas en medvetenhet om att hälso- och sjukvården ger påstötningar om ohälsosamma levnadsvanor. Vården har ett bra tillfälle att sprida hälsoinformation. Samtidigt kan arbetet utvecklas genom att ge ett individanpassat bemötande med tydlig uppföljning så att insatser också ges i de fall det behövs eller att patienten hänvisas till en aktör som kan hjälpa. Hos vissa medborgare saknas kunskap om vilka samhällsstödjande insatser som erbjuds om man vill förbättra sin hälsa. Detta behöver förtydligas. Många anser att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska prioritera barn och ungdomar, både när det gäller information men också annat samhällsstöd. Brukardialogberedningens reflektioner I samtliga fokusgrupper blev det uppenbart att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är något som få funderat kring eller har en uppfattning av trots att kunskapen som finns betonar den stora betydelsen av detta arbete. Den bild som beredningen har fått under arbetet är att människor i allmänhet inte har reflekterat så mycket över vad begreppet hälsa innebär. Många anser nog att hälsa är motsatsen till sjukdom och har inte haft anledning att fundera på om t ex en sjuk person kan uppleva sig ha god hälsa. Det är därför en utmaning för hälso- och sjukvården att behålla fokus på det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet trots att det saknas en opinion bland medborgarna om att prioritera frågan. Strukturella olikheter i hälsa är något som de flesta inte känner till eller kan relatera till sin verklighet. Politikernas roll som företrädare och som ansvariga för den sammantagna hälsoutvecklingen i befolkningen blir i detta ljus extra viktig. 12