SOCIALPSYKOLOGI 1-30 HP

Transkript

1 Studiehandledning SOCIALPSYKOLOGI 1-30 HP i Kalmar Vårterminen 2010 Kursens kontaktperson (se sid 38)

2 If people define situations as real, they are real in their consequences. William & Dorothy Thomas Enokson, Drugge, Jonsson, Lalander, Röhl, Ståhl & Thunman, lnu 2010

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till kursen Allmänt om kursen Akademiska studier vad är det? Om studiernas upplägg och genomförande Att lära sig hur man själv lär Preliminärt schema Delkurs 1: Socialpsykologins grunder, 7,5 hp, vecka Delkurs 2: Att studera det mellanmänskliga, 7,5 hp, vecka Delkurs 3: Socialpsykologiska tillämpningar, 7,5 hp, vecka Delkurs 4: Samhället, medvetandet och jaget, 7, 5 hp, vecka Läromedelsförteckning Delkurs 1: Socialpsykologins grunder, 7,5 hp Delkurs 2: Att studera det mellanmänskliga, 7,5 hp Delkurs 3: Socialpsykologiska tillämpningar, 7,5 hp Delkurs 4: Samhället, medvetandet och jaget, 7,5 hp Kursplan Examinationsuppgifter (med reservation för eventuella förändringar) Delkurs 1: Socialpsykologins grunder, 7,5 hp Delkurs 2: Att studera det mellanmänskliga, 7,5 hp Delkurs 3: Socialpsykologiska tillämpningar, 7,5 hp Delkurs 4: Samhället, medvetandet och jaget, 7,5 hp Om skriftlig redovisning i socialpsykologi Riktlinjer för papers/uppsatser Några socialpsykologiskt intressanta webbadresser Köpa eller leta efter litteratur via webben Om socialpsykologiska begrepp Upplevelser av kursen Kontakter & frågor:

4 Välkommen till kursen Socialpsykologi,1-30 hp! Vi hälsar dig hjärtligt välkommen till heltidskursen Socialpsykologi 1-30 hp vid campus Kalmar och ser fram emot en lärorik, intressant och spännande termin tillsammans! Målet för kursen du valt att delta i är att ge dig som studerande inblick och kunskaper i socialpsykologisk teoribildning och tillämpning, för att du på så vis skall få en möjlighet att kunna förstå och bilda dig en uppfattning om förhållandet mellan individer, individ och grupp, samt individ och samhälle. Allmänt om kursen Kursen är uppdelad i fyra delkurs om vardera fem veckors heltidsstudier. Delkurs ett, Socialpsykologins grunder, är en introduktion till ämnet socialpsykologi, där du kommer att få tillfälle att studera och tillsammans med andra diskutera grundläggande perspektiv, teorier, begrepp och forskning inom det socialpsykologiska området. Perspektiv såsom: symbolisk interaktionism, etnometodologi och social konstruktionism. Teorier såsom: rollteori, utbytesteori, kognitiv teori och social inlärningsteori. Begrepp såsom: modernitet, socialisation, grupper och grupprocesser, avvikande beteende, attityder, makt och lydnad. Under delkurs två, Att studera det mellanmänskliga, är en introduktion och genomgång där du får möjligheten att studera och diskutera vetenskapsteoretiska frågor, kvalitativ och kvantitativ metodologi och forskning, samt kvalitativa och kvantitativa forsknings-processer. Delkursen innehåller också praktiska övningar i såväl kvalitativ som kvantitativ analys. Under delkurs 3, Socialpsykologiska tillämpningar, får du sedan möjligheten att inrikta dina studier på olika socialpsykologiska tillämpningar/teman såsom som socialisation, sociala och interpersonella relationer, kön, språk, kulturmöten, avvikande beteende, värderingar, karriärer, organisation, grupper och grupprocesser, att utveckla mänskliga resurser i organisationer, stigma, varande eller ägande inriktad livsstil och kommunikation. Teman kan variera år från år. I delkurs 4, Samhället, medvetandet och jaget kommer du dels att ges möjligheten att studera grundläggande socialpsykologiska perspektiv och teorier rörande relationen mellan samhället, medvetandet och jaget, dels själv reflektera och analysera samhälleliga processers inverkan på din egna personliga och sociala utvecklingen. Akademiska studier vad är det? I högskolelagen står det att: Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. (Högskolelagen kapitel 1, 9) När man är nybörjare vid universitetet har man ofta en förväntan på att studierna kommer att lära en att skilja på sant och falskt, rätt och fel. En tro på vetenskap som "det som förklarar verkligheten som den verkligen är". Med tiden inser man att fenomen beskrivs och förklaras på olika sätt, även i läroböckerna vid universitet och av de olika lärarna man som student möter. Det finns olika syn på vad som är sant, vad som är viktig kunskap och hur vi ska bedöma den. Som student innebär 4

5 det att du genom aktivt arbete kommer att göra personliga ställningstaganden grundade på argument för att kunna förstå centrala fenomen i det du studerar. Akademiska studier innebär med andra ord att du tränar dig i att anlägga ett kritiskt helhetsperspektiv, att du lär dig att analysera och ifrågasätta, men även att "höra" vad såväl medstuderanden som föreläsare har att berätta. Det är viktigare att du skaffar dig en övergripande förståelse och kan ta ställning till det du ser, hör och läser, än att du behärskar alla detaljer. Om studiernas upplägg och genomförande Under kursen kommer du enskilt och tillsammans med andra få möjligheten att utveckla grundläggande kunskaper i socialpsykologins grunder och få genomföra egna tillämpningar. Hur kommer detta att förverkligas i denna kurs? Vi som arbetar inom ämnet socialpsykologi vid Växjö universitet menar att bl a följande punkter är viktiga: Det är viktigt att ha såväl vardagliga som vetenskapliga utgångspunkter i inlärningsprocessen. Vi rekommenderar er att ta er egen vardag som er utgångspunkt, vilket vi hoppas kommer att bidra till att göra era studier meningsfulla. Detta eftersom ni utgår från egna erfarenheter som hjälper er i inlärningsarbetet i att söka förståelse i det ni studerar. Era studier kommer även att bli intressantare och roligare om ni också relaterar vad som händer i er vardag, på föreläsningar, laborationer, etc till vad ni exempelvis kan läsa om i tidningar, tidskrifter, skönlitteratur, höra på radio, se på TV eller film. Många tidnings- och tidskriftsartiklar, radio- och TV-program innehåller information som direkt eller indirekt kan relateras till era studier. Den grundläggande ambitionen är således att ni som studenter, genom olika slag av uppgifter skall efterfråga och på egen hand söka kunskap, genom att såväl enskilt som tillsammans med andra i en studiegrupp läsa, diskutera och skriva olika tematiska papers. Ambitionen är att ni på detta sätt dels får möjligheten att själva välja ambitionsnivå och delvis inriktning på era studier, dels skall få tillfälle att utveckla en förmåga till kritiskt analytiskt socialpsykologiskt tänkande. Det är viktigt att inlärningen är såväl individuell som gruppbaserad. Vi som arbetar i ämnet lägger upp de yttre ramarna för de olika kurserna, men det är du och medlemmarna i din studiegrupp som sedan själva styr en stor del av din/er inlärning. Detta innebär att ni inte nödvändigtvis kommer att ha lärt er samma saker som övriga kurskamrater. Detta beror till exempel på att ni som individer har era egna erfarenheter med er in i kursen. Likväl är kunskapsinhämtning något som är specifikt för varje individ. Ni kommer också att ha andra kunskaper än era kurskamrater beroende på vilka tematiska områden ni väljer att fördjupa er i. Självfallet stöds er inlärningsprocess av oss lärare genom föreläsningar, uppgifter, viss handledning och kommentarer av inlämnade uppgifter. Vi använder oss dock i mindre utsträckning av klassiska föreläsningar. Istället försöker vi tillämpa reflexiva och associativa föreläsningar. Litteraturstudier och denna studiehandledning kommer även de att hjälpa er i er inlärningsprocess. Examinationer sker företrädesvis genom skriftliga och muntliga redovisningar av olika examinationsuppgifter (se nedan), som vanligtvis genomförs i laborationer eller i seminariets form. Det är viktigt att ha tid för möte För att vi ska få bästa möjliga utbyte i lärsituationen krävs tid för möte inte bara i större eller mindre 5

6 grupper utan även tid för individuella kontakter. När ni läser litteraturen och arbetar med examinationsuppgifterna rekommenderar vi att ni träffas så ofta ni kan i studiegruppen, men även att ni aktivt använder er av e-post för att ta kontakt med såväl den egen studiegrupp som andra studeranden på kursen. På så vis kan ni ju enkelt "diskutera" och hjälpa varandra i studierna. Givetvis är ni även välkomna att kontakta oss lärare. Vi rekommenderar att ni i första hand gör det via e-post, då det ibland kan vara svårt att nå oss via telefon. Det är också viktigt att ha tid för kursens schemalagda möten (se schemat nedan för tider och salar), såsom föreläsningar, seminarier och laborationer. Särskilt viktiga anser vi seminarier och laborationer vara och därför är dessa obligatoriska (se schemat nedan för tider och salar). Alla seminarier och laborationer är det obligatorisk närvaro på. Vi har seminarier och laborationer i socialpsykologi därför att ni var och en dels skall få möjlighet att berätta och diskutera tillsammans med andra vad ni gjort, lärt er, haft svårigheter med, etc, dels få möjligheten att höra och diskutera vad andra har gjort, lärt sig, haft svårigheter med etc. Seminarierna och laborationerna är således inte obligatoriska pga att vi vill kontrollera er inlärning, utan för att ni som studeranden skall få möjlighet att lära ännu mer genom att dela med er av just er socialpsykologiska förståelse samtidigt som ni får ta del av andra studiekamraters specifika socialpsykologiska förståelse. De som inte kommer till seminarierna/laborationerna, utan giltiga skäl, kan tolkas vara ointresserade av såväl sitt eget som andras lärande. Eller kanske är det så att de inte vill dela med sig av vad de lärt, eller har de kanske inte tilltro till att andra medstuderanden har något viktigt att berätta. Vi vet inte. Anledningarna kan vara många. Det är viktigt att vara medveten om att det är du som student som äger din lärprocess Det är inte litteraturen eller personer i din omgivning som ska lära åt dig, men givetvis kan du lära mycket av andra. Att studera handlar dock i stor utsträckning om att själv lära sig att lära. Denna förmåga tränar du dig i dina studier vid universitetet. Du kommer med tiden att bli allt bättre på att förstå komplexa helheter, det vill säga att lära dig att organisera innehåll till helheter och att hela tiden bygga vidare på din förståelse genom att lära in nya saker. Att lära sig hur man själv lär Att studera vid en högskola och ett universitet innebär en hög grad av frihet och självständighet. Det är ert intresse, ert engagemang, er motivation, er självdisciplin och er förmåga att planera er tid som avgör hur väl ni lyckas med era studier. Att studera socialpsykologi innebär att ni själva kommer att vidareutveckla er i att lära. Ni är ansvarig för er egen såväl individuella som gemensamma utveckling. I kursen får ni hjälp att lära, men det är alltid ni som aktivt måste arbeta med att lära. Viktigt när ni lär er saker och ting är inte bara att ni lär er utan att ni också blir medveten om hur ni lär er. Goda råd och insikter i hur du bäst lägger upp och får mest ut av dina studier får du t ex i Bosse Angelöws bok Konsten att lyckas med sina studier, Stockholm: Natur & Kultur, För att lyckas så bra som möjligt med studierna är det också en fördel om ni gör en egen studie-/ arbetsplanering inför varje delkurs. För vidare information om detta se avsnittet Att tänka på vid arbetet i studiegruppen nedan. 6

7 ...man kan inte göra annat än fastställa var den oändligt långa vägen börjar och i vilken riktning den går. Att hävda någon som helst systematik och definitiv fullständighet skulle vara självbedrägeri minst sagt. Fullständighet kan här uppnås av den enskilde studenten endast i subjektiv mening, d.v.s. genom att han förmedlar alla iakttagelser han kunnat göra. Georg Simmel Kunskapen är en skattkista. Övning är nyckeln till den. Thomas Fuller 7

8 Preliminärt schema, vt 2010 Socialpsykologi, 1-30 hp i Kalmar Delkurs 1: Socialpsykologins grunder, 7,5 hp, vecka 3-7 OBS! Obligatorisk närvaro gäller på introduktioner, laborationer och seminarier under delkurs 1. Vecka Dag Tid Sal Innehåll Lärare 3 Må 18/ V1131K Introduktion & indelning i (val av) studiegrupper, samt introducerande föreläsning kring frågan: "Vad är socialpsykologi?" (Angelöw & Jonsson, kap 1) Ti 19/ V111K Föreläsning kring tankarna i Angelöw & Jonsson (kap 2) V2103 Föreläsning kring tankarna i Angelöw & Jonsson (kap 4-11) On 20/ V111K Föreläsning kring tankarna i Johansson & Lalander PL TJ TJ PL To 21/1 Fr 22/1 + tid för studiegrupperna att mötas, läsa och begrunda studiehäftet, och göra en studieplan för delkurs 1 4 Må 25/ V112K Föreläsning kring tankarna i Frykman & Löfgren Ti 26/ V112K Föreläsning kring tankarna i Frykman & Löfgren UD UD On 27/1 To 28/ V112K Laboration 1: Angelöw & Jonsson och Johansson & Lalander VR Fr 29/1 5 Må 1/2 Ti 2/ V112K Laboration 2: Frykman & Löfgren UD On 3/2 To 4/ V111K Föreläsning kring tankarna i Crisp & Turner (kap 1-3, Jaget, Social kognition, Attityder), se även Angelöw & Jonsson (kap 1, 2 & 8) TJ V111K Föreläsning kring tankarna i Crisp & Turner (kap 4-6 Grupprocesser, Social påverkan, Fördomar), se även Angelöw & Jonsson (kap 4-6) TJ Fr 5/2 8

9 Vecka Dag Tid Sal Innehåll Lärare 6 Må 8/2 Ti 9/ V112K Föreläsning kring tankarna i Crisp & Turner (kap 7 & 8, Aggression & Prosocialt beteende), se även Angelöw & Jonsson (kap 11) TJ V112K Föreläsning kring tankarna i Crisp & Turner (kap 9 &10 Tillhörighet & attraktion och Vänskap & kärlek), se även Angelöw & Jonsson (kap 5, 9, 10 & 11) TJ On 10/2 To 11/2 Fr 12/2 7 Må 15/2 Ti 16/ V111K Laboration 3: Crisp & Turner (kap 1-6), se även Angelöw & Jonsson (kap 1, 2, 4-6 & 8) On 17/ V112K Laboration 4: Crisp & Turner (kap 7-10), se även Angelöw & Jonsson (kap 5, 9, 10 & 11) TJ VR To 18/2 Fr 19/ V112K Examination/seminarium delkurs 1 UD/PL Lärare: Ulf Drugge (UD), Philip Lalander (PL), Vivian Röhl (VR) & Thom Jonsson (TJ) Delkurs 2: Att studera det mellanmänskliga, 7,5 hp, vecka 8-12 OBS! Obligatorisk närvaro gäller vid samtliga schemalagda tillfällen under delkurs 2! Vecka Dag Tid Sal Innehåll Lärare 8 Må 22/2 självstudier Molander Ti 23/ V112K Introduktion och inledande föreläsning om vetenskapsfilosofi, (Molander) PL On 24/ V112K Föreläsning om vetenskapsfilosofi, (Molander) UD To 25/2 Fr 26/2 9 Må 1/ V155K Redovisning & diskussion av Molander Gr A & Gr B PL/UD Ti 2/ V155K Föreläsning om metodologi & metod (Denscombe, Stukat & Ståhl) ZS On 3/3 9

10 Vecka Dag Tid Sal Innehåll Lärare 9 To 4/3 Fr 5/3 10 Må 8/3 Ti 9/ V202K Föreläsningar/laboration kvantitativ metodologi och metod (Denscombe, Stukat & Ståhl). Grupp A ; Grupp B ZS On 10/3 To 11/3 Fr 12/3 11 Må 15/ V111K Föreläsning om grundad teori (Guvå & Hylander) Ti 16/ V202K Föreläsningar/laboration grupp B: kvantitativ metodologi och metod. (Denscombe, Stukat & Ståhl) V202K Föreläsningar/laboration grupp A: kvantitativ metodologi och metod. (Denscombe, Stukat & Ståhl) ET ZS ZS On 17/3 To 18/3 Fr 19/3 12 Må 22/ V155K Seminarium (handledning) om grundad teori (Guvå & Hylander) Grupp A 10-12; Grupp B ET Ti 23/3 On 24/3 To 25/ V111K Seminarium/presentation mini-studie TJ Fr 26/ Inlämning av grundad teoristudie ET Lärare: Philip Lalander (PL), Zeth Ståhl (ZS), Elin Thunman (ET) & Thom Jonsson (TJ) 10

11 Delkurs 3: Socialpsykologiska tillämpningar, 7,5 hp, vecka OBS! Obligatorisk närvaro gäller på laborationer och seminarier under delkurs 3. Vecka Dag Tid Sal Innehåll Lärare 13 Må 29/ V111K Introduktion och föreläsning kring tankarna i Dimbleby & Burton TJ Ti 30/ V111K Föreläsning kring tankarna i de Swaan ZS On 31/3 To 1/4 Fr 2/4 HELGDAG 14 Må 5/4 HELGDAG Ti 6/4 On 7/ V112K Laboration: de Swaan ZS To 8/4 Fr 9/4 15 Må 12/ V112K Laboration: Dimbleby & Burton TJ Ti 13/ V112K Föreläsning kring tankarna i Igra UD On 14/4 To 15/4 Fr 16/4 Självstuider 16 Må 19/ V111K Laboration: Igra UD Ti 20/ V111K Föreläsning kring tankarna i Lalander & Johansson PL On 21/4 To 22/4 Fr 23/4 17 Må 26/ V155K Laboration: Lalander & Johansson Gr A & B PL Ti 27/4 On 28/4 To 29/4 Fr 30/ V112K Examination/seminarium delkurs 3 UD/PL Lärare: Ulf Drugge (UD), Thom Jonsson (TJ), Philip Lalander (PL) & Zeth Ståhl (ZS) 11

12 Delkurs 4: Samhället, medvetandet och jaget, 7, 5 hp, vecka OBS! Obligatorisk närvaro gäller på introduktionen och seminariet under delkurs 4. Vecka Dag Tid Sal Innehåll Lärare 18 Må 3/5 av Stier Ti 4/ V112K Introduktion och föreläsning kring tankarna i Stier On 5/ V112K Föreläsning och ev diskussion kring tankarna i Enokson TJ UE To 6/5 Fr 7/5 19 Må 10/5 Ti 11/ V112K Föreläsning och ev diskussion kring tankarna i Stevens TJ On 12/5 To 13/5 Fr 14/5 HELGDAG (kristihimmelsfärdsdag) Sjävlstudier 20 Må 17/ V112K Föreläsning/laboration kring tankarna i Enokson Ti 18/ V112K Föreläsning/laboration kring tankarna i Stevens & Stier UE TJ On 19/5 To 20/5 Fr 21/5 21 Må 24/5 inte vad vi beställt Ti 25/ V2203K Filmseminarrium TJ On 26/5 To 27/5 Fr 28/5 22 Må 31/5 Ti 1/6 On 2/6 To 3/6 Fr 4/ V112K Examination/seminarium delkurs 4 UE Lärare: Uffe Enokson (UE) & Thom Jonsson (TJ) 12

13 Var finns undervisningssalarna? Samtliga salar finns i hus Storken, Stagneliusgatan 14 Läromedelsförteckning för socialpsykologi, 1-30 hp OBS! Vi rekommenderar även att du tar del av annan litteratur, om du inte förstår vad kurslitteraturen säger eller om du vill fördjupa din kunskap. I biblioteket finns en mängd böcker och tidskrifter som kan vara av intresse för dig och som kan hjälpa dig att förstå mer, öka din kunskap. Vi vill även rekommendera att du själv ser till att beställa din litteratur i god tid till respektive delkurs börjar, då det inte finns någon bokhandel på universitetet och universitetsbiblioteket inte har mer än några få utlåningsexemplar av respektive bok. Delkurs 1: Socialpsykologins grunder, 7,5 hp ca sidor Angelöw, B & Introduktion till socialpsykologi Jonsson, T Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan 270 Crisp, R.J. & Essential Social Psychology Turner, R. N. London: SAGE, Frykman, J & Den kultiverade människan Löfgren, O Malmö: Glerups, senaste upplagan 240 Johansson, T & Vardagslivets socialpsykologi Lalander, P Malmö: Liber, Plus eventuella artiklar/artikelsamlingar Delkurs 2: Att studera det mellanmänskliga, 7,5 hp ca sidor Denscombe, M Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan 290 Guvå, G. & Grundad teori: ett teorigenererande forskningsperspektiv Hyllander, I. Stockholm: Liber, senaste upplagan 111 Molander, B Stukát, S Vetenskapsfilosofi - En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan Stockholm: Bokförlaget Thales, Statistikens grunder Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan 90 Ståhl, Z Kompendium Kvalitativa statistiska test

14 Kan erhållas till självkostnadspris via ämnet Plus eventuella artiklar/artikelsamlingar Delkurs 3: Socialpsykologiska tillämpningar, 7,5 hp ca sidor Dimbleby, R. & Oss emellan - Mellanmänsklig kommunikation Burton, G. Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan 308 de Swaan, A Igra, L Human Societies - an introduction London: Blackwell Publishers, Eller den svenska översättningen: Mänskliga samhällen på Arkiv förlag, 2003 Den tunna hinnan - mellan sorg och grymhet Natur & Kultur, Lalander, P & Ungdomsgrupper i teori och praktik Johansson, T Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan 230 Plus eventuella artiklar/artikelsamlingar Delkurs 4: Samhället, medvetandet och jaget, 7,5 hp ca sidor Enokson, U Stier, J Stevens, R (red.) Livspusslet. Tid som välfärdsfaktor Växjö: Växjö University Press, Identitet. Människans gåtfulla porträtt Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan 170 Att förstå människor. Socialpsykologiska aspekter på jag, medvetande och identitet Lund: Studentlitteratur, senaste upplagan 425 Plus artiklar/en artikelsamling 14

15 Kursplan för Socialpsykologi, 1-30 hp OBS! Den formellt gällande kursplanen kan du läsa eller ladda ner från kursens webbplats på men det huvudsakliga innehållet i kursplanen är: Fastställande, giltighet, inplacering på linjer Styrelsen för Institutionen för samhällsvetenskap har genom beslut fastställt kursplanen för Socialpsykologi, 1-30 hp. Kursen ges på heltid och kan läsas som fristående kurs eller ingå som del i olika utbildningsprogram. Kursplanen gäller från tills vidare. Benämning och poängtal Kursen benämnes Socialpsykologi och omfattar 30 hp på grundnivå, G1. Förväntade läranderesultat och innehåll Den studerande förväntas efter aktivt deltagande i kursen uppnått: inblick och kunskaper i grundläggande socialpsykologisk teoribildning och tillämpning, för att ge denne möjlighet att kunna förstå och bilda sig en uppfattning om förhållandet individ och samhälle. Kursen omfattar fyra delkurser: Delkurs 1: Socialpsykologins grunder, 7,5 hp Delkursen motsvarar 5 veckors heltidsstudier och är en introduktion till ämnet socialpsykologi, och består av föreläsningar och diskussioner som behandlar grundläggande socialpsykologiska perspektiv, teorier och begrepp. Delkurs 2: Att studera det mellanmänskliga, 7,5 hp Delkursen motsvarar 5 veckors heltidsstudier och är en introduktion och genomgång av vetenskapsteoretiska frågor, kvalitativ och kvantitativ metodologi och forskning samt kvalitativa och kvantitativa forskningsprocesser. Delkursen innehåller också praktiska övningar i såväl kvalitativ som kvantitativ analys. Delkurs 3: Socialpsykologiska tillämpningar, 7,5 hp Delkursen motsvarar 5 veckors heltidsstudier och består av föreläsningar och diskussioner av olika socialpsykologiska teoretiska och metodologiska tillämpningar. Teman (såsom socialisation, relationer, identitet, kön, kulturmöten, avvikande beteende, värderingar, karriärer, organisation, grupper och kommunikation) kan variera år från år. Delkurs 4: Samhället, medvetandet och jaget, 7,5 hp Delkursen motsvarar 5 veckors heltidsstudier och består dels av föreläsning och diskussioner av grundläggande socialpsykologiska perspektiv och teorier rörande relationen samhället, medvetandet och jaget, dels av de studerandes egna reflektioner av samhälleliga processers inverkan på den egna personliga och sociala utvecklingen. Undervisningsformer och läromedel Undervisningen kan bestå av föreläsningar, gruppdiskussioner, gruppövningar, laborationer och seminarier. Deltagande i gruppövningar, laborationer och seminarier, och sådana moment i undervisningen 15

16 som utgör kunskapskontroll är obligatoriska. Läromedel redovisas i separat läromedelsförteckning ovan. Förkunskaper För tillträde till kursen krävs endast allmän behörighet. Examinationsformer och betygssättning Bedömningen av de studerandes prestationer sker dels löpande under varje delkurs via aktivt deltagande i laborationer och seminarier av olika slag, dels skriftligen - vanligen då i slutet av varje delkurs. Examinationsuppgifter som lämnas in senare än ordinarie examinationstillfälle kan endast erhålla betyget godkänt. Vid betygssättningen under delkurs ett och tre används något av betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Vid betygssättningen av delkurs två och fyra samt vid skriftliga kompletteringar används något av betygen Godkänd eller Underkänd. Studeranden som ej blivit godkända vid ordinarie examinationstillfällen eller ej har varit närvarande (utan giltigt skäl) vid laborationer och seminarier, erbjuds möjligheten att lämna in skriftliga kompletteringar i nära anslutning till ordinarie examinationstillfälle. Kursbevis Studerande som med minst godkänt resultat genomgått kursen Socialpsykologi 1-30 hp kan på begäran erhåller kursbevis. 16

17 Att tänka på vid arbetet i studiegruppen Bilda först en studiegrupp om 3-5 personer. Meddela sedan oss skriftligen om vilka som ingår i gruppen, dvs för- och efternamn, adress, telefon och e-postadress. Var och en av er bör också snarast skaffa dig ett sk studentkonto. Som ny student behöver du i de flesta fall ha ditt studentkonto redan vid kursstart. Hämta ut ditt studentkonto gör du på Lnu.se via länken Ny student. Du kan även hämta ut kontot vid någon av Linnéuniversitetets uthämtningskiosker eller genom att besöka studentsupporten Kalmar (tag med legitimation).för att hämta ut ditt studentkonto använder du din studera.nu inloggning. Saknar du en studera.nu inloggning kan du beställa en engångskod på Lnu.se via länken Ny student. Kontakta Studentsupporten Kalmar för mer information. Studentsupporten Kalmar, , studentsupport@hik.se, Smålandsgatan 26 A. Syftet med studiegrupperna är att ni som studerar dels skall kunna få och ge varandra stöd i era studier, trygghet, lära av varandra, ha någon att diskutera med, etc., dels att ni skall ges möjligheten att även i praktiken tillämpa och reflektera över socialpsykologiska teorier, tankar om mellan-mänskliga möten, grupper, kommunikation, etc. Upprätta en arbetsplan för arbetet i er studiegrupp. Ta god tid på er att upprätta planen, så att samtliga i gruppen förstår vad ni skall göra, när, var, hur och varför. Totalt kommer ni således att göra tre arbetsplaner, en för vardera delkurs 1 och 2 och en för delkurs 3-4. Arbetsplanen blir er studiegrupps ömsesidiga kontrakt om er ambitionsnivå med studierna och hur ni tänker lägga upp och genomföra ert arbete under respektive delkurs, dvs ett kontrakt som alla som ingår i studiegruppen måste "skriva under" på och sedan följa. Om någon eventuellt "bryter" detta kontrakt, t.ex. genom att inte komma till planerade möten och/eller inte göra de arbetsuppgifter som bestämts, måste ni snarast i studiegruppen tillsammans diskutera och komma fram till ett gemensamt beslut om hur ni skall lösa sådana eventuella problem. Syfte med arbetsplanerna är att ge er möjligheten att planerar era studier på ett sådant sätt att ni får så stor kontroll/frihet som möjligt över/under er studietid. Dvs själva bestämma när ni skall ha enskilda studier, när ni skall träffas i er studiegrupp, vem som skall göra vad etc, för att på så vis förhoppningsvis få tid över till annat också. Se era studier som ett arbete, ett heltidsarbete, dvs att arbeta/studera på heltid innebär att man kan avsätta minst 40 timmar i veckan till sitt arbete/sina studier. Har du inte denna tid till förfogande bör du tänka över ditt deltagande i kursen. När ni skriver er arbetsplan utgår ni dels från litteraturen och de examinationsuppgifter som finns för respektive delkurs i detta häfte, dels från schemat (när olika föreläsningar, laborationer och seminarier genomförs) för respektive delkurs. När ni gör er studieplanering måste ni således åtminstone ha en grov bild av vad litteraturen tar upp och därför behöver ni ha tillgång till litteraturen innan ni skriver er arbetsplan. Så köp/beställ hem litteraturen för respektive delkurs i god tid. Företaget Akademibokhandeln som har en liten butik på universitetsområdet får alla litteraturlistor i god tid innan varje termin startar, men problemet är att de aldrig tar hem lika stort antal böcker som antalet studerande på respektive kurs. Därför rekommenderar vi att ni själva i god tid innan respektive delkurs beställer hem litteraturen. Ett bra sätt att få en uppfattning om bästa pris och leveranstid är t.ex. att börja med att söka efter litteraturen på webb-adressen: Vi har även gett er studieinstruktioner/uppgifter att följa, där det bl.a står hur många sidor som kan vara rimligt (för en grupp på ca 3-5 personer), vad ni huvudsakligen skall fokusera på, och när uppgifterna skall lämnas in. Trots detta är dessa uppgifter väldigt öppna, de ger er som studerande 17

18 stora möjligheter att själva bestämma vad ni skall koncentrera er på etc. Arbetet i en studiegrupp kan givetvis läggas upp och genomföras på många olika sätt, men här är några saker ni kan tänka på: Var och en i gruppen måste vara förberedd inför era möten i studiegruppen. Det är viktigt att ni tillsammans, med utgångspunkt i litteraturen och de uppgifter ni fått att arbeta med, gör en plan för vad ni skall läsa, reflektera kring och skriftligen sammanfatta till respektive arbetsmöte. Det är således viktigt att ni i er arbetsplan avsätter tid varje vecka för: Föreläsningar, laborationer, seminarier m.m. (se schemat) Möten (planering, arbetsfördelning, diskussioner, summeringar, o.dyl) i studiegruppen (exempelvis en eller två dagar per vecka). Individuella studier av litteraturen. Hur var och en lägger upp arbete här kan ni också få tips om i t ex Bosse Angelöws bok Konsten att lyckas med sina studier. Stockholm: Natur & Kultur, För att underlätta arbetet, såväl de enskilda studierna som arbetet i studiegruppen, kan ni när ni träffas t ex beakta, diskutera, reflektera och skriva utifrån följande: Gemensamt bestämma vad ni skall koncentrerar er på i respektive bok. Innan ni börja läsa individuellt, bör ni dock i studiegruppen tillsammans noga läsa igenom de examinationsuppgifter ni fått till respektive delkurs. Utifrån dessa bestämmer ni sedan vad som skall göras individuellt och när detta skall vara klart, för att kunna mötas och genomföra vad ni planerat tillsammans inför studiegruppens olika möten. T.ex: Formulera inlärningsmål. Dvs vilka fenomen eller företeelser vill ni i gruppen särskilt fokusera på? Inhämta kunskap, dvs vad var och en skall läsa, begrunda och sammanfatta skriftligen i de olika böckerna. Varje gruppmedlem bör dessutom göra klart för sig själv vilken kunskap han/hon bör/vill skaffa sig och på vilket sätt det skall ske. Det finns givetvis många olika sätt att läsa böcker på, men när man läser den typ böcker som vi använder oss av i denna kurs kan följande råd vara tänkbara: Börja med att läsa igenom boken snabbt. Besvara inga frågor eller tänk inte på sådant som verkar oklart. Koncentrera dig på att få en helhetsbild av boken. Läs boken igen och ta itu med en liten bit i sänder. Låt innehållet sjunka in, fundera, och smält det du har läst. Notera dina reaktioner. Koppla ihop perspektiv, teorier, begrepp, modeller, idéerna, etc med dina egna erfarenheter, från ditt eget liv och i din egen vardag eller med vad som sägs i kurslitteraturen som helhet eller i vetenskap-liga artiklar du kan finna på universitetsbiblioteket (t ex i databasen ELIN@Växjö). Ifrågasätt påståenden och utmana dem - högt och tydligt om så önskas. Pröva dem. Ta upp boken igen och läs nästa avsnitt. Stanna upp igen och fundera. Man får mycket större behållning av en bok genom att bearbeta en bit i taget. Om något avsnitt känns särskilt intressant kan man fördjupa sig i detta. Läsningen flyter förmodligen bäst om man håller sig till ordningen, men är man mycket intresserad av ett visst avsnitt går det bra att hoppa dit. När man läst boken en andra gång, läser man den ytterligare en gång. Du får troligtvis ut mycket mer av den denna gång. När ni träffas i studiegruppen, efter enskild läsning och skriftlig sammanfattning: Klargöra och diskutera perspektiv, termer, begrepp, teorier, etc, dvs diskutera tankarna i boken såsom var och en uppfattar dem i er studiegrupp. Fundera t ex över hur de tankar som boken tar upp skulle kunna användas vetenskapligt, i er vardag, i arbetet, i era inter- 18

19 personella relationer, etc. För att ni skall få ut så mycket som möjligt, måste idéerna kännas realistiska, och ert aktiva engagemang är lösningen på att det ska bli så. Givetvis bör ni redan när ni läser enskilt slå upp de begrepp ni inte förstår i sk termlexikon. Köp gärna ett eller gå till universitetsbiblioteket och slå upp orden i de lexikon som finns där (se under rubriken Om socialpsykologiska begrepp... nedan). Inventera vilka uppfattningar och idéer var och en har kring det ni valt att koncentrera er på. Börja bearbeta en sak/ett fenomen i taget. Använd ca minuter i studiegruppen till varje sak/fenomen. Notera alla förslag, idéer och associationer, som finns i gruppen och diskutera sedan dessa utförligt och konstruktivt kritiskt. Eller med andra ord: Systematisera inventeringen. Granska de förslag, som kommit fram. Ta fram samband, kategorisera, värdera och sortera bort det, som ni tillsammans finner irrelevant. Sammanställ kunskapen. Skriv ner studiegruppens svar, dvs skriv ett papers per uppgift/ tema. Innan ni skriver era papers, läs än en gång igenom de instruktioner ni fått till respektive uppgift/tema. Ni kan antingen skriva tillsammans eller bestämma en arbetsfördelning inom gruppen. Viktigt är dock att ni är överens om slutversionen av respektive papers. Försök gärna också att se till att layout och språk är så enhetligt som möjligt i den version ni lämnar in. Glöm heller inte att skriva varje gruppmedlems för- och efternamn samt e-postadress på respektive papers. Hur ni nu än lägger upp arbete i studiegruppen, ta som vana att läsa, skriva och träffas kontinuerligt, så slipper ni jäkta och får förhoppningsvis ut mer av litteraturen, föreläsningar, laborationer, seminarier och mötena i er studiegrupp. En mycket viktig aspekt är också att ni var och en i studiegruppen förbereder är väl inför laborationer och seminarier. Att ni alla är pålästa, har tänkt igenom vad ni vill diskutera och varför är en grundförutsättning. Var och en i studiegruppen förväntas därför aktivt delta i alla laborationer och seminarier, dvs inte bara i dina/era egna presentationer/diskussion, utan också i övriga seminariedeltagares presentation/diskussioner. En laboration/ett seminarium där inte alla är väl förberedda och/eller bara är aktiva i sin egen presentation/diskussion är dessvärre ingen rolig tillställning. Eller annorlunda uttryckt, en laboration/ett seminarium där inte alla deltagare är väl förberedda och aktivt deltagande kan och bör ej genomföras. 19

20 EXAMINATIONSUPPGIFTER (med reservation för eventuella förändringar) Delkurs 1: Socialpsykologins grunder, 7,5 hp Syftet med delkursens uppläggning och examination är:! att ge dig en introduktion till perspektiv, teorier, begrepp, metoder och forskning inom olika socialpsykologiska områden,! att i olika laborationer få möjlighet att diskutera kurslitteraturen,! att i seminariets form presentera och diskutera vad du kommit fram till inom varje område,! att ge dig möjligheten att i praktiken få teoretiska och praktiska erfarenheter av att arbeta tillsammans med andra i en studiegrupp omfattande ca 3-5 personer,! samt en introduktion i bibliotekskunskap. För att nå syftet ovan ges ni möjligheten att dels individuellt, dels tillsammans i er studiegrupp sammanställa några "papers", som ni lämnar till examinatorn vid de olika seminarierna/laborationerna (för tid och sal, se schemat). För att nå syftet krävs ditt/ert personliga engagemang! Examinationen bygger dels på närvaro och aktivt deltagande i laborationer och seminarier, dels på inlämnade papers. Betygssättningen går till så att individuella och gruppdelar sammanvägs. Om någon t.ex får Godkänt på de individuella delarna och Väl godkänt på gruppdelarna, erhåller denna individ Godkänt på delkursen som helhet. Gäller det motsatta förhållande blir det tvärtom. Vid för sent inlämnade examinationsuppgifter och skriftliga kompletteringar används något av betygen Godkänd eller Underkänd. För sent inlämnade papers erhåller heller inga kommentarer, förutsatt att det som lämnats in kan godkännas. Layoutmässiga instruktioner: 2,5 cm marginaler runt om, 1-1,2 radavstånd, valfritt läsbart typsnitt med typstorlek 12 punkter för löpande text. Den som inte är närvarande (utan giltigt skäl) i laborationer och seminarier, kan ej bli godkänd. Följande uppgifter utgör examinationen för delkurs 1: Enskilda laborationsförberedelse - diskussion av kurslitteraturen Inför respektive laboration (se schemat) sammanfattar var och en det h-n uppfattar vara det mest väsentliga att diskutera i kurslitteraturen. Skriv 1-2 sidors mini-papers per "föreläsningstema" (dvs ett mini-papers för vardera bok som ingår i delkursen). Konstruera även 1-2 diskussionfrågor per bok med argument för varför dessa frågor är väsentliga att diskutera. På laborationen kommer du att få möjlighet att leda en diskussion kring dina frågor. Redovisningen skall du gör enligt följande: Introduktion: Här skriver du om ditt mini-papers förutsättningar, dvs vad har du fokuserat på och varför. Du måste således redogöra för dina utgångspunkter. Formulera gärna också någon fråga/några frågor, som du kan ha som utgångspunkt i nästa del, dvs: Diskussion: Här sammanfattar du det du valt att fokusera på i boken, och diskuterar dessa med hjälp av 20

21 konkreta exempel. Detta innebär att du måste hänvisa till dina källor, dvs ange sk referenser, vilket kapitel och vilken sida. Slutsatser: Här skriver du vad du tycker att du har kommit fram till, lärt dig, etc, dvs vilka slutsatser du drar av dina enskilda studier. Diskussionsfrågor: Bifoga en-två frågor som du anser vara väsentliga att diskutera vid laborationen. Argumentera även för varför du anser att dessa frågor är väsentliga att diskutera. Var beredd att leda en diskussion kring din fråga/dina frågor vid laborationen. OBS! Dessa mini-papers lämnas in för individuella bedömning och betygssättning, dvs de kommer att avgöra skillnaden mellan ett eventuellt G eller VG på delkursen. Vi vill ha dina individuella minipapers senast vid respektive laboration. GRUPPUPPGIFT - Tematiska och empiriska studier av kurslitteraturen 1) Var och en läser först igenom kurslitteraturen och skriver ett mini-pm/bok (se enskilda laborationsförberedelser ovan). Ta med dessa mini-pm till studiegruppen och: 2) Diskutera böckernas innehåll i er studiegrupp, förslagvis en bok per möte eller om ni så vill tematiskt över samtlig litteratur. Koppla gärna era diskussioner till händelser och erfarenheter ur er egen vardag, dvs diskuterar tillsammans i studiegruppen vad var och en har funnit vara det väsentligaste (var och ens personliga mini-pm) och varför. Se till att varje gruppmedlem kommer till tals. När ni diskuterat färdigt bestämmer ni tema/tematan för denna gruppuppgift. 3) Läs därefter ånyo böckerna med fokus på ert tema/era teman och gör en sammanfattning av böckernas tankar kring det ni vill fördjupa er i. 4) Konstruerar därefter frågor som ni kan intervjua/ samtala med några utomstående personer med. Dvs tanken är att ni skall intervjua/samtala med minst en person vardera kring de frågor ni vill ha svar på. Tänk på att få en ålders- och erfarenhetsspridning i ert urval av samtals-/ intervjupersoner. 5) Genomför era samtal, bearbeta och analysera sedan tillsammans de svar ni fått och jämför dessa med vad litteraturen säger. 6) Skriv slutligen ett papers där ni redovisar er sammanfattning av litteraturen och er sammanställning/bearbetning av intervjuerna. Det papers bör omfatta 8-10 sidor maskin/ordbehandlad text (det viktigast är givetvis inte antalet sidor, utan innehållet i ert papers). Tänk på att vi endast kan läsa vad ni skrivit och att ni skall beakta alla böckerna på litteraturlistan. Ni får givetvis även använda annan litteratur och/eller vetenskapliga artiklar! Desto tydligare/utförligare ni är i redovisningen, desto lättare får vi som skall läsa detta att kunna förstå vad ni har förstått, hur och varför. Bifoga också två diskussionsfrågor som ni i studiegruppen anser vara väsentliga att diskutera vid seminariet. Argumentera även för varför ni anser att dessa frågor är väsentliga att diskutera. Var och en i studiegruppen skall kunna leda en diskussion kring dessa frågor vid seminariet. 21

22 Redovisningen gör ni enligt de principer som redovisas nedan i avsnittet "Riktlinjer för papers/ uppsatser" nedan. SLUTLIGEN: Innan ni lämnar in er redovisning av gruppuppgift, sätt er ner i studiegruppen och läs igenom den en sista gång, för att se om det ni skrivit är så tydligt/utförligt att någon utanför er studiegrupp kan förstå vad ni förstått, hur och varför. Om inte, komplettera. Detta gäller givetvis även för era individuella mini-pm). Sträva efter följande (se även Bedömning av skriftliga arbeten nedan): Klarhet. Texten ska innehålla tydliga formuleringar och sammanhängande argumentation (dvs en sk röd tråd). Självständighet. Texten ska innehålla egna utarbetade formuleringar där ni som skribenter distanserat er från texten i kurslitteraturen. Anknytning till kurslitteratur. Detta kriterium rör den utsträckning som texten anknyter till de begrepp och teoretiska resonemang som finns i kurslitteraturen. Tänk på att er text skall så långt möjligt är anknytas till delkursens samtliga böcker. När ni i studiegruppen är nöjda med er gemensamma redovisning, nita ihop det hela. Glöm heller inte att tydligt skriva samtliga gruppmedlemmars namn på försättsbladet. Gruppuppgiften lämnar ni in vid seminariet (se schemat för tid och plats). EXAMINATIONSUPPGIFTER Delkurs 2: Att studera det mellanmänskliga, 7,5 hp Examinationsuppgifterna till delkurs 2 delas ut av respektive föreläsare. EXAMINATIONSUPPGIFTER Delkurs 3: Socialpsykologiska tillämpningar, 7,5 hp Delkurs 3 består av föreläsningar, fyra laborationer och ett seminarium kring olika socialpsykologiska tillämpningar. Du förväntas även använda de teorier och begrepp om olika fenomen som behandlats såväl under delkurs 1 som de som finns i litteraturen för denna delkurs och tillämpa dessa på ett antal företeelser i vår omgivning och genomföra en självständig analys. För att nå detta krävs ditt/ert personliga engagemang! Under delkurs 1 & 2 fick Du möta ett antal socialpsykologiska perspektiv, teorier, begrepp och metoder. Under delkurs 3 är tanken att dessa skall kunna användas av Dig för att öka förståelsen av fenomen i Din omgivning. Examinationen bygger dels på närvaro och aktivt deltagande i laborationer och seminarier, dels på inlämnade PM/papers. Vid betygssättningen av delkurs tre används något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd (dvs vid U får du/ni möjligheten att komplettera). Vid för sent inlämnade 22

23 examinationsuppgifter och skriftliga kompletteringar används något av betygen Godkänd eller Underkänd. För sent inlämnade papers erhåller heller inga kommentarer, förutsatt att det som lämnats in kan godkännas. Layoutmässiga instruktioner: 2,5 cm marginaler runt om, 1-1,2 radavstånd, valfritt läsbart typsnitt med typstorlek 12 punkter för löpande text. Den som inte är närvarande (utan giltigt skäl) i laborationer och seminarier, kan ej bli godkänd. Följande uppgifter utgör examinationen för delkurs 3: Enskilda laborationsförberedelse - diskussion av kurslitteraturen Inför respektive laboration (se schemat) sammanfattar var och en det h-n uppfattar vara det mest väsentliga att diskutera i kurslitteraturen. Skriv 1-2 sidors mini-papers per "föreläsningstema" (dvs ett mini-papers vardera av de fyra böckerna som ingår i delkursen). Konstruera även 1-2 diskussionsfrågor per bok med argument för varför dessa frågor är väsentliga att diskutera. På laborationen kommer du att få möjlighet att leda en diskussion kring dina frågor. Redovisningen skall du gör enligt följande: Introduktion: Här skriver du om ditt mini-papers förutsättningar, dvs vad har du fokuserat på och varför. Du måste således redogöra för dina utgångspunkter. Formulera gärna också någon fråga/några frågor, som du kan ha som utgångspunkt i nästa del, dvs: Diskussion: Här sammanfattar du det du valt att fokusera på i boken, och diskuterar dessa med hjälp av konkreta exempel. Detta innebär att du måste hänvisa till dina källor, dvs ange sk referenser, vilket kapitel och vilken sida. Slutsatser: Här skriver du vad du tycker att du har kommit fram till, lärt dig, etc, dvs vilka slutsatser du drar av dina enskilda studier. Diskussionsfrågor: Bifoga en-två frågor som du anser vara väsentliga att diskutera vid laborationen. Argumentera även för varför du anser att dessa frågor är väsentliga att diskutera. Var beredd att leda en diskussion kring din fråga/dina frågor vid laborationen. OBS! Dessa mini-papers lämnas in för individuella bedömning och betygssättning, dvs de kommer att avgöra skillnaden mellan ett eventuellt G eller VG på delkursen. Vi vill ha dina individuella minipapers senast vid respektive laboration. Gruppuppgift - Tematiska och empiriska studier av övrig kurslitteratur 1) Var och en läser först igenom kurslitteraturen och skriver ett mini-pm/bok (se enskilda labora-tionsförberedelser ovan). Ta med dessa mini-pm till studiegruppen och: 23

24 2) Diskutera böckernas innehåll i er studiegrupp, förslagvis en bok per möte eller om ni så vill tematiskt över samtlig litteratur. Koppla gärna era diskussioner till händelser och erfarenheter ur er egen vardag, dvs diskuterar tillsammans i studiegruppen vad var och en har funnit vara det väsentligaste (var och ens personliga mini-pm) och varför. Se till att varje gruppmedlem kommer till tals. När ni diskuterat färdigt bestämmer ni tema/tematan för denna gruppuppgiften. 3) Läs därefter ånyo böckerna med fokus på ert tema/era teman och gör en sammanfattning av böckernas tankar kring det ni vill fördjupa er i. 4) Konstruerar därefter frågor som ni kan intervjua/ samtala med några utomstående personer med. Dvs tanken är att ni skall intervjua/samtala med minst en person vardera kring de frågor ni vill ha svar på. Tänk på att få en ålders- och erfarenhetsspridning i ert urval av samtals-/ intervjupersoner. 5) Genomför era samtal, bearbeta och analysera sedan tillsammans de svar ni fått och jämför dessa med vad litteraturen säger. 6) Skriv slutligen ett papers där ni redovisar er sammanfattning av litteraturen och er sammanställning/bearbetning av intervjuerna. Det papers bör omfatta 8-10 sidor maskin/ordbehandlad text (det viktigast är givetvis inte antalet sidor, utan innehållet i ert papers). Tänk på att vi endast kan läsa vad ni skrivit och att ni skall beakta alla böckerna på litteraturlistan. Ni får givetvis även använda annan litteratur och/eller vetenskapliga artiklar! Desto tydligare/utförligare ni är i redovisningen, desto lättare får vi som skall läsa detta att kunna förstå vad ni har förstått, hur och varför. Bifoga också två diskussionsfrågor som ni i studiegruppen anser vara väsentliga att diskutera vid seminariet. Argumentera även för varför ni anser att dessa frågor är väsentliga att diskutera. Var och en i studiegruppen skall kunna leda en diskussion kring dessa frågor vid seminariet. Redovisningen gör ni enligt de principer som redovisas nedan i avsnittet "Riktlinjer för papers/ uppsatser" nedan. SLUTLIGEN: Innan ni lämnar in er redovisning av gruppuppgift, sätt er ner i studiegruppen och läs igenom den en sista gång, för att se om det ni skrivit är så tydligt/utförligt att någon utanför er studiegrupp kan förstå vad ni förstått, hur och varför. Om inte, komplettera. Detta gäller givetvis även för era individuella mini-pm). Sträva efter följande (se även Bedömning av skriftliga arbeten nedan): Klarhet. Texten ska innehålla tydliga formuleringar och sammanhängande argumentation (dvs en sk röd tråd). Självständighet. Texten ska innehålla egna utarbetade formuleringar där ni som skribenter distanserat er från texten i kurslitteraturen. Anknytning till kurslitteratur. Detta kriterium rör den utsträckning som texten anknyter till de begrepp och teoretiska resonemang som finns i kurslitteraturen. Tänk på att er text skall så långt möjligt är anknytas till delkursens samtliga böcker. 24

25 När ni i studiegruppen är nöjda med er gemensamma redovisning, nita ihop det hela. Glöm heller inte att tydligt skriva samtliga gruppmedlemmars namn på försättsbladet. Gruppuppgiften lämnar ni in vid seminariet (se schemat för tid och plats). EXAMINATIONSUPPGIFT Delkurs 4: Samhället, medvetandet och jaget, 7,5 hp Syftet med denna uppgift är att ge dig som studerande möjlighet att öka medvetenheten och utveckla förmågan att se dig själv som en del av den verklighet du studerar/deltar i. Du får nu möjlighet att reflektera över din personliga livsprocess med utgångspunkt i det samhälle du levt/lever i och detta med fokus på din jagutveckling, din identitets- och medvetandeutveckling. För att underlätta denna reflektion av din personliga utveckling börjar du med att läsa delkursens litteratur. Utifrån dessa böcker och dina egna reflektioner skriver du sedan ett paper enligt nedan: Beskriv och diskutera utförligt och skriftligen din egen personliga livsprocess utifrån det samhälle du levt i/lever i med fokus på din jagutveckling, din identitets- och medvetande-utveckling och försöka koppla samman detta med de böcker du valt att läsa. Skriv ett paper som t.ex. innehåller följande rubriker: Introduktion, där du redogör för ditt papers utgångspunkter och avgränsningar, dvs argument för val av tematan, teoretiskt perspektiv och teorier, samt paprets syfte och de frågor du söker svar på. Redovisning (du kan givetvis använda någon annan rubrik om du vill), där du redovisar vad du funnit relevant i den litteratur du läst samt sammanfattning av livsberättelse/-r. Analys och egen diskussion, där du analyserar, kommenterar, reflekterar och diskuterar det du finner vara väsentligast i din redovisning. OBS! Genomför denna uppgift i en grupp på 2 - max 3 personer. Anledningen till detta är att ni kan intervjua varandra i gruppen. Genom att en annan person ställer frågor till en själv, så kan man kanske bli mer medveten om hur man har förändrats. Paprets omfattning: 8-10 sidor, men viktigast är givetvis det kommunikativa innehållet, dvs att någon som inte deltagit i arbetet kan förstå vad du/ni vill förmedla. Era paper lämnar ni in vid seminariet (se schemat för tid och plats). Sträva efter följande (se även Bedömning av skriftliga arbeten nedan): Klarhet. Texten ska innehålla tydliga formuleringar och sammanhängande argumentation (dvs en sk röd tråd). Självständighet. Texten ska innehålla egna utarbetade formuleringar där ni som skribenter distanserat er från texten i kurslitteraturen. Anknytning till kurslitteratur. Detta kriterium rör den utsträckning som texten anknyter till de begrepp och teoretiska resonemang som finns i kurslitteraturen. Tänk på att er text skall så långt möjligt är anknytas till delkursens samtliga böcker. OBS! Paper som lämnas in senare än seminariet får inga kommentarer, förutsatt att de kan godkännas. 25