Landstingsdirektörens rapport

Transkript

1 Landstingsdirektörens rapport Muntlig information... 2 Bilagor... 2 Tillgänglighet och vårdgaranti... 2 Säker vård... 9 Förbättringsarbete Nationell patientenkät Utvärdering av sommaren Barnets rättigheter Klamydiamåndagen Psykiatrins vecka 7 13 oktober Samverkan i händelse av stor olycka eller kris Gränssamverkan inom prehospital akutsjukvård Kultur och utbildning Nytt strukturfondsprogram för övre Norrland perioden Ny projektledare för Kraftsamling Utbildningsdag om jämställdhet för styrelse och bolagsledning i landstingsägda bolag SEE - Norrbottens Hållbarhetsvecka Morgonrock Förlängningar i projektet Norrbotniabanan - Plattform

2 Landstingsdirektörens rapport Dnr Muntlig information Landstingets forskningsbokslut 2012 Äldresatsningen. Uppföljning av sommaren. Bilagor Rapporten Kulturens betydelse för tillväxt. Kulturens värden i Norrbottens län. Månadsrapport per september. Tillgänglighet och vårdgaranti Nationellt Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har kommit överens om en prestationsbaserad modell för stimulansmedel, där krav på resultat är en förutsättning för att få del av de statliga pengarna. Överenskommelsen består av två delar. Dels en nationell satsning på tillgänglighet som omfattar sammanlagt 1 miljard kronor (Kömiljarden) och dels en särskild satsning för barn och unga med psykisk ohälsa (förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin) som omfattar 214 miljoner kronor. Den senare ingår för 2013 inte i kömiljardsöverenskommelsen, utan är en del av överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Överenskommelse Kömiljarden 2013 I den nationella överenskommelsen för år 2013 har 988 miljoner kronor avsatts för prestationsbaserade stimulansmedel till landstingen. Överenskommelsen omfattar dessutom 12 miljoner kronor avsedda för SKL:s arbete med att utveckla olika vårdprocesser samt vidareutveckla informationen om och inrapporteringen av väntetider. Tidigare krav på andel väntande med minst 70 procent inom 60 dagar kvarstår, nu som ett grundkrav. Nytt är dock att prestationsersättningen kommer att baseras på andel faktisk väntetid/genomförda förstabesök respektive operation/behandling inom 60 dagar som också ska uppgå till minst 70 procent. Nytt för 2013 är också att större andel av pengarna än tidigare läggs på 80 procents måluppfyllelse. Ett nationellt projekt gällande uppföljning av återbesök ska också genomföras i SKL:s regi i syfte att vid projektets avslut i augusti 2013 resultera i en kvalitetssäkrad modell för uppföljning av återbesök som landstingen sedan ska införa och för november och december månad 2013 rapportera till den nationella väntetidsdatabasen. Till de landsting och regioner som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 694 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården. Återstående 294 miljoner kronor fördelas till de landsting och regioner som når målet att minst 80 procent av patienterna har väntat 60 dagar eller kortare. Avstämningar görs månadsvis hela året och medel kommer att fördelas utifrån resultaten vid varje månadsavstämning. 2

3 Utbetalning sker i början av 2014 baserat på uppnådda resultat under perioden 1 januari 31 december 2013 (d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad). De landsting som når 80 procent, får dela på ca 12,25 miljoner kronor varje månad samt de som når 70 procent får dela på cirka 29,9 miljoner kronor per månad, för besök respektive behandling. Resultaten för varje månad beräknas genom att antalet genomförda förstabesök respektive operation/behandling 60 dagar eller kortare (0 60) per månad divideras med totalt antal genomförda förstabesök respektive operation/behandling per månad, inklusive patientvald väntan. Fördelningen mellan landstingen sker i relation till befolkningsandel. Utfallet för perioden januari april 2013 för besök ser ut på följande sätt: Januari Februari Mars April Antal landsting som 15 av av av av 21 klarat minst 70 % Antal landsting som 4 av 21 6 av av av 21 klarat minst 80 % Norrbottens resultat 76 % 70 % 78,8 % 78,8 % Pengar för 70 % kr kr kr kr Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: kr kr kr kr Utfallet för perioden maj augusti 2013 för besök ser ut på följande sätt: Maj Juni Juli Augusti Antal landsting som 16 av av 21* 8 av 21 * klarat minst 70 % Antal landsting som 8 av av 21 7 av 21 * klarat minst 80 % Norrbottens resultat 80 % 80 % 80,1 %** 67,1 % Pengar för 70 % kr kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % kr kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: kr kr 0 kr 0 kr * Resultatet ännu ej tillgängligt. ** Klarar dock ej grundkravet 70 procent väntande 60 dagar eller kortare, därför ingen utdelning. Utfallet för perioden september december 2013 för besök ser ut på följande sätt: September Oktober November December Antal landsting som * klarat minst 70 % Antal landsting som * klarat minst 80 % Norrbottens resultat 68,1 % Pengar för 70 % 0 kr Pengar för 80 % 0 kr Pengar totalt: 0 kr * Resultatet ännu ej tillgängligt. Utfallet för perioden januari april 2013 för operation/åtgärder ser ut på följande sätt: Januari Februari Mars April Antal landsting som 8 av 21 8 av av av 21 klarat minst 70 % Antal landsting som 1 av 21 1 av 21 5 av 21 6 av 21 klarat minst 80 % Norrbottens resultat 72 % 74,5 % 82,8 % 80 % Pengar för 70 % kr kr kr kr 3

4 Januari Februari Mars April Pengar för 80 % 0 kr 0 kr kr kr Pengar totalt: kr kr kr kr Utfallet för perioden maj augusti 2013 för operation/åtgärder ser ut på följande sätt: Maj Juni Juli Augusti Antal landsting som 12 av av 21 5 av 21 * klarat minst 70 % Antal landsting som 4 av 21 9 av 21 5 av 21 * klarat minst 80 % Norrbottens resultat 68 % 67 % 72,4 %** 55,6 % Pengar för 70 % 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr * Resultatet ännu ej tillgängligt. ** Klarar dock ej grundkravet 70 procent väntande 60 dagar eller kortare, därför ingen utdelning. Utfallet för perioden september december 2013 för besök ser ut på följande sätt: September Oktober November December Antal landsting som * klarat minst 70 % Antal landsting som * klarat minst 80 % Norrbottens resultat 60,1 % Pengar för 70 % 0 kr Pengar för 80 % 0 kr Pengar totalt: 0 kr * Resultatet ännu ej tillgängligt. Överenskommelse barn och unga med psykisk ohälsa 2013 Villkoren är de samma som föregående år. Till de landsting som når måluppfyllelse fördelas 214 miljoner kronor i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för första bedömning respektive fördjupad utredning/behandling. Kravet är, som tidigare, att minst 90 procent av barn och unga med beslut om en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har fått en första bedömning inom 30 dagar. Det gäller också att minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/behandling inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, eller annan verksamhet med uppdrag kring psykisk ohälsa, har påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Även för 2013 är avstämningsperioden januari oktober. Norrbotten När det gäller den specialiserade vården har Norrbotten valt att sätta kortare tidsgränser (än den nationella vårdgarantin som är 90 dagar) som mål. Klarar man målet om 60 dagar innebär detta också att man klarar den nationella vårdgarantin. I dagsläget klarar de flesta verksamheter vårdgarantin, förutom ett fåtal verksamheter som fortfarande har problem. I denna rapport redovisas därför endast kömiljardsuppfyllelsen för den specialiserade vården, det vill säga andel besök och behandlingar inom 60 dagar. 4

5 Primärvården - telefontillgänglighet (0:an) I september besvarades 90 procent av alla inkommande telefonsamtal till primärvården, vilket är en förbättring jämfört med sommarens resultat. Nio av länets hälsocentraler hade 100 procents telefontillgänglighet, det vill säga alla telefonsamtal besvarades, vilket också är en förbättring. Sämst telefontillgänglighet hade Cederkliniken med endast 46 procent besvarade samtal (vilket är ytterligare en försämring jämfört med föregående månad), följt av Piteå hälsocentral med 74 procent besvarade samtal. Telefontillgänglighet i primärvården Norrbotten, januari september 2013 Månad Totalt antal samtal Andel besvarade samtal Januari % Februari % Mars % April % Maj % Juni % Juli % Augusti % September % Primärvården - läkarbesök inom 7 dagar (7:an) I september månad fick 90 procent av länets patienter ett läkarbesök inom sju dagar i primärvården, vilket är en försämring jämfört med föregående månad. På tolv av länets hälsocentraler får 95 procent eller fler sitt läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Endast Hortlax kunde även denna månad ge samtliga patienter ett läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Sämst tillgänglighet till läkarbesök hade Älvsbyn (76 procent), Laponia (74 procent), Furunäset och Graniten (78 procent). Samtliga dessa har försämrats sedan föregående månad. Läkarbesök i primärvården Norrbotten, januari september 2013 Månad Läkarbesök (exkl PvV*) Andel läkarbesök inom 7 dgr Januari % Februari % Mars % April % Maj % Juni % Juli % Augusti % September % *PvV = Patientvald väntan. Resultat för primärvården per hälsocentral Primärvårdens tillgänglighetsresultat för september 2013 visas i tabellen nedan (föregående månads resultat inom parentes): Hälsocentral Totalt antal samtal Andel besvarade samtal Läkarbesök (exkl PvV*) Andel läkarbesök inom 7 dgr Totalt (61 419) 90 % (87 %) (12 892) 90 % (93 %) Adviva (1 183) 99 % (98 %) 324 (343) 95 % (91 %) Arjeplog 731 (667) 100 % (99 %) 238 (223) 92 % (94 %) Arvidsjaur (1 164) 89 % (98 %) 402 (419) 94 % (92 %) Bergnäset (1 197) 89 % (96 %) 502 (562) 97 % (99 %) 5

6 Hälsocentral Totalt antal samtal Andel besvarade samtal Läkarbesök (exkl PvV*) Andel läkarbesök inom 7 dgr Björknäs (2 524) 96 % (99 %) 431 (481) 93 % (95 %) Björkskatans (1 185) 99 % (98 %) 282 (316) 93 % (96 %) Cederkliniken (4 213) 46 % (47 %) 406 (332) 96 % (93 %) Erikslund (1 568) 91 % (97 %) 204 (289) 91 % (93 %) Furunäset (931) 87 % (73 %) 195 (86) 78 % (93 %) Gammelstads (2 230) 100 % (100 %) 679 (573) 87 % (90 %) Graniten (1 818) 94 % (78 %) 449 (248) 78 % (91 %) Grytnäs (1 518) 98 % (96 %) 423 (340) 85 % (93 %) Haparanda (1 975) 98 % (95 %) 536 (523) 85 % (92 %) Hertsön (1 518) 92 % (87 %) 304 (330) 99 % (98 %) Hortlax (1 534) 100 % (100 %) 442 (419) 100 % (100 %) Jokkmokk 608 (669) 100 % (99 %) 219 (201) 96 % (94 %) Kalix (2 907) 100 % (99 %) 517 (499) 88 % (92 %) Laponia (1 797) 94 % (94 %) 502 (530) 74 % (81 %) Malmen (2 725) 98 % (89 %) 525 (680) 96 % (98 %) Mjölkudden (1 472) 91 % (99 %) 348 (236) 86 % (92 %) Norrfjärden (889) 81 % (93 %) 188 (147) 92 % (98 % ) Pajala (1 559) 99 % (99 %) 158 (200) 92 % (93 %) Piteå (3 188) 74 % (75 %) 341 (428) 97 % (99 %) Porsön (1 211) 95 % (98 %) 438 (416) 87 % (92 %) Råneå (1 229) 98 % (96 %) 240 (284) 96 % (86 %) Sanden (2 248) 100 %(100 %) 859 (844) 98 % (99 %) Stadsviken (5 009) 98 % (64 %) 618 (785) 95 % (98 %) Vittangi 507 (483) 100 % (100 %) 122 (155) 89 % (91 %) Älvsbyn (2 210) 80 % (80 %) 527 (540) 76 % (81 %) Öjebyn (2 491) 85 % (80 %) 165 (241) 98 % (98 %) Örnäset (2 558) 81 % (70 %) 707 (633) 85 % (89 %) Överkalix (1 022) 100 % (100 %) 264 (229) 89 % (84 %) Övertorneå (1 029) 100 % (100 %) 347 (360) 99 % (98 %) *PvV = Patientvald väntan. Besök inom specialiserade vården (60) Av de patienter som stod och väntade på ett första besök den sista september hade 72,2 procent väntat 60 dagar eller kortare, vilket är fler än föregående månad. Av samtliga genomförda besök under september månad genomfördes 68,1 procent inom 60 dagar eller kortare. Norrbotten uppfyller således grundkravet för kömiljarden gällande besök, men klarar inte måluppfyllelsen av den faktiska väntetiden. Besök i Norrbotten, specialiserad vård, jan-september 2013 Månad Totalt antal väntande (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) Januari ,7 % ,7 % Februari ,1 % ,0 % Mars ,9 % ,8 % April ,1 % ,8 % Maj ,7 % ,5 % Juni ,0 % ,4 % Juli ,1 % ,1 % Augusti ,9 % ,1 % 6

7 Månad Totalt antal väntande (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) September ,2 % ,1 % *MoV = Medicinskt orsakad väntan. I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök för september 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes). Verksamhetsområde: - specialitet Totalt antal väntande (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) Kirurgi totalt (4 291) 74,8 % (64,1 %) (2 289) 67,3 % (66,6 %) - Allmän kirurgi 748 (738) 87,3 % (75,7 %) 532 (473) 95,4 % (60 %) - Kvinnosjukvård 393 (399) 95,7 % (94,2 %) 674 (519) 41,4 % (94,4%) - Ortopedi 939 (1 029) 80,7 % (64,7 %) 650 (382) 72,7% (34 %) - Urologi 284 (276) 78,9 % (72,5 %) 121 (173) 58,4% (66,5 %) - Ögonsjukvård (1 187) 52,6 % (45,2 %) 541 (455) 66,8 % (65, 9%) - Öron-näsahals 581 (662) 80,9 % (62,4 %) 410 (287) 82,8 % (71,4 %) Medicin totalt (1 565) 63,5 % (54,2 %) 890 (765) 67,8 % (65,4 %) - Allmän internmedicin 450 (396) 79,1 % (67,4 %) 179 (186) 65,4 % (67,2 %) -Barn- och 178 (195) 89,9 % (75,4 %) 274 (217) 82,8 % (73,7 %) ungdomsmed - Endokrinologi 10 (19) 70 % (47,4 %) 18 (7) 55,6 % (42,9 %) - Hematologi 13 (6) 92,3 % (83,3 %) 0 (2) 0 (100 %) - Hjärtsjukvård 98 (89) 49 % (38,2 %) 23 (29) 43,5 % (34,5 %) - Hudsjukvård 166 (112) 88,6 % (75 %) 145 (145) 85,5 % (80,7 %) - Lungsjukvård 370 (352) 23,2 % (18,8 %) 47 (42) 31,9 % (19 %) - Mag- och 113 (148) 62,8 % (54,7 %) 89 (47) 44,9 % (38,3 %) tarmsjukvård - Neurologi 90 (79) 67,8 % (68,4 %) 33 (46) 57,6 % (47,8 %) - Njurmedicin 22 (33) 59,1 % (33,3 %) 18 (6) 11,1 % (83,3 %) - Reumatisk 136 (124) 56,6 % (62,9 %) 58 (32) 56,9 % (75 %) sjukvård - Spec smärtmottagning 19 (12) 100 % (100 %) 6 (6) 100 % (100 %) Psykiatri - barn 45 (31) 93,3 % (80,6 %) 87 (59) 96,6 % (84,7 %) Psykiatri (84) 99 % (86,9 %) 116 (89) 88,8 % (85,4 %) vuxna NLL totalt (5 971) 72,2 % (61,9 %) (3 202) 68,1 % (67,1 %) *MoV = Medicinskt orsakad väntan. Drygt hälften av verksamheterna klarar grundkravet för kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna den sista augusti hade väntat 60 dagar eller kortare, vilket är en förbättring jämfört med föregående månad. Exempel på verksamheter som fortfarande har problem att klara grundkravet är lungsjukvården (23,2 procent), hjärtsjukvården (49 procent), njurmedicin (59,1 procent) och ögonsjukvården (52,6 procent), samtliga har dock förbättrat sitt resultat från föregående månad. 7

8 Av de verksamheter som klarar grundkravet klarar ungefär hälften att genomföra minst 70 procent av besöken inom 60 dagar eller kortare under september månad. Operationer/åtgärder inom specialiserade vården (60) Av de patienter som stod och väntade på en operation/behandling den sista september hade 80,8 procent väntat 60 dagar eller kortare. Av samtliga genomförda operationer/behandlingar under september månad genomfördes drygt hälften (60,1 procent) inom 60 dagar eller kortare. Norrbotten uppfylller således grundkravet för kömiljarden gällande operation/åtgärder, men klarar inte måluppfyllelsen för den faktiska väntetiden. Operation/åtgärd, inkl övriga, specialiserad vård i Norrbotten januari september 2013 Månad Totalt antal väntande (exkl MoV*) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) Januari ,1 % ,8 % Februari ,3 % ,5 % Mars ,3 % ,8 % April ,1 % ,9 % Maj ,9 % ,5 % Juni ,2 % ,9 % Juli ,8 % ,4 % Augusti ,5 % ,6 % September ,8 % ,1 % *MoV = Medicinskt orsakad väntan I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för operationer/åtgärder för september 2013 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes). Verksamhetsområde Totalt antal väntande (exkl MoV*) Andel väntande 60 dgr och kortare (kömiljard, grundkrav minst 70 %) Totalt antal genomförda (exkl MoV*) Faktisk väntetid (andel genomförda inom 60 dgr, exkl MoV*) Gynekologi 154 (174) 90,3 % (72,4 %) 187 (156) 75,9 % (75,6 %) Handkirurgi 90 (86) 77,8 % (69,8 %) 45 (20) 68,9 % (55 %) Kirurgi 236 (250) 83,1 % (61,6 %) 287 (216) 71,1 % (66,7 %) Ortopedi 475 (465) 85,7 % (65,6 %) 262 (189) 48,1 % (45 %) Plastikkirurgi 27 (23) 70,4 % (52,2 %) 4 (3) 50 % (0 % ) Ryggkirurgi 42 (39) 61,9 % (35,9 %) 5 (2) 60 % (50 %) Thoraxkirurgi 19 (15) 47,4 % (53,3 %) 0 (0) 0 (0) Urologi 113 (126) 82,3 % (74,6 %) 64 (59) 59,4 % (52,5 %) Ögonsjukvård 475 (576) 70,7 % (52,6 %) 399 (285) 45,4 % (39,6 %) Öron-näsa-hals 243 (196) 90,5 % (72,4 %) 176 (158) 75 % (64,6 %) NLL totalt (1 950) 80,8 % (62,5 %) (1 088) 60,1 % (55,6 %) *MoV = Medicinskt orsakad väntan I september klarar majoriteten av verksamheterna grundkravet i kömiljarden, det vill säga minst 70 procent av de väntande patienterna hade väntat 60 dagar eller kortare. Endast inom gynekologin, kirurgin och öron-näsa-hals klarar man att under september genomföra minst 70 procent av operationerna/åtgärderna inom 60 dagar. 8

9 Barn och unga med psykisk ohälsa I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin när det gäller första besök samt fördjupad utredning/behandling. Barn- och ungdomspsykiatri i Norrbotten, Faktisk väntetid, september 2013 (föregående månads resultat inom parentes): Norrbotten Besök (måluppfyllelse, minst 90 % inom 30 dgr) Fördjupad utredn/behandl (måluppfyllelse, minst 80 % inom 30 dgr) Totalt antal genomförda (exkl PvV och MoV) Genomförda inom 30 dgr (exkl MoV) Ovanstående resultat innebär att landstinget för september månad klarar målet både gällande besök eller fördjupad utredning/behandling. Det genomsnittliga resultatet till och med september månad visar att Norrbotten klarar måluppfyllelsen för stimulansmedlen gällande fördjupad utred Säker vård Andel genomförda inom 30 dgr Genomsnitt andel genomförda januari-sept (42) 79 (36) 95,2 % (85,7 %) 88,5 % 72 (40) 62 (23) 86,1 % (57,5 %) 81,3 % Nationell satsning för ökad patientsäkerhet I slutet av september lämnade landstinget in underlaget för den nationella patientsäkerhetsöverenskommelsen till Sveriges kommuner och landsting samt till Socialstyrelsen. Den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet för 2013 är konstruerad i två delar: grundkrav och indikatorer. De fem grundkraven i överenskommelsen måste alla landsting uppfylla var för sig för att kunna vara med och ta del av den prestationsbaserade ersättningen (de så kallade indikatorerna). Totalt kan landstingen dela på 525 miljoner kronor extra i statligt stöd om de uppfyller det som krävs. Underlagen kommer att gås igenom och utvärderas under oktober månad. Finns behov av komplettering kommer landstingen att kontaktas och eventuella kompletteringar ska sedan vara inlämnade senast den 18 oktober. I november december lämnas besked till landstingen hur kraven och indikatorerna är uppfyllda. Minskad antibiotikaanvändning I årets patientsäkerhetsöverenskommelse är målet att visa en minskning av antibiotikaförskrivningen inom öppen vård jämfört med föregående år. Det långsiktiga målet för antibiotikaförskrivningen är 250 recept/1 000 invånare. Resultatet för landstinget visar en minskning i förskrivning av antibiotika med nio procent till och med september 2013 eller 313 förskrivna recept/ invånare. Detta är ett resultat av den satsning landstinget gjort via den lokala Stramagruppen under Den lokala Stramagruppens uppdrag är att arbeta för en rationell antibiotikaanvändning samt följa upp och analysera det lokala resistensläget. Vidare har arbetet fokuserat på utbildningsinsatser av antibiotikaansvariga läkare. 9

10 Skåne Stockholm Västra Götaland Gotland RIKET Halland Västmanland Uppsala Blekinge Kronoberg Kalmar Södermanland Östergötland Värmland Västernorrland Örebro Jönköping NORRBOTTEN Gävleborg Dalarna Jämtland Västerbotten LANDSTINGSSTYRELSEN 31 OKTOBER 2013 Diagrammet visar antibiotika (J01 exklusive metenamin) försålt på recept, per län, alla åldrar per invånare och 12-månadersperiod :a okt sep :a okt sep okt sep 2013 Regional patientsäkerhetskonferens Landstinget har genomfört två regionala patientsäkerhetskonferenser i Luleå den 2 oktober och i Gällivare den 3 oktober. Temat var Med patientens fokus mot en säkrare vård. Syftet med konferenserna var att öka kunskapen om värdet att tillvarata patienter och närståendes upplevelser och erfarenheter i patientsäkerhetsarbetet. Under konferensdagarna presenterades en film där patient och närstående medverkade och berättade om sina erfarenheter i mötena med sjukvården. Föreläsare från Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag, Patientnämnden och Vårdanalys berättade hur de arbetar med patientsäkerhet och vad hälsooch sjukvården kan tillvarata från andra organisationer. Resultat från patientenkäten visades, fallbeskrivningar från vården och verktyg och metoder i patientsäkerhetsarbetet presenterades under dagen. I Luleå vad det 353 deltagare från hälso- och sjukvården som medverkade och i Gällivare var det cirka 100 deltagare. Patientorganisationer och sjuksköterskor från kommunen var inbjudna och de deltog både i Luleå och i Gällivare. Kommentarerna efter konferensdagarna har varit positiva och intresset för föreläsarpresentationer, filmer och verktyg som presenterades har varit stort. Vårdrelaterade infektioner, följsamhet till hygienrutiner och klädregler samt förekomsten av trycksår Jag planerar att redovisa resultatet av nedanstående mätningar i min rapport till styrelsen i december. Vårdrelaterade infektioner Norrbottens läns landsting har tillsammans med övriga landsting och regioner en nollvision för vårdrelaterade infektioner. Höstens punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner genomförs den 16 oktober Mätningen genomförs inom all slutenvård inklusive vuxenpsykiatri och primärvårdens OBS- platser. Följsamhet till hygienrutiner och klädregler Mellan den oktober ska samtliga landsting och regioner i landet genomföra den sjätte nationella mätningen av följsamhet till Socialstyrelsens 10

11 föreskrifter om klädregler och handdesinfektion. Detta är ett viktigt led i att minska smittspridningen. Följsamhetsmätningar ska göras i all slutenvård, öppenvårdsmottagningar, dialys-, röntgen- och akutmottagningar samt primärvårdens OBS-platser. Målet för landstinget är att nå 100 procents följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler. Förekomst av trycksår Den 1 oktober 2013 genomfördes den sjätte Nationella punktprevalensmätningen av trycksår (PPM-trycksår). Mätningen omfattade alla patienter, 18 år och äldre, som var inskrivna på en vårdavdelning alternativt vårdades inom primärvårdens OBS-platser. Denna mätning är viktig för att arbetet med att förebygga vårdskador, i detta fall trycksår, ytterligare ska intensifieras. Resultatet ska användas i det förebyggande förbättringsarbetet. Det övergripande målet är att ingen patient under sin vårdtid ska drabbas av trycksår i samband med vård. Patientsäkerhetskulturmätning Mellan den 14 oktober 8 november mäter landstinget patientsäkerhetskulturen. Allt arbete med patientsäkerhet, från ledning och styrning till hur medarbetarna och vårdteamen förhåller sig till risker i olika arbetsmoment genomsyras av patientsäkerhetskulturen. Syftet är att kartlägga styrkor, svagheter, attityder och normer i patientsäkerhetskulturen, förutsättningar för hög patientsäkerhet hos medarbetare och chefer samt behov av förbättringsarbeten. Förbättringsarbete Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2013 Nationella kvalitetsregisterkonferensen hölls i år i Solna den 9 10 oktober. Det var den 18:e kvalitetsregisterkonferensen med 900 deltagare, vilket är rekord under de år som konferensen funnits. Fokus under dagarna var att med hjälp av kvalitetsregister förbättra vården ur patientens perspektiv. Nationella kvalitetsregister innehåller personbundna uppgifter om problem/ diagnos, behandling och resultat. När ett register är fullt utbyggt blir det möjligt att följa upp vad som åstadkoms i hälso- och sjukvården för alla patienter i landet på det område registret omfattar. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer. Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete. För närvarande finns ett 70-tal nationella kvalitetsregister i drift. Sveriges kommuner och landsting samverkar med Socialstyrelsen och stöder ekonomiskt och på andra sätt registerutvecklingen. Anna Bergholtz, journalist, patient, blind och också moderator under dagarna, inledde konferensen under rubriken Rätt bemötande gör hela skillnaden. Utifrån sina egna erfarenheter visade hon på hur bra bemötande gör att patienten bidrar till sin egen vård och mår bättre som patient. Den delaktige patienten tar större ansvar för sin hälsa. Det är viktigt att hela vårdkedjan fungerar och att också anhöriga får vara delaktiga. Bodil Klintberg, chef för kansliet för Nationella Kvalitetsregister, talade om vad som kan göras för att få bättre tillgång till data från kvalitetsregistren för att användas i förbättringsarbete. Hon visade också på hur patienter kan medverka i registerarbetet. I grund- och vidareutbildningar behöver kunskaper om kvalitetsregister och hur dessa kan användas i förbättringsarbete 11

12 bli bättre. Kompetens i förbättringsarbete och kvalitetsregister i verksamheten kan också bli bättre till förmån för förbättringsarbete. En presentation gjordes av nationella programrådets arbete för en mer jämlik och kunskapsbaserad diabetesvård med nationella diabetesregistret som grund. Sju framgångsfaktorer har visat sig påverka diabetesvårdens kvalitet i landstingen. Dagarna var fyllda med föreläsningar, seminarier, workshops och postrar. Från vårt landsting presenterades en poster från psykiatrin där man visade på möjligheter för systematiskt användande av kvalitetsregister inom psykiatrin. Under dagarna har studenter från olika vårdutbildningar deltagit. De avslutade dagarna med att berätta om sina upplevelser och hur de i sina nuvarande och framtida roller kan arbeta med kvalitetsregister. Nationell patientenkät Nationell patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevd kvalitet inom hälso- och sjukvården. I åtagandet för nationell patientenkät finns ett antal enkäter som är obligatoriska för landstingen att genomföra. Dessa är: Specialiserad sjukhusvård öppenvård och slutenvård. Psykiatri öppenvård och slutenvård. Primärvård. Akutmottagningar. Barnsjukvård. Barn- och ungdomspsykiatri. Samtliga obligatoriska undersökningar genomförs vartannat år i grundutförandet. Landstinget har dock beslutat att primärvården ska genomföra sin enkät årligen (en s k mellanårsmätning eftersom inte alla landsting genomför den). Utöver dessa kan landstingen frivilligt bekosta ytterligare mätningar av andra verksamheter (t ex röntgen, dialys, MVC/BVC, BB/förlossning, syncentral, tandvård m m). Så går undersökningen till Institutet för kvalitetsindikatorer AB (Indikator) har fått i uppdrag av landstingen genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att genomföra undersökningen. Syftet med enkäten är att använda resultaten i det egna förbättringsarbetet. Urvalet för enkäten görs bland de patienter som under en viss tidsperiod besökt den aktuella mottagningen eller skrivits ut från den aktuella vårdavdelningen. Av samtliga genomförda besök eller utskrivna patienter under urvalsperioden väljs ett antal patienter (ca 200 enkäter beroende på enhetens storlek) slumpmässigt. Dessa får en postal enkät hemskickad. Enkäten består av ett 50-tal strukturerade frågor. Patienterna får bland annat bedöma hur de upplevde bemötandet, delaktigheten och informationen vid sitt senaste besök eller vistelse. Det finns också möjlighet att lämna öppna kommentarer. Ett fullständigt nationellt resultat från hela enkäten finns tillgängligt för allmänheten på SKL:s webbplats för nationell patientenkät, och när det gäller primärvårdens resultat finns det även på 12

13 Aktuella mätningar Under våren 2013 har barnsjukvården gjort mätningar: öppenvård, slutenvård, akut (frivillig) och neonatal (frivillig). Avsikten har varit att fånga målsmans/vårdnadshavares erfarenheter av och synpunkter på vården, utifrån sitt barns perspektiv. Barn till och med 17 år ingår i mätningen. Undersökningen genomfördes på barnmottagningar och barnavdelningar i samtliga landsting/regioner. Under hösten 2013 gör primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin mätningar. Barnhabiliteringen har också valt att mäta sina verksamheter. Resultat Resultaten från nationell patientenkät redovisas i patientupplevd kvalitet (PUK). Detta innebär att resultatet tar hänsyn till alla svarsalternativ, det vill säga både svar av positiv karaktär och svar av negativ karaktär. PUK-värdet redovisas i intervallet 0 100, där 100 är det högsta värdet. För de nationellt gemensamma mätningarna visas rikets svarsfrekvens inom parentes. När det gäller öppenvården har Norrbotten lägre svarsfrekvens än riket. För slutenvården är förhållandet det omvända. NLL Svarsfrekvens Antal utskickade enkäter Barn-öppenvård 41,6 % (46,2 %) 905 Barn slutenvård 60,9 % (53,4 %) 154 Barn akut 41,1 % 254 Neonatal 46,2 % 26 Nedan redovisas resultatet för barnsjukvårdens mätningar. Offentligt presenterad data Indikatorer Här nedan presenteras resultatet för ett antal frågor som även presenteras offentligt (rikets resultat visas inom parentes). Bemötande Kände du att ditt barn blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Delaktighet Kände du dig delaktig i beslut om ditt barns vård och behandling, så mycket som du önskade? Information Fick du tillräcklig information om ditt barns tillstånd? Tillgänglighet Vad anser du om tiden ditt barn fick vänta? Förtroende Kände du förtroende för den/de läkare som ditt barn träffade? Resultat NLL (riket) Öppenvård Slutenvård Akut* Neonatal* 95 (94) 96 (92) (85) 87 (82) (84) 83 (82) (84) 100 (86) 77 ** 91 (90) 90 (87)

14 Upplevd nytta Anser du att ditt barns aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid ert besök på mottagningen/under ditt barns vistelse på avdelningen? Helhetsintryck Hur värderar du som helhet den vård/behandling du fick? Rekommendera Skulle du rekommendera den här mottagningen/avdelningen till andra? Resultat NLL (riket) Öppenvård Slutenvård Akut* Neonatal* 87 (87) 90 (90) 84 ** 78 (77) 77 (76) (91) 93 (90) *Ej nationell mätning. **Frågan ej tillämplig i denna mätning. Barnsjukvården får gott betyg av de föräldrar som besökte sjukhus med sina barn under våren Föräldrarna är överlag mycket nöjda och tycker att barnen blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. De flesta upplevde att de fick tillräcklig tid hos läkaren och att de fick svar som de förstod på sina frågor. Det stora flertalet upplever också att de skulle vilja rekommendera mottagningen eller avdelningen till andra. Läkemedel är ofta avgörande i barnets behandling därför är det glädjande att så många föräldrar uppger att de fått information som de förstått om varför deras barn ska ta ett visst läkemedel. Samtidigt uppger föräldrarna att de inte blivit uppmärksammade på eventuella biverkningar av sitt barns nya läkemedel. Detta tillsammans med möjligheter att påverka val av tidpunkt för vårdtillfället, och vilka varningssignaler på en försämring av hälsotillståndet som familjen/barnet ska vara observant på, är förbättringsområden som är gemensamma för samtliga undersökningsområden i mätningen. Öppna kommentarer Det finns också möjlighet för föräldrarna att med egna ord beskriva sina och sitt barns upplevelser i enkäten. I mätningen för slutenvården framkommer många synpunkter om det är behöver finnas bättre tillgång för föräldrar att köpa mat medan de vistas med sitt barn på sjukhuset. När det gäller barn som besöker akutmottagningen (jourtid) framför många föräldrar synpunkter på att det bör finnas ett speciellt väntrum för barn då det kan kännas obehagligt att vistas med ett litet barn i samma rum som en berusad person, kvällstid kan det också visas otäcka saker på TV:n som står på som inte är lämpliga för små barn. Flertalet föräldrar uppger också att det fått vänta många timmar innan de fått hjälp, vilket kan vara jobbigt med ett sjukt barn. Utvärdering av sommaren 2013 Bakgrund Under senare delen av hösten 2012 startades ett arbete med att gemensamt se över sommarplaneringen i landstinget samt att ta fram gemensamma riktlinjer och anvisningar för hälso- och sjukvårdsdivisionerna. En utvärdering av sommaren 2013 är nu gjord och den påvisar följande resultat. 14

15 Ekonomi Kostnaden för veckoersättning har ökat med kronor och är 43 procent högre än Kostnaderna för enstaka arbetspass under sommarförmån har däremot minskat med kronor eller 19 procent från Sammantaget har landstingets kostnader för sommarförmån minskat med kronor eller 14 procent i jämförelse med samma period Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har ökat med kronor eller 79 procent jämfört med samma period Kostnaden för vikarierande sjukvårdpersonal har ökat marginellt. Patientsäkerhet Uppföljningen av patientrelaterade avvikelser under sommarmånaderna juni till augusti visar en minskning av antalet avvikelser jämfört med samma tid 2011 och Flest antal avvikelser ses inom omvårdnad, följt av dokumentation, fall och informationsöverföring Negativ händelse/tillbud/risk Negativ händelse Tillbud Risk 2011 JUN-AUG 2012 JUN-AUG 2013 JUN-AUG Källa; Synergi 4 sep En negativ händelse är en händelse som medfört vårdskada eller allvarlig vårdskada. Uppföljningen av antalet negativa händelser sommaren 2013 visar att flest vårdskador återfinns inom området vård- och rehabprocessen samt inom omvårdnad. Verksamhet Hur ansträngd sommaren har varit varierar mellan olika verksamheter. Av de tillfrågade cheferna som besvarat en enkät uppgav 77 procent att sommaren fungerat som planerat. En avgörande fråga i många fall har varit tillgången på vikarier. Det finns goda exempel på en klok och samordnad planering som löst en hel del problem. Ett antal chefer är positiva till att landstinget har tagit ett helhetsgrepp över sommarplaneringen med tydligare gemensamma riktlinjer. Arbetsmiljö Beträffande arbetsmiljön svarar en övervägande del av de chefer som besvarat enkäten att arbetsmiljön har varit god och hanterbar. I mindre omfattning svarar cheferna att sommaren har varit stressig, arbetsam och påtagligt tuff. 15

16 Fortsatt utvecklingsarbete inför sommaren 2014 En gemensam annonskampanj och rekrytering planeras inför kommande sommar. Regelverk, verktyg och stöd till chefer kommer att ytterligare ses över. Den påbörjade informationsstrategin för att säkerställa att rätt sorts information når ut till chefer, medarbetare och allmänhet vid rätt tidpunkt kommer att fortsätta. Tidig och kontinuerlig dialog/information till fackliga företrädare är en annan prioriterad fråga i det fortsatta arbetet. Barnets rättigheter Barnrättsombud I början av september hölls en introduktion för nya barnrättsombud samt fortsättningsutbildning för gamla barnrättsombud. Monica Wallin- Gustafsson, barnrättsstrateg från landstinget Sörmland höll i utbildningsdagen. Ungefär 30 personer deltog och fick lära sig om Barnkonventionen och dess krav på landstingets verksamheter. De fick också tillfälle att reflektera kring vad de vill lära sig mer om på detta område, vad de behöver stöd i samt vilka utvecklingsområden som finns. I dessa diskussioner framkom till exempel att många känner sig obekväma att prata med barn och att barnkompetens, bland annat mognadsbedömningar för att kunna ge information på rätt nivå, behövs även hos dem som inte arbetar med barn. Barnrättsombuden uppger också att de behöver bättre stöd av chefer och ledning och tid att arbeta med frågan. Många upplever svårigheter med att nå fram på grund av att det i landstingets olika styrdokument saknas tydliga skrivningar och mål när det gäller arbetet med barnets rättigheter. Barnrättsombudens uppgift ska vara att informera och stödja den egna verksamheten och bidra till att barnkonventionens tillämpning blir ett aktivt och levande verktyg. Barnrättsombudet samverkar med den egna verksamhetens ledning för att få till stånd ett aktivt barnperspektiv och en god barnkompetens i verksamheten på kort och lång sikt. Målet är att ett barnrättsombud ska finnas i samtliga verksamheter som kommer i kontakt med barn och ungdomar som patient och/eller som anhörig. I landstinget finns det i dagsläget cirka 70 barnrättsombud i primärvård, öppen- och slutenvård samt tandvård. Barn som far illa Många barn som misstänks fara illa kommer inte till socialnämndens kännedom och kan därmed inte alltid få det stöd de behöver. Detta trots att anställda inom hälso- och sjukvården och tandvården är skyldiga enligt lag att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Med anledning av detta hölls en utbildningsdag i Landstingshuset den 3 oktober på detta tema. Dagen riktade sig till alla som i sitt arbete inom landstinget kan komma i kontakt med barn. Cirka 150 personer deltog på plats och ett 50-tal personer deltog via videosändning. Anna Norlén, psykolog/psykoterapeut samt verksamhetschef på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer föreläste under förmiddagen om hur barn påverkas av att utsättas för olika typer av våld, sexuella övergrepp och bristande omsorg. Hon redogjorde också för vilka risk- och skyddsfaktorer yrkesverksamma bör känna till samt hur vanligt det är och på vilket sätt vi bäst hjälper till med stöd och behandling när barn har drabbats. 16

17 På eftermiddagen presenterade Hilda Hassler, barnmottagningen, tillsammans med Diana Segerstedt, barn- och ungdomspsykiatrin, landstingets nya rutiner gällande barn som far illa. Mona Eriksson från socialförvaltningen berättade om vad som händer efter att anmälan till socialtjänsten inkommit om att ett barn far illa samt vilka insatser ett barn/ungdom kan erbjudas. Därefter redogjorde Ulrika Schönbeck från åklagarmyndigheten för vad som händer vid misstanke om brott mot barn. Klamydiamåndagen Måndagen den 9 september uppmärksammades könssjukdomen klamydia i den nationella kampanjen Klamydiamåndagen. Syftet med Klamydiamåndagen är att uppmärksamma infektionen, underlätta och uppmuntra till provtagning, öka kunskapen om infektionen samt sprida information om var man kan vända sig för att göra en provtagning. I Norrbotten uppmärksammades dagen genom att länets ungdomsmottagningar hade dropp in för provtagning av klamydia. Samarbetet genomfördes i Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Luleå och Piteå. Även affischer från klamydiamåndagen.se har spridits till skolor, ungdomsmottagningar och hälsocentraler. Under dagen fanns dessutom personal från ungdomsmottagningarna på plats och erbjöd provtagning vid skolor i vissa av kommunerna. De ungdomar som lämnade ett test fick en present och kondomer, och deltog i en utlottning av olika gåvor, till exempel biobiljetter och presentkort. Kondomkonvolut och kondominnehållande nyckelringar med reklam för norrlandstingens hemsida gratiskondomer.nu delades ut. Luleå ungdomsmottagning var ute på några av gymnasieskolorna och delade ut roliga kondomer som köpts in av landstinget samt delade ut informationslappar till eleverna. Uppskattningsvis nåddes cirka 600 elever bara i Luleå kommun och Luleå ungdomsmottagning var nöjda med insatsen och upplevde att många killar nåddes, eftersom de var den prioriterade målgruppen nationellt. Psykiatrins vecka 7 13 oktober Den 10 oktober varje år uppmärksammas världsdagen för psykisk hälsa. Engagerade aktörer från kommuner, brukarföreningar och landstinget samverkar med arrangemang under den vecka där världsdagen infaller. Målet är att sätta fokus på frågor kring psykisk ohälsa. Psykiatrins vecka har detta år aktiviteter i Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå, Piteå och Älvsbyn. Division Vuxenpsykiatri bidrar med samordning och stöd för annonsering. Föreläsare från vården medverkar också vid arrangemang under veckan. Landstingets webbplats har dessutom fått en ny temasida för att enkelt hitta hjälp och stöd kring psykiska problem: Samverkan i händelse av stor olycka eller kris Dokumentet Regional överenskommelse om samverkan i händelse av stor olycka eller kris undertecknades den 7 oktober 2013 av de deltagande parterna i länets Regionala råd för krisberedskap och skydd mot olyckor. Länsstyrelsen håller samman rådet som arbetar för att utveckla och stärka såväl beredskapen som förmågan att hantera kriser i samhället. Arbetsformer och rutiner för denna samverkan regleras numera i styrdokumentet Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län, Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor. 17

18 Överenskommelsen är ett resultat av en årslång gemensam utvecklingsprocess inom rådet. Medlemmarna i rådet utgörs av ett stort antal aktörer som aktiveras vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Bland aktörerna som undertecknade samverkansavtalet finns bland andra landstinget, länsstyrelsen, kommunerna, polismyndigheten, försvarsmakten och Vattenfall. Överenskommelsens inverkan på landstinget Generellt kan sägas att den dagliga verksamheten inte direkt kommer att påverkas nämnvärt. Däremot kommer förutsättningarna för Norrbottens totala förmåga att samverka samt samordna övningar och insatser att öka. På landstingets regionala nivå kommer beredskapsfunktionen med bland andra TiB (Tjänsteman i Beredskap) och kommunikationsavdelningen att involveras i ökad grad. På lokal nivå kommer främst närsjukvårdens lokala samverkan och beredskap påverkas positivt. Gränssamverkan inom prehospital akutsjukvård Den 30 september genomfördes ett möte inom ramen för avtalet om gränssamverkan inom prehospital akutsjukvård. Avtalet reglerar hur det akuta omhändertagandet ska ske i gränszonen för att optimera samtliga länders resurser. Knutet till avtalet finns ett pågående projekt som löper mellan med en svensk projektledare på halvtid. Jag var värd vid mötet och representanter för Helse Nord och sjukhusledningarna vid Kemi och Rovaniemi var på plats. Inledningsvis informerade smittskyddsläkaren om det möte som ska genomföras i november och som ska vara starten på ett nätverk över gränserna för att öka samverkan vad avser att kunna utbyta erfarenheter, men även information tidigt om direkta hot av smitta. Därefter avhandlades den rapport som projektledaren för gränssamverkan utarbetat och som är en lägesrapport för projektet. Projektledaren redovisade bland annat genomförda utbildningar och övningar samt fakta och statistik vad avser hur ofta ländernas mark- och luftburna ambulanser genomfört uppdrag över landgräns år 2012: Ambulansresursernas körriktning Antal Statistik från Finsk ambulans till Sverige 154 SOS Alarm, Sverige Finsk ambulans till Norge 0 AMK, Norge Norsk ambulans till Finland 21 Häke, Finland Norsk ambulans till Sverige 10 SOS Alarm, Sverige Svensk ambulans till Finland 30 Häke, Finland Svensk ambulans till Norge 0 AMK, Norge Projektledaren tydliggjorde ländernas ledningsmodeller och ambulansresurser och gav exempel på både goda och mindre goda omhändertaganden i gränszonen. Många av de problem som uppstår vid larmning över landgräns är att två eller fler larmoperatörer ska samarbeta och det är också här de flesta utmaningarna finns när det till exempel gäller utlarmning från en operatör till en annan operatör, kartmateriel, sambandsmöjliheter mellan olika länders resurser och möjligheten för utlarmande central att leda och följa egen eller annat lands resurs i gränszonen. Det finns tekniska lösningar för det och behovet måste tydliggöras. Som ett led i detta så undertecknade jag och sjukhusledningarna i Kemi och Rovaniemi en gemensam skrivelse till MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) samt dess motsvarighet i Finland angående ett antal förbättrings- 18

19 punkter som måste prioriteras. Mötet gav projektledaren i uppgift att utöka sin verksamhet kopplat till de aktuella larmoperatörerna. Efter detta presenterade landstinget den svenska synen och hanteringen av EU:s patientrörlighetsdirektiv som följdes av en presentation där respektive deltagare presenterade sin verksamhets aktuella läge. Bland annat konstaterades att norska staten lyfter medel till kommunerna och dess primärvård från sjukhusen och slutenvården. Hösten 2014 kommer det att baseras en ny ambulanshelikopter i Bodö/Harstad. I Finland står de inför stora centraliseringar mot sjukhusen av bland annat apotek, psykiatri-, laboratorie- och ambulansverksamhet, men samtidigt en reducering av antalet vårdplatser. Detta bedömdes resultera i stora kostnader de närmaste åren. Efter lunch presenterade landstinget den svenska synen och lagstiftningen på patientsäkerhetsområdet. Landstingets patientsäkerhetssamordnare fick efter det kontaktpersoner på bägge sidor om gränsen för att bland annat kunna hitta rätt vid utredningar som berör vårdgivare i annat land. Avslutningsvis diskuterades hur ambulansuppdragen ska ersättas till respektive land och frågan kommer att fortsatt utredas inom landstinget. Mötet präglades av stor öppenhet, diskussionsvilja och en samstämmighet vad avser behovet av ett fortsatt gränsöverskridande arbete. Ett nytt möte planeras att genomföras i Bodö under våren Kultur och utbildning Divisionsgemensamt Kulturberedningen hade sammanträde den 6 september och fastslog den nya Kulturplanen för Versionen har skickats ut på remiss till Norrbottens kommuner, Norrbottens bildningsförbund och de nationella minoriteternas organisationer. Den har också lagts ut på webben för synpunkter. Den 7 september invigde divisionschefen den stora Dansfesten i Piteå med bland annat en världspremiär av koreografen Helena Franzén. Divisionschefen medverkade också vid kulturkonferensen i Gällivare den 2 oktober. Divisionen har under september presenterat verksamheten för Länshandikapprådet, Länspensionsrådet och landstingets revisorer. Divisionens chefer genomförde en chefsdag den 13 september med genomgång av organisationsförändringarna, nya planeringsförutsättningar och ny kulturplan. Den 17 september genomfördes, på Havremagasinet i Boden, ett av årets möten med kommunernas kulturchefer/kultursekreterare. Divisionen medverkade vid ett JWGC-möte (Joint Working Group on Culture) den september i Bodö. Den 20 september genomfördes ett rådslag gällande naturbruksgymnasiernas situation vid vilka branschföreträdare och kommuners presidier medverkade (Piteå, Kalix, Älvsbyn och Överkalix) samt divisionens företrädare tillsammans med samtliga landstingsråd och oppositionsrådet Stefan Tornberg. Kent Ögren deltog tillsammans med Elisabeth Lax, Eva Jonsson och Tommy Carlsson från divisionen vid Sveriges Kommuners och Landstings kulturkonferens i Stockholm den 6 8 oktober. Kulturens värden i Norrbottens län Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 12 april 2012 redovisades styrelsens beredning av regionala beredningens rapport. Uppdraget till region- 19

20 ala beredningen gällde frågor gällande kulturen i Norrbotten, men också kulturens betydelse för tillväxten i länet. Då rapporten inte innehöll någon sådan redovisning och detta påpekades i det svar som gavs till landstingsfullmäktige framfördes önskemål om att en sådan redovisning borde göras. Beslutet som formulerades löd som följer: bevaka huruvida, och i så fall i vilken utsträckning, kulturen har betydelse för tillväxten. Uppdragets omfattning var mycket stort och någon användbar studie eller mätning av området har aldrig tidigare genomförts i Norrbotten. Av den anledningen anlitades det kulturekonomiska kunskapsföretaget Volante, med erfarenhet och stor kunskap om området kulturekonomi och kulturella och kreativa näringar, att genomföra en första studie av ämnet. Utredningen slutfördes i maj månad och kommer att vidare presenteras vid kulturkonferensen den 5 november i Kalix. Många intressanta slutsatser dras i utredningen, som trots detta, bara kan sägas utgöra början på ett stort behov av djupare kunskap inom ämnet sett ur ett norrbottniskt perspektiv. Flera slutsatser är intressanta. En slutsats är att kulturens betydelse för tillväxten har både direkta och indirekta effekter. Direkt effekt kan mätas exempelvis genom omsättningen av kulturella och kreativa näringar som i Luleå och Piteå utgör sammanlagt 1,6 miljarder kronor. Flera av kopplingarna är dock av kvalitativ karaktär och svårare att mäta, exempelvis attraktivitet, marknadsföring av länet och innovationskraft. Icke-brukarvärde diskuteras också i utredningen och ges ett stort ekonomiskt värde. Rapporten påpekar även det väsentliga i att fortsätta utveckla samarbetet mellan offentlig verksamhet och näringslivet. Se mer i bilagan till rapporten. Norrbottens museum En svampexkursion med utställning kallad Soppar till soppan genomfördes den 1 september. Kulturnatten den 7 september lockade drygt personer till Norrbottens museum som, utöver pågående utställningar, även bjöd på framträdanden med musik och poesi i Kafé Den 8 september arrangerades Kulturarvsdagen 2013 då arkiv, bib-liotek, bildarkiv, forskarsal och föremålssamlingar vid Norrbottens museum Björkskatan och Norrbottens minne var öppna för besökare mellan klockan Den 12 september arrangerades en arkivkväll med temat Sandträsk sanatorium. Hygienöverläkare Kia Karlman höll ett föredrag om tuberkulos. Den 19 september skedde invigningen av Norrbottens nya projekt för samtidsdokumentation Norrbotten NU. Den första utställningen handlar om gruvstriden i Kallak. Den 21 september invigdes den nya utställningen PK - en utställning om intolerans med en föreläsning av Helena Meyer om näthat. Museifotograf Daryoush Tahmasebi presenterade ett antal av sina dokumentationsprojekt under titeln Foto? Nej tack! vid ett fotoseminarium på Västerbottens museum, Umeå den 24 och 25 september. Personal vid Norrbottens museum deltog, tillsammans med ett 30-tal personer från Sverige, Finland och Ryssland, vid mötet New Horizons den september i finska Rovaniemi. Den 18 september fanns personal från Norrbottens museum med vid ett möte i Lycksele där arbete pågår att ta fram ett nytt samiskt kulturarvsprogram. 20