Fiskbranschens Vägledning KAPITEL 5
|
|
- Jonas Nyström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 HAZARD ANALYSIS CRITICAL CONTROL POINT - HACCP INLEDNING HACCP, Hazard Analysis Critical Control Points, är ett internationellt system för livsmedelssäkerhet. Systemet är förebyggande, vetenskapligt baserat, systematiskt och baseras på faroanalys. Syftet med en HACCP-studie är att identifiera relevanta hälsofaror, förebygga, undanröja eller reducera farorna till en godtagbar nivå och att skapa ett system för att ha dem under kontroll. Här beskrivs principerna för HACCP tillämpad på produktion av varmrökt lax. Syftet är att ge en vägledning till hur principerna kan användas och ge exempel på olika typer av faror som kan uppträda i en fiskprodukt. HACCP-planen ska inkorporeras i kvalitetssystemet, vara väl dokumenterad och så enkel som möjligt. Här beskrivs ett sätt som man kan beakta vid utvecklingen av HACCP-planen. En viktig förutsättning för ett meningsfullt HACCP-system är att god tillverkningssed, GMP - Good Manufacturing Practices, och god hygienpraxis, GHP - Good Hygien Practices, finns på plats. Det som menas med GHP återfinns avsnittet "Grundförutsättningar". Ett HACCP-program kan även användas för att styra produktkvaliteten. Kontrollpunkterna kan då anges som QCP (quality Control Points). 1. HACCP- PRINCIPERNA HACCP-systemet är uppbyggt på sju principer enligt Codex Alimentarius 1 -norm för HACCP. Dessa är: 1. Faroanalys Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas eller reduceras till en godtagbar nivå. Sannolikheten för att faran ska uppkomma bedöms och hur den kan förebyggas redovisas. 2. Identifiera kritiska styrpunkter på det stadium eller de stadier där styrning är nödvändig för att förebygga, undanröja eller reducera faran till en godtagbar nivå. Tillämpning av beslutsträd enligt Fig.1 rekommenderas. 3. Fastställ kritiska gränsvärden mellan godtagbart och icke godtagbart för de kritiska styrpunkterna så att identifierade faror förebyggs, undanröjs eller reduceras. 4. Fastställ övervakningsrutiner för de kritiska styrpunkterna. 5. Fastställ korrigerande åtgärder som skall vidtas när övervakningen visar att en kritisk styrpunkt inte är under kontroll, d.v.s. när styrningen av en kritisk styrpunkt gått förlorad. 6. Fastställ verifieringsrutiner för att visa att de åtgärder som avses i punkterna 1-5 fungerar effektivt. Verifieringsförfarandena skall genomföras regelbundet. 1 International Recommended Code of Practice - General Principles of Food Hygiene (CAC/RCP , Rev ), Annex: HACCP System and Guidelines for its Application
2 7. Fastställ dokumentationsrutiner och journaler för att visa att de åtgärder som avses i punkterna 1-6 tillämpas effektivt. 2 Ref. Livsmedelsverket Tillsynsavdelningen tillsyn/systemtillsyn
3 3 Fig.1 INFÖRANDE AV HACCP MED BESLUTSTRÄD 1. Definiera omfattningen av HACCP-planen 2. Beskriv produkten 3. Bekriv den tänkta användingen 4. Gör ett flödesschema 5. Säkerställ att flödesschemat är korrekt 6. Genomför en faroanalys 7. Identifiera CCP er TILLÄMPA BESLUTSTRÄDET PÅ VARJE STEG MED EN IDENTIFIERAD FARA F.1 Finns det kontrollåtgärder på plats? Modifiera steg, process JA NEJ eller produkt Är kontroll nödvändigt i detta steg för JA att erhålla en säker produkt? F.2 Är detta steg specifikt utformat för att reducera eventuell förekomst av faran till en acceptable nivå? NEJ Ingen CCP Stopp NEJ JA F.3 Finns det möjlighet att tillväxt eller kontaminering kan ske i detta steg, så att allvarlig fara uppkommer eller utvecklas i senare steg? JA F.4 Kommer ett senare steg i processen att reducera denna fara till en acceptabel nivå? JA NEJ KRITISK STYRPUNKT Ingen CCP Stopp CCP
4 8. Fastställ de kritiska gränsvärdena för varje CCP 9. Fastställ ett system för övervakning av varje CCP 10. Fastställ plan för korrigerande åtgärder 11. Fastsäll dokumentation och registrerande rutiner 4 För att HACCP ska fungera som ett effektivt verktyg krävs utbildning och kompetens. Alla faror som rimligen kan förväntas uppträda ska listas för varje steg i processen från råvara, under processning, via lossning, transport och till lagring beroende på vilken produkt som studeras. Rekommenderad utbildningsbakgrund vid HACCP-arbete återfinns i utbildningsavsnittet i "Grundförutsättningar". 2. TILLÄMPNING Varje anläggning måste ha ett kvalitetsledningssystem baserat på HACCP-principer. En viktig förutsättning för tillämpningen av HACCP är att god tillverkningssed, GMP och god hygienpraxis, GHP, finns på plats. Det som menas med GMP återfinns i de olika specifika produktavsnitten i denna handledning. Företaget ska ha en klart definierad organisation med klargjorda ansvar, befogenheter och rapporteringsvägar för de medarbetare som har arbetsuppgifter med inflytande på produkternas säkerhet. Det är viktigt att insamlingen, granskningen och utvärderingen av vetenskaplig och teknisk fakta utförs av ett multi-diciplinärt team, ett HACCP-team. Ett sådant team ska bestå av personer med tillräckliga kunskaper tillsammans med personer som har detaljerade kunskaper om de processer och produkter som ska studeras. Exempel på personer som bör ingå i ett HACCP-team är produktionsansvarig, mikrobiolog, kvalitetssäkringsspecialist och andra som t ex inköpare och operatörer. För mindre företag är det kanske inte möjligt att etablera ett sådant team och då bör extern hjälp sökas. HACCP-planens omfattning ska fastställas där man beskriver vilka delar inom livsmedelskedjan som berörs och de generella faror som ska belysas. Utformningen av HACCP-systemet ska möjliggöra identifiering av - de kritiska styrpunkterna i verksamheten - övervakningsfrekvensen och provtagningsplanen för de kritiska styrpunkterna - systemet som används för att registrera resultaten - korrigerande åtgärder Dokumentation över varje kritisk styrpunkt som visar att övervakningsåtgärder och korrigerande åtgärder fungerar ska finnas. En metod för att identifiera, beskriva och lokalisera journalerna som hör samman med HACCP-planerna ska fastställas som en del av HACCPplanen.
5 5 Verifieringsåtgärder inkluderar genomgångar/revisioner och tester utöver de som används i övervakningsprogrammet för att bestämma effektiviteten av HACCP-planen dvs validering överenstämmelse med HACCP-planen t.ex. revision/genomgång huruvida HACCP-planen eller dess tillämpningsmetod behöver modifieras eller omvärderas. Produktbeskrivning För att öka förståelsen och kunskapen om produkten som ska studeras krävs en noggrann produktbeskrivning. Detta underlättar identifieringen av potentiella faror. Exempel på en sådan produktbeskrivning framgår av tabell 5.1. Tabell 5.1. Exempel på produktbeskrivning av varmrökt lax Mål Exempel Produkt namn Identifiera fiskart och tillverkningsmetod Varmrökt lax (Salmo salar), hel vakumförpackad Råvarukälla Beskriv fiskens ursprung Odlad lax, rensad, kvalitet Superior 2-4 kg Viktiga egenskaper på slutprodukten Lista produktegenskaper som påverkar produktsäkerheten, speciellt de som påverkar den mikrobiella floran Varmrökt, lättsaltad. Salthalt i slutprodukten uppgår till ca 2% av vattenfasen a w =0,94 och ph 5,8-6,5 Ingredienser Lista varje ingrediens som tillsätts under Salt processen. Förpackning Lista alla förpackningsmaterial. Syre-diffusionstät plast avsedd för vakumförpackning Hur ska slutprodukten användas? Hållbarhet (om tillämpbart) Var ska produkten säljas? Speciella märkningsbestämmelser Speciell distributions kontroll Beskriv hur slutprodukten ska tillagas vid servering, speciellt om den är färdig att ätas. Uppge den tidpunkt då produkten kan förväntas försämras om den lagras enligt instruktionen. Uppge den tänkta marknaden. Denna information underlättar kontroll av överenstämmelse med aktuella lagar och standarder på aktuell marknad. Lista instruktioner på produkten för säker lagring och tillagning Lista alla instruktioner för en säker produktdistribution Färdig att ätas utan föregående upphettning 21 dagar från produktionsdag som kylvara vid +4 C Den svenska konsumentmarknaden Målgrupp: hela befolkningen Bäst före datum framgår av etikett Under transporten anlitas kyltransportör Flödesschema Det är nödvändigt att noggrant utvärdera både produkt och process och göra ett flödesschema. Flödesschemat bör vara så enkelt som möjligt. Varje steg i processen, inklusive processfördröjningar, från val av råvara via process, distribution, försäljning och kundhantering ska beskrivas med tillräcklig teknisk information.
6 6 Om en process är alltför komplex för att enkelt kunna beskrivas i ett enda flödesschema kan den delas upp i delar, under förutsättning att sammanhanget mellan varje del klart framgår. Alla process-steg bör numreras och namnges för att underlätta referens till dem. Ett korrekt och tydligt beskrivet flödesschema ger HACCP-teamet en klar bild av de olika processstegen. Då CCP väl har definierats kan de inkorporeras i respektive flödesschema. Fig. 2. Exempel på flödesschema för tillverkning av varmrökt lax. 1. Ankomst Fisken kommer isad i frigolit-lådor 2. Sköljning Vatten Vattentemperatur ca +8 C 3. Saltning Salt Saltad till 2% i 10% saltlake 4. Sköljning Vatten 5. Lagring 6. Uppläggning på galler 7. Rökning Varmrökning i 4 timmar med 35 min i 75 C 8. Snabbkylning Fisken kyls till +4 C inom 2 timmar 9. Avläggning Fisken läggs i plastbackar 10. Paketering Fisken paketeras, vägs och prismärks 11. Lagringskyl Fisken lagras i kyl i 1-4 dagar vid max +4 C 12. Distribution Fisken distribueras med kyltransport till grossister
7 7 Faroanalys (HACCP-princip 1) Syftet med en faroanalys är att identifiera alla relevanta hälsofaror, att bedöma sannolikheten för att faran förekommer och värdera om kontrollåtgärder för dessa faror är på plats i varje process-steg. Identifiering av faror Det är mycket viktigt att varje anläggning, där det är möjligt, samlar korrekta vetenskapliga och tekniskt relevanta fakta, från primär produktion, tillverkning, lagring och distribution ända till konsumtionstillfället. Insamlingen och typen av information skall vara sådan att HACCP-teamet kan identifiera och lista alla relevanta faror för varje steg i processen som i avsaknad av kontrollåtgärder troligen skulle resultera i produktion av oacceptabla livsmedel. Det är viktigt att relevanta faror identifieras med hänsyn tagen till fabrikens konstruktion, utrustning och hygieniska rutiner inklusive de som hör samman med användningen av is och vatten. I tabell 5.2 ges exempel på olika faror i de olika process-stegen som kan identifieras vid tillverkning av varmrökt lax. Tabell 5.2 Exempel: Identifiering av faror vid tillverkning av varmrökt lax Nr Process-steg Identifierbara möjliga hälsofaror 1.1 Ankomstkontroll, färsk odlad, rensad och isad Halter över gränsvärdet för behandlingspreparat inom vattenbruket vilket kan ge överkänslighetsreaktioner. fisk 1.2 Ankomstkontroll Råvaran förorenad med patogena bakterier (vegetativa och sporer) 1.3 Ankomstkontroll Dålig färskhet 2 Sköljning Om vattnet är kontaminerat av patogener kan dessa överföras till fisken med vattnet 5 Lagring Tillväxt av L.monocytogenes under lagringen 7.1 Varmrökning/torkning Otillräcklig avdödning av L.monocytogenes och vegetativa celler av Cl.botulinum 7.2 Varmrökning Hög andel benspyren i den rökta varan (cancerogent) 7.3 Varmrökning Mögelskadad spån kan innehålla mögeltoxiner som överförs på produkt 8.1 Kylning Kontaminering av L.monocytogenes från utrustning 8.2 Kylning Aktivering och tillväxt av C.botulinum sporer 9 Avläggning Kontaminering av L.monocytogenes och Staphylococcus aures. Tillväxt av dessa pga hög temperatur 10.1 Paketering Kontaminering av bakterier vid paketeringen. Tillväxt av patogener pga hög temperatur 10.2 Paketering Migration av mjukgörare från plasten till produkten 11.1 Kyllagring Tillväxt av L.monocytogenes och Cl.botulinum 11.2 Kyllagring Otäta påsar, kontaminering av bakterier, accelererad tillväxt av bakterier 12 Distribution Tillväxt av L.monocytogenes och Cl.botulinum
8 8 Det är viktigt att man beaktar naturligt förekommande faror i miljön där fisk och skaldjur fångas. Generellt är hälsoriskerna från fisk och skaldjur som fångats i icke förorenade marina miljöer låg under förutsättning att de hanteras i enlighet med god tillverkningssed. Det finns emellertid, som med alla livsmedel, några faror relaterade till konsumtionen av vissa produkter som ökar om fångsten behandlas fel efter fångst. Faran för livsmedelsburna sjukdomar associerade med produkter från fiskodling är relaterade till inlands- och kustekosystem där risken för miljöföroreningar är större än jämfört med havsfångst. I vissa delar av världen, där fisk och skaldjur konsumeras antingen råa eller delvis kokta finns en ökad fara för livsmedelsburna parasiter och mikrobiologiska sjukdomar. För att kunna göra en faroanalys som en del av processen i att utveckla HACCP-planen, måste fisk och skaldjursproducenterna ha vetenskaplig information om möjliga faror som hör samman med råvarorna och produkterna som de ska processa vidare. Totalbedömning av sannolikheten och relevansen för farorna En av de viktigaste aktiviteterna är att bestämma sannolikheten för att den identifierade faran förekommer. De två primära faktorerna som bestämmer huruvida en fara är relevant för HACCP är sannolikheten för att en hälsofara ska förekomma och dess effekt. Information som samlats under produktbeskrivnings-övningen utgör ett stöd och underlättar bestämningen av signifikanserna eftersom sannolikheten att en fara ska inträffa kan påverkas av faktorer som har att göra med hur konsumenten troligen kommer att använda produkten (t.ex. konsumera den rå eller kokt), typ av konsumenter (t.ex. immuno-känsliga, äldre, barn) och metoden för lagring och distribution (t.ex. kylt eller fryst). Då en fara har identifierats måste man värdera den för att faran skall kunna kontrolleras i varje steg i processen. Kontrollåtgärder måste beaktas för varje steg med syfte att eliminera möjligheten för faran att uppträda eller för att reducera faran till en rimlig nivå. Identifiera kritiska styrpunkter CCP (HACCP-princip 2) En noggrann och korrekt bestämning av de kritiska styrpunkterna i en process är viktig för att säkerställa livsmedelssäkerheten. Beslutsträd, se Figur 5.1, är ett bra verktyg som kan användas för att bestämma CCP, en signifikant fara kan värderas genom en logisk sekvens av frågor. Om CCP har identifierats i ett process-steg måste det steget i processen kontrolleras för att förebygga, reducera eller eliminera sannolikheten för faran till en acceptabel nivå. Som illustration visas i tabell 5.3 tillämpningen av beslutsträd för Process-steg Nr 7 "Rökning" i exemplet för tillverkning av varmrökt lax. På motsvarande sätt kan viktiga kvalitetsparametrar som salthalt, färg eller dylikt anges som QCP-punkter (Quality Control Points)
9 Tabell 5.3. Exempel på en faroanalys med tillämpning av beslutsträd för bestämning av kritiska styrpunkter vid process-steg nr 7 varmrökt lax, Fig Process- steg Nr 7 Rökning Möjliga faror Kontroll-åtgärder Otillräcklig Rökprogram med avdödning av regleringsfunktion L.monocytogen för tid och es och temperatur, luft och vegetativa rökhastighet, celler av cirkulation a röken i Cl.botulinum rökkammaren och luftfuktighet. Anpassa temperaturprogram till antal fiskar och dess storlek. F1: Finns kontroll åtgärder? Om Ja - gå till F2. Om Nej - värdera om kontrollåtgärder är tillgängliga eller nödvändiga i processen. Fortsätt till nästa identifierade fara. Tillämpning av beslutsträd F2: Är steget specifikt utformat för att eliminera eller reducera den troliga förekomsten av L.monocytogenes och Cl.boturinum till en acceptabel nivå? Om Ja - Detta steg är en CCP F3: Kan kontamination uppträda över en acceptabel nivå eller kan de öka till oacceptabla nivåer? Om Ja - gå till F4. Om Nej - ingen CCP. F4: Kommer ett efterföljande steg att eliminera eller reducera faran till en acceptabel nivå? Om Ja ingen CCP Om Nej - CCP Om Nej - fortsätt till F3. S: Ja: ett kontrollprogram för olika parametrar vid rökningen finns klart definierad S: Ja, detta steg är specifikt utformat för att eliminera förekomsten av mikroorganismer Beslut: Process-steg Nr 7 Rökning är en CCP - en kritisk styrpunkt. Exempel på resultatet av en faroanalys för tillverkning av varmrökt lax med fastställda kritiska styrpunkter framgår av tabell 5.3.
10 Tabell 5.4 Exempel: Faroanalys för tillverkning av varmrökt lax med fastställda kritiska styrpunkter, CCP 10 Nr Process-steg Identifierbara möjliga hälsofaror Riskbedöm ning Hög Ankomstkontroll, 1.1 färsk odlad, rensad och isad fisk 1.2 Ankomstkontroll 1.3 Ankomstkontroll Halter över gränsvärdet för behandlings-preparat inom vattenbruket vilket kan ge överkänslighets-reaktioner. Råvaran förorenad med patogena bakterier (vegetativa och sporer) Dålig färskhet 2 Sköljning Om vattnet är kontaminerat av patogener kan dessa överföras med vattnet Förebyggande åtgärder Avtala med leverantör om försäkran via certifikat Kontraktera odlare med kvalitets-styrningsprogram för slakt och som kan lämna garanter för detta Avtala med leverantör om att fisken ska isas och transporteras med kyltransport Följ rutiner för vattenbehandling 5 Lagring Tillväxt av L.monocytogenes Temperaturstyrning av lagertemperatur till < +4 C 7.1 Varmrökning/ Otillräcklig avdödning av L.monocytogenes och vegetativa torkning celler av Cl.botulinum 7.2 Varmrökning Hög andel benspyren i den rökta varan (cancerogent) 7.3 Varmrökning Mögelskadad spån kan innehålla mögeltoxiner som överförs på produkt 8.1 Kylning Kontaminering av L.monocytogenes från utrustning 8.2 Kylning Aktivering av Cl.botulinum sporer 9 Avläggning Kontaminering av L.monocytogenes och Staphylococcus aureus. Tillväxt av dessa patogener pga hög temperatur 10.1 Paketering Kontaminering av bakterier vid paketeringen. Tillväxt av patogener pga hög temperatur 10.2 Paketering Migration av mjukgörare från plasten till produkten 11.1 Kyllagring Tillväxt av L. monocytogenes och Cl.Botulinum 11.2 Kyllagring Otäta påsar, kontaminering av bakterier, accelererad tillväxt av bakterier 12 Distribution Tillväxt av L.monocytogenes och Cl.botulinum Rökprogram med regleringsfunktion för tid och temperatur, luft och rökhastighet, cirkulation av röken i rökkammaren och luftfuktighet. Anpassa temperaturprogram till antal fiskar och dess storlek Reglera rökfunktonen Köp torkad spån och lagra denna under tak Följ rengöringsrutiner för snabbkylen Chockkyl med styrningsfunktion för temperatur och tid Följ rengöringsinstruktioner för utrustning och personlig hygien. Vid arbetsavbrott skall fisken lagras i kylen. Följ rengöringsrutiner för utrustning och personlig hygien. Vid arbetsavbrott skall fisken placeras i kylen. Använd plast som är lämplig (tillverkarens specifikationer) för livsmedel Temperaturstyrning av lagertemperatur Inställning av förslutarfunktion i vakuumeringsmaskin Kyltransport, lagring i kylgondol i butik Medel Låg Låg Medel Hög Låg Låg Medel Hög Hög GMP/ GHP Hög GMP/ GHP Låg Medel Låg Hög C C P J A J A J A
11 Fastställ kritiska gränsvärden (HACCP-princip 3) 11 Kritiska gränsvärden måste fastställas för varje kritisk styrpunkt. Fastställandet av de kritiska gränsvärdena ska baseras på vetenskapliga fakta och ha validerats av lämpliga tekniska experter för att säkerställa dess effektivitet i att kontrollera faran till den fastställda nivån. I exemplet med varmrökt lax har fem kritiska styrpunkter identifierats och för dessa ska kritiska gränsvärden fastställas. Det kritiska gränsvärdet för "CCP Ankomstkontroll" är kontroll av medföljande certifikat och att detta uppfyller överenskomna krav. Motsvarande gränsvärden för "CCP Varmrökning/torkning" blir de minimum eller maximum parametrar på tid, temperatur, luft- och rökhastighet relaterat till mängden som krävs för en tillräcklig avdödning. Fastställ övervakningsrutiner (HACCP-princip 4) Det övervakningssystem som fastställs måste vara utformat på ett sådant sätt att man omedelbart upptäcker om en fara inte är under kontroll i förhållande till de kritiska gränsvärdena. Övervakningsrutinerna för kritiska styrpunkter ska dokumenteras på ett koncist sätt med uppgifter om ansvarig person för observationen eller mätningen, använd metod, de övervakade parametrarna och inspektionsfrekvensen. Komplexiteten i övervakningsmetoden ska också noggrant övervägas. Dessa överväganden ska innefatta optimering av antalet personer som utför mätningarna och urvalet av lämpliga metoder som ger snabba resultat (t.ex. tid, temperatur, ph). Protokoll för kritiska styrpunkter ska vara signerade och daterade av en ansvarig person för verifiering. Ett komplett övervakningsprogram ska kunna ge svar på följande frågor: 1/Vad övervakas? 2/Hur övervakas det? 3/Hur ofta övervakas det (frekvens)? 4/Vem utför övervakningen? Fastställ korrigerande åtgärder (HACCP-princip 5) En effektiv HACCP plan är förebyggande till sin natur och kännetecknas av att korrigerande åtgärder då och då behövs. Det ska finnas en plan för korrigerande åtgärder för de tillfällen då de kritiska styrgränserna överskrids eller då man tappat kontrollen på en CCP. Syftet med denna plan är att man ska försäkra sig om att rätt kontroller är på plats och kan implementeras så att berörda loter inte når konsumenten. Lika viktigt är att en utredning görs av fabriksledningen och annan lämplig personal för att fastställa de underliggande orsakerna till varför kontrollen gick förlorad. En journal över undersökningsresultaten och de åtgärder som har vidtagits skall dokumenteras av en ansvarig person. Korrigerande åtgärder ska 1/Säkerställa att oacceptabla livsmedel ej når konsumenten och 2/Rätta till det problem som orsakade avvikelsen från det kritiska gränsvärdet. Exempel på korrigerande åtgärder för "CCP Varmrökning/torkning": 'Justera rökhastigheten så att temperaturen ökar' och 'Förstör produkten'.
12 12 Fastställ verifieringsrutiner (HACCP-princip 6) Anläggningen ska ha fastställda verifieringsrutiner för HACCP-planen. Kvalificerade personer ska periodiskt värdera om HACCP-planen är adekvat och kontrollera att den är införd och fungerar korrekt. Exempel på verifieringsmetoder är validering av alla delar i HACCP planen inklusive en pappersrevidering av HACCP systemet, dess procedurer och protokoll, översyn av korrigerande åtgärder och produkthantering då de kritiska gränsvärdena inte har uppfyllts och validering av de kritiska styrpunkterna. Det senare är speciellt viktigt när ett oförklarligt misstag har inträffat, då en viktig förändring av processen, produkten eller förpackningen planeras eller när en ny fara har identifierats. Vid valideringen ska referens ges till vetenskapliga studier. Observationer, mätningar och inspektionsaktiviteter inom processanläggningen ska också inkorporeras i verifieringsproceduren där det är tillämpbart. Dessa aktiviteter ska utföras av kvalificerade kompetenta personer. Frekvensen för verifieringen av HACCP-planen ska vara tillräcklig för att säkerställa att utformningen och införandet verkligen förebygger problem relaterade till livsmedelssäkerhet. Fastställ dokumentationsrutiner och journaler (HACCP-princip 7) Dokumentationen bör innehålla faroanalys, fastställandet av CCP och verifieringsmetoder. Ett aktuellt, korrekt och koncist dokumentationssystem underlättar betydligt HACCP-planens effektivitet och underlättar verifierings- processen. Protokollen från inspektioner och korrigerande åtgärder ska vara lämpligt utformade och täcka in all tillämplig data som är nödvändig för att demonstrera att man har kontroll på CCP. Översyn av HACCP planer Efter genomförande av alla steg i framtagningen av HACCP-planen enligt Fig 1. ska en fullständig översyn av alla steg genomföras med viss frekvens, lämpligen minimum 1 gång/år.
13 13 ANNEX.. Exempel på ett kontrollstyrschema Exempel på kontrollstyrschema för varmrökt lax Processsteg Varmrökning Nr Risk Kritisk gräns 7.1 Otillräcklig 63 ºC i 30 min avdödning av bakterier Funktionskontroll Vad Vem När Produktens kärntemperatur kontrolleras i varje batch av operatören Korrigerande åtgärder Korrigera röktemperatur och/eller tid Dokumentation Journal Verifiering Baktkontroll stickprovsvis Till 10 ºC inom 2 tim. Till 3 ºC inom 6 tim. Kylning 8.2 Tillväxt av bakterier under nedkylning Nedkylningsförloppet registreras för varje batch och kontrolleras av operatören Åtgärda kylfel Avskilj avvikande produkt Kyljournal Baktkontroll stickprovsvis Kyllagring 11.1 Tillväxt av bakterier < 4 ºC Registrerade temperaturdata kontrolleras varje morgon av operatören Åtgärda kylfel Avskilj avvikande produkt Kyljournal Baktkontroll stickprovsvis
Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP
Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och
Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys
Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.
1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
Exempel 1 av Christopher Nilsson
HACCP =Hazard Analysis Critical Control Point (Riskanalys av kritiska kontrollpunkter) En kritisk kontrollpunkt (CCP), är ett steg i livsmedelshanteringen som måste vara under kontroll för att gästen inte
Flödesschema, HACCP och faroanalys
Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna
INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen INFORMERAR HACCP & GHP Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet Detta kallas egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förebygga
HACCP och faroanalys
1(8) HACCP och faroanalys HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Points = riskanalys och kritiska styrpunkter) utvecklades på 1950-talet av NASA. Man ville inte att astronauterna skulle bli matförgiftad
Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter
1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att
EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING
INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och
Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper
HACCP 2010-09-14 1 Egenkontroll med HACCP Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper De 7 grundprinciperna 1. Identifiera de faror som måste förebyggas, undanröjas
Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna
Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla
Egentillsyn. med haccp
Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.
Vägledning till införande av HACCP
Vägledning Vägledning till införande av HACCP Vägledning till införande av förfaranden baserade på HACCPprinciperna och underlättande av införande av dessa principer i vissa företag Innehåll 1 Inledning...
Egenkontroll vid livsmedelshantering!
Egenkontroll vid livsmedelshantering! Alla livsmedelsföretag ska ha ett säkerhetssystem för sin livsmedelshantering, så kallade egenkontrollprogram. Fastställda egenkontrollprogram Egenkontrollprogrammen
Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden
Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska
Fiskbranschens Vägledning
TILLVERKNING AV RÖKTA OCH GRAVADE FISKPRODUKTER RÖKTA PRODUKTER INLEDNING I arbetet med att införa kontroller på individuella processteg, ger detta avsnitt om rökta produkter exempel på potentiella faror
Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?
Marks kommun 1(6) Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? När miljökontoret ska godkänna en verksamhet är egenkontrollen en av delarna som granskas och därför ska alla livsmedelsföretagare upprätta ett
Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad
Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist
RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER
Exempel på utformning av rutin RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Syfte: Säkerställa att såväl kyl- och frysutrymmen som livsmedelhanteringen uppfyller fastställda krav på korrekta temperaturer. Omfattning:
Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?
VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)
SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016. Välkommen till våra utbildningstillfällen
SVA:s utbildningar/workshops i fodersäkerhet samt HACCP hösten 2015/våren 2016 Välkommen till våra utbildningstillfällen Inbjudan Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA har nöjet att inbjuda dig till
Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet
Tips och stöd till dig som ska utforma ett egenkontrollprogram
Bilaga Egenkontroll Tips och stöd till dig som ska utforma ett egenkontrollprogram Allmänt Alla livsmedelsföretag måste ha ett egenkontrollprogram, som bygger på att företaget har de grundförutsättningar
Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?
Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de
Lagstöd till kontrollrapport
Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation
Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
HACCP-SYSTEM, principer och tillämpning (Eviras anvisning 10002/1)
HACCP-SYSTEM, principer och tillämpning (Eviras anvisning 10002/1) Livsmedelssäkerhetsverket Evira Föredragande Marjoriikka Keränen Sida / sidor 1 / 18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänt 3 2 Lagstiftning
Egenkontroll din kvalitetssäkring
1(10) Egenkontroll din kvalitetssäkring Varför ett egenkontrollprogram? Företagarens ansvar att producera säker mat är mycket tydligt uttalat i livsmedelslagstiftningen. Det är företagarens ansvar att
Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys
Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter
Hjälp till utformning av egenkontrollprogram Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Inledning... 3 Systemet för egenkontroll... 4 Administrativa uppgifter om företaget...4 Verksamhetsbeskrivning...4
Eviras anvisning till foderföretagarna om tillämpning av HACCP-systemet och om tillhörande dokument
Vastuuhenkilö Turunen Sivu/sivut 1 / 6 Eviras anvisning till foderföretagarna om tillämpning av HACCP-systemet och om tillhörande 1 Allmänt Foderhygienförordningen (EG) nr 183/2005 förutsätter att alla
Ledningssystem för vävnadsinrättningar
2 9 Bilaga 2 1 Ledningssystem för vävnadsinrättningar A. ORGANISATION OCH LEDNING 1. Vävnadsinrättningen ska ha ett dokumenterat ledningssystem för kvalitet och säkerhet som är anpassat till verksamheten
Fiskbranschens Vägledning 1
Fiskbranschens Vägledning 1 TILLVERKNING AV FRYSTA PANERADE/INBAKADE FISKPRODUKTER INLEDNING I arbetet med att fastställa kontrollpunkter vid enskilda produktionssteg kommer detta kapitel att ge exempel
Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)
Verksamhetsnamn: Datum: Objektnummer: Närvarande: Kontaktperson: Rapporteringspunkter enligt Livsmedelsverket; grundförutsättningar 1.1-10.0. HACCP 11.1-15.1 Kontrollpunkt UA A EK EA 1. Infrastruktur,
HACCP first aid kit Tio steg för säker ost
OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.
Projekt 2009 Kontroll av HACCP-arbetet i detaljhandelsledet. Miljö- och hälsoskydd
Projekt 2009 Kontroll av HACCP-arbetet i detaljhandelsledet Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Ann-Charlotte Steneryd, 2010-01-20 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-12-06 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Operativa mål - säkert dricksvatten
Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010
MILJÖFÖRVALTNINGEN Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010 Granskning av transport av kylda/frysta livsmedel samt varmhållen mat hos livsmedelsproducenter i Stockholm stad En rapport från Miljöförvaltningen
Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet
Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll
Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för butiker, grossister och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som behövs vid
Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram
Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram
Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som
INFORMATION Februari 2014
Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.
Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning
Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning Verksamhetens namn Enligt Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten SLVFS 2001:30 Detta häfte har tagits fram som hjälp till framtagning
Säker livsmedelshantering
Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt
Rawfood, lågtempererade eller semitillagade livsmedel
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Rawfood, lågtempererade eller semitillagade livsmedel orsak till problem med livsmedelssäkerhet på restauranger Tomas Larsson Institutionen för mikrobiologi
Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad
Hjo kommun Rutin Egenkontroll livsmedel Egenkontroll livsmedel 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011-09-01 av Hannele Nikula Raneryd 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för Hemvården
HANDBOK I GMP. kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén. DemoKey2Compliance AB
HANDBOK I GMP g o o d manufacturing practice kvalitetssystem för läkemedelsindustrin av Anna Lundén Key2Compliance AB Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 2 Myndigheternas
Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull
Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information
EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram
EGENTILLSYN - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram Egentillsyn innebär idag kunskap och ansvar för alla verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen. Genom att ta fram ett egenkontrollprogram
CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL
CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL Vi är certifierade enligt standarden IP Livsmedel. Regelbundna leverantörsbedömningar ingår därför i vårt kvalitetsarbete. Fyll i checklistan genom
Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B
Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg 2011 anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B Miljöförvaltningens rapport nr 16/2011 Offentlig livsmedelskontroll av restauranger i Trelleborgs
4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion
4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion Syfte: Förutsättningar: Att göra livsmedelshanteringen säkrare. Att underlätta för allergiska och överkänsliga konsumenter. Att du vet att konsumenten
Myndighetsmål för operativa förutsättningar
2016-11-24 Myndighetsmål för operativa förutsättningar Offentlig livsmedelskontroll utförs för att verifiera efterlevnaden av bestämmelser som syftar till att förhindra, undanröja eller reducera hälsorisker.
Ditt ansvar som livsmedelsföretagare
Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du
operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december
2016-11-24 Gemensamt fokus - operativa mål för livsmedelskontrollen 2017-2019 Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december 2016. Myndighetsmål för operativa
Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.
Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs. Antagen av kommunstyrelsen den 15 december 2008 465. Gäller
Nya regler om hygien för säkerhets skull
Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet
Säker livsmedelsverksamhet
Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.
Fiskbranschens Vägledning
Fiskbranschens Vägledning KAPITEL 1 INLEDNING Syfte Avsikten är att denna vägledningen skall vara ett komplement till den stora praktiska produktkunskap som finns hos företagen i fiskbranschen. Vägledningen
Anläggning för tillverkning av sällskapsdjursfoder 1 av eller med animaliska biprodukter 2 - krav för godkännande samt krav på verksamheten
INFORMATION Detta dokument är en sammanställning av delar ur Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav
Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun
Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning
Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.
Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att
Egenkontroll livsmedelsverksamheter
Miljö- och byggförvaltningen informerar om: Sid. 1 (5) Egenkontroll livsmedelsverksamheter Garanterar kvaliteten Alla som har en verksamhet där livsmedel hanteras måste enligt livsmedelslagstiftningen
ANALYS och SLUTSATSER om. Egenkontroll, HACCP och dokumentationskrav
ANALYS och SLUTSATSER om Egenkontroll, HACCP och dokumentationskrav Innehåll 1 Bakgrund... 4 1.1 Syfte... 4 1.1.1 Omfattning... 4 1.2 Sammanfattning... 4 2 Begrepp... 6 2.1 Hygien och säkra livsmedel...
Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras
Råd & tips för dig som ska starta Livsmedelsverksamhet Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras Livsmedelsverksamhet BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS UPPGIFT Bygg- och miljönämnden har det politiska
HANTVERKSMÄSSIG CHARKTILLVERKNING
BRANSCHRIKTLINJER HANTVERKSMÄSSIG CHARKTILLVERKNING Del 3 ARBETSBLAD Copyright Eldrimner, skyddas enligt lagen om upphovsrätt Version 1 oktober 2017 TEXT Per Nilsson REDAKTION Tobias Karlsson GRAFISK FORM
Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd
Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, december 2012 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs
Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring
Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004
Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem
Godkända leverantörer
Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs
Uppställningen följer i grova drag bilaga II i förordning (EG) nr 183/2005
Sammanställning över frågeställningarna i Vägledningen till Jordbruksverkets checklista för kontroll av foderanläggningar vid offentlig kontroll version 6 Uppställningen följer i grova drag bilaga II i
Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För
Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1 2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel
IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL
IP STANDARD UTGÅVA 2014:1 GILTIG FRÅN 2014-01-01 IP LIVSMEDEL Grundcertifiering Standard för kvalitetssäkrad livsmedelshantering, förädling, packeri, lager, parti- och provisionshandel. LIVSMEDELSSÄKERHET
Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.
Livsmedel A-Ö ADI-värden Acceptabelt dagligt intag för livsmedelstillsatser, ADI-värde anger hur mycket en människa kan exponeras för utan att någon risk för hälsan anses uppstå. Aflatoxiner Aflatoxin
Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus
Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Foto: Per Nilsson, Profox 7 Produktbladen I produktbladen finns olika verksamheter beskrivna. Du kan kopiera, plasta in dem och ha med dem som checklistor när
Certifieringskriterier version 4.4. System för säkra kosttillskott, sport- och viktminskningsprodukter till konsument
Certifieringskriterier version 4.4 System för säkra kosttillskott, sport- och viktminskningsprodukter till konsument Innehållsförteckning Inledning... 3 Kriterierna baseras på... 3 Dessa kriterier är ett
System för säkra kosttillskott, sport- och viktminskningsprodukter till konsument
www.lrqa.se T +46 (0) 31 262180 F +46 (0) 31 262181 E info@lrqa.se LRQA Sverige AB Göteborgsvägen 74 Box 2107 433 02 Sävedalen Sweden Certifieringskriterier version 4.3 System för säkra kosttillskott,
Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas
Ansökan skickas till KIRUNA KOMMUN 1(6) Miljökontoret Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas Ansökan avser Ny verksamhet Övertagande
Branschriktlinjer Utomhusmatlagning
Branschriktlinjer Utomhusmatlagning Foto: Per Nilsson, Profox Dessa branschriktlinjer är framtagna av Progrezzum Ekonomisk Förening i samarbete med Ekoturismföreningen, Slow Food Sapmi, Friluftsfrämjandet,
Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun
Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning
Provtagningsprojekt på sushiris 2018
Provtagningsprojekt på sushiris 2018 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Ellen Ahlin, 2019-01-18 Dnr 2019-182 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddskontorets livsmedelsenhet
Fiskbranschens Vägledning 1
Fiskbranschens Vägledning 1 TILLVERKNING AV SALTAD, MARINERAD, OCH SOCKERSALTAD SILL OCH SKARPSILL INLEDNING I arbetet med att införa kontroller på enskilda processteg ger detta avsnitt exempel på potentiella
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016. Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun
Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt 2016 Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun Under januari 2016 genomförde livsmedelsavdelningen på förvaltningen
Kontroll av salladsbufféer i butik
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning
PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013
PROJEKT Kebabprojekt - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013 Projektgrupp: Eva Baggström Luis Carvajal Susanne Tiderman Björkblom 1. Bakgrund Att arbeta
Nationella branschriktlinjer
Nationella branschriktlinjer Bakgrund Denna information vänder sig till branschorganisationer för företag med livsmedelshantering. en beskriver de krav som Livsmedelsverket ställer på nationella branschriktlinjer.
Exempel 2 av: Christopher Nilsson
Du är en mycket viktig person! Du jobbar ju med livsmedel Livsmedelslagstifning EU förordningen Livsmedelslagen Livsmedelsförordningen Livsmedelsverkets författningar (LIVSFS) Grundförutsättningar Upprättande
Med den här boken får du: Författaren:
Innehåll Kapitel Sida Inledning 5 1 Myndigheternas roll och inspektionsverksamhet 12 2 Kvalitetsarbete och kvalitetsledning 15 3 Organisationen och personal 19 4 Utveckling av medicintekniska produkter
Provtagning av sallader
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av sallader En rapport från Miljöförvaltningen Susann Andersson, Dan Lennartsson 2010-03-18 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Sallader är en produkt som
Egentillsyn ger trygghet och kvalitet
Egentillsyn ger trygghet och kvalitet 1 Desinfektion av arbetsredskap. Mat ska vara säker. Övervakning med hjälp av temperaturmätning. Ordförklaringar: Codex Alimentarius: Internationellt regelverk för
Bedömningsgrunder till rapporteringspunkter Nr. Kontrollområde Krav Avvikelse
Bedömningsgrunder till rapporteringspunkter Nr. Kontrollområde Krav vvikelse 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning, även fordon att lokalen med dess inredning och utrustning samt fordon och containrar
Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111
1 Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111 Enligt EU s hygienförordning ska livsmedelsbranschen utarbeta och sprida riktlinjer för god praxis (branschriktlinjer). Handboken
Exempel på personalisering av Guiden
Exempel på personalisering av Guiden 2 Hur personaliserar man Guiden? Steg 1: Producenten skall bara välja sådant som är relevant för sin egen produktion Guiden består av separata delar > producenten kan
SOUTH BALTIC PROJECT CHECKLISTA. Typ av kontroll
"Food Hygiene and Food Safety in the Baltic region" Project co-financed by the European Regional Development Fund in the framework of the Programme of the South Baltic Cross-border Co-operation 007-0 SOUTH
Ändrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?
Vad ska egenkontrollprogrammet innehålla? Ändrad 2008-09-30 Alla livsmedelsanläggningar ska bedriva egenkontroll. Systemet för egenkontroll ska redovisas för bygg- och miljöförvaltningen i samband med
Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys
Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Förord Den här rapporten handlar om ett provtagningsprojekt
3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög
3.6 Faroanalys 1 INKÖP/ Mikrobiologisk förekomst (råvaror) Kontroll av ankommande råvarors lukt, färg, fräschör och stickprovskontroller på bärst- före märkning. JA/ Mikrobiologisk tillvät (transport,
Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll
Från Växt till Läkemedel - en resa med kvalitetskontroll Michelle Co (PhD Analytisk Kemi) & Nora Åhlander (leg. Apotekare) Enheten för växtbaserade läkemedel, Läkemedelsverket michelle.co@mpa.se, nora.ahlander@mpa.se
HACCP- projekt 2009. Riktad kontroll av livsmedelsproducenter i Stockholm
MILJÖFÖRVALTNINGEN HACCP- projekt 2009 Riktad kontroll av livsmedelsproducenter i Stockholm En rapport från Miljöförvaltningen Anders Ladefoged och Susanne Thofelt Berger Maj 2010 www.stockholm.se/miljoforvaltningen