GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄSTRA BALINGSNÄS

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR VÄSTRA BALINGSNÄS HUDDINGE KOMMUN NOVEMBER 2006

2 ILLUSTRATIONSPLAN Exploateringsgrad Flerbostadshus 102 lägenheter Småhus ca 155 lägenheter Totalt antal bostäder ca 260 stycken, varav 60% i småhus och 40 % i flerbostadshus Illustrationsplan av Brunnberg & Forshed samt Huddinge kommun. Planen illustrerar vägar och bebyggelsestruktur. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 2 Huddinge kommun november2006

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Bakgrund 4 Syfte Status Arbetsmetod och process Medverkande Områdets identitet 5 Del 1: Övergripande gestaltning Bebyggelsestruktur 6 Husen 7 Grönstruktur 8 Vegetation och markbehandling Vatten Dagvattenhantering 9 Grönytor på allmän plats 10 Grönytor på kvartersmark Entréplatsen 11 Porten till naturreservatet Återvinningsstation 12 Tranformatorstationer 13 Lokal trafik 14 Lokalgator Kvartersvägar 15 Gångstråk 16 Belysning Parkering 17 Egen carport/garage Gemensamma parkeringsplatser till flerbostadshusen Vändplatser Del 2: Bebyggelse i dalbottnarna Karaktär i dalbottnarna 18 Natur och terränganpassad bebyggelse Husen 20 Entréer, förgårdsmark och tillgänglighet 22 Vägar Lokalgator Kvartersvägar Parkering Bebyggelse på höjderna Karaktär på höjderna 24 Natur och terränganpassad bebyggelse Husen 25 Entréer, förgårdsmark och tillgänglighet 26 Vägar Kvartersvägar Parkering Flerbostadshusen Karaktär på flerbostadshusen 28 Natur och terränganpassad bebyggelse Husen 30 Entréer, förgårdsmark och tillgänglighet 32 Vägar Lokalgatan Parkering Förskolan Naturen och terränganpassad anläggning 34 Hus, entré och parkering 35 Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 3 Huddinge kommun november 2006

4 INLEDNING Bakgrund Västra Balingsnäs som ligger väster om Lännavägen mellan villabebyggelse och Orlångens naturreservat utgör ett naturvackert område. Området utgörs av gammalt skärgårdslandskap och är starkt kuperat med några markanta höga bergspartier med branta sidor. Möjligheter till ett attraktivt bostadsområde med arkitektoniska kvalitéer nära kopplade till naturen och terrängen är mycket goda. Målsättningen är att området ska innehålla en blandning av flerbostadshus och småhus i olika former. Andelen lägenheter i flerbostadshus bör vara minst 50 % och storleken på småhusen får inte vara allt för stora. Syfte Avsikten med gestaltningsprogrammet är främst att göra det möjligt att: samordna kommunen, exploatörer och arkitekter så att alla får en gemensam bild av kvalitetskraven på den framtida miljön. genom en uttalad arbetsmetod söka sig fram och förmedla en samsyn på hur gestaltningen ska se ut. säkra en bestämd kvalitetsnivå i alla de avseenden som inte framgår av övriga planhandlingar samt komplettera och förtydliga övriga planhandlingar med konkreta beskrivningar och exempel på planbestämmelsernas inriktning. styra utformningen genom riktlinjer (både övergripande och mer detaljerade) för den estetiska utformningen av gaturummen, enskilda byggnader och grönska. utgöra ett underlag för överenskommelser och kvalitetskrav som gäller för miljön och hur dessa ska uppnås. utgöra underlag vid upprättande av detaljplan samt underlag för bygglovprövning. förmedla en bild av den framtida miljön till marknaden, grannar, övriga invånare i Huddinge samt myndigheter. Status Gestaltningsprogrammet ska: utgöra en planhandling och ett villkor för utnyttjande av de rättigheter som detaljplanen ger. finnas med som beslutsunderlag i nämnderna. utgöra en kontraktshandling som del av exploateringsavtalet reglera rättigheter och skyldigheter beträffande allmänna ytor för alla parter - enskilda såväl som allmänna. Utöver den formella betydelsen kan det också användas som informationsmaterial. Arbetsmetod och process Arbetet med gestaltningsprogrammet är uppdelat i tre faser. Den första fasen, i programskedet, innehöll övergripande principer för områdets tänkta gestaltning och bebyggelsestrukturen samt områdets anpassning till naturen. Arkitektur och utformning av husen berördes endast i principiell mening. I denna andra fas, samrådsskedet, togs mer detaljer upp. I denna den tredje fasen tillförs mer information, mer detaljer bestäms och fler illustrationer infogas. Gestaltningsprogrammet innehåller referensbilder från nyligen byggda bostadsområden runt om Stockholm. Bilderna illustrerar förslag och olika angreppssätt på hur gestaltning av ett område som Västra Balingsnäs kan se ut. Den idéskiss som togs fram av Brunnberg och Forshed Arkitekter AB genom parallella uppdrag ligger till grund för planarbetet. Under planarbetet har vissa förändringar av idéskissen gjorts. Förslaget till gestaltningsprogram ställs ut tillsammans med förslag till detaljplan. Det ska poängteras att gestaltningsprogrammet inte ska läsas som en separat handling. Innehållet kompletterar planhandlingen. Gestaltningsprogrammets upplägg: del 1 övergripande gestaltning del 2 delområden Medverkande Gestaltningsprogrammet har tagits fram av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning. Följande tjänstemän har deltagit: Susanne Werlinder (projektledare) och Susanna Udd planavdelningen, Charlotta Thureson exploateringsavdelningen, Lotta Berggren gatukontoret, Helén Klinga bygglovavdelningen och Tiina Laante miljökontoret. Kommunen har haft hjälp av S. Koinberg Landskapsarkitekter AB. Byggherrarna inom området har deltagit tillsammans med sina arkitekter. Alliance Fastighetsutveckling AB tillsammans med Kjellander och Sjöberg Arkitektkontor AB, Skanska Sverige AB tillsammans med Engstrand & Speek Arkitekter AB och SMÅA AB tillsammans med Brunnberg & Forshed Arkitektkontor AB. Huge Fastigheter AB har tillsammans med Sollevi Arkitektstudio AB har deltagit för förskolan räkning. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 4 Huddinge kommun november2006

5 OMRÅDETS IDENTITET Identitet Området är anpassat och kopplat till naturen och terrängen. Naturstråk finns mellan de olika bebyggelsegrupperna. Naturstråk flyter in mellan huskropparna liksom sparad natur i varje vändslinga. Gaturummet är anlagt med planteringar och staket medan baksidan är obearbetad och naturlig. Husen står här med foten i blåbärsriset. Bebyggelsen är blandad. Bebyggelsen är småskalig och uppbyggd genom sammansatta enheter. Referensbild från Steninge: Topografi och vegetation sparas i området. Referensbild från Hässelby: Flerbostadshus med vegetation inpå knuten. Referensbild från Esbo, Finland. Foto: Jussi Tianen. Referensbild från Kemiö, Finland. Foto: Maria Masgård. Foto från Västra Balingsnäs: På höjderna utgörs växtligheten till övervägande delen av hällmarksblandskog. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 5 Huddinge kommun november 2006

6 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Bebyggelsestruktur Den huvudsakliga inriktningen är att bebyggelsen anpassas till naturen och de förutsättningar marken ger. Upplevelsen att bo och röra sig nära naturen ska vara tongivande. En bebyggelsestruktur som medger grön utsikt är en utgångspunkt. Bebyggelsen ska ha en tydlig koppling till naturområdena runt omkring och det ska finnas möjlighet för naturen att komma in bland bebyggelsen. Strukturen ska uppmuntra och möjliggöra att man på ett naturligt sätt kan röra sig vidare ut i naturreservatet. Bebyggelsen får inte heller ha för stora markeringar på höjderna. Bebyggelsestrukturen i illustrationen utgår från områdets topografi. Samtliga hus är samlade på rad utefter vägslingor som avslutas med en ögla som omsluter naturen. Slingorna är väl anpassade efter terrängen. Uppe på höjderna placeras enbostadshus med maximal anpassning till markens förutsättningar. Nere i dalbottnarna grupperas husen i mer koncentrerade bebyggelseformationer. Även här har naturanpassningen mycket stor betydelse. Byggnaderna ligger något tätare och utgörs dels av småhus, dels av flerbostadshus. Flerbostadshusen i form av punkthus är koncentrerade till en slinga i områdets sydöstra del. Referensbild från Steninge: Topografi och vegetation sparas i området. Referensbild från Steninge: Bebyggelse på ena sidan av gatan. Referensbild från Kullön: Vegetation inpå knuten. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 6 Huddinge kommun november2006

7 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Husen Området ska innehålla en blandning av flerbostadshus och småhus i olika former. Flerbostadshusen ska utformas som punkthus och småhusen kan utgöras av såväl friliggande villor som parhus, radhus och kedjehus. Utformningen av husen ska präglas av ett begränsat antal hustyper med möjligheter till variation. Husen ska vara individer inom en gemensam ram. Områdets karaktäristiska topografi och natur skapar en variation i bebyggelsestrukturen. Bebyggelsen, liksom anläggningar för biluppställning eller liknande ska anpassas både horisontalt och vertikalt till topografin. Bebyggelse i sluttning får inte innebära onödig schaktning eller sprängning och ska grundläggas på sådant sätt att ingrepp i naturen minimeras. Eventuellt stora volymer ska brytas ned i mindre delar som fogas till varandra. Det är också en förutsättning för sammanbyggda bostadshus och garage/carport och det ger möjlighet att anpassa de olika husen till de enskilda platsernas terrängförutsättningar. Vidare ger små byggnadsareor större möjlighet till terränganpassning. Referensbild från Kullön: Varierad bebyggelse inom området. Referensbild från Kullön: Vegetation inpå knuten. Referensbild från Kyrkbyn: Vegetation nära husen. Referensbild från Riksbyhöjden: Vegetation mellan husen. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 7 Huddinge kommun november 2006

8 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Grönstruktur Dramatisk topografi med branta bergssidor, viktiga biotoper och en stundom trolsk skog, ger området förutsättningar att bli ett bostadsområde utöver det vanliga. Det centrala nordsydliga grönstråket genom området ska bevaras och utvecklas. Det ska behandlas som ett naturområde där mötesplatser och lekplatser uppstår naturligt. Stigar, i nordsydlig riktning, utformas som träspänger intill bergssidorna. Naturmark mellan bebyggelsegrupperna ska sparas och har i detaljplanen avsatts som allmän plats-natur. Allmänna platser NATUR Naturområde Utformning av allmänna platser sumpskog Sumpskog ska bevaras och skötas enligt skötselanvisning i planbeskriv ning. Vegetation och terräng Idag används området mest för friluftsliv och rekreation. Det genomkorsas av flitigt använda stigar, som går i nord-sydlig riktning ner mot Orlångens naturreservat. Den mestadels glesa skogen är strövvänlig och de starkt markerade branterna ger både en estetisk och spännande upplevelse. På höjderna utgörs växtligheten till övervägande delen av hällmarksblandskog med tall, björk och enstaka granar. Där jordmånen är bättre finns ren granskog och sumpskogen med asp, björk, sälg och gran är klassificerad som nyckelbiotop. Området innehåller många intressanta lanskapselement såsom markanta branter, stora stenblock, mäktiga träd.och berg i dagen. Dessa bör i möjligaste mån bevaras och utnyttjas som stöd och gränser för bebyggelse samt som delelement i markplaneringen. Efter grundläggning och vägutbyggnad sparas stormfasta träd. Vatten Våtmarkens vattentillgång ska få uppträda med en naturlig karaktär och variera i omfattning efter årstiderna. Den centrala sumpskogen är avsedd att behållas och har i detaljplanen fått en skyddsbestämmelse som innebär att den ska bevaras. Markytan inom entréplatsen ska möjliggöra infiltration av dagvatten. Utformning av allmänna platser mosse Tallmosse ska bevaras och skötas enligt skötselanvisning i planbeskriv ning. n 2 Markytan ska möjliggöra infiltration av dagvatten Foto från Västra Balingsnäs: Bergskanterna är karaktäristiska för området. Foto från Västra Balingsnäs: Våtmarken i områdets södra del. Foto från Västra Balingsnäs: Sumpskogen i området ska bevaras. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 8 Huddinge kommun november2006

9 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Dagvattenhantering Dagvattnet ska omhändertas lokalt, i enlighet med Huddinge kommuns dagvattenstrategi. För att så långt möjligt bibehålla områdets naturliga hydrologi samt minimera uppkomsten av förorenat dagvatten och uppkomna föroreningars vidare transport till grund- och ytvatten (recipienten) ska följande principer gälla för dagvattenhanteringen i området: För yttre byggnads- och anläggningsytor skall genomgående material användas som har en liten benägenhet att utlaka föroreningar. Särskild vikt skall läggas vid att undvika omålade förzinkade ytor och koppar. Yttertak, fasader, räcken, stolpar, hängrännor och stuprör är exempel på ytor och installationer som kan vara förzinkade. Industriell zink innehåller i regel små mängder kadmium som är en av de giftigaste tungmetallerna. Förzinkade ytor är troligen den största källan till kadmium i dagvatten. Förzinkade metallarmaturer ska i så stor utsträckning som möjligt ersättas av träarmaturer. Metallytor målas med miljöanpassad, skyddande färg. Val av material motiveras med hänsyn till dess påverkan på dagvattnets kvalitet. Vatten från tak och andra hårdgjorda ytor skall spridas på markytan och passera vegetationsytor. Onödig uppsamling skall ej ske. Ledningar för bortledning av dagvatten från hårdgjorda ytor inom tomtmark skall normalt inte anläggas. Hårdgörning av ytor skall minimeras. Ingen hårdgörning görs runt byggnadskroppar, på uppfarter och parkeringar. Permeabla alternativ som grusbeläggning eller gräsarmering med plast- eller betongraster används. Tillåts undantag måste höjdsättning och utformning ske så att avrinning sker diffust till anslutande grönmark utan risk för direktavledning via bortledningssystemet då sådan direktavledning leder till förorening av recipient. Dräneringsvatten från byggnadsgrunder är normalt rent och sprids antingen diffust eller ansluts till dagvattensystemet då risk för uppdämning ej föreligger. Behåll befintliga träd i så stor utsträckning som möjligt. Trädens kronor har förmåga att fånga upp, kvarhålla och avdunsta betydande delar av nederbörden (s.k. interception). Via sitt rotsystem suger träden också upp en del av det regnvatten som når marken och bidrar på så sätt till att öka markens magasineringskapacitet. Lokalgator får asfalteras under förutsättning att höjdsättning och utformning sker så att avrinning sker diffust till anslutande grönmark eller till dräneringsstråk (fyllda diken med dränledning i botten). Det viktigaste är att avrinningen avleds så diffust/via så många grenar som möjligt och ej samlas ihop i onödan. Dräneringsstråken bör alltså mynna ut i grönmark så snart det är möjligt. Bortledning skall ske i öppna diken. Kulvertering av diken eller dagvattenstråk skall ske endast i undantagsfall, t ex vid passager under gator och vägar. Referensbild från Kullön: Belysningsstolpar målas med miljöanpassad skyddande färg för att inte förorena dagvattnet. Referensbild från Kullön: Dagvattendiken kan utgöra ett estetiskt tillskott i den yttre miljön. Referensbild från Tullinge: Sedumtak fördröjer dagvatten. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 9 Huddinge kommun november 2006

10 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Grönytor på allmän plats Grönytor på allmän plats ska bearbetas i liten grad. Framför allt görs en utglesning av träd närmast förskolan. En entréplats anläggs i anslutning till infartsgatan. Grönytor på kvartersmark Förgårdsmarken ska utgöra en övergång mellan gatan och bostaden. Generellt gäller att förgårdsmarken ska utgöras av vegetation. I bostadsgrupperna uppe på höjderna är det viktigt att förgårdsmarken får en så naturlig karaktär som möjligt medan den kan förädlas något i bostadsgrupperna nere i dalbottnarna. Husen på höjderna står med foten i det obearbetade blåbärsriset. På delar av kvartersmarken krävs marklov för fällning av träd med en diamanter större än 5 cm på en höjd av 1,3 meter över mark. Dessa har fått planbestämmelsen a 1.Viktiga höjdpartier har fått bestämmelsen n 1, markens höjd får inte ändras. Referensbild från Noormarkku, Finland. Exempel på möte mellan trädgård och skog. Referensbild från Kästa: Höjdskillnader kan tas om hand med hjälp av naturstensmurar. Markens anordnande (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet. n 1 Markens höjd får inte ändras. Ändrad lovplikt a 1 Marklov krävs för träd med större stamdiameter än 5 cm på en höjd av 1,3 meter över mark. Referensbild från Lörenskog, Norge. Kontakt med skogen. Referensbild från Kästa: Höjdskillnader kan tas om hand med hjälp av naturstensmurar. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 10 Huddinge kommun november2006

11 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Entréplatsen En entréplats anläggs i anslutning till infartsgatan norost om förskolans mark. Träspängerna som leder promenerande torrskodda genom sumpskogen, kan söka sig in och över platsen, för att sedan fortsätta vidare mot befintliga stigar i naturreservatet. På platsen planteras en dunge med skogsträd, arterna finns redan i området. Här finns också sittmöjligheter. Allmänna platser PARK Anlagd plats Utformning av allmänna platser n 2 Markytan ska möjliggöra infiltration av dagvatten Port till naturreservatet En formgiven port ut mot naturreservatet skapas och anläggs i samband med att en sänka i terrängen fylls ut. Den utfyllda marken gestaltas på ett medvetet sätt och ansluter till den befintliga stigen från områdets nordöstra delar. Detta underlättar för besökande och boende att ta sig ut till naturreservatet. Här slutar också den kommunala lokalgatan och ytan förses med vändplats och några parkeringsplatser. Illustration av planområdet: Offentliga platser avser de inringade områdena på illustrationen. Illustration: Entréplatsen. Illustration Porten till naturreservatet, exempel på den uppfylland som behövs här. Illustration: Porten till naturreservatet. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 11 Huddinge kommun november 2006

12 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Återvinningsstation En plats för återvinningsstation anläggs i anslutning till infartsgatan söder om Balingsnässkolan. På platsen finns även en befintlig transformatorstation som kommer att finnas kvar. Kvartersmark E 2 Återvinningsstation Utformning av kvartersmark f 4 Återvinningsstation och transformatorstationer skall utformas med utgångspunkt i upprättat gestaltningsprogram. Illustration av planområdet: Läge för återvinningsstation, transformatorstationer och pumpstation avser de inringade områdena på illustrationen. Illustration: Situationsplan för återvinningsstation. Illustration: Sektion, återvinningsstation med kärl och kringliggande plank. Illustration: Principskiss som exempel på utformning av plank kring återvinningsstationen och ramverket på transformatorstationen. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 12 Huddinge kommun november2006

13 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Transformatorstationer Inom planområdet behövs det totalt tre transformatorstationer. På platsen för återvinningsstationen finns en befintlig transformatorstation som kommer att finnas kvar. Samtliga transformatorstationer får samma utformning och kläs med ett utanpåliggande ramverk av träribbor. Träribborna målas i samma kulör som återvinningsstationens plank. Kvartersmark E 1 Tekniska anläggningar Utformning av kvartersmark f 4 Återvinningsstation och transformatorstationer skall utformas med utgångspunkt i upprättat gestaltningsprogram. Illustration: Befintlig transformatorstation kan bekläs med ett utanpåliggande ramverk av träribbor. Illustration: Exempel på utformning av ramverket på transformatorstationen. Referensbild från Köpenhamn. Fasad på transformatorstation. Foto: Marianne Ocklind. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 13 Huddinge kommun november 2006

14 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Lokal trafik En infartsgata, i östvästlig riktning, leder in i området från Lännavägen. Platsens dramatiska topografi bildar en tydlig entré mellan två branter. Huvudmannaskapet för lokalgatorna är kommunalt. Lokalgator Infartsgatan, lokalgata typ 1, har ett vägområde på 9,0 meter bestående av 1,0 meter grusat sidoområde/stödremsa, 5,0 meter asfalterad körbana, 2,5 meter asfalterad gång- och cykelbana samt 0,5 meter grusad stödremsa. Lokalgata typ 2, har ett vägområde på 8,0 meter bestående av 1,0 meter grusat sidoområde/stödremsa, 4,5 meter asfalterad körbana, 2,0 meter asfalterad gångbana samt 0,5 meter grusad stödremsa. Lokalgata typ 3, har ett vägområde på 8,5 meter bestående av 1,0 meter grusat sidoområde/stödremsa, 4,5 meter asfalterad körbana, 2,5 meter asfalterad gång- och cykelbana samt 0,5 meter grusad stördremsa. Illustration: Lokalgatornas läge. Lokalgata 1 är markerad med klarröd färg medan lokalgata typ 2 är markerad med vinröd färg och lokalgata typ 3 är markerad med orange färg. Referensbild från Östra Skogås: Gaturum med vegetation som rumsskapande element. Illustration: Skiss på vägområde för lokalgata typ 1 (infartsgatan). Illustration: Skiss på vägområde för lokalgata typ 2. Illustration: Skiss på vägområde för lokalgata typ 3. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 14 Huddinge kommun november2006

15 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Kvartersvägar Kvartersvägarna till bostäderna består av en typ. Huvudmannaskapet för kvartersvägarna är enskilt. Kvartersvägarna har ett vägområde på 6,5 meter bestående av 0,5 meter grusad stödremsa, 4,5 meter körbana samt 1,0 meter grusad yta för LOD. Allmänna platser HUVUDGATA Huvudgata LOKALGATA Lokal trafik Utformning av allmänna platser Lokalgata, typ 1-3, inklusive platsbildning och vändplan skall utformas enligt särskilt upprättat gestaltningsprogram. Markens anordnade (utformning av kvartersmark) kvartersväg Kvartersväg skall utformas enligt särskilt upprättad gatusektion i enlighet med gestaltningsprogram. Illustration: Kvartersvägar är de rödmarkerade slingorna. Referensbild från Kullön: Kvartersväg. Illustration: Skiss på vägområde för kvartersvägar typ 1. Illustration: Skiss på vägområde för kvartersväg i dalbottnarna. Illustration: Skiss på vägområde för kvartersväg på höjderna. Referensbild från Kullön: Kvartersväg med grusat parti för omhändertagande av dagvatten. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 15 Huddinge kommun november 2006

16 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Gång- och cykelstråk Samtliga kommunala lokalgator förses med gång- eller gångoch cykelbana. Gångstråk i grönområdena mellan husen och ut till naturområdet ska utföras som naturliga stigar som eventuellt grusas eller alternativt flisas på vissa ställen. De gångstråk som passerar sumpskogen ska till del utföras i form av träspänger som slingrar fram mellan träden. Belysning Samtliga vägar ska förses med belysning som bidrar till helheten och upplevelsen av områdets grönska. Den befintliga stigen i öst-västlig riktning ska förses med belysning. Gångstråket genom den centrala sumpskogen och stigarna mellan husgrupperna kan förses med låg belysning. Ljuskällor som har god färgåtergivning ska väljas. Sådan belysning som inte attraherar insekter ska väljas. Illustration av planområdet: Gång- och cykelväg genom området är markerat med klarröd färg, enbart gångbana är markerat med vinröd färg och stig med belysning är markerad med orange färg. Referensbild på träspång. Allmänna platser GC-VÄG Gång- och cykelväg Utformning av allmänna platser Lokalgator inklusive platsbildning och vändplan skall utformas enligt upprättat gestaltningsprogram. +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet stig Stig med belysning skall finnas Foto från Västra Balingsnäs: Befintlig stig ut mot naturreservatet i söder. Referensbild från Kullön: Släpp mellan bebyggelsen ut mot naturmarken. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 16 Huddinge kommun november2006

17 ÖVERGRIPANDE GESTALTNING Parkering Parkeringarna ska vara småskaliga, både faktiskt och visuellt. Generellt gäller att boende- och besöksparkering sker inom tomtmark. Det är ett framkomligt sätt att förena kravet på små ingrepp i naturen med erforderligt antal bilplatser enligt Huddinge kommuns planeringsnorm samtidigt som det även ger bekväma avstånd till bilen och möjlighet till bra handikapparkering. Bilplats i direkt anslutning till bostaden skapar även ökad säkerhet och trygghet. Bilplatserna förbereds för carport eller garage. A B Egen carport/garage För småhusen gäller att parkeringsplatsen placeras inom tomtmark. Egen carport kan byggas till enbostadshus, parhus, radhus och kedjehus. Carport placeras utifrån rådande terrängförhållanden på varje enskild fastighet. Huvudprincipen är att carport placeras mellan eller vid sidan av husen. Det optimala är om bilplatsen kan integreras i bostadshuset utan att terränganpassningen går förlorad. Sammanbyggda bostadshus och carport ska brytas upp i separata volymer så att intrånget i naturen minimeras. Carport placerad 6 meter från fastighetsgräns mot gata, kan byggas om till garage enligt särskilt upprättad typritning. Vändplatser Samtliga lokalgator och kvartersvägar ska förses med vändplan. Referensbild från Kullön: Gemensam carport som är anpassad efter topografi och vegetation. Illustration: Principer för parkering på tomtmark. Ombyggnad av carport till garage är endast möjlig i alternativ A. Illustration: Siktlinje vid korsning mellan lokalgator. Illustration: Exempel på utformning av carport respektive garage, illustration Brunnberg & Forshed AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 17 Huddinge kommun november 2006

18 BEBYGGELSE I DALBOTTNARNA Karaktär i dalbottnarna Lite tätare bebyggelse. Friliggande villor, kedje- och parhus. Vägar i form av slingor med öglor som omsluter naturen. Parkering på tomtmark. Entréer ligger mot vägen eller mot närmaste sida. Förgårdsmarken kan förädlas. Natur och terränganpassad bebyggelse Husen är placerade i koncentrerade bebyggelseformationer i slingor med grön utsikt från alla hus. Slingorna skapar en ögla som omsluter naturen. Grupperna med hus ska brytas ner i mindre delar så att en flätning mellan hus och natur kan uppnås. De små tomtstorlekarna på 300 kvm syftar till att minimera ingrepp i naturen, slänter etc blir mindre tongivande med små tomtstorlekar. Vidare prioriteras den vilda naturen framför den egna bearbetade trädgården. Illustration av planområdet: Bebyggelse i dalbottnarna avser de inringade områderna på illustrationen. Referensbild från Kyrkbyn: Vegetation nära inpå husen. Markens anordnande (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet. n 1 Markens höjd får inte ändras. Utformning e 3 Minsta tillåtna tomtstorlek är 300 kvm. Ändrad lovplikt a 1 Marklov krävs för träd med större stam diameter än 5 cm på en höjd av 1,3 meter över mark. Referensbild från Bagarmossen: Sparat berg i dagen ger ett vackert intryck i området. Referensbild från Kyrkbyn: Husens placering i förhållande till gatan. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 18 Huddinge kommun november2006

19 BEBYGGELSE I DALBOTTNARNA Illustration: Sektion långvilla, illustration Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Illustration: Sektion, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Illustration: Sektion, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Illustration: Microhus anpassade till topografin. Illustration: Penthouse, illustration Brunnberg & Forshed AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 19 Huddinge kommun november 2006

20 BEBYGGELSE I DALBOTTNARNA Husen Bebyggelsen ska vara småhus i två våningar antingen som friliggande villor eller som parhus och kedjehus. Byggnadsareorna för kedjehusen, fristående villor och parhus är 60, 70 respektive 75 kvm samt carport eller garage om max 25 kvm. Utnyttjandegrad/fastighetsindelning e 2 00 Största tillåtna byggnadsarea i kvadrat meter per fastighet, varav carport/ga rage inklusive förrråd får vara max 25 kvm. Utöver total byggnadsarea får max 15 kvm öppenarea samt max 30 kvm altan uppföras. Carport/garage får sammanbyggas i tomtgräns. Utformning II Högsta tillåtna antal våningar. fril./parhus/ kedjehus Endast angiven hustyp är tillåten. Bebyggelsen ska anpassas till topografin. Sprängning och schaktning bör undvikas för att motverka onödigt ingrepp i naturen och förändring av grundvattnet. Detta är särskilt viktigt i förhållande till natureservatet och de våtmarker som ska värnas. Placering Byggander skall placeras i huvudsaklig överensstämmelse med illustrationen på plankartan. Placering och utformning av byggnader ska ske med hänsyn till befintlig terräng och vegetation. Med terränganpassning menas souterrängvåning eller trappning med halvplan.souterrängvåning eller trappning med halvplan. Huvudbyggnad ska placeras 4 meter från tomtgräns. Huvudbyggnad får dock placeras i tomtgräns mot grannfastighet om gällande brandkrav uppfylls. Avstånd mot gata och grönområde ska vara minst 1 meter.garage/uthus minst 0,5 m från fastighetsgräns. Husen ska underordnas naturen och anpassas till rådande förhållanden på platsen. Eventuellt stora volymer, exempelvis långa längor av radhus, ska brytas ner i mindre enheter för bästa anpassning till terrängen både vertikalt och horisontalt. Där terrängen medger kan husen byggas med souterräng eller i terrasseringar genom exempelvis halvplan. Soutterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar där terrängen så medger. Utnyttjandegrad/fastighetsindelning e 4 00 Högsta antal fastigheter. Utformning v 2 Souterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar där terrängen så medger. Material i fasader ska vara av trä, puts eller färgad cementfiberskiva. Taktäckning ska vara av svart plåt, papp eller sedum. Största tillåtna taklutning är 38 grader. Paneltyp och kulör bör vara enhetliga och hållas samman i olika grupper, exempelvis runt en vägslinga. Husen ska färgsättas med mörka jordfärger. Fönstersnickerier ska utföras i trä. Skorstenar, ventilationsanordningar och andra taköverbyggnader samt taksäkerhet som räcken, stegar, fästen mm, luckor etc. ska målas i takets kulör. Komplementbyggnader som garage, carport, förråd och soprum ska byggas i trä och färgsättas med liknande kulör som huvudbyggnaderna. Illustration: Förråd, illustration Brunnberg & Forshed Arktiekter AB. Utformning 38 Största taklutning i grader. Utseende och utförande f 1 Bebyggelse skall utformas med fasader av trä och/eller puts och/eller genom färgad cementfiberskiva och målas i mörka jordfärger f 2 Taktäckning ska vara av svart plåt, papp eller sedum. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 20 Huddinge kommun november2006

21 BEBYGGELSE I DALBOTTNARNA Illustration: Fasad, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Illustration: Fasad, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Illustration: Familjevilla, illustration Brunnberg & Forshed AB. Illustration: Microhus, illustration Brunnberg & Forshed AB. Illustration: Penthouse, illustration Brunnberg & Forshed AB. Illustration: Långvilla, illustration Brunnberg & Forshed AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 21 Huddinge kommun november 2006

22 BEBYGGELSE I DALBOTTNARNA Entréer, förgårdsmark och tillgänglighet Entréerna på parhus och friliggande villor bör ligga mot gatan eller efter närmaste sida. Radhusens entréer bör ligga mot gatan. Förgårdsmarken kan förädlas med gräsmattor, häckar, staket etc. Tillgängligheten till bostaden inom området måste klaras trots höjdskillnader i naturen och terränganpassat byggande. I fråga om en- och tvåbostadhus gäller inte kravet på tillgänglighet till byggnaden om det är befogat med hänsyn till terrängen. Vägar Lokalgator En del av bebyggelsen kommer att ha sin utfart direkt till lokalgatan i området. Lokalgatorna utformas enligt illustration på sidan 12. Kvartersvägar Kvartersvägarna utformas enligt illustration på sidan 13. Parkering Boende- och besöksparkering till radhus, kedjehusen, parhusen eller friliggande hus ska ligga på tomtmark. Illustration: Sektion visande kvartersväg i dalbottnarna. v 1 Carport/garage skall endast utföras enligt särskilt upprättad typritning. Illustration: Sektion av husens läge i förhållande till topografi och gata. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 22 Huddinge kommun november2006

23 BEBYGGELSE I DALBOTTNARNA Illustration: Exempel på utformning av carport respektive garage, illustration Brunnberg & Forshed AB. Referensbild: Gaturum med natur som gränser. Illustration: Exempel på utformning av staket, illustration Brunnberg & Forshed AB. Exempel på parkeringslösning för microhus, illustration Brunnberg & Forshed AB. Illustration: Parkeringslösning för penthouse, illustration Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 23 Huddinge kommun november 2006

24 BEBYGGELSE PÅ HÖJDERNA Karaktär på höjderna Enskilda hus sätts ut på plats i tidigt skede för optimal anpassning till platsen. Naturen växer inpå knuten. Inga trädgårdar, staket eller häckar. Friliggande småhus. Vägarna är extra smala. Parkering sker på tomtmark där det får plats med utgångpunkt i terrängen. Natur och terränganpassad bebyggelse Bebyggelsen på höjderna sker med maximal anpassning till terrängen. Markanpassning av de enskilda husen sker genom utsättningar på platsen i tidigt skede. Vid placering av husen bör sprängning och schaktning undvikas för att motverka onödiga ingrepp i naturen och förändring av grundvattnet. Naturen växer inpå knuten och här planteras inga trädgårdar, byggs inga staket, planteras inga häckar. Husen står med foten i lingonriset. De skogsbevuxna sluttningarna och bergskanterna står orörda och bildar naturliga gränser till övriga området. Illustration av planområdet: Bebyggelse på höjderna avser de inringade områderna på illustrationen. Illustration: Bebyggelse på höjden närmast skolan, illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Markens anordnande (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet. n 1 Markens höjd får inte ändras. Utnyttjandegrad/fastighetsindelning e 3 Minsta tillåtna tomtstorlek är 300 kvm. Ändrad lovplikt a 1 Marklov krävs för träd med större stamdiameter än 5 cm på en höjd av 1,3 meter över mark. Referensbild från Kullön: Tomtmarken bearbetas sparsamt. Illustration: Bebyggelse på det centrala höjdpartiet, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 24 Huddinge kommun november2006

25 BEBYGGELSE PÅ HÖJDERNA Husen Bebyggelsen skall vara friliggande småhus i max två våningar. Ingrepp i terrängen minimeras genom att byggnadsarean på marken görs så liten som möjligt, 70 kvm respektive 85 kvm samt carport eller garage om max 25 kvm. Där terrängen medger kan husen byggas med souterräng eller i terrasseringar genom exempelvis halvplan. Soutterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar där terrängen så medger. Utnyttjandegrad/fastighetsindelning e 2 00 Största tillåtna byggnadsarea i kvadrat meter per fastighet, varav carport/ga rage inklusive förrråd får vara max 25 kvm. Utöver total byggnadsarea får max 15 kvm öppenarea samt max 30 kvm altan uppföras. Carport/garage får sammanbyggas i tomtgräns. e 4 00 Högsta antal fastigheter. Placering Byggander skall placeras i huvudsaklig överensstämmelse med illustrationen på plankartan. Placering och utformning av byggnader ska ske med hänsyn till befintlig terräng och vegetation. Med terränganpassning menas souterrängvåning eller trappning med halvplan. Huvudbyggnad ska placeras 4 meter från tomtgräns. Huvudbyggnad får dock placeras i tomtgräns mot grannfastighet om gällande brandkrav uppfylls. Avstånd mot gata och grönområde ska vara minst 1 meter.garage/uthus minst 0,5 m från fastighetsgräns. Utformning II Högsta tillåtna antal våningar. fril. Endast angiven hustyp är tillåten. v 2 Souterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar där terrängen så medger. Material i fasader ska vara av trä, puts eller färgad cementfiberskiva. Taktäckning ska vara av svart plåt, papp eller sedum. Största tillåtna taklutning är 38 grader. Paneltyp och kulör bör vara enhetliga och hållas samman i olika grupper, exempelvis runt en vägslinga. Husen ska färgsättas med mörka jordfärger. Fönstersnickerier ska utföras i trä. Skorstenar, ventilationsanordningar och andra taköverbyggnader samt taksäkerhet som räcken, stegar, fästen mm, luckor etc. ska målas i takets kulör. Komplementbyggnader som garage, carport, förråd och soprum ska byggas i trä och färgsättas med liknande kulör som huvudbyggnaderna. Utformning 38 Största taklutning i grader. Utseende och utförande f 1 Bebyggelse skall utformas med fasader av trä och/eller puts och/eller genomfärgad cementfiberskiva och målas i mörka jordfärger f 2 Taktäckning ska vara av svart plåt, papp eller sedum. Illustration: Fasadmaterial för bebyggelse på höjden närmast skolan, illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Illustration: Fasad, illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Illustration: Fasad, bebyggelse på det centrala höjdpartiet, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 25 Huddinge kommun november 2006

26 BEBYGGELSE PÅ HÖJDERNA Entréer, förgårdsmark och tillgänglighet Entréerna ska ligga mot gatan eller efter närmaste sida. Förgårdsmarken bör inte förädlas utan få en naturlig karaktär. Entréerna måste ligga inom rimliga avstånd från möjlig framkomlig köryta. Tillgängligheten till bostaden inom området måste klaras trots höjdskillnader i naturen och terränganpassat byggande. I fråga om en- och tvåbostadhus gäller inte kravet på tillgänglighet till byggnaden om det är befogat med hänsyn till terrängen. Vägar Kvartersvägar Kvartersvägarna utformas enligt illustration på sidan 13. Parkering Parkering för boende och besökare ska ske på tomtmark. Carport eller garage får uppföras fristående, integrerat i eller i anslutning till husen. Illustration: Sektion visande kvartersväg på höjderna. v 1 Carport/garage skall endast utföras enligt särskilt upprättad typritning. Referensbild: Slingrande skogsväg. Referensbild från Kullön: Separata bilplatser på tomtmark, anpassade efter rådande förhållanden. Referensbild från Kullön: Vegetation och berg i dagen som rumsskapande element. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 26 Huddinge kommun november2006

27 BEBYGGELSE PÅ HÖJDERNA Illustration: Bebyggelsen anpassning till topografin på höjden närmast skolan, illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Illustration: Parkeringslösning för bebyggelse på höjden närmast skolan, illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Illustration: Sektion, bebyggelse på det centrala höjdpartiet, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Illustration: Parkeringslösning, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 27 Huddinge kommun november 2006

28 FLERBOSTADSHUSEN Karaktär på flerbostadshusen i sydost Punkthus. Souterrängvåning kan förekomma där terrängen medger. Parkeringar är grupperade bakom husen. Natur och terränganpassad bebyggelse Större delen av flerbostadshusen är koncentrerade kring en kvartersväg i sydöstra delen. Byggnadernas anpassning och koppling till naturen och terrängen är viktig. Naturmarken närmast bebyggelsen kan gallras men för övrigt ska marken bevaras så orörd som möjligt. Illustration av planområdet: Flerbostadshusen i sydost avser det inringade området på illustrationen. Illustration: Flerbostadshus Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Referensbild från Hässelby: Flerbostadshus. Illustration: Sektion visande flerbostadshus i förhållande till topografin. Illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 28 Huddinge kommun november2006

29 FLERBOSTADSHUSEN Illustration: Sektion av flerbostadshusens läge i förhållande till topografi och gata samt med parkeringslösning. Illustration Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Illustration: Sektion av flerbostadshusens läge i förhållande till topografi och gata samt med parkeringslösning. Illustration Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 29 Huddinge kommun november 2006

30 FLERBOSTADSHUSEN Husen Bebyggelsen ska vara flerbostadshus i fyra våningar. Flerbostadshusen ska uppföras i form av punkthus En sammanhållande hustyp, men med variation inom hustypen som är anpassad för platsen, läget och terrängen, får förekomma. Utnyttjandegrad/fastighetsindelning e (0) Högsta bruttoarea i kvadratmeter ovan mark per byggnad och högsta antal byggnader som får uppföras. Utformning IV Högsta tillåtna antal våningar. v 3 Indragen våning får inredas för bostads utrymme om max 30 % av byggnadsarean utöver angivet högsta antal våningar med tillåten byggnadshöjd. Placering Byggander skall placeras i huvudsaklig överensstämmelse med illustrationen på plankartan. Placering och utformning av byggnader ska ske med hänsyn till befintlig terräng och vegetation. Med terränganpassning menas souterrängvåning eller trappning med halvplan. Huvudbyggnad ska placeras 4 meter från tomtgräns. Huvudbyggnad får dock placeras i tomtgräns mot grannfastighet om gällande brandkrav uppfylls. Avstånd mot gata och grönområde ska vara minst 1 meter. Garage/uthus minst 0,5 m från fastighetsgräns. Husen ska anpassas till naturen och där terrängen medger bör husen byggas i souterräng. Där souterräng kan förekomma får byggnaden uppföras i fyra våningar plus souterräng. Takhöjderna ska vara anpassade till varandra. Husens volymuppbyggnad bör bestå av enheter som fogas till varandra. Det möjliggör en anpassning av de olika husen till den enskilda platsens terrängförutsättningar. Husen ska i huvudsak placeras i samma riktning utmed gatan. Entréerna bör vara annonserade från gatan. Åt andra hållet ska bebyggelsen ha kontakt med naturen i största möjliga utsträckning. Utformning 13 Högsta byggnadshöjd i meter mot gata. v 4 Souterrängvåning får anordnas utöver angivet högsta antal våningar där terrängen så medger. Souterrängvåning får högst uppta 50 % av byggnadsarean för bostadsutrymme. 10 Största taklutning i grader. Material i fasader bör vara i trä, puts eller färgad cementfiberskiva. Taktäckning ska vara av svart plåt, papp eller sedum. Högsta tillåtna takvinkel är 10 grader. Kulören bör vara enhetlig för samtliga flerbostadshus. Husen ska färgsättas med mörka jordfärger. Fönstersnickerier ska utföras i trä. Skorstenar, ventilationsanordningar och andra taköverbyggnader samt taksäkerhet som räcken, stegar, fästen mm, luckor etc. ska målas i takets kulör. Förråd ska placeras i huvudbyggnaden. Miljöstation bör samordnas till några separata byggnader som anpassas i material och färg med huvudbyggnaderna. Utseende och utförande f 1 Bebyggelse skall utformas med fasader av trä och/eller puts och/eller genom färgad cementfiberskiva och målas i mörka jordfärger f 2 Taktäckning ska vara av svart plåt, papp eller sedum. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 30 Huddinge kommun november2006

31 FLERBOSTADSHUSEN Illustration: Fasad flerbostadshus mot gatan, illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Illustration: Fasad flerbostadshus mot gatan, illustration Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Illustration: Fasad flerbostadshus mot gatan, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Illustration: Fasad flerbostadshus, illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Illustration: Fasad flerbostadshus, illustration Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Illustration: Sektion flerbostadshus, illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 31 Huddinge kommun november 2006

32 FLERBOSTADSHUSEN Entréer, förgårdsmark och tillgänglighet Lägenheterna ska uppfylla kraven på tillgänglighet för rörelsehindrade. Vägar Lokalgatan Lokalgatan utformas enligt illustration på sidan 14. Parkering Parkeringen samordnas till mindre boende- och besöksparkeringsytor bakom punkthusen. Parkeringen kräver omfattande markarbete och anpassning till terrängen. Parkeringsytorna måste variera i höjd. För att ta upp olika nivåskillnader krävs murar i natursten. Vissa träd och berg i dagen skall sparas. Carport och garage får byggas men samordnade med max 8 st i varje grupp (4+4 platser/carport). Illustration: Parkeringslösning flerbostadshus. Illustration Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Illustration: Parkeringslösning flerbostadshus. Illustration Engstrand & Speek Arkitekter AB. Markens anordnande (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation parkering Parkeringsplatser skall finnas samt placeras och utformas i enlighet med gestaltningsprogram. Utformning v 1 Carport/garage skall endast utföras enligt särskilt upprättad typritning. Illustration: Sektion av flerbostadshusens läge i förhållande till topografi och gata. Illustration Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 32 Huddinge kommun november2006

33 FLERBOSTADSHUSEN Illustration: Principlösning för parkering, illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Illustration: Parkeringslösning flerbostadshus. Illustration Kjellander & Sjöberg Arkitekter AB. Illustration: Carport flerbostadhus, med träribbor, illustration Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 33 Huddinge kommun november 2006

34 FÖRSKOLAN Naturen och terränganpassad anläggning I det direkt närhet till det centrala grönstråket i norr och naturresevatet i söder ligger förskolan med en tillhörande lekplats. Naturen blir barnens självklara rum för lek och utforskning. Vegetationen närmast förskolan ska glesas ut något så att det blir större möjlighet till sol. Det är dock viktigt att utglesningen sparar delar av vegetationen intill förskolan då barn på förskola som vistas ute stora delar av dagarna behöver tillgång på skuggiga platser för att skyddas mot för mycket och starkt solljus. Illustration av planområdet: Förskolan avser det inringade området på illustrationen. Situationsplan, illustration Sollevi Arkitektstudio AB. Referensbild: Samling utomhus. Referensbild: En gammal trädstam kan utgöra en utmärkt klätterställning. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 34 Huddinge kommun november2006

35 FÖRSKOLAN Hus, entré och parkering Förskolan ska byggas i en våning, planen medger 900 m 2 BTA. Förskolan vänder sin huvudentré åt öster. Parkeringen placeras söder om byggnaden. Möjlighet till angöring kommer också att finnas på gatan norr och öster om förskolan. Markens anordnande (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation parkering Parkeringsplatser skall finnas samt placeras och utformas i enlighet med gestaltningsprogram. Utformning II Högsta tillåtna antal våningar. 6,0 Högsta byggnadshöjd i meter mot gata Material i fasaden ska till största delen vara trä. Tak bör vara tegel eller plåt. Fönstersnickerier ska utföras i trä. Skorstenar, ventilationsanordningar och andra taköverbyggnader samt taksäkerhet som räcken, stegar, fästen mm, luckor etc. målas in i takets kulör. Komplementbyggnader som förråd och soprum skall ha fasadmaterial i trä med liknande färg som huvudbyggnaderna. Inspiration, collage Sollevi Arkitektstudio AB. Utseende och utförande f 1 Bebyggelse skall utformas med fasader av trä och/eller puts och/eller genom färgad cementfiberskiva och målas i mörka jordfärger f 2 Taktäckning ska vara av svart plåt, papp eller sedum. Gestaltningsprogram för Västra Balingsnäs 35 Huddinge kommun november 2006