METALLJAKTEN I LEDNINGSNÄTET HÖGANÄS, HÖRBY, HÖÖR OCH ÖSTRA GÖINGE KOMMUNER
|
|
- Marianne Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 METALLJAKTEN I LEDNINGSNÄTET HÖGANÄS, HÖRBY, HÖÖR OCH ÖSTRA GÖINGE KOMMUNER Broby
2 Innehåll Förord... 3 Slutsatser... 4 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Försöksomgång Försöksomgång 2, Vatten vi letar efter Omgång 2 a, provtagning i ledningsnätet Försökens genomförande; Höganäs Hörby Höör Broby Knislinge Sammanfattning från omgång 2 a Omgång 2 b, fortsatt provtagning i ledningsnätet Resultat Hörby Höganäs Broby Knislinge Flödesmätning Effekten av rens Tappvatten Diskussion Bengt Hansson/Envisys AB Sida 2 av 20
3 Förord Arbetet med metalljakten har varit en del av ett EU projekt, Euroslam som finansierats via South Baltic Programme och de deltagande kommunerna. Kontaktpersoner vid kommunerna är dessa. Höganäs kommun, Fredrik Arthursson, Mittskåne Vatten, Höör och Hörby reningsverk, Maria Persson, Skåne-Blekinge Vattentjänst, SBVT, Broby och Knislinge reningsverk, Bjarne Segersteen, Arbetet har koordinerats av Bengt Hansson, Envisys AB, och som också har skrivit rapporter. Från kommunerna har många personer deltagit till exempel Sonja Jones, Jerry Karlsson och Måns Toft från Mittskåne Vatten, Marianne Gleisner och Thomas Almengren i Höganäs samt Jonna Hiltunen och Bo Nyström vid SBVT. Databearbetningar har utförts av Tor Carlsson, Marin Miljökonsult och Carna Persson, ATH Design. Analyserna har utförts av ALS i Luleå. Stort tack till alla inblandade. Skåne i september 2015 Projektgruppen Bengt Hansson/Envisys AB Sida 3 av 20
4 RAPPORT FRÅN METALLJAKTEN I LEDNINGSNÄTET HÖGANÄS, HÖRBY, HÖÖR OCH ÖSTRA GÖINGE KOMMUNER Slutsatser Genom ett strukturerat arbete med provtagning och metallanalyser på reningsverk och i ledningsnät kan man identifiera områden med mer eller mindre kadmiumförekomst. Detta gör att man kan spåra källor och därmed minska på oönskade föroreningar. Arbetet kräver en struktur vad gäller provtagningar, analyser och sammanställning av data. Det är en fördel att arbeta tillsammans med andra kommuner i ett gemensamt projekt. Variationerna är stora och man måste arbeta under lång tid för att kunna säkerställa resultat. Aktiv provtagning i ledningsnätet är en möjlighet för ett bra uppströmsarbete. I Hörby har påträffats områden med 10 x förhöjda kadmiumhalter och massflöden. I Höganäs har påträffats områden med 3 x förhöjda massflöden Områden med hög kadmiumförekomst har identifierats. Sammanfattning Under perioden hösten 2012 hösten 2014 genomfördes provtagningar i ledningsnät och vid reningsverk på totalt fem platser; Höganäs, Höör, Hörby, Knislinge och Broby. Arbetet genomfördes i tre steg. 1. Grundläggande data kring slam och reningsverk 2. Provtagning i ledningsnät vid utvalda punkter 3. Riktad provtagning mot särskilda områden Detta arbetssätt har inneburit att man nu har identifierat ett antal områden i ledningsnätet med förhöjda förekomster av till exempel kadmium, den metall som röner mest intresse. Kommunerna som deltar förfogar över totalt sex mobila provtagare, av samma fabrikat, ISCO. Detta är en viktig förutsättning för ett bra arbete. Samarbetet har också lett till att man utbyter erfarenheter och, inte minst, sporrar varandra genom att ha regelbundna träffar då man avrapporterar för varandra. Då finansiering kommit från ett EU projekt, South Baltic Programme, Euroslam, har detta också givit en internationell prägel på arbetet. Det är också viktigt att hela organisationen involveras då provtagning och flödesmätning kräver en god materialvård, tydliga instruktioner och driftstabilitet. Provtagarna måste skötas och besökas ofta. Samtidigt skall det också finnas utrymme för planering, avrapportering och att det finns ekonomiska medel tillgängligt. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 4 av 20
5 Bakgrund Höganäs, Hörby och Östra Göinge kommuner har deltagit i ett EU projekt inom South Baltic Programme kallat Euroslam. Detta program har bearbetat många aspekter på avloppsslam från kommunala reningsverk speciellt vad gäller kvalitet, dokumentation och biogasproduktion. En fråga som är viktig vad gäller användbarheten för avloppsslam som gödselmedel i jordbruket är innehållet av tungmetaller och då speciellt kadmium. För att närmare studera förekomsten av kadmium så startade kommunerna ett gemensamt delprojekt kallat metalljakten med syfte att kartlägga förekomsten av främst kadmium i ledningsnätet före reningsverk. Under arbetet anslöt sig också Höörs kommun till arbetet genom samarbetet med Hörby i Mittskåne Vatten. Då Östra Göinge kommun har två lika stora reningsverk innebar det att provtagningar har utförts i ledningsnät och på totalt fem reningsverk; Höganäs, Lybyverket (Hörby), Ormanäs (Höör) samt Knislinge och Broby i Östra Göinge kommun. Sammansättningen av dessa fem reningsverk är därmed en mycket lämplig mix med lagom stora reningsverk och väl överblickbara och väl dokumenterade ledningsnät. Slammets sammansättning skiljer sig också åt vilket ger en bra variation för olika studier. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 5 av 20
6 Försöksomgång 1 Arbetet inleddes i december 2012 med försöksomgång 1 som omfattade provtagning på inkommande och utgående vatten från reningsverken. Denna försöksomgång innebar sex stycken veckoprovtagningar med dygnsprov. Totalt sju dygnsprov togs under dessa sex veckor Upplägget för dessa försök var att prov skulle tas på samma veckodag vid alla reningsverk. Proven togs flödesproportionellt som dygnsprov, in och ut. Analyser utfördes av ALS i Luleå och analys utfördes på totalt 16 ämnen. Se bilaga Omgång 1_grunddata_reningsverk. Tillsammans med ALS togs en helt ny analys fram för att analysera kadmium, kallad Cd Low. Detektionsgränsen på denna är 0,02 ug/l och ligger därmed på en nivå som både skall kunna möjliggöra analys på utgående vatten samt säkerställa prover på inkommande vatten. Trots denna låga detektionsnivå är dock utgående vatten svårt att analysera. Resultaten beräknades både i form av halter men också till antalet anslutna personer. Dessa fysiska personer användes vid beräkningarna samt också en indikation på flödet som exakt noterades för de dygn som provtagningen utfördes. Höganäs, fysiska personer, flöde cirka m3/d, 307 l/p.d. Lyby, Hörby, fysiska personer, flöde cirka m3/d, 267 l/p.d. Broby, Östra Göinge, fysiska personer, flöde cirka m3/d, 382 l/p.d. Knislinge, Östra Göinge, fysiska personer, flöde cirka m3/d, 209 l/p.d Ormanäs, Höör, fysiska personer, flöde cirka m3/d, 276 l/p.d. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 6 av 20
7 Ordinarie slamanalyser från reningsverken användes för att beräkna mängden av fosfor och metaller som finns i slammet. Detta ger följande resultat för fosfor (ljusblå stapel = slamanalys, grön stapel = framräknad skillnad in/ut). Fosfor, P Höganäs Hörby Broby Knislinge Höör Inkommande Utgående Slam (skillnad) Slam analys Figur 1. Fosfor omräknat i gram per person och år för vatten och slam. Normal siffra på mängden fosfor per person är cirka gram per person och år enligt Nyckeltal från Svenskt Vatten. Den gröna stapeln är framräknad som skillnaden mellan in och ut i prov. Den skall jämföras med den uppmätta ljusblåa stapeln som bör vara lika stor. Motsvarande beräkning för kadmium ger detta resultat. 0,07 Kadmium, Cd 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Inkommande Utgående Slam (skillnad) Slam analys 0,00 Höganäs Hörby Broby Knislinge Höör Figur 2. Inkommande kadmium i g/person och år jämfört med utgående och slam. Den gröna stapeln är framräknad som skillnaden mellan in och ut i prov. Den skall jämföras med den uppmäta ljusblåa stapeln som bör vara lika stor. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 7 av 20
8 Inom certifieringssystemet Revaq är mängden kadmium per person och år cirka 0,02 0,03 g/p år vilket kan jämföras med siffrorna ovan. Broby och Knislinge har därmed både fosfor och kadmiumsiffror under det normala och Höör och Hörby har siffror som visar på hög kadmiumförekomst, både i slam och i inkommande vatten. Om hänsyn också tas till bidraget från fällningskemikalier får man nedanstående bild. Broby fäller med AVR och där blir bidraget högst. 0,07 Kadmium, Cd "low" 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 Inkommande Utgående Slam (skillnad) Slam analys Från fällning g/p 0,00 Höganäs Hörby Broby Knislinge Höör Figur 3. Fosfor och kadmium i relation till fällningskemikalier. Variationen under veckans dagar kan ses i nedanstående diagram. Detta är ett medelvärde från alla sex provomgångarna och alla reningsverken. Figur 4. Fosforanalyser i ug/l samt motsvarande Cd analys i samma relativa storleksordning. Siffrorna anger Cd/P-kvoten. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 8 av 20
9 Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv I siffran för fredag ingår en mycket hög Cd siffra för Knislinge. Den är dock endast en siffra av totalt 30. Analysen gjordes om med samma resultat och visar att där var en hög kadmiumförekomst. Tas den höga Knislinge siffran bort får man Cd/P-kvot 41 på fredagar. Cd/P-kvoten har varierat från 31 69, inklusive Knislingesiffran och exklusive. Variationen av fosfor är mycket mindre än för kadmium. Helgprover ligger lägre än vardagsproverna som har den högsta siffran på fredagen. Då en variation finns mellan reningsverken gjordes en ytterligare karaktärisering av inkommande avloppsvatten genom att på filtrerade och ofiltrerade prover analysera alkalinitet, BOD och COD. Det finns då en möjlighet att se om vattnet är svårnedbrytbart samt om ämnen föreligger i partikelbunden form. Nedanstående tabeller visar andelen i löst form samt förhållandet BOD/COD. 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Lättnedbrytbart / Svårtnedbrytbart (standard 0,5) 0,00 Omgång 3 Omgång 4 Omgång 5 Omgång 6 BOD Ofilt / COD Ofilt BOD filt / COD filt Figur 5. Lättnedbrytbart/ Svårnedbrytbart Dessa analyser gjordes enbart på omgång 3, 4, 5 och 6. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 9 av 20
10 Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Höganäs Arv Hörby Arv Barv KArv Andel i löst form 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Omgång 3 Omgång 4 Omgång 5 Omgång 6 BOD filt / BOD Ofilt COD filt / COD ofilt Figur 6. Karaktärisering av inkommande vatten. Underlagen visar att det finns en variation mellan reningsverken och att förutsättningarna bör finnas för att hitta variationerna ute i ledningsnätet. Denna variation framgår av nedanstående tabell och som visar vilken typ av vatten som skall sökas vid fortsatt arbete ute i ledningsnätet. En jämförelse finns också med Cd/P-kvoten i slam. Denna siffra skiljer sig åt och beror på att slamprovtagningen inte följer samma tidsperiod som vattenprovtagningen. De indikerar dock ett samband mellan Cd/P-kvot i slam och i inkommande vatten. Tabell 1. Halter av Cd och Cd/P-kvoter som visar karaktären på vattnet. g ink fosfor per Cd/P ink Medelhalt ug Cd/l Cd/P slam Vatten vi letar efter person och år Höganäs ,15 29 Cd/P > 30, 0,2 ug/l Hörby ,60 45 Cd/P > 60, 0,6 ug/l Broby ,09 22 Cd/P > 30, 0,1 ug/l Knislinge ,17 20 Cd/P > 30, 0,1 ug/l Höör ,42 70 Cd/P > 60, 0,5 ug/l Revaq ,15 25 På utgående vatten är halterna ofta under detektionsgränsen. Detta gör det svårt att räkna balanser. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 10 av 20
11 De inledande undersökningarna har därmed visat att. Det går att provta avloppsvattnet och därmed få en bild över förekomsten av metaller är möjligt med existerande provtagning och analysmetoden kompletterad med Cd Low. Variationen av kadmium är större än för fosfor Det finns ett samband mellan Cd/P i avloppsvattnet och Cd/P i slam. Vill man minska Cd/P i slam kan man därmed spåra detta i ledningsnätet. Alkaliniteten kan ha en påverkan av hur mycket metall som avskiljs över verket. Man skall inte göra för många analyser. Man skall fokusera på få parametrar och göra dem bra. Flödesmätning och korrekt provhantering är viktigt för en säker metalljakt. Planera noga innan man startar provtagning. Försöksomgång 2, Vatten vi letar efter Omgång 2 a, provtagning i ledningsnätet Den första provtagningen i ledningsnätet genomfördes från november 2013 i Höganäs till februari 2014 i Knislinge. Sex provtagare användes vid varje omgång på de fem platserna. Arbetet inleddes med en utbildning och genomgång i Höganäs så att alla prov skulle tas ut och hanteras likartat. Figur 7. Genomgång av provtagningsteknik. Arbetet planerades genom att följa detta upplägg. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 11 av 20
12 Figur 8. Skiss över ett ledningsnät. Vid samtliga reningsverk försökte man hitta dessa punkter; In till reningsverk genom ordinarie, flödesstyrd provtagare Brytpunkt i ledningsnätet där två större ledningar går ihop till en. Två provtagare krävs och de användes tidsproportionerligt. Pumpstation med endast hushållspillvatten Pumpstation dominerat av industri Punkter av annat intresse Syftet var att försöka sektionera ledningsnätet och finna områden med mer eller mindre påverkan. Det vatten som specificeras i tabell 1 var det som eftersöktes. Lägre värden, av mindre intresse, högre värden pekar på områden för fortsatt arbete. Proverna i ledningsnätet togs som tidsproportionerliga dygnsprov och under veckan gjordes tre prov; måndag-tisdag = ett prov, onsdag-torsdag = ett prov och fredag-söndag = ett prov. Flödesbedömningar gjordes som relaterades till inkommande flöde men inga flödesmätningar genomfördes i ledningsnätet. Försökens genomförande; Höganäs Höganäs under perioden 12 november 17 november 2013 med dessa resultat vad gäller Cd/P-kvot som medelvärde för veckan. För övriga resultat hänvisas till bilagor. - Inkommande RV 35 mg Cd/kg P 0,12 ug Cd/l - Industripunkt 60 Cd/P 0,33 ug/l - Hushållsspillvatten 15 Cd/P 0,12 ug/l - Mölle-ledningen 121 Cd/P 0,30 ug/l - Viken-ledningen 35 Cd/P 0,19 ug/l Av denna omgång i Höganäs framgår att hushållspillvatten har lågt innehåll av kadmium men att både provet industri och Mölleledningen överstiger den karaktärisering enligt tabell 1, Cd/P > 30, 0,2 Bengt Hansson/Envisys AB Sida 12 av 20
13 ug Cd/l, som visar på ett påverkat vatten. Både området industri och Mölleledningen bör undersökas närmare. Mölleledningen står för cirka 30 % av flödet till verket. Hörby Under perioden 27 november 2 december 2013 genomfördes provtagningen i Hörby. - Inkommande RV 46 mg/kg P 0,41 ug Cd/l - Hörby PS, tätort, industri 32 Cd/P 0,3 ug/l - Hushåll, Ludvigsborg 18 Cd/P 0,16 ug/l - Osbyholm, blandat 247 Cd/P 0,97 ug/l - Statoiltomten, industri 92 Cd/P 3,02 ug/l Även Hörby uppvisar att hushållspillvatten har en Cd/P-kvot som är cirka 18. Området Osbyholm har kraftig påverkan men flödet är mycket lågt. Området Statoiltomten har också kraftig påverkan och flödet är här stort, cirka 20 % av inkommande flöde. Höör Under perioden 9 december 13 december 2013 genomfördes provtagningen i Höör med detta resultat. - Inkommande RV 75 mg Cd/kg P 0,39 ug Cd/l - Nyby pumpstation Cd/P 16,9 ug/l - Nedströms industri 261 Cd/P 2,3 ug/l - Uppströms industri 195 Cd/P 2,0 ug/l - Jägersbo, hushåll 70 Cd/P 0,30 ug/l Nyby pumpstation står för cirka 80 % av flödet och mycket kraftig påverkan av kadmium noterades de två första proven i veckan. Helgprovet var något lägre. Även övriga industriprover visar på värden som överstiger den nivå som anges i tabell 1. Hushsållsprovet, Jägersbo, är förhöjt jämfört med andra reningsverk, men visar på nivåer kring inkommande till Ormanäs reningsverk. Broby Prover togs i Broby ledningsnät från 13 januari 18 januari Detta gav detta resultat. - Inkommande RV 37 mg Cd/kg P 0,12 ug/l - Broby vänster 299 Cd/P 1,35 ug/l - Broby höger 389 Cd/P 1,01 ug/l - Broby Lager 105 Cd/P 0,09 ug/l Provet Broby lager innehåller mycket låga fosforhalter, därav den höga Cd/P-kvoten. Båda industriproverna ligger över gränsen för vad som skall anses vara ett påverkat vatten. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 13 av 20
14 Knislinge Prover togs i Knislinge från den 27 januari till den 2 februari Perioden innehöll både snöoväder och snösmältning. - Inkommande RV 46 mg Cd/kg P 0,27 ug Cd/l - Knislinge 1 16 Cd/P 0,25 ug Cd/l - Knislinge Cd/P 0,18 ug/l - Knislinge Cd/P 0,57 ug/l - Knislinge Cd/P 0,78 ug/l De höga Cd/P-kvoterna beror på smältvatten i en dagvattenbrunn som provtogs på grund av den stora snömängden. Sammanfattning från omgång 2 a. Det finns områden i alla ledningsnät som är mer eller mindre påverkade. De värden som finns i tabell 1 och som anger påverkat vatten, påvisas i samtliga ledningsnät. Dränvatten, dagvatten och smältvatten påverkar. Hushållsspillvatten har en Cd/P-kvot på cirka 17 mg Cd/kg P. Stora variationer finns, dvs höga Cd/P-kvoter i ett prov kan vara borta till nästa dag. Påverkan verkar främst ske under vardagar. Arbetet bör fortsätta. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 14 av 20
15 Omgång 2 b, fortsatt provtagning i ledningsnätet. Vid denna omgång gjordes en mer riktad provtagning mot områden med förhöjd påverkan av kadmium. Vidare gjordes mer riktade försök angående mätning av flöde, bedömning av påverkan av rens samt en bedömning över bidraget från tappvattnet, d.v.s. dricksvatten från hushåll. Resultat Hörby I Hörby provtogs området kring Slagtofta industriområde vid Metallgatan och Statoiltomten (som förra omgången hade höga värden). Denna summariska sammanfattning kan göras. Tabell 2. Påverkan från Slagtofta och Osbyholm finns dokumenterad. Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Statoil/metallgatan ,55 4,8 800 m3/d, 30 % av ink Osbyholm ,82 1, m3/d, 6 % av ink Lyby innan rens 63 0, m3/d Lyby efter rens 59 0, m3/d Tappvatten 0, m3/d Vatten vi letar efter Cd/P > 60 > 0,6 Hörby slam har Cd/P-kvot på cirka 45. Höör I Höör provtogs två punkter vid Nyby där tidigare mycket höga kadmiumvärden uppmätts. Samtidigt provtogs punkter inne i Höör som skulle försöka finna påverkan inne i samhället och som också varit högt. Tabell 3. Resultat från Höör. Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Nyby ,35 0, m3/d, 80 % av ink Ringsjöskolan 221 1, m3/d, 40 % av ink Industriområde N 26 0, m3/d, 28 % av ink Ormanäs innan rens 79 0, m3/d Ormanäs efter rens 72 0,29 Tappvatten 0,04 Vatten vi letar efter Cd/P > 60 > 0,5 Höör slam har Cd/P-kvot på cirka 70. De mycket höga kadmiumvärdena från omgång 2 a i Nyby upprepades inte denna gång. Proverna Nyby var högre än för Nyby N. De högsta värdena uppmättes denna gång vid Ringsjöskolan. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 15 av 20
16 Höganäs I Höganäs fokuserades arbetet mot Mölle, norr om Höganäs. Detta resultat erhölls. Tabell 4. Arildsledningen blir fri men fortsatt höga bidrag från Mölle. Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Mölleledningen SP , m3/d, 7 % av ink Vallen Höganäs AB 76 0, m3/d, 33 % av ink Arildsledningen 33 0, m3/d, 15 % av ink Höganäs innan rens 41 0, m3/d Höganäs efter rens 32 0,14 Tappvatten 0,02 Vatten vi letar efter Cd/P > 30 > 0,2 Höganäs slam har Cd/P-kvot på cirka 29. Mölle är ett område för fortsatt bearbetning. Även områdena längs Höganäs AB visar på höga kadmiumbidrag. Arildsledningen, som är känd för stora inläckage, har däremot inte stora bidrag. Broby Ledningsnätet i Broby provtogs i oktober 2014 med detta resultat. Tabell 5. Ledningsnätet i Broby Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Broby ovan industri 43 0, m3/d, 16 % av ink Broby efter industri 164 0, m3/d, 23 % av ink Broby hushåll 22 0, m3/d, 7 % av ink Broby innan rens 65 0, m3/d Huvudledning 39 0, m3/d, 77 % av ink Tappvatten Vatten vi letar efter Cd/P > 30 > 0,1 Broby slam har Cd/P-kvot på cirka 22. I Broby finns områden som är lämpliga för ytterligare bearbetning. Denna skiss ger ytterligare information. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 16 av 20
17 Figur 9. Flöde i Broby ledningsnät. Knislinge Knislinge ledningsnät provtogs i oktober 2014 med detta resultat. Tabell 6. Ledningsnätet i Knislinge Område Cd/P kvot mg/kg P Halt ug Cd/l Flöde Ink SV 29 0, m3/d, 70 % av ink Ink NÖ 27 0, m3/d, 17 % av ink Knislinge hushåll 21 0, m3/d, 7 % av ink Knislinge innan rens 20 0, m3/d Knislinge efter rens 18 0,10 Tappvatten Vatten vi letar efter Cd/P > 30 > 0,1 Knislinge slam har Cd/P-kvot på cirka 20. Kadmiumförekomsten i Knislinge är mycket låg. Inget av proverna som medelvärden kommer över gränsen för vatten vi letar efter. Detta framgår också av denna bild. Enstaka prov ligger över gränsen. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 17 av 20
18 Figur 10. Knislinge ledningsnät. Flödesmätning För att kunna göra korrekta massbalanser i ledningsnätet är flödesmätning viktigt. Flödesmätning ute i ledningsnätet är dock svårt. På flera platser gjordes försök med att montera portabla flödesmätare i kanaler i ledningsnätet men som dock upphörde på grund av bristande funktion. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 18 av 20
19 Flödesuppskattningar gjordes vilket ger siffrorna i tabellerna ovan. Uppskattningarna är baserade på flödeshastighet och vattenarean. Figur 11. Flödesmätning i praktiken ute i ledningsnätet är svårt. Effekten av rens. Prov togs före och efter rens. Resultatet finns i tabellen nedan. Tabell 7. Effekt av rens. Före rens Efter rens Cd/P ug Cd/l Cd/P ug Cd/l Höganäs 41 0, ,14 Hörby 63 0, ,40 Höör 79 0, ,29 Broby 65 0, ,14 Knislinge 20 0, ,10 Medel 54 0, ,22 Medelvärdet för Cd/P-kvoten är 54 före rens och 44 efter rensgaller. Motsvarande siffra för halt är 0,28 ug/l före och 0,22 ug/l efter rens. Tappvatten Prov togs på tappvatten vid flera tillfällen. Inget prov uppvisade halter > 0,05 ug Cd/l. Tappvattnet bidrar inte till kadmium. Beräknas Cd/P-kvoten på tappvatten blir den hög men detta beror på låga fosfornivåer. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 19 av 20
20 Diskussion Möjligheten att minska förekomsten av kadmium till ledningsnät är viktigt för att uppnå hållbara VA system och användning av slam. Undersökningarna nu visar att kadmium kommer från ett antal källor som med en oregelbundenhet bidrar med ökade och minskade flöden. Det är därför svårt att fastställa dessa källor, men inte omöjligt. Arbetet kräver ett långsiktigt, väl strukturerat, arbetssätt. Långsiktigheten kräver att man arbetar under flera år och att man målmedvetet undersöker förekomsten av kadmium enligt en plan. Eftersom detta arbete skall ske parallellt med ordinarie arbetsuppgifter krävs det att man inte har för bråttom utan att man metodiskt skall försöka uppnå resultat i form av ökad kunskap hur och när kadmium förekommer. Det är stora fördelar om fler kommuner samarbetar i dessa projekt. Dels kan man köpa in utrustning tillsammans, dels kan man låna utrustning, dels kan man också utbyta erfarenheter och sporra varandra genom att kontinuerligt redovisa resultat. Man skulle kunna likna denna metalljakt med att bestiga berg. Först så sätter man mål, vilket berg skall vi bestiga? När skall detta ske? Behöver vi kartor och andra kunskaper. Sedan börjar man provtagningar på väl kända platser, till exempel in och ut från reningsverket och skaffar sig basdata. Status på provtagare och flödesmätare är viktigt. När kartor, flöden, och basdata är färdigt börjar man arbetet i ledningsnätet. Provtagning och flödesmätning på nya platser gör att man måste gå försiktigt fram. Väderomslag, årsvariationer och andra yttre faktorer påverkar och försenar arbetet. När kunskapen börjar bli färdig och förekomsten av kadmium är känd är målet nära. Det är därmed rimligt att den tid som detta kan ta är 3 5 år. Samma tid som en Himalaya expedition kräver i förberedelser och genomförande. Vi skall sen inte glömma reserapporten. Arbetet skall dokumenteras och avrapporteras. Man måste dela med sig till andra vad man har lärt sig och vad man har fått för resultat och erfarenheter. Bengt Hansson/Envisys AB Sida 20 av 20
Meetings with farmers and industry 7. 28/03/12, Östra Göinge Kommun
Meetings with farmers and industry 7 28/03/12, Östra Göinge Kommun Godkänt protokoll Part-financed by the European Union (European Regional Development Fund) Minnesanteckningar vid möte Klockaregården,
Läs merÖstgöta slamslamträff Provtagning av hushållsspillvatten i Östgöta kommuner
Östgöta slamslamträff 2017-03-07 Provtagning av sspillvatten i Östgöta kommuner Syftet med provtagningen Ta reda på vad ett vanligt spillvatten innehåller Hur mycket en bidrar med när det gäller fosfor,
Läs merSpåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?
Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla
Läs mer1986L0278 SV
1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6
Läs merKopparhalter i Käppalaverkets slam
Rapport Diarienummer KF2016-341 Kopparhalter i Käppalaverkets slam Jennie Amneklev Käppalaförbundet 2016-12-02 Käppalaförbundet 2 (25) Sammanfattning Sedan flera år tillbaka är koppar (Cu) den metall som
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering
2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av
Läs merIndustriområdesinventering 2011
Industriområdesinventering 2011 Spillvattenprovtagning och inventering av verksamheter på Fakturavägen, Saldovägen, Äggelundavägen samt Veddestavägen 1-20 Mattias Lindgren Miljöinspektör Dnr 2011-1399Mbn
Läs mer16-710 00 Sammanställning vatten År 2014 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten
Läs merKnäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun
Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2015 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 681 1688 1696 2,4 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk
Läs merSammanställning vatten År 2015 Bilaga 1a Alberga reningsverk Parameter Resultat enhet Dimensionerat för Antal anslutna Antal pe ekv.(bod7) Producerad volym renvatten Debiterad volym vatten 800 pe ekv.
Läs merKnäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun
Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk Årsrapport 2014 Knäred Dim 1500 pe m 3 /d 434 1688 1452 2,0 Ängstorps ARV Typ Mängd (ton) sker från ARV innan alt. efter mekanisk
Läs merCertifiering av avloppsslam
Vad handlar certifieringssystemet om: Certifiering av avloppsslam Henrik Tideström Vad -verken kan göra g för f r att uppnå Riksdagens miljömål samtidigt som -lösningarna ska vara ekonomiskt hållbara h
Läs merSå här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP
Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP 2009-06-10 Besiktning & Certifiering, så här går det till Ansökan skickas till SP SP tar kontakt med reningsverket samt orderbekräftar
Läs merÅrsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
Läs merKvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017
Rapport Kvartalsrapport 4 1(9) 2018-01-20 Kvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017 Tillståndsgiven verksamhet Miljödomstolen har meddelat Syvab tillstånd att ta emot och behandla 130 000 m 3 avloppsvatten
Läs merBilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Läs merKäppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten
Riktlinjer Diarienummer Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten Ledningsgruppen 2017-09-28 Käppalaförbundet Reviderad 2017-10-17 Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (5) 1. Inledning Sprängning,
Läs merUtvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Läs merMetaller i fällningskemikalien järnsulfat
1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;
Riktlinjer för industrier och andra verksamheter För verksamheter som är anslutna till den allmänna VA-anläggningen kan det finnas krav gällande spillvattnets karaktär. Nedan följer en kort beskrivning
Läs merHur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ
Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merProvtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet
1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling
Läs merHandläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund
Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar
Läs merFör miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD
För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete
Läs merBilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin
Läs merNy föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
Läs merPM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN
PM PROVTAGNING AV YT- OCH DAGVATTEN Som en del i förstudien vid Reijmyre glasbruk 1 har WSP utfört provtagning av ytvatten och spillvatten/dagvatten under 2016. Prover har tagits på dels ytvatten i bäcken
Läs merSpillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.
Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.0443 Dokumenttyp: Regler Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer:
Läs merDigital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012
Digital GIS maps Östra Göinge Östra Göinge Kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Östra Göinge kommun 20122 Innehållsförteckning 1. Översiktkarta över användning av slam från Östra Göinge
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merReferensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller
Referensprovtagning i Gryaabs tunnlar 2012 - delrapport metaller Gryaab Rapport 2013:11 Fredrik Davidsson Ann Mattsson Sida 1 av 36 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merTolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering
Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och
Läs merHur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern?
Hur arbetar Karlstads kommun med att minska föroreningar och bräddningar till Vänern? Vatten och avlopp i siffror 150 mil ledningar (62 mil vatten-, 41 mil spillvatten- och 43 mil dagvattenledningar, plus
Läs merPM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN
TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merVattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg. Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik
Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik Innehåll 1. Kort historik 2. Samhällets krav 3. Sammansättning och mängd. 4. Fosfor 5. Slamhantering
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merInstrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19
Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 IRPA Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Mål: Ta fram, dokumentera och sprida råd och rekommendationer om instrumentering
Läs merCertifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner
Svenskt Vatten Anders Finnson Box 47607 117 94 Stockholm Certifieringssystem för återföring av växtnäring med avloppsfraktioner Hushållningssällskapens Förbund har getts möjlighet och lämna synpunkter
Läs merFLÖDESMÄTNING I TULLBODEN
FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon
Läs merKvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009
Rapport Kvartalsrapport 2009-4 1(1) Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009 Utsläppskontroll Kontroll av utsläpp av avloppsvatten sker i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrift (1990:14)
Läs merMaximal genomsnittlig veckobelastning
Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet
Läs merKVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4. FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län)
1(14) KVARTALSRAPPORT 2005-1 2005-2 2005-3 2005-4 FÖR HIMMERFJÄRDSVERKET (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Avsnitt 1.0 Allmänt 2.0 Gällande krav för utsläpp till vatten 2.1 Tillstånd
Läs merTungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Läs merHushållsspillvatten från Skarpnäck
Rapport Diarienummer 15SV468 Hushållsspillvatten från Skarpnäck en sammanställning 1995-213 Maria Eriksson och Ragnar Lagerkvist 215 FÖRORD Stockholm Vatten har tagit prov på spillvatten från ett bostadsområde
Läs merVÄGLEDNING SoFi Source Finder
CIT Urban Water Management AB VÄGLEDNING SoFi Source Finder Ett verktyg för uppströmsarbete Hushåll Fordonstvätt Bilverkstad Tandvård Ytbehandlare Tvätteri Konstverks. Förbränning Verksamhetsutövare Biogas
Läs merE-POST KORTFATTAD SAMMANFATTNING AV RESULTAT EMÅNS NEDRE DELAR MAJ-AUG 2013
DATUM 213-1-2 UPPDRAGSNUMMER 127114 TILL Anders Svensson Lst Kalmar län KOPIA Jens Nilsson RÅN Hanna Almqvist E-POST hanna_almqvist@golder.se KORTATTAD SAMMANATTNING AV RESULTAT EMÅNS NEDRE DELAR MAJ-AUG
Läs merRätt slam på rätt plats
Rätt slam på rätt plats Emelie Ljung JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Rätt slam på rätt plats? Biogas Inkommande substrat
Läs merGolvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde
Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1
Läs merVeVa Tynningö Prel. version
Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merMILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun
MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Foto: Marie Engström Sandviken 2014-03-05 Carin Eklund Sandviken Energi Vatten AB Miljörapport 2013 Hedåsens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport
Läs merMotstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson
Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merRiktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Läs merArkiveras: Memopärm 2012 Datum 2012-01-27 Kopia: Gruppdisk, verksamh.syst.\memo\2012. Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15
Utfärdare Pär Hisved HVAB-2012-010 Sida 1/15 Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter... 3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten... 5 1. Verksamhetsbeskrivning...
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016
Sid 1 (2) Landskrona 2017-01-18 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 4, oktober-december 2016 Saneringsarbetet är i full gång och har under sista kvartalet expanderat
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs mervegetation, djur och människor hindras samtidigt som en tillämpas i fråga om avloppsslam som innehåller eller är
15A/ol. 07 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 127 386L0278 Nr L 181/6 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING 4.7.86 RÅDETS DIREKTIV av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken,
Läs merHandläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe
Handläggarstöd Avloppsanläggningar 200-2000 pe 2013-07-23 2013-07-23 Tillsyn vid avloppsreningsverk, 200-2000 pe. Avloppsreningsverk med mellan 200-2000 anslutna pe. Reningsverk av denna storlek uppvisar
Läs merMILJÖRAPPORT 2011 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 211 KUNGSGÅRDENS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 212-3-12 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 211 Kungsgårdens reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport textdel
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merRecipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar
Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med
Läs merTematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan
1() KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning, -11- Mona Stensmar Petersen, 4-4 28 mona.petersen@karlstad.se Natur och miljö Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Vi är långt ifrån måluppfyllelse
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merBilaga 1. Åtgärdsprogram VA
Bilaga 1. Åtgärdsprogram VA VA 2050 År 2009 Verksamhetsplan VA 2050 samlar ALLA mål som gäller för VA - verksamheten inom Borlänge Energi. Planen utgår från de företagsövergripande målen. Kontaktperson:
Läs merVälkommen på Utbildningsdag
19-09-24 Välkommen på Utbildningsdag Hur genomför vi effektiv tillsyn och kontroll av flödesmätning och provtagning på avloppsreningsverk? Infrastruktur - VA VV UTLÄCKAGE SAMHÄLLE ARV INLÄCKAGE 17-05-02
Läs merNYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR
NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR Växjö 24 Januari 2017 Pontus Cronholm, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-01-24 1 Innehåll 1. Tillämpningsområde
Läs merKompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp
NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 9/2012 Arbets- och miljömedicin Lund Mätning av triklor- och tetrakloreten i bostadsfastighet som är byggd på tomt där det tidigare legat en kemtvätt Håkan Tinnerberg, yrkes- och miljöhygieniker
Läs merAteljéprojektet. Gryaab Rapport 2005:1
Ateljéprojektet Gryaab Rapport 2005:1 1 Inledning Kadmiumförorening i avloppsslam är, och har under ganska många år, varit ett av de viktigare skälen för den låga acceptansen för slamgödsling på åkermark.
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merEntreprenörsfredag Borås 2015-03-20
Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det
Läs merAvloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns
Gruppövningar 2016-08-29 Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns Exempel på en genomgång av processfunktionen vid ett avloppsreningsverk på 5500 pe VA-Konsulten Magnus Aronsson
Läs merDigital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012
Digital GIS Maps Höganäs Höganäs kommun, 2012 Slamdatabasen Spårhunden Slamanvändning Höganäs kommun 20122 Sidan 2. (11) Innehållsförteckning 1. Slamanvändning 2012... 3 2. Översiktkarta över slamspridning
Läs mer1(8) Zink till Ryaverket. Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2. Lars Nordén
1(8) Zink till Ryaverket Källor till zink i inkommande avloppsvatten. Gryaab Rapport 2013-2 Lars Nordén 2(8) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som
Läs merREVAQ-certifiering av reningsverken
REVAQ-certifiering av reningsverken Uppströmsarbete och återföring av näringsämnen till jordbruksmark Biogasseminarium med workshop 6 sep 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt vatten, rena sjöar
Läs merMiljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Läs merPåverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?
Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och
Läs merKällsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll
IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.
Läs merInnehållsförteckning. Miljörapport 2010 Avloppsverk mindre än 2000 pe i Bollnäs kommun Sida 1 (14)
Sida 1 (14) Innehållsförteckning Bilageförteckning... 2 1.Grunddel - Administrativa uppgifter...3 2.Textdel Huvuddelen av miljörapporten...5 1. Verksamhetsbeskrivning... 5 Glössbo reningsverk... 5 Övriga
Läs merPM Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar
Hr PM 2006-06-19 Sollentuna kommun Avrinningsområdesbestämning och föroreningsberäkningar för dagvatten 1143 245 000 Föroreningsberäkningar för dagvatten till Edsviken inom Sollentuna kommun Inledning...
Läs merUnder prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.
BESLUT 1 (7) Anl.nr: 0382-50-001 Östhammars kommun Tekniska förvaltningen Box 66 742 21 Östhammar Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av fosfor från verksamheten vid Alunda avloppsreningsverk
Läs merGetinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun
Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk Årsrapport 2014 ÅRSRAPPORT 2014 Avloppsreningsverk Getinge Tillsynsmyndighet Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten Anslutning Medelbelastning
Läs merPM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND
Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra
Läs merLennart Mårtensson Docent miljöteknik
Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan
Läs merSlam- och oljeavskiljaranläggning
Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information
Läs merSlamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF
Slamfrågan Möte 7 okt 2009 SpmO Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål Ny lagstiftning på gång viktig milstolpe Slamfrågan komplex LRF & avloppsfraktioner
Läs merSörsidan - fällningsdammar. Järven Ecotech, 2011
Sörsidan - fällningsdammar Järven Ecotech, 2011 Problembakgrund -ovidkommande tillskottsvatten -underdimensionerade system -felbyggd överföringsledning Pumpstationen i Alvik P214 tar emot avloppsvatten
Läs merÅrsrapport REVAQ
Årsrapport REVAQ 2016 2017-03-16 Skapad av: Martina Gustavsson 2017-03-16 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av 2016... 1 2. Prioriterade ämnen... 1 2.1 Utvalda prioriterade ämnen... 2 3. Trender...
Läs merMILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 2013-03-07 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 2012 Storviks reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport - textdel BESKRIVNING
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merVälkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Läs merInformation för frisörer
Även fåfängan har sitt pris för miljön Information för frisörer Sonja Jones Miljösamordnare VA-enheten sonja.jones@horby.se 0415-37 83 11 Reningsverken Eslöv Ellinge RV (ingår i VA-syd) Hörby Lyby RV Höör
Läs merMetallinnehåll i vattenverksslam
R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om
Läs merMILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund
MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK Sandvikens kommun Sandviken 2012-03-10 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Miljörapport 2011 Storviks reningsverk, Sandvikens kommun Miljörapport - textdel BESKRIVNING
Läs merFordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT
Fordonstvättar INFORMATION TILL DIG SOM DRIVER FORDONSTVÄTT Fordonstvättar En fordonstvätt är en anläggning där den huvudsakliga verksamheten är att tvätta fordon. Det omfattar såväl manuella GDS-hallar
Läs merSå hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam
Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället
Läs mer