Formulär Somatik H85. Probandnummer: Namn: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /
|
|
- Lars-Olof Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Formulär Somatik H Probandnummer: Namn: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 1
2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes 1. Make/sambo 2. Barn 3. Syskon 4. Vårdhem/sjukhuspersonal 5. Journalhandlingar 6. Annan 7. Kombination OMH1a. För hur länge sedan besökte ni senast läkare eller hade besök av läkare i hemmet? (KRO2) 1. <1 vecka 2. <1 månad 3. <1-3 månader 4. <3-12 månader 5. <1-2 år 6. <2-5 år 7. <5 år 8. Aldrig OMH1b. Hur många gånger har ni under det senaste året besökt läkare på läkarmottagning eller på sjukhus? (KRO7) OMH1c. Om ni har haft kontakt med läkare (ej telefon enbart) under det senaste året, gällde då det sista tillfället en ny akut sjukdom, försämring av tillståndet i en gammal sjukdom, en föreskriven rutinkontroll eller en allmän hälsokontroll som ni själv önskat? (KRO3), sjukhus/sjukhem 1. Ny akut sjukdom 2. Försämring 3. Rutinkontroll 4. Hälsokontroll 2
3 OMH2a. För hur länge sedan besökte ni senast sjuksköterska eller annan vårdpersonal eller hade besök av dessa i hemmet? (KRO2b) 1. <1 vecka 2. <1 månad 3. <1-3 månader 4. <3-12 månader 5. <1-2 år 6. <2-5 år 7. <5 år 8. Aldrig OMH2b. Hur många gånger har ni under det senaste året besökt sjuksköterska eller vårdpersonal på läkarmottagning eller på sjukhus? (KRO7b) OMH3a. Är ni inskriven i dagsjukvård? (KRO5), sjukhus/sjukhem, servicehus OMH3b. Besöker ni servicecenter/dagcentraler eller dagsjukvård? (KRO72) 1. Ja 2. Nej OMH4a. Har ni hemsjukvård (regelbundet minst 1 gång/vecka) (KRO71), distriktssjuksköterska 3. Ja, sjukhusanknuten hemsjukvård 3
4 Allmäntillstånd AT1. Hur står det till med er hälsa? (KRO1) 1. Mycket bra 2. Bra, ganska bra 3. Dåligt, ganska dåligt 4. Mycket dåligt AT2. Känner ni er frisk? (KRO3) 1. Ja 2. Nej AT3. Åldersupplevande (85 E1613) 1. Minst 20 år yngre 2. Minst 10 år yngre 3. Minst 5 år yngre 4. Ungdomlig (gammal men ung till sinnet) 5. Ibland yngre ibland äldre än faktisk ålder 6. Som 85 år 7. Äldre än faktisk ålder 8. Tar ej ställning AT4. Vilken tid har varit lyckligast i livet? (PSF 44b) 1. Skolåldern 2. Tonåren års ålder års ålder års ålder års ålder års ålder AT5. Vilken ålder skulle ni helst vilja vara i? (PSF 44c) 1. Skolåldern 2. Tonåren års ålder års ålder års ålder års ålder års ålder Specificera: 4
5 Tidigare sjukdomar (Koda ålder när probanden först fick dem) Har ni av läkare eller sjuksköterska fått besked att ni har eller har haft (kodas enligt följande) Ja, (om probanden ej har en aning vilket år) Ja, (om probanden vet vilket år inkodas detta, om 11 år kodas som 10) 99. Vet ej KRO1a. Har ni vid något tillfälle haft socker i urinen? (KRO1) KRO1b. Har ni av läkare fått besked att ni har eller har haft sockersjuka (diabetes)? (KRO2) KRO1c. Hur gammal var ni när det konstaterades att ni hade sockersjuka (diabetes)? (KRO3) KRO1d. Hur gammal var ni då dietbehandling påbörjades? (KRO5) KRO1e. Hur gammal var ni då tablettbehandling påbörjades? (KRO6) KRO1f. Hur gammal var ni då insulinbehandling påbörjades? (KRO7) KRO2a. Har ni av läkare fått besked att ni har eller har haft högt blodtryck? (KRO8) KRO2b. Hur gammal var ni när det konstaterades att ni hade högt blodtryck? (KRO9) KRO2c. Har ni eller har ni haft tablettbehandling mot högt blodtryck? (KRO10) 2. Har haft, men ej nu 3. Ja, nu KRO3a. Engelska sjukan (rakit) (KRO11) KRO4a. Struma (KRO12) KRO4b. I så fall opererad? (KRO13) KRO4c. I så fall radiojodbehandlad (KRO14) 5
6 KRO4d. Hyperthyreos (struma) (överfunktion i sköldkörteln) (RISK34) _ KRO4e. Hypothyreos (underfunktion i sköldkörteln) (RISK35) _ KRO5a. Kronisk bronkit (kronisk luftrörskatarr) (KRO15) KRO5b. Kronisk bronkit. Har nu? Ja=1/Nej=0 (RISK38) KRO5c. Astma (KRO16) KRO5d. Astma. Har nu? Ja=1/Nej=0 (RISK40) KRO5e. Lungtuberkulos (lungtbc) (KRO17) KRO6a. Kärlkramp i hjärtat (angina pectoris-bröstsmärtor vid ansträngning) (KRO19) KRO6b. Angina pectoris-kärlkramp Har nu? Ja=1/Nej=0 (RISK25) KRO7a. Blodpropp i hjärtat (hjärtinfarkt) (KRO20) KRO8a. Claudicatio intermittens ( fönstertittarsjuka, smärta i benet vid gång) (RISK22) KRO8b. Claudicatio intermittens ( fönstertittarsjuka ) Har nu? Ja=1/Nej=0 (RISK23) KRO9a. Hjärtsvikt (svagt hjärta) (RISK26) _ (Hjärtinkompensation, hjärtinsufficiens) Symtom: svullna ben, förstorat hjärta, andfåddhet, andfåddhet i liggande KRO9b. Hjärtsvikt (svagt hjärta). Har nu? Ja=1/Nej=0 (RISK27) KRO10a. Hjärtflimmer (ojämn hjärtrytm) (förmaksflimmer) (RISK28) _ KRO10b. Hjärtflimmer (ojämn hjärtrytm). Har nu? Ja=1/Nej=0 (RISK29) KRO11a. Annan hjärtsjukdom (KRO21) _ Vilken KRO12a. Parkinsons sjukdom (NYKRO01) KRO13a Lågtryckshydrocephalus/vattenskalle som drabbar äldre (NYKRO02) KRO14a. Gulsot (KRO22) KRO15a. Gallsten (KRO23) 6
7 KRO15b. I så fall opererad? (KRO25) KRO16a. Magsår (KRO26) KRO17b. Blindtarmsoperation? (KRO29) KRO18a. Njursten (KRO30) KRO19a. Prostatasjukdom (ej cancer) (0=kvinnor) (KRO35) KRO19b. I så fall opererad? (KRO36) KRO20a. Bältros (RISK36) KRO21a. Kronisk ledgångsreumatism (KRO39) KRO22a. Ryggskott, diskbråck, ischias (KRO40) KRO23a. Cancer (KRO41) I så fall var? KRO23b. I så fall opererad? (KRO42) VÅRD9a. Operationer (RISK44) VÅRD9b. Operationer med narkos (RISK45) KRO24a. Blodbrist (anemi) (KRO43) KRO25a Djup ventrombos (KRO88) 7
8 Beskriv detaljer, om probanden har besvär nu, behandling, flera episoder, andra sjukdomar än de ovan, beskrivs också. 8
9 Stroke, hjärnblödning, propp i hjärnan, TIA, slaganfall NEU1. Hjärnblödning eller propp i hjärnan (ålder) (KRO50) NEU2. Var ni intagen på sjukhus (ålder) (KRO51) Skriv sjukhus NEU3. Har ni haft övergående (<24 timmar) förlamning eller domningar i arm, ben eller mungipa? (ålder) (KRO52) NEU4. Har ni haft övergående talrubbningar? (ålder) (KRO53) NEU5. Har ni haft övergående blindhet? (ålder) (KRO54) NEU6. Hur många attacker av ovan nämnda slag (52-55) har ni haft? (KRO55) 9
10 Stroke, hjärnblödning, propp i hjärnan, TIA, slaganfall,hjärnblödning, propp i hjärnan, TIA, slaganfall Fokala symtom skattas som: 11 Arm höger 12 Arm vänster 13 Arm båda 14 Arm, en sida, osäkert vilken 21 Ben höger 22 Ben vänster 23 Ben båda 24 Ben, en sida, osäkert vilken 31 Mungipa höger 32 Mungipa vänster 33 Mungipa bägge 34 Mungipa, en sida, osäkert vilken 35 Talsvårigheter (sluddrigt tal etc) 36 Afasi 41 Medvetslöshet 51 Annat höger 52 Annat vänster 53 Annat bägge Episod 1 NEU 65. Ålder NEU 66. Fokala symtom a NEU 67 Fokala symtom b NEU 68. Fokala symtom c NEU 69 Duration (timmar, > fyra dygn skattas 97) Episod 2 NEU 70. Ålder NEU 71. Fokala symtom a NEU 72. Fokala symtom b NEU 73. Fokala symtom c NEU 74. Duration (timmar, > fyra dygn skattas 97) 10
11 Episod 3 NEU 75. Ålder NEU 76. Fokala symtom a NEU 77. Fokala symtom b NEU 78. Fokala symtom c NEU 79. Duration (timmar, > fyra dygn skattas 97) Episod 4 NEU 80. Ålder NEU 81. Fokala symtom a NEU 82. Fokala symtom b NEU 83. Fokala symtom c NEU 84. Duration (timmar, > fyra dygn skattas 97) Episod 5 NEU 85. Ålder NEU 86. Fokala symtom a NEU 87. Fokala symtom b NEU 88. Fokala symtom c NEU 89. Duration (timmar, > fyra dygn skattas 97) Specificera sjukhus: Anteckna eventuellt övriga detaljer: 11
12 Claudicatio Intermittens KRO8c. Brukar ni få smärtor i vaderna, när ni går i uppförsbackar, trappor eller på plan mark? (KRO20), endast i backar och trappor 3. Ja, även på plan mark KRO8d. Sedan hur länge? (KRO21) 1. <1 vecka 2. 1 vecka 2 månader 3. 2 månader 1 år 4. 1 år 10 år 5. >10 år KRO8e. Upphör smärtorna efter någon eller några minuters vila om ni stannar utan att sätta er? (KRO22) Om Ja på fråga 22 KRO8f. (KRO24) Hur gammal var ni när ni första gången fick kramp i vaderna vid gång? Angina pectoris KRO6c. (1) Har ni någon gång haft smärta eller obehag i bröstet? (KRO30) KRO6d. (2) Har ni någon gång haft tryck eller tryckkänsla i bröstet? (KRO31) KRO6e. (3) Får ni det när ni går i uppförsbackar eller skyndar er? (KRO32) 3. Går aldrig i uppförsbackar eller skyndar sig 12
13 KRO6f. (4) Får ni det om ni går i vanlig takt på jämn mark? (KRO33) KRO6g. (5) Vad gör ni om ni får det när ni går? (KRO34) 1. a) Stannar 2. b) Saktar ner 3. c) Fortsätter KRO6h. (6) Om ni stannar hur går det då? (KRO35) 1. a) Lättar 2. b) Lättar inte KRO6i. KRO6j. (7) Hur snart? (KRO36) 1. a) Inom 10 minuter 2. b) Mer än 10 minuter (8) Vill ni visa mig var ni brukar känna dessa besvär? (KRO37) a) Övre sternum 02. b) Mellersta delen av sternum 03. c) Nedre delen av sternum 04. d) Vänstra främre brösthalvan 05. e) Vänster arm
14 KRO 6k. Hur ofta får ni bröstsmärtor kärlkramp i hjärtat? (KRO40) 1. Dagligen ggr i veckan ggr i veckan 4. Varannan vecka 5. I gång i månaden 6. Mer sällan än 1 gång i månaden KRO6l. Hur ofta använder ni Nitroglycerin mot kärlkramp i hjärtat? (KRO41) 1. Dagligen ggr i veckan ggr i veckan 4. Varannan vecka 5. I gång i månaden 6. Mer sällan än 1 gång i månaden KRO6m. Hindras ni i era dagliga aktiviteter av kärlkramp i hjärtat? (KRO42), i någon mån 3. Ja, påtagligt Hjärtinkompensation KRO9c. Har ni svullna ben? (KRO29) 2. Fötter och vrister endast mot kvällen 3. Fötter och vrister hela dagen 4. Vrister och underben endast mot kvällen 5. Vrister och underben hela dagen 6. Fötter och vrister hela dagen och underben mot kvällen KRO9d. Blir ni andfådd av att gå två trapport upp eller motsvarande i takt med jämnåriga? (KRO44) 14
15 KRO9e. KRO9f. Sedan hur länge? (KRO45) 1. <6 månader 2. 6 månader 2 år år 4. >10 år Måste ni sätta er upp i sängen nattetid pga hosta eller andnöd? (KRO46), varje natt 3. Ja, någon gång i månaden KRO9g. Sedan hur länge? (KRO47) 1. <6 månader 2. 6 månader 2 år år 4. >10 år Kronisk bronkit KRO5f. Brukar ni hosta det första ni gör på morgonen? (KRO48b) KRO5g. Brukar ni hosta upp slem det första ni gör på morgonen? (KRO48) KRO5h. Brukar ni göra det de flesta dagar under 3 månader per år? (KRO49) KRO5i. Sedan hur länge har ni hostat upp slem på morgonen? (KRO50) 1. <6 månader 2. 6 månader 2 år år 4. >10 år 15
16 KRO5j. Piper det i bröstet då ni andas? (KRO51), i vila 3. Ja, under ansträngning KRO5k. Sedan hur länge? (KRO52) 1. <6 månader 2. 6 månader 2 år år 4. >10 år Anm: Om Ja på fråga 49 och 50 KRO5l. Hindras ni i era dagliga aktiviteter av era luftvägsbesvär? (KRO53), i viss mån 3. Ja, påtagligt KRO5m. Brukar ni regelbundet under längre perioder inta läkemedel mot kroniska luftvägsbesvär? (KRO54) Anm: KRO26a. Har du haft återkommande munsår (herpesblåsor) (NYKRO3) ( munsår - kliar först => sedan vätskande blåsor => sår som läker ut efter inom ca 2 veckor; debuterar ofta i barndomen, återkommer ofta i samband med infektion, mens, sol, stress etc? 0. Nej 1. Ja, tidigare, aktuellt KRO26b. Lokalisation runt munnen? (NYKRO04) 0. Nej 1. Ja Om annan lokalisation än runt munnen beskriv 16
17 Rygg KRO22b. Brukar ni ha ont i ryggen? (KRO12) KRO22c. Hur ofta har ni ont i ryggen? (KRO13) 1. <1 gång per månad 2. 1 gång per månad 3. Varje vecka 4. Varje dag KRO22d. Strålar smärtorna ner i ena eller bägge benen? (KRO17), i högra benet 3. Ja, i vänstra benet 4. Ja, i båda benen Leder KRO21b. Brukar ni ha ledbesvär? (KRO18), svullnad 3. Ja, värk 4. Ja, stelhet 5. Ja, Ja, Ja, Ja, KRO21c. Sedan hur länge? (KRO19) 1. <6 månader 2. 6 månader 2 år år 4. >10 år KRO21d. Brukar ni vara stel i leder och muskler när ni vaknar på morgonarna? (KRO20) 17
18 KRO21e. När på dygnet är ledbesvären mest uttalade? (KRO21) 1. På morgonen 2. Resten av dagen 3. På natten Hela dygnet eller ingen speciell tid KRO21f. Förhindrar ledvärken sömn? (KRO24) KRO21g. Är era besvär med lederna så påtagliga att ni hindras i ert dagliga liv? (KRO25), i viss mån 3. Ja, påtagligt KRO21h. Vilka leder besvärar Er mest? (KRO25b) 1. Hand- eller fingerleder 2. Armbågsled 3. Axelleder 4. Höftleder 5. Knäleder 6. Fotled fot 7. Annan/andra leder 8. Kombination 18
19 Yrsel YRS1. YRS2. YRS3. Har ni besvär av yrsel? (YRS01x) Ja 2. Nej Hur länge brukar den hålla på? (YRS02x) Några sekunder 2. Några minuter 3. I timmar Hur ofta har ni besvär av yrsel? (YRS31) 1. Sällan 2. Varje vecka 3. Dagligen YRS4. YRS5. YRS6. Hur länge har ni haft besvär av yrsel? (YRS32) 1. <1 månad månader 3. 6 månader 2 år år 5. >10 år Har ni sådana besvär av yrsel att det hindrar er i vissa aktiviteter? (YRS36) Hur känns det när ni är yr? (YRS36b) Det gungar 2. Det snurrar 3. Som om benen inte lyder 4. Som om man skulle falla 5. Som om kroppen har ett konstigt läge 6. Som om man skulle svimma 7. Det känns tomt i huvudet 8. Man känner sig borta och kommer inte ihåg 9. Föremålen rör sig när man går och står stilla när man själv stannar 99 19
20 FALL KRO27a. Har ni fallit någon gång under det senaste året? (KRO40) KRO27b. Om ni har fallit, har ni då fått någon skada? (KRO43) 1. Fraktur 2. Mjukdelsskada (blåmärke etc) 3. Övrigt Anm: FRAKTUR KRO28a. Har ni haft höftfraktur-lårbensfraktur? (KRO 44) 2. Höger 3. Vänster 4. Bilat. 5. Ja, vet ej sida KRO28b. Ålder (KRO 44b) KRO28c. Har ni haft kotfrakur? (KRO 45) KRO28d. Ålder (KRO 45b) 20
21 KRO28e. Har ni haft handledsfrakur? (KRO46) 2. Höger 3. Vänster 4. Bilat. 5. Ja, vet ej sida KRO28f. Ålder (KRO46b) KRO28g. Har ni haft överarmsfraktur? (KRO47) 2. Höger 3. Vänster 4. Bilat. 5. Ja, vet ej sida KRO28h. Ålder (KRO 47b) TANDLÄKARE TAND1. Har ni någon egen tandläkare som ni brukar gå till? (KRO 8) TAND2. Har ni besvär från era tänder eller proteser? (KRO9) TAND3. Har ni egna tänder? (KRO10) 1. Ja, endast egna tänder, egna tänder och protes/implantat 3. Nej, tandlös och proteser 4. Nej, tandlös och inga proteser/implantat 5. Nej, tandlös men implantat/stift 21
22 HÖRSEL OCH SYN HÖRS78. Hur är din hörsel? 1. Bra, inga problem 2. Lätt nedsatt 3. Starkt nedsatt HÖRS 2. Har du svårigheter att höra när du talar med en (1) person i ett tyst rum?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter HÖRS 3. Har du svårigheter att höra när du talar med flera personer samtidigt?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter HÖRS 4. Har du svårt att höra radion?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter HÖRS 4b. Har du svårt att höra TVn?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter HÖRS 5. Har du svårt att höra när du talar med någon ute, i trafikbuller?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter HÖRS 6b. Har Ni svårt att höra telefonsignal?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter HÖRS 7. Har Ni svårt att höra dörrklockan?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter HÖRS 9. Har Ni öronsusningar?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter 22
23 HÖRS 6. Har du svårigheter att höra varifrån olika ljud kommer exempelvis billjud ute i trafiken?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter HÖRS 8. När du är ute och promenerar har du då svårigheter att höra naturljud såsom fågelsång, vågornas brus och vindens sus?, inte alls 2. Ibland vissa svårigheter 3. Ja, stora svårigheter HÖRS 79. Har ni hörapparat? Ja 2. Nej SYN1. Har ni glasögon/ögonlinser? (HÖRS 86) Ja 2. Nej SYN2. Subjektiva synbesvär även med korrektion (anser sig att även med glasögon ha svårt att t ex läsa tidning, se på TV). (HÖRS 85) Ja 2. Nej SYN3. Kan ni läsa tidningar och böcker? Om inte, när läste ni senast? (HÖRS 12) 1. Ja 2. Nej, ej på 6 månader 3. Nej, ej på 6-24 månader 4. Nej, ej på 2-4 år SYN4. Kan ni läsa texten i telefonkatalogen? (HÖRS 13), utan glasögon 3. Ja, med glasögon 4. Ja, med förstoringsglas SYN5. Kan ni se bilden på TV tydligt? (HÖRS 14), utan glas 3. Ja, med glasögon 4. Ser aldrig på TV 23
24 KRO29a. Har Ni någon gång haft ett kraftigt blodtrycksfall? (RISK 9) 0. Nej 1. Ja 9. Precisera: KRO29b. Vid vilken ålder hände detta första gången? Ålder vid debut (RISK 10) År Månad KRO29c. Hur många gånger har det hänt? Antal gånger (RISK 11) KRO29d. När hände det senast (ålder)? (RISK 12) År Månad KRO30a. Detaljer: Har Du någon gång haft ett kraftigt slag mot huvudet eller hjärnskakning? (RISK 13) 0. Nej 1. Ja, ej sjukhusvårdad mer än 10 år sedan, ej sjukhusvårdad, mindre än 10 år sedan Ja, sjukhusvårdad mer än 10 år sedan 5. Ja, sjukhusvårdad, mindre än 10 år sedan Skalltrauma, osäkert om medvetslös eller ej, ej sjukhusvårdad inkl boxare 8. Skalltrauma utan medvetslöshet, ej sjukhusvårdad KRO30b. Vid vilken ålder hände detta första gången? Ålder vid debut (RISK 14) År Månad KRO30c. Hur många gånger har det hänt? Antal gånger (RISK 15) 24
25 KRO30d. När hände det senast? Senast (ålder) (RISK 16) År Månad Huvudvärk KRO31a. Brukar ni ha huvudvärk? (KRO13), en gång per månad eller mer sällan 3. Ja, en gång per vecka 4. Ja, dagligen Mage och tarm KRO32a. Brukar ni ha ont i magen? (OBS GRADERING EJ I SVÅRIGHETSGRAD!!!) (KRO 21) 1. <1 gång per månad 2. Varje dag 3. Ett par gånger per vecka 4. Varje vecka 5. Varje månad KRO33a. Har ni halsbränna eller sura uppstötningar? (KRO 24) KRO34a. Har ni en känsla av utpräglad torrhet i munnen? (KRO 34) 25
26 Urin URI1. Hur lång tid går det i regel mellan varje gång ni kastar vatten under dagen? 1. >2 timmar timmar 3. ½ - 1 timma 4. <½ timma URI2. Hur många gånger kastar Ni vatten per dygn? (URI1b) URI3. URI4. URI5. URI6. Kastar ni vatten oftare eller mindre ofta nu än för ett par år sedan? (URI2), oftare 3. Ja, mindre ofta Hur ofta kastar ni i regel vatten på natten? (URI3) 1. 0 gång 2. 1 gång gånger 4. >4 gånger Brukar ni pressa och hjälpa till med att krysta för att tömma urinblåsan fullständigt på de sista dropparna urin? (URI9) Har ni svag stråle? (URI11) 0. Besvaras ej (kvinna) URI7. Har det hänt att urinen kommit av sig själv i kläderna utan att ni kan hålla igen? (URI14b), någon enstaka gång 3. Ja, ganska ofta 4. Ja, alltid 26
27 URI8. Har det hänt i samband med hosta, skratt eller dylikt att urinen kommit av sig själv utan att ni kunnat hålla igen och att ni känt hur urinen passerar? (URI14), någon enstaka gång 3. Ja, ofta URI9. URI10. Har det hänt att, när ni har trängningar till vattenkastning, urinen har kommit av sig själv för tidigt innan ni själv vill? (URI17), någon enstaka gång 3. Ja, ofta Har det hänt att urinen har kommit av sig själv på natten utan att Ni själv har märkt det? (H79: 7), någon enstaka gång 3. Ja, ofta URI11. Är era besvär med urinläckage så påtagliga att ni hindras i dagliga aktiviteter? (URI15), i viss mån 3. Ja, påtagligt URI12. URI13. Har ni eller har ni haft kateter (eller uridom)? (URI13), aldrig haft, KAD tidigare ej nu 3. Ja, uridom tidigare ej nu 4. Ja, KAD nu 5. Ja, uridom nu Använder ni regelbundet hjälpmedel-läkemedel mot ofrivilligt urinläckage? (URI16), läkemedel 3. Ja, hjälpmedel, blöjor etc 4. Ja,
28 URI14. (URI19) Har ni under de senaste åren haft infektion i urinblåsan eller underlivet? 0. Besvaras ej (man) Anm: URI15. URI16. Hur ofta brukar Ni ha avföring? (URI12) 1. < 1 ggn/vecka ggr/vecka ggr/vecka eller 1-2 ggr dagligen ggr dagligen 5. > 5 ggr dagligen Har det hänt att avföringen kommit av sig själv i kläderna utan att ni kan hålla igen? (URI31), någon enstaka gång 3. Ja, ganska ofta 4. Ja, alltid 28
29 Menopaus/östrogener (Kvinnor) Ålder menarch SEX 34a. Hur gammal var du när du fick din första menstruation? SEX 34b. Hur gammal var du när din menstruation blev regelbunden? Ålder menopause SEX 34c. Vid vilken ålder hade du din sista menstruation? SEX 34d. När började menstruationerna bli oregelbundna, när började blodsvallningar eller andra tecken på klimakteriet? SEX34e. Har menstruationerna upphört p.g.a cellgifter eller. strålbehandling? (H79-91) 1 Nej 2 Ja SEX34f. Har äggstockarna eller livmodern opererats bort? (H79-92). 1 Nej 2 Ja, äggstockarna 3 Ja, livmodern 4 Ja, både äggstockarna och livmodern 5 Ja, ena äggstocken 6 Ja, flera SEX34g. Vid vilken ålder hände detta? (H79-93) Ålder SEX34h. Har ni använt östrogenpreparat mot övergångsbesvär? (H79-94) 1 Nej 2 Ja, tidigare 3 Ja, och gör det fortfarande Under vilka år skedde detta? SEX34i. Hur många månader sammanlagt? (H79-95) Antal månader 29
30 SEX34j. Vilken medicin har ni använt mot övergångsbesvär? (H79-96) 0 Inaktuellt 1 Progynon 2 Premarina 3 Estraderm 4 Cyklabil 5 Trisekvens 6 Kliogest 7 Annat namn:. SEX34k. Har ni medicinerat med östrogenpreparat (Dienostrol, Oestriol, Oestring, Vagifem, Ovesterin) mot urinläckage eller torrhet, sveda, klåda eller infektioner i underlivet? (URI32) 1 Nej 2 Ja Vilket preparat? SEX34l. Har ni använt p-piller? (H79-98) Under vilka år skedde detta? 30
31 Alkohol ALK 1. Är Ni absolutist nu? 0. Nej 1. Sedan 0-1 år 2. Sedan 1-2 år 3. Sedan 2-5 år 4. Sedan 6-10 år 5. Sedan år 6. Sedan mer än 15 år men inte alltid 7. Ja, alltid 9. ALK 2. Öl senaste månaden 0. Absolutist gånger per vecka eller mindre gånger per vecka 4. Nästan dagligen eller dagligen lättöl eller folköl, mindre än 1 flaska 5. Dagligen eller nästan dagligen starköl, mindre än 1 flaska 6. Dagligen eller nästan dagligen lättöl eller folköl, 1 flaska eller mer 7. Dagligen eller nästan dagligen starköl, 1 flaska eller mer 9. Öl: Burk 50 cl, flaska 33 cl, glas cl, sejdel 50 cl ALK 3. Centiliter mellanöl/folköl per vecka ALK 4. Centiliter starköl per vecka ALK 5. Vin senaste månaden 0. Absolutist 2. Mindre än 1 gång per vecka gånger per vecka gånger per vecka 5. Nästan dagligen eller dagligen 9. Vin: flaska 75 cl, glas 20 cl, ALK 6. Centiliter rödvin per vecka ALK 7. Centiliter vittvin per vecka 31
32 ALK 8. Centiliter starkvin (portvin, sherry, starkvinsglögg, martini, vermouth per vecka) ALK 9. Starksprit senaste månaden 0. Absolutist 2. Mindre än 1 gång per vecka 3. En gång per vecka 3. 2 gånger per vecka gånger per vecka 5. Nästan dagligen eller dagligen 9. ALK 10. Centiliter starksprit per vecka ALK 11. Mängd starksprit/vecka 1. Mindre än 37 cl cl cl cl 5. Mer än 200 cl 9. ALK 12. Grovt uppskattad total alkoholkonsumtion per vecka omräknad i gram alkohol per vecka Starköl antal cl/3 = g Vin antal cl/1 = g Starkvin antal cl/2 = g Starksprit antal cl x 3 = g Mer än ALK 13. Exakt mängd g 32
33 ALK 15. Återställarbehov, triggermekanism, minneslucka, tidigare (debutålder) 0. Alltid absolutist 2. Före 20 års ålder år år och äldre 9. Anteckna vad: ALK 16. Återställarbehov, minneslucka, triggermekanism, senaste månaden 0. Alltid absolutist 2. Återställare 3. Minneslucka 4. Triggermekanism Rökvanor TOB1. Rökning, röker du eller har du rökt tidigare? (RISK1) 0 Aldrig rökt 1. Slutat röka innan Slutat röka mellan Slutat röka mellan Röker fortfarande 9. TOB2. Röker ni eller har ni rökt praktiskt taget dagligen? (RISK1b) 1. Ja 2. Nej TOB3. Hur gammal var ni när ni började röka? (ålder)? (RISK2) TOB4. Hur gammal var ni när ni slutade röka? (ålder)? (RISK3) TOB5. Hur många cigaretter om dagen röker Du nu? (RISK4a) _ 33
34 TOB6. Till dem som slutat. Hur många cigaretter om dagen rökte Du när du rökte? (RISK4b) TOB7. Till rökare och ex-rökare: Röker/rökte ni pipa? (H85: 9), < ½ paket per vecka 3. Ja, ½ -2 paket per vecka 4. Ja, >2 paket per vecka TOB8. Röker Ni cigarr-cigarretter (cigarrer)? (H79: 5), 1 2 (1) per dag 3. Ja, 3 7 (2 3) per dag 4. Ja, 8 12 (4 5) per dag 5. Ja, > 12 (> 5) per dag TOB9. För rökare och (ex-rökare): Drar (drog) ni halsbloss? (H85:11) Anm: TOB10. Snusar ni eller har ni snusat dagligen? (RISK4f) TOB11. Hur gammal var ni när ni började snusa? (RISK4g) TOB12. Hur gammal var ni när ni slutade snusa? (RISK4h) 34
35 TOB13. Snusar/snusade ni? (RISK4i) 2. Mindre än en dosa (50) per vecka dosor per vecka 4. 4 eller fler dosor per vecka Kaffe KAF1. Hur många koppar kaffe dricker ni per dag? 0. Ingen 1. Någon kopp kaffe om dagen men inte mer 2. Dricker 2-3 koppar kaffe per dag 3. Dricker 4-6 koppar kaffe per dag 4. Dricker 7-10 koppar kaffe per dag 5. Dricker koppar kaffe per dag 6. Dricker mer än 20 koppar kaffe per dag KAF2. Hur många koppar kaffe dricker ni per dag? KAF3. Vilken typ av kaffe dricker ni? 1. Kokkaffe 2. Bryggkaffe 3. Både kokkaffe och bryggkaffe 4. Pulverkaffe (snabbkaffe) 5. Annat (espresso eller liknande) 6. Varierande typer, nämligen 35
H Formulär Somatik H90. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /
-07-08 Formulär Somatik H90 Probandnummer: 85 - - 90 Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 1 Namn:.. Personnummer: - 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes 1. Make/sambo
H Formulär Somatik H Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /
2011-11-21 Formulär Somatik H88 Probandnummer: 88 - - 88 Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / / 1 Namn: Personnummer: - 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes 1.
2009/ Formulär Somatik H79. Probandnummer: Intervjuare: Datum (år/månad/dag): / /
2009-10-02 Formulär H79 2009 Probandnummer: 79 - - 79 Intervjuare: _ Datum (år/månad/dag): / / 1 Namn: Personnummer - 2 PSF 1. Kompletterande anamnes tagen från 0. Ej tagit kompletterande anamnes 1. Make/sambo
Undersökningsformulär
H79 2009-10-02 2009 2009-10-02 Undersökningsformulär H79 Probandnummer: 79 - - 79 Intervjuare: _ Datum (år/månad/dag): / / 1 H79 2009-10-02 2009 Personnummer: - Namn: 2 H79 2009-10-02 2009 Undersökningsformulär
Hälsoenkät. AAA-screening. (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn..
Hälsoenkät AAA-screening (Bukaortaaneurysm i Västra Götaland) Undersökningsdatum:... Personnummer:... Namn.. 1 2 DINA SJUKDOMAR 1. Hjärtsjukdom Har du haft hjärtinfarkt, kärlkramp eller hjärtsvikt? (om
HÄLSA Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU HEMINTERVJU. Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2071
HÄLSA 2000 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU HEMINTERVJU Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2071 1 Vissa sjukdomar orsakar typiska symptom. I följande frågar jag
HÄLSA Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU. Svarsgivarens namn Intervjuarens kod
HÄLSA 2000 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga SYMPTOMINTERVJU Svarsgivarens namn Intervjuarens kod T2003 1 Vissa sjukdomar orsakar typiska symptom. Som förberedelse inför läkarundersökningen
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER
TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Vad är förmaksflimmer? 3 3 Sambandet mellan förmaksflimmer och stroke 6 4 Hur behandlas förmaksflimmer? 8 5 Blodförtunnande
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är
aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk
Sömn-enkät Namn:... Datum: Instruktioner: I denna sömn-enkät förekommer flera olika typer av frågor. Vissa frågor ska besvaras med att Du kryssar i rutan för ja eller nej. På några frågor ska Du försöka
rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi!
0FB AUTOANAMNES FÖR PATI ENTER - 1 (8) rågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi! Namn Personnummer Du bör/ska använda dig av stegräknare och gå i snitt 10 000 steg/dag. 1PB AUTOANAMNES
Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b
AUTOANAMNES FÖR PATIENTER - 1 (10) 7673-1 Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b Namn Personnummer OBS! Rökning ökar risken för komplikationer och sår i magsäcksfickan efter fetmakirurgi.
Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation 58-årig kvinna Prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb...
Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor
Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet
Hälsokontroll allmän/utökad
Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:
HÄLSOENKÄT. Hjärt-kärlsjukdomar Har du eller har du haft någon av följande? Nej Ja Vet ej Om Ja ange startår
HÄLSOENKÄT Var vänlig och fyll i ditt namns initialer och ditt födelsedatum samt svara på följande frågor genom att kryssa i det svarsalternativ som passar bäst. Använd gärna kulspetspenna. Om du svarar
Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416
Medicinsk Patientinformation patientinformation Förmaksflimmer Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2017-12-20. Dokument-id 27416 1 (10) Om förmaksflimmer i korthet Förmaksflimmer är den
Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer
IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?
Hälsoundersökning liten/allmän/utökad
Hälsoundersökning liten/allmän/utökad Personuppgifter Personnummer Telefon Namn Mail Adress Ansvarig SSK (fylls i av Adocto) Postnummer och ort Datum för besöket Företag/privatperson Tjänstgöringsgrad
9. Hur många timmar sover du i genomsnitt under ett dygn inklusive tupplurar?
Sömnutredning Läs hela frågan innan du besvarar frågan. Välj rätt alternativ eller skriv in den efterfrågade uppgiften för de tre senaste månaderna. Markera också om svaret är nekande. 1. Datum för ifyllande
Livial. För dig som har fått Livial förskrivet
Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6
De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti
De äldres sjukdomspanorama Docent Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldres sjukdomspanorama Tumörer Matsmältningsorganen Diabetes Blodbrist Hjärta och kärl Urinvägar Sköldkörtelsjukdomar Muskler och skelett
1. Har Du haft pip eller väsningar i bröstet vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna?
LUFTVÄGAR OCH HÄLSA II Frågeformulär 1 Besvara frågorna genom att kryssa i, skriva i eller ringa in rätt alternativ. Om Du är osäker vid nej-ja-frågor, Välj nej-rutan. Area Personkod 1. Har Du haft pip
Anamnes tarm lång. 1. Hur ofta har du avföring?
Namn Personnummer Anamnes tarm lång Datum 1. Hur ofta har du avföring? Mer än två ggr/dag En gång/dag Ungefär två ggr/vecka Ungefär en gång/ vecka Mer sällan än en gång/vecka Ungefär varannan vecka 2.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.
FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR
FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR Broschyrens innehåll har fastställts genom ett samarbete mellan europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA),
efter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär44år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost...
Information till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Deltagarformulär. Kvinnoundersökningen/H /2006 ( ) Göteborg
02 2005/2006 (2005-03-22) Göteborg Deltagarformulär Be gärna anhörig hjälpa till om Ni tycker att formuläret är svårt att fylla i. Var vänlig stryk över och skriv till rätt adress och telefonnummer nedan
Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Flera ggr/vecka. Varje vecka
1 Tvillingen Läkare: Annan: Namn: Informatörsnr: Telefonnr: Relation: Bor du med tvillingen? Ja, sedan hur många år Nej => Har du bott med tvillingen Ja, år 19 till 19 Nej Hur länge har du känt tvillingen?
Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär
Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande
Enkät för kvinnor med hormonsubstitution :
Enkät för kvinnor med hormonsubstitution : Nummer: 1. Ålder: 2. Vid vilken ålder hade du din sista menstruation: Vid års ålder. 3. Har du opererat bort livmodern? Ja Nej Orsak: 4. Har dina äggstockar blivit
Cleonita. Så här verkar Cleonita. Vad är Cleonita? Drospirenon/Etinylestradiol, 3 mg/0,02 mg
Du har fått denna broschyr eftersom du har fått p-pillret Cleonita från Actavis utskrivet åt dig. I den hittar du information om hur Cleonita fungerar och hur du ska ta det. Här finns också fakta om biverkningar
Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas
Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas 1 Text: Anette Jansson, uroterapeut, barnmorska, Kvinnokliniken SUS Faktagranskat av Pia Teleman, docent, överläkare, Kvinnokliniken
Cleosensa och Cleosensa 28
Cleosensa och Cleosensa 28 Du har fått p-pillret Cleosensa eller Cleosensa 28 från Actavis utskrivet åt dig. I den här broschyren hittar du information om hur preparaten fungerar och hur du ska ta dem.
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 1 Detta frågeformulär innehåller frågor om Era symptom i andningsorganen, andnöd, smärtor i bröstet, allergiska symptom
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation 45-årig kvinna Inför tumöroperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Mobil/övrig telefon...
Hälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com
1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?
Förfrågan angående sömnvanor!
Förfrågan angående sömnvanor! Vi ber dig svara på följande frågor eller ringa in det lämpliga alternativet angående dina sömnvanor. Skriv tydligt, gärna med kulspetspenna. Alla uppgifter är konfidentiella.
Goda vanor för att förebygga fallskador
Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr
Till dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
PATIENTFALL. Prio vitalparametrar? Prio sökorsak/ess? Process? Kommentarer:
PATIENTFALL Fall 1 Tidigare frisk 22-årig kvinna. I bankomatkön vid SEB på Linnégatan känt hur det svartnat för ögonen. Känt ett svagt illamående och ramlat ihop varpå hon blivit kortvarigt medvetslös.
HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.
HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,
Blås- och bäckenbottenträning
URO7003SE 09.207 Blås- och bäckenbottenträning För kvinnor Blåsan.se Fakta om inkontinens Du behöver inte skämmas. Inkontinens är vanligare än du tror och det finns behandling för det. De allra flesta
Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär
Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär 1. Hur gammal är Du?.. år. 2. Är Du? Kvinna Man 3. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:... Ej aktuellt 4.
Din guide till YERVOY Patientbroschyr
Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb
Medicinsk hälsodeklaration
Medicinsk hälsodeklaration Personnummer Namn Fyll i blanketten och ta med den till Rekryteringsmyndigheten. Den medicinska hälsodeklarationen är ett viktigt underlag när du ska testas för en utbildning
1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?
1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter
Stark inför bukoperation stark för livet. Råd till dig som patient och dina närstående
Stark inför bukoperation stark för livet Råd till dig som patient och dina närstående www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Januari 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat
Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Hälsodeklaration. Namn:... Personnummer:... Datum:...
Hälsodeklaration Vid mottagningsbesöket kommer vi att upprätta en journal för att garantera dig bästa möjliga vård. För att underlätta journalskrivningen ber vi dig fylla i denna hälsodeklaration hemma.
Till dig som använder kombinerade p-piller
Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp
1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)
Du gör AT, är jour på akutmottagningen och går in till en patient som heter Anna Andersson, hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag samt tappat
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Blås- och bäckenbottenträning
Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre
1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Din guide till YERVOY (ipilimumab)
Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr
Hälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Förberedande frågor inför ett läkarbesök
Förberedande frågor inför ett läkarbesök Många endometriosdrabbade har gått länge med sina symtom och träffar ofta flera läkare innan man tas på allvar. Föräldrar, vänner och läkare kanske har avfärdat
Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar
Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta
Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel
Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder
PATIENTINFORMATION - Till dig som använder kombinerade p-piller som behandling vid svår mensvärk
PATIENTINFORMATION - Till dig som använder kombinerade p-piller som behandling vid svår mensvärk Varför är det viktigt att behandla? För att du ska fungera i vardagen med skola, arbete och fritid. För
Apotekets råd om. Mensbesvär
Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns
Hur mycket har du besvärats av:
SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran
Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens
Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens Datum... Personnummer.... Namn... Adress Tel.... Längd Vikt BMI.. Enskilt boende q Särskilt boende q Ansvarig läkare q... Kontaktorsak...... Socialt Nej Ja, kommentar
Behandlingsdagbok för Sutent (sunitinib)
Behandlingsdagbok för Sutent (sunitinib) Erbjuder vägledning och stöd under din behandling med Sutent Du har fått den här broschyren eftersom du har ordinerats Sutent för behandling av avancerad/metastaserad
Frågeformulär inför nybesök. Välkommen till vår mottagning!
Frågeformulär inför nybesök Välkommen till vår mottagning! Vi ber Dig fylla i detta frågeformulär inför läkarbesöket och ta med det när du kommer till vår mottagning, som hjälp för vår genomgång och uppföljning
En del besvär i övergångsåldern kan enkelt undvikas eller lindras
En del besvär i övergångsåldern kan enkelt undvikas eller lindras Ovesterin receptfri behandling vid smärta, klåda och torrhet i underlivet orsakat av östrogenbrist PATIENTINFORMATION Behandla med Ovesterin
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen
Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt
KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Information om. Hulio. (adalimumab) För dig med reumatiska sjukdomar
Information om Hulio (adalimumab) För dig med reumatiska sjukdomar Hulio Ett bra alternativ för behandling av reumatiska sjukdomar Hulio är ett biologiskt läkemedel som kan hjälpa till att minska symptomen
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Paclitaxel CYTOSTATIKA
Paclitaxel Vad är Paclitaxel? Cytostatika, även kallat cellgifter, avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen.
STOR HÄLSODEKLARATION
STOR HÄLSODEKLARATION Efternamn och tilltalsnamn Yrke/sysselsättning Utdelningsadress Postnummer och ort Telefon (dagtid) Är du inskriven i svensk försäkringskassa? Nationalitet? Besvaras av icke svensk
Hur får jag behandlingen? Behandlingen tar cirka 1,5 timmar och ges var tredje vecka. Behandlingen ges som dropp.
EC 60/75 Vad är EC? Cytostatika, även kallat cellgifter avser att döda cancerceller eller hämma deras tillväxt. Cytostatikan förs ut i kroppen via blodet och har därför påverkan på hela kroppen. Även friska,
Apotekets råd om. Huvudvärk
Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta
Blås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
KYPROLIS (carfilzomib)
KYPROLIS (carfilzomib) Patientguide Kyprolis i kombination med antingen Revlimid (lenalidomid) och dexametason eller enbart dexametason är avsett för behandling av multipelt myelom hos vuxna patienter
Folkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT
ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen
PICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
TIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS
TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk
Viktiga saker att komma ihåg för dig som har ordinerats och tar GILENYA
Viktiga saker att komma ihåg för dig som har ordinerats och tar GILENYA Se bipacksedeln eller www.fass.se för fullständig GILENYA-information. (03/2016) Din läkare kommer att be dig att stanna kvar på
UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?
UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi
Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga
Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,