Långsiktig bevarandeplan

Transkript

1 LIFE08 NAT/S/ Foder och Fägring Långsiktig bevarandeplan (After-LIFE Conservation Plan)

2 1 Innehåll 1 Innehåll English summary Sammanfattning Genomförandet av Foder & Fägring Bakgrund Projektets målsättningar Åtgärder inom projektet Större utmaningar Viktigaste erfarenheter Läget vid projektets slut SWOT-analys (Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot) Mål och metoder för långsiktig förvaltning av projektets områden Framtida skötsel, restaureringar samt uppföljning Prioriteringar och avvägningar för de långsiktiga målen Finansiell utblick Analys av kostnadsläget för skötselåtgärder Tillgängliga finansieringskällor Behov av finansiering Plan för långsiktig finansiering Bilagor After-LIFE Conservation Plan 2

3 2 English summary The main objective of the LIFE+ project Pastures and meadows in the middlemost part of Sweden is to restore the maintenance dependent meadows, pastures and wetland meadows in 62 Natura 2000 sites. This restoration involves clearing brushwood and reintroducing grazing or haymaking in order to ensure that the valuable grassland habitats will maintain favourable conservation status. In total 377 ha valuable grasslands has been cleared from bushes and trees. Ground restoration has been performed on 401 ha. In addition to the restoration actions, the project has made substantial investments in machines and fences in order to ensure long term management of the sites. After the restoration most of the project sites are in such a condition that further maintenance can be financed through the environmental subsidies. At the end of the project a SWOT analysis has been performed as a tool too identify future aims and objectives. Well performed restorations of the sites and increased knowledge level on grassland management was found to be the most important strengths. The major weaknesses and threats was identified to be decreasing number of farms with grazing animals, lack of contractors for grassland maintenance and the unclear situation about the new programme for environmental subsidies. The overriding task at the end of the project is to ensure appropriate long term maintenance of the project sites. The aim has been to contract farmers for long term management, with the environmental subsidies as the major source of funding. During the project it has become obvious that the management costs in most cases is by far higher than the levels of the environmental subsidies. This requires substantial funding from the grant for management of protected areas. The costs and financing for long term management of the project sites is shown in detail in Annex 2. Due to the delay of the new program for environmental subsidies it has been difficult to contract farmers for long term management. This task will be top priority as soon as the terms and levels of the environmental subsidies is set. The County Administrative Boards will ensure appropriate management of all the project sites awaiting contracts with farmers. 3 Sammanfattning Foder & Fägring är ett LIFE+ -projekt med syfte att restaurera slåtterängar, naturbetesmarker och våtslåttermarker i 62 Natura 2000-områden. De tidigare igenvuxna markerna har röjts från buskar och sly och marken har restaurerats för att markerna skall kunna skötas med slåtter eller bete. Stängsel har rests på flera områden som skall skötas genom bete. Utöver restaureringarna har mycket arbete lagts på att sprida information om gräsmarksrestaurering genom kurser, seminarier och fältvandringar. Under genomförandet av projektet har de största utmaningarna varit att hitta entreprenörer för restaureringarna och brukare med betesdjur till markerna, samt att genomföra åtgärder på svårtillgängliga och svårframkomliga marker. Projektet har givit värdefulla erfarenheter och har höjt kompetensnivån om gräsmarksskötsel hos de deltagande länen, men även hos entreprenörer och markägare. I slutfasen av projektet har en SWOT-analys genomförts för att definiera styrkor, svagheter, hot och möjligheter relaterade till projektet. De väl genomförda restaureringarna och den höjda kompetensnivån projektet medfört lyfts fram som de viktigaste styrkorna. Svagheterna ligger i problemen att hitta entreprenörer för gräsmarksskötsel och betesdjur till områdena. De viktigaste hoten anses vara oklarheter kring det nya programmet för miljöersättningar samt farhågor för höga kostnader för den långsiktiga skötseln. After-LIFE Conservation Plan 3

4 När projektet avslutas har den viktigaste uppgiften varit att säkerställa långsiktig skötsel av områdena. Målsättningen för har varit att skötseln av objekten så långt möjligt skall finansieras genom miljöersättningarna. Det har dock blivit uppenbart att ersättningsnivåerna i många fall är långt ifrån tillräckliga för att finansiera den ofta kostsamma gräsmarksskötseln. Konsekvensen av detta är att skötseln av projektets områden kommer att belasta anslagen för skötsel av skyddade områden med betydande belopp. Målsättningen att kontraktera brukare för den långsiktiga skötseln av projektets områden har inte kunnat infrias fullt ut då det nya programmet för miljöersättningar försenats till Så snart villkor och ersättningsnivåer inom miljöersättningarna är fastslagna kommer ett intensivt arbete att inledas med att upprätta långsiktiga avtal för projektets områden. Under övergångsperioden kommer respektive länsstyrelse att säkerställa ändamålsenlig skötsel av projektets områden. I det fall avtal om skötsel inte kan nås med brukare kommer länsstyrelserna att garantera den långsiktiga skötseln. 4 Genomförandet av Foder & Fägring 4.1 Bakgrund Foder & fägring är ett Lifeprojekt som pågått med syfte att restaurera hävdberoende gräsmarker i 62 olika Natura 2000-områden. Projektet har drivits gemensamt av de fyra projektlänen Värmland, Dalarna, Gävleborg samt Jämtlands län, där Jämtland haft den samordnande funktionen. Projektets finansieras av EUs miljöfond LIFE+, av Naturvårdsverket samt av de deltagande länen. Föreliggande rapport sammanfattar situationen vid projektets avslut, det vill säga utgången av 2014, samt presenterar en långsiktig plan för förvaltning av de områden som restaurerats inom projektet. 4.2 Projektets målsättningar Den övergripande målsättningen för Foder & Fägring har varit att restaurera de 62 områden som ingår i projektet. Efter genomförda restaureringar skall områdena skötas genom slåtter eller bete, för att på lång sikt säkerställa gynnsamt tillstånd för områdenas naturtyper och arter. Genom att sprida information om projektet och om gräsmarksskötsel ökar förutsättningarna för att hålla markerna öppna även i framtiden. 4.3 Åtgärder inom projektet Samtliga projektområden är gräsmarker som på grund av otillräcklig hävd missgynnats genom igenväxning. Områdena varierar stort i storlek, från 0,2 ha till 139 ha, uppvisar flera olika naturtyper från havsstrandäng och myrslåtter till alpina gräsmarker, samt har alla olika behov av restaurering och hävd. Trots stor variation mellan områdena har de åtgärder som genomförts inom projektet kretsat kring några kärnområden. Röjning av buskar och träd (action C1) I stort sett samtliga områden har i varierande grad röjts från igenväxningsvegetation, allt från enstaka buskar till omfattande avverkningar av träd och sly. Markrestaurering (action C2) För att restaurera markvegetationen i projektets områden har en mångfald av metoder tillämpats, till exempel rotfräsning av bladvass, fräsning av stubbar och tuvor, restaureringsslåtter, bränning av ris och förna och bete med olika djurslag. Markrestaureringen syftar till att återföra vegetationen till ett gynnsamt tillstånd samt att skapa förutsättningar för den långsiktiga hävden. After-LIFE Conservation Plan 4

5 Stängsling (action C3) I de områden som skall hävdas genom bete har stora arealer stängslats helt eller delvis inom ramen för projektet. Investeringar (action C4) Betydande investeringar i material och utrustning har gjorts inom projektet. Det material som köps in har nyttjats under restaureringsfasen och kommer även att användas för den långsiktiga hävden i många av projektets områden. Investeringarna kan komma att användas av egen personal på länsstyrelserna eller av brukare och entreprenörer inom ramen för avtal om skötsel av projektets områden. Informationsspridning (action D1, D2 m fl.) Stor vikt har lagts vid att sprida information om projektet. Skyltar har satts upp vid projektets områden. Foldrar och broschyrer har producerats för några av de välbesökta objekten, samt för projektet som helhet. Kurser har arrangerats för brukare och entreprenörer, fältvandringar för markägare och allmänhet. Ett antal seminarier har genomförts på olika teman. Under projektets gång har arbetssätt utvecklats för att nå ut till markägare och brukare, som i första hand inte är intresserade av artbevarande. Detta arbetssätt kommer att användas i många sammanhang även efter att projektet är avslutat. Då projektet deltagit i ett Europagemensamt Natura 2000-möte för alpina habitat i Graz i juni 2013 har stort engagemang lagts på det akuta läget för främst de alpina gräsmarkshabitaten i Sverige. Behovet av åtgärder även utanför de utpekade Natura 2000-områdena har spridits i många sammanhang då Natura 2000-nätverket för alpina gräsmarker inte är tillfredsställande. 4.4 Större utmaningar Under de fem år projektet har pågått har projektledningen ställts inför mer eller mindre oförutsedda problem och svårigheter. Vi sammanfattar här några av de viktigaste utmaningarna under projekttiden. Utformning av åtgärder Det har varit en stor utmaning att utforma adekvata restaureringsåtgärder för till exempel mycket blöta strandängar och kraftigt igenvuxna rikkärr. I dessa områden har mycket fokus lagts på att planera och utvärdera åtgärderna. Det har även i många fall varit problematiskt att hitta entreprenörer och ändamålsenliga maskiner för dessa områden. Upphandlingar och entreprenörstjänster Upphandlingen av entreprenörstjänster har varit mer komplicerad, tids- och resurskrävande än vad som förutsetts. En exakt och korrekt utformning av underlaget är en förutsättning för en lyckad upphandling. Upphandlingsarbetet har varit lärorik, men har krävt mycket fokus, tid och arbete från projektet. Överprövning av upphandlingar utanför projektet samt samordning av upphandlingar med övriga verksamheter inom respektive länsstyrelse har medfört förseningar av åtgärder inom projektet. Det har visat sig svårt att hitta entreprenörer som har kompetens, utrustning och/eller intresse för våra uppdrag. Detta har varit särskilt tydligt vid svårtillgängliga områden samt vid restaurering av våta marker. Flera upphandlingar har resulterat i att inga anbud kommit in. Detta har gjort att upphandlingen måste göras om, eller att åtgärderna måste genomföras med egen personal. Följden har blivit att åtgärderna försenats, vissa fall till nästkommande år. I något fall har upphandlad utrustning inte levererats inom utsatt tid vilket kraftigt försenat restaureringsåtgärderna. Betesdjur och uppgörelser med markägare Det har i samtliga projektlän visat sig problematiskt att få tag i betesdjur till projektets områden. Detta beror ofta på att antalet djurägare i många trakter är litet och dessutom After-LIFE Conservation Plan 5

6 minskande. I de fall det finns djurägare i trakten har det inte alltid funnits intresse hos dessa att ha djur på våra marker. I flera fall transporteras betesdjuren långa sträckor från hemgården för att beta projektets områden, vilket medför transportkostnader samt problem att arrangera tillsyn av djuren till rimliga kostnader. Svårigheten att arrangera bete har gjort att vissa områden måste hävdas med slåtter i stället, vilket medfört ökade kostnader. I något fall har svårigheter att nå överenskommelser med markägare i projektets områden medfört att restaureringen försenats. Svårtillgängliga och svårframkomliga områden Många av projektets områden har ett mycket svårtillgängligt läge då de ligger i väglöst land eller på öar. Vidare är flera av områdena svårframkomliga i sig då de består av blöta rikkärr eller av strandängar som tidvis översvämmas. Att lösa logistiken vid åtgärder i svårtillgängliga objekt har varit en av projektets större utmaningar. Restaureringen av de svårtillängliga objekten har krävt stora resurser från projektledningen. Restaureringarna har flera fall blivit försenade samt i många fall även väsentligt dyrare än planerat. Likaså har ogynnsamt väder och höga vattennivåer kraftigt försvårat och försenat åtgärderna de flesta strandängsobjekten. Begränsad tid Den begränsade projekttiden ställer stora krav på planering och prioriteringar. Tiden för projektledning har varit beräknad i underkant vilket ställt stora krav på effektivitet hos projektledningen. Det har varit svårt att hinna utvärdera effekten av genomförda åtgärder och än mer att genomföra eventuella kompletterande åtgärder. Stora och komplexa objekt prioriterades i projektets inledningsfas vilket medfört att andra objekt startats upp sent i projektet. 4.5 Viktigaste erfarenheter Genomförandet av Foder & Fägring har genererat väldigt mycket kunskap och erfarenhet. Vi ger här en kort sammanfattning av de viktigaste och mest värdefulla erfarenheterna. Kommunikation och relationer Vikten av bra kommunikation och goda relationer med markägare, brukare, djurägare och entreprenörer kan inte nog understrykas. Vid restaureringar på privatägd mark är det av avgörande betydelse att skapa förtroende hos markägaren, samt förståelse för åtgärderna och deras syfte. Vid betesdrift måste djurägaren vara trygg med området, stängslingen och tillsynen av djuren. Samma principer gäller i samarbetet med entreprenörer. Ömsesidig lyhördhet för synpunkter, erfarenheter och problem skapar bättre förutsättningar för en lyckad åtgärd. Det är också av stor betydelse att inspirera, stötta och skapa förståelse för arbetet med bevarande av gräsmarker på bred front, även utanför projektområdena eller andra skyddade områden. Material och metoder Restaureringen av projektets områden har breddat kunskaperna kring metoder och maskiner för restaurering och skötsel av våta marker. Detta gäller såväl vid storskalig våtmarksskötsel som på Brosjöns 139 ha översvämningsängar, som vi restaurering av små igenvuxna rikkärr i skogslandet. Metoder för uppsamling, bortforsling och avsättning för gräs, samt bristen på entreprenörer med tillgång till bandgående maskiner, är två problemområden som särskilt behöver beaktas vid planeringen av framtida skötsel. Upphandlingar Vid upphandling av tjänster krävs det mycket specifika underlag för att få en bra kvalitet och kostnadseffektivitet i utförandet. Särskilt upphandling av betestjänster och åtgärder i After-LIFE Conservation Plan 6

7 svårtillgängliga områden kräver tid, beredskap och engagemang från länsstyrelsen för att överbrygga problem och komma med lösningar. Bristen på entreprenörer för naturvårdsinriktad gräsmarksskötsel gör att man bör ha beredskap för situationer där inga anbud kommer in vid framtida upphandlingar. Egen personal kontra upphandling En viktig erfarenhet vid genomförandet av projektet är att det i vissa situationer visat sig effektivare att genomföra åtgärder med egen personal än med upphandlade entreprenörer. Detta har varit uppenbart vid flera små objekt där det varit svårt att hitta entreprenörer, samt vid åtgärder där restaureringsmetoderna är svåra att definiera och det krävs att man i någon mån metodmässigt provar sig fram. I områden med svår logistik eller där åtgärderna är svåra att planera och beräkna blir anbuden ofta orimligt höga, relativt kostanden att genomföra åtgärderna med egen personal. Ett exempel på detta är Orarna där röjning med egen personal resulterade i en halverad kostnad, jämfört med offererad kostnad från entreprenör. Det bör också beaktas att de administrativa kostnaderna för upphandlingar är betydande och kan bli en hög relativ kostnad, särskilt vid små områden. Projektledning och samarbete Samarbetet mellan de fyra länen i projektet har varit mycket konstruktivt och givande där kunskaper och erfarenheter delats. Vi har mycket att vinna på ett fortsatt och utvecklat samarbete mellan närliggande län. 4.6 Läget vid projektets slut Vid projektets slut kan vi konstatera att restaureringar genomförts i samtliga projektområden. Totalt har 378 ha röjts från buskar och träd (action C1), 404 ha genomgått markrestaurering (action C2) och 17,3 km stängsel rests för bete. Betydande investeringar har gjorts i maskiner och utrustning för den långsiktiga skötseln av områdena. Detaljerade uppgifter om de åtgärder och investeringar som genomförts inom projektet redovisas i bilaga 1. Den detaljerade planeringen av restaureringarna har i flertalet objekt medfört korrigeringar i typ och omfattning av åtgärderna relativt vad som planerats vid projektets ansökan. Även den yttre avgränsningen av projektområdena har i flera fall korrigerats. Flera områden har fått en annan inriktning på den långsiktiga hävden än vad som var planerat inledningsvis. Tre objekt har restaurerats till slåttermarker i stället för bete och nio objekt har bete som långsiktig hävdform i stället för slåtter. Som framgår av Tabell 1 har något större arealer mark restaurerats än vad som planerats vid ansökan. Sträckan stängsel som har rests inom projektet har dock minskat något. Åtgärd Resultat I ansökan Röjning & avverkning (C1) 378 ha 368 ha Markrestaurering (C2) 404 ha 396 ha Stängsel (C3) 17,3 km 19,55 km Tabell 1 Projektets resultat jämfört med ansökan De korrigeringar som gjorts är en naturlig följd av att kunskapsläget om områdenas status och förutsättningar för långsiktigt bra skötsel förbättrats vid den detaljerade planeringen av åtgärder. Korrigeringarna har medfört omfördelningar i budget mellan olika områden, mellan åtgärder (actions) samt i slutskedet även mellan de deltagande länen. Projektet som helhet har i stort sett genomförts inom ramen för den ursprungliga budgeten. Två län har i slutskedet behövt skjuta till ytterligare medel för att täcka projektets kostnader. Alla budgetförändringar och större omfördelningar har fortlöpande förankrats gentemot EU-kommissionen. After-LIFE Conservation Plan 7

8 4.7 SWOT-analys (Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot) För att fånga upp de erfarenheter som gjorts under projektet och för att skapa de bästa förutsättningar för långsiktig och ändamålsenlig förvaltning av projektets områden har en s k SWOT-analys genomförts. SWOT är en engelsk akronym för Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot. Analyserna har genomförts länsvis i de lokala referensgrupperna, kompletterat med diskussioner med kollegor, markägare och externa aktörer. Vi ger här en sammanfattning av de i hög grad samstämmiga analyserna från de fyra projektlänen. Styrkor Egenskaper hos projektet, teamet eller områdena som underlättat eller kan underlätta att uppnå projektets målsättningar: Projektet har gett möjlighet att riktat och effektivt förbättra förutsättningarna för naturtyper och arter i våra projektområden Goda kontakter har knutits med markägare och brukare vilket underlättat restaureringarna och skapar goda förutsättningar för den långsiktiga skötseln Länsstyrelsens kontaktnät av entreprenörer inom naturvård har utökats vilket gagnar den fortsatta verksamheten Projektet har höjt kompetens- och ambitionsnivån hos deltagarlänen, vilket ger positiva effekter inom gräsmarksskötseln generellt Ett utmärkt samarbete mellan de deltagande länen med värdefullt utbyte av kunskaper och erfarenheter har gynnat projektet Restaureringarna har gett så goda resultat att vi i de flesta områden nu kan inleda en ordinarie skötsel Uppföljningen visar att gräsmarkernas typiska arter svarar snabbt på restaureringar och skötsel Svagheter Egenskaper hos projektet, teamet eller områdena som begränsat eller kan komma att begränsa möjligheterna att uppnå projektets målsättningar: I några fall har projektet inte nått hela vägen i dialog och förankring med markägare vilket medför att skötseln blir dyrare och inte så effektiv som önskvärt Svårigheterna att få tag i entreprenörer till restaureringsåtgärderna kvarstår inför den långsiktiga skötseln av områdena Brist på tid i projektet har medfört att kurser för utbildning av entreprenörer inte kunnat genomföras i önskvärd omfattning Brist på djurgårdar och betesdjur är ett kvarstående problem för de områden som skall betas Många objekt med svårtillgängligt läge medför komplicerad administration och höga kostnader för skötsel, särskilt för de mycket små objekten Då projektet drivs av en statlig myndighet och inom ramen för EUs regelverk så medför det en del byråkrati som fördyrar administrationen och minskar kostnadseffektiviteten Möjligheter Yttre omständigheter som kan vara till hjälp för att uppnå projektets målsättningar: Nya och utvecklade nätverk mellan länsstyrelser, kommuner, entreprenörer och ideella aktörer ger möjlighet till samverkan kring metoder, maskiner och djur för gräsmarksskötsel After-LIFE Conservation Plan 8

9 Hot Foder & Fägring har bidragit till att lokala grupper vidareutvecklar projektets områden med idéer om tillgänglighet för närboende och besökare, vilket gör att det blir lättare att få acceptans för den framtida skötseln Restaureringen av marker tillsammans med informationsinsatser i projektet har gynnat besöksnäring och turism, vilket kan ge positiva effekter för den fortsatta skötseln Samordning med andra intressen som kulturmiljövård och besöksnäring kan ge högre kostnadseffektivitet och motivera kostnader för skötsel Projektet genererar kunskap vad gäller avsättning av gräs som foder, grund för kompostering, material till energiutvinning, eller som biogas Ökad efterfrågan på naturbeteskött gör att nya aktörer visar intresse för naturbetesmarker som till exempel älvängar Flera kommuner har eller skaffar betesdjur som kan vara en resurs att tillgå Yttre omständigheter som kan vara till hinder för att uppnå projektets målsättningar Osäkerhet kring utformning och tillämpning av landsbygdsprogrammet och de nya miljöersättningarna från 2015 skapar frågetecken kring finansieringen av skötseln Risk för att låga ersättningsnivåer i det nya landsbygdsprogrammet leder till färre aktiva brukare och djurhållare Problem att finansiera skötseln i marker där miljöersättningarna är otillräckliga Att skötselkostnaderna för de nyrestaurerade markerna belastar skötselanslaget hårt Ytterligare nedläggningar av djurgårdar och färre aktiva brukare till följd av faktorer som åldersavgångar, låga ersättningsnivåer, dålig lönsamhet och rovdjursproblematik Brist på entreprenörer och komplicerade upphandlingsregler gör det svårt att handla upp skötseltjänster Där Länsstyrelsen i nuläget inte har rådighet över marken kan ägarbyten eller ovilja hos markägaren försvåra och försena fortsatt skötsel 5 Mål och metoder för långsiktig förvaltning av projektets områden En nyckelfråga när Foder & Fägring avslutas vid utgången av 2014 är att fastställa tydliga riktlinjer för den långsiktiga förvaltningen av de områden som restaurerats inom projektet. I detta skede är det också angeläget att ur de erfarenheter som gjorts under projekttiden identifiera de problemområden och utmaningar som har relevans för projektets långsiktiga mål. 5.1 Framtida skötsel, restaureringar samt uppföljning Projektets områden har efter att restaureringarna genomförts i varierande grad fasats över till löpande skötsel. Beroende på områdenas karaktär, grad av igenväxning innan restaurering samt den begränsade projekttiden kommer vissa områden att behöva återkommande restaureringsåtgärder som ett komplement till den löpande skötseln. Kontinuerlig skötsel Den enskilt viktigaste uppgiften när projektet avslutas är att säkerställa att samtliga områden ställs under ändamålsenlig löpande skötsel. Med detta avses hävd i form av slåtter, bete och i något fall bränning av områdena. För varje enskilt projektområde planeras metod, tidpunkt och intensitet för skötseln. De flesta områdena behöver årlig skötsel medan andra områden, t ex rikkärr och vissa strandängar, kan hävdas med tillfredsställande resultat med insatser vart annat till vart femte år. Arealer, huvudsaklig skötselmetod samt ansvar för skötseln redovisas på objektsnivå i bilaga 2. Detaljerade riktlinjer för den långsiktiga förvaltningen av projektets After-LIFE Conservation Plan 9

10 områden dokumenteras och förs över till den ordinarie förvaltningen på respektive länsstyrelse. Kompletterande restaureringsåtgärder Flera projektområden kommer trots adekvat och väl genomförd restaurering under projekttiden att vara i behov av återkommande restaureringsinsatser som ett komplement till den löpande skötseln. Detta är ofrånkomligt då områden med en lång period av ohävd inte kan restaureras till stabilt gynnsam status inom den begränsade projekttiden. I de områden som var kraftigast igenvuxna innan restaureringen kommer det under de närmaste åren att behövas återkommande röjning av slyuppslag. I flera rikkärr och strandängar kommer stubbar från röjda träd och buskar att resa sig ur marken och därför behöva bearbetas för att inte vara till hinder vid slåttern. Vissa områden behöver långsiktig bekämpning av ohävdsvegetation som till exempel örnbräken. Behovet av kompletterande restaureringsinsatser kommer att avta successivt. En rimlig bedömning är att vi efter en femårsperiod har ett läge där restaureringsinsatser inte längre behövs, förutsatt att den löpande skötseln är ändamålsenlig. De kompletterande restaureringsåtgärder vi kan förutse i dagsläget samt uppskattad kostnad för dessa redovisas i detalj i bilaga 3. Uppföljning av projektets områden För att utvärdera projektets restaureringar och den löpande hävden efter projekttiden, samt för att säkerställa att projektområdenas naturtyper och arter har ett gynnsamt tillstånd, behövs kontinuerlig uppföljning av områdena. För samtliga projektområden har uppföljning genomförs före restaurering, samt under 2014 (efter restaurering) som en direkt uppföljning av projektets åtgärder. På lång sikt kommer den ordinarie uppföljningen av naturtyper och arter inom Natura 2000 att vara det viktigaste generella övervakningsinstrumentet. I områden som sköts av markägaren eller brukaren och uppbär miljöersättningar kommer kontroller av dessa i någon mån att fungera som ett övervakningsinstrument. De projektområden som ligger inom naturreservat samt de områden där länsstyrelsen upphandlat skötselåtgärder kommer att följas upp med tätare intervall, ofta varje eller vart annat år. Likaså kommer områden där det råder osäkerhet kring utformning av skötseln eller där vi förväntar oss behov av kompletterande restaureringsåtgärder att följas upp med tätare intervall. 5.2 Prioriteringar och avvägningar för de långsiktiga målen Säkerställande av den långsiktiga hävden Vid utfasningen av Foder & Fägring och övergången till en löpande skötsel av projektets områden läggs stor vikt vid att skapa stabila lösningar för långsiktig hävd. På objektsnivå eftersträvas varaktiga lösningar genom överenskommelser med markägare och brukare. Åtaganden inom miljöersättningarna ger stabilitet i skötseln åtminstone för den kommande femårsperioden. Tyvärr har långsiktiga lösningar för skötsel inom ramen för miljöersättningarna inte kunnat genomföras som planerat, då det nya landsbygdsprogrammet försenats till 2015 och osäkerhet råder kring regelverk och ersättningsnivåer. För att överbrygga detta har länsstyrelserna avsatt egna medel för att säkerställa områdenas skötsel under övergångsperioden. En kärnfråga är att få markägare att ta hand om skötseln av områdena inom sin verksamhet. Länsstyrelserna kan stimulera detta genom att tillhandahålla de investeringar som har gjorts inom projektet och på så sätt möjliggöra för markägare att passa in områdenas skötsel i sin befintliga verksamhet. Andra viktiga uppgifter är att vägleda markägarna till en skötsel inom ramen för landsbygdsprogrammens miljöersättningar. Utvecklade och förstärkta nätverk kring skötselfrågor samt förankring hos och utbildning av markägare och entreprenörer är viktiga After-LIFE Conservation Plan 10

11 indirekta verksamheter för att trygga långsiktig och ändamålsenlig skötsel av projektets områden. För de områden där avtal om långsiktig skötsel inte kunnat upprättas under projektperioden inleds under 2015 ett intensivt arbete på respektive länsstyrelse för att upprätta långsiktiga lösningar för fortsatt skötsel. I många fall måste detta arbete invänta besked kring ersättningsnivåer och regelverk för de nya miljöersättningarna för att kunna genomföras fullt ut, då miljöersättningarna ofta ligger till grund för avtal med markägare och brukare. Länsstyrelsernas reservatsförvaltningsfunktioner kommer under övergångsperioden att säkerställa ändamålsenlig skötsel av områdena. Reservatsförvaltningen kommer även att garantera långsiktig och ändamålsenlig skötsel av projektets områden i det fall avtal med brukare inte kan uppnås. Kompetensbehov Genomförandet av Foder & Fägring har genererat en höjd kompetens- och ambitionsnivå kring skötsel av gräsmarker inom projektlänen. Likaså har projektet etablerat nätverk och spridit kunskaper och erfarenheter bland brukare, entreprenörer och myndigheter via arrangerade seminarium, utbildningar och fältvandringar. Det arbete som inletts under Foder och Fägring fortgår, med fortsatt utveckling av arbetssätt och metoder. Flera län kommer att förstärka de egna resurserna som praktisk utförare av åtgärder i de fall det är svårt att upphandla entreprenörer för åtgärderna. Inom alla projektlän kommer projektledarna från Foder & Fägring att fortsätta sin verksamhet inom förvaltning och skötsel av skyddade områden. Detta säkerställer åtminstone på kort sikt en effektiv förmedling av kompetens och erfarenheter från projekttiden, från de enskilda objekten till övergripande frågor kring gräsmarksskötsel. En kärnfråga för att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen är att fortlöpande sprida kunskap och motivera brukare och entreprenörer inom gräsmarksskötseln. Resurser och långsiktiga prioriteringar Det oklara läge som råder kring de nya miljöersättningarna vid tidpunkten för projektets avslut gör att det saknas viktiga parametrar för bedömning av tillgängliga resurser och för långsiktiga avvägningar och prioriteringar. Generellt gäller att redan vid infasningen av projektets områden till långsiktig skötsel har hårda prioriteringar och avvägningar gjorts för att skötseln skall bli kostnadseffektiv och ändamålsenlig. Ytterligare prioriteringar utifrån begränsade resurser kommer att bli nödvändiga. Det kommer med nödvändighet att ske på bekostnad av optimal skötsel för respektive område. Flera av projektets områden skulle med fördel kunna skötas med slåtter i stället för bete. För dessa områden är dock beteshävd som långsiktig skötsel ändå tillfredsställande för områdets bevarandevärden. Slåtter skulle vara aktuellt i en situation med ökade resurser i form av höjda ersättningsnivåer, kombinerat med ett större utbud av slåtterentreprenörer. Omvänt kan minskande resurser göra det nödvändigt att omföra områden som restaurerats till och hävdas som slåttermarker till den i många fall mindre kostnadskrävande hävdformen bete. Detta innebär att en inte optimal hävdform kan bli nödvändig på grund av bristande resurser. Med anpassning av betestryck och tidpunkter för betespåsläpp kan bete ge tillfredsställande, om än inte optimalt, resultat även på marker som helst skulle hävdas med slåtter. I områden där skötseln finansieras via skötselanslaget måste prioriteringar göras utifrån tilldelade medel för skötsel och förvaltning av skyddade områden. Bristande budgetutrymme i skötselanslaget kan leda till att årlig slåtter måste prioriteras ner till varannan- eller vart tredjeårs skötsel, under förutsättning att områdets utpekade värden inte missgynnas av det. After-LIFE Conservation Plan 11

12 Övergripande riktlinjer och styrdokument På ett övergripande plan är det de nationella miljömålen som ligger till grund för Sveriges naturvårdsarbete. Förvaltningen av skyddade områden och naturtyper inom Natura 2000 administreras av länsstyrelserna. De övergripande riktlinjerna för verksamheten ges i regleringsbrev, särskilda regeringsuppdrag inklusive uppdrag kring Natura 2000 och mål för friluftsliv, samt nationella och regionala programförklaringar som Värna Vårda Visa. Den tillämpade verksamheten inom projektets arbetsområde påverkas indirekt i hög grad av utformningen av landsbygdsprogrammen och då främst av regelverk och ersättningsnivåer inom miljöersättningarna. Även den långsiktiga tilldelningen av resurser för skötsel av skyddade områden (skötselanslaget) har direkt betydelse för förvaltningen av projektets områden. 6 Finansiell utblick 6.1 Analys av kostnadsläget för skötselåtgärder Genomförandet av Foder & Fägring har genererat en gedigen erfarenhetsbank kring kostnadsläget för olika typer av restaurerings- och skötselåtgärder. Som ett underlag för beräkning av framtida kostnader för skötseln av projektets områden presenterar vi en schablonmässig sammanställning av kostnadsbilden för olika åtgärder i olika typer av objekt. Dessa nyckeltal kan förhoppningsvis vara ett värdefullt underlag även vid budgetering av nya restaureringar och skötsel även utanför projektets områden. Kostnader för slåtter Det är mycket svårt att ta fram bra nyckeltal då kostnaderna är beroende av många faktorer som områdets storlek, bärighet, tillgänglighet och fältskiktets beskaffenhet. Vidare medför det begränsade antalet entreprenörer inom sektorn naturvårdsslåtter att det vid upphandlingar ofta inkommer väldigt få anbud, samt att skillnaderna mellan olika entreprenörer kan vara mycket stora. Baserat på de åtgärder som genomförts i projektet redovisas i Tabell 2 grovt generaliserade nyckeltal utifrån några av de viktigaste parametrarna. Nyckeltalen skall därför användas med stor försiktighet vid kostnadskalkyler och budgetering. Kategori Entreprenör Egen personal Storskalig strandängsslåtter Slåtter små rikkärr Lieslåtter fastmark Restaureringsslåtter fastmark Slåtter fastmark Slåtter våtmark Lieslåtter våtmark Tabell 2 Nyckeltal för slåtter, kr/ha Kostnader för bete Erfarenheterna från Foder & Fägring visar att förutsatt att området är restaurerat från ohävdsvegetation, stängslat och i övrigt förberett för beteshävd, är ersättningsnivåerna inom nuvarande ersättningssystem (maximalt ca kr/ha) i de flesta fall tillräckliga för att finansiera betet. Detta har varit fallet vid bete på privatägd mark där brukaren själv söker miljöersättningar för sin verksamhet. I områden där projektet upphandlat bete har ersättningsnivåerna till djurhållaren i vissa fall varit i paritet med miljöersättningarna. Områden med svårtillgängligt läge, långa transporter för betesdjur och svårigheter att arrangera daglig djurtillsyn (till exempel strandängsbetet på ön Orarna) kan ge väsentligt After-LIFE Conservation Plan 12

13 högre kostnader än vad som kan finansieras med nuvarande stödnivåer. I några av projektets områden har kostnaderna för bete legat på kr/ha. Kostnader för andra hävdformer Slåtter och bete är de dominerande framtida hävdformerna i projektets områden. Några områden kan komma att behöva hävdas genom slåtter, putsning eller fräsning utan upptag av avslaget gräs. Storskalig putsning/fräsning på strandängar kostar ca kr/ha. Motsvarande åtgärd på fast mark med god framkomlighet är rimligen något lägre. I vissa områden kan bränning av gräs bli aktuellt. Kostnaden för denna åtgärd kan beroende på omständigheterna variera mellan kr/ha till kr/ha. Kostnader för stängsling Projektet har helt eller delvis finansierat stängsling av betsmarker i 14 av projektets områden. Vid kostnadsberäkningar är typ av stängsel givetvis den avgörande faktorn, men liksom för andra åtgärder är kostnaden även i hög grad beroende av faktorer som områdets läge, tillgänglighet och markbeskaffenhet. Nedanstående nyckeltal skall således ses som grova riktlinjer vid kalkylering av kostnader för stängsling. Kategori Kr/m Kommentar Elstängsel enkelt 27 Avlägsna områden 2 000m Elstängsel rovdjursavvisande 57 Elstängsel rovdjursavvisande 158 Typ Insultimber Elstängsel Insultimber 3-tråd 264 Havsstrandäng, svår logistik Fårstängsel 40 Ideell förening, Brunkullahage Plankstaket (typ hästhage) 64 Inkl impregnering stolp o plank Trästaket hästhage 33 Endast material, rest av brukaren Tabell 3 Nyckeltal för stängslingskostnader 6.2 Tillgängliga finansieringskällor Skötseln av gräsmarker i projektets områden finansieras till huvudsakligen genom landsbygdsprogrammets miljöersättningar samt via länsstyrelsernas anslag för skötsel av skyddade områden (skötselanslaget). I flera områden sköts markerna av engagerade markägare och brukare som bedriver slåtter eller bete trots att miljöersättningarna inte alltid räcker för att verksamheten skall vara ekonomiskt bärkraftig. Dessa områden kan på sikt behöva förändrad finansiering. I enstaka fall kan hävden delfinansieras genom samverkan med kommuner, kommunala sysselsättningsåtgärder, och möjligen även ideella föreningar och volontärer. 6.3 Behov av finansiering Objektens fördelning per finansieringsform Utgångspunkten vid restaureringen och planering av långsiktig skötsel av projektets områden har varit att den långsiktiga skötseln i största möjliga mån skall kunna ske genom direkt finansiering från miljöersättningarna. I slutfasen av projektet kan vi konstatera att denna målsättning uppfyllts i 21 av 62 områden, vilka dock motsvarar 41% av den areal som skall skötas. För 26 projektområden (51% av arealen) finansieras skötseln med miljöersättningar i kombination med finansiering via skötselanslaget. Tabell 4 samt diagram 1 och 2 illustrerar finansieringsformen för skötseln av projektets områden. Detaljerad information om finansieringen presenteras i bilaga 2. Finansieringsform Antal objekt per finansieringsform Areal (ha) per finansieringsform After-LIFE Conservation Plan 13

14 Miljöersättningar Miljöersättningar + skötselanslag Skötselanslag Summa Tabell 4 Objekt och arealer per finansiering Diagram 1 & 2 Objekt och arealer per finansiering Kostnader för löpande skötsel Målsättningen är att den löpande skötseln så långt möjligt skall finansieras genom miljöersättningar. Diskrepansen mellan stödnivåerna och de faktiska skötselkostnaderna kräver dock betydande tillskott från anslaget för skötsel av skyddade områden. Tabell 5 ger en länsvis sammanställning av de beräknade årliga kostnader för den löpande skötseln som kommer att belasta skötselanslaget. Detaljerade uppgifter om kostnaderna finns i bilaga 2. Vid beräkningen av framtida skötselkostnader har utgångspunkten varit att naturtypen i respektive område sköts som en enhet. I vissa fall har projektet restaurerat delar av en sammanhängande skötselenhet. Den areal som skall skötas kan därmed vara större än den restaurerade arealen. Kalkylerna förutsätter att miljöersättningar söks och beviljas för de områden där de är tillämpliga, samt att det är möjligt kombinera miljöersättningar med finansiering av vissa delkostnader från skötselanslaget. Län Årlig kostnad (ur skötselanslaget) Jämtland Gävleborg Värmland Dalarna Totalt Tabell 5 Årlig kostnad för löpande skötsel som belastar skötselanslaget Kostnader för kompletterande restaureringsåtgärder Flera av projektets områden kommer under en övergångsperiod vara i behov av kompletterande restaureringsåtgärder. Det kan vara bekämpning av slyuppslag och ohävdsvegetation inom betesmarker även om områdena betas med ändamålsenligt betestryck, eller bearbetning av stubbar som reser sig ur marken i restaurerade rikkärr och strandängar. Dessa kompletterande restaureringsåtgärder kommer i de flesta fall att kräva finansiering ur skötselanslaget. Den uppskattade totalkostnaden för kompletterande restaureringsåtgärder After-LIFE Conservation Plan 14

15 under den kommande femårsperioden framgå av Tabell 6, för detaljerade uppgifter hänvisas till bilaga 3. Län Total kostnad kommande 5 år Jämtland 0 Gävleborg Värmland Dalarna Totalt Tabell 6 Totala kostnader för kompletterade restaureringsåtgärder under kommande femårsperiod Kostnader för drift och underhåll av investeringar inom projektet Foder & Fägring har gjort investeringar främst i maskiner samt stängsel, båda för att skapa förutsättningar för långsiktig hävd av projektets områden. Såväl stängsel som maskiner kommer att medföra löpande kostnader för service, underhåll och reparationer. Grundprincipen är att för maskiner som upplåts till entreprenör eller brukare kopplat till ett skötselåtagande, där svarar entreprenören/brukaren för drift och underhåll under avtalsperioden. Samma princip tillämpas för stängsel där brukaren eller djurhållaren ansvarar för löpande underhåll och reparationer av stängsel. Underhållskostnader för maskiner som nyttjas inom länsstyrelsernas reservatsförvaltningar och i viss mån stängsel i skyddade områden (naturreservat) kommer att belasta skötselanslaget i respektive län. Uppskattad årlig kostnad för detta framgår av Tabell 7. Årlig kostnad (kr) Län Åtgärd Antal Per enhet Totalt Z Service och drift, ATV 2 st Z Service och drift, redskapsbärare & slåtterbalk 5 st X Service och drift, redskapsbärare 1 st X Stängselunderhåll 6 km X Elförsörjning av stängsel 1 st X Service och drift av färja 1 st W Service och drift, redskapsbärare 3 st W Service och drift, redskap till redskapsbärare 2 st W Service och drift, röjsåg 1 st W Stängselunderhåll 2,2 km S Service och drift, bandställ, balpress, slåtterbalk, baltransport 4 st 0 0 Summa totalt Tabell 7 Kostnader för drift och underhåll av investeringar Administrativa kostnader för förvaltning av projektets områden Den lågsiktiga förvaltningen av projektets områden kommer förutom de direkta skötselkostnaderna att generera administrativa kostnader hos de förvaltande funktionerna på respektive länsstyrelse. Kostnaderna för detta är svåra att beräkna i detalj och även svåra att separera från övrig förvaltningsverksamhet. Tabell 8 är ett försök att kvantifiera årlig administrativ kostnad för förvaltningen av projektets områden i respektive län. After-LIFE Conservation Plan 15

16 Län Jämtland Gävleborg Värmland Dalarna Totalt Kostnad/år kr kr kr kr kr Tabell 8 Årlig administrativ kostnad för förvaltning av projektets områden 6.4 Plan för långsiktig finansiering Beräkningarna för finansieringen av den långsiktiga skötseln av projektets områden är förknippande med en stor osäkerhetsfaktor då Foder & Fägring avslutas innan villkoren i det nya landsbygdsprogrammet för perioden 2015 och framåt fastställts. Detta medför att såväl ersättningsnivåer och regelverk samt tillämpningar av dessa är högst osäkra. Finansiering genom miljöersättningar och skötselanslag Den plan för den långsiktiga finansieringen som presenteras i föreliggande rapport bygger på förutsättningarna att miljöersättningar kommer att ligga minst på samma nivåer som under projektperioden. Som framgår av Tabell 5 krävs en radikal höjning av ersättningsnivåerna om den långsiktiga skötseln skulle finansieras enbart via miljöersättningar. Då detta inte är att förvänta sig är skötseln således helt beroende av kompletterande finansiering ur skötselanslaget. De beräknade kostnaderna enligt Tabell 5 och bilaga 2 har täckning i respektive läns skötselbudget för de kommande åren. Det skall dock beaktas att prioriteringsläget är ansträngt inom skötselbudgetarna och att skötselanslaget inte uppräknas i takt med det ökade antalet skyddade områden. Konsekvensen av detta är således att stora kostnader för gräsmarksskötsel kräver nedprioritering av skötsel av andra områden och naturtyper. Osäkerhet kring nya landsbygdsprogrammet I arbetet med det nya landsbygdsprogrammet har det presenterats förslag på ersättningsnivåer till betesmarker och slåtterängar inom miljöersättningarna. Där har också presenterats kalkylunderlag för den faktiska kostnaden att sköta dessa marker. Dessa siffror visar att miljöersättningarna för de värdefulla betesmarkerna bara skulle täcka knappt hälften av vad betet kostar och något mer än hälften av den faktiska kostnaden för slåtterängar. Dessa kostnadskalkyler är ett genomsnitt av vad skötseln kostar. De områden som ingår i Foder & Fägring ligger i de flesta fall i övre delen av kostnadsspannet. För den långsiktiga skötseln av såväl projektets områden som av värdefulla gräsmarker i allmänhet är det mycket angeläget att ersättningsnivåerna inom miljöersättningarna justeras upp till nivåer som närmar sig de faktiska kostnaderna för skötseln. Det är också angeläget att det blir möjligt att kombinera miljöersättningar med finansiering ur skötselanslaget i de områden där miljöersättningarna inte täcker de faktiska kostnaderna för skötseln, utan att detta betraktas som dubbelfinansiering. Foder & Fägring har genom en av projektledarnas deltagande i en tvärsektoriell grupp kring utformningen av det nya landsbygdsprogrammet gett uttryck för behovet av höjda ersättningsnivåer och förbättrade möjligheter att kombinera miljöersättningar med skötselanslaget. Strategi för långsiktig finansiering av skötseln av projektets områden Projektlänen kommer fortsatt att prioritera skötseln av slåtter- och betesmarker inom skyddade områden. Utgångspunkten är även fortsättningsvis att så långt möjligt finansiera skötsel av gräsmarker via miljöersättningar. Den stora differensen mellan miljöersättningarnas ersättningsnivåer och de faktiska kostnaderna kräver dock betydande finansiering även ur After-LIFE Conservation Plan 16

17 skötselanslaget. Finansieringen av gräsmarksskötsel måste dock alltid att vägas mot helheten vad gäller skötsel av samtliga skyddade områden. 7 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Sammanställning av åtgärder och investeringar Löpande skötsel av projektets områden Kompletterande restaureringar i projektets områden After-LIFE Conservation Plan 17