Värna Vårda Visa. Ett Program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden
|
|
- Karl-Erik Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värna Vårda Visa Ett Program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden Rapport 5410 oktober 2004
2
3 Värna Vårda Visa Ett Program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden NATURVÅRDSVERKET oktober
4 beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , bromma Internet: naturvårdsverket Tel: , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, se stockholm Internet: ISBN pdf ISSN Naturvårdsverket 2004 Tredje reviderade upplagan Layout: IdéoLuck AB #41004 Elektronisk publikation foton: Omslag: Jan Töve/N. Sid 5: Patrik Leonardsson/N. Sid 6: övre: Anders Geidemark/N, mitten: Krister Berg/N, undre: Göte Eriksson/N. Sid 10: FK Photo/Scanpix. Sid 13: Patrik Olofsson/N. Sid 14: Ola Jennersten/N. Sid 17: Anna Lilja. Sid 18: Tore Hagman/N. Sid 21: Krister Berg/N. Sid 22: Tore Hagman/N. Sid 24: Mats Wilhelm/N. 4
5 Förord naturvårdsverket har tagit fram ett program för bättre förvaltning och nyttjande av landets naturskyddade områden. Inriktningar och åtgärder avser den närmaste 10 års-perioden fram till och med år Många av förslagen har kommit fram genom de besök till länsstyrelserna som verkets Skötselenhet gjorde under åren 2002 och 2003 samt vid seminariet för alla länsstyrelser som genomfördes på Sävö naturskola i september Samtliga länsstyrelser och en rad olika organisationer har beretts tillfälle att komma med synpunkter på förslagen. Programmet är en avsiktsförklaring vad Naturvårdsverket kommer att prioritera inom sitt arbete med förvaltning och nyttjande av skyddade områden. Programmet innehåller också många mål och åtgärder som i hög grad berör länsstyrelserna och andra aktörer. Programmet är fastställt den 11 oktober 2004 av Naturvårdsverkets generaldirektör Lars-Erik Liljelund. Stockholm i oktober 2004 björn risinger Direktör för Naturresursavdelningen 5
6 Innehåll Förord 5 Innehåll 6 Sammanfattning 7 Inledning 8 Bakgrund 9 Lokal delaktighet 11 Skötselplaner och bevarandeplaner 12 Friluftsliv och turism 15 Information 16 Skötsel av naturtyper 19 Uppföljning och utvärdering 20 Underlag 22 Naturvårdsverkets beslut om att fastställa programmet Bilaga 1 6
7 Sammanfattning naturvårdsverkets program värna vårda visa har tagits fram för att tydliggöra verkets inriktningar och åtgärder för att förverkliga ambitionerna i regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik, när det gäller förvaltning och nyttjande av skyddade områden. Bakgrunden till programmet är att Sverige idag har 28 nationalparker och naturreservat på en sammanlagd yta av ca 4 miljoner hektar. Härtill kommer de Natura 2000-områden som hittills är beslutade. Samtliga områden behöver förvaltas på ett ändamålsenligt sätt. Programmet behandlar LOKAL DELAKTIGHET, en angelägen del i arbetet med att förankra naturvården hos lokalbefolkningen. SKÖTSELPLANER är ett viktigt instrument för att göra det tydligt hur förvaltaren ska genomföra skötselåtgärder så att bevarandemålen för biologisk mångfald och friluftsliv uppfylls och förbättras, medan bevarandeplanerna bl a ska beskriva syftena med Natura 2000-områdena. FRILUFTSLIV ger avkoppling för kropp och själ, samt har stor betydelse för människors välbefinnande. Att komma ut i naturen för vandringar och naturstudier ökar livskvaliteten och befrämjar den fysiska och psykiska hälsan. En miljöanpassad, hållbar turism i skyddade områden är av godo både för naturvården och för samhället i övrigt. INFORMATION i skyddade områden kan ges på många olika sätt, från en enkel entréskylt till guidade vandringar och naturum med utställningar och aktiviteter. Entréer till områdena är viktiga för besökets helhetsintryck. En viktig åtgärd i förvaltningsarbetet är SKÖTSELN AV OLIKA NATURTYPER. Kunskap om hur de olika naturtyperna ska skötas är en grundläggande uppgift för dem som förvaltar de skyddade områdena. En annan viktig del av förvaltningen är att FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA arbetsinsatserna så att vi vet om och när bevarandemålen uppnås. Det är viktigt att goda exempel sprids och att erfarenhetsutbytet förbättras. För att åstadkomma allt detta har Naturvårdsverket angett ett antal inriktningar som anger vad som ska uppnås och när det ska vara genomfört. Det viktigaste i programmet Värna Vårda Visa är de 30 åtgärderna vilka var och en anger vad som ska göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Åtgärderna har delvis redan påbörjats år 2004, medan flertalet ska påbörjas under år Programmet sträcker sig till och med år 2015 medan vissa inriktningar når ända till år
8 Inledning Skyddade områden måste också förvaltas och göras mer tillgängliga. Vård och förvaltning av skyddade områden, inklusive insatser för att öka tillgänglighet och information, bör förstärkas, dels för att säkerställa att de bevarandevärden som områdesskyddet syftar till verkligen vidmakthålls, dels för att områdena ska kunna nyttjas och upplevas av medborgarna. Många områden som skyddas och har skyddats har även friluftsliv som bevarandesyfte. Grundsynen är att områden som skyddas är till för såväl naturens egna invånare som för svenska folket. Områdena bör användas för upplevelser, rekreation, i turistsyfte m.m. givet att detta nyttjande ryms inom de ramar som bevarandemålen sätter. Beträffande värna och vårda har naturvården en lång tradition. När det däremot gäller visa så finns det mycket stora möjligheter att utveckla naturvården, inte minst i samarbete med lokala aktörer. dessa rader är hämtade ur regeringens skrivelse, En samlad naturvårdspolitik, (Skr. 2001/02:173, sid. 95). Den ligger till grund för Naturvårdsverkets arbete med naturvård och föreliggande program för bättre förvaltning och nyttjande av skyddade områden under åren Värna Vårda Visa Ett program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden Detta program, kallat Värna Vårda Visa, har tillkommit i syfte att tydliggöra Naturvårdsverkets inriktningar och åtgärder för att förverkliga ambitionerna i regeringens skrivelse En samlad naturvårdspolitik när det gäller förvaltning och nyttjande av skyddade områden. Med skyddade områden avses i första hand nationalparker, naturreservat, naturminnen, växt- och djurskyddsområden och Natura 2000-områden. Programmet behandlar inte bara Naturvårdsverkets arbete med förvaltning och nyttjande av skyddade områden utan även länsstyrelsernas, stiftelsers och andra aktörers arbete med statligt beslutade skyddade områden. 8
9 Bakgrund sverige har idag 28 nationalparker med en sammanlagd yta av ca hektar och naturreservat med en sammanlagd yta av ca hektar land. Med nuvarande mål för säkerställandearbetet kommer antalet skyddade områden, företrädesvis naturreservat, att öka med omkring 100 stycken per år och den skyddade arealen kommer att öka med ca hektar under den kommande 10-årsperioden. Vi har för närvarande stycken Natura 2000-områden vilka täcker en yta av ca 6,4 miljoner hektar land och vatten. Ca 27 % av ytan ligger utanför skyddade områden medan ca 40 % av antalet Natura 2000-områden ligger utanför de skyddade områdena. Ökningen av den skyddade arealen i kombination med eftersläpning av skötseln av redan befintliga naturreservat ställer ökade krav på resurser för att bevarandemålen ska nås i de skyddade områdena, både för de biologiska värdena och för värdena för friluftslivet. Stora arealer skyddad mark ställer höga krav på resurser men också på uppföljning och utvärdering av verksamheten. Det är också angeläget att tydliggöra vad förvaltning och nyttjande av de skyddade områdena innebär och på ett pedagogiskt sätt förklara varför skydd och skötsel av värdefull natur är en angelägen uppgift för samhället. Förvaltning av de skyddade områdena finansieras av bland annat Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald. För 2004 har fördelats 185 miljoner kronor till länsstyrelsernas förvaltning av skyddade områden Nationalpark är vår starkaste skyddsform för naturen. De är resurser för hela landet, där folkets inflytande visas av att inrättandet av nationalparker beslutas av regering och riksdag. Nationalparkernas höga status innebär också ett kvalitetstänkande för hur de fungerar och förvaltas, med hänsyn till såväl naturvärden som besökarnas upplevelser. Besökare till nationalparker världen över bör ha rätt att förvänta sig områden av högsta kvalitet i alla bemärkelser, så även i Sverige. Antalet kommunala naturreservat kan förväntas öka i samband med den av riksdagen beslutade satsningen på lokal och kommunal naturvård. Verkets målsättning för denna satsning ingår inte i programmet Värna Vårda Visa. Åtskilliga inriktningar och åtgärder i programmet kan emellertid ge stöd även för förvaltningen i kommunala naturreservat och för andra områden för naturvård och friluftsliv. Tillsynen av de skyddade områdena, som främst gäller kontroll av hur regler följs, är en angelägen uppgift för länsstyrelserna. Denna fråga är inte behandlad i detta dokument, eftersom tillsynsverksamheten är en myndighetsuppgift som inte ingår i länsstyrelsernas förvaltningsverksamhet. Genom skötselarbetet underlättas dock tillsynen. Det sker dels genom aktiva informationsinsatser och dels genom en närvaro i områderna vilket leder till iakttagelser som kan användas i tillsynen. 9
10 10
11 Lokal delaktighet i samband med förvaltningen av skyddade områden är det angeläget att de åtgärder som planeras och vidtas är väl förankrade hos lokalbefolkningen. Närboende ska känna att ett skyddat område är en resurs för bygden genom att det kan bidra till att öka livskvaliteten, skapa arbetstillfällen samt att områdets attraktionskraft medverkar till att besökarantalet ökar till gagn för den lokala turistnäringen. Aktiva lantbrukare med djurbesättningar är en viktig förutsättning för naturvårdsarbetet i odlingslandskapet. Miljöersättningar inom miljö- och landsbygdsprogrammet är en betydelsefull del av alla de medel som används för att uppnå bevarandemålen i de skyddade områdena. Inriktning Länsstyrelserna ska vara aktiva förvaltare och engagera lokala krafter för skötseln, söka alternativa finansieringskällor, exempelvis LIFE-Natur (eller motsvarande), strukturfonder och miljöersättningar, bland annat genom direktrelationer med lokala brukare och entreprenörer Minst 50 % av länsstyrelsernas och att ha en dialog med kommuner och lokala skötselmedel bör användas för intressenter. Alla lantbruksföretag med marker som är upphandlade skötselåtgärder av berättigade till miljöersättningar bör erhålla sådana lokala brukare, entreprenörer senast år och andra lokala aktörer eller Övergripande riktlinjer som klargör förutsättningarna lokalt anställd fältpersonal för för lokal medverkan i förvaltningen bör finnas senast år genomförande av skötselåtgärder i de skyddade områdena senast år Åtgärder: 1. Länsstyrelserna bör besluta om miljöersättningar för alla lantbruksföretag med marker som uppfyller kraven för detta senast år Om villkoren för miljöersättningarna inte räcker för att nå ett gynnsamt tillstånd bör länsstyrelserna istället erbjuda fleråriga skötselavtal. Vid användning av arbetsmarknadspolitiska medel för att genomföra skötsel- och restaureringsarbeten bör i första hand lokal arbetskraft anlitas. 2. Vid förvaltarträffar under åren ska behandlas goda exempel på hur lokal medverkan i skötseln kan gå till och hur skötselavtal skrivs m.m. 3. Naturvårdsverket ska år 2005 verka för att Arbetsmarknadsverket fördelar öronmärkta arbetsmarknadspolitiska medel till skötselåtgärder i skyddade områden. 4. Naturvårdsverket ska senast år 2006 ta fram övergripande riktlinjer om förutsättningarna för lokal medverkan i förvaltningen av skyddade områden. 11
12 Skötselplaner och bevarandeplaner alla nationalparker och naturreservat ska ha skötselplaner med uppföljningsbara bevarandemål. Alla Natura områden ska ha bevarandeplaner med uppföljningsbara bevarandemål. Skötselplanen för ett skyddat område är det dokument som styr förvaltarens skötselåtgärder för såväl den biologiska mångfalden som för friluftslivet. Skötselplanens syfte är också att utgöra ett praktiskt program för förvaltningen såsom planering, upphandling, genomförande av skötselåtgärder samt för dokumentation och uppföljning av mål och gynnsamt tillstånd i området. Bevarandeplanerna ska dels beskriva syftet med Natura 2000-områdena, dvs vad och hur mycket som skall bevaras och utvecklas av naturtyper och arter i dem, dels ska de beskriva de skydds- och skötselåtgärder som planeras. Inriktning Alla skyddade områden inklusive Natura 2000-områden bör ha skötselplaner/ bevarandeplaner utformade enligt Naturvårdsverkets handböcker och med tydliga bevarandemål och För 75 % av alla skyddade skötselåtgärder senast år områden bör länsstyrelserna ha Åtgärder 5. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda medel under åren för länsstyrelsernas arbete med revidering av skötselplaner för landets skyddade områden. 6. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda medel under åren för länsstyrelsernas arbete med att upprätta bevarandeplaner för landets Natura 2000-områden. tagit fram skötselplaner enligt Naturvårdsverkets handbok med tydliga bevarandemål och skötselåtgärder senast år För alla Natura områden bör länsstyrelserna ha tagit fram bevarandeplaner med formulerade bevarandemål senast augusti år Alla nationalparker bör ha uppdaterade skötselplaner 7. Naturvårdsverket kommer att genomföra 3 senast år kurser för länsstyrelserna och andra aktörer under åren om hur bevarandemål och skötselåtgärder i bevarandeplaner och skötselplaner bör utformas. 8. Naturvårdsverket, länsstyrelserna med flera ska tillsammans genomföra Basinventeringen under åren Naturvårdsverket ska ta fram en plan för revidering av skötselplaner för nationalparkerna under år
13 13
14 14
15 Friluftsliv och turism friluftslivet är en av naturvårdens hörnstenar. De skyddade områdena får en allt större betydelse för människors välbefinnande. Att komma ut i naturen för vandringar, naturstudier eller bara för avkoppling ökar livskvaliteten och befrämjar den fysiska och psykiska hälsan. Friluftsliv ställer dock krav på de skyddade områdena. Människor har olika önskemål om sin naturupplevelse. Det är därför angeläget att veta mer om besökarna till de skyddade områderna; att ta reda på hur många som kommer till områdena, varför de kommer, vad de tycker om områdena och vill få ut av besöket. Det är också viktigt att områdena har tillräcklig kapacitet för att ta emot besökarna. Naturvårdsverket anser att en miljöanpassad, hållbar turism i skyddade områden är av godo både för naturvården och för samhället i övrigt. En ökad sådan turism och annan organiserad verksamhet i skyddade områden kan gynna den lokala ekonomin och bidra till en både socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Ekoturism ökar miljömedvetandet och stärker naturvårdsarbetet. Inriktning Alla skyddade områden ska skötas så att bevarandemålen för friluftslivet uppnås senast år Turism och friluftsverksamhet i skyddade områden Friluftsanordningarna i ska bedrivas på ett hållbart sätt i lämplig omfattning, skyddade områden ska utan att komma i konflikt med bevarandemålen. vara upprustade och väl Åtgärder 10. Naturvårdsverket ska ta fram vägledning om friluftsanordningar och genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om att planera, anlägga och sköta friluftsanordningar under åren underhållna senast år Förvaltarna ska senast år 2008 ha kunskap om metoder för att ta fram och använda kvantitativa och kvalitativa data om besökarna i skyddade områden. 11. Naturvårdsverket ska ta fram vägledning och genomföra 3 kurser för länsstyrelserna och andra aktörer om metoder för att räkna besökare och ta fram och använda kvalitativa data om besökare i naturen under åren Senast år 2006 ska det finnas nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden. 12. Naturvårdsverket ska under åren i samråd med berörda aktörer ta fram nationella riktlinjer för hållbar turism i skyddade områden. 15
16 Information information om skyddade områden kan ges på flera på olika sätt. Ett av informationens viktigaste syften är att väcka intresse för och förmedla kunskap om det skyddade områdets värden och attraktioner. Olika områden kräver informationsinsatser med olika ambitionsnivåer, från en enkel grundnivå med entréskyltar till självguidande stigar, utomhusutställningar, naturum, foldrar, vägvisning, guidade turer m.m. Det är också viktigt att effektivt och lättillgängligt marknadsföra och informera medborgarna om de skyddade områdena, var de ligger, vilka kvaliteter de har etc. Av särskilt stor betydelse för utbytet av ett besök är förekomsten av naturvägledning, dvs. sådan information som syftar till att förmedla förståelse och känsla för en natur och dess värden. Naturvägledningen kan vara både bemannad och obemannad. För friluftslivet i nationalparker och andra skyddade områden är det av grundläggande betydelse att det finns fungerande entréer, dvs platser dit man lätt kan hitta och ha som utgångspunkt för sitt besök. Upplevelsen av området påverkas starkt av det första intrycket som fås vid angöringspunkten. En rätt utformad entré kan ge positiva förväntningar inför det fortsatta besöket och öka utbytet av besöket. Om vi ska höja kvaliteten för besökare till nationalparkerna är åtgärder för att förbättra entréerna det kanske mest effektiva och angelägna. Alla skyddade områden bör Inriktning Informationen i skyddade områden ska senast år 2010 vara utformad på sådant sätt att den tillgodoser besökares behov, ökar deras utbyte av besöket och medverkar till att höja deras kunskaper och engagemang för naturen och naturvård. Åtgärder 13. Förvaltarna bör handla upp och genomföra basinformation under åren En nationell plan för nya naturum kommer att tas fram av Naturvårdsverket år Två nya statliga naturum (Laponia och Höga kusten) kommer att påbörjas senast år En plan för upprustning av befintliga utställningar i statliga naturum tas fram under år Upprustningen av utställningarna kommer att påbörjas år ha minst basinformation enligt Naturvårdsverkets riktlinjer senast år En nationell plan för nya naturum bör fastställas senast år 2005 och bör vara genomförd senast år Alla naturum ska uppfylla Naturvårdsverkets nationella riktlinjer för naturum senast år En plan för entréer till nationalparkerna bör vara fastställd senast år 2006 och fem nationalparker bör ha åtgärdade entréer senast år Samtliga nationalparker och särskilt besöksintressanta naturreservat bör ha entréer med hög kvalitet senast år Naturvägledning bör finnas i de 101 finaste skyddade områdena år Alla länsstyrelser bör ha information om sina skyddade områden på sina webb-sidor senast år
17 15. Riktlinjer för information i särskilt besöksintressanta skyddade områden kommer att utvecklas av Naturvårdsverket under åren Riktlinjer för nationalparksentréer kommer att tas fram av Naturvårdsverket under åren Upprustning av nationalparksentréer kommer att påbörjas år En guidebok om de 101 finaste skyddade områdena i landet ska produceras av Naturvårdsverket tillsammans med länsstyrelserna under åren Naturvårdsverket kommer att starta ett projekt tillsammans med länsstyrelserna år 2005 för att utveckla naturvägledning i skyddade områden. 17
18 18
19 Skötsel av naturtyper i skötselplaner för nationalparker och naturreservat och i bevarandeplaner för Natura 2000-områden ska anges bevarandemål för de olika naturtyperna som ingår i det skyddade området. För varje naturtyp ska anges bevarandemål samt lämpliga skötselåtgärder för att det angivna bevarandemålet skall nås. Kunskap om hur de olika naturtyperna ska skötas är en grundläggande uppgift för dem som förvaltar våra skyddade områden. Skötseln finansieras dels med Naturvårdsverkets anslag för biologisk mångfald, dels med andra medel, såsom till exempel miljöersättningar, strukturfondsmedel och LIFE-Natur- medel (eller motsvarande) m.m. Inriktning Alla skyddade områden bör skötas så att bevarandemålen för biologisk mångfald och friluftsliv nås senast år Åtgärder 19. Naturvårdsverket kommer att höja tilldelningen av skötselmedel till länsstyrelserna inom schablontilldelningen successivt från och med år 2005 till och med år 2008 för att förvalta tillkommande områden, klara eftersläpning av skötseln i befintliga områden samt för att höja kvaliteten. 20. Naturvårdsverket kommer att genomföra 3 kurser i upphandling för länsstyrelserna och andra aktörer under åren Naturvårdsverket kommer att genomföra 15 kurser i restaurering och skötsel av naturtyper för länsstyrelserna och andra aktörer under åren Naturvårdsverket kommer att ta fram ett verktyg för länsstyrelsernas planering, genomförande och uppföljning av skötselåtgärder år Naturvårdsverket kommer att ta fram en plan för vägledningar för skötsel av naturtyper år Minst 75 % av arealen skyddade områden som kräver restaurering och skötsel i odlingslandskap, myrar, vattenmiljöer, lövskogar, boreala skogar med flera ska skötas så att bevarandemålen nås senast år Förvaltarna ska ha tillräcklig kunskap om skötsel av naturtyper och skötselmetoder för att kunna planera och genomföra restaureringar och löpande skötsel senast år Medel till förvaltning ska räcka till att finansiera de åtgärder som behövs för att bevarandemålen ska nås senast år Senast år 2006 bör länsstyrelserna ha tillräckliga resurser för att administrera skötseln av skyddade områden. 24. Naturvårdsverket kommer att producera vägledningar för skötsel av naturtyper under åren Naturvårdsverket kommer att verka för att länsstyrelserna ska erhålla erforderliga resurser för administration av förvaltningen av skyddade områden senast år
20 Uppföljning och utvärdering länsstyrelserna är enligt 21 förordningen om områdesskydd förvaltare av naturreservat. Enligt 3 nationalparksförordningen är länsstyrelsen förvaltare för nationalpark i länet, med undantag av Tyresta nationalpark som förvaltas av Stiftelsen Tyrestaskogen. Uppföljning görs för att se i vilken utsträckning vi når bevarandemålen och om skötselåtgärderna har varit relevanta för att nå målen. Utvärdering av förvaltningen görs för att nå en kostnadseffektiv måluppfyllelse i skötseln av skyddade områden. Den syftar till att visa på de goda exempel som finns, bidra till ett bättre erfarenhetsutbyte, förbättra de riktlinjer som finns för verksamheten m.m. Inriktning Skyddade områden ska förvaltas av en ändamålsenlig organisation senast år Sveriges nationalparker ska vara väl förvaltade och ska ha högsta kvalitet när det gäller skötsel Uppföljning av bevarandemål av naturtyper samt skötsel och utformning av och skötselåtgärder enligt friluftsanordningar, besökarmottagningar och Naturvårdsverkets riktlinjer information senast år ska vara i drift senast år Den regionala förvaltningsorganisationen samt alla bevarandemål och skötselåtgärder i skyddade områden kommer att följas upp och utvärderas kontinuerligt. Utvärdering av förvaltningen Åtgärder 26. Naturvårdsverket kommer att avsätta särskilda medel till länsstyrelserna från och med år 2005 för uppföljning av bevarandemål och skötselåtgärder. 27. Naturvårdsverket kommer att genomföra 4 kurser för länsstyrelserna under åren om hur uppföljning och utvärdering bör genomföras. 28. Ett IT-stöd för uppföljning och basinventering ska tas fram av Naturvårdsverket i samråd med länsstyrelserna under år ska påbörjas senast år 29. Förvaltningsorganisationen i landet ska utvärderas senast år och ska därefter ske kontinuerligt. 30. Naturvårdsverket ska påbörja utvärdering av förvaltningen av skyddade områden år 2005 och den ska därefter ske kontinuerligt. 20
21 21
22 Underlag En samlad naturvårdspolitik. Regeringens skrivelse 2001/02:173 Bildande och förvaltning av naturreservat. Naturvårdsverket. Handbok 2003:3 Uppföljning av Natura 2000 i Sverige. Naturvårdsverket 2004 Natura 2000 i Sverige, Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket. Handbok 2003:9, december 2003 Hur förverkliga 2000-talets friluftspolitik? Friluftsrådet. Rapport 5388, augusti 2004 Naturum, nationella riktlinjer. Naturvårdsverket. Rapport 5376, juni 2004 Att skylta skyddad natur, en vägledning om skyltar, foldrar, vägvisning, gränsmarkering och Internet. Naturvårdsverket september 2003 Vägledning för bidrag till lokal och kommunal naturvård. Naturvårdsverket. Rapport 5359, februari 2004 Förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. 22
23
24 Rapport 5410 oktober 2004 Värna Vårda Visa naturvårdsverket har tagit fram ett program för bättre förvaltning och nyttjande av landets naturskyddade områden. Inriktningar och åtgärder avser den närmaste 10 års perioden fram till och med år Många av förslagen har kommit fram genom de besök till länsstyrelserna som verkets Skötselenhet gjorde under åren 2002 och 2003 samt vid ett seminarium för alla länsstyrelser på Sävö naturskola i september Programmet är en avsiktsförklaring vad Naturvårdsverket kommer att prioritera inom sitt arbete med förvaltning och nyttjande av skyddade områden. Programmet innehåller också många mål och åtgärder som i hög grad berör länsstyrelserna och andra aktörer. isbn issn
Ett program för att bättre förvalta och använda naturskyddade områden
Värna vårda visa Ett program för att bättre förvalta och använda naturskyddade områden 2005 2015 RAPPORT 6462 MARS 2011 Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN
HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN Förvaltarträff 2018 Skåne, 4 oktober Foto: Michael Engman / Engmanbild. Jenny Lindman-Komstedt, Camilla Näsström, Naturvårdsverket 2018-10-08 Naturvårdsverket Swedish
Vägledning om utformning av skötselplan
PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT Vägledning om utformning av skötselplan Här vägleder Naturvårdsverket om hur en skötselplan bör utformas. B E SÖ K: ST O C K H O LM - V ALH AL L AV ÄG E N 195
Att formulera bevarandemål
PROCESSBESKRIVNING BILDANDE AV NATURRESERVAT ATT FORMULERA BEVARANDEMÅL Att formulera bevarandemål Bevarandemål formuleras för varje skötselområde i ett naturreservat. Här vägleder Naturvårdsverket om
Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland
Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om natur- och kulturreservat enligt 7 kap. miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd; NFS 2003:8 Utkom
Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen?
Övning 1 Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen? Vad händer när ni kommer hem från förvaltarträffen? Vad behövs
Friluftsliv och naturturism i skyddad natur. Tips, råd och regler för organiserad verksamhet
Friluftsliv och naturturism i skyddad natur Tips, råd och regler för organiserad verksamhet Naturpärlor för fler med friluftsliv och naturturism Naturturismföretag, ideella organisationer och skolor erbjuder
Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare
Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.
Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Systemtänkande för kvalitetssäkring. Vi har ett antal BESÖKSMÅL i området och dessa kan föranleda Vandringsturism. Vandringen går på LEDEN och den som
Vägledning för länsstyrelsernas arbete med skötselavtal
Vägledning för länsstyrelsernas arbete med skötselavtal rapport 5738 oktober 2007 Vägledning för länsstyrelsernas arbete med skötselavtal NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax:
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
27. Medborgarförslag om skötselplan för Gränsö naturreservat svar Dnr 2013/
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 32 (41) 2014-03-24 Ks 27. Medborgarförslag om skötselplan för Gränsö naturreservat svar Dnr 2013/529-109 Björn Lansman, Västervik har 17 november 2013 väckt ett medborgarförslag
LIFE Reclaim, vad är det?
LIFE Reclaim, vad är det? Hur påverkas boende och entreprenörer kring Venakärret och Tysslingen en socio-ekonomisk uppföljning av LIFE-projektet Reclaim Länsstyrelsen i Örebro län har genomfört en undersökning
Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Nyfiken på naturen. Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum
Nyfiken på naturen Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum 1 2 5 Varumärket naturum 6 Vår mission 9 Vår vision 10 Verksamhetsidé 12 Övergripande mål 14 Porten till naturen 17 Våra värdeord 24
Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
VÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018
VÄRNA-VÅRDA- VISA Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks Förvaltarträffen 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-10
Så bildas en nationalpark
Så bildas en nationalpark 1. ABISKO 2. STORA SJÖFALLET STUOR MUORKKE 3. SAREK 4. PIELJEKAISE 5. SONFJÄLLET 6. HAMRA 7. ÄNGSÖ 8. GARPHYTTAN 9. GOTSKA SANDÖN 10. DALBY SÖDERSKOG 11. VADVETJÅKKA 12. BLÅ JUNGFRUN
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt
Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder
r 1 Friluftspolitisk policy KALK KOMMUN l Friluftspolitisk policy Allmänna i , 20 Kommunfullmäktige Dokumentnamn Beslutsinstans
r 1 Friluftspolitisk policy Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans l Friluftspolitisk policy Allmänna i 2019-02-04, 20 bestämmelser l Kommunfullmäktige...J Friluftspolitisk policy
Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning
Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
SKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden
Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden Historik Nationella och internationella mål Skyddsformer Hur går arbetet och vad behöver förbättras? Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Sjöar
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet
Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda
Kommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Resultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra?
Resultater fra svensk forskning på bruk og vern. Hva kan vi lære av varandra? Peter Fredman Seminar om forskning på vern og bruk Kunnskapsformidling og kunnskapsbehov Tirsdag 13. - onsdag 14. januar 2009
Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA. Projekt: Rekreation- och friluftsplan. Kommunens projektansvarige. Övriga kontaktpersoner.
Ansökan, Lokala naturvårdssatsningen - LONA Projekt: Rekreation- och friluftsplan Län Stockholms län Kommun Nacka Kommunens projektansvarige Kommunens projektansvarige Liselott Eriksson Postadress Enhet/förvaltning
Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse
16 Natur- och kulturmiljövård
16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att
Registrering av information i SkötselDOS
Registrering av information i SkötselDOS Ny uppdaterad version maj 2013 Målsättning: registrering av samtliga: Anordningar Skötselområden Åtgärder Deadline: (2014) / 2015 / (2016) Förvaltningsstöd / Återrapportering
Stockholms skärgård uppdrag och samarbete. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län
Stockholms skärgård uppdrag och samarbete Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsens uppdrag Styrs av uppdrag från regeringen, lagar och förordningar. Verka för att nationella politiken
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020?
Kulturmiljöer i odlingslandskapet - hur når vi målen nu och bortom 2020? Ett rikt odlingslandskap Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig
Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön
Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda
Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur
Länsstyrelsens prioriteringar 2014 Det bästa för Skånes människor, djur och natur 2 Foto: ANDERS HALLENGREN Länsstyrelsens prioriteringar 2014 3 Vi arbetar för Skånes bästa Att vara landshövding i en av
En renässans för friluftslivet?
En renässans för friluftslivet? Propositionen 2009/10:238 - Framtidens friluftsliv Regeringsuppdrag till Naturvårdsverket: Förslag till mål för friluftslivspolitiken, (Naturvårdsverkets rapport 6476 mars
BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER
BAKGRUNDEN TILL VARUMÄRKET SVERIGES NATIONALPARKER Syftet med Sveriges nationalparker är att bevara våra olika landskapstyper i sitt naturliga tillstånd. Naturen ska vara bevarad och opåverkad av människan
ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR
ORGANISERAT FRILUFTSLIV I SKYDDAD NATUR 2 November 2015 Ulrika Karlsson Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-06 1 Innehåll Hållbart organiserat friluftsliv och naturturism vad
NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE
NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE Utbredning, innehåll, och betydelse mikael.lindberg@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Nätverket i Sverige idag SCI/SPA
Turism i Kosterhavets nationalpark
Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull
Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!
Välkommen till valbart pass på Mötesplats skyddad natur Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 N A T
m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna
8 Regeringen Regerings beslut 2017-12-07 N2017/07501/KSR 12 Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping m. fl. Uppdrag att tillvarata jobbpotential inom de gröna näringarna Regeringens beslut
BILAGOR A. Översiktskarta B. Avgränsning, information och anläggningar
1 (7) SKÖTSELPLAN FÖR NATURRESERVATET LUOBBALHEDEN Detta dokument är en bilaga till länsstyrelsens beslut om Naturreservatet Luobbalheden i Piteå kommun revidering av gräns och föreskrifter. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen
Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv
ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER!
ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER! Ekosystemtjänster är nödvändiga för vår välfärd. Ändå tar vi dem ofta för givna. Och räknar med att de ska finnas där trots att värdet av ekosystemtjänster inte synliggjorts
Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta
Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen
Nyfiken på naturen. Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum. Dalarna
Nyfiken på naturen Varumärkeshandbok för oss som arbetar på naturum 1 Dalarna 2 5 Varumärket 6 Vår mission 9 Vår vision 10 Verksamhetsidé 12 Övergripande mål 14 Porten till naturen 17 Våra värdeord 24
Kommittédirektiv. Inrättande av Upphandlingsmyndigheten. Dir. 2014:161. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014
Kommittédirektiv Inrättande av Upphandlingsmyndigheten Dir. 2014:161 Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)
1 (6) Enheten för naturvård Ekoberget SE110170 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Vägledning för statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt
Vägledning för statsbidrag till lokala naturvårdsprojekt Reviderad november 2008 Rapport 5359 november 2008 Dokumentet finns för nedladdning på Internet: Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket
Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner
2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Gotlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Revisionsrapport. Löpande granskning 2009
Revisionsrapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Datum Dnr 2010-01-29 32-2009-0586 Löpande granskning 2009 Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Naturvårdsverket (NV) bl.a. granskat
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1
Genetisk förstärkning av vargstammen
Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen
Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret
Verksamhetsplan 2016 Miljö- och byggnadsnämnden/miljökontoret Köpings kommun Rapporten skriven av: Linda Eriksson och Göran Nilsson Antagen av: Miljö- och byggnadsnämnden, 2015-11-12 Innehåll Innehåll
Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Med miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att
Sammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder
Sammanfattande PM om bidraget för sanering av förorenade områden för att bygga bostäder Vägledning NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress:
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Världsnaturfonden WWF:s remissvar angående förvaltningsplan för Lapplands världsarv Laponia (drn )
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Stockholm den 17 augusti, 2010 Länsstyrelsen i Norrbottens län 971 86 Luleå
Värna Vårda Visa i Örebro län. Ett regionalt program för skötsel och förvaltning av skyddade områden 2012-2020. Publ.nr. 2011:34
Värna Vårda Visa i Örebro län Ett regionalt program för skötsel och förvaltning av skyddade områden 2012-2020 Publ.nr. 2011:34 Värna Vårda Visa i Örebro län Ett regionalt program för skötsel och förvaltning
Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kronobergs län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kronobergs län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet,
Planering och Förvaltning av nationalparksområdet Kosterhavet/Ytre Hvaler Nationalparkschef Anders Tysklind, Enheten för Kosterhavet, Naturavdelningen Länsstyrelsen i Västra Götalands län En av 29. Invigdes
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Planera, göra, studera och agera
5 Planera, göra, studera och agera Mål- och resursplanen innehåller den beslutade visionen, inriktningsmål, förväntade resultat och ekonomiska förutsättningar. Därutöver finns lag, författning, åtaganden
Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Kriterier för tre-stjärnigt reservat
Sid 1 Senast uppdaterad och remitterad oktober 2012 Kriterier för tre-stjärnigt reservat Målet är att det ska finnas minst ett 3-stjärnigt område per kommun. I länet bör de trestjärniga reservaten tillsammans
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?
Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer
FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen!
FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen! 2 4 oktober, Höör, Skåne Maano Aunapuu Chef Områdesskyddsenheten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-10-09 1 Nya naturreservat 2015 2016
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Värna Vårda Visa Skåne
Värna Vårda Visa Skåne Ett program för bättre förvaltning och nyttjande av skyddade områden i Skåne län 2012:6 Titel: Utgiven av: Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Diarienummer:
Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ola Larsson Tel: 010-698 17 08 ola.larsson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2017-10-16 Ärendenr: NV-02982-14 Beredningsgruppen för nationalparksprojektet
1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad
BESLUT 1(3) Naturvårdsenheten 0501-60 53 32 Mölndals Stad Miljö- och hälskoskyddskontoret Lars-Erik Jevås 431 82 MÖLNDAL Statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt, Mölndals Stad BESLUT Beviljade projekt