Värna Vårda Visa Skåne

Transkript

1 Värna Vårda Visa Skåne Ett program för bättre förvaltning och nyttjande av skyddade områden i Skåne län 2012:6

2 Titel: Utgiven av: Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Diarienummer: Redaktör: Författare: Jörgen Nilsson Magnus Berglund, Karin Kavcic, Gunilla Davidsson Lundh, Marie Löfberg, Mia Kristersson, Maria Sandell, Karl-Johan Pålsson, Kristian Nilsson. ISBN eller ISSN: Länsstyrelserapport: 2012:6 Grafisk form: Tryck: Upplaga: Beställningsadress: Maria Sandell Länsstyrelsen i Skåne län 300 ex Länsstyrelsen i Skåne län Avdelning Kristianstad/ MALMÖ Tfn: Tfn 040/ skane@lansstyrelsen.se Foton Nyckelord Framsida: Mayra Caldiz, Maria Sandell, Anders Hallengren. Övriga foton Jörgen Nilsson om inget annat anges. Naturvård, förvaltning, naturreservat, nationalpark, skyddad natur, naturminne

3 Förord Länsstyrelsen har tagit fram Värna Vårda Visa Skåne, ett program för bättre förvaltning och nyttjande av skyddade naturområden i Skåne län för perioden Programmet är ett viktigt styrdokument för Länsstyrelsens egna förvaltare av naturskyddade områden, men utgör också en god vägledning för andra förvaltare av statliga naturskyddsområden samt Länsstyrelsens uppdragstagare. Programmet kan också användas av andra som förvaltar skyddade naturområden. Vidare kan programmet vara viktigt för alla som arbetar med eller berörs av skyddade områden. Skåne är en av Sveriges ledande och mest utvecklingskraftiga regioner. Det är samtidigt den del av landet som har minst andel allemansrättsligt tillgänglig mark. Här finns också det högsta antalet hotade arter. Detta gör de skyddade områdena extra viktiga då de både ska bevara och utveckla den biologiska mångfalden och tillgodose skåningarnas och besökares behov av natur för friluftsliv. Vi hoppas att Värna Vårda Visa ska bli en bra hjälp att genomföra naturvårdspolitiken i god samverkan med lokala krafter. Att vi är tydliga med inriktningen och förutsättningarna för vårt arbete och har en god kommunikation med omvärlden är en förutsättning för att förvaltningen av våra skyddade naturområden ska lyckas. Målet är att genomföra tankegångarna från en samlad naturvårdspolitik (regeringens skrivelse 2001/02:173), hållbart skydd av naturområden (prop. 2008/2009:214) samt framtidens friluftsliv (prop. 2009/10:238) där skyddade naturområden pekas ut som mycket viktiga för den hållbara samhällsutvecklingen. Det är också ett led i att genomföra Konventionen för biologisk mångfald och ekosystemansatsen. Malmö i februari, 2012 Göran Enander Länsöverdirektör

4 4

5 Innehåll DEL 1. förvaltning och nyttjande av skyddade naturområden 1. Bakgrund och förutsättningar för naturvård 1.1. Bakgrund Skydd av värdefull natur i Sverige Skyddad natur i Skåne län Utmaningar och utvecklingsområden Förvaltning av skyddade naturområden i Skåne län 2.1 Länsstyrelsens miljöarbete Förvaltningsorganisationen Vad är förvaltning? Vad är nyttjande? Kostnader för förvaltningen En effektiv förvaltning Samverkan med andra aktörer Annat Länsstyrelsearbete som berör skyddade naturområden...23 DEL 2. Prioriteringar, mål och åtgärder för förvaltningen 3. Inriktning och prioriteringar i förvaltningen av skyddade naturområden i Skåne län 3.1 Utgångspunkter för förvaltningen Handlingsplan 4.1 Naturvårdsverkets Värna Vårda Visa program Handlingsplanens struktur Lokal delaktighet Planer och förutsättningar Friluftsliv och turism Information Skötsel av naturtyper och arter Uppföljning och utvärdering Definitioner av förvaltning och nyttjande Underlag

6 6

7 Sammanfattning Länsstyrelsens program Värna Vårda Visa Skåne ett program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden i Skåne län har tagits fram för att förverkliga ambitionerna i regeringens naturvårdspolitik samt konkretisera mål och åtgärder i Naturvårdsverkets nationella program Värna Vårda Visa och anpassa dem till regionala förhållanden i Skåne län. Programmet är en avsiktsförklaring för Länsstyrelsens arbete med skyddade naturområden. Möjligheterna till genomförande av de föreslagna åtgärderna är beroende av de administrativa och ekonomiska resurser som finns tillgängliga för förvaltning av naturskyddade områden. Programmet speglar också de behov och prioriteringar som Länsstyrelsen identifierat som nödvändiga för att målsättningarna i den nationella naturvårds- och friluftspolitiken ska nås. Programmet är indelat i två övergripande delar. Den första delen behandlar naturvård i skyddade områden generellt i Sverige samt för Skåne län specifikt. I denna del beskrivs förutsättningar, möjligheter och utmaningar som utgör grunden för arbetet i vårt län. Här förklaras också vad som menas med förvaltning och nyttjande av skyddade naturområden. Stor del av dispositionen och de generella beskrivningarna har lånats från Länsstyrelsens i Stockholms län förslag till program. Den andra delen av programmet beskriver inriktningen för förvaltningen av skyddade områden och vilka prioriteringar som vi valt att göra i vårt län för att nå upp till de nationella målen. Här finns också den handlingsplan som ska ligga till grund för att Länsstyrelsens planering och förvaltning av friluftsliv och skötsel i skyddade naturområden ska nå upp till målen för naturvården i länet. Denna del följer indelningen i Naturvårdsverkets nationella program Värna Vårda Visa och tar upp mål och åtgärder inom nedanstående delområden: Lokal delaktighet Planer och förutsättningar Friluftsliv och turism Information Skötsel av naturtyper och arter Uppföljning och utvärdering Värna Vårda Visa-programmet är i första hand avsett för Länsstyrelsens egen förvaltning av naturskyddade områden, men utgör också en viktig vägledning för andra förvaltare av statliga naturskyddsområden samt Länsstyrelsens uppdragstagare. Programmet kan också användas av andra som förvaltar eller på annat sätt berörs av skyddade naturområden. 7

8 1. Förvaltning och nyttjande av skyddade naturområden I den första delen av Värna Vårda Visa ett program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden i Skåne län beskrivs bakgrunden till att programmet kommit till, följt av en beskrivning av förutsättningarna för förvaltning och nyttjande av skyddade områden i Sverige generellt och i Skåne län specifikt. Här beskrivs också förvaltningsorganisationen samt vad som menas med förvaltning och nyttjande. 1. Bakgrund och förutsättningar för naturvården 1.1. Bakgrund Naturvård handlar om att skydda värdefulla naturområden och arter långsiktigt. Men det handlar också om att möta människans behov av att använda naturen nu och i framtiden. Naturvården är en av hörnstenarna i arbetet för hållbar samhällsutveckling både nationellt och globalt. Att skydda och förvalta värdefulla naturområden är därför också en del av Sveriges internationella åtaganden. Naturvårdsverket är regeringens centrala myndighet för genomförandet av naturvårdspolitiken. Naturvårdsverket vägleder och samordnar arbetet med skyddade naturområden på nationell nivå, men den största delen av bildandet och förvaltningen av skyddade naturområden utförs på regional nivå genom länsstyrelserna. Det är länsstyrelserna som ansvarar för att säkerställa att områdenas natur- och friluftsvärden bibehålls. I länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2010 fick varje Länsstyrelse i uppdrag av regeringen att utarbeta regionala program för att tydliggöra mål, prioriteringar och åtgärder för naturvårdsskötseln inom länet. Programmet ska komplettera Naturvårdsverkets nationella program Värna-Vårda-Visa - Ett program för bättre förvaltning och nyttjande av naturskyddade områden (Naturvårdsverket, rapport 5410, 2004). Uppdaterat 2011 (Naturvårdsverket, rapport 6462). Regeringen skrev i sin proposition Hållbart skydd av naturområden (prop. 2008/09:214) att varje län bör ta fram ett Värna Vårda Visa-program för skyddade områden med mål och åtgärder för naturvårdsskötseln. Programmen bör i första hand avse verksamheten inom den statliga naturvården och särskilt beröra prioriteringar 8

9 och riktlinjer för naturvårdande åtgärder, tillgänglighet för grupper med olika behov, information och naturvägledning, natur- och kulturturism, lokal delaktighet och samverkan samt uppföljning och utvärdering. Detta program behandlar i första hand Länsstyrelsen i Skåne läns eget arbete med förvaltning av naturvårdsobjekt, men tar i viss omfattning också upp eller kan tillämpas på andra förvaltares verksamhet. De naturvårdsobjekt som avses är nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, naturminnen, djurskyddsområden, biotopskyddsområden och områden med naturvårdsavtal. Programmet berör dock huvudsakligen skötseln av nationalparker och naturreservat eftersom de utgör den största delen av verksamheten. Naturreservatet Bölsåkra-Tranekärr i Höganäs kommun med Kullaberg i bakgrunden. 1.2 Skydd av värdefull natur i Sverige Det finns flera sätt för samhället att värna skyddsvärda miljöer. Ett sätt är att formellt skydda natur med stöd av Miljöbalken (Sfs 1998:808) genom bildandet av exempelvis naturreservat eller nationalparker. Markägarnas frivilliga naturhänsyn och intresse av att upprätthålla natur- och kulturlandskapets värden är också viktiga sätt att bevara värdefull natur för kommande generationer. Naturreservat är den vanligaste skyddsformen och är ett av de viktigaste verktygen samhället har att tillgå för att bevara biologisk mångfald. Naturreservat bildas för att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer med ett stora värden för djur, växter och människor. Det finns fler än naturreservat i Sverige, vilket motsvarar ca 85 % av all skyddad natur. 9

10 Andra skyddsformer som finns är exempelvis nationalparker, Natura 2000, djur- och växtskyddsområden, biotopskyddsområden och naturminnen. Utöver de formella skyddsformerna finns i Sverige även fyra biosfärområden som är tänkta att fungera som modellområden för hållbar utveckling och som ett komplement till formellt skyddade områden i ett landskapsperspektiv. Biosfärområdena utses av UNESCO. Dessutom finns även sk Ramsarområden dvs områden utpekade enligt Convention of Wetlands, våtmarksområden med stort värde för häckande och rastande fåglar. Den skyddade naturen kännetecknas av en stor variationsrikedom med allt från myrar och vattendrag till urskogar och slåtterängar. För att natur- och kulturvärden ska bevaras på bästa sätt har naturreservat och nationalparker särskilda bestämmelser om skydd och skötsel. Föreskrifterna som reglerar vad man får och inte får göra inom området varierar bland annat beroende på områdets karaktär och vilka naturvärden man vill skydda där. För varje område finns en skötselplan som beskriver hur området ska förvaltas för att tillgodose syftet med skyddet. I Miljöbalken anges följande skäl till att bilda naturreservat: bevara biologisk mångfald vårda och bevara värdefulla naturmiljöer tillgodose behov av områden för friluftslivet skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Sedan slutet på 1990-talet har ambitionsnivån ökat kraftigt vad gäller förvaltningen av skyddade naturområden. Regeringen och riksdagen beslutade 2001 om ökade satsningar på naturvården (En samlad naturvårdspolitik, Regeringens skrivelse 2001:02:173) och samtidigt inleddes en kraftig höjning av anslaget till biologisk mångfald. Statens anslag till biologisk mångfald har fördubblats de senaste 10 åren och uppgick 2011 till cirka 1,5 miljarder kronor. Regeringen betonar i sin naturvårdspolitik (Regeringens prop. 2008/09:214, samt Regeringens prop. 2009/10:238) vikten av att skyddade naturområden sköts så att natur- och kulturmiljövärden bibehålls eller ökar samtidigt som områdena görs tillgängliga för allmänheten. Den skyddade naturen ska ses som en resurs för hela Sverige som bidrar till lokal och regional tillväxt, turism, och landsbygdsutveckling. Men den skyddade naturen erbjuder också möjlighet till rekreation, ökad folkhälsa, integration samt kan ingå i pedagogisk verksamhet i skolor och förskolor. 10

11 1.3 Skyddad natur i Skåne län Det skånska landskapet är omväxlande och variationsrikt i stort och i smått. Stora skillnader i geologi och hydrologi inom korta avstånd skapar förutsättningar för många olika vegetationstyper och miljöer med skilda krav. Klimatet - sol och torka, nederbörd och fuktighet - har avgörande betydelse för områdets biologiska förutsättningar och bidrar till att öka variationen ytterligare. Människans inverkan under tusentals år har skapat det skånska kulturlandskapet och förstärkt variation och mångfald. Genom Skåne går den geologiska gränsen mellan Nordeuropas urbergsområde med näringsfattiga jordar och Mellaneuropas näringsrika sedimentjordar. Här går också den biologiska gränsen mellan boreal och kontinental region, som är gränsen för granens naturliga utbredningsområde mot sydvästra Europa. Här möts norra Europas barrskogsregion och den sydeuropeiska kontinentens lövskogsområde. I Skåne finns även en övergång mellan de atlantiska naturtyperna i väster och östra Skånes kontinentala naturtyper. Utmed Skåne löper en saltvattengradient, från Västerhavets salta vatten till Östersjöns bräckta vatten. Skåne innehåller till följd av de starkt växlande naturförhållandena de flesta av landets naturtyper och är det landskap som innehåller störst antal växt- och djurarter. I Skåne möts arter med sydlig och nordlig, med västlig - sydvästlig och sydostlig utbredning i Europa. Den biologiska mångfalden i Skåne är stor. Skåne är det län i riket som innehåller största antalet rödlistade växt- och djurarter och där flest arter redan dött ut. Skåne tillhör till största delen kontinental region och har i ett nationellt perspektiv en natur- och artsammansättning som saknas helt eller i allt väsentligt i landet i övrigt. Sådana naturområden har ett högt nationellt värde och är av riksintresse för naturvård. Skåne har ett särskilt ansvar att skydda och bevara biologisk mångfald (naturtyper och arter) i dessa miljöer och områden. Områden av riksintresse för naturvård ska skyddas. Även i ett internationellt perspektiv har många skånska naturtyper och arter ett högt skyddsvärde, eftersom motsvarande miljöer helt eller till största delen försvunnit på den europeiska kontinenten. Vissa naturmiljöer, som kan betraktas som relativt vanliga i ett regionalt perspektiv, ska därför med hänsyn till internationella, europeiska förhållanden uppvärderas och ges ett högre skyddsvärde. Utöver de ovan uppräknade skydden finns i Skåne län 215 Natura 2000-områden enligt habitatdirektivet och 19 Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet. Huvuddelen av dessa är redan skyddade i någon form. I Skåne är den skyddade arealen ha, se tabell på nästa sida. Av landarealen är 2,76 % skyddat som nationalpark, naturreservat eller kulturreservat. 8,1 % av havsvattnet är skyddat. 11

12 De flesta av dessa skyddade naturområden förvaltas av Länsstyrelsen, men flera kommuner och Region Skåne (genom till regionen anknutna stiftelser som stiftelsen Skånska Landskap) är också viktiga aktörer i arbetet med områdesförvaltningen. Kristianstad Vattenrike är ett av Sveriges fyra biosfärområde. Det omfattar ca hektar och innehåller både skyddade och icke skyddade områden med höga naturoch friluftsvärden. I Skåne finns fem Ramsarområden Skälderviken, Helgeån, Lundåkrabukten, Klingavälsån och Falsterbo. Även om Skåne län har relativt många skyddade områden återstår mycket arbete innan den biologiska mångfalden kan sägas vara säkrad. Detsamma gäller även arbetet med att säkra tillgången till mark för friluftsliv och rekreation, särskilt i anslutning till tätorter. Skåne är det län i Sverige med lägst andel allemansrättsligt tillgänglig mark. Tabell 1. Skydd natur i siffror. Antal och areal av olika naturtyper i Skåne län. Typ Antal Areal (ha) Land (ha) Vatten (ha) Nationalpark Naturreservat (statliga) Interimistiskt förbud 1 7 Kulturreservat Naturminne 51 Djur- och växtskyddsområde 62 Naturvårdsavtal (Lst) Biotopskydd (Lst) Biotopskydd (SkS) Naturvårdsavtal (SkS) Naturreservat (kommunala) Summa gäller

13 Skyddad natur i Skåne län k k kk k k k k k k k k k k k k k kk k k k k k k k k k k k k k k k k kk k k k k k k k k k k kk k k k k k k k k k kk # # k k k # # # # # k k k k k k k k # # # k k k k k k k k k k k k k # # # k k kk k k k k kk k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k kk k kk k k k k kkk k k k k # # # # # # # # # # # # # # # # # # k k k k kk k k k k k k k k k k k k k k k k k k k kk k k k k k Skyddsform Nationalpark Naturreservat Naturvårdsområde Skogligt biotopskyddsområde Djur- och växtskyddsområde Kulturreservat Interimistiskt förbud Naturminne Övrigt biotopskyddsområde Natura 2000 # # # # Överklagat beslut # # # # # 0 # # # km 1:

14 1.4 Utmaningar och utvecklingsområden Skåne län är en av Sveriges storstadsregioner och utgör tillsammans med Köpenhamnsområdet på Själland det mest tätbefolkade området i Norden. Därmed är detta också en mycket stark tillväxtregion. Länet har en befolkningsmängd på drygt 1,2 miljoner invånare, fördelat på 33 kommuner. Befolkningen är starkt koncentrerad till västra delen av länet. Detta ställer stora krav på att befintliga resurser inom strategiska områden förvaltas och utvecklas på ett långsiktigt och effektivt sätt. Men för att länet ska behålla sin attraktivitet och identitet har bibehållandet av länets natur- och kulturmiljöer stor betydelse. Den stora mångfalden av olika naturmiljöer erbjuder länets invånare och besökare höga natur- och rekreationsvärden. Skåne är i jämförelse med övriga landet bättre försett med naturum och liknande anläggningar. Vi har samtidigt mycket besökare till våra anläggningar. De skånska naturumen tillhör de mest besökta i Sverige. Naturumen utgör en port till naturen som förklarar vad som finns i omgivningarna och visar på områden att besöka såväl i närområdet som i ett större sammanhang. På naturumen arbetar man aktivt med naturvägledning såväl gentemot allmänheten som olika grupper t ex skolklasser. I Skåne finns de statliga naturumen Kullaberg, Söderåsen och Stenhuvud samt två kommunala Skrylle i Lunds kommun och Vattenriket i Kristianstad kommun. Utöver dessa driver Region Skåne genom stiftelsen Skånska Landskap en naturumliknande anläggning Fulltofta Naturcentrum i centrala Skåne. Ett särskilt angeläget område att värna om är de tätortsnära naturområden som innebär natur nära boendet men också större strövområden. De är viktiga för den biologiska mångfalden och det rörliga friluftslivet men fyller också en viktig funktion genom de ekosystemtjänster de tillhandahåller. Det är därför angeläget att slå vakt om dessa samtidigt som tätorterna expanderar i takt med det ökande behovet av bostäder och arbetsplatser för den växande befolkningen. Storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne län fick 2002 ett regeringsuppdrag för att ta fram ett program för arbetet med att skydda tätortsnära natur. Uppdraget resulterade i programmet Närmare till naturen i Skåne - Skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård (rapport 2003:60). Programmet syftar till att skydda de värdefullaste tätortsnära områdena för att utveckla friluftslivet samt natur- och kulturvärdena 14

15 och är ett viktigt underlag i Länsstyrelsens naturvårdsarbete. Länsstyrelsen har sedan vidareutvecklat programmet med en Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i Skåne för att tydliggöra förutsättningarna och lägga upp riktlinjerna för det fortsatta arbetet med skydd av tätortsnära natur i Skåne. Samtidigt som trycket på naturen i Skåne ökar så har länet också fått fler skyddade naturområden. År 2000 fanns ca 137 naturreservat i länet och idag, tolv år senare, finns det 242 naturreservat. Det ökade antalet områden ställer krav på ökade resurser för bland annat restaureringar för att återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer, utföra löpande skötsel av områdenas naturvärden (t ex slåtter, slyröjning, bränning), samt underhålla byggnader och anordningar för friluftslivet. Medel som regeringen och Naturvårdsverket anvisat för förvaltningen av skyddade naturområden ökade i början av 2000-talet men har efter 2007 stagnerat och till och med minskat de senaste åren och räcker inte till för att täcka behoven. För att klara situationen måste tydliga prioriteringar göras. Detta program är en del i det arbetet. En stor utmaning i naturvårdsarbetet är den klimatförändring som nu tycks ske. Enligt olika klimatmodeller kan klimatzonerna nu flytta sig norrut med en meter om året. Vi har alltfler kraftiga nederbördsperioder med översvämningar mm som följd. Stormar kan komma att bli alltmer vanliga och antalet främmande, invasiva arter kan antas öka. Hur detta kan komma att påverka våra skyddade områden vet vi i dagsläget inte men förberedelser för att möta dessa förändringar är nödvändiga. Naturreservaten Häckeberga-Skoggård samt Risen i Lunds kommun. Foto: Bergslagsbild AB 15

16 2. Förvaltning av skyddade naturområden i Skåne län 2.1 Länsstyrelsens miljöarbete Länsstyrelsen har en viktig roll när det gäller miljö- och klimatarbetet i länet, vilket bland annat innebär att samordna miljöarbetet, informera och sprida kunskap, arbeta med miljömål och miljöövervakning, samt bevara värdefulla arter och naturmiljöer. Länsstyrelsens arbete med skyddade naturområden styrs i hög grad av naturvårdspolitiken. Regeringen har klargjort att skyddade naturområden ska skötas med en hög ambitionsnivå och skriver i Hållbart skydd av naturområden (prop. 2008/09:214) att en fullgod skötsel är en viktig åtgärd för att skapa legitimitet åt det samlade naturvårdsarbetet. Man konstaterar också att skyddad natur är en resurs för hela Sverige och bidrar till tillväxt, turism och landsbygdsutveckling såväl som till rekreation, folkhälsa, integration och skolverksamhet. Det är också Länsstyrelsens ambition och vilja att förvaltningen och nyttjandet av naturreservat och andra skyddade naturområden ska ta tillvara möjligheten till landsbygdsutveckling när så är möjligt och att företagande och sysselsättning inom turism och rekreation ska främjas på ett sådant sätt att områdenas värden inte hotas. Arbetet ska ske i dialog och samråd med lokala markägare, brukare, ideella organisationer, entreprenörer och andra berörda. Det är också viktigt att de skyddade områdena blir tillgängliga och attraktiva för besökare och att olika gruppers särskilda behov uppmärksammas vid genomförandet av tillgänglighetsåtgärder. 2.2 Förvaltningsorganisationen Skyddade områden berörs av en lång rad finansiärer och utförare, vilket gör förvaltningsorganisationen relativt komplex. Det är regering och riksdag som fastställer lagstiftningen och den övergripande inriktningen för naturvårdspolitiken. Naturvårdsverket har det centrala ansvaret för bildande av nya naturskyddade områden, samt för vägledning och finansiering av skötselåtgärder i nationalparker och naturreservat. Förutom finansieringen från Naturvårdsverket kan Länsstyrelsen även ansöka om regionala utvecklingsmedel, miljöstöd m.m. för skötselåtgärder. Det är normalt Länsstyrelsen som ansvarar för att föreskrifter och skötselplaner tas fram för det enskilda skyddade området och fattar de formella besluten. Länsstyrelsen beslutar också om dispenser för åtgärder inom det skyddade området och utövar tillsyn över att reservatsföreskrifterna följs. Denna typ av myndighetsuppgifter finansieras av Länsstyrelsens ramanslag. Behovet av ett utvecklat tillsynsarbete i bred mening inom de skyddade områdena blir allt tydligare. Efterlevnaden av vissa ordningsregler som t ex att hålla hunden kopplad följs allt sämre till förfång för såväl djurlivet som andra besökare. Utövandet av en del vattenaktiviteter har också medfört störningar på ffa häckande fågel. Behovet av tillsyn av leder och anläggningar ökar hela tiden med ökat antal besökare. Samtidigt upplever Länsstyrelsen att efterfrågan av naturvägledning blir allt större. 16

17 Själva skötseln är dock egentligen inte någon myndighetsuppgift. För att undvika eventuella jävsituationer bör man därför skilja på vad som är myndighetsuppgifter och vad som är skötsel. I Skåne förvaltar länsstyrelsen själva huvuddelen av de statliga reservaten och låter andra ta hand om utförandet av skötseln genom anskaffning (upphandling). Det betyder att länsstyrelsen leder och administrerar skötseln, medan någon annan utför det praktiska fältarbetet på Länsstyrelsens uppdrag. Länsstyrelsen anlitar således ofta andra genom upphandling för att utföra den faktiska skötseln, t.ex. markägare, kommuner, enskilda företag/entreprenörer, arrendatorer, stiftelser, eller föreningar. Men länsstyrelserna kan också besluta om att överlåta förvaltningen till annan myndighet, juridisk person eller markägare som har förutsättningar för detta. I Skåne län har Länsstyrelsen även sedan lång tid tillsammans med Skogsstyrelsen och arbetsförmedlingen använt arbetsmarknadsresurser till skötseln av våra skyddade områden. Länsstyrelsen i Skåne län har för de skyddade områden som länsstyrelsen ansvarar för fördelat förvaltningen geografiskt. Vem som ansvarar för de olika områdena kan man hitta på Länsstyrelsens hemsida. Av de 242 naturreservat som finns i Skåne län idag är 217 beslutade av Länsstyrelsen och övriga 25 av kommunerna. Länsstyrelsen förvaltar huvuddelen (ca 200) av de statliga naturreservaten. Övriga förvaltare är oftast stiftelsen Skånska Landskap eller en kommun. Att överlåta förvaltningen betyder att ansvaret för att genomföra de åtgärder som fastställts i skötselplanen utförs av förvaltaren. Det kan vara åtgärder för naturvärden eller friluftslivet. Myndighetsuppgifter såsom beviljande av dispenser och tillsyn ligger dock kvar hos Länsstyrelsen, som beskrivits ovan. Gröthögarna Bjärekustens naturreservat, Båstad kommun. 17

18 2.3 Vad är förvaltning? Ett skyddat område ska skötas så att dess naturvärden bevaras, men också för att tillgängliggöra området för besökare. Skötseln omfattar dels löpande åtgärder, dels restaureringar för att återställa eller nyskapa väsentliga naturvärden. Dessutom tillkommer fastighetsförvaltningens nyttjanderättsavtal, samt drift och underhåll av byggnader. Arbetsuppgifterna kan alltså omfatta såväl myndighetsuppgifter som planering, projektledning, kontakter med markägare och brukare, anskaffning av skötseltjänster, kontroll av utförande, uppföljning, rapportering m.m. Skötseln omfattar alltså ett stort antal olika åtgärder, från naturvårdsskötsel och fastighetsförvaltning till tillgänglighetsanpassningar och naturvägledning. Fastighetsförvaltningen utgör en viktig del av arbetet med skyddade naturområden. Enligt Naturvårdsverkets definition innebär viss fastighetsförvaltning att Länsstyrelsen på Naturvårdsverkets uppdrag förvaltar nyttjanderättsupplåtelserna (arrende, jakt etc.) samt ansvarar för drift och underhåll av byggnader och anläggningar m.m. i de av Naturvårdsveket ägda och skyddade naturområdena. Länsstyrelsens arbetsuppgifter omfattar därmed ekonomisk förvaltning, juridisk förvaltning och teknisk förvaltning. Tabell 2. Exempel på uppgifter som ingår i länsstyrelsernas skötselarbete (Ur Effektiv skötsel av skyddade områden, NV rapport 5505, 2005) Annonser Inköp av komposter Skötselplan Arrendeavgift Inventeringar Slåtter Avverkning Minkfällor Snöröjning Beskärning av träd (naturminnen) Nedgrävning av kabel Sophantering Bete och betesavtal Nyttjanderättsavtal Spänger Bidrag till andra för skötsel av skyddad natur Parkeringsplatser Stigar och stigmarkeringar Brandsäkerhetsåtgärder Rastmöbler Stubbfräsning Bryggor Renhållning Städning Dikesrensning Reparation av damm Stängsel Fagning Reparation av lada Stättor Foldrar Reparation av traktor Tillsyn Fågeltorn Reparation av värmepanna Toaletter Gallring Restaurering Transporter Gränsmarkering Röjning Underhåll av byggnader Gångbro Skogsbruksplan Uppföljning och utvärdering Gärdsgårdar Skyltar Vandringsleder Hamling Skyltning Vägunderhåll Handikappanpassning Skötsel av P-plats Årensning 18

19 2.4 Vad är nyttjande? Den moderna naturvården handlar om både människan och naturen och naturvårdens uppgift omfattar därför både att skydda värdefulla områden och arter och samtidigt möta människans behov av att nyttja naturen och allt som naturen ger. I förvaltningen av skyddade naturområden är det viktigt att vi ser till helheten för biologisk mångfald, kulturmiljövärden och friluftsliv för att vi ska klara uppdraget om bevarande och hållbart nyttjande av naturen. Nyttjandet av våra skyddade områden ska ske på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Målet är att naturvården ska ses som en av grunderna för en hållbar utveckling på alla nivåer. För att uppnå detta bör Länsstyrelsen utgå från ekosystemansatsen, utnyttja bästa tillgängliga teknik samt utgå från vetenskapliga bedömningar i planeringen och utförandet av förvaltningen. En sammanhållen förvaltning kan också vara viktig för att få ett samlat grepp om ett områdes nyttjande, värdekärnor (skyddsvärda områden) och arter. Den europeiska landskapskonventionen (ELC) beslutades år 2000 i Florens och ratiferades av Sverige ELC lyfter behovet av ett landskapsperspektiv för skydd av de allmänna värdena, vikten av information om de problem som finns på landskapsnivå samt förordar ett internationellt samarbete inom området. Länsstyrelsen deltar och stödjer Lunds och Sjöbo kommun i ett EU-projekt Lifescape gällande att använda ELC inom Ramsarområdet Klingavälsån. Länsstyrelsen i Skåne län arbetar aktivt med ett landskapsperspektiv när det gäller sk grön infrastruktur dvs att det finns naturmiljöer/strukturer som möjliggör arter och gener att utbytas mellan olika områden/populationer/individer vilket ökar möjligheten för att bevara den biologiska mångfalden. Genom Strategi för biologisk Naturreservatet Rövarekulan, Höörs kommun. 19

20 Ekosystemansatsen Målet med att använda ekosystemansatsen som arbetsmetod är att hållbart nyttja naturresurser och bevara biologisk mångfald genom en adaptiv, eller kunskapsutvecklande, förvaltning där de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna beaktas och med utgångspunkt från naturliga gränser i ekosystemen. Målsättningar bestäms och förvaltningen sköts genom delaktighet och sektorsöverskridande samverkan. Ur Ekosystemansatsen en väg mot bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser (NV rapport 5782, 2007) mångfald arbetar Länsstyrelsen med att identifiera var vi har de viktigaste områdena för hög biologisk mångfald och hur vi kan skydda och eller restaurera områden så att det finns kontaktmöjligheter mellan områden med liknande artsammansättning. Även friluftslivet kommer på sikt att utredas på liknande sätt. Med nyttjande av skyddade naturområden avses ofta tillgänglighet för friluftsliv och rekreation. Regeringen har slagit fast att man vill att tillgängligheten för besökare till skyddad natur ska förbättras och att arbetet ska bidra till målen inom folkhälsopolitiken, handikappolitiken och integrationspolitiken. Områdena ska också vara tillgängliga för förskolor och skolor samt bidra till turism och landsbygdsutveckling. Regeringen påpekar dock att åtgärderna i första hand bör genomföras i områden med goda förutsättningar för besökare (prop. 2008/09:214). Ett varierat landskap med en rik biologisk mångfald och med bevarade kulturmiljöer ger höga upplevelsevärden. Därför är skyddade naturområden ofta lämpliga att göra tillgängliga för besök. Men områden kan också vara störningskänsliga eller svåra att nå och besöksanpassningar bör då inte prioriteras där. Friluftsliv kan ibland utgöra en störning som negativt påverkar naturvärdena och friluftsliv av ett slag kan även störa friluftsliv av ett annat slag. Exempelvis finns det områden där fågellivet påverkas negativt av vissa typer av vattenaktiviteter. Cykling på stigar kan störa vandrare. Vi behöver hitta former så att alla typer av friluftsliv kan utövas utan att störa vare sig andra människor eller djur- och växtliv. För att underlätta människors rörelse, orientering och vistelse i naturen och minimera miljöpåverkan är friluftsanordningar ett betydelsefullt verktyg i förvaltningen. Med hjälp av anordningar såsom spänger, bänkar eller gömslen kan besökarens naturupplevelse förstärkas, känsliga områden skyddas och naturen göras mer tillgänglig. Att anlägga och underhålla friluftsanordningar utgör en stor del av Länsstyrelsens skötselarbete. 20

21 2.5 Kostnader för förvaltningen Naturvården har sedan slutet på 1990-talet fått stadigt ökande resurser och en kraftansträngning har gjorts för att skydda naturområden med en akut hotbild. Fortfarande pågår arbetet med att säkerställa att värdefull natur skyddas för framtiden bland annat genom att bilda naturreservat av skyddsvärda skogar. Statens anslag till biologisk mångfald har ökat kraftigt sedan 1990-talet för att åter minska något de sista två åren. Naturvårdsverket fördelade för 2011 ut bidrag på över 600 miljoner kronor till länsstyrelserna för att skydda värdefull natur och runt 545 miljoner kronor för åtgärder för värdefull natur. I Skåne län är drygt ha varav ca ha vatten skyddat. Detta är fördelat på ett stort antal naturreservat och nationalparker med varierande storlek från 2 till ha. Att sköta alla dessa stora och små områden till gagn för såväl människor som den biologiska mångfalden är en väldig uppgift. I takt med att antalet skyddade områden fortsätter att öka kommer förvaltningen också att vara en stor och växande kostnadspost, både vad gäller personella och ekonomiska resurser. Skåne är i allt väsentligt ett kulturlandskap och huvuddelen av den skyddade ytan kräver skötsel. Även ädellövskogen kräver skötsel under lång tid tills den utvecklats till det stadie då den huvudsakligen sköter sig själv. Dessutom finns det ett uppdämt behov av restaurering av naturmiljöer i många redan skyddade områden. Möjligheterna att söka extern finansiering genom exempelvis EU:s landsbygdsprogram måste därför utnyttjas bättre för att klara förvaltningen. I Skåne finns många anordningar för friluftsliv vilket medför skötsel och underhåll som är kostnadskrävande. Länsstyrelsen får varje år bidrag för förvaltningen av de statliga skyddade naturområdena av Naturvårdsverket (scablontilldelningen). Dessa medel utgör huvuddelen av de pengar Länsstyrelsen har för vård och förvaltning och betalar såväl åtgärder för biologisk mångfald som uppförande och skötsel av anläggningar för friluftslivet. Utöver denna får Länsstyrelsen särskilda medel från Naturvårdsverket för bemanning av naturum samt för den fastighetsförvaltning Länsstyrelsen utför åt Naturvårdsverket. Länsstyrelsen kan också äska om särskilda bidrag för att genomföra särskilt kostsamma skötselåtgärder (t ex restaureringar) eller för investeringar i byggnader och anordningar i de skyddade områdena. Utöver anslagen från Naturvårdsverket finns möjlighet att exempelvis ansöka om ersättningar från Landsbygdsprogrammet eller miljöersättningar. Detta är ett område där det finns utvecklingspotential för fler ansökningar. Länsstyrelsen får också intäkter från arrenden, jaktupplåtelser, virkesintäkter, etc. Länsstyrelserna uppmuntras även att söka medel från EU:s naturvårdsfond Life. Detta gäller då större restaureringar eller dylikt inom Natura 2000-områden mm. Länsstyrelsen i Skåne län har deltagit i flera Lifeprojekt och deltar för närvarande i ett projekt för restaurering och återskapande av våtmarker Life to ad(d)mire. Ett projekt kring den Tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus ) UC4Life startade 2012 och Länsstyrelsen har en 21

22 ansökan insänd om Lifemedel för restaurering av sandmarker. Länsstyrelsen i Skåne län har de senaste åren fått ca 17 miljoner kronor årligen av Naturvårdsverket via schablontilldelningen för förvaltningen. Av redovisningen som Länsstyrelsen lämnar till Naturvårdsverket varje år av hur bidraget använts framgår att den största utgiftsposten är skötsel av markslag. Det är alltså förvaltning av naturvärden som tar störst del av tilldelningen, vilket stämmer väl överens med syftet om att bevara naturvärdena i de skyddade områdena men skötsel och underhåll av friluftsanordningar tar nästan lika stor del av tilldelningen. I takt med att antalet naturskyddade områden ökar i länet, anordningar för friluftslivet anläggs och fastighetsbeståndet åldras så ökar även utgifterna för dessa poster. Även på nationell nivå visar Naturvårdsverkets sammanställning av länsstyrelsernas redovisningar att kostnaderna för information, friluftsliv och byggnader ökar. Om anslagen för förvaltningen av skyddade områden inte ökar kommer många av de i programmet angivna målen och åtgärderna inte att kunna genomföras. I första hand måste anslagen användas för de åtgärder som redan är beslutade i skötselplaner mm. Nya anläggningar för friluftsliv är det som i första hand kommer att strykas då dessa inbär såväl en investeringskostnad men ffa en löpande underhållskostnad. Detta medför bl a att tillgänglighetsanpassningar fördröjs eller inte kommer att genomföras. Nya restaureringar kommer också att nedprioriteras till förmån för underhåll av redan gjorda restaureringar. 2.6 En effektiv förvaltning En utvärdering av länsstyrelsernas arbete med skötsel av naturskyddade områden som gjordes av Naturvårdsverket 2005 visade att det finns potential för effektivisering av skötseln av skyddade naturområden (Effektiv skötsel av skyddade områden, rapport 5505, 2005). Rapportens fokus var på länsstyrelsernas arbete med planering, styrning, medelsanvändning och rapportering i skötselarbetet. Naturvårdsverket hoppades med rapporten att bidra till att öka förståelsen av de villkor som skötselarbetet på länsstyrelserna utförs under samtidigt som man ville peka ut utvecklingsområden. Naturreservatet Norra Ljunghusen i Vellinge kommun med Öresundsbron i bakgrunden. 22

23 Några förslag på utvecklingsområden för en effektivare förvaltning var: Tydlig ansvarsfördelning, styrning och återrapportering vid delegering av förvaltning till andra aktörer, inte minst för att terminologin inom skötselområdet delvis är oklar. Återrapportering, uppföljning och utvärdering av skötselarbetets resultat och dess effekter på naturvärden, bevarandestatus och tillgänglighet förbättras. Styrning sker bäst genom uppföljning och kunskapsutveckling, vilket omfattar bland annat att inhämta kunskap från forskarvärlden och öka kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Begränsade personella och ekonomiska resurser behöver utnyttjas bättre, t ex genom ökad förmåga att tillgodogöra sig alternativ finansiering (EU-medel m.m.) och fördjupa samarbetet mellan länsstyrelser. Metodutveckling och kunskapsinhämtning behöver utvecklas genom bland annat spridande av goda exempel, dokumentation av skötselåtgärder samt uppföljning av skötselplaner. Kostnadseffektiv skötsel Grundläggande förutsättningar för att kostnadseffektiva lösningar ska eftersträvas och väljas är bl.a. att förvaltaren har kunskaper om: Målet/målen för skötseln. Olika skötselmetoder och deras relativa fördelar och nackdelar. Kostnader för olika insatser (t.ex. slåtter eller röjning per hektar). Utförare/leverantörer av naturvårdstjänster (dvs. om marknaden). Andra viktiga faktorer är att: En rimlig balans råder mellan förvaltningspersonal och andra resurser för skötsel så att tid finns till att planera, upphandla och följa upp skötseln. Uppgifter om effekterna av åtgärderna inom skötseln och deras kostnader efterfrågas. Vinsterna med en regelstyrd upphandling står i rimlig proportion till de administrativa kostnaderna för att genomföra upphandlingen. Ur Effektiv skötsel av skyddade områden, NV rapport 5505 (2005) 23

24 2.7 Samverkan med andra aktörer Vid sidan av Länsstyrelsens arbete med statliga skyddade naturområden bidrar andra aktörer i hög grad till skötseln av skyddad natur, t ex kommuner, markägare och naturvårdsstiftelser. Dessa aktörer svarar också ibland för förvaltningen av vissa statligt skyddade naturområden, som då vanligen ägs av respektive aktör. En bra dialog är viktig för att vi tillsammans med andra aktörer ska kunna arbeta mot gemensamma mål för våra skyddade naturområden. Det handlar inte bara om naturvårdsförvaltare utan också om exempelvis jägare, entreprenörer, olika föreningar med flera. Det är viktigt för Länsstyrelsen att ta tillvara det stora lokala kunnandet som finns runt om i länet, skapa förankring och i slutändan också kostnadseffektiva lösningar för förvaltningen av våra skyddade naturområden. En bra dialog med omvärlden är nödvändig för att vi som naturvårdande myndighet ska klara uppdraget om bevarande och hållbart nyttjande av naturen. Vi hoppas att detta program för att ytterligare utveckla arbetet med förvaltningen kan vara en utgångspunkt för en fruktbar dialog mellan Länsstyrelsen och våra samarbetspartners i skötseln av våra skyddade naturområden. 2.8 Annat Länsstyrelsearbete som berör skyddade naturområden Fokus i det här programmet ligger på Länsstyrelsens arbete med skötsel och friluftsliv i nationalparker och naturreservat. Men det finns andra aspekter av såväl naturvården som andra verksamhetsområden inom Länsstyrelsens uppdrag som berör skyddade naturområden. Några av de sakområden som har beröringar med förvaltningen av skyddade naturområden beskrivs i korthet nedan och utgår från den organisation som Länsstyrelsen har Förteckningen ska inte ses som fullständig, utan som ett urval av frågor där tydligast beröringspunkter finns. I den andra delen av programmet (handlingsplanen) finns förslag på samarbetsformer och utvecklingsmöjligheter i form av mål och åtgärder. Åtgärdsprogram för hotade arter och livsmiljöer Arbetet med att ta fram och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och livsmiljöer är ett långsiktigt projekt för att försöka hindra utdöendet av de ca 5 % av de svenska arterna som är utrotningshotade. Det är Naturvårdsverket som beslutar vilka arter som ska få åtgärdsprogram och särskilda medel avsätts varje år av för genomförandet av åtgärdsprogrammen. Åtgärderna ska utföras utanför skyddade naturområden, men ofta finns de hotade arterna i de värdefulla naturmiljöerna inom naturreservat, i naturminnen osv. Det är därför angeläget att kunskapsöverföringen och samverkan fortsätter att öka mellan förvaltningen och åtgärdsprogramsarbetet. 24

25 Kulturmiljö Natur- och kulturmiljöer är ofta intimt sammanlänkade eftersom människa och natur har format varandra ömsesidigt. Detta gäller särskilt i ett län som Skåne där hela länet är ett kulturlandskap som fått sina särarter av tidigare skötsel. Ofta finns värdefulla kulturmiljöer inom de naturskyddade områdena och samråd sker löpande mellan naturvård och kulturmiljövård. För att bevara och tillgängliggöra de kulturhistoriska värdena på bästa sätt är det viktigt att samverkan mellan Länsstyrelsens kulturmiljöenhet och naturvårdsenhet utvecklas ytterligare. Hembygdsrörelsen är också en viktig samarbetspartner. Lantbruk och landsbygdsutveckling Arbetet med skyddade naturområden har en nära koppling till en levande landsbygd genom att syftet med båda verksamheterna är att bevara värdefulla natur- och kulturlandskap. Skötseln av naturreservat och andra områden är ofta beroende av att det finns tillgång till betande djur för att naturvärdena ska kunna bibehållas. Landsbygdsprogrammet och miljöstöden skulle också kunna nyttjas mer och bättre i naturskyddade områden. Här finns stor potential för ökad samverkan. Planfrågor Länsstyrelsens arbete med samhällsplanering ska bidra till att skapa goda och trygga levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö för länets invånare och besökare. För att länet ska fortsätta vara attraktivt är det viktigt att möjligheterna till närhet till naturen, friluftsliv och naturupplevelser får finns kvar. Där fyller de skyddade naturområdena en viktig funktion. Tillväxt Länsstyrelsen och Region Skåne arbetar för att öka tillväxten i länet genom att skapa tillväxt som är bra för ekonomin, människorna och miljön. Insatserna ska bidra till god utveckling, både idag och på längre sikt. Inom tillväxt ryms frågor som näringsliv, infrastruktur, jämställdhet och integration. Tillgång till naturområden för rekreation och naturupplevelser är i sig en viktig faktor för tillväxt. Här kan skyddade naturområden fylla en funktion som en arena för exempelvis naturturism och ekologiskt småföretagande eller för integration. På samma sätt är det också viktigt att det finns fungerande kollektivtrafik för att ta sig ut i naturen och att naturvårdens kunskaps- och kompetensförsörjningsbehov säkras genom tillväxt i regionen. Social utveckling Med social utveckling avses Länsstyrelsens arbete med att främja människors hälsa, sociala trygghet, jämlika levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Även här kan tydligare samarbeten utvecklas genom exempelvis samverkan kring hälsa, integration och barns möjligheter till naturupplevelser. 25

26 DEL 2. Prioriteringar, mål och åtgärder för förvaltningen I den första delen av detta program för bättre förvaltning och nyttjande av skyddade naturområden i Skåne län beskrevs förutsättningarna för förvaltningen. Här i den andra delen beskrivs Länsstyrelsen i Skåne läns inriktning på arbetet med skyddade naturområden och hur vi valt att prioritera insatser och resurser för att nå upp till de regionala och nationella målen för naturvården. I denna del finns också en handlingsplan med mål och åtgärder för förvaltningen inom områdena lokal delaktighet, planer och förutsättningar, friluftsliv och turism, information, skötsel av naturtyper och arter, samt uppföljning och utvärdering. 3. Inriktning och prioriteringar i förvaltningen av skyddade naturområden i Skäne län Inriktningen och prioriteringarna i detta program berör i första hand Länsstyrelsens eget arbete med förvaltning av naturvårdsobjekt, men kommer också att utgöra viktig vägledning för andra förvaltare av skyddade naturområden. Huvuddelen av åtgärderna avser naturreservat och Natura 2000-områden eftersom de utgör både det största antalet och den till ytan största andelen av länets skyddade natur. I många fall är värdefulla naturområden skyddade både som naturreservat och Natura 2000-område, vilket betyder att det finns stora samordningsvinster att göra när åtgärder ska utföras. Förvaltningen av övriga naturskyddade områden följer också målsättningarna i detta program, men tas inte upp särskilt. Nationalparkerna är Sveriges mest sevärda natur och är oerhört angelägna ur såväl naturvårds- som besöksperspektiv. De berörs därför i hög grad av inriktningen och prioriteringarna i detta program. Nationalparkerna kommer också att lyftas ännu mer i och med den nya nationalparksidentiteten som Naturvårdsverket tagit fram. I detta kapitel konkretiseras hur förvaltningen av våra naturvårdsobjekt ska gå till för att säkerställa att områdenas natur-, kultur- och rekreationsvärden bibehålls eller ökar. Vi har valt att avgränsa handlingsplanen nedan till att inte omfatta tillsyn enligt Miljöbalken, samt bildande och utvidgningar av nya skyddade områden. Intern organisation och rutiner berörs endast kortfattat. 3.1 Utgångspunkter för förvaltningen En fungerande förvaltning kräver att tydliga ställningstaganden görs mellan vad som behöver göras för att nå målen för naturvårdspolitiken såväl som målen i våra styrdokument och vad som är realistiskt att vi kan utföra med de resurser och förutsättningar vi har. Vi måste göra prioriteringar, vilket innebär att vi gör avkall på 26

27 vissa mål till fördel för andra. Vår strävan är att hitta en god balans där vi får ut så mycket naturvårdsnytta som möjligt med de resurser vi har att tillgå. Utgångspunkten för arbetet med naturskyddade områden är att förvaltningen ska vara väl fungerande, effektiv och ändamålsenlig. Den löpande förvaltningen, det vill säga de återkommande åtgärderna för upprätthållande av naturvärden, kulturvärden och rekreationsvärden, måste fungera om vi ska nå syftet med skyddet. Men det måste också finnas utrymme för genomförande av punktinsatser, som exempelvis våtmarksrestaureringar, investeringar i byggnader, eller genomförande av tillgänglighetsanpassningar för rörelsehindrade. Vid valet av prioriteringar, mål och åtgärder för de närmaste fem åren har vi utgått från att de resurser vi har att tillgå för förvaltningen är ungefär de samma som idag. Den absolut största delen av finansieringen kommer i form av bidrag från Naturvårdsverket genom anslaget för åtgärder för värdefull natur (1:3). Till detta kommer intäkter från framför allt fastighetsförvaltningen, miljöersättningar och andra ersättningar i Landsbygdsprogrammet. Ett område som både medför extra intäkter och prioritering är de Life-projekt Länsstyrelsen deltar i. Man bör samtidigt vara medveten om att det krävs att det bildas ett stort antal nya naturreservat varje år för att bibehålla den tilldelning enligt anslaget för biologisk mångfald som utgör huvudkällan för förvaltningen. Detta medför ett Moment 22-scenario eftersom nya naturreservat ger ökade kostnader. I nästa kapitel konkretiseras inriktningar och prioriteringar för förvaltningen ytterligare genom handlingsplanens mål och åtgärder. Handlingsplanen följer strukturen i Naturvårdsverkets Värna Vårda Visa-program och den indelning i övergripande områden som finns där. En del av insatserna i det nationella programmet passar inte förhållandena i vårt län och har därför modifierats eller strukits. Våra prioriteringar för programperioden återspeglas genom att dessa sakfrågor har fått större utrymme i handlingsplanen än i det nationella programmet. Handlingsplanen innehåller insatser som berör alla områden inom förvaltningen. Naturreservatet Ängelholms strandskog, Ängelholms kommun. 27