Investeringsmyten. Jonas Frycklund Juli, Sverige har väl inga problem med investeringarna?

Transkript

1 Investeringsmyten Jonas Frycklund Juli, 2005 Sverige har väl inga problem med investeringarna?

2 1 Innehåll Myten... 2 Det är bara bostäder... 3 INTE SÅ BARA... 5 ÄVEN OM MAN RENSAR... 6 DET VI FÖRLORAR PÅ GUNGORNA... 7 Företagsflykten till Sverige... 9 Nationellt kapital ointressant Medvetandegör problemet Appendix 1: Effekter av direktinvesteringar Appendix 2: Utlandsägda företag om investeringar i Sverige... 31

3 2 Myten Samhällen bärs upp av myter som skapar gemensamma referensramar, som skapar trygghet och ger vägledning i kaotiska tider. Låt oss presentera investeringsmyten: Att investeringarna är låga i Sverige är inget problem. Det beror endast på att bostadsinvesteringarna är låga och därför behöver vi inte vara oroliga för näringslivets framtid eller den offentliga infrastrukturen. Sverige är inom dessa grenar, de som verkligen gäller, inte alls illa ute. Det investeras tillräckligt för att värna vår redan utmärkta konkurrenskraft. De svenska direktörernas ständiga tjat om hur dåligt det är i Sverige kan visserligen leda till att vissa svenska företag av dumdristighet eller av ideologiska skäl avstår från att göra lönsamma investeringar här hemma. Men det spelar ingen roll, eftersom det finns utländska investerare som står på kö för att investera i ett välskött och tryggt land som Sverige. De utländska, mer moderna företagen har inga ideologiska skygglappar och därför ökar de sina investeringar hos oss. I dagens värld med globaliserade kapitalflöden finns en oändlig tillgång till kapital. Hur det ser ut med det nationella kapitalet är därför ointressant. Om det behövs kapital till svenska företag så går det att få tag på var som helst i världen. Det enda som avgör är hur bra företaget är. Nya riskfyllda projekt kan också få pengar bara man är beredd att betala en högre ränta. Eftersom investeringarna inte är ett problem så kan vi lägga denna debatt till handlingarna och istället ägna oss åt annat. Myter kan ge trygghet och stabilitet, men de kan också invagga hela samhällen i en falsk trygghet. Och det är allt annat än stabilt.

4 3 Det är bara bostäder Den mest övergripande bilden av hur det står till med investeringarna är att se hur stora de är i relation till BNP. Hur mycket av det vi producerar ett år satsar vi på att bygga ut och förbättra vår framtida infrastruktur? Hur ser avvägningen ut? Hur mycket används upp nu och hur mycket använder vi för framtiden? I Eurostats sammanställning ligger Sverige i den absoluta botten. Vi satsar endast 16 procent av produktionen på investeringar. Genomsnittet för EU är 19,5 procent. Det skulle krävas 90 miljarder kronor extra i investeringar varje år för att vi skulle nå upp till genomsnittet. Diagram 1 Totala investeringar som andel av BNP i EU-länderna 2004 Procent Estland Spanien Tjeckien Lettland Grekland S lovakien S lovenien Irla n d Ungern Litauen Ö s te rrik e M a lta Nederländ Danm ark Ita lie n Luxem burg Frankrike Finland Cypern B e lg ie n Polen Tyskland S torbritann Sverige Källa: Eurostat (2005) Sveriges dåliga läge beror inte på rena tillfälligheter. Vi har legat lågt ända sedan krisen i början på 1990-talet. Att EU har fått tio nya medlemmar har inte förbättrat vår relativa position. Tvärtom satsar ett antal av de nya länderna stora summor på investeringar. Estland, Tjeckien och Lettland är länder som i snabb takt bygger ut sin produktionskapacitet och infrastruktur. Vill man se hur det står till med privata investeringar så kan man gå till Eurostats sammanställning av näringslivsinvesteringar som andel av BNP. Även där ligger Sverige i botten, vi lägger 13 procent av BNP på privata investeringar. Genomsnittet i EU är 17 procent. 1 Skillnaden motsvarar drygt 100 miljarder kronor. 1 Det genomsnitt som Eurostat beräknar är givetvis viktat efter storleken på ländernas ekonomier så att stora länder väger tyngre i jämförelsen. Ett oviktat genomsnitt skulle göra att Sverige framstod i en ännu sämre dager, eftersom många av de nya medlemsländerna har höga investeringskvoter.

5 4 Diagram 2 Näringslivsinvesteringar som andel av BNP i EU-länderna 2004 Procent Estland Spanien Lettland Tjeckien Slovakien Slovenien Grekland Österrike Irland Portugal Litauen Danmark Nederländern Belgien Italien Malta Frankrike Tyskland Finland Storbritannien Polen Cypern Luxemburg Sverige Källa: Eurostat (2005) Så kommer vi då till invändningen. I Eurostats definition av näringslivsinvesteringar ingår allt privat byggande och då även bostadsbyggandet. Sedan början av 1990-talet har bostadsbyggandet varit mycket lågt i Sverige. Tidigare bostadssubventioner avskaffades samtidigt som Sverige råkade ut för en samhällsekonomisk kris. En tolkning är att det på grund av subventionerna tidigare fanns en överkonsumtion av bostäder och att detta endast kunde justeras genom en period av lägre byggande. En annan tolkning är att vi gick från ett översubventionerat till ett överbeskattat byggande och att det lett till en alltför utdragen svacka i byggandet.

6 5 Diagram 3 Bostadsbyggande Antal påbörjade lägenheter Flerbostadslägenheter Småhuslägenheter Källa: SCB INTE SÅ BARA Man kan fråga sig varför bostadsbyggandet inte ska räknas. Det är naturligtvis en bekväm metod att rensa bort den beståndsdel där man ligger sämst till och sedan hävda att resten inte ser så dåligt ut. Det är som man i tiokamp skulle kunna plocka bort sina sämsta grenar och bara räkna in de bästa i slutresultatet. I samhällsdebatten brukar man tala om att vissa grupper blir bortdefinierade. Byggbranschen har känt sig bortdefinierad ur investeringsdebatten de senaste tio åren. Men ett lågt bostadsbyggande är inte utan problem. Ett lågt nybyggande försvårar arbetsmarknadens funktion. Rörligheten minskar om det inte byggs nytt i områden där det behövs arbetskraft. I Sverige försöker vi hitta arbete där vi bor istället för att hitta bostad där vi arbetar. Bara för att det inte byggs innebär det inte att det inte byggs. Åk ut till ett av de stora byggvaruhusen en lördag förmiddag. När man står där i trängseln så inser man att man inte är ensam om att snickra och skruva på sin gamla bostad. Sveriges extremt höga skatter på arbete gör att svartarbete och hemarbete ofta får ersätta professionella arbetsinsatser. Detta är väl känt. Men skatterna påverkar även inriktningen på investeringarna. Eftersom den informella sektorn har lättare för att renovera än att bygga nytt så blir nybyggandet lägre än det annars skulle ha blivit. Även mixen mellan villor och flerbostadshus kan påverkas till de senares nackdel. I Sverige bor vi kanske charmigt, men inte så kostnadseffektivt och miljövänligt som vi skulle kunna göra med en högre takt i nybyggandet. Det är med bostäder som med bilar. En ny bostad är mer miljövänlig än en gammal bostad. Har man ett stort bestånd med gamla bostäder så förstörs miljön mer, på samma sätt som om bilparken är gammal. Byggbranschens mål är att minska energianvändningen per kvadratmeter

7 6 med tio procent mellan år 2000 och Det är ambitionen för hela beståndet av bostäder. Ju större nybyggande desto lättare blir det att uppnå och överträffa målet. ÄVEN OM MAN RENSAR Nu har bostadsbyggandet börjat öka igen från låga nivåer så det finns ett visst hopp om förbättringar inom den sektorn. Men låt oss ändå se vad som händer när man rensar för bostadsinvesteringar. För att kunna göra det får vi gå till OECD:s nationalräkenskaper. Bostadsinvesteringar har räknats av från de totala investeringarna. För Portugal och Slovakien fick uppgifter om bostadsinvesteringarna hämtas direkt från respektive statistikmyndighet då det visade sig att OECD för dessa länder inte hade särredovisat bostäder från övrigt byggande. Diagram 4 Investeringar exklusive bostäder som andel av BNP 2003 Procent Slovakien Tjeckien Grekland Spanien Portugal Ungern Luxemburg Österrike Belgien Danmark Polen Frankrike Italien Nederländ Sverige Finland Irland Storbritann Tyskland 0% 10% 20% 30% Anm: De 19 EU-länder som ingår i OECD är med i jämförelsen Källor: OECD National Accounts (2005), Statistical Office of Slovakia (2005), INE National Accounts (2005) När man rensat för bostäder så ligger Sverige inte allra sämst till. Men vi ligger helt klart lågt, på 15:e plats av 19 länder. Denna bild stärks om man ser på utvecklingen över tiden. Vi har legat under EU-genomsnittet ända sedan början av 1990-talet och gapet har snarast visat en tendens att öka på senare tid.

8 7 Diagram 5 Investeringar exkl bostäder som andel av BNP i EU och Sverige Procent 20,0% 19,0% 18,0% 17,0% 16,0% 15,0% 14,0% 13,0% 12,0% 11,0% 10,0% Anm: De 19 EU-länder som ingår i OECD är med i jämförelsen. Källa: OECD National Accounts (2005) DET VI FÖRLORAR PÅ GUNGORNA Sverige EU-19 Det märkliga är inte att en viss sorts investeringar i ett land är låga. Det konstiga med Sverige är att låga investeringar i bostäder inte har lett till högre investeringar på andra områden. För investeringar är kommunicerande kärl. Läggs mycket investeringar på boende, som i Tyskland, så blir det mindre över till andra investeringar. Läggs lite investeringar på boende, som Slovakien, så kan mer satsas på övrigt. Det är helt naturligt att olika länder vid olika tidpunkter har olika inriktning på sina investeringar. Att det i allmänhet finns ett negativt samband mellan dessa båda investeringstyper framgår när man ser hur EU ländernas investeringskvoter fördelar sig, se diagram 6. Sverige, som är den ljusa punkten, utmärker sig genom att ligga lågt i båda kvoterna och långt ifrån den gemensamma trendlinjen. 2 2 För att kontrollera att inte observationen från ett enskilt land driver resultatet testades att plocka bort Irland, punkten längst upp till vänster i diagrammet. Det negativa sambandet höll även i detta fall.

9 8 Diagram 6 Investeringar i 19 EU-länder 2003 Andel av BNP 12% 10% Bostadsinvestering ar 8% 6% 4% 2% 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Ö v r ig a in v e s te r in g a r Anm:Den ljusa punkten är Sverige Källa: OECD National Accounts (2005) Det negativa sambandet mellan investeringskvoterna bekräftas om man tar med alla observationer från Även här kan man se att Sverige under de flesta år ligger lågt i båda investeringskvoterna och långt ifrån den gemensamma trendlinjen. Diagram 7 Investeringar i 19 EU-länder Andel av BNP Bostadsinvestering ar 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 0% 10% 20% 30% 40% Övriga investeringar Anm: De ljusa punkterna är observationerna för Sverige Källa: OECD National Accounts (2005)

10 9 Om man tar Sveriges siffror separat kan man se hur det stora fallet i bostadsinvesteringar i början på 1990-talet inte har följts av någon nämnvärd ökning av övriga investeringar. Detta på tvärs emot hur det fungerar i andra länder. Det vi har förlorat på gungorna har vi inte vunnit tillbaka på karusellen. Diagram 8 Investeringar i Sverige Andel av BNP 6% 5% 1992 Bostadsinvestering ar 4% 3% 2% 1% 0% % 5% 10% 15% 20% Ö vr ig a in ve s te r in g a r Anm: För 2005 och 2006 s prognos Källa: OECD National Accounts (2005), (2005) Företagsflykten till Sverige Investeringar är inte bara ett inhemskt fenomen som bara påverkas av inhemska faktorer. Det finns ju också utländska företag och utländska investerare som kan investera i Sverige. Det var en solig vårdag i mars år En svag sydlig vind blåste in över Stockholm. Börsen hade dagen innan gått upp med 2,9 procent och näringsministern tågade belåtet in i Riksdagen. I interpellationsdebatten kunde han med lätthet tvåla till oppositionen, för i FN:s statistik över direktinvesteringarna kunde man läsa att Sverige hade ett kraftigt inflöde av utländska direktinvesteringar: 3 3 En direktinvestering uppstår när en utländsk aktör satsar kapital i ett företag i ett annat land. För att det ska räknas som en direktinvestering måste det röra sig om ett företag där ägarandelen är minst 10 procent. Mindre ägarandelar räknas som portföljinvesteringar.

11 10 Enligt preliminära uppgifter från FN var Sverige år 1999 tom den näst största mottagaren av direktinvesteringar i världen. Ska man tala om företagsflykt så är det i alla fall inte flykt från Sverige, utan möjligen till Sverige 4 När de preliminära siffrorna blev mindre preliminära så hamnade Sverige till slut på en fjärdeplats Det var tider det. Föreställningen om Sveriges popularitet bland utländska investerare har hängt sig kvar. Men enligt statistiken har verkligheten förändrats. Sverige har successivt fallit i FN:s direktinvesteringsliga. Det kan vara missvisande att se på direktinvesteringarna ett enskilt år. Enstaka storaffärer kan göra att direktinvesteringarna varierar kraftigt från ett kvartal till ett annat. För att se den långsiktiga utvecklingen bör man istället jämföra över en längre tidsperiod. Tabell 1 FN:s direktinvesteringsliga 1990-talet och hittills under 2000-talet Miljoner USD, genomsnitt per år 1990-talet 2000-talet 1. USA USA Storbritannien Belgien-Luxemburg Kina Storbritannien Belgien-Luxemburg Kina Frankrike Tyskland Nederländerna Frankrike Sverige Nederländerna Tyskland Hongkong Spanien Spanien Kanada Kanada Brasilien Australien Mexiko Irland Hongkong Brasilien Singapore Mexiko Argentina Italien Australien Singapore Malaysia Danmark Schweiz Schweiz Danmark Sverige Italien Bermuda* 8796 *) avser genomsnitt för åren Anm: Med 2000-talet avses Källor: World Investment Report , UNCTAD press release , Frycklund (2005), Riksbanken (2005) Om hela 1990-talet räknas samman låg vi då på sjunde plats i FN:s direktinvesteringsliga. Under de fem år som hittills har gått av 2000-talet har vi fallit till 19:e plats. I jämförelse med andra länder är Sverige utmärkande eftersom minskningen inte bara är relativ. Även i absoluta tal är direktinvesteringarna lägre i genomsnitt under 2000-talet jämfört med 1990-talet. 5 4 Näringsminister Björn Rosengren i Riksdagen Detta trots att direktinvesteringarna mäts i löpande priser.

12 11 FN:s direktinvesteringsliga kan kritiseras för att den inte tar hänsyn till storleken på landet. Ett sätt att hantera det är att ställa inflödet av direktinvesteringar i relation till landets BNP. I en riksdagsdebatt förra året menade den dåvarande näringsministern att Sverige fortfarande låg bra till i jämförelse med andra länder om man för det första lade samman siffrorna i treårsperioder och för det andra relaterade direktinvesteringarna till BNP. 6 I tabell 2 har länderna rankats efter inkommande direktinvesteringar som andel av BNP. För att rensa bort tillfälliga effekter har tre års glidande medelvärde använts. 7 Som framgår av tabellen har Sverige även med denna mätmetod successivt tappat mark jämfört med andra länder. Vi har halkat ner från tredje till 19:e plats på fem år. Tabell 2 Inkommande direktinvesteringar som andel av BNP Rangordning av länder baserad på glidande 3-årsmedelvärde Belgien- Luxemburg 1. Belgien- Luxemburg 1. Belgien- Luxemburg 1. Belgien- Luxemburg 1. Belgien- Luxemburg 1. Belgien- Luxemburg 2. Singapore 2. Kanada 2. Hongkong 2. Kanada 2. Irland 2. Irland 3. Sverige 3. Hongkong 3. Kanada 3. Hongkong 3. Singapore 3. Hongkong 4. Kanada 4. Irland 4. Singapore 4. Irland 4. Kanada 4. Singapore 5. Irland 5. Singapore 5. Irland 5. Singapore 5. Hongkong 5. Tjeckien 6. Hongkong 6. Sverige 6. Nederländerna 6. Nederländerna 6. Tjeckien 6. Australien 7. Nederländerna 7. Nederländerna 7. Sverige 7. Danmark 7. Nederländerna 7. Kanada 8. Tjeckien 8. Danmark 8. Danmark 8. Tjeckien 8. Spanien 8. Rumänien 9. Danmark 9. Tjeckien 9. Tjeckien 9. Sverige 9. Danmark 9. Kina 10. Malaysia 10. Storbritannien 10. Storbritannien 10. Spanien 10. Kina 10. Finland 11. Storbritannien 11. Schweiz 11. Schweiz 11. Finland 11. Sverige 11. Malaysia 12. Kina 12. Tyskland 12. Tyskland 12. Tyskland 12. Finland 12. Spanien 13. Polen 13. Polen 13. Spanien 13. Storbritannien 13. Frankrike 13. Nederländerna 14. Rumänien 14. Malaysia 14. Finland 14. Schweiz 14. Schweiz 14. Frankrike 15. Schweiz 15. Kina 15. Polen 15. Kina 15. Mexiko 15. Schweiz 16. Mexiko 16. Finland 16. Kina 16. Polen 16. Rumänien 16. Storbritannien 17. Frankrike 17. Spanien 17. Frankrike 17. Frankrike 17. Polen 17. Polen 18. Finland 18. Rumänien 18. Malaysia 18. Mexiko 18. Storbritannien 18. Mexiko 19. USA 19. Frankrike 19. Mexiko 19. Malaysia 19. Malaysia 19. Sverige 20. Spanien 20. USA 20. Österrike 20. Australien 20. Australien 20. Danmark Källor: World Investment Report , UNCTAD press release , Frycklund (2005). Betraktar man Sverige separat kan man se att de inkommande direktinvesteringarna steg kraftigt i slutet av 1990-talet och att de sedan fallit kraftigt under 2000-talet. Motsvarande fall har inte skett i de utgående direktinvesteringarna, som svenska företag gör i andra länder. Detta har bidragit till att skillnaden mellan inkommande och utgående investeringar har utvecklats negativt, se diagram 9. Utflödet av kapital är med andra ord större än inflödet. 6 Leif Pagrotsky, svar på fråga 2003/04:1122 i Riksdagen om utländska direktinvesteringar i Sverige, Först beräknades inkommande direktinvesteringar som andel av BNP för respektive år och land. Därefter beräknades medelvärdet för tre år i taget. Siffran för 1999 i tabellen består med andra ord av data från åren , osv.

13 12 Diagram 9 Nettoflöde av in och utgående direktinvesteringar i Sverige 1985 Q Miljoner kronor Q Källa: Riksbanken (2005) Nationellt kapital ointressant Sverige är landet som har haft en statistisk centralbyrå sedan 1756, Sverige är landet där allt registreras med noggranna statistiska metoder, Sverige är landet där allt mäts, vägs och utvärderas. Sverige är samtidigt landet där det fattas 830 miljarder kronor. Jämför man nationalräkenskaperna med finansräkenskaperna är det något som inte stämmer. I nationalräkenskaperna mäter man sparandet genom att se på skillnaden mellan hushållens inkomster och hur mycket som konsumeras. Förra året blev den skillnaden 90 miljarder kronor, så mycket sparade svenskarna. Men i finansräkenskaperna mäter man hur sparandet placeras på bank, i aktier, försäkringar eller liknande. Här hittar man bara 8 nya miljarder förra året. Mer än 80 miljarder kronor har med andra ord försvunnit bara under ett år. Det är pengar som har sparats, men utan att ha registrerats någonstans. Det kan självklart finnas mätfel inblandade i den stora skillnaden, men de ekonomer som utrett detta menar att den största förklaringen är kapitalflykt ut ur landet. 8 Detta styrks av att det finns liknande statistikproblem i betalningsbalansen som Riksbanken upprättar för att kartlägga kapitalflödet mellan Sverige och omvärlden. Om differenserna läggs samman år från år från 1980 och kapitalet antas ha förräntats med modesta fem procent per år kommer man fram till att svenskarna har ett odeklarerat kapital i utlandet motsvarande 830 miljarder kronor. 9 Till detta ska läggas minst lika stora belopp hos framgångsrika svenskar som har flyttat utomlands. Enligt en genomgång äger de tio rikaste 8 Se Dagens Industri där chefekonom Sven-Arne Svensson, som utrett detta tillsammans med SCB, uttalar sig. 9 Se RSV 2002:2

14 13 svenskarna 700 miljarder kronor. 10 Av dessa innehas 560 miljarder av svenskar som har lämnat Sverige. Den största anledningen till kapitalflykten är den i Sverige unikt höga förmögenhetsskatten, se tabell 3. Men även höga kapitalskatter och snåriga regler för småföretag (de så kallade 3:12- reglerna) bidrar till att göra det attraktivt att gömma pengarna i utlandet. Tabell 3 Förmögenhetsskatt i Sverige och andra EU-länder Skattesats (procent) Källa: Fakta om Sveriges Ekonomi, (2005) Lägsta skattesats från (kr) Högsta skattesats från (kr) Belgien Ingen skatt Cypern Ingen skatt Många länder slopar Danmark Slopat 1997 förmögenhetsskatten Estland Ingen skatt Finland Slopar 2006 Frankrike 0,55-1, Grekland Ingen skatt Irland Ingen skatt Italien Ingen skatt Lettland Ingen skatt Litauen Ingen skatt Luxemburg 0, Malta Ingen skatt Nederländerna Slopat 2000 Polen Ingen skatt Portugal Ingen skatt Slovakien Ingen skatt Slovenien Ingen skatt Spanien 0,2-2, Storbritannien Ingen skatt Sverige 1, Tjeckien Ingen skatt Tyskland Slopat 1997 Ungern Ingen skatt Hög skattesats Österrike Slopat 1994 redan på liten förmögenhet Det svenska skattesystemet har omvandlat lokalt och nationellt kapital till globalt kapital. En sådan omvandling är inte riskfri för en nation. Det globala kapitalet förräntar sig i aktiedepåer och fonder, så för ägarna är det inget större problem med omvandlingen. Men för ett land och för lokalsamhället är det ett problem. För att finansiera små och nya företag behövs det lokalt kapital. Det behövs affärsänglar som är beredda att gå in med mindre belopp i nya projekt. För att någon ska tordas satsa på ett nytt företag krävs lokal kännedom om företaget och lokal kännedom om företagaren. Det finns förmögna i Sverige, men de förmögnas förmögenheter befinner sig utomlands. Så möjligheterna att få igång en affärsängelverksamhet är begränsade. 10 Veckans Affärer

15 14 Att attrahera globalt riskkapital är inget alternativ. Det är bara möjligt om företaget redan kommit långt och blivit etablerat. Riskkapitalbolagen väljer att gå in i senare skeden och de är helt beroende av att det finns andra aktörer som är beredda att satsa i tidiga skeden. Enligt en undersökning som låtit genomföra uppger riskkapitalbolagen att deras minimikrav för att investera i ett företag är att marknadsvärdet ligger på minst 240 miljoner kronor. 11 Bland brittiska portföljförvaltare är kravet att marknadsvärdet ska vara minst 1510 miljoner kronor för att man ska överväga en placering i ett svenskt företag. För att småföretag ska få tillgång till riskkapital krävs därför fler privatpersoner som är beredda att satsa små belopp i tidiga skeden. Tabell 4 Minimikrav i bolags marknadsvärde för att investering ska vara intressant Miljoner kronor Svenska portföljförvaltare, AP-fonder m fl 1787 Brittiska placerare 1510 Svenska portföljförvaltare, small o midcapfonder 1030 Svenska corporate finance-chefer 752 Svenska investement managers, riskkapitalbolag 240 Svenska affärsänglar 8,3 Källa: Fall (2004) Svenska småföretag är i hög grad beroende av lånekapital från bankerna. Under det senaste året har tillgången på rörelsekrediter för småföretag kraftigt stramats åt genom nya regler för konkurser, de så kallade förmånsrättsreglerna. Vid en konkurs får bankerna numera ut endast tillgodoräkna sig 55 procent av företagsinteckningarnas värde. Detta har lett till att bankerna har börjat begär större säkerheter av företagen för att ge lån och även sagt upp gamla krediter. Enligt en enkät som Svenskt Näringsliv genomförde hösten 2004 hade tre av tio småföretag med 1 till 49 anställda drabbats av ökade krav på säkerhet, borgen eller kapitalinsats. 12 De nya förmånsrättsreglerna har därmed haft en klart negativ inverkan på småföretagens möjligheter att få krediter. Medvetandegör problemet För att lösa ett problem behöver man ta sig upp för en trappa. På första steget måste man vara överens om att det finns ett problem. På det andra trappsteget måste man vara överens om orsakerna till problemet. På det tredje trappsteget måste man komma överens om åtgärderna. Den svenska investeringsdebatten befinner sig på en mycket elementär nivå. Vi har ännu inte lyckats skapa enighet om att problemet överhuvudtaget existerar. Först när detta skett kan vi lämna källargolvet och börja vår klättring uppåt i investeringsligan. I den här rapporten har vi visat att den svenska investeringsnivån är låg i jämförelse med andra europeiska länder. Den slutsatsen gäller även om hänsyn tas till de låga bostadsinvesteringarna. 11 I undersökningen intervjuades 112 svenska och 30 brittiska aktörer på finansmarknaderna. Se Fall (2004): Finansmarknadens syn på småbolag,. 12 Frycklund (2004): Småföretag om förmånsrättslagen,

16 15 De fallande bostadsinvesteringarna har inte följts av en uppgång av andra investeringar, vilket vore det naturliga när man ser på hur andra länders investeringssamband ser ut. Vi har också visat hur inflödet av utländska direktinvesteringar har minskat kraftigt under talet. Detta fall har knappast alls uppmärksammats i debatten och många lever fortfarande kvar i förvissningen om att de utländska investeringarna i Sverige är stora. Det var de i slutet på talet, men bilden har förändrats. Vi har dessutom visat på bristen av nationellt kapital. Det är bara det nationella kapitalet som kan stå för kapitalförsörjningen till små och nystartade företag. De omskrivna riskkapitalbolagen väljer endast att gå in i projekt på flera 100-tals miljoner kronor. Mindre företag kräver aktiva privatpersoner som kan satsa sina förmögenheter på lokala projekt. Fokus i den har rapporten har varit det första trappsteget, att beskriva problemet. Vad gäller frågan om orsaker och lämpliga åtgärder så behövs ytterligare tankemöda. Men troligen bör man i ett sådant arbete först och främst fundera på hur man kan mobilisera det slumrande nationella kapitalet. En stor del av hushållens kapital finns förmodligen utomlands. Men även det som finns i Sverige används alltför sällan till att starta företag. Skatteförändringar, framförallt ett borttagande av förmögenhetsskatten, skulle vara en väg att stimulera privatpersoner att satsa i företagande. Men i dagens globaliserade värld har vi inte råd att tänka bort det globala kapitalet och vad det kan bidra med. I appendix 1 har vi bett civilekonom Peter Stein att gå igenom den teoretiska och empiriska litteraturen om direktinvesteringars effekter på ett land. Hans slutsats är att det mesta pekar mot att direktinvesteringar har en positiv inverkan på ekonomin i det mottagande landet. Mot den bakgrunden är det ett allvarligt varningstecken att Sverige på senare år blivit allt mindre populärt bland utländska investerare. Det finns en möjlighet att de utländska investeringarna åter ska börja öka. I appendix 2 redovisas resultaten från en TEMO-undersökning som låtit genomföra. I undersökningen svarar företagsledare i utlandsägda företag om sin vilja att investera i Sverige. Hos relativt många företag finns en vilja att öka sina investeringar i Sverige. Att så ännu inte skett i tillräckligt stor utsträckning beror på faktorer som går att åtgärda. För att få en uppfattning om vilka policyåtgärder som de utlandsägda företagen prioriterar ställdes frågan: Tror du att någon eller några av följande förändringar skulle göra det mer attraktivt för ditt företags utländska ägare att investera i Sverige? Ett antal policyåtgärder som diskuteras i näringslivet räknades upp, se diagram 10.

17 16 Diagram 10 Förändringar som gör det mer attraktivt för utländska ägare att investera i Sverige Procent Lägre arbetsgivaravgift Mer flexibel arbetsrätt Mer individuell lönebildning Bättre energipolitik Ökad tillgång till utbildad arbetskraft Bättre infrastruktur Lägre vinstbeskattning Avregleringar och konkurrens i offentlig sektor Källa: Temo (2005) Anm: Fler svarsalternativ var möjliga De åtgärder som de utlandsägda företagen främst ser som viktigast för att öka de utländska investeringarna är lägre arbetsgivaravgifter (77 procent) och en mer flexibel arbetsrätt (72 procent). Andra åtgärder som ses som viktiga är en mer individuell lönebildning och en bättre energipolitik (båda 56 procent). Det är intressant att notera att flera av de åtgärder som ses som viktiga för investeringsklimatet har att göra med arbetsmarknaden. De åtgärder som de utlandsägda företagen rankar högt överensstämmer även i hög grad med de rekommendationer som OECD lämnat till Sverige.

18 17 Appendix 1: Effekter av direktinvesteringar Av civilekonom Peter Stein, Stein Brothers AB 1. GENOMGÅNG AV TEORETISK LITTERATUR 1.1 INLEDNING Detta kapitel börjar med teori för direktinvesteringar. Därefter görs en genomgång av vad teoretisk litteratur förmedlar om vinster av direktinvesteringar. Fokus ligger på effekter för mottagarlandet. Nästa kapitel tar upp empiri. Då infogas tänkbara nackdelar av direktinvesteringar och hur för- respektive nackdelar vägs mot varandra. Det är vanligt att skilja mellan horisontella investeringsstrategier, där företag bedriver samma typ av produktion på olika platser, och vertikala strategier som innebär att företag delar upp olika stadier i produktionen på olika geografiska områden. Det viktigaste motivet för horisontella direktinvesteringar kan härledas till informations- och transaktionskostnader. Företag förfogar över kunskap vars spridning de vill kunna kontrollera centralt men samtidigt fördela kostnaderna för kunskapens förvärvande på större produktion. En metod att åstadkomma detta är att expandera genom direktinvesteringar. Andra viktiga argument för horisontella investeringar är att verka genom att synas på utländska marknader samt bli del av mottagarländers kluster. För vertikala investeringar är det viktigaste motivet att utnyttja faktorprisskillnader, tex skillnader i lönekostnader. Mottagarlandet kan dra direkta och indirekta fördelar. Direkta fördelar sprids via berörda företag som kan använda direktinvesterarens kunskaper. Direktinvesteringar bidrar till ökad produktivitet i mottagarlandet antingen genom att produktiviteten i det uppköpta företaget ökar efter övertagandet eller genom att det nyetablerade utlandsägda företaget får en högre produktivitet än genomsnittet för de inhemska företagen i motsvarande bransch. Ökad produktivitet möjliggör höjda reallöner. Indirekta effekter åstadkoms i form av kunskapsöverföring på allt från logistik, företagsorganisation internationell marknadsföring till export och distribution etc. Inhemska underleverantörer och andra inhemska företag lär och tar efter. Mottagarlandets näringsliv stimuleras att snabbare ta i anspråk produktivitetshöjande tekniker. På det sättet bidrar direktinvesteringar till att skärpa det inhemska konkurrenstrycket. Sammantaget kan direktinvesteringar vara en katalysator för dynamik som förbättrar mottagarlandets utvecklingskraft. 1.2 MOTIV FÖR DIREKTINVESTERINGAR 13 Infödda aktörer har vanligtvis fördelar visavi utländska genom att de bättre behärskar landets språk, kultur, koder, ingår i upparbetade nätverk etc. Utländska aktörer som tar steget att 13 Viktiga källor till detta kaitel har varit Multinational Firms in the World Economy, redigerad av Giorgio Barba Navaretti och Anthony J. Venables, Princeton University Press, 2004, Multinational Enterprises and Economic Analysis av Richard E. Caves, Cambridge, University Press, 1996, Home-and Host-country Effects of Foreign Direct Investment av Robert E. Lipsey, ur antologin Challenges to Globalization, redigerad av Robert E. Baldwin och L. Alan Winters, National Bureau of Economic Research, 2004.

19 18 investera i ett främmande land anser sig ha verksamhetsspecifika fördelar som kompenserar för sådana nackdelar Informations- och transaktionskostnader Marknadsekonomi kännetecknas av att information om produkter, tekniker, utländska marknader, finansierings- och marknadsföringskanaler etc är olikformat utspridd. Ofta handlar det om kunskap som är tyst i meningen att den sitter inombords hos ekonomiska aktörer och ger sig till känna genom konkreta handlingar. Då får omvärlden kännedom om kunskapen och andra aktörer drar slutsatser ifall de nya metoderna ter sig bättre än de föregående. Ny kunskap fortplantar sig genom ekonomin och stimulerar i nästa led entreprenörer att lansera än bättre lösningar. Marknadsekonomin blir en dynamisk process. För många företag är upparbetad kunskap om forskning och utveckling, organisation, distribution, logistik de värdefullaste tillgångarna som utgör grundbulten i varumärket. Företag är angelägna att undvika att kunskapen läcker till konkurrenter eller sprids vind för våg. Kommer den till allmän kännedom förvandlas tillgången till en kollektiv nyttighet som omgivningen drar nytta av utan att ha behövt investera resurser för att upparbeta kompetensen. Företag som arbetat upp kompetens har intresse av att dels kunna kontrollera hur den sprids, dels fördela nedlagda kostnader för kompetensens förvärvande på större tillverkning. En metod är att förlägga produktionen i främmande länder. Förväntad vinst av en utlandssatsning måste överstiga förväntade kostnader av att koordinera en produktion som blir spridd på fler länder det måste te sig lönsammare än att öka produktionen inom landet och exportera. 14 Ett företag som fattat beslut att förlägga tillverkning utomlands funderar möjligen på franchiseavtal för att säkerställa kontroll av specialistkompetensen. En risk är att franchisetagaren inte visar sig kompetent att förvalta varumärket eller saknar motivation att vårda det. Det kan vara svårt att teckna kontrakt som garderar sig mot sådant. Detaljstyrande avtal blir lätt en hämsko på franchisetagares möjligheter att agera flexibelt. Informations- och transaktionskostnaderna blir för stora. En direktinvestering som genom förvärv eller nyetablering säkerställer investerarens kontroll över sina strategiska tillgångar är mer ändamålsenlig. 14 Det finns många sätt på vilka företag kan verka internationellt. Förvärv betyder mestadels att ett företag köper aktiemajoriteten/aktier motsvarande 50 procent av röstvärdet i ett annat företag. Köp av minoritetsposter kan också kallas för förvärv. Fusioner är en typ av förvärv som innebär att två eller flera tidigare självständiga bolag sammanför sina tillgångar och skulder till ett nytt eller ombildat företag. Nyetablering är synonymt med att starta en ny verksamhet/bilda ett nytt företag. Joint venture innebär att två eller flera företag startar ett gemensamt dotterbolag. Allianser brukar användas som benämning på olika former av samarbeten. Licensiering innebär att ett företag ger ett annat företag rätt att använda viss teknologi eller tillverka produkter som designats av licensgivaren. Franchising innebär att en franchisegivare och en franchisetagare tecknar avtal som ger den senare rätt att använda ett affärskoncept och varumärke mot betalning. Outsourcing uppkommer när ett företag anlitar en leverantör att utföra en aktivitet som tidigare utförts i egen regi. Företag skall fatta två beslut. Det första att antingen öka produktion i hemlandet eller utomlands. Beslutas det senare är nästa steg att bestämma hur internationaliseringen skall ta sig uttryck. Här blir informationsoch transaktionskostnader avgörande. För en verksamhet som McDonald s ter sig franchise rationellt. Det är en standardiserad produktion som är lätt att övervaka. För klädestillverkare som Armani är bilden en annan. Modet växlar snabbt och nya produkter lanseras kontinuerligt. Genom direktinvesteringar utövar företagets högkvarter direktkontroll och kan se till att nymodigheter när det gäller kläder och butikers utseende får snabb enhetlig spridning.

20 Närhet till marknader Ibland är närvaro på en lokal marknad en existentiell nödvändighet. Företag som utvinner råvaror måste befinna sig där råvarorna finns. Ett företag som etablerar fysisk närvaro på en främmande marknad kan bygga upp nära relationer till kunder, underleverantörer, politiska beslutsfattare, universitets- och högskolemiljöer, riskkapitalister samt andra formella och informella nätverk. Närhet till marknader underlättar att ha uppsikt över konkurrenter och ta del av skvallret på golfbanan. Att bli del av ett lands kluster är ett närbesläktat motiv. Kluster är väl avgränsade geografiska områden med marknadsdriven utveckling präglad av intensiva gränsöverskridande kontakter mellan näringsliv, politik, universitet, högskolor och riskkapitalister. Tempot är högt, kulturen dynamiskt individualistisk. In- och utflödet av företag och andra aktörer är stort. Företag med specialistkompetens kan i klusterliknande miljö dra nytta av många andras kunskaper. Att ge sig in på utländska marknader ter sig ibland nödvändigt för att komma runt mottagarländers handelshinder. Ett annat motiv kan vara att ett land tillhör ett frihandelsområde. Även om landets inhemska marknad är liten kan en direktinvestering utgöra språngbräda för att exportera till frihandelsområdet. Att ingå i ett frihandelsområde kan vara ett betydelsefullt konkurrensmedel för att få direktinvesteringar. Sverige upplevde ett uppsving efter EUmedlemskapet. Detsamma gäller nyblivna EU-medlemmar i Baltikum, Öst- och Centraleuropa Ta tillvara kostnadsfördelar För vertikala investeringar är de viktigaste motiven att utnyttja faktorprisskillnader. Exempel på detta kan vara att utnyttja att arbetskraftskostnader på hög- och lägre utbildad arbetskraft skiljer sig mellan länder. Olika led i produktionen kan då förläggas där den totala faktorkostnaden blir optimal. 1.3 TEORETISKA FÖRDELAR AV DIREKTINVESTERINGAR Effektivare global arbetsfördelning Genom att lokalisera investeringar till områden med högre förväntad avkastning banar direktinvesteringar vägen för högre avkastning på globalt investeringskapital. När nya områden länkas samman och produktionsmönstren förändras underlättar direktinvesteringar effektivare global arbetsfördelning genom att områdens komparativa fördelar bättre tas tillvara. En annan fördel är att tack vare direktinvesteringar kan produktion komma igång på platser som saknar inhemskt sparande- och investeringskapital. Denna effekt anses i första hand betydelsefull för eftersatta utvecklingsländer. Med fria globala kapitalmarknader kan de flesta i princip få tag på finansieringskapital. Rollen som allokerare av kapital anses främst vara viktig för utvecklingsekonomier med lågt inhemskt sparande. I frånvaro av utländska direktinvesteringar skulle produktion i sådana delar av världen måhända inte annars ha kommit igång. Sannolikt hade det inte heller funnits resurser att importera produkterna Direkta effekter: ökad produktivitet och högre löner Den viktigaste effekten av direktinvesteringar är att utländska investerare tillför kunskaper som mottagarlandet saknar. Berörda inhemska företag kan ta i anspråk investerarnas kunskap. Utlandsägda företag är ofta större och använder mer realkapital per sysselsatt. De har ofta mer

21 20 sofistikerad verksamhet kännetecknad av högre andel forskning och utveckling. Arbetskraften har vanligtvis högre utbildningsnivå. Det går inte att tänka bort direktinvesteringar och säga att dessa hade kunnat åstadkommas av inhemska entreprenörer. Det faktum att så inte skett är belägg nog. 15 Visar sig investeringen lönsam höjer direktinvesteringar produktiviteten genom att produktiviteten i det uppköpta företaget stiger efter övertagandet eller genom att det nyetablerade utlandsägda företaget får en högre produktivitet än genomsnittet för de inhemska företagen i motsvarande bransch. Produkterna som tillverkas får bättre kvalitet och/eller lägre priser. Det höjer konsumenters välfärd. Ökad produktivitet möjliggör höjda reallöner för anställda i utlandsägda företag Indirekta spridningseffekter Direktinvesterare kan tillföra kunskaper om organisation, företagsledning, internationell distribution, marknadsföring, export etc. Sådant kan såväl det förvärvade som andra företag i mottagarlandet lära av. I kontakter med underleverantörer kan utländska investerare tillföra kunskaper om effektivare tillverkningsmetoder, produktutveckling etc. En annan spridningskanal är då anställda i utlandsägda företag byter arbetsplats och för med sig förvärvade kunskaper. Kännetecknas den inhemska ekonomin av marknadsstrukturer med bristfällig konkurrens kan tillkomsten av direktinvesteringar öka mångfalden. 16 Via många kanaler kan direktinvesteringar vara en katalysator för dynamik som förbättrar mottagarlandets utvecklingskraft. 2. GENOMGÅNG AV EMPIRISK LITTERATUR 2.1 INLEDNING Empiriska studier av direktinvesteringars effekter på mottagarländer har gjorts åtminstone sedan 1960-talet. Undersökningar omfattar såväl utvecklade industriländer som USA, Kanada, Sverige eller Storbritannien som många utvecklingsländer i Asien, Latinamerika och Afrika. Både direkta och indirekta effekter har undersökts. Direkta effekter analyseras genom att beräkna effekterna på berörda företag. De flesta undersökningarna jämför arbetskraftens produktivitet, total faktorproduktivitet och lönesättning mellan utlandsägda och inhemska företag. 17 Det existerar fler studier av produktivitet än av lönesättning. När det gäller dessa direkta effekter är slutsatserna överväldigande positiva. Utlandsägda företag får högre produktivitet och betalar högre löner. 15 À priori kan inhemska entreprenörer ha lika goda förutsättningar som utländska att upptäcka nya möjligheter. Men om utländska företag visat sig bättre på att ta tillvara möjligheterna indikerar det att de utländska investerarna förfogat över kombinationer av kunskap, finansiella och andra resurser som inhemska aktörer inte förmått mobilisera. Utländska investerare har upptäckt möjligheter att kombinera sin specialistkunskap med mottagarlandets ekonomi på ett sätt som ingen annan kommit på att testa. 16 Skärpt konkurrens kan leda till att de minst effektiva företagen slås ut varvid genomsnittsproduktiviteten i branschen stiger. Eller lägger befintliga företag ner sina minst produktiva enheter med påföljd att produktiviteten ökar på företagsnivå. Ökad konkurrens kan också resultera i att inhemska företag tar efter mer avancerade produktionsmetoder och den vägen förbättrar produktiviteten. 17 Totalfaktorproduktivitet (TFP) är produktionsvärdet som en funktion av samtliga insatsvaror, dvs. arbetskraft, råvaror, halvfabrikat m.m.

22 21 Undersökningar av indirekta effekter har fokuserat på samband mellan nivåer på direktinvesteringsflöden länder tar emot och flödenas påverkan på aggregerad produktivitet och tillväxt. När det gäller indirekta effekter finns betydligt fler undersökningar av utvecklingsekonomier än av utvecklade. Här är resultaten också på det hela taget positiva men bilden är inte lika entydigt positiv som för direkta effekter. 18 Det är inte svårt att föreställa sig situationer då inflöden av direktinvesteringar knappast ger positiva effekter. I ett extremfall kan man tänka sig ett land styrt av en korrumperad diktator som med omfattande subventioner ger ett utländskt företag monopol på att förädla exempelvis råvaror. Förvisso betyder det att statistiken uppmäter ansenliga inflöden av direktinvesteringar men investeringens samhällsekonomiska intäkter lär knappast utifrån förnuftiga kriterier överstiga kostnaderna jämfört med om mottagarlandet haft demokratiska och marknadsekonomiska institutioner. Det finns olika förklaringar till frånvaron av positiva spridningseffekter. 19 En är att utlandsägda företag lyckas förhindra läckage av sin specialistkompetens. En annan kan vara att mottagarlandets ekonomiska institutioner har så stora snedvridningar att utlandsägda företag blir sofistikerade enklaver. En närbesläktad förklaring - den sannolikt viktigaste som framför allt har bäring på utvecklingsländer - är att mottagarlandets utvecklingsnivå i vid mening inte är tillräckligt sofistikerad för att klara av att tillgodogöra de möjligheter till kunskapsöverföring som direktinvesteringar erbjuder. Svårighet att tillgodogöra sig positiva spridningseffekter beror således på bristfälliga inhemska institutioner och orsakas inte av direktinvesteringar som sådana. Sådana brister måste beslutsfattare inom ett land ta sig an. Både när det gäller direkta och indirekta effekter är den viktigaste källan till positiva resultat att mottagarlandet tillförs kunskap det inte självt förfogat över. Sverige är ett lärorikt exempel. Sedan drygt 10 år ligger tillväxten i den svenska industrins produktivitet på en klart högre nivå än de närmast föregående decennierna. Utvecklingen sammanfaller med en period av starkt ökande utländsk kontroll av forskning i Sverige. Det finns skäl att utgå ifrån att det stora inflödet av direktinvesteringar i slutet av 1990-talet har varit en bidragande orsak. För medan svenskägda företag flyttat nästan hälften av sina FoU-investeringar utomlands har 40 procent av FoU-investeringarna i Sverige varit utlandskontrollerade (ITPS 2005). 20 I två avseende underskattar måhända empirin direktinvesteringars positiva effekter. Flertalet direktinvesteringar sker i tjänstesektorn. På grund av svårigheter att få fram data för tjänsteföretag bygger många studier på data för tillverkningsindustri. Empiriska studier undersöker vinster i producentledet. Effekter uppmäts för berörda företag och branscher. Högre 18 Indirekta effekter är svårare att mäta eftersom det inte alltid går att få fram exakt hur effekter av direktinvesteringar sprids genom ekonomin. Därmed blir det problematiskt att särskilja påverkan av direktinvesteringar från påverkan av andra faktorer. 19 En purfärsk översikt är boken Does Foreign Direct Investment Promote Development? Redigerad av Magnus Blomström, Theodore Moran och Edward Graham, Institute for International Economics Washington, DC, Några uppsatser som ingår i boken (som Sjöholm och Lipsey) har refererats till tidigare i texten. 20 Svenska multinationella företag drar på motsvarande sätt nytta av kunskap från utlandet som deras dotterbolag tillför och utlandsägda företag i Sverige drar nytta av kunskap i svenska multinationella företag. En fråga är hur mycket av kunskapsöverföringen till ett land härrör från utländska och inhemska multinationella företag snarare än direktinvesteringar. Det skulle betyda att positiva effekter inte beror på utlandsägande i sig utan närvaro av internationella företag över huvud taget. ITPS (Den växande utlandskontrollen av ekonomierna i Norden av Hans Lööf, 2005) har undersökt den saken och konstaterar (sid. 62) att när man tar hänsyn till detta kvarstår likväl faktum att utländskt ägande som tillför ytterligare global kunskap och främjar strukturomvandling har mätbara positiva effekter.

23 22 produktivitet resulterar i nya eller bättre produkter vilket höjer konsumenters välfärd. These possible effects of FDI are almost totally absent from the literature DIREKTA PRODUKTIVITETSEFFEKTER Navaretti och Venables konstaterar i en bred översikt att multinationella företag i praktiken alltid når bättre resultat än nationella företag. Slutsatsen håller för de mest krävande undersökningsmetoderna. Medelvärdet för produktiviteten för utlandsägda företag är högre och detta övertag kvarstår när man tar hänsyn till en lång rad andra faktorer som påverkar produktiviteten. När utländska direktinvesterare överför kunskap kan dotterbolag som utrustas med moderbolagets kunskap med begränsade egna ansträngningar anpassa produktionen till lokala förhållanden och uppnå avsevärda produktivitetsökningar. Förbättrad produktivitet möjliggör i sin tur högre reallöner än i inhemska företag Sverige I en stor studie av ITPS (2004) undersöks en panel av företagsdata som omfattar samtliga företag i svensk tillverkningsindustri med minst 50 sysselsatta för åren Tabell 5 Jämförelse av utlandsägda och svenskägda företag Arbetsproduktivitet Kapitalintensitet Andel högutbildade Sysselsatta Exportandel FoUintensitet Genomsnittlig lön Utlandsägda 402 (204) 285 (437) 0,16 (0,12) 321 (576) 0,42 (0,31) 0,018 (0,04) 173 (33) Svenskägda 352 (243) 241 (521) 0,13 (0,12) 286 (958) 0,30 (0,31) 0,017 (0,61) 158 (35) Källa: ITPS (2004) Anm: Siffrorna avser medelvärden med standardavvikelser inom parentes. Tabell 5 visar att produktiviteten, mätt som arbetsproduktivitet, dvs. förädlingsvärdet per sysselsatt, är högre i utlandsägda företag än i svenskägda. Tabellen visar också att utlandsägda företag betalar högre löner, har högre kapitalintensitet, högre exportandel, högre FoU-intensitet och fler anställda med högre utbildningsnivå. En tänkbar förklaring skulle kunna vara att direktinvesterare förvärvat svenska företag som innan övertagandet var de mest produktiva och forskningsintensiva. I så fall hade resultaten överbetonat direktinvesteringarnas betydelse. ITPS har gjort flera ekonometriska körningar som kontrollerat för den typen av störande influenser. Slutsatsen kvarstår: de utlandsägda företagens högre produktivitet beror inte på omvända orsaksförhållanden. Produktivitetseffekterna kan knytas till själva ägarbytet. Produktiviteten stiger i företag som förvärvas. 21 The Impact of Inward FDI on Host Countries: Why such different answers? Av Robert E. Lipsey och Fredrik Sjöholm. Kapitel i en bok om direktinvesteringar som publiceras sommaren Näringslivets internationalisering, Institutet för Tillväxtpolitiska Studier (ITPS), 2004.

24 Världen Tabell 6 Anställda per företag Omsättning per företag Förädlingsvärde per företag Omsättning per anställd Förädlingsvärde per anställd Jämförelse mellan utlandsägda och inhemska tillverkningsföretag i ett antal länder 1997 FRANKRIKE TYSKLAND JAPAN STORBRITANNIEN USA Data saknas 0,23 0,19 0,36 0,19 0,58 0,23 0,3 0,1 0,3 0,2 0,06 0,05 Data saknas ,11 0,06 0,1 0,07 0,08 0,07 Källa: Navaretti och Venables (2004). Anm: Siffrorna avser miljoner amerikanska dollar. Vänstra kolumnen för varje land avser utlandsägda dotterbolag inom tillverkningsindustri medan högra kolumnen avser samtliga landets företag inom tillverkningsindustri. Utlandsägda företag uppvisar överlag signifikant högre siffror i tabell 6. Det förvånar knappast att sådana skillnader uppmäts när utlandsägda dotterbolag jämförs med alla företag inom ett land. Utlandsägda företag verkar i mer produktiva branscher medan inhemska företag finns i ett brett spektrum av hög- och lågproduktiva sektorer. Ekonometriska studier som tar hänsyn till sådana faktorer ger dock likartade resultat. Studier för Storbritannien har visat att utlandsägda företag har en total faktorproduktivitet som är ca 6 procent högre än inhemska företag. Inhemska företag som tas över av utländska investerar förbättrar arbetskraftens produktivitet med i genomsnitt 14 procent. Nordamerikanska företag som investerar i Storbritannien uppvisar överlag 50 procent högre produktivitet än motsvarande inhemska brittiska. I Italien är produktiviteten i utlandsägda företag inom tillverkningsindustrin mellan 2 och 7 procent högre än i inhemska företag. Överlag gäller för utvecklade industriländer att skillnader i arbetskraftens produktivitet respektive total faktorproduktivitet brukar variera mellan 2-20 procent inom tillverkningsindustri. 23 När företag med bas i utvecklade ekonomier investerar i utvecklingsländer blir skillnaderna än högre. En färsk studie avseende Indonesien visar att utländska förvärv ökar produktiviteten efter tre år med 35 procent. 24 För andra utvecklingsekonomier blir differensen än högre. 2.3 DIREKTA LÖNEEFFEKTER Tabell 5 visar att genomsnittslönen i Sverige var 9,5 procent högre för utlandsägda företag. Lipsey (2004) konstaterar i en bred genomgång av direkta löneeffekter att oavsett vilket land som studeras så torde det vara svårt att hitta exempel där ett utlandsägt företag inte betalar högre lön än motsvarande inhemskt. För USA fann Lipsey i mitten av 1990-talet att lönen i utlandsägd tillverkningsindustri i genomsnitt var 6-7 procent högre och procent högre i andra branscher. Studier publicerade i början av 2000-talet (se kapitel 7 i Navaretti och Venables) för Storbritannien visar skillnader mellan 6 och 25 procent. I företag som tas över av utländska ägare ökar genomsnittslönen med 3,5 procent. Studier för Mexiko (Lipsey 2004 har en bred 23 Kapitel 7 i Navaretti och Venables innehåller en bra översikt av äldre och färskare forskningsresultat. 24 Foreign Acquisitions and Plant Performance in Indonesia av J M Arnold och B Javorcik, Journal of Economic Literature, April 2005.