Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation
|
|
- Anders Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till enhetschefer för en evidensbaserad praktik Inledning I detta paper beskrivs en satsning inom FoU Väst/GR på att bidra till utvecklingen av en evidensbaserad praktik genom att arrangera FoU-cirkel för chefer. Vår uppfattning är att FoUmiljöerna har en viktig roll att spela när det handlar om denna inriktning genom att samla aktörer från olika verksamheter, fokusera diskussioner, ge konkreta exempel på tillvägagångssätt och knyta samman diskussioner nationellt och lokalt. Men det handlar också om att gå in i diskussioner och utvecklingsarbete med en egen idé om vad begrepp och praktik står för och kan innebära. Man kan utan tvekan säga att inriktningen mot att utveckla socialtjänstens verksamhet till att bli mer evidensbaserad har varit en av de allra tydligaste ambitionerna under det första decenniet av 2000-talet. Den har samtidigt varit en av de mest diskuterade. Olika läger bildades snabbt, vart och ett med sin egen förståelse av inriktningen, dess möjligheter och konsekvenser. Även inom FoU-miljöerna har det funnits olika meningar. Sett mot bakgrund av att diskussionen om en evidensbaserad praktik startade enbart något i tiden efter expansionen av FoU-enheter runt om i Sverige är det tämligen naturligt att inriktningen varit omdiskuterad. Ibland har den uppfattats som ett hot mot FoU-miljöerna, exempelvis då en av Socialstyrelsens utvärderingar menade att verksamheterna ofta vilar på en bräcklig grund finansiellt och kompetensmässigt för att kunna medverka till en fördjupning av det kunskapsbaserade projektet (Börjeson, m. fl., 2003). Men på senare år verkar FoU-miljöerna ha blivit ianspråktagna på ett annat sätt som partner och agenter mellan stat och kommun (SOU, 2008), i vilket fall så länge man arbetar med frågor som uppfattas som angelägna och med metoder som ses som relevanta. Det evidensbaserade projektet har inneburit olika ställningstaganden inom och mellan FoU-miljöerna. Vissa har sett införandet av en evidensbaserad praktik som en huvudfråga för FoU-enheter. I sin mest utpräglade form blir FoU-miljöerna en viktig strategisk nod för att harmoniera policy och verksamhetsinnehåll i relationen mellan stat och kommuner. Andra aktörer har iakttagit större tveksamhet rörande inriktningen. En ståndpunkt kan sägas vara den att FoU-miljöerna måste bevara en självständig position i förhållande till stat och även till lokal policy. Som mest nyttiga är FoU-miljöerna som en nära, men ändå kritiskt granskande och reflekterande aktör i förhållande till andra aktörer (se diskussion om idéer för fou-miljöer i Karlsson Vestman, 2011; Thydén, 2009). Inom FoU i Väst/GR har frågan om det evidensbaserade projektet i allmänhet och hur vi ska förhålla oss till det i synnerhet varit diskuterat. Konkreta uttryck för detta engagemang har varit ett antal konferenser, medverkan i forskningsprojekt som exempelvis innebär en RCT-design, medverkan i den statliga utredningen kring evidensbaserad praktik 1
2 inom socialtjänsten under Kerstin Wigzells ledning samt i samband med utvecklingen av de regionala plattformarna. Medarbetare vid verksamheten har också medverkat i nationella och internationella publikationer där olika aspekter på vad relationen mellan FoU-miljöer och kunskapsbaserad praktik kan innebära har belysts; om att FoU-projekt måste designas i förhållande till lokala och kontextuella förutsättningar bland annat ifråga om den kända kunskapsbasen inom området och traditioner för lärande och utveckling för att vara nyttiga. En bristande anpassning förlorar lätt nyttovärdet (Forkby, 2009). FoU-verksamheten i Sverige har unika möjligheter att bistå praktiken i kunskapsutvecklingsarbetet genom att man ägs av regionala välfärdsaktörer och finns integrerade i eller nära det praktiska utövandet av det sociala arbetet. Internationellt sett är detta en ovanlig konstruktion. FoU-projekten genomförs i samverkan mellan forskare och praktiskt verksamma utifrån angelägna frågor som finns lokalt och regionalt för att stärka lärandet (K. Alexanderson, m. fl., 2009). FoU-verksamheten har en flexibilitet och kompetens för att kunna anta olika roller med skilda arbetsformer för att gynna utvecklingen av en evidensbaserad praktik i förhållande till exempelvis nationella aktörer och universitet (K Alexanderson, m. fl., 2010). De diskussioner, konkreta projekt och annat engagemang som funnits i princip sedan starten 1999 inom FoU i Väst/GR uppfattade vi samtidigt saknade en viktig beståndsdel. Vi hade inte funnit former där vi tillsammans med kommunerna arbetade i någorlunda långsiktiga och verksamhetsnära utvecklingsarbete. Det var heller inte klart för oss om det var eller borde vara en del av vårt uppdrag, om det fanns intresse från kommunerna för ett sådant samarbete och framförallt inte hur vi kunde gå tillväga. En sak var vi dock övertygade om; Det skulle vara märkligt om vi som verksamhet med ett tydligt uppdrag att medverka till kunskaps- och kvalitetsutveckling ställde oss vid sidan av eller på annat sätt avstod från att försöka prova former för ett sådant mer verksamhetsnära utvecklingsarbete. Med andra ord upplevde vi att vi pratat och diskuterat mycket kring vad evidensbaserat arbete kan och bör vara, men vi hade inte riktigt brottats med frågorna på allvar så dags för verkstad! Några utgångspunkter När vi planerade för detta mer utvecklingsnära engagemang vägleddes vi av några idéer: 1. Använda en FoU-arbetsform. Vi skulle använda en för oss känd modell för utvecklingsarbete. Detta skulle ge en någorlunda trygghet kring ramfaktorer (lokaler, fika, ekonomi), pedagogik (samspel mellan oss gruppledare och deltagare på olika sätt) och deltagarnas självständiga bidrag (frågor som utgick från lokala utvecklingsbehov, presentationer, hemuppgifter, utbyte av varandra och diskussionsvilja). 2. Mellanchefer har en viktig position för utveckling. Vi skulle vända oss till personer i chefsställning i organisationerna. Helst i mellanchefsposition då dessa har såväl kontakt med övergripande ledning (policynivå) och verksamheten (operativ nivå). Mellancheferna uppfattade vi ha en nyckelposition i organisationerna om evidensbaserad praktik verkligen ska innebära något i praktiken, och inte minst för att kritiskt relatera evidensfrågan i tvärsnittet mellan policy och den vardagliga verksamheten. 3. FoU-kompetens. Vi avsåg också att i använda personer knutna till FoU i Väst/GR som föreläsare för att på så sätt dels undersöka vad vi med egna resurser kunde åstadkomma och då samtidigt bygga upp en egen kompetens inom området i verksamheten. 4. Använda befintliga material. Vi önskade också pröva material som tagits fram bland annat från Socialstyrelsen för att se hur detta fungerade i gruppen, samt ge gruppen möjlighet att själva sätta sig in i skriftligt material av olika slag. 5. Öppenhet för olika perspektiv. Vi ville ha en självständig plattform när vi diskuterade evidensbaserad praktik. Denna kom att innebära att vi var noga med att inte propagera för den 2
3 ena eller andra ståndpunkten, utan lade oss vinn vid att presentera och låta deltagarna diskutera kring olika perspektiv i frågan. 6. Nyttiggörande: utveckling och förbättring av det sociala arbetet för berörda personer det centrala. Även om vi försökte att inte positionera oss i endera lägret ifråga om evidensprojektet var tre grundläggande tankefigurer viktiga: a) Evidensbaserat arbete handlar om att utveckla och förbättra det praktiska sociala arbetet. Men om det ska göra så måste de som agerar för denna utveckling förstå och ta hänsyn till hur det praktiska sociala arbetet ser ut, dess förutsättningar, traditioner och rutiner för att verkligen göra skillnad. Att försöka trycka ned en och samma färdiga modell nedåt i olika sorters verksamheter är i bästa fall naivt. b) Utvecklingen av en evidensbaserad praktik kan ses inom ramen för utvecklingen av en lärande organisation. De flesta delar av det sociala arbetet präglas av fundamental osäkerhet rörande orsaksförhållande och effekter. Det är med andra ord ofta långt till dess att man kan säga att verksamheten bedrivs enligt en evidensbaserad modell om man att med någorlunda säkerhet kunna prognosticera ett visst utfall. Denna förutsättning skapar samtidigt stora behov av att utveckla olika former för lärande i organisationen. Ett utvecklingsarbete måste därför omfatta en bredd av frågor. c) Det viktigaste i en evidensbaserad praktik är möjligheten och viljan till att ställa frågor kring sin verksamhet (dess funktion, innehåll och konsekvenser) samt att på ett noggrant och öppet sätt söka svar. Därefter översätta till den egna verksamheten och anpassa stöd till svaret. I steget därefter handlar det om att ställa förnyade frågor i en process som kan förstås som en lärandecirkel för ett evidensbaserat arbete. Det handlar alltså idag inte (och sannolikt inte inom lång tid framöver) om att följa några fasta policy, eller metodrekommendationer. Ej heller om att välja ut en mindre del av det sociala arbetet som får symbolisera evidensbaserad praktik. Det är istället en långsiktig utveckling som omfattar helheten av det system det sociala arbetet är inbäddat i på olika nivåer från direktmötet mellan socialarbetare och klient, över till när kollegor eller brukare diskuterar sinsemellan, till hur politiker och chefer gör ställningstaganden kring vårdinriktningar och policy över till hur denna praktik länkas samman med andra verksamheter, till forsknings- och utvecklingsverksamheter och till olika nationella organ. Och med detta synsätt är vi bara i början på en utveckling. En början där vi mot bakgrund av det sociala arbetets karaktär kan säga att vi kanske aldrig ser slutet av. Men, detta är inget nytt så har det alltid varit. Med dessa utgångspunkter valde vi alltså att pröva FoU-cirkeln som arbetsform. Med cirkeln som utgångspunkt har vi därefter arrangerat en kurs i evidensbaserad praktik som också vände sig till chefer inom socialtjänsten. Uppläggen på de båda projekten var likartade varför vi här väljer att koncentrera presentationen på cirkeln. Skillnaden mellan kursen och cirkeln var att kursen enbart vände sig till chefer inom Göteborgs Stad, hade drygt trettio anmälda och var upplagd på heldagar istället för halvdagar. Tanken med att lägga ut kursen på heldagar var att ge chefer möjlighet till fördjupande diskussioner kring det aktuella temat tillsammans med kollegor och möjliggöra eget fördjupningsarbete. Det är av erfarenhet annars svårt att få chefer att prioritera tid för denna sorts aktivitet. Arbetsformen FoU cirkel FoU-cirklar är en av de arbetsformer som använts flitigast vid FoU i Väst/GR i syfte att åstadkomma ett verksamhetsnära utvecklingsarbete och stimulera till lärande med utgångspunkt i verksamhetsrelevanta spörsmål. Ett förhållande till att FoU-cirkeln ofta har lockat deltagare kan vara att arbetsformen inte alls är revolutionerande eller på något sätt 3
4 avvikande form för lärande. Tvärtom, den anknyter istället till välbekanta föreställningar om hur man kan fördjupa sig inom ett område, och då i första hand till studiecirkeln. Vissa kan också tidigare stött på försök med forskarcirklar där engagerade forskare velat komma utanför universitetets väggar och diskutera och ofta presentera sin forskning för praktiker och andra (Holmstrand & Härnsten, 1993; Lundberg, 1997; Lundberg & Starrin, 1990). Det som karakteriserar FoU-cirkeln i förhållande till dessa former är dock att den egna verksamheten och frågeställningar genererade i denna ofta utgör utgångspunkten för deltagarnas engagemang. Arbetsformen uppfattas i allmänhet mycket positivt av deltagarna då den ger upphov till en mängd möten för erfarenhetsutbyten, möjlighet till dialog och reflektion kring den egna verksamheten och fördjupning genom forskningsanknytning, eget arbete och kortare föreläsningar (Forsberg, 2006). De FoU-cirklar som arrangerats inom FoU i Väst/GR har i allmänhet utgått från definierade frågeställningarna i verksamheterna och byggt på nära dialog mellan medverkande och ledare. FoU-cirklarna har en tydlig participatorisk utformning genom att de utformas gemensamt av ledare och deltagarna. Ledaren ger en struktur för arbetet i cirkeln, bidrar med föreläsningar och forskningslitteratur och hjälper till så att processen förs framåt. Ofta gör deltagarna någon form av fördjupningsarbete. Resultaten sprids till andra genom rapporter och seminarier. Syfte Syftet som formulerades var att cirkeln skulle erbjuda en möjlighet att fördjupa kunskapen om vad evidensbaserad praktik kan innebära för lärande, kvalitet och utveckling i praktisk/klinisk verksamhet. Tanken var att få en reflekterad kunskap och insikt i vad en evidensbaserad praktik kan innebära i verkligheten samt vägar dit. Hur vi gick tillväga FoU-cirkeln genomfördes under och samlade tolv enhetschefer eller motsvarande. Cheferna kom från sex kommuner, i Göteborg från fyra förvaltningar. Flertalet var chefer för barn- och ungdomsverksamhet inom individ- och familjeomsorg eller funktionshinderområdet. Ledare var Torbjörn Forkby, forskare och Elisabeth Beijer, samordnare, båda vid FoU i Väst/GR. Deltagarna formulerade var för sig en frågeställning som man ville komma vidare i på något sätt. Idén var att med frågan som grund söka stöd i de olika momenten för att åstadkomma en evidensbaserad praktik. Cirkeldeltagarna träffades vid nio tillfällen, en halvdag varje gång. Upplägget vid träffarna var ungefär detta: Några frågor från förra gången? Föreläsning på dagens tema. Dialog och erfarenhetsutbyte utifrån temat, ibland någon övning. Kortare presentationer av det egna utvecklingsarbetet med reflektioner från övriga. Till nästa gång, ibland hemuppgifter. Bildspel med föreläsningens hållpunkter hade förberetts till varje tillfälle och kompletterades med anteckningar från dialogerna som följde. Dokumentationen skickades ut till alla deltagare direkt efter cirkeltillfället. Övrigt stöd- och referensmaterial tillhandahölls upptryckt. Det var till exempel artiklar som berörde dagens tema eller avsnitt ur studiehäften från Socialstyrelsen. 4
5 I nedanstående bild förtecknas i en tidsordning de olika teman som togs upp. Bilden ger en uppfattning av hur processen för cirkeln var tänkt. Första gången upptogs av allmän presentation av cirkeln samt en diskussion kring vilka förväntningar hade och de frågor som deltagarna önskade fördjupa sig inom. Andra gången koncentrerades på grundbegrepp och idéer med evidensbaserad praktik. Denna gång länkas sedan över till hur man söker kunskap från forskning och vid senare tillfällen diskuteras samma fråga kring brukarens och den professionelles erfarenheter, kompetens och kunskaper. Man kan också se att några tillfällen ägnas näst helt åt en fördjupning av den egna frågeställningen, men sådana diskussioner förekom i princip vid varje tillfälle. Varje träff innehöll stort utrymme för dialog och deltagarnas egna reflektioner. Många av dessa kom spontant, men frågor och/eller övningar hade också förberetts inför de olika gångerna. Nedan presenteras de olika cirkelträffarna något mer utförligt för att ge en bild av uppläggningen. Figur 1 Processbild över uppläggning av FoU-cirkeln (I den kurs som gavs för chefer i Göteborg kompletterades med teman kring utvärdering/programteori, systematiska bedömningsinstrument samt mål/budgetarbete för Göteborgs Stad. Förutom medarbetare vid FoU i Väst/GR medverkade företrädare för staden samt brukarorganisationer som föreläsare). Uppläggning och teman för de olika träffarna De teman som behandlades vid träffarna var följande (redovisade för varje träff): 1 Inledning Presentation. Syftet med cirkeln. Förväntningar. Varför en cirkel om detta tema? Vad är FoU i Väst/GR? Hemuppgift: att välja att läsa en artikel, av Göran Rosenberg eller Karin Tengvald, artiklarna gav olika perspektiv på evidensbaserad praktik. ( Vad kan bevisas? Göran Rosenberg Ledare i Dagens Nyheter 24 juli 2009 respektive Den evidensbaserade praktiken i sitt sammanhang Karin Tengvald i Evidensbaserad praktik i socialt arbete, 2008, Gothia förlag). 5
6 2 Evidensbaserad praktik Föreläsning (Torbjörn Forkby): Evidensbaserad praktik, möjligheter och problem. Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta invanda tankesätt. Att få ihop ett sammanhang. Behov och intresse för evidensbaserad praktik. Något om metoder. Exempel på länkar där man hittar forskningsresultat. Övning 1: Att ikläda sig Karin Tengvalds, alternativt Göran Rosenbergs, gestalt utifrån de artiklar man läst, och argumentera för respektive mot idén om evidensbaserad praktik. Övning 2: Använda verktyget Prioritera och leda ett förändringsarbete, ur Socialstyrelsens studiematerial Att leda evidensbaserad praktik en guide för dig som är chef inom socialt arbete. Hemuppgift: Formulera en fråga utifrån ett problem, förbättrings- eller utvecklingsområde på hemmaplan som man vill ta med sig i cirkeln. 3 Kunskap från forskning Föreläsning (Torbjörn Forkby): Att söka kunskap i forskning och att precisera problem. Olika typer av forskning och interventionsstudier. Kvalitetsbedömning av studier. Systematiska kunskapsöversikter. Evidensbaserade metoder. Genomgång av de frågor var och en formulerat, några exempel: Självbestämmande, försumlighet, var går gränsen? (Denna fråga gällde gruppbostäder) Relationsproblem mellan den unge och föräldrarna vilket tar sig uttryck i att den unge kommer till oss och säger att hon/han inte vill bo kvar hemma. Hur hitta ett mätinstrument för insatsen Intensiv hemmaplanslösning? Införa instrumentet Audit för att uppmärksamma riskbruk. Övning: Fördjupning av formuleringen av problemet, förbättrings- eller utvecklingsområdet. Hemuppgift: Söka kunskap kring den egna frågan i forskningslänkar, vad hittar man, vilka informationskällor verkar lämpliga att hålla sig uppdaterad kring? 4 Genomgång av deltagarnas utvecklingsområden Föreläsning (Torbjörn Forkby): Gemensamma faktorer i förändringsarbete. Deltagarna beskrev sina frågor. Frågorna kunde delas in i tre spår där spåren skulle kunna föranleda olika vägar till utveckling av en evidensbaserad praktik: 6
7 Figur 2 Tre vägar mot utvecklingen av en evidensbaserad praktik Några iakttagelser från att ha prövat vissa forskningslänkar lyftes fram, bland annat visade sig Vårdalsinstitutet ha intressanta artiklar som rörde etik. Hemuppgift: Var och en går vidare i sin egen takt. En särskild uppgift till ett par deltagare som ville införa nya metoder om att tillsammans med sina medarbetare kartlägga vilka frågor man behövde ställa sig för att ta ställning till att införa nya metoder. 5 Styrning, mål och planer samt brukarperspektiv Föreläsning 1 (Torbjörn Forkby): Om styrning av placeringar inom den sociala barnavården. Fokus på frågan om mål och arbetsplaner, utifrån en av deltagarnas frågor. Föreläsning 2 (Elisabeth Beijer): Brukarperspektivet Hemuppgift: Var och en går vidare i sin egen takt med särskild belysning av hur ett brukarperspektiv kan stärkas. 6 Lärande och lärande organisation Föreläsning (Theresa Larsen): Lärande en positiv aktivitet, eller? Lärande kultur i organisationen. Övning: Använda verktyget En lärande kultur inom enheten? - Arbetsgruppens oskrivna regler ur Socialstyrelsens studiematerial Att leda evidensbaserad praktik en guide för dig som är chef inom socialt arbete. 7 Implementering 7
8 Fokus på hur man sammanställer en brukarenkät som ska spegla införandet av en evidensbaserad metod, utifrån en av deltagarnas frågor. Film: Att tänka på vid implementering (Knut Sundell), från Socialstyrelsens startpaket för introduktion till en evidensbaserad praktik inom socialt arbete. Föreläsning (Carina Löfström): Om implementering och förändring. Övning: Utgå från ett eget exempel när du medverkat till att en förändring genomförts. Vad var det som gjorde att processen fungerade väl? Vilka oförutsedda konsekvenser kunde du märka? 8 Det professionella perspektivet Föreläsning 1 (Elisabeth Beijer): Det professionella perspektivet. Dokumentation och uppföljning/utvärdering. Begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Programteori. Exempel från Umeå på struktur för lokal uppföljning (Loke). Föreläsning 2 (Helene Ardestam): Erfarenheter från Familjehuset i Partille kommun av att ha dokumenterat sina insatser och skapat ett system för effektmätning. Hemuppgift: Formulera sig utifrån de olika avsnitten av cirkeln. Frågor knutna till respektive avsnitt samt en samlad cirkeldokumentation delades ut. 9 Eget arbete Dagen hade planerats för att alla skulle få utrymme att på egen hand gå igenom cirkeldokumentationen och formulera sin egen handlingsplan utifrån det. 10 Summering och avslutning Erfarenheter från brukare av att ha infört kartläggning av riskbruk i en av kommunerna. Gemensam reflektion över de olika stegen för en evidensbaserad praktik, som i stort följde cirkelns upplägg, och med grund i de frågor som formulerats för det egna arbetet: Framför allt belyste deltagarna frågor som rörde brukarperspektivet, det professionella perspektivet och vilket stöd man kunde ha från forskningen. Deltagarna betonade det individuella perspektivet i stödet till berörda personer, att insatserna verkligen utformades efter vars och ens behov och förutsättningar samt att det är nödvändigt med systematisk kartläggning och tillgång till olika slags insatser för att åstadkomma individanpassade insatser. Att inte låta metoderna styra lyftes som en viktig aspekt. Samtidigt borde det inte behöva vara så svårt att arbeta mer evidensbaserat, man kan göra saker i små steg. Att exempelvis så som en av deltagarna i cirkeln som prövade en evidensbaserad metod, ställa några få enkla frågor i en enkät till brukarna borde vara lätt att pröva. 8
9 Två av deltagarna har kontinuerligt delat med sig av material från cirkeln i den egna personalgruppen och till överordnade chefer i förvaltningsledningen. Man har nu bestämt sig för gemensam dialog i förvaltningsledningen utifrån några av artiklarna och i personalgruppen diskuteras forskningsråd där anställda får särskilt ansvar för att bevaka forskning. Chefen har en viktig roll för att stimulera till detta kunskapssökande, inte minst att det avsätts tid. FoU i Väst/GR är också en aktör som man kan vända sig till för att få stöd i att söka och formulera kunskap. Yrkesverksamma behöver träna på att verbalisera det man vet och gör och FoU-verksamheten skulle kunna bistå än mer i detta enligt deltagarna. Deltagarna i cirkeln har samtliga ett chefsansvar och är väl medvetna om att deras roll är särskilt viktig för utveckling och lärande. Det går att komma med idéer som chef men delaktighet och förankring är a och o. Personalen måste få utrymme att tänka själva. Ett sätt som föreslås är att det bildas utvecklingsgrupper som får i uppdrag utifrån definierade problem. Bok- eller läsecirklar är andra relativt okomplicerade sammanhang som man kan bidra till. Deltagarnas reflektioner över FoU-cirkeln Gruppen uttrycker sig mycket positivt om att ha deltagit. Det som bland annat lyfts fram är erfarenhetsutbytet och diskussionerna, att upplägget har varvats med föreläsning och dialog. Det har varit struktur ordning och reda samtidigt med en tillräckligt flexibel form för att ta vara på det som sker i gruppen. Deltagarna beskriver att de fått nya tankar och möjligheter att vrida och vända på begreppen för att förstå dem i vardagen. Inte minst viktigt har varit att det varit en blandad grupp med chefer från olika slags verksamheter, det har berikat sammanhanget och man har kunnat lära av varandra. Materialet som funnits till varje tillfälle har varit bra och man har värdesatt att det blivit en dokumentation efter varje tillfälle. Cirkelledarna har brytt sig och deltagarna upplever att ledarna försökt att ge var och en hjälp att komma framåt samtidigt med en förståelse för att man som chef har mycket på sitt bord. Det har beskrivits bra exempel som man kunnat tillämpa på hemmaplan. En styrka med cirkeln har varit att den ligger nära vardagens problem och möjligheter. Om något skulle ha varit bättre så skulle det enligt deltagarna ha funnits mer tid på hemmaplan mellan gångerna och i den inledande informationen skulle denna upplysning varit värdefull. Några tankar från cirkelledarna efter cirkelns avslut Det har varit en spännande resa att tillsammans med cheferna som deltagit i cirkeln ta sig igenom olika moment av vad en evidensbaserad praktik kan bestå av och vad de betyder för det praktiska arbetet. Cirkelarbetet har inneburit ett gemensamt utforskande och prövande av tankar i en ömsesidighet. Evidensdiskussionen riskerar att betraktas som överkurs där evidensgradering och metoder skymmer sikten för den mångfald av olika vardagsfrågor som måste hanteras och där det unika mötet med varje person är det centrala. Diskussion I den avslutande diskussionen vill vi återknyta och reflektera över de utgångspunkter vi hade för att starta aktiviteter för att stärka en evidensbaserad praktik riktade till enhetschefer, såväl utifrån den cirkel som beskrivs noggrant i detta paper som den kurs som anordnades därefter. 1 FoU-arbetsformen. Vi valde i den första aktiviteten FoU-cirkeln som arbetsform, i den andra en kurs med föreläsningar. Kursen kompletterades med tillfälle till fördjupad dialog i 9
10 smågrupper och frågor som understödde individuell reflektion för ett avslutande paper. Det visade sig bli ett antal avhopp från kursen, ungefär hälften av deltagarna slutade efter hand. Det skäl som angavs av avhopparna var att arbetssituationen inte medgav att man fortsatte. Kursen gavs samtidigt som Göteborgs Stad genomgick en omfattande omorganisation, bland annat blev 21 stadsdelar 10. Flertalet chefer hade att hantera stora förändringar på hemmaplan och ett antal personer bytte jobb. De som fullföljde kursen uttalade att det mindre format detta ledde till blev mer lämpligt. Då fanns det utrymme till mer dialog direkt vid föreläsningarna. Dialogen var nödvändig för att komma nära frågeställningen om vad evidensbaserad praktik egentligen innebär. Deltagarna uttalade att det var positivt att få vrida och vända på begreppet och brottas med de olika aspekterna av det. Någon uttryckte att alla pratar om evidens som att det är självklart vad vi menar, men egentligen har vi aldrig diskuterat begreppet. Det fanns tankar om att begreppet genom cirkeln/kursen avdramatiserats, mycket görs redan i verksamheten och man fick idéer om vad man borde satsa på framöver. Framför allt framstod uppföljning/utvärdering med grund i systematiska bedömningsinstrument som angelägna utvecklingsområden och det fanns ett stort intresse för att få stöd i detta fortsättningsvis. Att hålla sig à-jour med forskning uppfattades allmänt som ganska svårt. Man var mer hoppfull i att kunna utveckla bättre former för brukarmedverkan. Som ledare har vi blivit stärkta i att FoU-verksamheten verkligen har en stödform att erbjuda. FoU-cirkeln medger en form som är både strukturerad och flexibel, som kan gå nära och som kan bidra till att frågor lyfts på en mer generell nivå, som bidrar till dialog mellan forskare och praktiskt verksamme och som erbjuder en aréna för erfarenhetsutbyte. 2 Mellancheferna. Det visade sig vara värdefullt att erbjuda en cirkel för chefer i just denna position. Evidensfrågan fick en praktisk innebörd och nyttofrågan var i fokus. Samtidigt är den organisation som enhetscheferna verkar inom oerhört väsentlig och skulle kunna utvecklas. När vi till exempel föreläst för politiker om evidensbaserad praktik har vi mötts av stort intresse. 3 FoU-kompetensen. I huvudsak använde vi oss av FoU-medarbetare för föreläsningar i de olika avsnitten. Även här blev vi stärkta i att det finns en stor kompetens inom FoU, tillsammans har vi kunskaper inom många områden. Vi har också ett stort kontaktnät och vi kunde enkelt komplettera med föreläsare från universitet, brukarorganisationer och från olika välfärdsaktörer. Deltagarna gavs på så sätt möjlighet att möta spetskunniga personer och i samtalet kunna få en fördjupad förståelse för de olika aspekterna av evidensfrågan, det räcker inte med filmer eller skrifter. Att dialogen betonas i cirkeln har också ett mervärde i sig, det speglar också ett viktigt synsätt på evidensbaserad praktik som i grunden handlar om utveckling och lärande där dialogen är nödvändig. Det skulle också kunna finnas en stor potential om FoU-verksamheterna samarbetar mer, vi skulle kunna bidra med föreläsare till varandra och inspirera varandra än mer inom det här fältet. 4 Använda befintligt material. Det fungerade bra att använda Socialstyrelsens startpaket och annan litteratur från Socialstyrelsen som tagits fram i detta ämne. Dock var det viktigt att materialet kunde användas flexibelt utifrån var vi befann oss i cirkeln och inte utan dialog och kommentarer. Vi tror inte att ett färdigt material räcker, men det är en oerhört värdefull grund. 5 Öppenhet för olika perspektiv. Ett exempel på detta var temat om implementering. Filmen i Socialstyrelsens startpaket visades samtidigt som föreläsaren visade på olika synsätt inom implementeringsfältet, och knöt ihop det med deltagarnas erfarenheter av förändringsarbete och vad som förefaller vara framgångsrikt. Att inte ha en låst, programartad hållning utan låta nyttoaspekten och dialogen vara central har vi funnit vara väsentligt. 6 Nyttiggörandet att utveckla och förbättra det sociala arbetet för berörda personer. Detta är den centrala utgångspunkten, Trots att evidensbaserat arbete enligt allas förmenande ska vara till för brukarna, kan det lätt uppfattas som direktiv som kommer uppifrån istället för att baseras på brukarnas behov och önskemål om stöd. Att uppfylla ett påbud uppfattas i många 10
11 fall mer tveksamt och väcker sällan den entusiasm och intresse för att utveckla socialt arbete, som när en satsning upplevs härstamma från de nära möten och sammanhang som man känner väl till. Det är i praktiken här något av den stora utmaningen för det evidensbaserade projektet i stort, men också om FoU-miljöer ska kunna arbeta mer offensivt för att stärka detta. Det handlar om att finna kopplingar där man faktiskt ser att den evidensbaserade praktiken kan göra skillnad just i praktiken. Idag ser vi nya former för utvecklingen av socialtjänstens arbete. Det talas om plattformar och kompetenscentra. Vi inom FoU-enheterna har en självklar plats i detta arbete. Ibland kan möjligen nyhetens lust och behag samt benägenheten att söka vägar som ligger i tiden, glömma av de strukturer och sammanhang som redan byggts upp. FoU-miljöerna skulle i värsta fall kunna bli uppfattade som sådana försök på vägen till att finna andra former. Vi är övertygade om att det går att finna vägar där de erfarenheter som byggts upp inom FoUmiljöerna kring verksamhetsnära lärande och utveckling tas tillvara och ses som viktiga. Med detta paper ville vi lyfta upp ett sådant sätt där vi utgått från en metod som är välkänd inom många FoU-miljöer och tillvaratagit sådana resurser som direkt är knutna till en FoU-miljö. Kanske är den viktigaste erfarenheten av denna satsning att vi faktiskt upptäckt oss själva och lärt oss ta tillvara de resurser som finns tillgängliga och sedan förlitat oss på att utveckling föds genom de på inget sätt nya, men ändå ständigt aktuella formerna: dialog, reflektion och gemensamt sökande. 11
12 Referenser Alexanderson, K., Beijer, E., Bengtsson, S., Hyvönen, U., Karlsson, P.-Å., & Nyman, M. (2009). Producing and consuming knowledge in social work practice: research and development activities in a Swedish context.. Evidence & Policy, 5(2 May). Alexanderson, K., Beijer, E., Hyvönen, U., Karlsson, P.-Å., & Marklund, K. (2010). Paper vid FoU-konferens Börjeson, B., Ahrne, G., & Thorén, E. (2003). Utvärdering av FoU - En studie av FoUenheter inriktade på individ- och familjeomsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Forkby, T. (2009). Nyttan av forskningsstött utvecklingsarbete i socialt arbete. In T. Tydén (Red.), Gott & blandat. Om FoU-miljöer i kommuner, landsting och regioner. Falun: Dalarnas forskningsråd. Forsberg, M. (2006). Kunskap, fördjupning och avtryck i vardagen. En utvärdering av nio FoU-cirklar vid FoU i Väst/GR. Göteborg: FoU i Väst/GR. Holmstrand, L., & Härnsten, G. (1993). Forskningscirkeln - ett pedagogiskt frirum. Forskning om utbildning(1), Karlsson Vestman, O. (2011). Utvärderandets konst : att granska FoU-miljöer inom välfärd (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur. Lundberg, B. (1997). Forskningscirklar makt över kunskapandet. I Forsberg & Starrin 1997, ss In E. Forsberg & B. Starrin (Red.), Frigörande kraft - Empowerment som modell i skola, omsorg och arbetsliv. Stockholm: Gothia. Lundberg, B., & Starrin, B. (1990). "Att gå framåt i cirkel" - Om forskningscirklar och förändringsarbete In J. Holzhausen (Red.), Lokal facklig kunskapsuppbyggnad i samverkan med forskare: bidrag till en konferens om forskningscirklar (sid ). Stockholm: Arbetslivscentrum. SOU (2008). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren : betänkande. Stockholm: Fritzes. Thydén, T. (2009). Gott & blandat : om FOU-miljöer i kommuner, landsting och regioner. Falun: Dalarnas forskningsråd. 12
Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer
Ett steg till evidensbaserad praktik i en lärande organisation Erfarenheter av FoU-stöd till mellanchefer Elisabeth Beijer Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR 2011-08-25 FoU i det evidensbaserade projektet dags
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING
2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta
Evidensbaserad praktik
Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer
Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och
U T V E C K L I N G S L E D A R E
Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik
Kvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan De nationella utvärderingarna av förskolan Ökad decentralisering med kommunal styrning och kontroll En likvärdig förskola? Ökad bedömning av enskilda barns utveckling Ett snävare
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Hur kan vi följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Erfarenheter från en FoU-cirkel. Elisabeth Beijer och Yvonne Andersson
Hur kan vi följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Erfarenheter från en FoU-cirkel Elisabeth Beijer och Yvonne Andersson 1 Att följa upp brukares upplevelser av en insats GRo står för
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg
STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet
131119 STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet INLEDNING Nytt för 2013 är att den årliga överenskommelsen mellan
Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU
Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,
Stöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion
Att stödja äldre personer med nedsatt beslutsförmåga att uttrycka sin vilja Introduktion och diskussion Inledning Detta material innehåller tre delar: Del 1. En introduktion till metodstödet för handläggare
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016
Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst
FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Antogs vid FoU Välfärds årsmöte 2013-08-28 1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Bakgrund Inför regeringens och SKL:s arbete med att
Plan för kvalitetsarbetet Göteborgs universitet
Plan för kvalitetsarbetet 2011-2012 Göteborgs universitet kvalitetsplan2011 2012.indd 1 2011-02-02 14.32 Förord Denna plan ersätter Plan för kvalitetsarbetet 2007 2010. Den har reviderats av Kvalitetsrådet
FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT
Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.
HANDBOK TANKESMEDJA. - en modell för möten mellan forskning och praktik
HANDBOK TANKESMEDJA - en modell för möten mellan forskning och praktik VAD ÄR EN TANKESMEDJA? använd metoden när ni vill... En mötesplats mellan forskare och praktiker. Deltagare väljs utifrån ämnet för
Barnen vill vågar vi? - att öka barns och ungdomars delaktighet i den sociala barnavården
1 Barnen vill vågar vi? - att öka barns och ungdomars delaktighet i den sociala barnavården Abstract Allmänna Barnhuset har bedrivit ett stort utvecklingsarbete med sju FoU regioner i syfte att utveckla
samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Kompetensrådsträff 2011-03-17
Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,
Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens utbildningsanknytning
Grundutbildningsberedningen Sven-Åke Lindgren Karin Kjellgren Maxim Fris FÖRSLAG 1 / 5 2008-08-26 dnr G 8 3348/08 Forskning och utbildning i samspel utbildningens forskningsanknytning och forskningens
Tankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014-02-06 MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2014-02-06 Inledning Carin hälsade välkommen och presenterade dagens program som till stor del bestod av dialog kring
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Bildningspolicyn är en viktig grund för Svenska Röda Korsets förenings- och verksamhetsutveckling.
Inledning Röda Korsets humanitära uppdrag och den stora utmaningen för hela rödakorsrörelsen är att förbättra situationen för och tillsammans med de mest utsatta. Röda Korsets kompetens speglas av förmågan
Protokoll styrelsemöte den 20 oktober 2011
Protokoll styrelsemöte den 20 oktober 2011 Närvarande: Elisabeth Beijer, Madeleine Blusi, Lena Chirico, Carina Forsman Björkman, Lisbeth Eriksson, Birgit Häger och Jenny Malmsten Anmält förhinder: Catharina
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen
Reglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald
Reglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald Jag hade förväntat lite mer struktur på processen Ibland betyg 5 ibland betyg 2. Ojämnt, men väl värt deltagande för det som var givande. Respondenter:
Att utvärdera nyttan av FoU
Att utvärdera nyttan av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman, Studentlitteratur
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
FoU:s roll för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten
FoU:s roll för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Några inspel om samspel i kunskapsbaseringens tidevarv Torbjörn Forkby Highway EBP Strategier Löften Medel Risk Kvalitetsspåret Ständig förbättring
Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Skillnaden mellan att coacha enskilda
Dags att ta steget från individuell coachning till coachning av grupper I dag är det helt legitimt att gå till en professionell coach för att få hjälp med att utveckla sin egen potential. Många har insett
Välkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng
Välkommen till kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, 15 högskolepoäng Länkar till kursplan, litteraturlista och lektionssalar finns till vänster på denna sida.
Socialförvaltningen CARPE
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal
Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen
Ledarskapets förutsättningar Del 1
Ledarskapets förutsättningar Del 1 Kursens innehåll Många chefer befinner sig idag i ett sammanhang som karaktäriseras av hög komplexitet och med omfattande styrning. De organisatoriska villkoren utgör
En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares
Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009
Sammanställning av information, frågor och svar från styrelsemöte via mail i februari 2009 alla medlemmar i styrelsen för FoU Välfärd! Årets första styrelsemöte blev inställt. Därför skickar jag ändå här
Individbaserad systematisk uppföljning
Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-11-17 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten?
L Ö S N I N G S F O K U S E R A T O C H H Ä L S O F R Ä M J A N D E GONGGÅNG för förskolechefer Hur säkerställer du att din nyanställda förskolechef utvecklar ledarskapet och verksamheten? Vad är GongGång
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
KULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011
2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-
Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, Vägledning. Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen
Webbutbildning Barnkonventionen från teori till praktik, 2017 Vägledning! Avdelning mänskliga rättigheter, Västra Götalandsregionen Till dig som leder Den här vägledningen ger dig en överblick över utbildningens
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
En grön stadsdel mitt i staden Hur är det att bo, leva och verka på Ängsgärdet i framtiden? Möjligheter och Utmaningar
En grön stadsdel mitt i staden Hur är det att bo, leva och verka på Ängsgärdet i framtiden? Möjligheter och Utmaningar Dokumentation planeringsmöte 23 januari 2017 1. Inledning Inför den kommande konferensen
Övergripande handledningssamtal. Förslag till teman och samtalspunkter
Övergripande handledningssamtal Förslag till teman och samtalspunkter Handledningssamtal mellan doktorand och handledare förekommer i många olika former och sammanhang. Det absolut vanligaste torde vara
KOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Gy träff Örebro 170126 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra struktur
Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse och
Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv
Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse
DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN
Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo
Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration
Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är
Brukares röster om försörjningsstöd
Brukares röster om försörjningsstöd FoU i Väst/GR anordnade måndagen den 12 november 2007 ett seminarium i Göteborgs Stadsmuseum med rubriken Brukares röster om försörjningsstöd. Elisabeth Beijer var dagens
Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning
Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.
Verksamhetsplan för FoU-Nordväst 2015
2015-02-20 1 (7) Lisbeth Eriksson Verksamhetsplan för FoU-Nordväst 2015 1. FoU-Nordvästs uppdrag FoU-Nordvästs uppdrag är att stödja de åtta ägarkommunerna i arbetet med att utveckla en kunskapsbaserad
Kursvärdering Palliativ vård - November
Kurs: VA632B - Palliativ vård Svarsfrekvens: 17/17 (100,0%) Startdatum: 2013-11-07 Slutdatum: 2013-11-15 Kursvärdering Palliativ vård - November - 2013 Hälsa och samhälles kursvärderingar är ett led i
Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan
för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras
!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)
!"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#
Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete
5075 Utbildningsförvaltningen Avdelningen för utveckling och samordning/fou-enheten PM Sida 1 (5) 2018-03-15 Plan för utbildningsförvaltningens FoU-arbete Utbildningsförvaltningens arbete med forskning
Folkuniversitetets verksamhetsidé
folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se
En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Medaktörskap i ArchSafeforskningen. Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november
Medaktörskap i ArchSafeforskningen fortsatta steg Presentation vid MSB:s forskardagar 2015 i Stockholm den 11-12 november Vad har hänt? Januari 2015 informationsmöten och diskussion i fokusgrupper (funktionshinderrörelsen)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet
Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska
Lärande och vardagsutveckling i Carpe
Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Protokoll FoU Välfärds styrelsemöte 2012-12-18
Protokoll FoU Välfärds styrelsemöte 2012-12-18 Närvarande: Elisabeth Beijer, Madeleine Blusi, Mats Ericsson, Lolo Lebidinski och Jenny Malmsten Förhinder: Lisbeth Eriksson, Carina Forsman Björkman och
Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!
UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete
Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man
Evidensbaserad praktik
positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland