Klädupphängning. Mycket mer än bara galgar. Grupp 2 KPP015 Produktutveckling 1

Transkript

1 Klädupphängning Mycket mer än bara galgar Grupp 2 KPP15 Produktutveckling 1 Karolina Danestig, Fredrik Högman, Joakim Lill- Smeds, Handledare: Niklas Friedler Julia Lundberg, Maria Plahn Akademin för innovation, design och teknik HT 211

2 Sammanfattning Kläder har alltid funnits i alla tider. Genom detta så har behovet av att kunna hänga av sig sina kläder alltid funnits men varierat genom tiden. Idag finns det tusentals olika varianter på alternativa lösningar på upphängningssystem för kläder. I dagens samhälle så byggs det i varje litet hörn och högt blir högre, platsbrist börjar bli ett faktum. Vad innebär allt detta för dig och vad har du för lösning när du ska hänga upp dina kläder? I en enkätundersökning visade det sig finns en rad olika problem vad gäller upphängning av kläder. Idag tycker 9 % att någonting med deras upphängningssystem är dåligt. Mer än 5 % saknar möjligheten att hänga upp specificerade klädesplagg. I rapporten behandlas flera olika lösningar på problemet, Upphängning av kläder. Med hjälp av olika metoder inom produktutveckling har gruppen tagit fram två produkter som löser många av dagens problem kring Upphängning av kläder.

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemområde/problemformulering Syfte och mål Avgränsningar (och direktiv) 1 2 Metod Arbetsupplägg Arbetsmetoder 2 3 Teori QFD och marknadsundersökning Funktionsanalys Kravspecifikation Idé och konceptgenerering Konceptvärdering och konceptval FMEA 4 4 Empiri Marknadsundersökning QFD Funktionsanalys Kravspecifikation Marknadskrav omsatta till produktkrav Övriga krav på produkten Idé och konceptgenerering Konceptvärdering och konceptval FMEA 11 5 Resultat Utformning av galge Materialval Tillverkningsteknik Utformning av klädstången Material val 13

4 5.2.2 Tillverkningsteknik 13 6 Diskussion och Analys 13 7 Slutsats 14 8 Referenser/Källförteckning Muntliga källor Skriftliga källor Elektroniska källor Tabeller Bilder 15 Bilagor: Bilaga 1 Marknadsundersökning Bilaga 2 Marknadsundersökning sammanställning Bilaga 3 QFD Bilaga 4 Kravspecifikation Bilaga 5 Skisser och koncept Bilaga 6 Pughs matris Bilaga 7 FMEA av valda koncept Bilaga 8 Cad- modeller och tillverkningsritningar Bilaga 9 Projektgruppens kontrakt Bilaga 1 Tidsschema med revidering Bilaga 11 Mötesprotokoll Bilaga 12 PIPS- analys

5 1 Inledning Denna rapport innefattar ett projekt inom produktutveckling inom kursen Produktutveckling 1, KPP15. Projektet går ut på att lära sig hantera de metoder som finns inom produktutveckling och förstå de processer som ligger bakom. I detta arbete kommer ni att få följa vår väg från ett problemområde angående upphängning av kläder till en färdig produktidé. 1.1 Bakgrund Gruppen består av fem studerande som samtliga bor i varsin liten lägenhet. Något som alla i gruppen fann gemensamt var bristen på förvaring samt upphängningsanordningar för såväl ytterkläder, skjortor, byxor, kjolar som strumpor och underkläder. Samtliga ansåg dessutom att de galgar, krokar, hyllor och liknande som väl fanns inte tillgodosåg alla de behov som fanns. Med detta till grund valde gruppen att undersöka om fler hade samma behov av nya lösningar på klädupphängning. 1.2 Problemområde/problemformulering I dagens samhälle finns många olika system för upphängning och klädförvaring. Det är ett brett område som innefattar allt från galgar och hatthyllor till krokar och garderober. Det behövs dock en specifik galge till ett specifikt plagg. Det går inte att hänga vad som helst på vilken krok som helst. Här upplevde gruppen ett problem. Gruppen ville ta reda på om det var fler som hade en liknande uppfattning och med hjälp av en marknadsundersökning kunna identifiera eventuella problem för att sedan hitta en lösning/ förbättring på upphängning av kläder. 1.3 Syfte och mål Detta projekt har två olika syften men ett gemensamt mål. Huvudsyftet med detta projekt är att gruppen ska lära sig metoderna och processerna för en lyckad produktutveckling. Det andra syftet är att identifiera eventuella problem med klädupphängning och att hitta olika lösningar på detta. Målet är att gruppen ska kunna tillämpa de metoder som finns samt att genom dessa formulera och utveckla en fysisk produkt. 1.4 Avgränsningar (och direktiv) Denna rapport kommer inte leda till någon fysiskt produkt, fokus ligger på processerna kring produktutveckling. Tidsramen ligger på 12 mantimmar. 1

6 2 Metod I följande del beskrivs upplägget av arbetet samt vilka metoder gruppen har valt att använda i projektet. 2.1 Arbetsupplägg För att få en bra struktur- och en god organisation kring projektet har gruppen har valt ut en projektledare. Denna har till uppgift att se till att hållpunkter följs samt att organisera arbetet och hålla koll på att alla i gruppen fullföljer sin del i projektet. Gruppen har upprättat ett kontrakt som innehåller arbetsfördelning, tidschema och bestämmelser. Detta kontrakt har godkänts och skrivits under av alla medlemmar i gruppen. Gruppen har även utsett en sekreterare som ansvarar för att föra protokoll över arbetet som görs samt att föra anteckningar under möten. Gruppen tog även beslutet att välja en rapportansvarig som med hjälp av övriga medlemmar i gruppen ser till att rapporten kontinuerligt uppdateras. Gruppen har även upprättat ett Gantt- schema över hur mycket tid varje del av projektet får ta och när delarna ska vara färdigställda. 2.2 Arbetsmetoder Arbetet har skett gruppvis med möten minst två gånger i veckan. Under dessa tider har gruppen genomfört arbetet utifrån följande metoder; QFD och marknadsundersökning, funktionsanalys, kravspecifikation, idé och konceptgenerering, konceptvärdering och konceptval samt FMEA. Dessa metoder beskrivs närmre i teoriavsnittet. Gruppen har arbetat utifrån de föreläsningar inom produktutveckling som getts, samt efter boken Product Design and Development av Karl T. Ulrich och Steven D. Eppinger. 3 Teori I följande del beskrivs de olika stegen i en produktutvecklingsprocess. De steg som behandlas är QFD och marknadsundersökning, funktionsanalys, kravspecifikation, idé och konceptgenerering, konceptvärdering och konceptval samt FMEA. 3.1 QFD och marknadsundersökning QFD, quality function deployment, är en metod som används för att översätta kundernas önskemål till ingenjörsspråk, dvs. att översätta det kunden vill ha till något som går att mäta. Dessutom kan denna metod användas för att testa valda koncept både mot de tekniska krav som finns men även mot kundkraven. QFD:n är även starkt sammanknuten med funktionsanalysen och kravspecifikationen (J. Eriksson, P2). Dessa tre är grunden till en givande konceptgenerering. QFD:n utformas genom att en marknadsundersökning genomförs och resultatet av denna formuleras om till kundkrav. Sedan översätts dessa till mätbara tekniska krav som viktas. Sambandet mellan de tekniska kraven och kundkraven analyseras (Ulrich et.al.,28). Utifrån sambandet mellan varje kundkrav och tekniskt krav tilldelas dessa en sambandssiffra. Genom att multiplicera ihop sambandssiffran och viktningsnumret så ges ett numeriskt värde som påvisar de funktioner som är viktigast för att lösa kundens krav (J. Eriksson, P2, QFD tutorial). Genom en teknisk jämförelse i QFD:n kan även koncept jämföras mot konkurrerande produkter. 2

7 3.2 Funktionsanalys Funktionsanalysen visar på ett tydligt sätt vilka funktioner en produkt skall ha och är frikopplat från tekniska och estetiska lösningar. Funktionen anges med hjälp av ett verb och ett substantiv, detta för att minska tolkningsgraden t.ex. skapa ordning. Funktionerna delas sedan in i en huvudfunktion, delfunktioner samt stödfunktioner (J. Eriksson, P2). Med hjälp av funktionsanalysen kan koncept tas fram genom att varje funktion analyseras och tilldelas en eller flera lösningar (J. Eriksson, P3). 3.3 Kravspecifikation Kravspecifikationen upprättas som ett avtal mellan kund och leverantör och ska innehålla de krav som finns på vad som ska levereras. Kravspecifikationen innehåller funktioner, kundkrav, marknadskrav, förutsättningar och pris/kostnad (J. Eriksson, P2). En väl genomförd kravspecifikation ger mindre utvecklingskostnader, kortare utvecklingstider samt ger ett bra underlag till framtida projekt. Kravspecifikationen ska se till att de fel som görs upptäcks i ett tidigt skede för att minska onödiga kostnader (J. Eriksson, P2). Det är viktigt att kraven är entydiga och inte i konflikt med varandra, helst ska kraven vara mätbara och det är viktigt att kunna skilja på krav och på önskemål. Den tekniska delen av kravspecifikationen fås genom att kundkraven omvandlas till mätbara enheter sedan specificeras målvärdet samt vilket acceptabelt värde som skall uppnås (Ulrich et. al.,28). 3.4 Idé och konceptgenerering Idé och konceptgenerering handlar om att ta fram ett koncept med rätt produktegenskaper utifrån QFD, funktionsanalys och kravspecifikation. Det bör ske systematiskt med olika metoder för konceptgenerering. En metod för konceptgenerering är brainstorming som innebär en storm av idéer som skrivs, klottras eller pratas fram inom en grupp. Ytterligare en metod är att utgå från funktionsanalysen och titta på varje funktion och hitta olika lösningar. Dessa kan sedan bakas ihop till större koncept (J. Eriksson, P3). Under denna fas gäller det att under kontrollerade former släppa lös kreativiteten. Målet med idé och konceptgenereringen är att få fram så många olika koncept som möjligt. Ju fler koncept desto större chans att få fram en bra produkt, får man fram 2 koncept borde åtminstone fem av dem vara bra (J. Eriksson, P3). 3.5 Konceptvärdering och konceptval I denna del av produktutvecklingsprocessen ska alla de koncept som tagits fram under idé och konceptgenereringen analyseras för att kunna sålla ut de koncept som bör gå vidare i processen. Detta görs genom tester mot QFD:n, funktionsanalysen och kravspecifikationen samt genom tester gentemot marknaden (J. Eriksson, P3). Denna process genererar i en eller ett fåtal produkter som bäst passar det ändamål som satts upp i kravspecifikationen. Ett annat verktyg för att utvärdera och välja koncept är att använda Pughs matris. I Pughs matris jämförs flera olika koncept mot varandra och gentemot kundkraven. I matrisen ges ett koncept referensvärdet noll och därefter viktas övriga koncept som bättre eller sämre än referenskonceptet genom att sätta värdet - 1, eller 1. Detta är en stor hjälp vid slutfaserna av gallringen då koncepten inte bara ställs mot kraven utan även mot varandra (J. Eriksson, P3). 3

8 3.6 FMEA FMEA, Failure Modes and Effect Analysis, är ett verktyg som används för att hitta felsätt och felorsaker i en produkt. Detta görs genom att en analys görs av varje detalj i en produkt. Varje detalj analyseras och ett värde sätts på frekvens, allvarlighetsgrad och upptäcktssannolikhet för att bedöma hur stor risken att ett fel uppstår. FMEA ett viktigt verktyg då det innebär att fel kan upptäckas innan produkten skickas till produktion. Hade det inte gjorts en felbedömning och produkten produceras blir kostnaderna många gånger högre än om fel upptäcks redan i konstruktionsfasen (A. Salonen, P4). 4 Empiri I detta avsnitt av rapporten presenteras den gjorda marknadsundersökningen, QFD:n, funktionsanalysen, kravspecifikationen, idé och konceptgenereringen, konceptvärderingen och konceptval samt FMEA:n. 4.1 Marknadsundersökning Marknadsundersökningen genomfördes genom att frågeformulär delades ut till en slumpad målgrupp. För att ta del av de frågeställningarna som använts se bilaga 1. Resultatet av undersökningen sammanställdes. Resultatet av frågeformuläret och kraven sattes ihop till en behovslista där kraven viktades se tabell 1. Det kompletta resultatet av undersökningen finns bifogad se bilaga 2. Utifrån sammanställningen synliggjordes de krav som de tillfrågade hade på upphängning av kläder. Viktningen skedde genom att analysera svaren och därmed få fram vad som var viktigast för målgruppen. Det är dessa krav som sedan satts in i QFD. Tabell 1 Behovslista med viktning, egen bearbetning. Marknadskrav Viktning Skrynkelfria 5 Platsbesparande 5 Funktionell 5 Överskådlighet 4 Stabilitet 4 Ordning och reda 4 Prisvärt 4 Estetiskt tilltalande 4 Ergonomisk 3 Enkelhet 3 Multianvändning 3 Anpassat material 2 Miljövänlig 2 4

9 4.2 QFD QFD:n är något som vi har återkommit till vid flera tillfällen under projektets gång. Till att börja med lades behoven från marknadsundersökningen in i QFD:n. När detta hade gjorts gick vi vidare i projektet med att göra en funktionsanalys samt en kravspecifikation, mer om hur dessa utfördes i kommande delar av rapporten. Resultatet från kravspecifikationen genererade i olika produktegenskaper. Dessa lades in i QFD:n och matchades med behoven från marknadsundersökningen. Sambandet mellan produktegenskaperna och marknadskraven tilldelades en sambandssiffra, mellan 1-3. Där det inte fanns något samband mellan produktegenskapen och marknadskraven tilldelades ingen sambandssiffra. Sambandssiffrorna genererar tillsammans med viktningsnumret en egenskapsvikt. Denna visar på vilken produktegenskap som är viktigast enligt marknadsundersökningen. De viktigaste funktionerna enligt QFD:n visade sig vara; antal funktioner, storlek, material och justerbarhet. Nedan visas hur QFD:n såg ut i detta skede av projektet. Bild 1 Påbörjad QFD Teknisk jämförelse Ideal förändringsriktning Produktegenskaper (Hur?) Fyll i styrkan på sambandet med siffra. Exempelvis 1, 2, 3. Marknadskrav (Vad?). Fyll i kravvikten enligt skalan 1-5 Viktning krav 1 Skrynkelfria Platsbesparande Funktionell Överskådlighet Stabilitet Ordning och reda Prisvärt Estetiskt tilltalande Ergonomisk Enkelhet Multianvädning Anpassat material Miljövänlig Koncept 1 Koncept 2 Koncept 3 Konkurrent 1 Konkurrent 2 Egenskapsvikt Målvärde, egenskaper Tåla vikt (g) Antal funktioner (st) Bred (mm) Längd (mm) Justerbarhet (st) Tid att hänga (sek) Material Färg Försäljningspris (kr) Livslängd (år) Höjd (mm) Konkurrentjämförelse Egen ny Egen gammal konkurrent 1 konkurrent 2 Fyll i hur väl egna och konkurrenters produkter uppfyller produktegenskaperna. Skala 1-5 konkurrent 3 Fyll i hur väl egna och konkurrenters produkter uppfyller kraven. Skala 1-5 5

10 När detta hade gjorts lämnades QFD:n för denna gång och projektprocessen gick vidare med att idé och konceptgenerera samt att konceptvärdera och göra ett konceptval. Läs om detta under punkterna; idé och konceptgenerering och konceptvärdering och konceptval. Konceptvärderingen och konceptvalet genererade i en rad olika koncept. Dessa delades in i tre olika kategorier utifrån olika upphängningssystem då gruppen ansåg att de inte kunde jämföras med varandra på ett en likvärdig nivå utifrån funktionen storlek som visats vara en av de viktigaste funktionerna enligt marknadsundersökningen. På grund av detta gjordes tre olika QFD:ar, en för galge, en för stång och en för krok. Se bilaga 3. För att färdigställa QFD: arna jämfördes koncepten med konkurrerande produkter. Dessa analyserades utifrån deras förmåga att tillgodose kundkraven. 4.3 Funktionsanalys Utifrån den marknadsundersökning som gjorts togs funktioner fram som tillfredsställer kundernas krav, detta för att underlätta vid konceptvärdering och konceptval. Dessa visas i en funktionslista där funktionerna delats in i huvudfunktion, delfunktioner samt stödfunktioner. Därefter har funktionerna viktats i kategorierna H huvudfunktion, N nödvändig och Ö önskvärd. Funktionsanalysen användes också för att konceptgenerera och var även till stor hjälp vid urvalet av slutliga koncept. Tabell 2 Funktionsanalys för klädupphängning, egen bearbetning. Funktion Huvudfunktion Bära kläder Delfunktion Skapa ordning Bespara utrymme Ge gott synintryck Tåla vikt Stödfunktion Motverka skrynkliga kläder Enkel användning Tillföra bekvämlighet Undvika smuts Uppfylla stabilitet Snabb användning Tillföra mångsidighet Uppfylla säkerhet Klass H N N N N Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö Ö 6

11 4.4 Kravspecifikation Kravspecifikationen består i stort av två avdelningar, dels marknadens krav på produkten men även vilka krav som gruppen ställer på sin slutgiltiga produkt. Som med QFD:n har gruppen valt att även här göra tre skilda kravspecifikationer - se bilaga 4. Dessutom har det gjorts en bedömning av hur marknaden ser ut, vilken marknad som är aktuell för dessa produkter, och vilka krav som kan ställas på vad produkten skall uppnå inom konkurrens och marknad Marknadskrav omsatta till produktkrav I denna del av projektet omvandlades de kundkrav som framkom i marknadsundersökningen till mätbara produktkrav. Dessa samspelar med kundkraven i QFD:n. En generell kravlista har utformats utan specifikationer på mått på egenskaperna hos produkterna. Då gruppen inte fann det möjligt att finna logiska krav för alla koncept i en och samma kravspecifikation gjordes, precis som i QFD:n, tre produktgrupper; en för galge, en för stång och en för krok. Nedan följer kravspecifikationen i tabellform utan mått på egenskaper för produkterna. Tabell 3 Kravlista, egen bearbetning. Krav. Nr. Behovs. Nr. Produktkrav Enhet 1 3,5,7,11,12 Tåla vikt g 2 1,2,3,4,5,6,7,8,9,1,11 Antal funktioner St. 3 1,2,3,4,5,7,8,9,11 Bredd mm 4 1,2,3,4,5,7,8,9,11 Längd mm 5 1,2,3,4,5,7,8,9,11 Höjd mm 6 2,3,4,5,7,9,11 Justerbarhet Subjektivt 7 9,1 Tid att hänga Sek/plagg 8 1,5,7,8,11,12,13 Material Subjektivt 9 8 Färg Subjektivt 1 7,13 Försäljningspris Kr 11 5,7,12,13 Livslängd År 7

12 Här nedan följer en beskrivning av de olika produktkraven i kravspecifikationen; 1. Tåla vikt - Produkten ska tåla en viktbelastning som motsvarar ett tyngre klädesplagg ex. tung ytterjacka. Mäts i gram, g. 2. Antal funktioner - Antalet funktioner som produkten uppfyller. Mäts i antal stycken, st. 3. Bredd - Produktens bredd. Mäts i millimeter, mm. 4. Längd - Produktens längd. Mäts i millimeter, mm. 5. Höjd - Produktens höjd. Mäts i millimeter, mm. 6. Justerbarhet - Produkten går att reglera i olika lägen och/eller funktioner anges i hur många sätt man kan reglera produkten på. 7. Tid att hänga - Den tiden det tar att använda produkten per klädesplagg. Anges i sekunder per plagg, sek/plagg. 8. Material - De material som produkten består av. 9. Färg - Produktens färg/färger. 1. Försäljningspris - Priset på produkten vid försäljning. Anges i svenska kronor, kr. 11. Livslängd - Produktens hållbarhet, mäts i år Övriga krav på produkten Här nedan följer dels en bedömning av marknaden men även en redogörelse för de krav som valts att ställas på produkten för att den ska kunna slå sig med andra produkter på marknaden. Produkten bör inom områdena konkurrenskraftighet, miljökrav och föreskrifter uppfylla vissa specifika krav. Då ett värde inte gått att få tag på har en uppskattning gjorts utifrån vad gruppen tror kan vara rimligt Marknadsbedömning För att få en klar bild av hur marknaden ser ut idag har en marknadsbedömning gjorts; Marknaden gruppen jobbar mot är upphängning av kläder inom Sverige Marknaden är stor och bred med många olika produktgrupper som varierar mycket i pris De observerade produkterna fyller idag ett dagligt behov hos allmänheten Konkurrenskraftighet Det råder idag stor konkurrens på den nuvarande marknaden. Konkurrenskraftigheten handlar om hur produkten ska slå sig mot konkurrerandeprodukter. Produkt ska: Uppfylla fler kundkrav än konkurrenterna Ha längre livslängd än många av konkurrenternas produkter Vara estetiskt tilltalande utan priset ökas nämnvärt Generera i en försäljning av ca 5 enheter per år 8

13 Miljökrav Miljön är något som är av vikt att ta hänsyn till vid tillverkning av produkter. För att på bästa sätt göra det anser gruppen att: Tillverkningsprocessen ska vara så miljövänlig som möjligt Vid val av material ska största möjliga hänsyn till miljön tas Produkten ska vara helt eller delvis återvinningsbar Ingen onödig paketering skall användas Paketeringen skall vara återvinningsbar Föreskrifter För att underlätta för kunden vid användning av produkten bör följande föreskrifter finnas: Återvinningsmarkeringar Bruksanvisning, vid behov Säkerhetsföreskrifter, vid behov Monteringsanvisning, vid behov 4.5 Idé och konceptgenerering Gruppen har genom att tillämpa olika metoder för konceptgenerering kommit fram till en rad olika koncept. Gruppen använde sig av metoder som brainstorming samt att utgå från funktionsanalysen. Genom att titta på varje funktion i funktionsanalysen och sedan ta fram lösningar till varje funktion genererades många lösningar som sedan sattes ihop till större koncept. Vi utformade totalt 17 olika koncept, se bilaga 5. 9

14 4.6 Konceptvärdering och konceptval Efter idé och konceptgenerering gjordes en konceptvärdering. Genom att undersöka hur väl de 17 koncepten stämde överens med kravspecifikationen och funktionsanalysen. 15 av koncepten hamnade då i papperskorgen och 2 återstod. Dessa jämfördes grundligare och sållades ner till 7 återstående koncept som testades mot konkurrenter och kundkrav i QFD samt testas gentemot varandra i Pughs matris. Bild 2 De 7 återstående koncepten Vidare försökte gruppen på ett objektivt sätt värdera de koncept som klarat sig så långt i urvalet. Koncepten testades mot konkurrenter och kundkrav i QFD:n samt gentemot varandra i Pughs matris se bilaga 6. Resultaten från Pughs matris och QFD:n visade inte samma resultat men genom att analyser vilka koncept som fått bra resultat i båda metoderna så kom gruppen fram till att koncept 2, 4 och 7 inte höll måttet och sållades bort. Efter en överläggning kring de fyra återstående koncepten fattades ett beslut om att slå ihop koncept 1 och 5 samt koncept 3 och 6 till två nya koncept, en galge och en klädstång. Dessa kan sedan sättas samman i ett klädupphängningssystem. 1

15 4.7 FMEA När gruppen gjort sitt konceptval utfördes en FMEA för att hitta svagheter i konstruktionen samt för att kunna rätta till dessa. De två nya koncepten: Galge och Stång analyserades i varsin FMEA, se bilaga 7. Resultatet av FMEA:n angående galgen visade att många av felkällorna berodde på överbelastning. För att motverka detta togs ett beslut om att utforma en rekommendation som tydligt talar om vilken vikt galgen tål. 5 Resultat Här presenteras resultatet för de produkter som tagits fram genom de metoder och processer för produktutveckling som studerats. Resultatet innefattar utformningen av de slutgiltiga koncepteten, materialval och tillverkningstekniker. Då gruppen visste att alla koncepten tog sig väl ut i både QFD och Pughs matris fanns inget behov av att göra fler undersökningar för att säkerställa att kraven på produkten möttes. I utformningen av produkterna var multianvändning, ordning och reda, platsbesparing samt estetik viktiga punkter för oss att ta hänsyn till. 5.1 Utformning av galge Den första produkten är en galge som kan hänga upp kavajer, skjortor och tröjor såväl som byxor, klänningar och kjolar. Galgen består i stort av två axlar, en fjädrande del och en stång med två nypor. De två axlarna ska kunna bära upp klädesplagg så som kavajer, skjortor, tröjor m.m. Den fjädrande delen ska kunna bära upp byxor eller kjolar. Stången med nypor är till för att kunna hänga upp kläder som annars är svåra att hänga ex. en axellös klänning. Denna utformning uppfyller alla de krav som enligt sambandsmatrisen i QFD:n var viktiga. Modeller och tillverkningsritningar finns i bilaga 8. Bild 3 - Galge 11

16 5.1.1 Materialval Efter diskussion och hänsyn till marknadskraven har gruppen kommit fram till att galgen bör tillverkas i trä, metall, elastiskt tyg och gummi. Den del som utsätts för störst belastning, d.v.s. kroken som galgen hängs upp med, bör vara i metall. De band som håller nyporna på plats bör vara i ett elastiskt tyg för att öka justerbarheten hos produkten. Nyporna i sin tur bör vara i metall för att öka hållbarheten. Fjädrarna bör tillverkas i metall och ha ett skyddande gummihölje. Resultatet av marknadsundersökningen blev att galgen bör utformas i trä Tillverkningsteknik Gruppen har kommit fram till att många olika tillverkningsmetoder krävs eftersom produkten består av så många olika delar med olika material. Kroken i metall bör sänksmidas då detta är kostnadseffektivt även i mindre serier som ett par tusen enheter per år (Johansson, 199). Träet kan man svarva eller fräsa för att få önskade former som är både rundade, platta och med många olika dimensioner (Hågeryd et. al.,22). Det som är svårt att hitta tillverkningsmetoder på är den fjädrande stången och nyporna. Problemet består dels i att gruppen inte har någon ingående kunskap kring dessa fjädrande mekanismer. Ett förslag är att dessa upphandlas som en komplett enhet. 5.2 Utformning av klädstången Klädstången består av en utdragbar stång samt förvaringsbehållare som erbjuder extra plats för förvaring av mindre plagg som t.ex. strumpor, smycken och annat. Att stången och behållarna är utdragbara bidrar till en ökad överskådlighet samt ett ökat utnyttjande av utrymmet, samt skapa mer ordning och reda. Bild 4 Stång 12

17 5.2.1 Material val Klädstångens olika delar tillverkas i trä, metall, och polyetenplast. De delar som skall utstå större belastningar bör vara i metall. Därför tillverkas de utdragbara delarna i metall, detsamma gäller stångens fästen i garderoben. Stången tillverkas i trä och förvaringsbehållarna är i polyetenplast för att inte addera för mycket vikt på stången då den kommer att belastas av galgar (N. Friedler, T3+M1, kompendium om plast) Tillverkningsteknik Stången bör tillverkas genom svarvning eller fräsning eftersom den är i trä. Fästena till stången bör bockas och stansas för att få önskad form (N. Friedler, T2). Förvaringsbehållarna är gjorda i plast och skulle därför kunna formsprutas. Då formsprutning är en relativt dyr metod och seriestorleken på produkten inte uppgår till mer än 5 enheter om året. En tillverkningsteknik som skulle kunna tillämpas är istället är formpressning, då verktygskostnaderna är låga och produktionshastigheten är medelmåttig (Hågeryd et. al.,22). 6 Diskussion och Analys I projektets start gjordes ett tidsschema där varje enskild del av projektet skrevs ner och fick en tidsangivelse, detta var nyttigt då det gav en bra överblick över hur mycket som skulle göras i projektet. Trots att tidsangivelserna inte alltid stämde så fanns det hela tiden en tydlig bild av projektets alla delar. Det som var svårt med tidsplanen var att då kunskaperna kring metoderna var näst intill obefintliga. Detta gjorde att det blev svårt att ange en tidsram för varje del. Trots att schemat var svårt, att både upprätta och följa, har gruppen fått större förståelse för hur lång tid varje process tar samt hur de olika metoderna överlappar varandra. En svårighet i projektet var att hålla sig till de metoder som skulle användas och inte ha för bråttom framåt. Det som var viktigt var att låta varje process ta den tid som behövdes för att få tydliga svar. I slutändan så lönar det sig att hålla sig till metoderna och fokusera på att låta de ta projektet framåt. Detta blev tydligt då gruppen blev tvungna att backa tillbaka efter en påbörjad konceptgenerering och gå tillbaka till tidigare moment. Ett hinder i användningen av metoderna var storleken på projektet. Då området klädupphängning täcker många olika produktgrupper blev gruppen tvungna att göra flera olika versioner av QFD:n och kravspecifikationen. Detta gjorde det något svårare att få entydiga svar ur dessa. I efterhand kanske det hade varit klokare att fokusera på en mindre del i projektet men samtidigt så ville gruppen inte begränsa sin konceptgenerering. Gruppen fann att alla metoderna som beskrivits i teorikapitlet var i allra högsta grad relevanta och viktiga för att forma projektet. Trots att det kändes som att vissa av metoderna var överflödiga under de tidigare delarna av projektet fann gruppen under de senare delarna av projektet att dessa var mycket viktiga och att alla metoderna på sitt sätt såg till att projektet rörde sig framåt. Under processen bollade gruppen mycket mellan QFD:n, funktionsanalysen och kravspecifikationen och dessa tre var de viktigaste verktygen för att få fram våra slutliga koncept. QFD:n gav gruppen en tydligare bild av marknadskravens och de tekniska kravens samband, och gav en tydlig bild av hur väl varje produkt uppfyllde dessa krav. Funktionsanalysen gav en klarare bild av vilka funktioner som vägde tyngst och vilka som var av mindre vikt. Kravspecifikationen gav en mer exakt bild av de 13

18 tekniska specifikationerna som skulle göra produkten lyckad och hur dessa skulle definieras med hjälp av marknadskraven. Pughs matris var delvis svår att greppa och även svår att genomföra då den ställer koncept mot varandra istället för mot marknadskraven. Dock så fann gruppen att resultaten ur Pughs matris gav en annan bild än resultaten av QFD:n och detta var till stor hjälp under den slutgiltiga konceptvärderingen och konceptvalet. FMEA:n hjälpte gruppen att inse vilka brister produkten hade och hur dessa skulle lösas på bästa sätt. Produkterna hade inga större fel och risker, men gruppen blev ändå upplysta om var de största felkällorna i produkterna fanns. De produkter som framkom under projektet representerar vad kunden vill ha. För att ta reda på om dessa produkter skulle kunna bli lyckade så tror gruppen att det krävs en marknadsundersökning där produkten utvärderas. Då produkterna består av många delar och tillverkningskostnaderna kan bli något höga så tror gruppen att produkterna är i första hand för privatpersonen. Gruppen har inte gjort någon uppföljande marknadsundersökning och genom detta inte kunnat se hur marknaden svarar mot de slutgiltiga produkterna. Detta gör att gruppen inte har någon ingående information kring hur produkterna står sig i konkurrensen. Då det inte heller finns något slutgiltigt försäljningspris försvårar detta situationen ännu mer med att uppskatta hur väl denna produkt skulle tas emot på marknaden. 7 Slutsats Det som framkommit i rapporten är att alla metoderna som beskrivits är högst relevanta för produktutvecklingsprocessen. Problemet i ett produktutvecklingsprojekt är planeringen av tiden, samt att uppskatta tidsåtgången för varje enskild metod. Det som är viktigt är att låta metoderna föra projektet framåt och inte skynda på processen då detta kan leda till oönskade problem. Det var viktigt för projekten att det fanns en flytande relation mellan flera av metoderna och att det fanns en tydlig bild av hur de var sammanbundna. Det som visade sig tydligt var att dessa metoder är till god hjälp både under små och stora projekt. Då det inte gjorts någon kundundersökning efter att de slutgiltiga koncepten formulerats om till produkter så är det svårt att säga vilket position slutprodukterna skulle få på marknaden. 14

19 8 Referenser/Källförteckning 8.1 Muntliga källor Eriksson, J Förelärning P Eriksson, J Föreläsning P Friedler, N Föreläsning T Salonen, A Föreläsning P Friedler, N Föreläsning T3+M Skriftliga källor Karl T. Ulrich och Steven D. Eppinger (28) Product design and development, fourth edition (international edition). The McGraw- Hill Companies inc, New York, USA. Johan Johansson (199) Konstruktörens val av produktionsmetoder, nära färdig form, första upplagan. Mekanförbundets förlag, Stockholm, Sverige. Lennart Hågeryd, Stefan Björklund och Matz Lenner (22) Modern Produktionsteknik del 1, andra upplagan. Liber AB, Stockholm, Sverige. 8.3 Elektroniska källor Kompendium om plast: Plast- kompendium.pdf Information inhämtad QFD tutorial: hoq- tutorial.swf Information inhämtad Filer och mallar som finns i kursmappen på; P:/Courses/K/KPP15/Course material/verktyg för produktutveckling P:/Courses/K/KPP15/Course material/om projektarbete 8.4 Tabeller Tabell 1 Marknadskrav med viktning, egen bearbetning Tabell 2 Funktionsanalys, egen bearbetning Tabell 3 Kravspecifikation, utan värden, egen bearbetning 8.5 Bilder Bild 1 Påbörjad QFD Bild 2 De 7 återstående koncepten Bild 3 - Galge Bild 4 Stång 15

20 Bilaga 1 - Marknadsundersökning Man eller Kvinna?.. Ålder.. Yrke 1.Vad använder du för upphängningssystem för dina kläder idag, såväl ytterplagg som vanliga kläder? 2. Vad tycker du är bra med det upphängningssystem som du använder dig av? Varför? 3. Vad tycker du är dåligt med det upphängningssystem som du använder dig av? Varför? 4. Vilka kläder hänger du upp? 5. Finns det kläder som du skulle vilja hänga upp men idag inte kan? 6. Varför kan du inte hänga upp dessa kläder? 7. Vad är viktigt för dig när du köper upphängning för dina kläder? 8. Vad föredrar du för material på ditt upphängningssystem och varför?

21 Bilaga 2 Marknadsundersökning sammanställning 1. Vad använder du för upphängningssystem för dina kläder idag, såväl ytterplagg som vanliga kläder? Trådbackar 3% Dörr krokar 1% Lådor 3% Förråd 1% Soffa 1% Golvet 1% Byglar 1% Hög 1% Garderob med galgar 2% Krokar i hallen 1% Galgar 41% Hyllor 7% Krok 28% 2. Vad tycker du är bra med det upphängningssystem som du använder dig av? Varför? Fräscht 3% Enhetligt 2% Håller upp kläderna 1% Smart 2% Inget bra 4% Överskådligt 14% Blir inte skrynkliga 26% Ordning o reda 2% Krokar går snabbt 4% Enkelt 21% Billigt 3%

22 3. Vad tycker du är bra med det upphängningssystem som du använder dig av? Varför? Fräscht 3% Enhetligt 2% Håller upp kläderna 1% Smart 2% Inget bra 4% Överskådligt 14% Blir inte skrynkliga 26% Ordning o reda 2% Krokar går snabbt 4% Enkelt 21% Billigt 3% 4. Vilka kläder hänger du upp? Undvika att bli skrynkligt 2% Halsduk 1% Slipsar 1% Kavaj 8% Byxor 12% Kjol 9% Tröjor 13% Klänning 13% T-shirts 6% Morgonrock 2% Ytterplagg 14% Koftor 6% Skjortor 13%

23 5. Finns det kläder som du skulle vilja hänga upp men idag inte kan? Kläder med bara en axel 5% Axelbandslösa 2% Klänningar och tröjor med hjälp band 4% Halsdukar 2% Slipsar 2% Träningskläder 2% Ja 7% Underkläder 2% Byxor 11% Kjolar 5% T-shirts 3% Hänga ALLA kläder 9% Nej 46% 6. Varför kan du inte hänga upp dessa kläder? Tidsbrist 2% Går men jobbigt 1% Ofräscht 2% Galgar som inte har nypor 2% Brist på galgar 2% Ingen bra lösning 7% Saknar en produkt 2% Halkar av 1% Inget svar 46% Platsbrist 26%

24 7. Vad är viktigt för dig när du köper upphängning för dina kläder? Liten plats 9% Praktiska 12% Hållbara 5% Att upphängningen går att snurra på 1% Olika galgar för olika kläder 8% Snygga 19% Rundade i kanten 4% Inte skrynkla/förstöra kläderna 3% Flera plagg på samma galge 3% Något nytt 1% Vet ej 1% Billiga 1% Enkla 1% Stabila 14% 8. Vad föredrar du för material på ditt upphängningssystem och varför? Galgar i stål med sammet 2% Krokar svart smide 1% Återvinningsbart material 3% Lätt smidigt tåligt 5% Mjukt och fluffigt 1% Spelar ingen roll 9% Gummi Aluminium 2% 2% Inget svar 2% Plast 26% Metall 6% Snygg 3% Material som gör att kläderna inte halkar av 5% Trä 33%

25 Uppfyllelsenivå Uppfyllelsenivå Viktning krav Tåla vikt (g) Antal funktioner (st) Bred (mm) Längd (mm) Justerbarhet (st) Tid att hänga (sek) Material Färg Försäljningspris (kr) Livslängd (år) Höjd (mm) Koncept 6 Koncept 3 konkurrent 1 konkurrent 2 Bilaga 3 QFD Ideal förändringsriktning Produktegenskaper (Hur?) Fyll i styrkan på sambandet med siffra. Exempelvis 1, 2, 3. QFD Galge Marknadskrav (Vad?). Fyll i kravvikten enligt skalan 1-5 Konkurrentjämförelse Skrynkelfria Platsbesparande Funktionell Överskådlighet Stabilitet Ordning och reda Prisvärt Estetiskt tilltalande Ergonomisk Enkelhet Multianvädning Anpassat material Miljövänlig Koncept Fyll i hur väl egna och konkurrenters Koncept produkter uppfyller Konkurrent produktegenskaperna Konkurrent Skala 1-5 Egenskapsvikt Acceptabelt värde Målvärde, egenskaper Fyll i hur väl egna och konkurrenters produkter uppfyller kraven. Skala 1-5 Konkurrentjämförelse marknad Kravpunkter Koncept 6 Koncept 3 konkurrent 1 konkurrent 2 Konkurrentjämförelse teknik Egenskaper Koncept 6 Koncept 3 Konkurrent 1 Konkurrent 2

26 Uppfyllelsenivå Uppfyllelsenivå Teknisk jämförelse Viktning krav Tåla vikt (g) Antal funktioner (st) Bred (mm) Längd (mm) Justerbarhet (st) Tid att hänga (sek) Material Färg Försäljningspris (kr) Livslängd (år) Höjd (mm) Koncept 2 Koncept 4 konkurrent 1 konkurrent 2 QFD Krok Ideal förändringsriktning Produktegenskaper (Hur?) Fyll i styrkan på sambandet med siffra. Exempelvis 1, 2, 3. Marknadskrav (Vad?). Fyll i kravvikten enligt skalan 1-5 Konkurrentjämförelse 1 Skrynkelfria Platsbesparande Funktionell Överskådlighet Stabilitet Ordning och reda Prisvärt Estetiskt tilltalande Ergonomisk Enkelhet Multianvädning Anpassat material Miljövänlig Koncept Fyll i hur väl egna och konkurrenters Koncept produkter uppfyller Konkurrent produktegenskaperna Konkurrent Skala Egenskapsvikt Acceptabelt värde Målvärde, egenskaper Fyll i hur väl egna och konkurrenters produkter uppfyller kraven. Skala 1-5 Konkurrentjämförelse marknad Kravpunkter Koncept 2 Koncept 4 konkurrent 1 konkurrent 2 Konkurrentjämförelse teknik Egenskaper Koncept 2 Koncept 4 Konkurrent 1 Konkurrent 2

27 Uppfyllelsenivå Uppfyllelsenivå Teknisk jämförelse Viktning krav Tåla vikt (g) Antal funktioner (st) Bred (mm) Längd (mm) Justerbarhet (st) Tid att hänga (sek) Material Färg Försäljningspris (kr) Livslängd (år) Höjd (mm) Koncept 1 Koncept 5 Koncept 7 konkurrent 1 konkurrent 2 QFD Stång Ideal förändringsriktning Produktegenskaper (Hur?) Fyll i styrkan på sambandet med siffra. Exempelvis 1, 2, 3. Marknadskrav (Vad?). Fyll i kravvikten enligt skalan 1-5 Konkurrentjämförelse 1 Skrynkelfria Platsbesparande Funktionell Överskådlighet Stabilitet Ordning och reda Prisvärt Estetiskt tilltalande Ergonomisk Enkelhet Multianvädning Anpassat material Miljövänlig Koncept Fyll i hur väl egna och konkurrenters produkter Koncept uppfyller Koncept produktegenskaperna. Konkurrent Skala 1-5 Konkurrent Egenskapsvikt Acceptabelt värde Målvärde, egenskaper Fyll i hur väl egna och konkurrenters produkter uppfyller kraven. Skala 1-5 Konkurrentjämförelse teknik Egenskaper Koncept 1 Koncept 5 Koncept 7 Konkurrent 1 Konkurrent 2 Konkurrentjämförelse marknad Kravpunkter Koncept 1 Koncept 5 Koncept 7 konkurrent 1 konkurrent 2

28 Bilaga 4 Kravspecifikation Kravspecifikation Krokar Krav. Nr. Behovs. Nr. Produktkrav Enhet Acceptabelt Mål värde värde 1 3,5,7,11,12 Tåla vikt g ,2,3,4,5,6,7,8,9,1,11 Antal funktioner st ,2,3,4,5,7,8,9,11 Bredd mm ,2,3,4,5,7,8,9,11 Längd mm ,2,3,4,5,7,8,9,11 Höjd mm ,3,4,5,7,9,11 Justerbarhet Subjektivt ,1 Tid att hänga Sek/plagg ,5,7,8,11,12,13 Material Subjektivt Metall Metall 9 8 Färg Subjektivt Tilltalande Tilltalande 1 7,13 Försäljningspris Kr ,7,12,13 Livslängd År 5 8 Kravspecifikation Galge Krav. Nr. Behovs. Nr. Produktkrav Enhet Acceptabelt Mål värde värde 1 3,5,7,11,12 Tåla vikt g ,2,3,4,5,6,7,8,9,1,11 Antal funktioner st ,2,3,4,5,7,8,9,11 Bredd mm ,2,3,4,5,7,8,9,11 Längd mm ,2,3,4,5,7,8,9,11 Höjd mm ,3,4,5,7,9,11 Justerbarhet Subjektivt ,1 Tid att hänga Sek/plagg ,5,7,8,11,12,13 Material Subjektivt Trä, plast Trä 9 8 Färg Subjektivt Tilltalande Tilltalande 1 7,13 Försäljningspris Kr ,7,12,13 Livslängd År 5 8 Kravspecifikation Stänger Krav. Nr. Behovs. Nr. Produktkrav Enhet Acceptabelt Mål värde värde 1 3,5,7,11,12 Tåla vikt g ,2,3,4,5,6,7,8,9,1,11 Antal funktioner st ,2,3,4,5,7,8,9,11 Bredd mm ,2,3,4,5,7,8,9,11 Längd mm ,2,3,4,5,7,8,9,11 Höjd mm ,3,4,5,7,9,11 Justerbarhet Subjektivt ,1 Tid att hänga Sek/plagg ,5,7,8,11,12,13 Material Subjektivt Metall Metall 9 8 Färg Subjektivt Tilltalande Tilltalande 1 7,13 Försäljningspris Kr ,7,12,13 Livslängd År 5 8

29 Bilaga 6 - Pughs matris KONCEPTVÄRDERING Projekt Upprättad av Datum Klädupphängning Grupp 2 Revision Dokumentnamn Krav- Koncept Krav vikt Ref Bära Kläder 3 Skapa ordning Bespara utrymme Ge gott synintryck Tåla vikt Motverka skrynkliga kläder Enkel användning Tillföra bekvämlighet Undvika smuts 1 Uppfylla stabilitet Snabb användning Tillföra mångsidighet Uppfylla säkerhet 1 Antal Antal Summa Viktad summa

30 Bilaga 7 FMEA av valda koncept SYSTEM FMEA: Galge No Funktion/ Komponent Felsätt Felorsak Feleffekt Riskanalys Rekommenderad åtgärd Ansvar Vidtagen åtgärd Ny riskanalys Frekv Allv Uppt RPN Frekv Allv Uppt RPN 1 Krok Lossnar överbelastning förlorad upphängningförmåga Rekommendation i bruksanvisning 2 Krok ändrar form överbelastning förlorad upphängningförmåga Rekommendation i bruksanvisning 3 Krok ändrar form slag/stöt förlorad upphängningförmåga ingen åtgärd 4 Krok slutar snurra smuts begränsadrörlighet ingen åtgärd 5 Krok slutar snurra slag/stöt begränsadrörlighet ingen åtgärd 6 stång för nypor bryts överbelastning delvis förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 7 stång för nypor lossnar överbelastning delvis förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 8 stång för nypor snurrar fästmaterial släpper minskad stabilitet ingen åtgärd 9 fjäderstång brytas överbelastning delvis förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 1 fjäderstång Lossnar överbelastning delvis förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 11 fjäderstång Lossnar fästmaterial släpper delvis förlorad funktion ingen åtgärd 12 Fjäder fastna fjäder sönder delvis förlorad funktion ingen åtgärd 13 Fjäder fastna smuts delvis förlorad funktion ingen åtgärd 14 Nyporna slutar nypa fjäder sönder delvis förlorad funktion ingen åtgärd 15 Nyporna slutar nypa överbelastning delvis förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 16 Nyporna Lossnar överbelastning delvis förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 17 Nypband går av överbelastning delvis förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 18 nypband uttöjt överbelastning delvis förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 19 2 Kommentarer: Kriteria för bedömning av felintensitet Kriteria för bedömning av allvarlighetsgrad Kriteria för bedömning av upptäckssannolikhet Frekvens Värdering Värdering Värdering Osannolikt att fel kan uppträda <1/1 1 Ingen olycksrisk eller inverkan på produkten 1 Fel som alltid uppmärksammas 1 Mycket liten sannolikhet för fel <1/1 2-3 Ingen olycksrisk eller inverkan på produkten men intakt funktion 2-3 Normal sannolikhet för upptäckt 2-4 Låg sannolikhet för fel <1/1 4-5 Mycket liten olycksrisk eller risk för störd funktion 4-6 Viss sannolikhet för upptäckt 5-7 Viss sannolikhet för fel <1/1 6-7 Olycksrisk under speciella omständigheter eller utebliven funktion 7-9 Liten sannolikhet för upptäckt 8-9 Hög sannolikhet för fel <1/1 8-9 Allvarligt risk för personskada 1 Osannolikt att fel upptäcks 1 Mycket hög sannolikhet för fel <1/1 1

31 SYSTEM FMEA: Stång No Funktion/ Komponent Felsätt Felorsak Feleffekt Riskanalys Rekommenderad åtgärd Ansvar Vidtagen åtgärd Ny riskanalys Frekv Allv Uppt RPN Frekv Allv Uppt RPN 1 stång bryts överbelastning förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 2 stång lossnar överbelastning förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 3 stång lossnar slitage förlorad funktion ingen åtgärd 4 fästen lossna överbelastning förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 5 skena fastna smuts delvis förlorad funktion ingen åtgärd 6 förvaringsfack lostnar överbelastning delvis förlorad funktion Rekommendation i bruksanvisning 7 förvaringsfack spricka slitage delvis förlorad funktion ingen åtgärd Kommentarer: Kriteria för bedömning av felintensitet Kriteria för bedömning av allvarlighetsgrad Kriteria för bedömning av upptäckssannolikhet Frekvens Värdering Värdering Värdering Osannolikt att fel kan uppträda <1/1 1 Ingen olycksrisk eller inverkan på produkten 1 Fel som alltid uppmärksammas 1 Mycket liten sannolikhet för fel <1/1 2-3 Ingen olycksrisk eller inverkan på produkten men intakt funktion 2-3 Normal sannolikhet för upptäckt 2-4 Låg sannolikhet för fel <1/1 4-5 Mycket liten olycksrisk eller risk för störd funktion 4-6 Viss sannolikhet för upptäckt 5-7 Viss sannolikhet för fel <1/1 6-7 Olycksrisk under speciella omständigheter eller utebliven funktion 7-9 Liten sannolikhet för upptäckt 8-9 Hög sannolikhet för fel <1/1 8-9 Allvarligt risk för personskada 1 Osannolikt att fel upptäcks 1 Mycket hög sannolikhet för fel <1/1 1

32 Bilaga 9 Gruppkontrakt Produktutveckling 1, HT 11- KPP15 Handledare: Niklas Friedler Gruppkontrakt för Grupp 2 Medlemmar: Julia Lundberg, Karolina Danestig, Maria Plahn, Joakim Lill-Smeds, Fredrik Högman. Gruppen har bestämt sig för att vara demokratisk och tillämpa röstning vid beslutfattande kring projektet. Där resultatet inte har någon personlig grund. Vid sen ankomst till möten/träffar så ska personen i fråga meddela detta till gruppen snarast. Vid längre sjukdom tas ett beslut i det enskilda fallet tillsammans med vår handledare. Med hjälp av en facebook grupp har vi kontakt angående uppgifter som berör projektet. Har man inte gjort det man ska inom utsatt tid så ska detta meddelas snarts och rättas till direkt. Målet är att detta inte ska förekomma inom gruppen. Stöter man på problem så hoppa över och prata med gruppen så fort som möjligt. Arbetsfördelning Projektledare: Fredrik Högman Har i uppgift att ha överblick över projektet samt sköta kontakten med handledare via mail. Se till att tidsplanen följs så gott det går. Sekreterare: Karolina Danestig Sköta dokumentation av möten och beslut. Rapportansvarig: Maria Plahn Upplägget av rapporten och rapportdesignen. Arbetstider Möten ska ske minst två gånger per vecka där alla i gruppen närvara. Kontakt via facebook, mail och telefon. Mötena planeras in veckovis varje fredag. En rast på 15 min under ett 3 timmars (pass; 9-12 eller 13-16). Härmed intygar vi att följa detta kontrakt Julia Lundberg Karolina Danestig Maria Plahn Joakim Lill-Smeds Fredrik Högman

33 Bilaga 1 - Tidsschema med revidering PROJEKTPLAN Projektnamn Beteckningar Datum Identitet Planerat Utfall Revision Upphängning av kläder aktivitet Upprättad av hållpunkt P Q Grupp 2 Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Not Aktiviteter Mån Tis Ons Tors Fre Mån Tis Ons Tors Fre Mån Tis Ons Tors Fre Mån Tis Ons Tors Fre Mån Tis Ansvarig Alla Kravspecifikation Funktionsanalys QFD Alla Idé & konceptgenering Produkt beslut FMEA Konstruktion Ritning/CAD modell Rapport Avslutning Fredrik Maria Alla Resurser planerat Timmar totalt i gruppen Mantimmar Not utfall Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 Mån Tis Ons Tors Fre Mån Tis Ons Tors Fre Mån Tis Ons Tors Fre Mån Tis Ons Tors Fre Mån Tis per uppgift Kravspecifikation Funktionsanalys QFD Idé & konceptgenering Produkt beslut FMEA Konstruktion Ritning/CAD modell Rapport Avslutning 2 2 Summa mantid plan Utfall ackum. plan utfall

34

35 Bilaga 11 Mötesprotokoll kl alla närvarande Gruppmöte Läser upp brev från handledare Niklas och bestämmer att vi ska öva på QFD och börja med funktionsanalysen. Skriver frågor om QFD till Niklas och förbereder inför handledarmötet. Börjar med frågor att ställa till kunder kl alla närvarande Handledningsmöte Tidsplan: Ska ses over och göras mer tydlig och detaljerad. QFD: Vi fick hjälp att förstå QFD:n. Frågor till undersökningen: Ska inte vara några ja och nej-frågor kl alla närvarande Gruppmöte Frågor till undersökningen diskuteras och formuleras och skickas till handledare för att godkännas. Bestämmer nästa möte kl alla närvarande Gruppmöte Denna vecka ska vi ha gjort klart: Tidsplanering Frågor Denna vecka ska vi ha börjat på: Funktionsanalys QFD Kravspecifikation Vi skrev frågor till butiker och Karolina, Jocke och Fredrik går ut och frågar anställda i butiker, men får inget bra resultat då många butiksanställda inte får svara på frågor och många anser att det inte finns några problem med klädupphängningen i butiken. Under tiden som Karolina, Jocke och Fredrik ställer frågor till butiksanställda så arbetar Maria och Julia med att få klart tidsplanen. Vi samlades igen och: Kommer fram till att vi ska fokusera på upphängning av kläder. Skriver frågor om upphängning av kläder till undersökning. Frågorna skickas till Niklas. Tidsplaneringen godkänns.