FinCC. Finnish Care Classification. Finländsk klassifikation av vårdbehov (SHTaL) version 2.01
|
|
- Johanna Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FinCC Finnish Care Classification Finländsk klassifikation av vårdbehov (SHTaL) version 2.01 svensk översättning ; vidareutvecklat av fi svensk arbetsgrupp; slutversion
2 5000 Aktivitet 5001 Aktivitetsförändring Ändringar i aktiviteten samt i sömnoch vakenhetstillståndet 5021 Utsöndring matsmältning, urinfunktioner, blödning och annan sekretion 5012 Sömnstörningar Förändring i sömnkvaliteten eller - kvantiteten 5022 Störningar i samband med avföring 5031 Störningar i samband med urinering 5043 Blödning 5044 Annan störning i samband med utsöndring 5002 Försvagad aktivitet 5004 Brist på sysselsättning 5006 Hyperaktivitet 5007 För lite motion 5008 Trötthet 5009 Dålig ansträngningstolerans 5010 Begränsad rörlighet 5011 Svag muskelstyrka 5013 För mycket sömn 5014 Sömnbrist 5015 Sömnlöshet 5016 Förändrad dygnsrytm 5017 Insomningssvårigheter 5018 Sömnapné 5019 Avbruten sömn 5023 Avföringsinkontinens 5024 Förstoppning 5025 Diarré 5026 Tarmobstruktion 5028 Avföringsproblem 5029 Gasbesvär 5030 Annan störning i samband med avföring 5032 Urininkontinens 5033 Residualurin 5034 Urinretention 5035 Urinträngningar 5037 Minskad urinutsöndring 5038 Urineringsproblem 5039 Ökad urinutsöndring 5040 Blod i urinen 5041 Annan urineringsstörning 5045 Svettning
3 utsöndring 5059 Förmåga att klara sig Individens och familjens förmåga att hantera problem eller anpassa sig till dem samt sköta förpliktelser och uppgifter 5080 Vätskebalans vätskemängden i kroppen 5090 Hälsobeteende främjande av hälsan 5060 Nedsatt förmåga hos patienten att klara sig 5072 Nedsatt förmåga hos familjen att klara sig 5074 Behov av stöd för att klara sig 5075 Behov av psykiskt stöd 5084 Vätskebrist 5087 Ökad vätskevolym 5108 Levnadsvanor som hotar hälsan 5046 Halsbränna 5047 Illamående 5048 Kräkning 5049 Salivutsöndring 5050 Nässekret 5051 Öronsekret 5052 Ögonsekret 5053 Annat sekret från mag-tarmkanalen 5054 Vaginal/genitalt sekret 5055 Dränsekret 5056 Mjölkutsöndring 5057 Sköljsekret 5058 Fostervatten 5063 Nedsatt förmåga att fatta beslut 5064 Förändrad koncentrationsförmåga 5065 Initiativlöshet 5066 Inlärningssvårighet 5067 Ändrad anpassningsförmåga 5068 Minnesstörning 5076 Dödsångest 5077 Sorg 5078 Andlig nöd 5079 Skuldkänsla 5085 Uttorkning 5086 Törst 5088 Svullnad 5089 Lungödem 5109 Rökning 5110 Rusmedelsanvändning 5111 Läkemedelsmissbruk 5112 Annat beroende 5113 Ohälsosam diet
4 5114 Brist på motion 5115 Avsaknad av vårdengagemang 5116 Sjukdomsförnekelse 5117 Avsaknad av sjukdomsinsikt 5118 Behov av att bevara hälsan 5120 Anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster behovet av experttjänster och provtagning under servicebesök 5127 Läkemedelsbehandling läkemedelsanvändning och genomförande av läkemedelsbehandling 5119 Svårighet att fatta beslut om vård eller behandling 5121 Behov av experttjänster 5124 Behov av information om patientens rättigheter 5125 Behov av information om provtagning 5126 Behov av information om undersökning/ingrepp 5128 Risker i samband med läkemedelsanvändning 5139 Faktorer som hänför sig till genomförande av läkemedelsbehandling 5144 Behov av information om läkemedelsbehandling Otillräcklig kunskap om medicinering och dess genomförande 5129 Parallellanvändning av flera läkemedel 5130 Olämplig medicinering 5131 Läkemedelsmissbruk 5132 Läkemedelsberoende 5133 Blandbruk av läkemedel 5134 Intoxikationsrisk 5135 Läkemedelsallergi 5136 Motstånd mot läkemedelsbehandling 5137 Läkemedelsbiverkningar 5138 Läkemedelsinteraktioner 5140 Behov av hjälp vid intagning av läkemedel 5141 Behov av hjälp vid distribuering av läkemedel 5142 Medicinering som kräver särskild uppföljning 5143 Avvikande administreringssätt
5 5145 Nutrition 5146 Förändrad nutrition Variation i intag av föda eller säkrande av näring och näringsämnen näringsämnen 5188 Andning lungfunktionen 5204 Cirkulation cirkulationen i de olika organen 5161 Behov av specialdiet Individuellt näringsintag 5167 Näringsbehov hos nyfödda och dibarn 5170 Ökat näringssbehov 5171 Minskat näringsbehov 5172 Behov av kunskap om näring 5195 Nedsatt andningsfunktion Situation orsakad av syrebrist eller nedsatt ventilation 5201 Aspirationsrisk 5202 Slemmighet 5203 Behov av information om andning 5205 Cirkulationsstörning 5208 Förändrad kroppstemperatur 5211 Förändrad medvetandegrad 5147 För lite näring 5148 Aptitlöshet 5149 För mycket näring 5152 Sväljningsproblem 5153 Ätstörning 5154 Absorptionsstörning 5155 Ensidig diet 5156 Ätsvårigheter 5157 Oförmåga att inta föda via munnen 5158 Fasta 5159 Hunger 5160 Undernäring 5162 Behov av tilläggsnäring 5163 Behov av begränsad nutrition 5164 Matallergi 5165 Diet 5168 Amningsstörning 5169 Svårighet att suga 5196 Andnöd 5197 Hyperventilation 5198 Hosta 5199 Täppt andning 5200 Förändrad andningsfrekvens 5206 Blodtrycksförändring 5207 Hjärtarytmi 5209 Undertemperatur 5210 För hög temperatur 5212 Lindrigt nedsatt medvetandegrad
6 5213 Gravt nedsatt medvetandegrad 5214 Neurologiska förändringar 5215 Behov av information om cirkulation 5216 Ämnesomsättning det endokrina systemet och immunsystemet 5224 Umgänge enskildhet och samvaro med andra 5236 Säkerhet Riskfaktorer orsakade av sjukdom eller vårdmiljö 5127 Hormonella förändringar 5218 Störning i ämnesomsättningen 5221 Immunologiska förändringar 5225 Kommunikationsproblem 5231 Behov av närhet 5232 Behov av enskildhet 5233 Social isolering 5235 Förändrat sexuellt beteende 5248 Risk för olycksfall 5253 Känsla av otrygghet 5254 Bärare av smittosam sjukdom 5255 Risk för att skada annan person 5219 Förändring i blodsockret 5220 Gulhet hos nyfödd 5222 Nedsatt immunförsvar 5223 Behov av skyddsisolering 5227 Talsvårigheter 5228 Utländska språk som modersmål 5229 Kognitiv störning 5230 Svårigheter att bli förstådd 5249 Fallrisk 5250 Skada orsakad av lägesbehandling 5251 Risk att ramla omkull 5252 Rymningstendens 5256 Dagliga funktioner Delfaktorer som påverkar möjligheten att vara självständig 5263 Behov av hjälp i samband med tvättning och hygien 5264 Behov av hjälp med på- och avklädning 5265 Behov av hjälp i samband med måltid 5266 Behov av hjälp vid förflyttning 5267 Behov av hjälp vid toalettbesök
7 5268 Behov av hjälpmedel Hjälpmedel för ersättande av nedsatt funktionsförmåga hjälpmedel vid nedsatt funktionsförmåga 5269 Psykisk balans uppnående av psykisk balans 5297 Sinnesfunktioner sinnesfunktionerna 5279 Förändrad självbild Svårighet att acceptera och gestalta sig själv 5282 Ångest Oklar, odefinierbar negativ känsla 5283 Rädsla 5284 Förändrad sinnesstämning Variation mellan låg och hög sinnesstämning 5288 Nedstämdhet 5289 Hallucinationer 5290 Beteendeförändring Beteende som stör en själv/andra 5296 Personlighetsförändring Personlighetsförändring som är störande för en själv/andra 5305 Förändring i hörselsinnet 5306 Förändring i smaksinnet 5307 Förändring i luktsinnet 5308 Förändring i synsinnet 5309 Förändring i känselsinnet 5310 Förändring i balanssinnet 5311 Impulskänslighet 5312 Behov av information om sinnesfunktioner 5280 Förändrad kroppsuppfattning 5281 Störning i självkänslan 5285 Eufori 5286 Mani 5287 Apati 5291 Aggressivitet 5292 Våldsamhet 5293 Självdestruktivitet 5294 Upprepat tvångsmässigt beteende 5295 Rastlöshet
8 5313 Akut smärta 5324 Vävnadsintegritet slemoch hornhinnornas samt hudens och de subkutana vävnadernas tillstånd 5354 Fortsatt vård vårdkontinuitet, avslutad vård eller byte av vårdplats 5319 Kronisk smärta 5325 Förändringar i huden Störning i hudens tillstånd Hudförändringar 5333 Slemhinneförändringar Störning i slemhinnornas tillstånd 5341 Akuta sår 5347 Kroniska sår 5353 Behov av information om vävnadsstatus 5356 Behov av vårdkontinuitet 5314 Bröstsmärta 5315 Huvudvärk 5316 Inflammationssmärta 5317 Smärta i samband med ingrepp 5318 Traumasmärta 5320 Smärta i samband med vävnadsskada 5321 Neuropatisk smärta 5322 Idiopatisk smärta 5323 Cancersmärta 5326 Hudskada 5327 Risk för hudskada 5328 Risk för vävnadsskada i huden 5331 Vävnadsskada i huden 5332 Exem/utslag 5334 Slemhinneförändringar i genitalområdet 5335 Slemhinneförändringar i munnen 5336 Slemhinneförändringar i näsan 5337 Slemhinneförändringar i svalget 5338 Slemhinneförändringar i ögat 5339 Slemhinneförändringar i ändtarmen 5342 Kirurgiskt sår 5343 Traumatiskt sår 5344 Brännskada 5345 Hudtransplantat 5346 Hudtagningsställe 5348 Diabetessår 5349 Bensår 5350 Trycksår 5351 Infekterat kirurgiskt- eller traumasår 5352 Störning i sårläkning 5357 Vården forsätter hemma/ingen avtalad kontroll 5358 Vården fortsätter inom primärvården
9 byte av vårdplats 5359 Vården fortsätter inom specialsjukvården 5360 Behov av instruktioner för fortsatt vård 5361 Avslutande av vården 5362 Livscykel 5363 Reproduktion 5364 Risk för graviditet olika 5365 Graviditet livsskeden 5366 Infertilitet 5367 Fertilitetsreglering 5368 Ärftlighet 5369 Graviditet 5370 Risk under graviditet 5377 Förlossning 5380 Lyckad amning 5381 Tillväxt och utveckling enligt ålder 5371 Risk för missfall 5372 Risk för förtidsbörd 5373 Risk för förlossningskomplikation 5374 Risk efter förlossningen 5375 Risk för spontan igångsättning av förlossning 5376 Annan risk under graviditeten 5378 Spontan igångsättning av förlossning 5379 Barnsängsperiod
Finländsk klassifikation av funktioner inom vårdarbetet SHToL version 3.0
Finländsk klassifikation av funktioner inom vårdarbetet SHToL version 3.0 1000 Aktivitet 1001 Aktivitetsuppföljning Ändringar i aktiviteten 1002 Aktivitetsfrämjande verksamhet samt i sömn- och vakenhetstillståndet
Läs merFinCC. Finnish Care Classification
FinCC Finnish Care Classification Finländsk klassifikation av funktioner inom vårdarbetet SHToL version 2.01 svensk översättning 15.4.2010/genomgått och förbättrad av fi.svensk arbetsgrupp i augusti, slutversion
Läs merFinländsk klassifikation av vårdbehov (SHTaL) version 3.0
Finländsk klassifikation av vårdbehov (SHTaL) version 3.0 5000 Aktivitet 5001 Aktivitetsförändring 5002 Försvagad aktivitet Ändringar i aktiviteten samt i 5004 Brist på sysselsättning sömn- och 5006 Hyperaktivitet
Läs merSemifinaluppgifter i grenen för närvårdare 2014
Uppgift B Vårdbehov med motivering enligt den finländska klassifikationen av vårdbehov (Läroplansgrunder) Del 2 tillsammans 20 poäng Marikas behov av vård Motiveringen av Marikas vårdbehov Aktivitet Utsöndring
Läs merUnderlivsflytning (hos ej gravid kvinna) (114) Underlivsflytning (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Underlivsklåda (hos ej gravid kvinna) (116)
Register Abortönskan (108) Aggressivitet (176) Akut sveda/urinträngningar (hos ej gravid kvinna) (116) Akut sveda/urinträngningar (vid säker/misstänkt graviditet) (106) Allergisk snuva (132) Allergiska
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merBensårpatienten i vårdkedjan Nutrition
Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition
Läs merCentralstimulantiapåverkan
Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merBipacksedeln: Information till användaren. Ontbort 200 mg tabletter ibuprofen
Bipacksedeln: Information till användaren Ontbort 200 mg tabletter ibuprofen Läs bipacksedeln noggrant innan du börjar använda läkemedlet eftersom den innehåller viktig information. Använd läkemedlet exakt
Läs merZopiclone Orion. Datum: , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Zopiclone Orion Datum: 16.11.2016, Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Sömnlöshet är en vanlig
Läs merSmärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
Läs merNyckelord VIPS / NANDA
Nyckelord VIPS / NANDA Ingår i: MeSH Aktivitet? Aktivitetsintolerans Allergisk reaktion på latex Amning Andlig frustration Andligt välbefinnande Andligt/Kulturellt? Andning/Cirkulation Andningsmönster
Läs merVersion 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)
PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merRutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård
Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård VID AKUT SITUATION RING 112 Kontakta alltid ansvarig arbetsterapeut och/eller fysioterapeut när det gäller rehabilitering
Läs merAddisons sjukdom 51 MEDICIN. Barnmisshandel vägledning 199. Allergi 43 143 MEDICIN. Balanssvårigheter 111. Andningsbesvär 4 104 ANDNING
Addisons sjukdom 51 MEDICIN Allergi 43 143 MEDICIN Andningsbesvär 4 104 ANDNING Andnöd 4 104 ANDNING Andningsuppehåll 104 Andningsstillestånd VP VP Anemi 48 148 MEDICIN Apné 104 Ascites 8 108 KIRURGI Barnmisshandel
Läs merUpplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)
PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merAnalys av tänkbara orsaker till BPSD
Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två
Läs merKONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET
KONTINUERLIG BEDÖMNING DAGAR TILL NÅGON VECKA KVAR I LIVET Datum: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser VAL AV BEDÖMNINGSINSTRUMENT ABBEY PAIN SCALE ESAS FLACC IPOS VAS NRS ANNAT
Läs merDuphalac Fruit 667 mg/ml , Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Duphalac Fruit 667 mg/ml 11.2.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Förstoppning (oregelbunden
Läs merAMGEVITA (adalimumab)
AMGEVITA (adalimumab) Patientkort Detta kort innehåller viktig säkerhetsinformation om AMGEVITA. Du ska: Visa kortet för läkare eller övrig hälso- och sjukvårdspersonal du träffar, för att de ska få veta
Läs merBilaga III. Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation
Bilaga III Ändringar till berörda avsnitt i produktinformation Observera: Dessa ändringar till berörda avsnitt i produktresumé och bipacksedel är resultatet av hänskjutningsförfarandet. Produktinformationen
Läs merMarie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant. Svårt att svälja
Marie Bengtsson-Lindberg Fanny Silfwerbrand Ylva Dernbrant Svårt att svälja Svårt att svälja! Ur ett läkar-, logoped- och dietistperspektiv Vi vill belysa hur man kan upptäcka och utreda dysfagi samt hur
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Läs merPramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter
Läs merNär kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?
När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merAnvisning för den som använder Xarelto
Anvisning för den som använder Xarelto 2 Anvisning för den som använder Xarelto Din läkare har ordinerat läkemedelspreparatet Xarelto. Efter ledprotesoperationer är risken för ventrombos, dvs. blodpropp,
Läs merInformation om de vanligaste drogerna
Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merCentrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar
Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merAMGEVITA (adalimumab)
AMGEVITA (adalimumab) Patientkort Detta kort innehåller viktig säkerhetsinformation om AMGEVITA. Du ska: Visa kortet för läkare eller övrig hälso- och sjukvårdspersonal du träffar, för att de ska få veta
Läs merSömn och stress. www.somnhjalpen.se
Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt
Läs merDin vägledning för. Information till patienter
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merBipacksedeln: Information till patienten. Desmopressin Ferring 0,1 mg tabletter Desmopressin Ferring 0,2 mg tabletter desmopressinactetat
Bipacksedeln: Information till patienten Desmopressin Ferring 0,1 mg tabletter Desmopressin Ferring 0,2 mg tabletter desmopressinactetat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merBehandlingsguide Information till patienten
Behandlingsguide Information till patienten Viktig säkerhetsinformation för att minimera risken för immunrelaterade biverkningar Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra
Läs merPresentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken
Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ
Läs merNeuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1
Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merEtt riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs merZestril och dess påverkan ur ett. TCM synsätt.
Zestril och dess påverkan ur ett TCM synsätt www.akupunkturakademin.se Skandinaviska Akupunkturakademin Kiropraktorhögskolan C-Uppsats Slutarbete 2015-04-14 2016-08-19 Pitches, Alexander lighnen@hotmail.com
Läs merMognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information
Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till första tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende
Läs merwww.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken
www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret
Läs merPSYKISK HÄLSA INRIKTNING ÄLDRE PERSONER. Katarina Johansson Marit Raninen Lundin
PSYKISK HÄLSA INRIKTNING ÄLDRE PERSONER Katarina Johansson Marit Raninen Lundin Hälsa för äldre Leder och muskler blir stelare Muskelmassan minskar, andelen fett ökar Urinblåsans funktion påverkas Synen
Läs merTill åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem
Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från
Läs merBehandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare
Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att
Läs merPregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en
Läs merDin vägledning för. Information till patienter
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merHär redovisas en kort sammanfattning och bedömning av besöket. Presentation av om:
CHECKLISTA för uppföljning av demenssjukdom i primärvården Personuppgifter Remitterande vårdgivare Kontaktorsak Namn: Personnummer: Namn på läkare: Uppföljning av demenssjukdom. Samtycke till sammanhållen
Läs merToctino (alitretinoin)
PATIENTINFORMATIONSBROSCHYR Toctino (alitretinoin) Graviditetsförebyggande program TOC-FI-002-051208-D Om denna broschyr Denna broschyr innehåller viktig information rörande din behandling med Toctino
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Minirin 4 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning. desmopressinacetat
Bipacksedel: Information till användaren Minirin 4 mikrogram/ml injektionsvätska, lösning desmopressinacetat Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information
Läs merDin vägledning för KEYTRUDA
Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs merRationell läkemedelsbehandling till äldre
Rationell läkemedelsbehandling till äldre Sara Modig Distriktsläkare, Med.Dr. Terapigrupp Äldre och läkemedel Äldregeneral för Läkemedel är normalt bra och välstuderade produkter med effekt på dödlighet,
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Lioresal 10 mg tabletter Lioresal 25 mg tabletter baklofen
Bipacksedel: Information till användaren Lioresal 10 mg tabletter Lioresal 25 mg tabletter baklofen Läs noga igenom denna bipacksedel innan du eller ditt barn börjar ta detta läkemedel. Den innehåller
Läs merBipacksedeln: Information till patienten. Desmopressin Ferring 240 mikrogram frystorkade tabletter. desmopressin
Bipacksedeln: Information till patienten Desmopressin Ferring 60 mikrogram frystorkade tabletter Desmopressin Ferring 120 mikrogram frystorkade tabletter Desmopressin Ferring 240 mikrogram frystorkade
Läs merOmvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs merNINLARO 2,3 mg, 3 mg, 4 mg, hårda kapslar (ixazomib) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN v1.0
NINLARO 2,3 mg, 3 mg, 4 mg, hårda kapslar (ixazomib) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 16.9.2016 v1.0 VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merPARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET
PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Förståndshandikappad b117 Intellektuella funktioner Lindrigt utvecklingsstörd b117 Intellektuella funktioner Intellektuell nersättning/svaghet
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Pepcid 10 mg filmdragerade tabletter. famotidin
Bipacksedel: Information till användaren Pepcid 10 mg filmdragerade tabletter famotidin Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Ta alltid detta läkemedel exakt
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merVenösa och ischemiska bensår hos patienter med zinkbrist. Acrodermatitis enteropathica.
Solvezink BioPhausia Brustablett 45 mg Zn2+ (vita, runda, 18 mm) För läkning av bensår Aktiv substans: Zinksulfat, vattenfri ATC-kod: A12CB01 Företaget omfattas av Läkemedelsförsäkringen FASS-text: Denna
Läs merUtvecklingsstörning och hälsa. Monica Björkman
Utvecklingsstörning och hälsa Monica Björkman Definition av utvecklingsstörning: Intelligenskvot under 70 Begränsad förmåga att anpassa sig till dagliga förväntningar i en normal social omgivning Problem
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merHandläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom
2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09
Läs merPatientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)
Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel
Läs merApotekets råd om. Gaser och orolig mage
Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,
Läs merSmärta och smärtskattning
Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att
Läs merEnergibehov och nutritionsbehandling
Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet
Läs merBokning av föreläsningar och kurser
Bokning av föreläsningar och kurser hjälper dig att boka en kurs till ditt företag och din förening. 1. et Boka en föreläsning ur s standardutbud, se följande sidor för mer information, eller specialbeställ
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merHur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? Orala problem. Psykiska symptom. Kognitiva funktionshinder.
Tandvård vid psykiska funktionshinder Munhälsa Sjukdom och funktionshinder Övertandläkare Kliniken för Oral Medicin Tel 031 7413400 Hur vanlig är psykisk sjukdom i Sverige? 50% av kvinnor och 25% av män
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Vialerg 10 mg filmdragerade tabletter. Cetirizindihydroklorid
Bipacksedel: Information till användaren Vialerg 10 mg filmdragerade tabletter Cetirizindihydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som
Läs merBehandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon
Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.
Läs merBehandlingsdagbok för Sutent (sunitinib)
Behandlingsdagbok för Sutent (sunitinib) Erbjuder vägledning och stöd under din behandling med Sutent Du har fått den här broschyren eftersom du har ordinerats Sutent för behandling av avancerad/metastaserad
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Läs merTill dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR
Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.
Läs merVad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom
Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken
Läs merBEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
MÅL MED Att identifiera och samordna patientens palliativa vårdbehov i syfte att patient och dess närstående ges möjlighet att planera, förbereda sig och göra de prioriteringar som är viktiga och meningsfulla
Läs merHÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA
HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULAR 3 UNGA VUXNA Ändamålet med detta frågeformulär är att få ännu mer information om Er hälsa och Ert välbefinnande. Vi ber
Läs merVI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.
Läs merINFORMATION TILL LÄKARE
INFORMATION TILL LÄKARE Denna information är tillsammans med produktresumén avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Detta dokument ger hälso- och sjukvårdspersonal information om vad används för samt
Läs merKYPROLIS (carfilzomib)
KYPROLIS (carfilzomib) Patientguide Kyprolis i kombination med antingen Revlimid (lenalidomid) och dexametason eller enbart dexametason är avsett för behandling av multipelt myelom hos vuxna patienter
Läs merHEPATIT. Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd
HEPATIT Personalföreläsning 2003-10-22 Lars Goyeryd HEPATIT = INFLAMMATION AV LEVERN Inflammation är kroppens reaktion på skada Typiska symtom vid inflammation Rodnad Svullnad Ont Typiska inflammationer
Läs merVälkomna till Anhörigutbildning!
Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns
Läs merLins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken
Diabetes och ögat 2 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen
Läs merVärmebölja/höga temperaturer rutin
Värmebölja/höga temperaturer rutin Extrem värme är farlig för alla, men äldre och kroniskt sjuka är särskilt utsatta. En värmebölja kan innebära ett kraftigt ökat antal dödsfall och ohälsa i dessa grupper
Läs merFRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR
FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE KOMBINERADE HORMONELLA PREVENTIVMEDEL: DEN SENASTE INFORMATIONEN FÖR KVINNOR Broschyrens innehåll har fastställts genom ett samarbete mellan europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA),
Läs mer