LOVISA BOSTADSPOLITISKA PROGRAM 2020

Transkript

1 LOVISA BOSTADSPOLITISKA PROGRAM 2020 Åtgärder för åren

2 Bostadspolitiskt program INNEHÅLL FÖRORD 1 1. INLEDNING 2 2. LOVISA STADS BOSTADSPOLITISKA PROGRAM s bostadspolitiska mål Genomförande av stadsstrategin Det kalkylmässiga behovet av nyproducerade bostäder Mål för nyproduktionen (och kompletteringsbyggandet) Regionala tyngdpunkter i bostadsbyggandet Utveckling av det befintliga bostadsbeståndet Kvalitativa mål för planering och byggande Stadens hyresbostäder Stadens service och boendebehov hos grupper med särskilda behov Markanskaffning, planläggning och tomtöverlåtelse Åtgärder för åren UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR DET BOSTADSPOLITISKA PROGRAMMET Bostadspolitiska mål och riktlinjer på nationell nivå och landskapsnivå s vision och strategiska mål Lovisa regionstrukturmodell Samhälleliga förändringsprocesser NULÄGET I OCH MÖJLIGHETER FÖR LOVISA Befolkningsutveckling och mål Hushåll och bostadsbestånd Utveckling av bostadsproduktionen och efterfrågan på bostäder Mark- och tomtpolitik Socialt perspektiv på bostadsproduktionen Grundrenoveringsverksamhet Statliga stödformer i bostadsproduktion och grundrenovering Boendeönskemål Invånarenkät och intervjuer och verkstad Sammanfattning av invånarenkätens resultat Sammanfattning av intervjuernas resultat Sammanfattning av verkstadsarbetets resultat Styrkor och utvecklingsbehov i Lovisa 44

3 Bostadspolitiskt program 3(44) LOVISA STAD LOVISA BOSTADSPOLITISKA PROGRAM FÖRORD I det bostadspolitiska programmet utreds den aktuella bostadssituationen i, ställs upp mål för bostadsproduktionen och definieras åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen. Målen styrs av de befolknings- och bostadsrelaterade målen som fastställs i stadsstrategin. Programmets mål har definierats realistiskt, på ett sådant sätt att de är praktiskt genomförbara med beaktande av de befintliga resurserna och utgångsläget. I samband med upprättandet av det bostadspolitiska programmet genomfördes på s webbplats en invånarenkät I invånarenkäten utreddes Lovisabornas boendetrivsel och -önskemål, behov samt flyttplaner. Enkäten besvarades av 277 Lovisabor. En sammanfattning av enkäten finns i avsnitt I anslutning till upprättandet av det bostadspolitiska programmet intervjuades representanter för byggherrar och byggföretag från Lovisa samt disponenter för bostadsaktiebolag som ägs av. I intervjuerna kartlades olika aktörers uppfattningar om behovet av bostadsproduktion i Lovisa samt planer på att låta bygga nytt och renovera det befintliga byggnadsbeståndet. Sammanlagt 11 intervjuer genomfördes. En sammanfattning av resultaten av intervjuerna finns i avsnitt I samband med upprättandet av det bostadspolitiska programmet ordnades den 27 september 2012 en verkstad, där man bearbetade de bostadspolitiska målen för Lovisa, valde ut prioriterade områden (spetsprojekt) för utvecklingen och tog fram idéer för att uppnå målen. I verkstaden deltog tjänsteinnehavare och förtroendevalda vid, sammanlagt 22 personer. En sammanfattning av diskussionerna som fördes i verkstaden finns i avsnitt s bostadspolitiska program har upprättats vid FCG Finnish Consulting Group Oy på uppdrag av. Kontaktpersonen vid Lovisa stad och ordförande för arbetsgruppen var Sten Frondén. Arbetsgruppen bestod av följande personer: Sten Fronden, utvecklingsdirektör, ordf. Agneta Alm, serviceansvarig, grupper med särskilda behov Ulf Blomberg, teknisk direktör Carita Ekström, bostadssekreterare Lisbeth Forsblom, serviceansvarig, seniortjänster Thomas Grönholm, bildningsdirektör Kirsi Kettunen, ekonomidirektör Antti Kinnunen, lokalchef Anneli Naukkarinen, stf. stadsarkitekt Vid FCG Finnish Consulting Group Oy har programmet utarbetats av Taina Ollikainen (från och med ), Mari Kovasin, Emmi Sihvonen, Jan Tvrdý och Rosa Vihavainen (fram till ). 1.

4 Bostadspolitiskt program 4(44) INLEDNING Bra boendeförhållanden är en viktig del av välfärden och invånarnas dagliga liv. En av kommunens uppgifter är att främja invånarnas välbefinnande genom att utveckla boendeförhållandena. Traditionellt sett har de bostadspolitiska målen i Finland omfattat främjande av boendets jämlikhet, förbättring av tillgången till bostäder och minskande av bostadslöshet. I och med att boendestandarden har blivit allt bättre har man i allt större omfattning börjat tala om boendepolitik i stället för bostadspolitik. I boendepolitiken betonas vid sidan av de grundläggande boendebehoven också ständigt förändrande boendeönskemål och betydelsen av boende som en framgångsfaktor för städer. s bostadspolitiska program är en viktig del av utvecklingen av. Lovisa, Liljendal, Pernå och Strömfors bildade det nya Lovisa i början av år I och med förändringarna i kommunstrukturen har staden utvidgats, och det har uppstått ett behov av att uppdatera uppgifterna om boendet samt sammanställa uppgifterna om de olika regionerna. Det bostadspolitiska programmet kopplas till stadsstrategin som stadsfullmäktige godkände i juni 2012 och preciserar strategins mål. Boende är en väsentlig faktor i fråga om stadens konkurrenskraft; en trivsam livsmiljö lockar nya invånare till staden, bidrar till att de nuvarande invånarna blir fästa vid staden och avflyttningen minskar. Boendet stöder verksamhetsförutsättningarna för befintliga företag och stöder företagsetableringar. s bostadspolitiska program presenteras i avsnitt 2. De allmänna utgångspunkterna som utgör bakgrunden för det bostadspolitiska programmet (målen och åtgärdsförslagen) presenteras i avsnitt 3 och nuläget samt möjligheterna för boendet i Lovisa presenteras i avsnitt 4. 2.

5 Bostadspolitiskt program 5(44) LOVISA STADS BOSTADSPOLITISKA PROGRAM 2.1. s bostadspolitiska mål Genomförande av stadsstrategin I sstrategi, som stadsfullmäktige godkände den 13 juni 2012, definieras s vision och tyngdpunkter för dess genomförande och för utveckling av verksamheten. För varje prioriterat område har man ställt upp strategiska mål och definierat kritiska framgångsfaktorer för genomförande av målen. Avsikten är att med det bostadspolitiska programmet stärka genomförandet av stadsstrategin och dess mål. Centrala bostadspolitiska mål för genomförandet av stadsstrategin är: Kunden och kommuninvånaren (tyngdpunkt): Vi ger kundinriktad service i rätt tid och på rätt plats (strategiskt mål) ett jämlikt och funktionellt servicenätverk och en smidig vardag för kommuninvånarna (kritisk framgångsfaktor). Vi tryggar utbudet av och tillgången till bostäder som svarar mot efterfrågan och invånarnas behov Vi skapar funktionella och trivsamma boendemiljöer med mångsidig service som svarar mot invånarnas behov antingen genom att bygga nytt eller renovera gammalt Vi tryggar ett mångsidigt bostadsbestånd Attraktivitet och konkurrenskraft (tyngdpunkt): Lovisa är en attraktiv kust- och landsbygdsstad med många möjligheter (strategiskt mål) vi marknadsför en människonära boende- och arbetsmiljö och betonar stadens särprägel och samhörighet (kritisk framgångsfaktor). Lovisa ökar antalet arbetsplatser, invånare och turister genom att utnyttja sitt läge vid utvecklingskorridoren E18 (strategiskt mål) Lovisa är känt för Gröna motorvägen och kunnig arbetskraft och nya lösningar för planläggningen lockar företagare och invånare till staden (kritisk framgångsfaktor). Vi planerar och bygger nya områden samt förbättrar gamla områden i enlighet med de föränderliga boendebehoven (urban boendemiljö, kustområden m.m.) Vi främjar utvecklingen av boende på landsbygden, i byar och kyrkbyar genom att bättre än hittills införa landsbygdsperspektivet i planeringen av markanvändningen och byggandet Genom markplanering och planläggnign stöds tomtutbud och bostadsproduktion som befrämjar företagsetableringar och skapande av nya arbetsplatser Vi förbättrar/bevarar arbetsplatssufficiensen genom att trygga tillgången till arbetskraft med hjälp av ett tillräckligt utbud av hyresbostäder Vi ökar energieffektiviteten av bostadsområdena och bostäderna Stärkandet av den ekonomiska grunden (tyngdpunkt): Lovisa har en förutsägbar, balanserad kommunekonomi (strategiskt mål) ökning av invånarantalet (kritisk framgångsfaktor). Vi stöder uppnåelsen av stadens befolkningsmål och en kontrollerad befolkningstillväxt genom bostadspolitik, tomtutbud och bostadsproduktion

6 Bostadspolitiskt program 6(44) Det kalkylmässiga behovet av nyproducerade bostäder Lovisas befolkningsmål är invånare år 2020, vilket innebär en ökning på invånare åren och en ökning på invånare åren (ca 1,0 procent/år). Behovet av nyproducerade bostäder ökar i och med att antalet hushåll ökar och boenderymligheten växer. Boenderymligheten var i Lovisa 44,1 m2/invånare år 2011 och 43,5 m 2 /invånare år 2009 (en ökning på 0,6 m 2 /invånare 0,3 m 2 /invånare/år). Antalet hushåll ökar både till följd av befolkningstillväxten och för att hushållsstorleken minskar. VTT har i sin beräkning av hela landets bostadsproduktionsbehov uppskattat att boenderymligheten ökar fram till år 2030 med ungefär 0,9 procent per år och att hushållsstorleken minskar med cirka 0,5 procent per år. I Lovisa är bostadstypfördelningen småhusdominerad. År 2011 var 60 procent av bostäderna i fristående småhus, 13 procent i rad- och kedjehus, 25 procent i höghus och 2 procent i övriga byggnader. Uppskattningen av bostadsproduktionsbehovet i Lovisa bygger på antagandet att fördelningen på olika bostadstyper förblir likadan som år Till bostadsreserven hör bostäder som inte bebos permanent, till exempel bostäder för uthyrning (som står tomma) och andrabostäder. Bostadsreserven är nödvändig för att bostadsmarknaden ska kunna fungera och enligt rekommendationer bör den utgöra 5 6 procent av bostadsbeståndet. År 2011 var bostäder av de sammanlagt bostäderna i Lovisa ej permanent bebodda. Bostadsreserven i Lovisa var alltså 13 procent, vilket är anmärkningsvärt högt i förhållande till rekommendationen. Staden har dock inga medel att påverka storleken på bostadsreserven. Uppskattningen av bostadsproduktionsbehovet bygger på antagandet att bostadsreserven i förhållande till det totala antalet bostäder förblir på samma nivå som år Bostadsavgången beror bland annat på att byggnader rivs, bostäder slås samman och användningsändamål förändras. VTT20 har i sin beräkning av hela landets bostadsproduktionsbehov uppskattat att avgången i genomsnitt är 0,2 0,3 procent per år. När man beaktar befolkningstillväxtmålen, den minskade hushållsstorleken, den ökade boenderymligheten, bostadsavgången och -reserven och den genomförda produktionen åren , är bostadsproduktionsbehovet i Lovisa för åren sammanlagt bostäder, d.v.s. i genomsnitt 123 bostäder per år.

7 Bostadspolitiskt program 7(44) I den följande tabellen presenteras fördelningen av det kalkylmässiga bostadsproduktionsbehovet i Lovisa på olika bostadstyper. Kalkylen utgår från att fördelningen på hela stadens nivå förblir densamma som år Behovet av att producera bostäder i höghus riktas i sin helhet till Lovisa centrum. Behovet av att producera radhus riktas till Lovisa centrum, Valkom, Tessjö, Forsby, Isnäs och Liljendal kyrkby. Behovet av att producera småhus riktas till alla delområden. I den följande tabellen presenteras bostadsproduktionsbehovet i våningsareal enligt hustyp och område. I uppskattningen av behovet av våningsareal användes den genomsnittliga våningsarealen i bostadsproduktionen åren (våningsareal/bostad). I den följande tabellen presenteras fördelningen av det kalkylmässiga bostadsproduktionsbehovet i Lovisa enligt bostadens upplåtelseform. Kalkylen utgår från att andelen ägar- och hyresbostäder på hela stadens nivå förblir den samma som år 2010.

8 Bostadspolitiskt program 8(44) Även om efterfrågan på ägarbostäder och hyresbostäder kan variera, ibland till och med mycket snabbt, beroende på det ekonomiska läget bör staden särskilt av näringspolitiska orsaker upprätthålla en mångsidig bostadsproduktion såväl i fråga om finansieringsformer och hus- och bostadstyper som kvalitetsrelaterade faktorer. I den följande tabellen presenteras en kalkylmässig uppskattning av planreservens tillräcklighet enligt hustyp och region. Största delen av planreserven i Strömfors och Isnäs ligger på privatägd mark. I de övriga områdena är planreserven i huvudsak på stadens mark Mål för nyproduktionen (och kompletteringsbyggandet) Tyngdpunkter och mål: se till att utbudet av bostadstomter är tillräckligt och mångsidigt samt attraktivt

9 Bostadspolitiskt program 9(44) med hjälp av långsiktig markanvändningspolitik (markförvärv, tomtöverlåtelser, planläggning) möjliggöra beredskap för att bygga infrastruktur, producera tjänster och styra bostadsbyggandet göra det möjligt att uppnå befolkningsmålet med hjälp av mångsidiga bostadstyper och upplåtelseformer inom nyproduktionen samt genom regional styrning skapa bostadsbyggnader som ger goda förutsättningar för distansarbete och gör det möjligt att kombinera boende och arbete på nya sätt sörja för kvalitetsmålen i nyproduktionen t.ex. genom kvalitetstävlingar för tomter, tomtöverlåtelsevillkor samt avtalspolitik i markanvändningen se till att alla nyproducerade bostäder är tillgängliga och jämlika för alla användargrupper Regionala tyngdpunkter i bostadsbyggandet Tyngdpunkter och mål: nybyggnationsobjekt inom småhusbyggandet ligger i Lovisa centrum (Gråberg), Forsby och Tessjö inom höghusbyggandet ligger tyngdpunkten i Lovisa centrum (Gråberg, Sågudden, innerstaden) hyresbostäder byggs i Lovisa centrum (innerstaden, Gråberg) och i Forsby Lovisavikens östra strand planläggs för bostadsändamål. De tidigare mål som framlagts i regionstrukturmodellen för Lovisa som bakgrundsinformation för den regionala granskningen: Lovisa centrum (Gamla Lovisa): Gråberget en viktig öppning för bostadsbyggande i närheten av centrum, tätare bebyggande av stadskärnan, mångsidig utveckling av Sågudden, portar till E18-korridoren Valkom: område med arbetsplatser och maritim logistikport Tessjö: utvecklas i naturlig takt som granne till Lovisa, området är attraktivt ur perspektivet för boende, affärer och övrig företagsverksamhet Strömfors: utvecklas via det turismrelaterade byggandet av Abborrfors, för att sätta ett stopp på befolkningsminskningen krävs bostads- och tomtutbud, att utnyttja den kommande anslutningen som servicekoncentration, bostadsbyggande i närheten av tätorten för att stödja bevarandet av servicen Forsby: målsättningen är tillräckligt stora tomter, planreserven måste ökas för att möta efterfrågan, markanskaffning Pernå kyrkby: attraktiv, viktigt att bevara servicen, ökning av tomtutbudet Isnäs: en ökning av det permanenta boendet kan decentralisera samhällsstrukturen, i huvudsak privata, planlagda tomter som kompletterar stadens tomtutbud Liljendal kyrkby: erbjuder möjligheter för boende i en by, nya bostadsområden stöder bevarandet av servicen och utvecklingen av den nordliga dimensionen; det behövs aktiv marknadsföring av tomter och markanskaffning

10 Bostadspolitiskt program 10(44) Utveckling av det befintliga bostadsbeståndet Tyngdpunkter och mål: förenhetliga samhällsstrukturen genom att med planläggning skapa förutsättningar för kompletteringsbyggande av befintliga områden styra byggandet och renoveringsverksamheten mot energieffektivare verksamhet som belastar miljön mindre öka bostadsrådgivningen beredskap för att befolkningen åldras genom att förbättra användbarheten av bostäder samt möjligheterna att bygga om dem och stödja byggandet av hissar Kvalitativa mål för planering och byggande Stadens hyresbostäder Tyngdpunkter och mål: sträva efter mångsidiga boendeformer och ett mångsidigt byggnadsbestånd för att trygga en balanserad invånarstruktur se till att stadens bostadsbestånd uppfyller de krav som de ständigt förändrande boendebehoven ställer: t.ex. tillgänglighet i bostäder och konceptbostäder (bl.a. närhet till havet, seniorbostäder, trähöghus), utveckling av urbana småhusområden och dragningskraften av urbant boende, behovet av små bostäder till följd av att antalet enpersonshushåll ökar och familjerna blir mindre i byggandet av bostadsområden uppmärksamma kvaliteten av en trygg och trivsam närmiljö, tillgänglighet, miljöns mångsidighet och möjligheter till social växelverkan sträva efter att öka energieffektiviteten av bostadsområden och bostäder (energieffektiva lösningar som iakttar hälsoperspektivet, ibruktagande av förnybara energiformer) förbättra och effektivera statistikföringen av bostadsefterfrågan, bostadsproduktionen och planreserven samt uppföljningen av utfallet Tyngdpunkter och mål framhäva kundperspektivet i all verksamhet och allt utvecklingsarbete förenhetliga hyresbostadsbolagens verksamhetprinciper (bl.a. val av hyresgäster, fastställande av hyror, reparationsbyggande) fastställa ägarpolitiska riktlinjer för stadens hyresbostäder (bl.a. vad är det mest ändamålsenliga för staden att äga, ska man försöka lösgöra sig från minoritetsandelar) fusionera de tre hyresbostadsbolag som äger till 100 procent (i Strömfors, Pernå och Liljendal har fusionen redan genomförts) utarbeta en utredning av förutsättningarna för en fusion av stadens bostadsaktiebolag Stadens service och boendebehov hos grupper med särskilda behov Tyngdpunkter och mål förbättra och effektivera statistikföringen av bostadsefterfrågan, bostadsproduktionen och planreserven samt uppföljningen av utfallet boendelösningarna för grupper med särskilda behov sköts i huvudsak inom ramen för det normala bostadsbeståndet med beaktande av tillgänglighet och service som planerats enligt invånarnas behov. Tyngdpunkten ligger på att utveckla det befintliga bostadsbeståndet. stöd åt äldre invånare och andra grupper med särskilda behov så att dessa klarar sig hemma

11 Bostadspolitiskt program 11(44) Markanskaffning, planläggning och tomtöverlåtelse Tyngdpunkter och mål utarbeta ett markpolitiskt program för att säkerställa och skapa förutsättningar för att långsiktigt planera och genomföra stadens markanvändning, byggande och annan verksamhet anvisa nybyggnation i regel till detaljplanelagda områden som ägs av staden för att systematiskt kunna styra utvecklingen av samhällsstrukturen och serviceproduktionen staden överlåter sina detaljplanelagda tomter för byggande. Vid överlåtelse säkerställs att tomterna bebyggs snabbt och förhindras på så sätt att stora tomtreserver uppstår Åtgärder för åren I det följande presenteras åtgärderna för åren för genomförandet av det bostadspolitiska programmet. Åtgärderna har formats på basis av de diskussioner som förts i arbetsgruppen, invånarenkäten, intervjuerna med intressentgrupper och verkstaden för förtoendevalda och tjänsteinnehavare som genomfördes i anslutning till arbetet samt resultaten från en analys av nuläget. Åtgärderna som riktas på boendet bör stöda en positiv utveckling av staden både i fråga om invånarantalet och näringslivets utveckling Bostadsproduktion Inom nyproduktionen förbereder man sig på att under åren årligen bygga 123 nya bostäder, sammanlagt kring 493 nya bostäder. Av bostäderna finns 60 procent i småhus, 13 procent i radhus och 27 procent i höghus. Av bostäderna är 74 procent ägarbostäder och 26 procent hyresbostäder. Av bostadsproduktionen får cirka 26 procent, d.v.s. ungefär 32 bostäder/år och ungefär 128 bostäder under hela granskningsperioden statligt understöd. Av hyresbostäderna bygger staden cirka 60 procent, d.v.s. ungefär 22 bostäder/år och ungefär 77 bostäder under hela granskningsperioden. Årligen byggs 1 2 nya hyresbostadshöghus som ägs av staden. Regionala tyngdpunkter i bostadsproduktionen: nybyggnationsobjekt inom småhusbyggandet ligger i Lovisa centrum (Gråberg), Forsby och Tessjö.

12 Bostadspolitiskt program 12(44) inom höghusbyggandet ligger tyngdpunkten i Lovisa centrum (Gråberg, Sågudden, innerstaden) hyresbostäder byggs i Lovisa centrum (Gråberg, innerstaden) och i Forsby Lovisavikens östra strand planläggs. Ansvariga instanser: staden/utvecklingsavdelningen Samarbetspartner: byggföretag, VVO, ARA Upprättande av ett markpolitiskt program Målet är att effektivera markpolitiken och öka långsiktigheten, aktivt förvärva råmark och öka tomtreserven. Effektivare markpolitik innebär att samtliga markpolitiska medel används effektivt. Effektiv markpolitik förutsätter att tjänsteinnehavarna är aktiva och gör framställningar och att de förtroendevalda fattar modiga beslut (utnyttjande av förköpsrätten och eventuella tvångsinlösningar). Staden planlägger främst den mark som den äger. Ansvarig instans: staden/tekniska verket Markanskaffning, planläggning och tomtutbud Planreserven för tre år (AO, AR, AK) planläggs, vilket möjliggör mångsidigt bostadsbyggande efter behov. Småhusområden bör i lagakraftvunna detaljplaner ha en reserv för minst tre år, med andra ord ungefär 260 AO-tomter på stadsägd mark. Årligen erbjuds ungefär 86 nya tomter på stadens mark. Radhus- och höghusområden bör i lagakraftvunna detaljplaner ha en reserv för minst tre år, med andra ord ungefär vån-m2 för radhusoch höghusproduktion på stadsägd och privatägd mark. Årligen erbjuds ungefär vån-m 2 AK-tomter med kommunalteknik och ungefär vån-m 2 AR-tomter För att garantera ett tillräckligt tomtutbud med hög kvalitet avsätts i budgeten nödvändiga resurser för både planering och genomförande. För att trygga en tillräcklig planreserv förvärvar staden råmark i god tid före planläggning. Staden köper råmark i en omfattning som täcker planläggningsbehovet under ungefär fem år, vilket betyder ungefär 20 ha/år och i budgeten avsätts euro/år för markförvärv för bostadsbyggande. Ansvarig instans: staden/tekniska verket Hantering av glesbyggandet Man strävar efter kontrollerat glesbyggande och att styra glesbyggandet till byarnas centralorter. Utgångspunkten är en sammanhållen samhällsstruktur, tryggad service och ett tillräckligt tomtutbud på detaljplaneområden. Färdigt byggd kommunalteknik på glesbygden utnyttjas. Ansvarig instans: staden/tekniska verket

13 Bostadspolitiskt program 13(44) Utnyttjande av hissunderstöd Ekonomiskt stöd ges till byggande av hissar i höghus nära servicen och möjligheten att få statligt understöd för hissbyggande och ändringsarbeten i gamla bostäder marknadsförs för bostadsaktiebolag. Kommunala hissunderstödens belopp och inverkan på ordnandet av och kostnaderna för social- och hålsovårdstjänsterna utreds. Ansvarig instans: staden/centralen för grundtrygghet Ägararrangemang i stadsägda hyreshusbolag Fusionering av de tre hyresbostadsbolag som äger till 100 procent. Försäljning av stadens minoritetsandelar i bostadsbolag där ägandet inte är ändamålsenligt och lönsamt för staden. Utredning av behovet och viljan att samordna ägandet och underhållet av samtliga stadsägda hyresbostäder och bostadsförmedlingen av dessa samt för- och nackdelarna med detta. ansvarig instans: staden/ekonomicentralen Uppföljnings- och datasystem Statistikföring av det årliga utfallet för bostadsproduktionen, planreserven och invånarantalet. Kontinuerlig uppföljning av utvecklingen av bostadsefterfrågan och dess inriktning till olika områden. Vid behov uppdatering av utvecklingsprognoser och bostadsproduktionsmål utifrån uppföljningen och statistiken. Ansvarig instans: staden/utvecklingsavdelningen Servicelöfte Vi avger kommuninvånarna ett servicelöfte om att bygglovsärenden handläggs inom åtta veckors tid. Ansvarig instans: staden/tekniska verket Anskaffande av samarbetspartner Kartläggning av samarbetspartner och engagerande av dem i genomförandet av bostadsprojekt (t.ex. byggföretag, ungdomsbostadsstiftelsen, VVO). Ansvarig instans: staden/utvecklingsavdelningen Information och boenderådgivning Ökad information och rådgivning om reparationsbyggande, bostadsrenoveringar för ökad tillgänglighet, hissbyggande samt om finansiering av och understöd till reparationsbyggande. Byggnadstillsynen uppmuntrar kommuninvånarna att bygga tillgängliga lågenergihus (bl.a. energisparande värmesystem) och informerar dem om möjligheterna att få statligt understöd för energiförbättringsprojekt. Ansvarig instans: staden/bostadssekreteraren

14 Bostadspolitiskt program 14(44) Elektronisk tjänst för bostads- och tomtsökning Ansökningsprocessen för stadens hyresbostäder och tomter görs elektronisk och lediga bostäder och tomter annonseras elektroniskt i realtid. Staden marknadsför och säljer aktivt lediga bostäder och tomter. Ansvarig instans: staden/bostadssekreteraren samt fastighets- och GIS-byrån 3.

15 Bostadspolitiskt program 15(44) UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR DET BOSTADSPOLITISKA PROGRAMMET I följande underavsnitt granskas utgångspunkterna för arbetet. Till en början granskas bostadspolitiska riktlinjer på nationell nivå och på landskapsnivå och markanvändningen, varefter man övergår till lokal nivå, d.v.s. till att behandla de planer och utredningar i Lovisa som påverkar det bostadspolitiska programmet. Därtill har vi klarlagt samhälleliga förändringsprocesser som en utgångspunkt för hur boendet i Lovisa ska utvecklas Bostadspolitiska mål och riktlinjer på nationell nivå och landskapsnivå Regeringens bostadspolitik har som mål att trygga en socialt och regionalt balanserad och stabil bostadsmarknad, tillgodose boendebehoven i fråga om grupper med särskilda behov och utveckla boendekvaliteten. Genom bostadspolitiken främjas bostäder till rimliga priser samt alla befolkningsgruppers möjligheter till ett med tanke på livssituationen lämpligt boende, en hållbar utveckling, en fungerande arbetsmarknad och invånarnas möjlighet till påverkan. Syftet är att öka produktionen av hyresbostäder avsedda för i synnerhet personer med små och medelstora inkomster. Genom programåtgärderna skapar man förutsättningar för att förbättra bostadsmarknadens funktion genom att på bred front undanröja hinder för marknadens funktion och erbjuda incitament för olika aktörer. Åtgärderna har en omfattande samhällelig inverkan och de är inte begränsade till endast bostadsmarknaden. Regeringens bostadspolitik och bostadspolitiska åtgärdsprogram har som mål att utveckla i synnerhet följande helheter: Trygga tillgången till tomter och förenhetliga samhällsstrukturen. Främja balansen på bostadsmarknaden med hjälp av statliga stödåtgärder. Främja bostadssituationen beträffande befolkningsgrupper i behov av särskilt stöd och främja enhetliga bostadsområden. Förbättra processerna för byggande av bostäder och öka kvaliteten på boendet. Det bostadspolitiska åtgärdsprogrammet fokuserar på sådana strukturella bostadspolitiska åtgärder som kan öka utbudet av bostäder och göra boendeutgifterna rimliga i synnerhet i tillväxtcentra samt följaktligen förbättra förutsättningarna för arbetskraftens rörlighet, den ekonomiska tillväxten och samhällsekonomins allmänna konkurrensförmåga. Landskapsöversikten för Nyland styr planeringen av områdesanvändningen i landskapet på allmän nivå. I de strategiska målen och de val som gäller dessa har man iakttagit bl.a. tillgången till arbetskraft. Ur boendeperspektivet påverkas denna av ett mångsidigt och prismässigt överkomligt bostadsutbud. Man bör ha beredskap för invandring bl.a. i form av ett tillräckligt utbud av hyresbostäder. Förenhetligandet av samhällsstrukturen är ett annat strategiskt mål med central betydelse för boendet. Detta beaktas i bostadsplaneringen främst genom att bebygga befintliga områden tätare och komplettera dem före nya områden tas i bruk. Utmaningarna gällande verksamhetsmiljön som nämns i landskapsöversikten är följande: befolkningstillväxt: förutsätter ett tillräckligt bostadsbestånd, befolkningens åldrande: behovet av tillgängligt boende, små bostäder, stödboende samt senior- och serviceboende ökar,

16 Bostadspolitiskt program 16(44) klimatförändring: energisparande och användningen av förnybara energiformer i byggande och boende Målen som fastställs i landskapsöversikten specificeras i Landskapsprogrammet för Nyland Landskapsprogrammet baserar sig bl.a. på följande särdrag i Östra Nyland: åldersstruktur: andelen barn är större än på andra håll i landet och andelen pensionärer ligger på samma genomsnittliga nivå som i resten av landet, befolkningsstruktur: andelen barnfamiljer är större än i hela landet och också andelen svenskspråkiga är avsevärd (en tredjedel av befolkningen) den relativa andelen invandrare växer kraftigt, boende: småhusdominans och stora glesbygdsområden 3.2. s vision och strategiska mål Enligt sstrategi 2020 är visionen för Lovisa följande: Lovisa - liten stad, stora upplevelser. Visionen beskrivs på följande sätt: Lovisa är en välmående, tvåspråkig stad som utnyttjar ny teknologi och olika energiformer och där havskusten, landsbygden och god närservice förhöjer invånarnas och semesterfirarnas livskvalitet. Lovisa gör det möjligt att ett mångsidigt närings- och kulturliv utvecklas även med hjälp av goda telekommunikations- och trafikförbindelser. De tyngdpunkter (perspektiv) som fastställts för att uppfylla stadens vision och för att utveckla verksamheten är: kunden och kommuninvånaren: service, delaktighet och välfärd, attraktivitet och konkurrenskraft: att öka stadens dragningskraft och att utnyttja stadens läge, personal och ledarskap: välfungerande samarbets- och ledningssystem samt en kunnig och motiverad personal som mår bra, ekonomi: en sund och kostnadseffektiv kommunekonomi. Boende anknyter speciellt till temat attraktivitet och konkurrenskraft, vars strategiska mål är: Lovisa är en attraktiv kust- och landsbygdsstad med många möjligheter till högklassigt boende och rekreation, Lovisa ökar antalet arbetsplatser, invånare och turister genom att utnyttja sitt läge vid utvecklingskorridoren E18. Med det bostadspolitiska programmet försöker man förverkliga de strategiska målen Lovisa regionstrukturmodell I regionstrukturmodellen för Lovisa som godkändes i februari 2011 behandlas de centrala utvecklingsmålen för Lovisa med avseende på markanvändningen. I regionstrukturmodellen granskas utvecklingen av befolkningsmängden i

17 Bostadspolitiskt program 17(44) Lovisa, förändringar i åldersstrukturen, beredskap för markanvändning samt markägande. Därtill listas målen för dessa områdesvis. I regionstrukturmodellen definieras målen för befolkningsutveckling och boende, utvecklingen av arbetsplatser och arbetsplatsområden, trafiknät, energiproduktion och basservice. Som befolkningsmål för år 2020 sattes invånare (+1,5 procent/år), vilket förutsätter uppkomst av nya arbetsplatser och bevarandet av arbetsplatssufficiensen (målet är nya arbetsplatser före år 2020). I stadsstrategin och det bostadspolitiska programmet specificeras befolkningsmålet för år 2020 till invånare (+1 procent/år). Vad gäller boende konstateras följande i regionstrukturmodellen: Målet är att öka boendet speciellt i närheten av befintlig service. Vi tillhandahåller attraktiva boendemöjligheter i Lovisa centralort och i de andra tätorterna och byarna tillhörande Lovisa. Målet är en tätare samhällsstruktur, men villiga ska även beredas möjlighet att bygga i de gamla byregionerna i Lovisa, där det redan finns fungerande grundläggande infrastruktur. Bild 1. Lovisa regionstrukturmodell Samhälleliga förändringsprocesser Det är viktigt att analysera de samhälleliga förändringsprocesserna för att veta vilken typ av boendelösningar som behövs och vem boendet ska riktas till. Man är medveten om riskerna i anslutning till samhälleliga förändringsprocesser, såsom ekonomisk tillbakagång och en kraftigt åldrande befolkning, och iakttar dessa när man ställer upp bostadspolitiska mål.

18 Bostadspolitiskt program 18(44) En del förändringsprocesser som rör boende sker långsamt, såsom förändringen av åldersstrukturen, en del i sin tur snabbt eller till och med plötsligt, såsom förändringar i ekonomin. I det följande granskas dessa förändringsprocesser och deras effekter i Lovisa närmare. Granskningen utgör en bakgrund för de bostadspolitiska målen. Förändringar i befolkningen - vem ska boendet riktas till? Befolkningen åldras Idag och i framtiden lever människor allt längre och allt friskare liv, och de kommer också att konsumera allt mer boenderelaterade tjänster. Det väsentliga är att den åldrande och statistiskt sett allt mer välbeställda gruppen pensionärer också börjar vara redo att betala för tjänster som gör livet lättare. Antalet åldersstigna personer ökar och en allt större del av dem kommer att bo hemma. Hur ska vi möta den åldersstigna befolkningens boendebehov? tillgänglighet i planeringen och byggandet av bostäder, bostadshus och bostadsområden, stöd åt boende i hemmet; välfärdsprodukter och -service, utnyttjande av ny teknologi, Hushållsstorleken minskar Enpersonshushåll blir allt vanligare och familjerna blir mindre. Antalet hushåll med en eller två personer kommer att öka jämfört med dagens läge. Detta ökar efterfrågan på små bostäder. Å andra sidan beräknas antalet nybildade familjer och invandrarfamiljer stiga, och eftersom båda dessa familjetyper är stora, ökar även efterfrågan på stora bostäder. behovet av små bostäder ökar, bostadslösningars ombyggnadsmöjligheter får allt större betydelse, Boendebehoven blir allt mångsidigare och differentierade Bakom ligger det faktum att livsstilarna blir mångformigare: människor har möjlighet att välja sina egna lösningar i stället för på förhand bestämda standardlösningar. Följden av detta har varit ett stort antal olika levnadssätt, som i fråga om boende ger enorma möjligheter att utveckla områden utifrån innehåll. Förändringen av arbetstider från nio till fem-modellen till ett hektiskt 24/7-liv ställer krav på tidshantering just i hemmamiljöer. öppnare bostadslösningar som kan byggas om kraven på individualitet och olikhet, individuella och mångsidiga bostadslösningar i planeringen och byggandet av bostäder och bostadsområden framhävs vikten av att beakta användarna samt tvärvetenskaplighet

19 Bostadspolitiskt program 19(44) Ekonomiska förändringar och boendepriset Konjunkturförändringar i ekonomin sker snabbt och är svåra att prognostisera. En svag ekonomisk utveckling leder till att antalet arbetsplatser minskar och verksamhetsställen läggs ned, vilket återspeglas i befolkningsutvecklingen och flyttrörelsen och därigenom i bostadsefterfrågan. På motsvarande sätt leder positiv ekonomisk utveckling till att antalet arbetsplatser ökar, vilket återspeglas som en positiv befolkningsutveckling och flyttrörelse och därigenom som ökad efterfrågan på bostäder. Konjunkturförändringar i ekonomin påverkar boendekostnaderna genom bostadsproduktionen, bostadsfinansieringssystemet, lånens räntenivå och efterfrågan på bostäder. I Nyland är boendekostnaderna högre än genomsnittet och till exempel i huvudstadsregionen är det till följd av de dyra bostäderna svårare att hitta arbetskraft speciellt i lågavlönade servicebranscher. Bostadsproduktionen ändrar situationen långsamt, eftersom nyproduktionen endast utgör en liten del av bostadsbeståndet. kan de nya boendebehoven mötas genom att utveckla det befintliga bostadsbeståndet? boendets andel av konsumtionen och investeringar ökar fortsättningsvis, men idag investeras tillgångar inte längre alltid i en bostad, att bo på hyra är allt populärare hyresbostäder vs. ägarbostäder Klimatförändringen, energieffektivitet och ny teknologi De viktigaste nationella föreskrifterna som påverkar den framtida utvecklingen av bostäder och boendemiljöer är statsrådets klimat- och energistrategi samt de riksomfattande målen för områdesanvändningen. I klimat- och energistrategin betonas målen för att minska utsläppen från trafiken och den enskilda uppvärmningen av hus samt för att förbättra energieffektiviteten. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen betonas stävjandet av klimatförändringen samt speciellt målen för att förenhetliga samhällsstrukturen och minska trafikbehovet. målen för förenhetligandet av samhällsstrukturen i planläggningen det allt hårdare energieffektivitetskraven i byggande hur kan tätt byggande göras attraktivt? Kompenseras med andra faktorer (åtkomlighet: servicens åtkomlighet, trafikförbindelser), tillräckligt privatliv trots tätheten (insynsskydd) småhus (personbilsberoende) vs. radhus och höghus Differentieringen av boendepreferenser Med hjälp av boendepreferenser kan man uppskatta vilken typ av bostäder och hur stora bostäder som kommer att behövas i framtiden och hur människor väljer sin bostadsort. Differentieringen av konsumtionsvanor syns också i boendet. Konsumenterna är allt mer krävande även när det gäller boende och bostadsort och egnahemshuset vid en sjö, som traditionellt sett betraktats som den finländska bostadsdrömmen och -ambitionen, gäller inte längre för alla.

20 Bostadspolitiskt program 20(44) Boendeval styrs framför allt av socioekonomiska faktorer, såsom ålder, fas i livet, inkomst, värderingar och livsstilar. Det finns inte en modell som behagar alla. Förenklat kan boendepreferenser kategoriseras i olika typer på så sätt att den åldrande befolkningen lägger vikt på att servicen finns nära och är lättillgänglig, medan de unga sätter fokus på läget och barnfamiljer i sin tur uppskattar närhet till naturen och god daghems- och skolservice. I undersökningar har det konstaterats att alla människogrupper, oberoende av ålder och bakgrundsfaktorer, framför allt önskar sig mer utrymme. Andra iakttagna generella boendeönskemål som gäller alla är ekologiska lösningar, närheten till service, åtkomlighet samt att bostadsorten är lugn, tyst och sund. I praktiken förbigås dock dessa faktorer av boendepriset som är den främsta styrande faktorn vid boenderelaterade val. I Finland har det traditionellt funnits endast få boendealternativ. I internationell jämförelse flyttar finländare ofta, vilket kan tyda på att det inte finns tillfredsställande alternativ och att det är svårt att bygga om bostäderna när livssituationen förändras. Invånarnas delaktighet i planeringen är en växande trend, invånarna vill påverka sin närmiljö allt mer. Samarbete mellan invånare och byggherrar är viktigt för att skapa ändamålsenliga och fungerande boendelösningar. Gemenskaplighet är en stigande värdering, vilket gruppbyggnationsprojekt och bostadskollektiv som planeras gemensamt vittnar om. Att delta i planeringen och verksamheten har varit populärt speciellt när det gäller seniorboende där invånarna har egna bostäder men gemensamma allmänna utrymmen. Stigande värden är å andra sidan också privatisering och familjecentrering som motvikt till gemenskaplighet. 4.

21 Bostadspolitiskt program 21(44) NULÄGET I OCH MÖJLIGHETER FÖR LOVISA 4.1. Befolkningsutveckling och mål I slutet av år 2011 var s invånarantal personer, varav var män och var kvinnor. Under de senaste årtiondena har befolkningsutvecklingen i Lovisa varit negativ. Åren har invånarantalet i Lovisa minskat med invånare (-11,6 procent) Den största minskningen i invånarantalet skedde i mitten av 1990-talet. På 2000-talet har befolkningsminskningen saktats ned och under senare halvan av årtiondet ökade befolkningsmängden något. Till den tidigare befolkningsminskningen i Lovisa bidrog både utflyttningsöverskottet och en negativ naturlig befolkningsutveckling, d.v.s. ett större antal avlidna än födda. Speciellt stort var utflyttningsöverskottet i ålderklassen åringar, där det årligen flyttade ut i genomsnitt 84 personer. På 2000-talet var inflyttningsöverskottet störst i ålderklasserna åringar och 0 4-åringar. Typiska inflyttare till Lovisa har varit småbarnsfamiljer, typiska utflyttare har varit unga studerande. Till följd av flyttrörelsen, nativiteten och dödligheten har befolkningen i Lovisa åldrats samtidigt som andelen barn och unga har minskat. Andelen invånare i arbetsför ålder har hållit sig relativt konstant. År 2011 var andelen barn och unga i Lovisa mindre (15,2 procent) än i Borgåregionen (18,0 procent), Nyland (16,9 procent) och hela landet (16,5 procent) i genomsnitt. Också andelen invånare i arbetsför ålder var i Lovisa mindre än i Borgåregionen, Nyland och hela landet i genomsnitt. Andelen invånare över 65 år var i Lovisa större (22,7 procent) än i Borgåregionen (16,6 procent), Nyland (14,6 procent) och hela landet (18,1 procent) i genomsnitt. 7 På bild 2 visas befolkningsutvecklingen i Lovisa åren samt Statistikcentralens (9/2012) trendprognos för och s befolkningsmål för Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos ökar befolkningsmängden i Lovisa med 18 invånare (+0,1 procent) åren , med 292 invånare (+1,9 procent) åren och med 484 invånare (+3,1 procent) åren I sstrategi och det bostadspolitiska programmet har befolkningsmålet för år 2020 satts på invånare (+1 procent/år). Målet baserar sig på den nuvarande kommun- och näringsstrukturen och en positiv flyttrörelse. Det uppställda målet är något lägre än målet i Lovisa regionstrukturmodell ( inv.), men högre än Statistikcentralens prognos ( inv.) för år Åldersstrukturen i Lovisa viktas i framtiden allt kraftigare mot befolkning som har fyllt 65 år. Åren ökar antalet personer som har fyllt 60 år i alla åldersgrupper, mest ökar antalet åringar (bild 3). Antalet personer under 60 år i sin tur minskar i alla åldersgrupper. Mest minskar antalet åringar. I och med förändringen av befolkningsstrukturen försämras försörjningskvoten för Lovisa. Med andra ord kommer det i framtiden att finnas allt fler personer utanför arbetslivet i relation till den arbetande befolkningen. Enligt befolkningsprognosen kommer 29 procent av befolkningen i Lovisa år 2020 att höra till åldersgruppen 65+. Befolkningens åldrande är ett vanligt utvecklingsfenomen, men i Lovisa förändras åldersstrukturen snabbare än i Borgåregionen, Nyland och hela landet i genomsnitt.

22 Bostadspolitiskt program 22(44) Bild 2. Befolkningsutvecklingen i Lovisa , Statistikcentralens befolkningsprognos och s befolkningsmål. Källa: Statistikcentralen och. Bild 3. Befolkningsförändringen i Lovisa enligt åldersklass åren Källa: Statistikcentralen: befolkningsprognos 2012.

23 Bostadspolitiskt program 23(44) Regionalt sett är befolkningen i huvudsak bosatt i centrala Lovisa och i de andra tätorterna i Tessjö, Valkom, Pernå, Forsby, Isnäs, Strömfors och Liljendal. Av befolkningen i Lovisa bor 71 procent i tätorter. På Lovisa område finns ett stort antal fritidshus och så kallade andrabostäder som bebos säsongsartat. År 2009 var antalet sommarstugor och det uppskattade antalet sommargäster från andra kommuner personer. På bild 4 visas befolkningens placering i Lovisa enligt 2009 års situation. Där färgen är mörkast är bosättningen tätast och områden som markerats med ljusare färger är glesbygd.

24 Bostadspolitiskt program 24(44) Mörskom Lappträsk Pyttis Borgå Antalet invånare (2009)

25 Bostadspolitiskt program 25(44) Bild 4. Befolkningens placering i Lovisa Områdesindelningen grundar sig på postnummerområden. Under de senaste årtiondena har invånarantalet i Lovisa centralort minskat relativt snabbt. År 1990 var invånarantalet personer, år 2009 var det personer.

26 Bostadspolitiskt program 26(44) Av de övriga statistiska tätorterna i Lovisa har invånarantalet vuxit i Forsby-Gammelby, Tessjö och Pernå kyrkby. I Liljendal kyrkby samt Isnäs har invånarantalet sjunkit något. Invånarantalet i Strömfors kyrkby har minskat markant. Bild 5. Befolkningsantalets utveckling i Lovisa statistiska tätorter (Källa: 2011 och Lovisa regionstrukturmodell). har i det bostadspolitiska programmet satt upp regionala befolkningsmål för år Förändringen som eftersträvas från år 2009 är personer (ungefär +1 procent/år). Det förväntas en relativt jämn befolkningstillväxt i samtliga befintliga tätorter och byar på stadens område. Den största befolkningsökningen riktas till Gråbergets område i centrala Lovisa. Tabell 1. Invånarantal 2009 och befolkningsmål för 2020 enligt region. Befolkning 2009 Befolkning 2020* Förändrin g Lovisa centrum , 0 Valkom ,5 Tessjö , 8 Strömfors ,3 Forsby , 3 Pernå kyrkby ,2 Isnäs ,9 Liljendal kyrkby ,9 Skinnarby ,5 Kuggom ,4 Lovisa sammanlagt ,3 *Regionala befolkningsmål i Lovisa bostadspolitiska program 2020 %

27 Bostadspolitiskt program 27(44) 4.2. Hushåll och bostadsbestånd Områdesindelningen grundar sig på postnummerområden enligt följande: Lovisa centrum (postnummerområden 07900, 07920, 07940), Valkom (07910), Tessjö (07955), Strömfors (07960, 07970, 07980, 07990), Forsby (07700, 07720, 07740), Pernå kyrkby (07930), Isnäs (07750, 07780), Liljendal (07880, 07890), Skinnarby (07870) och Kuggom (07945). De personer vars bostadsort inte är känd, har räknats med i invånarantalet för Lovisa centrum. Hushåll och boende År 2011 var antalet hushåll i Lovisa och den genomsnittliga hushållsstorleken var 2,1 personer. De flesta hushållen (42 procent) var enpersonshushåll. Hushåll med två personer utgjorde 34 procent, hushåll med tre personer 10 procent och hushåll med fyra eller fler personer 14 procent av alla hushåll. I Lovisa var andelen en- och tvåpersonshushåll större och andelen hushåll med tre eller fler personer mindre än i Borgåregionen, Nyland och hela landet i genomsnitt. Tabell 2. Antalet hushåll enligt hushållets storlek 2011 (Källa: Statistikcentralen). Hushåll sammanlagt 1 pers. 2 pers. 3 pers. 4 pers. 5+ pers. Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % HELA LANDET NYLAND BORGÅREGIONEN LOVISA Av hushållen i Lovisa var 21 procent barnhushåll (under 18-åriga barn i hushållet) och 32 procent pensionärshushåll (över 64-åringar). Det finns en del regionala skillnader. Andelen barnhushåll varierar från 17 procent i Lovisa centrum till 32 procent i Forsby. Andelen pensionärshushåll varierar från 23 procent i Forsby till 35 procent i Liljendal och Strömfors. Enpersonshushåll med unga personer utgör i Lovisa 6 procent av alla hushåll. Störst är antalet enpersonshushåll med unga personer i Lovisa centrum, ungefär 270 hushåll, 8 procent. Bostadsbestånd Antalet bostäder År 2011 var bostadsbeståndet i Lovisa bostäder, varav (87 procent) var permanent bebodda och (13 procent) ej permanent bebodda. Bostädernas genomsnittliga yta var 89,2 m² och boenderymligheten 44,1 m² per person. Både den genomsnittliga bostadsytan och boenderymligheten var i Lovisa större än i Nyland, Borgåregionen och hela landet i genomsnitt. Sedan år 2009 har boenderymligheten vuxit i Lovisa med 0,6 m²/invånare.

28 Bostadspolitiskt program 28(44) På bild 6 visas antalet bostäder i Lovisa år Flest bostäder finns det i områden som markerats med mörka färger och områden som markerats med ljusa färger har få bostäder.

29 Bostadspolitiskt program 29(44) Mörskom Lappträsk Pyttis Borgå Antalet bostäder (2009)

30 Bostadspolitiskt program 30(44) Bild 6. Antalet bostäder i Lovisa Områdesindelningen grundar sig på postnummerområden. Antalet semesterbostäder År 2011 fanns det i Lovisa semesterbostäder. År 2009 var antalet semesterbostäder 3 125, vilket betyder att antalet semesterbostäder har ökat något. Semesterboende koncentreras speciellt till områden på havskusten; i Isnäs och Pernå kyrkby finns ungefär 40 procent av semesterbostäderna i Lovisa. På bild 7 visas antalet semesterbostäder i Lovisa år Flest semesterbostäder finns det på de områden som markerats med mörka färger.

31 Bostadspolitiskt program 31(44) Mörskom Lappträsk Pyttis Borgå Antalet semesterbostäder (2009) 250 m x 250 m per ruta

32 Bostadspolitiskt program 32(44) Bild 7. Antalet semesterbostäder i Lovisa Områdesindelningen grundar sig på postnummerområden. Bostäder enligt hustyp I Lovisa är boendet småhusdominerat. År 2011 fanns bostäder (60 procent) i fristående småhus, (13 procent) i rad- och kedjehus och (25 procent) i höghus. I Lovisa var andelen bostäder i småhus större och andelen bostäder i höghus mindre än i Borgåregionen, Nyland och hela landet i genomsnitt. Höghusboendet är koncentrerat till Lovisa centralort. Av höghusbostäderna ligger ungefär 90 procent i Lovisa centralort och i Valkom. Enskilda bostadshöghus finns också i Forsby, Isnäs och Strömfors tätorter. I de övriga områdena bor man i småhus. Tabell 3. Bostäder enligt hustyp 2011 (Källa: Statistikcentralen). Antalet bostäder Småhus Rad- eller kedjehus Höghus Annat Sammanlagt Antalet bostäder % Antalet bostäder % Antalet bostäder % Antalet bostäde r % Hela landet Nyland Borgåregionen Lovisa Källa: Statistikcentralen Bostäder enligt upplåtelseform I Lovisa bor de flesta i ägarbostäder. År 2010 var andelen ägarbostäder anmärkningsvärt stor i Lovisa (72 procent). Andelen ägarbostäder var i Lovisa på samma nivå som i Borgåregionen, men klart högre än i Nyland och hela landet i genomsnitt. Andelen hyresbostäder var 25 procent av alla bostäder, vilket är lika mycket som i Borgåregionen, men mindre än i Nyland och hela landet i genomsnitt. En regional granskning visar att det finns flest hyresbostäder i centrala Lovisa; ungefär 34 procent av bostadsbeståndet i centrum och 62 procent av hyresbostadsbeståndet i Lovisa. I de övriga områdena är både det absoluta och det relativa antalet hyresbostäder klart mindre. Tabell 4. Permanent bebodda bostäder enligt upplåtelseform år 2010 (Källa: Statistikcentralen). Permanent bebodda bostäder Ägarbostad Hyresbostad Sammanlagt Antalet bostäder % Antalet bostäder Bostadsrättsbosta d % Antalet bostäder Annat % Antalet bostäder % Hela landet Nyland Borgåregione n Lovisa