Planeringsdirektiv med budget

Transkript

1 HALMSTADS KOMMUN Planeringsdirektiv med budget Framtid, livskvalitet och trygghet Förslag från Socialdemokraterna

2 ATT-SATSER TILL PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige beslutar 1. att fastställa skattesatsen till 20,98 procent, 2. att fastställa föreliggande förslag till Planeringsdirektiv med budget , 3. att inte återställa 2017 år planerade negativa resultat med hänvisning till synnerliga skäl enligt kommunallagen 8 kap. 4., 4. att anslaget för partistöd fastställs till kkr, varav grundstödet utgör 380,7 kkr, 5. att medge anslag till kommunstyrelsens förfogande till oförutsedda behov med kkr, 6. att medge kommunstyrelsen rätt att omdisponera anslag som reserverats för 2017 års löneavtal och tilläggskontrakt för interna hyror, 7. att medge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om resultatbalansering och ombudgetering mellan 2016 och 2017, 8. att medge kommunstyrelsen rätt att göra omdisponeringar av anslagsområdenas ekonomiska ramar inom omfattningen för projekt En effektiv förvaltning i de fall ramreduktioner ännu inte har fördelats i planeringsdirektiv med budget , 9. att medge kommunstyrelsen rätt att göra omdisponeringar av anslagsområdenas ekonomiska ramar för anslagsförändringen Kostnadsbesparing central administration, hela kommunen som ännu inte har fördelats i planeringsdirektiv med budget , 10. att anslagsområde 201, Kontorsservice, inom servicenämnden avvecklas under 2016 och att kvarvarande verksamhet ingår i anslagsområde 202, Städ- och måltidsservice, inom samma nämnd, 11. att för enskilda investeringsprojekt, inom budgeterat anslag, till en total utgift på över kkr skall ianspråkstagande godkännas av kommunstyrelsen, 12. att för byggprojekt inom fastighets- och samhällsbyggnadskontorets anslagsområden medge avvikelser mellan anbud och budgetanslag med maximalt 500 kkr eller högst 5,0 procent av budgetanslaget för att projekt inte skall försenas, 13. att planåren 2018 och 2019 skall styra den fortsatta ekonomi- och verksamhetsplaneringen, 1

3 14. att det förhållande att ett investeringsprojekt upptagits år 2018 eller 2019 inte innebär att projektet är slutgiltigt sanktionerat om vare sig genomförande, tidpunkt eller belopp, 15. att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, 16. att kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld, kkr till en total låneskuld på kkr, 17. att Halmstads Rådhus AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, 18. att Halmstads Rådhus AB har rätt att nyupplåna, det vill säga öka bolagets låneskuld, kkr till en total låneskuld på kkr, 19. att såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, 20. att såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s räntederivat upp till ett totalt högsta nettobelopp om kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, 21. att upphäva borgensbeslut KF 68, , om att ingå borgen för Halmstads Fastighets AB:s låneförpliktelser, jämte därpå löpande ränta och kostnader, 22. att såsom för egen skuld, ingå borgen avseende finansiella leasingavtal enligt nedanstående punkter Halmstads Energi och Miljö AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om kkr Halmstads Energi och Miljö Nät AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om kkr Halmstads stadsnät AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om kkr Hallands Hamnar Halmstad AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om kkr Destination Halmstad AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 kkr Halmstads Näringslivs AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 kkr 2

4 Halmstads Fastighets AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 kkr Halmstads Flygplats AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 kkr AB Industristaden ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 kkr AB Nissastaden ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 kkr, 23. att såsom för egen skuld, ingå borgen för olika föreningar, samfälligheter, kooperativ och egna hems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, 3

5 FRAMTIDENS HALMSTAD MED LIVSKVALITET OCH TRYGGHET Vi står för en politik som skapar jobb, värnar välfärden, främjar företagande och satsar på miljön. Välfärd för oss betyder möjlighet att färdas väl genom livet. Vi vill att Halmstad ska vara en plats där människor vill tillbringa alla skeden av sitt liv. Halmstad ska vara en bra stad att växa upp i, för alla. Vi vill att alla invånare ska ha goda uppväxtvillkor och att folkhälsan, för så väl gammal som ung ska vara god oavsett var man bor i kommunen. Halmstads kommun växer som aldrig förr. År 2035 räknar vi med att vara invånare, varav många kommer att vara äldre och behöva omsorg. Det fantastiska är att vi får ett tillskott av nya svenskar i rätt åldrar, alltså får vi fler händer i välfärd och omsorg och även bidrar till skattetillväxten. Detta naturligtvis under förutsättning att vi tar emot de nya svenskarna på rätt sätt. I dagens välfärdsland är rätten till utbildning lika viktig som rätten till arbete. Vi värnar det livslånga lärandet med en bra utbildning från förskola, till högskola och vuxenutbildning. Vi vill ha en utbildning där högskolan står i tät samverkan med kommunen och näringslivet. Högskolan ska fungera som växthus för nya verksamheter och främja nya företag. Vi vill också kunna erbjuda studenter en lokal arbetsmarknad som motsvarar deras högskoleutbildning. Vi har ett differentierat näringsliv som kan utvecklas ytterligare och bli än mer konkurrenskraftigt. Framförallt vill vi skapa förutsättningar för miljöinnovativa verksamheter som bidrar till en hållbar utveckling och där det finns en stor marknad för nyföretagande. Vi strävar också efter att göra kommunen till en mer attraktiv arbetsplats. Detta kan vi skapa genom att erbjuda trygga anställningar, rätt till heltid utan delade pass med en god arbetsmiljö där jämlikhet råder. Vi satsar på Arbetsmarknadsprojekt samt Halmstads kommun som den goda arbetsgivaren genom att skapa Sociala Fonder på 160 miljoner kronor från vårt eget kapital. Detta är investeringar för framtidens Halmstad. Genom stadsutveckling vill vi också skapa en stad med öppna mötesplatser där invånare från alla delar av Halmstad får tillgång till stadens fördelar. Inom den närmsta framtiden vill vi framför allt utveckla området kring Nissan. På fritiden ska Halmstadborna ha tillgång till ett rikt och brett kultur- och föreningsliv. Vi vill skapa förutsättningar för föreningarnas fortlevnad. Halmstad ska vara en upplevelsestad året runt, som både Halmstadbor och besökare kan njuta av. Vi vill ha en kommun med en utbyggd och kvalitativ välfärd där alla har möjlighet till heltidsjobb och där hållbar utveckling leder vägen mot framtiden. För att skapa ett Halmstad där alla har möjligheter att bo, arbeta, studera, leva och trivas behövs en politik med vilja och visioner. Det har vi. En växande kommun behöver en växande välfärd. Vi höjer därför skattesatsen med 55 öre, det vill säga från 20,43 till 20,98 procent, för att ta höjd för ett trovärdigt alternativ där välfärden prioriteras med satsningar inom äldreomsorg, skola och social omsorg. Detta för ett Halmstad med Framtiden, Livskvaliteten och Tryggheten i centrum. 4

6 Halmstads kommuns vision Vi har en vision om framtiden i Halmstad. HALMSTADS KOMMUNS VÄRDEGRUND Halmstads vision bygger på demokratiska värden. Du som invånare i Halmstad ska kunna delta och ha inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 5

7 Innehåll Halmstads kommuns värdegrund... 5 Innehåll Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet Visionsstyrningsmodellen... 8 Politiska inriktningar och konkretiserade mål... 8 Planeringsdirektivets roll i kommunen Nationella satsningar Politiska inriktningar Sociala fonder Arbetsmarknadsprojekt Halmstads kommun - En god arbetsgivare Framtid ETT framtidens Halmstad Från förskola till gymnasium Effektivisering av den egna verksamheten Bostäder åt alla Livskvalitet Ett levande centrum Nissanstråket Kreativa mötesplatser för alla Föreningsliv Äldres livskvalitet Trygghet Social trygghet Ett grönt Halmstad Kommunikationer Hel- och delägda kommunala bolag Helägda bolag Koncernen Halmstads Rådhus AB Förutsättningar Övrigt Delägda bolag Hallwan AB Budget FINANSIELLA MÅL SKATTESATS UPPRÄKNINGSFAKTORER OCH GRÄNSVÄRDEN

8 5.4. RESULTATUTJÄMNINGSRESERV Budgetsammanställning Undernoter till not Specifikation av driftanslag Specifikation av investeringsanslag Specifikation av vissa driftanslagsförändringar

9 1. Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden har vi infört en arbetsmodell: visionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år VISIONSSTYRNINGSMODELLEN Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande mål. Den årliga processen består av fyra moment. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel tre POLITISKA INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Kommunfullmäktige preciserar visionen genom politiska inriktningar och konkretiserade mål. De politiska inriktningarna är kopplade till ett antal mål där kommunfullmäktige preciserar vad de vill att kommunens verksamheter ska arbeta med under den kommande fyraårsperioden. Målen ses över årligen, men har i de flesta fall ett perspektiv på fyra år. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen PLANERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med under planperioden. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande inriktningar samt till 8

10 handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. 9

11 2. Nationella satsningar Regeringen kommer att investera tio miljarder kronor per år för ökad kvalitet och fler anställda i välfärden. Det ger kommuner och landsting långsiktiga planeringsförutsättningar så att de kan fastanställa och utveckla välfärden för framtiden. Många kommuner står också inför stora investeringar i nya skolor och förskolor. För Halmstads kommuns del innebär det 71 miljoner kronor för år Detta skapar nya jobb och innebär många fler lärare, undersköterskor, socialsekreterare och andra viktiga yrkesgrupper i välfärden. Det ger dem som jobbar inom skola och förskola mer tid för varje barn. Det ger en anställd i hemtjänsten möjlighet att sitta ner och prata en stund och inte alltid vara tvungen att rusa vidare. Det ger också förutsättningar för socialtjänsten att utföra ett bra jobb. Kommunen kan samtidigt förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren så att också verksamhetsutvecklingen stärks. Välfärdsmiljonerna ger också kommunen ännu bättre förutsättningar att använda sig av extratjänster och traineejobb samt bidra till att pressa ned arbetslösheten ytterligare. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg skapar vi ett hållbart samhällsbygge, där ingen lämnas efter och ingen hålls tillbaka. Socialdemokratiska satsningar i Halmstads kommun Socialdemokraterna i Halmstad bedriver en aktiv oppositionspolitik. Rätten att skriva motioner är oftast oppositionens enda möjlighet att väcka förslag och idéer om vad vi vill förändra i Halmstad. Det är också den möjlighet vi har att få publicitet för dessa. Under 2015 har vi socialdemokrater lämnat många motioner om förbättringar och förnyelse i Halmstads kommun. En del av dessa motioner är behandlade i kommunfullmäktige och gehöret från Femklövern har inte varit översvallande. Våra motioner är allvarligt menade och vi tar höjd för dessa förslag i detta planeringsdirektiv. Det är motioner om: Arbetsförhållanden för vår personal, främst inom vård och omsorg som syns i de sociala fonderna. Kommunens jämställdhetarbete, även detta i de sociala fonderna. Stimulanser av kollektivtrafiken under byggandet av resecentrum. En gymnasieskola vid högskoleområdet. Avveckling av Lagen om valfrihet för äldreboende, en valfrihet som bara gynnar marknaden. De gamla har oftast inget val den dagen de behöver vårdboende. Utveckling av Norre katts park och Bastionen. En park som kan bli en pärla, en stadspark som de flesta kommuner har. Effektivisering av kommunens tekniska drift genom samarbete mellan olika förvaltningar. Anhörigcentra, en väldigt låg kostnad som ger stort mervärde för de anhöriga som tar hand om sina nära och kära. 10

12 3. Politiska inriktningar I följande avsnitt beskriver vi de övergripande politiska inriktningar som vi vill att den kommunala verksamheten ska fokusera på under perioden De politiska inriktningarna är formulerade med ett övergripande perspektiv för att ge nämnderna, styrelserna, förvaltningarna och bolagen möjlighet att i största möjliga mån styra sin verksamhet mot mål som vi menar gör Halmstad bättre. Våra fokusområden är indelade i tre teman: Framtid, Livskvalitet och Trygghet. Följande kapitel är därför uppdelat efter dessa områden. Kapitlen är i sin tur indelade i mindre avsnitt som lyfter upp särskilt prioriterade områden. Till varje avsnitt finns specifika mål uttryckta i text och siffror, tillsammans med beskrivande texter som förklarar våra prioriteringar. Vår övertygelse är att de områden som presenteras är områden inom vilka Halmstad kan och bör utvecklas förändringar som måste till för att göra Halmstad till en framtidsinriktad kommun med större möjligheter för både nuvarande och kommande generationer SOCIALA FONDER Halmstad behöver en ny inriktning gällande fördelning av medel. Den borgerliga politiken som styrt Halmstad under flera år har medfört att kommunens eget kapital vuxit på bekostnad av välfärden. Sparkistan har fyllts på samtidigt som välfärden har skurits ned. Detta sparade egna kapital måste komma till användning. Det är bra att ha en sund ekonomi, parallellt måste vårt välfärdsarbete hålla en hög kvalitet. Vi tror på att investera i invånarna. Delar av de medel som kommunen sparat måste komma invånarna till nytta. Vi tillskapar Sociala Fonder för att använda Halmstads kommuns kapital till investeringar för framtiden. De satsningar som vi gör gäller Arbetsmarknadsprojekt samt Halmstads kommun en god arbetsgivare. Vi menar att både ekonomiska och mänskliga vinster kan göras genom vår satsning på Sociala Fonder. För den enskilde handlar vinsten om en framtid med en fot in i arbetslivet. För kommunen handlar vinsten om en högre sysselsättning och välbefinnande hos våra medarbetare vilket i slutändan genererar vinster för verksamheten i form av minskade sjuktal och en mer välfungerande verksamhet. När effekterna av investeringen börjar synas, när de kommunala kostnaderna minskar till följd av investeringen, ska nämndens/nämndernas ekonomiska ramar minskas med motsvarande belopp. Överskottet ska sedan markeras i bokslutet och öronmärkas för att användas för framtida sociala investeringar. På det sättet kommer fonden kontinuerligt att fyllas på och nya sociala investeringar kan göras. Genom dessa investeringar ska vi göra framtidens Halmstad bättre. Arbetsmarknadsprojekt I Halmstad har vi fortfarande alldeles för hög arbetslöshet. Trots full fart i ekonomin och ett stort behov hos vissa arbetsgivare att anställa människor så går för många Halmstadsbor utan arbete eller utbildning. Av den anledningen vill vi inrätta en social investeringsfond som initierar olika arbetsmarknadsprojekt. Projekt som vi förutsätter sker i tätt samarbete med både arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet. Vi vill se kreativa arbetsmarknadsprojekt med dubbel vinst. Ett bra exempel är anläggandet av idrottsplatser i våra serviceorter. Vi ser gärna en samverkan med idrottsföreningarna där jobben går till ungdomar från föreningarna. 11

13 Ett annat exempel är byggandet av ett kallbadhus i Halmstad. Vi vill bygga kallbadhuset i samverkan med det lokala näringslivet. I anslutning till kallbadhuset och ett närbeläget handikappbad vill vi också anlägga ett café som skulle kunna drivas som ett socialt företag där personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden kan erbjudas jobb. Andra exempel på arbetsmarknadsprojekt som vi gärna ser är Serviceanläggning på Galgberget för till exempel Halmstads Orienteringsklubb samt Friskvårdscentrum vid Brottet, en kvalitetshöjning av vårt redan nu populära utomhusbad. Dessutom vill vi införa olika former av gröna jobb så som att städa stränder eller rensa Prins Bertils stig. Genom att skapa dessa fonder kan kommunens personal söka medel för att få fler händer, sommarjobbare, arbetslösa etcetera i arbete. Vi vill också få till stånd en ny klubblokal för Oskarströms brukshundsklubb. Detta är några exempel på verksamhet som kommer både arbetslösa och kommuninvånare till gagn. Att få ett första steg in på arbetsmarknaden är enormt viktigt och det kan ske genom till exempel ovan nämnda arbetsmarknadsprojekt. Förutom den samhälleliga vinsten i att få ett första steg in på arbetsmarknaden, får vi en mängd saker gjorda som verkligen behövs i vår kommun. Vi satsar 60 miljoner kronor under tre år på Arbetsmarknadsprojekt. Halmstads kommun - En god arbetsgivare Kommunerna är Sveriges största arbetsgivare. Bara i Halmstads kommun arbetar över personer. Kommunen kan bli en både bättre och mer attraktiv arbetsgivare. Vi behöver bli bättre på att skapa villkor som gör att de anställda i Halmstads kommun trivs på sina arbetsplatser och därmed blir mer motiverade till att göra ett bra jobb. Vi behöver också göra mer för att de anställda ska må bra i sin vardag. För att uppnå detta för att nå målet att få arbetstagaren att må bättre och känna sig tryggare krävs långtgående lösningar från flera olika perspektiv. Vi satsar 100 miljoner under tre år på Halmstads kommun - en god arbetsgivare. Kommunen en attraktiv arbetsplats Vi vill att Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsplats där arbetsgivare och anställda verkar tillsammans för en bättre arbetsmiljö. Kommunen står inför en enorm generationsväxling där en stor del av personalen snart går i pension. Kommunen har därför ytterligare en anledning att arbeta för att kommunen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. En gemensam värdegrund, möjlighet till påverkan och bra chefer är viktiga grundstenar för att skapa en attraktiv arbetsplats. Viktiga delar i arbetet är det lokala lönearbetet, arbetsmiljön och hälsan, anställningsformer, arbetstider, kompetensutveckling samt ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Vi vill att kommunen ska erbjuda goda anställningsvillkor och att kommunens medarbetare upplever att de har balans i sina liv. Vi vill skapa trygga anställningsförhållanden och ta tillvara på personalens kunskap och erfarenhet i organisationen. Vi vill även att de mångfalds- och jämställdhetplaner som finns följs. Frisk personal och god välfärd En frisk personal som trivs på jobbet skapar god välfärd. Tyvärr kan vi konstatera att sjukfrånvaron ökar. Detta är inte acceptabelt. Halmstads kommun som arbetsgivare måste skapa tjänster med ett kvalitativt bättre innehåll och bättre förutsättningar så att vår personal orkar med. Vi måste också se till att alla har möjlighet till friskvård i någon form. Denna form av personalvård behöver inte se likadan ut på alla förvaltningar och bolag men att vi behöver satsa mer resurser på detta är vi helt övertygade om. Genom att vår personal blir friskare höjs även kvaliteten på servicen till våra kommuninvånare. 12

14 Åtgärder för att få ner sjuktalen Vi ser stora skillnader i antalet sjukdagar per år på olika avdelningar och enheter i kommunen. Siffrorna är mycket oroande och något som vi måste göra någonting åt. En arbetskår med så mycket sjukdagar leder både till osäkerhet i verksamheten, något som drabbar till exempel servicen till våra äldre eller andra behövanden, men också till ett stort personligt lidande för den enskilde arbetstagaren. För att ytterligare förstärka vår ambition att få ner sjuktalen avsätter vi medel för hemvårdsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen och socialförvaltningen för att prova på nya sätt att arbeta med friskvård. Kompetensutveckling Halmstads kommun måste bli mer attraktiv som arbetsgivare. Det medför inte bara att kommunen kan locka kompetenta nyutbildade medarbetare, utan även behålla de duktiga medarbetare som redan arbetar i den kommunala sektorn. Vi tror att kompetens- och karriärsutveckling är lösningen. I verksamheter där utbildningskraven ändras ska också personalen erbjudas kompetensutveckling för att kunna fortsätta i verksamheten. Barnskötare kan ges möjlighet att inom sin tjänst erbjudas utbildning till förskollärare. Grundskola och gymnasium har i dag karriärstjänster så som förstelärare och lektorer. Vi ser dock en brist i att motsvarande möjligheter inte finns för andra högskoleutbildade i skola och förskola till exempel fritidspedagoger och förskollärare. Inom detta område kan Halmstad bli en förebild i att låta fler yrkesgrupper utvecklas i sin yrkesroll. Generationsväxlingsprogram Halmstads kommun står inför en generationsväxling. Dagens demografiska utveckling gör att vi snart kommer ha flera pensionsavgångar bland vår rutinerade och kompetenta yrkeskår. Dessa måste ersättas med nya medarbetare en utmaning särskilt påtaglig inom skolan och vården. Detta ställer krav på oss som arbetsgivare. För att ta tillvara på den stora kompetens som finns bland dem som snart går i pension förespråkar vi ett så kallat generationsväxlingsprogram där äldre lär upp nyanställda. En viktig anledning till generationsväxlingsprogrammet är att tillvarata den kompetens och erfarenhet som den äldre personalen har och för att de nyanställda ska kunna känna trygghet i arbetsuppgifterna. Det finns i dag många krävande arbetsuppgifter inom flera olika yrkesområden som nyutexaminerade kan behöva hjälp och stöd med. Här kan de äldre och mer rutinerade kollegerna bistå sina yngre kolleger för att göra introduktionen till arbetslivet mer lätthanterlig Rätt till heltid - möjlighet till deltid Det senaste året har vi kunnat konstatera en trend i kommunen som går i motsatt riktning mot det vi strävar efter. De tillfälliga arbetena är alltför många i kommunen. De samlade kostnaderna för vikariat överstiger vad tillsvidareanställningar skulle kosta. Tillfälliga arbeten är ett ineffektivt sätt att tillvarata medarbetarnas kompetens, det ökar otryggheten och det bidrar inte till ett långsiktigt ansvarstagande för verksamheten. Inom de större verksamhetsområdena bedömer vi det som fullt möjligt att öka antalet tillsvidareanställda och därmed minska behovet av tillfällig personal. Det skulle alla tjäna på. Rätt till heltid möjlighet till deltid ska gälla som personalpolitiskt mål i Halmstads kommun. Heltidstjänster ger en möjlighet till egen försörjning och skapar trygghet. Vi vill ha riktiga heltidstjänster med sammanhållna timmar i schemat. Heltid handlar inte bara om hur många timmar per vecka arbetsgivaren erbjuder. Det blir allt vanligare att heltidstjänster innehåller så kallade delade arbetspass. Inom äldreomsorgen är delade arbetspass ett vanligt inslag. Det innebär till exempel att en medarbetare inom vården kan hjälpa de äldre med morgonbestyr, vara ledig under de lugnare timmarna mitt på dagen för att sedan avsluta arbetsdagen när arbetsbelastningen 13

15 blir större framåt kvällen. Med flera timmars obetalda uppehåll mitt under arbetspassen blir det svårt att kunna kombinera arbetet med familjeliv och fritid. I vården handlar det dessutom om att de äldre får träffa väldigt många olika personer under en dag och servicen till de äldre blir sämre. För att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som tar hand om sin personal och håller en hög kvalitet på sina verksamheter krävs därför riktiga heltider. Allt detta ingår i vår stora satsning En god arbetsgivare. 14

16 3.2. FRAMTID I framtidens Halmstad har alla möjlighet att forma sitt liv efter de drömmar och förväntningar som var och en har. Politiken ska förändra och förbättra samhället genom att möjliggöra för var och en att kunna skaffa sig en god utbildning. Vi vill skapa förutsättningar för att leva ett gott liv genom arbete och boende. Det är välfärd. För att se till att resurserna går dit de behövs krävs att den egna verksamheten effektiviseras för att medborgarna ska få ut det mesta av skattemedlen. I framtidens Halmstad ger en högkvalitativ skolgång möjlighet till arbete. Ett ansvarstagande bostadsbyggande ger Halmstadbon möjlighet att skapa ett liv på sina villkor, utan att göra anspråk på kommande generationers förutsättningar utan snarare genom att bereda vägen för framtida generationer. ETT FRAMTIDENS HALMSTAD Från förskola till gymnasium I framtidens Halmstad utvecklar alla barn och ungdomar sina förmågor oavsett bakgrund. All pedagogisk verksamhet för barn och unga bygger på kvalitet, kunskap och ömsesidig respekt. Barns och ungdomars individuella förmågor och behov tillvaratas och utvecklas i en trygg miljö. Gemensamma resurser går till verksamhet för barn och unga inte till vinstuttag. Skolan präglas av demokrati och delaktighet. Vi vill också ta fram ett ungdomspolitiskt handlingsprogram för att förbättra elevinflytandet på skolorna. Det innebär bland annat att elevkårerna ska vara en plattform där elever har reellt inflytande över skolans utveckling. Elevkårerna och andra påverkansgrupper i skolan är också ett viktigt sätt att få unga att växa in i sin roll som samhällsmedborgare. En jämlik kunskapsskola Vi vill att alla barn och elever oavsett bakgrund eller var man bor ges likvärdiga möjligheter att nå toppen av sin förmåga. I Halmstad får alla lika möjligheter att klara kunskapskraven och kunna prestera sitt bästa. Detta förutsätter dock att alla skolor klarar att leva upp till sitt uppdrag. Dessvärre är så inte fallet idag. Från att Halmstad, sett till det totala elevresultaten presterade bra, märks nu tydliga försämringar med fallande skolresultat. Andelen elever med gymnasiebehörighet minskade mellan 2014 och 2015 med mer än 4 procentenheter, från 92,2 till 87,9 procent. Det råder stora skillnader i skolresultaten mellan olika skolor och bostadsområden liksom i resultaten mellan pojkar och flickor. Bakom den bristande likvärdigheten och stora variationen av resultat ligger i hög grad socioekonomiska faktorer. Det visar också den analysrapport som barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram. Ska Halmstad vara en kunskapsstad kan inte en ojämlik skola accepteras. Vi vill att alla skolor i vår kommun ska vara bra skolor med trygga och kreativa lärmiljöer. Här borde alla ges möjligheter att nå gymnasiebehörighet. Vi vill skapa en jämlik och inkluderande skola i Halmstad där alla kan nå toppen av sina förmågor. För att lyckas behöver insatser riktas direkt mot skolor med låga resultat och stora utmaningar. Att rikta insatser dit de behövs mest, förutsätter bland annat en träffsäker resursfördelning, tillräcklig hänsyn till socioekonomiska faktorer samt en flexibilitet när behov ändras. Att erbjudande om och möjligheter till läxhjälp finns på alla skolor ser vi som ett måste. Läxhjälpen kan däremot organiseras på olika sätt, exempelvis av studenter, frivilligorganisationer eller inom ramen för fritidsverksamheten. 15

17 Tidiga insatser och mer tid för varje elev Även om skolframgångar inte alltid finner sin hela förklaring i antal satsade kronor är kopplingen nu uppenbar. Många år av omprövningar och besparingar i Halmstad har nått vägs ände. Medarbetarna i Halmstads förskolor och skolor behöver få fler arbetskamrater - inte färre. Genom att öka bemanningen får varje barn/elev mer tid att lära samtidigt som avlastning för befintlig personal minskar ohälsa och sjukskrivningar. Med hjälp av fler kollegor kan läraren lägga mer tid och kraft på undervisningen och på att utveckla och stärka barnens förmågor. Vi är beredda att gå vidare för att göra den socialdemokratiskt ledda regeringens satsningar i förskola och grundskola verkligt kännbara i Halmstad. Investeringar i lärarna kommer eleverna direkt till del. Tack vare regeringens satsningar på bland annat lågstadielyft och fler personal i förskolan har Halmstad kunnat anställa fler medarbetare. Behoven framöver är stora och förutsätter en fortsatt kraftsamling av insatser. För att vända de fallande skolresultaten och öka likvärdigheten behöver eleverna mer tid med sina lärare. Det förutsätter fler pedagoger, men också andra yrkesgrupper för att hela skoldagen ska hålla ihop. För detta krävs också ett fritids som kan erbjuda eleverna på låg och mellanstadiet en trygg och meningsskapande verksamhet. Den psykiska ohälsan ökar bland barn och elever, så även i Halmstad. När barn och ungdomar behöver stöd måste det finnas en vuxen på plats för att professionellt möta barnet och kuratorer och skolhälsovård ska vara lättillgängligt. Även antalet barn i behov av särskilt stöd fortsätter att öka, vilket bland annat betyder ett fortsatt rekryteringsbehov av speciallärare och specialpedagoger. För att skapa en inkluderande och likvärdig utbildning för alla barn, ser vi behov av en översyn av de så kallade samverkansklasser som finns i kommunen. Dessutom behöver stöd och rutiner utvecklas för framgång i mottagandet och mötet med nyanlända barn och flerspråkiga elever. Parallellt med insatser för ett ökat elevinflytande, behöver också arbetet för att förhindra och förebygga kränkningar och mobbning fortsätta att utvecklas. Även detta förutsätter att varje elev får mer tid. Fler barn och elever - att växa med kvalitet Vi socialdemokrater vill att kommunen tar sig från nuvarande brandsläckarläge, till ett läge där långsiktighet är i fokus. Därför vill vi att en plan tas fram för hur tillfälliga lösningar med paviljonger successivt kan fasas ut och ersättas med permanenta platsbyggda förskolor och skolor. Rådande brister i rutiner, samverkan och planering mellan berörda förvaltningar och nämnder måste dessutom skyndsamt ses över och åtgärdas. 16

18 Halmstad växer i invånarantal och andelen barn i förskole- och grundskoleålder är hög. Kommunen måste planera för flera nya grundskolor de närmaste åren samtidigt som ett antal befintliga skolor ska byggas ut. Bara fram till 2019 beräknas antalet elever i grundskolan öka med 2100 elever. Flest elever beräknas tillkomma i centrumnära områden. När nya grundskolor tillkommer de närmaste åren, ser vi gärna en möjlighet till olika profiler. Även inom förskoleverksamheten ser vi positivt på nya typer av pedagogiska lösningar. Vi vill satsa på en mer omfattande utomhuspedagogik (Ur och skur) där förskoleavdelningar växelvis får möjlighet att vistas utomhus. Sammantaget är det mycket positivt att fler barn föds och att fler bosätter sig i vår kommun. Att satsa på barnen är att satsa på framtiden. Förebyggande samverkan kring högstadieungdomar i riskzonen Droganvändningen bland ungdomar i högstadiet har sedan en tid tillbaka minskat. För att ytterligare minska risken för att ungdomar hamnar i ett drogberoende behöver vi fortsätta arbeta med förebyggande insatser och normarbete. Vuxenvärlden, och framförallt föräldrar har här en avgörande roll. Även polisen kan göra stora insatser genom att komma ut i skolorna och prata med ungdomarna. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, kulturförvaltningen, socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ska samverka med polisen i drogförebyggande syfte. Samtidigt ska lärarna få tid till att uppfatta signaler på droganvändning bland eleverna. Ett bra stöd i processen för att skapa en trygg lärmiljö i skolan och motarbeta droganvändningen är Elevhälsoteamen som följer upp enskilda elever och utvecklar det förebyggande arbetet. Bättre gymnasiebehörighet För att få ett arbete krävs i dag högre utbildning än för ett par decennier sedan. Behörighet till gymnasiet och att fullfölja gymnasiet är porten till ett framtida yrkesliv. I första hand behöver lärare ha mer tid för varje elev framförallt ha mer tid för elever än för administrativa uppgifter. Läraren får då möjlighet att göra ett bättre jobb och fokusera på vad lärarens faktiska huvudsyssla är. Samtidigt kan eleven ta mer stöd av läraren om läraren har mer tid. 17

19 Antalet ungdomar som är behöriga till gymnasiet och högskolan måste öka. För att uppnå detta vill vi bland annat förbättra lärartätheten i skolan. Fler behöriga pedagoger är en förutsättning för att eleverna ska lyckas och att skolan ska hålla en god kvalitet. Gymnasieskolan behöver även i större utsträckning ta ett särskilt ansvar för varje elevs specifika behov. Vi vill även se speciella satsningar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet för att få upp behörigheten till högskolan. Förstärkt studie- och yrkesvägledning Elever behöver tidigt i sin skolgång få insikter om arbetslivet och hur de olika utbildningsalternativen ser ut, för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Det handlar dels om information om vad som krävs för att få det yrke man strävar efter, men också hur arbetsmarknaden fungerar och vilka branscher som behöver anställa i framtiden. För att ge unga bättre stöd för beslut om framtida vägval behöver studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen förstärkas. Det är centralt med utvecklingsinsatser som bidrar till högre kvalitet av verksamheten, både avseende enskilda studieoch yrkesvägledares kompetens och att rektorer tar större ansvar för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen. I Halmstad måste mötesplatser tillskapas för en utvidgad och kontinuerlig kontakt mellan arbetsmarknad och skola. Gymnasieskolor Kattegattskolan är ett ämne som har debatterats i flera år. Det är viktigt att vi snart når en lösning i denna fråga en lösning som redan borde varit beslutad. Under 2014 och 2015 genomfördes en ny utredning om Kattegattskolans lokaler i vilken flera olika lösningsförslag presenterades. Vår inställning är fortfarande att det bästa är ett högskolenära läge för Kattegattskolan. En sådan lösning medför flera samordningsvinster mellan gymnasieskolan och högskolan och gör övergången till högre studier enklare för gymnasieeleven. Till samordningsvinster hör till exempel möjligheten för gymnasieskolans elever att nyttja befintliga lediga lokaler i området för delar av verksamheten. Vidare måste möjligheten att bygga de lokaler som behövs i området utredas. Genom ovanstående lösning kan Kattegattskolans samlade verksamhet med teori- och yrkeslinjer behållas Kattegattskolan slipper splittras. Halmstad fortsätter att växa och vi kommer på sikt behöva en fjärde gymnasieskola. Vi vill ha en utredning som pekar på när, hur stor och var denna skall placeras. Komvux Vi vill att alla ska ha både en andra och en tredje chans att kunna ändra sina val. Vi vill att människor ska kunna göra en omstart i livet och ompröva de val som kanske inte blev helt rätt eller få göra ett val som kanske varit stängt tidigare. Vi vill ha fler Komvuxplatser. Vi vill också ha 18

20 en yrkeshögskola i Oskarström och ytterligare en i Getinge där vi tillsammans med näringslivet förstärker vuxenutbildningen. Folkbildning Vi vet att varje krona satsad på folkbildning ger fem kronor i mervärde. Det är viktigt att studieförbunden får utöva sin verksamhet så att vi når ut med folkbildningen. Olika former av folkbildning och eget skapande ger goda effekter på folkhälsan och skapar en känsla av samhörighet mellan invånarna. Rätten att lära sig hela livet handlar om att människor ska ha möjlighet till ett innehållsrikt liv. I det lokala folkhälsoarbetet kan folkbildningen spela en framträdande roll. Folkbildningen skapar social samvaro och kan bidra till ökad delaktighet, inflytande och egenmakt, som i sig ökar välbefinnandet. Folkbildning i olika sammanhang motverkar också klassklyftor. Effektivisering av den egna verksamheten Lokaleffektiviseringar Så mycket verksamhet som möjligt ska bedrivas i våra egna lokaler. Dels då det är samhällsekonomiskt lönsamt att utnyttja de lokaler vi redan äger istället för att spendera pengar på alternativa lösningar, dels då det finns stora fördelar gällande samordning mellan verksamheter. Vi behöver bli bättre på att utnyttja de lokaler som kommunen äger. Under stora delar av dygnet står lokalerna tomma, då olika verksamheter har öppet endast under begränsade tider på dygnet. Till exempel skollokaler som bara används då undervisning bedrivs, på kvällstid lämnas ofta lokalerna tomma, vill vi nyttja så mycket som möjligt över hela dygnet. Vi föreslår att de förvaltningar som genomför lokaleffektiviseringar också får ta del av de besparingar som uppnås genom effektiviseringen. Samordning för effektivitet För att erhålla en mer effektiv teknisk drift i kommunen vill vi samordna denna mellan teknikoch fritidsförvaltningen, fastighetskontoret, servicekontoret, HFAB och förvaltningarnas egen driftspersonal. Vi vill helt enkelt titta över arbetsmetoderna, flödena och se om det görs dubbelarbete eller om arbetsuppgifter alternativt arbetsmoment kan effektiviseras. Till exempel finns det samlokaliseringsmöjligheter för kommunens tekniska förvaltningar som gör det lättare att samordna arbetsmoment. Det finns även möjlighet att utöka teknik- och fritidsförvaltningens befintliga förrådslokaler till ett centralförråd för kommunens olika verksamheter. Vi vill utreda dessa förslag. Vi tror att det finns stora samordningsvinster att dra av detta. 19

21 Mer jobb i egen regi I en stark demokrati ges medborgaren möjlighet till god insyn i sin kommuns verksamhet. Halmstad ska vara en öppen kommun. Vi vill därför att kommunal verksamhet drivs i egen regi i så stor utsträckning som möjligt, där insynen, kostnadseffektiviteten och arbetsmiljön är bättre än i verksamheten som bedrivs i privat regi. Det finns en stor och bred kompetens inom kommunen som är viktig och bör tillvaratas. Genom att använda våra medarbetares kompetens, lyfts och bekräftas personalen. Samtidigt är det viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Det gäller att vi i första hand optimerar vår egen organisation och först därefter ser oss om efter kompetenser som vi idag saknar i den egna organisationen. Alla konsultuppdrag måste övervägas noga. Ett exempel på detta är att kommunens olika förvaltningar kan låna kompetens av varandra. Detta gäller först och främst inom teknik- och fritidsförvaltningen men även övriga förvaltningar och bolag. Ett annat exempel är att teknikoch fritidsförvaltningen kan driva fram växter i kommunal miljöeffektiv regi. Att i första hand stärka personalens kompetens istället för att anlita konsulter handlar också om att skapa stolthet i yrkeskåren. Ur ett personalutvecklingsperspektiv är det gynnsamt att låta medarbetaren själv ta ansvar istället för att betala konsulter. Vi tror att stolta, kompetenta och självsäkra medarbetare trivs och presterar bättre. Bostäder åt alla I framtidens Halmstad har alla en god livsmiljö och en bra bostad. Samhället präglas av trygghet och gemenskap. De östra stadsdelarna är utvecklade med rekreationsområden, gångstråk och närhet till havet. Kommunen vänder sitt ansikte mot havet. I ett integrerat Halmstad finns olika boendeformer att välja i alla kommundelar. All byggnation präglas av ett hållbart tänkande ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Det finns kommersiell och kommunal service i alla bostadsområden. Barn- och kunskapsperspektivet är en självklar och integrerad del av bostadsbyggandet. I ett så tidigt stadium som möjligt tas barnens och de äldres perspektiv i beaktande i byggprocessen. Ett socialt hållbart Halmstad Halmstad behöver satsningar för att få hela kommunen socialt hållbar. Det handlar om en samordning av planeringen för bostäder, för kollektivtrafik, för kommunal och kommersiell service i kommunens olika delar. Frågan om lokaler för skola och förskola är akut och angelägen. Vi behöver se över behoven och aktivt börja planera för bostäder, centra och kollektivtrafik som beaktar helheten för våra nuvarande och kommande kommuninvånare. Med utgångspunkt i den nya översiktsplanen och arbetet med bostadsförsörjning vill vi ha en utredning och kartläggning över var i kommunen vi ska bygga bostäder och planera för kommunal verksamhet som skola, förskola, biblioteksverksamhet, medborgarcenter och fritidsverksamhet för unga. Socialdemokraterna är inte nöjda med utbyggnadstakten. Vi måste få upp farten för att få till fler bostäder i Halmstads kommun. Vi behöver också ge plats och möjlighet för kommersiell service som gör det möjligt för fler (till exempel äldre och barnfamiljer) att bosätta sig eller byta bostad inom ett område. Vi behöver göra det möjligt för fler att bosätta sig i kommunen och göra det intressant för barnfamiljer att flytta till de mindre tätorter som redan i dag har viss kommunal service. De stråk som redovisas i översiktsplanen måste fyllas med konkreta förslag på bosättning. Vi föreslår en utredning med representanter från barn- och ungdomsförvaltningen, hemvårdsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och HFAB med uppdrag att enligt ovanstående utreda och lägga förslag på både kort och lång sikt i enlighet med översiktsplanens intentioner. 20

22 Fler bostäder åt unga och äldre Bostaden är en social rättighet. Alla ska ha möjlighet att bo bra till rimliga kostnader och i en trygg miljö. Bostadspolitiken är en grundläggande del i den generella välfärdspolitiken och en central fråga för en långsiktig tillväxt, en hållbar utveckling och kommuninvånarnas grundläggande behov av social trygghet. Halmstad är en attraktiv kommun att bo i och efterfrågan på lägenheter är stor. Därför behöver vi bygga fler bostäder av olika upplåtelseformer i stora delar av kommunen. Den främsta utmaningen är att hantera bristen på lägenheter för unga men även för den växande äldre befolkningen i kommunen. Ingen ska hindras till ett nytt arbete i Halmstad eller behöva tacka nej till en utbildningsplats på grund av bostadsbrist, det begränsar inte bara kommuninvånarens frihet utan är en direkt tillväxthämmande faktor. Därför bör det byggas fler lägenheter som efterfrågas av många unga som exempelvis ska flytta hemifrån eller kanske fått sitt första jobb här i Halmstad. Äldre ska å sin sida kunna flytta till ett boende anpassat för sina behov. Vi vill därför satsa på byggandet av nya äldreboenden, trygghetsboenden och andra former av tillgängliga bostäder för vår allt större äldre befolkning. Möjligheten att byta bostad inom sitt bostadsområde behöver också öka. Det är viktigt att hantera brister i bostadsförsörjningen som rör specifika grupper, exempelvis yngre och äldre kommuninvånare, men det får inte vara ett hinder för att långsiktigt få en bra fungerande bostadsmarknad i Halmstad kommun. Då krävs det en god planering med nybyggnation av bostäder med olika upplåtelseformer för att flyttkedjan ska fungera och därigenom så kan den enskilde göra en boendekarriär. Bostaden ska vara en möjlighet för en vidareutveckling av kommuninvånarens liv då man exempelvis går från att vara ensamstående till att bilda familj och inte ett hinder på grund av brister i tillgång till en väl anpassad boendeform. Bostäder med god tillgänglighet och service I alla delar av kommunen ska det finnas ett varierat utbud av bostäder med god tillgänglighet och service. Både det kommunala och det privata utbudet för de äldre behöver moderniseras. Här behövs en inventering angående tillgängligheten tillsammans mellan kommunen, HFAB och de privata fastighetsägarna. Olika boendeformer behöver skapas som tilltalar både de äldre och yngre samt barnfamiljernas behov. Med lämpliga tomter och kontakter med passande aktörer kan vi skapa fler, bättre och tryggare boende som är till gagn för alla invånare. Bostadssociala satsningar För att satsa på våra större bostadsområden avser vi att ge HFAB ett uppdrag att genomföra bostadssociala satsningar. Medlen ska komma HFAB:s hyresgäster till godo genom satsningar på spontanidrottsplatser, utemiljöer och lekplatser i HFAB:s områden. 21

23 Ett nytt Väster De västra såväl som de östra stadsdelarna ska erbjuda en bostadsmiljö med utvecklande mötesplatser, ett blandat boende och en god livsmiljö. Bostadsområden med blandade upplåtelseformer ger mer levande boendemiljöer. Vi vill därför bygga en blandning av fler hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. För Väster innebär det stora satsningar på hyresrätter för att skapa en mindre segregerad bostadssituation. Genom såväl fysiska som sociala insatser, med hållbart byggande i blandade upplåtelseformer vill vi göra hela Halmstad attraktivt att bo och vistas i. I områden som Söndrum, Frösakull och Gullbrandstorp krävs fler hyres- och bostadsrätter med rimliga hyror så att människors valmöjligheter beträffande sitt boende ökar. Gör Öster mer attraktivt Halmstads östra stadsdelar har stor potential. Närheten till havet, centrum och Högskolan är möjligheter som gör Öster till ett av Halmstads mest attraktiva områden. Andersberg ska vara en öppen, grön och levande stadsdel med rimliga hyror. Vi vill både bygga nytt och renovera de bostäder som finns i området. Dessutom vill vi att det ska finnas såväl god kommunal service i området som affärer och matbutiker. Vi behöver också utveckla det lokala näringslivet så att det finns ännu fler skäl att både leva och arbeta i Andersberg. Halmstads östra stadsdelar har ett unikt läge och stor utvecklingspotential. Fysiska satsningar som görs tillsammans med sociala insatser kan hjälpa till att utveckla boendet och människors välfärd. Från Andersberg och Linehed nås havet på några minuter. För att ytterligare förstärka det strandnära läget måste vi satsa på infrastrukturen på Öster. Vi vill vända Öster mot havet genom att bygga gröna gång- och cykelboulevarder som sträcker sig från bostadsområdena ner till vattnet. De gröna stråken kommer att vara estetiskt tilltalande samtidigt som de kommer att förenkla framkomligheten till havet. Öster har också ett mycket citynära läge. Det är bra för Halmstad att vi har ett så attraktivt bostadsområde med så många boenden med närhet till centrum. På Laholmsvägen ska cykel- och kollektivtrafik prioriteras och kommunikationen till hamnen ska förbättras. Genom att det nya resecentrumet placeras vid Laholmsvägen ökar dessutom pulsen mellan stadskärnan och Öster vilket ger mer liv och centrumkänsla. Dessutom vill vi att Kattegattskolan flyttas till campusområdet bredvid Högskolan. Industri- och verksamhetsområdet mellan Öster och havet bör på sikt ersättas med bostadsbebyggelse med blandade upplåtelseformer. Det är viktigt att såväl hyresrätter som bostadsrätter byggs eftersom vi vill möjliggöra flyttning inom våra olika bostadsområden. Blandade former av boende ger dessutom ökad social sammanhållning. 22