Planeringsdirektiv med budget

Transkript

1 HALMSTADS KOMMUN eringsdirektiv med budget Framtid, livskvalitet och trygghet Förslag från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet

2 FRAMTIDENS HALMSTAD MED LIVSKVALITET OCH TRYGGHET Vi står för en politik som skapar jobb, värnar välfärden, främjar företagande och satsar på miljön. Välfärd för oss betyder möjlighet att färdas väl genom livet. Vi vill att Halmstad ska vara en plats där människor vill tillbringa alla skeden av sitt liv. Halmstad ska vara en bra stad att växa upp i, för alla. Vi vill att alla invånare ska ha goda uppväxtvillkor och att folkhälsan, för så väl gammal som ung ska vara god oavsett var man bor i kommunen. Vi vill skapa jobb i allmänhet och jobb till unga i synnerhet. En investering i de unga är en investering i framtiden. I dagens välfärdsland är rätten till utbildning lika viktig som rätten till arbete. Vi värnar det livslånga lärandet med en bra utbildning från förskola, till högskola och vuxenutbildning. Vi vill ha en utbildning där högskolan står i tät samverkan med kommunen och näringslivet. Högskolan ska fungera som växthus för nya verksamheter och främja nya företag. Vi vill också kunna erbjuda studenter en lokal arbetsmarknad som motsvarar deras högskoleutbildning. Vi har ett differentierat näringsliv som kan utvecklas ytterligare och bli än mer konkurrenskraftigt. Framförallt vill vi skapa förutsättningar för miljöinnovativa verksamheter som bidrar till en hållbar utveckling och där det finns en stor marknad för nyföretagande. Vi strävar också efter att göra kommunen till en mer attraktiv arbetsplats. Detta kan vi skapa genom att erbjuda trygga anställningar, rätt till heltid och en god arbetsmiljö där jämlikhet råder. Genom stadsutveckling vill vi också skapa en stad med öppna mötesplatser där invånare från alla delar av Halmstad får tillgång till stadens fördelar. Inom den närmsta framtiden vill vi framför allt utveckla området kring Nissan, Öster och stadskärnan. På fritiden ska Halmstadborna ha tillgång till ett rikt och brett kultur- och föreningsliv. Vi vill skapa förutsättningar för föreningarnas fortlevnad och kompetensutveckling och ett kulturliv där eget skapande står i fokus. Halmstad ska vara en upplevelsestad året om som både Halmstadbor och besökare kan njuta av. Vi vill ha en kommun med en utbyggd och kvalitativ välfärd där alla har möjlighet till heltidsjobb och där hållbar utveckling leder vägen mot framtiden. För att skapa ett Halmstad där alla har möjligheter att bo, arbeta, studera, leva och trivas behövs en politik med vilja och visioner. Det har vi. 1

3 Halmstads kommuns vision Vi har en vision om framtiden i Halmstad. HALMSTADS KOMMUNS VÄRDEGRUND Halmstads vision bygger på demokratiska värden. Du som invånare i Halmstad ska kunna delta och ha inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 2

4 Innehåll 1. Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet Nationella satsningar Politiska inriktningar Vi satsar på framtidens halmstad - Jobb åt unga & En god arbetsgivare... 7 Jobb åt unga... 7 En god arbetsgivare Framtid Från förskola till gymnasium Komvux Folkbildning Lokaleffektiviseringar Samordning för effektivitet Mer jobb i egen regi Kommunen en attraktiv arbetsplats Livskvalitet Demokrati och insyn Ett levande centrum Nissanstråket En kommun med ett brett kulturliv Föreningsliv Simskola för 6-åringar Skötsel av lekparker och gröna ytor Äldre Trygghet Bostäder åt alla Fastighetsunderhåll Ett grönt Halmstad Vatten förutsättning för allt liv Trygghet och tillgänglighet i trafiken Social trygghet Fysisk trygghet Ett Halmstad tillgängligt för alla Hel- och delägda kommunala bolag Helägda bolag Koncernen Halmstads Rådhus AB Förutsättningar Delägda bolag Hallwan AB AB Hallands konstmuseum, Halmstad Specifikation av helägda bolags investeringar Budget Finansiella mål Skattesats Uppräkningsfaktorer Resultatutjämningsreserv Budgetsammanställning Specifikation av driftanslag Specifikation av investeringsanslag Specifikation av vissa driftanslagsförändringar

5 1. Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden har vi infört en arbetsmodell: visionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år VISIONSSTYRNINGSMODELLEN Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens övergripande mål. Den årliga processen består av fyra moment. eringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade mål som anges i kapitel tre POLITISKA INRIKTNINGAR OCH KONKRETISERADE MÅL Kommunfullmäktige preciserar visionen genom politiska inriktningar och konkretiserade mål. De politiska inriktningarna är kopplade till ett antal mål där kommunfullmäktige preciserar vad de vill att kommunens verksamheter ska arbeta med under den kommande fyraårsperioden. Målen ses över årligen, men har i de flesta fall ett perspektiv på fyra år. Vissa mål kan ha ett längre tidsperspektiv, men då anges delmål som ska nås på vägen PLANERINGSDIREKTIVETS ROLL I KOMMUNEN eringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. eringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. eringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med under planperioden. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och övergripande inriktningar samt till 4

6 handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. 5

7 2. Nationella satsningar Vi kan dessvärre även i år bara i ord beskriva de satsningar som den rödgröna regeringen föreslagit. Anledningen är det parlamentariska läget där den rödgröna regeringen tvingas regera med en borgerlig budget. I vårpropositionen föreslår dock den rödgröna regeringen ett stort antal kommunala satsningar. När de kommunala satsningarna väl genomförs kommer genomslaget bli positivt för flertalet av våra kommunala verksamheter. Redan i år kommer vi se skillnader, då de rödgröna satsningarna kommer redan Under och framåt kommer vi se en ännu större effekt när satsningarna genomförs fullt ut. Satsningarna är uppdelade i riktade bidrag och stadsbidrag av generell karaktär. Tre områden är särskilt i fokus gällande riktade stadsbidrag: Mer personal inom äldreomsorgen Mer personal inom skolan och förskolan Satsningar på jobb åt unga Med ovanstående satsningar har den rödgröna regeringen tydligt visat vilka områden som är prioriterade på den nationella nivån. Med tanke på omfånget av de nationella satsningarna kan vi vara förvissade om att både förskola, skola och äldreomsorg kan få ett stort antal nyanställda medarbetare. De generella stadsbidragen är ospecificerade. Dock finns det givetvis restriktioner kring hur dessa pengar får användas. När dessa stadsbidrag betalas ut och vi inom kommunen själva gör samma prioriteringar när den kommunala budgeten harmonierar med den nationella får vi ut som mest av budgeten. Snart kan våra kommuninvånare börja känna igen Sverige och Halmstad, med resurser som går till medborgarna och inte till skattesänkningar för de besuttna. 6

8 3. Politiska inriktningar I följande avsnitt beskriver vi de övergripande politiska inriktningar som vi vill att den kommunala verksamheten ska fokusera på under perioden De politiska inriktningarna är formulerade med ett övergripande perspektiv för att ge nämnderna, styrelserna, förvaltningarna och bolagen möjlighet att i största möjliga mån styra sin verksamhet mot mål som vi menar gör Halmstad bättre. Våra fokusområden är indelade i tre teman: Framtid, Livskvalitet och Trygghet, och följande kapitel är därför uppdelat efter dessa områden. Kapitlet är i sin tur indelade i mindre avsnitt som lyfter upp särskilt prioriterade områden. Till varje avsnitt finns specifika mål uttryckta i text och siffror, tillsammans med beskrivande texter som förklarar våra prioriteringar. Vår övertygelse är att de områden som presenteras är områden inom vilka Halmstad kan och bör utvecklas förändringar som måste till för att göra Halmstad till en framtidsinriktad kommun med större möjligheter för både nuvarande och kommande generationer VI SATSAR PÅ FRAMTIDENS HALMSTAD - JOBB ÅT UNGA & EN GOD ARBETSGIVARE Halmstad behöver en ny inriktning gällande fördelning av medel. Den borgerliga politiken som styrt Halmstad under flera år har medfört att kommunens eget kapital vuxit på bekostnad av välfärden. Sparkistan har fyllts på samtidigt som välfärden har skurits ned. Detta sparade egna kapital måste komma till användning. Det är bra att ha en sund ekonomi, parallellt måste vårt välfärdsarbete hålla en hög kvalitet. Vi tror på att investera i invånarna. Delar av de medel som kommunen sparat måste komma invånarna till nytta. Vi gör därför stora satsningar inom två viktiga områden Jobb åt unga och En god arbetsgivare. Med dessa investeringar skapar vi ett Halmstad för alla både den generationen som finns på arbetsmarknaden i dag och den generationen som snart ska söka sig ut på arbetsmarknaden. Genom dessa investeringar ska vi göra framtidens Halmstad bättre. Jobb åt unga En av våra viktigaste satsningar för åren är de unga. För att få ut de unga på arbetsmarknaden satsar vi 150 miljoner kronor under fyra år på olika projekt som kommer gynna både ungdomar och hela samhället. Kort sagt; vi satsar på framtiden. Halmstad har, liksom hela Sverige en stor utmaning i den höga ungdomsarbetslösheten. Många unga tvingas i dag leva på försörjningsstöd. Om vi genom våra investeringar lyckas med avsikterna att få ut unga i arbete skulle det inte bara betyda mycket för den enskilda som lyckats komma ut på arbetsmarknaden det skulle också betyda att kommunen inte behöver betala ut lika stora summor i försörjningsstöd (tidigare benämnt socialbidrag). En investering i jobb för unga minskar kommunens kostnader för bidrag. Sysselsättning i form av jobb, utbildning, praktik eller lärlingsplats blir också ett steg in på arbetsmarknaden vilket ger kvalifikationer som ökar möjligheten att få nästa anställning., detta inom hela arbetsmarknaden. Sommarkraft För att unga ska få en introduktion på arbetsmarknaden vill vi fortsätta med Sommarkraft. Sommarkraft är ett projekt som erbjuder ungdomar arbete under tre veckor på någon av Halmstads kommuns arbetsplatser. Här ges möjlighet att skapa erfarenhet inom en mängd olika områden den som får en anställning genom Sommarkraft kan till exempel jobba på Furulundsbadet, någon av Halmstads förskolor, Mjellby konstmuseum eller inom räddningstjänsten. Detta är ytterligare en satsning som vi gör för att bereda möjlighet åt de yngre att få en egen försörjning under en tid, samtidigt som en möjlighet skapas att få en fot in i arbetsmarknaden. Det är en satsning för ungdomarna och det är en satsning på framtiden. 7

9 Kulturprojekt Dramalogen i Halmstad är en grupprocess inom kultur och entreprenörskap som ger möjlighet för unga människor att få arbeta med kultur som redskap ute på fältet under ett verksamhetsår. Dramalogen är ett arbetsmarknadsprojekt, men samtidigt ett kulturprojekt och ett folkhälsoprojekt i en härlig blandning. Unga kulturentreprenörer utbildas för att verka för näringslivet men också för hela samhället. Dramalogen är ett mycket viktigt och positivt inslag i kulturlivet i Halmstad. Made by Halmstad lyfter goda exempel på samarbete, skapar nya kontaktytor och inspirerar till samverkan mellan arbetsliv och skola. Made by Halmstad verkar för att göra samverkan till ett naturligt inslag i ordinarie skolverksamhet och för att ge våra barn och unga erfarenhet av arbetslivet och känna sig trygga med sina framtida val. För oss är det viktigt med denna samverkan mellan skola och näringsliv. Både Made by Halmstad och Dramalogen ingår i vår stora satsning Jobb åt unga. Entreprenadupphandling med lärlingar Ungdomarna under 25 år ska få jobb, utbildning, praktik eller lärlingsplats inom 30 dagar efter att de har blivit arbetslösa. För att kunna erbjuda dessa platser vill vi att kommunen vid upphandling av leverantörer ställer krav på att dessa tar emot praktikanter, trainees eller andra former av lärlingar. Vi tycker att det är viktigt att krav i offentlig upphandling används som ett medel för att våra ungdomar ska få jobb. Vi vill att Halmstads kommun fastställer att vid upphandlingar av entreprenader som överstiger 10 miljoner kronor ska företagen som tilldelas entreprenaden kunna uppvisa att minst 5 % av personalstyrkan är lärlingar. Alternativt ska företaget kunna anställa personal så att 5 % av de anställda är lärlingar. Kommunala arbetsmarknadsprojekt Vi vill se kreativa arbetsmarknadsprojekt med dubbel vinst. Ett bra exempel är anläggandet av en spontanidrottsplats och konstgräsplan i anslutning till Kärlekens IP. Vid genomförandet av projekten vid Kärlekens IP ser vi gärna en samverkan med idrottsföreningarna där jobben går till ungdomar från föreningarna. Ett annat exempel är byggandet av ett kallbadhus i Halmstad. Vi vill bygga kallbadhuset i samverkan med det lokala näringslivet. I anslutning till kallbadhuset och ett närbeläget handikappbad vill vi också anlägga ett café som skulle kunna drivas som ett socialt företag där personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden kan erbjudas jobb. Andra exempel på arbetsmarknadsprojekt som vi gärna ser är servicebyggnad på Galgberget för till exempel Halmstads Orienteringsklubb, friskvårdsprojekt vid Brottet och olika former av gröna jobb så som att städa stränder eller rensa Prins Bertils stig. Att få ett första steg in på arbetsmarknaden är enormt viktigt och det kan ske genom till exempel ovan nämnda arbetsmarknadsprojekt. Förutom den samhälleliga vinsten i att få ett första steg in på arbetsmarknaden, får vi en mängd saker gjorda som verkligen behövs i vår kommun. Det är bra att ta första steget in på arbetsmarkanden redan under skoltiden. Vår ambition är därför att kommunen ska erbjuda alla gymnasieelever sommarjobb under fyra veckor med avtalsenlig lön gymnasieeleverna får ett aktivt sommarlov med både ledighet och en meningsfull sysselsättning under en del av lovet. De får även möjlighet att försörja sig själva. Dessutom bör högstadieelever få praktik under skoltiden. 8

10 Förstärkning av vuxenutbildningen I dagens Sverige är rätten till utbildning lika viktig som rätten till arbete. Utbildning avgör individens frihet, trygghet och chanser till jobb men också samhällets förmåga till omställning, utveckling och tillväxt. I en tid när arbetsmarknaden i mångt och mycket kräver någon form av gymnasial utbildning är det viktigt att vuxenutbildningen finns som ett verktyg för att komplettera kvalifikationer. När jobb och branscher försvinner ska människor få nya kunskaper och kompetenser för att kunna komma in på arbetsmarknaden igen. Vuxenutbildningen är också central för möjligheterna till livslångt lärande. Därför vill vi se en förstärkning av vuxenutbildningen i Halmstad. Antalet platser ska öka samtidigt som kommunens inflytande över verksamheten ska stärkas för att säkra kvaliteten. För att kunna erbjuda människor nya chanser i livet är det också viktigt att Komvux har tillräckligt många platser för att fler ska ha möjlighet att läsa upp sin gymnasiekompetens. Dessutom behöver vi utöka Grundvux för att nå dem med kunskapsluckor från grundskolan. Godkänd gymnasieutbildning ger mycket större chans att få ett jobb. Utvecklad Grundvux och Komvux ger fler människor den möjligheten. Vägledningscentrum med studie- och yrkesvägledare bör också utvecklas så att den bästa matchningen uppstår mellan de utbildningar vi kan erbjuda och de kvalifikationer arbetslivet har behov av. Vi vill därför ha yrkeshögskolor i både Oskarström och Getinge. Vår satsning Jobb åt unga ger bättre förutsättningar för de unga som i dag är utan arbete och egen försörjning. Satsningarna ger erfarenhet, utbildning, tryggare villkor, inträde i välfärdssystemet och därmed bättre förutsättningar för att få en tryggare försörjning. Halmstad ska vara en trygg och god kommun att bo i för de unga. 9

11 En god arbetsgivare Kommunerna är Sveriges största arbetsgivare. Bara i Halmstads kommun arbetar över människor. Kommunen kan bli en både bättre och mer attraktiv arbetsgivare. Vi behöver bli bättre på att skapa villkor som gör att de anställda i Halmstads kommun trivs på sina arbetsplatser och därmed blir mer motiverade till att göra ett bra jobb. Vi behöver också göra mer för att de anställda ska må bra i sin vardag. För att uppnå detta för att nå målet att få arbetstagaren att må bättre och känna sig tryggare krävs långtgående lösningar från flera olika perspektiv. Vi satsar 150 miljoner under fyra år på att bli En god arbetsgivare. Kommunen en attraktiv arbetsplats Vi vill att Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsplats där arbetsgivare och anställda verkar tillsammans för en bättre arbetsmiljö. Kommunen står inför en enorm generationsväxling där en stor del av personalen snart går i pension. Kommunen har därför ytterligare en anledning att arbeta för att kommunen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. En gemensam värdegrund, möjlighet till påverkan och bra chefer är viktiga grundstenar för att skapa en attraktiv arbetsplats. Viktiga delar i arbetet är det lokala lönearbetet, arbetsmiljön och hälsan, anställningsformer, arbetstider, kompetensutveckling samt ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Vi vill att kommunen ska erbjuda goda anställningsvillkor och att kommunens medarbetare upplever att de har balans i sina liv. Vi vill skapa trygga anställningsförhållanden och ta tillvara på personalens kunskap och erfarenhet i organisationen. Vi vill även att de mångfalds- och jämställdhetplaner som finns följs. Det utvecklar kommunens verksamheter samtidigt som vi får arbetsplatser där människor trivs. Frisk personal och god välfärd En frisk personal som trivs på jobbet skapar god välfärd. Tyvärr kan vi konstatera att sjukfrånvaron ökar. Detta är inte acceptabelt. I grunden är det ett problem där Halmstads kommun som arbetsgivare måste skapa tjänster med ett kvalitativt bättre innehåll och bättre förutsättningar så att vår personal orkar med. Vi måste också se till att alla har möjlighet till friskvård i någon form. Denna form av personalvård behöver inte se likadan ut på alla förvaltningar och bolag men att vi behöver satsa mer resurser på detta är vi helt övertygade om. Genom att vår personal blir friskare höjs även kvaliteten på servicen till våra kommuninvånare. Kompetensutveckling Halmstads kommun står inför en generationsväxling. Dagens demografiska utveckling gör att vi snart kommer ha flera pensionsavgångar bland vår rutinerade och kompetenta yrkeskår. Dessa måste ersättas med nya medarbetare en utmaning särskilt påtaglig inom skolan och vården. Detta ställer krav på oss som arbetsgivare. Halmstads kommun måste bli mer attraktiv som arbetsgivare. Det medför inte bara att kommunen kan locka kompetenta nyutbildade medarbetare, utan även behålla de duktiga medarbetare som redan arbetar i den kommunala sektorn. Vi tror att kompetens- och karriärsutveckling är lösningen. I verksamheter där utbildningskraven ändras ska också personalen erbjudas kompetensutveckling för att kunna fortsätta i verksamheten. Barnskötare kan ges möjlighet att inom sin tjänst erbjudas utbildning till förskollärare. Grundskola och gymnasium har i dag karriärstjänster så som förstelärare och lektorer. Vi ser dock en brist i att motsvarande möjligheter inte finns för andra högskoleutbildade i skola och förskola till exempel fritidspedagoger och förskollärare. Inom detta område kan Halmstad bli en förebild i att låta fler yrkesgrupper utvecklas i sin yrkesroll. 10

12 Generationsväxlingsprogram För att ta tillvara på den stora kompetens som finns bland dem som snart går i pension förespråkar vi ett så kallat generationsväxlingsprogram där äldre lär upp nyanställda. En viktig anledning till generationsväxlingsprogrammet är att tillvarata den kompetens och erfarenhet som den äldre personalen har och för att de nyanställda ska kunna känna trygghet i arbetsuppgifterna. Det finns i dag många krävande arbetsuppgifter inom flera olika yrkesområden som nyutexaminerade kan behöva hjälp och stöd med. Här kan de äldre och mer rutinerade kollegerna bistå sina yngre kolleger för att göra introduktionen till arbetslivet mer lätthanterlig Studentmedarbetare Ungdomsarbetslösheten är ett problem som hela Europa brottats med och som i högsta grad även gällt Sverige. Halmstad har Hallands högsta ungdomsarbetslöshet, och även om vissa ungdomssatsningar görs i Halmstad kan vi inte nöja oss med dessa för oss är full sysselsättning det givna målet, speciellt bland unga. Halmstad följer det europeiska mönstret vi har allt för hög arbetslöshet i allmänhet men den synnerligen höga ungdomsarbetslösheten måste angripas bredare än vad som redan görs. Ett hinder på arbetsmarknaden för nyutexaminerade ungdomar är bland annat bristen på arbetslivserfarenhet och otillräckliga nätverk på arbetsmarknaden. För att underlätta för ungdomarna att skapa både arbetslivserfarenhet och nätverk kan studentmedarbetare vara en lösning. Systemet har tillämpats i Danmark sedan 1940-talet med mycket goda resultat runt hälften av de danska studenterna har ett arbete med koppling till deras examina och ca 30 % av alla danska studenter har redan säkrat det första riktiga jobbet innan de avslutat sina studier. Rätt till heltid - möjlighet till deltid Det senaste året har vi kunnat konstatera en trend i kommunen som går i motsatt riktning mot det vi strävar efter. De tillfälliga arbetena är alltför många i kommunen. De samlade kostnaderna för vikariat överstiger vad tillsvidareanställningar skulle kosta. Tillfälliga arbeten är ett ineffektivt sätt att tillvarata medarbetarnas kompetens, det ökar otryggheten och det bidrar inte till ett långsiktigt ansvarstagande för verksamheten. Inom de större verksamhetsområdena bedömer vi det som fullt möjligt att öka antalet tillsvidareanställda och därmed minska behovet av tillfällig personal. Det skulle alla tjäna på. Rätt till heltid möjlighet till deltid ska gälla som personalpolitiskt mål i Halmstads kommun. Heltidstjänster ger en möjlighet till egen försörjning och skapar trygghet. Vi vill ha riktiga heltidstjänster med sammanhållna timmar i schemat. Heltid handlar inte bara om hur många timmar per vecka arbetsgivaren erbjuder. Det blir allt vanligare att heltidstjänster innehåller så kallade delade arbetspass. Inom äldreomsorgen är delade arbetspass ett vanligt inslag. Det innebär till exempel att en medarbetare inom vården kan hjälpa de äldre med morgonbestyr, vara ledig under de lugnare timmarna mitt på dagen för att sedan avsluta arbetsdagen när arbetsbelastningen blir större framåt kvällen. Med flera timmars obetalda uppehåll mitt under arbetspassen blir det svårt att kunna kombinera arbetet med familjeliv och fritid. I vården handlar det dessutom om att de äldre får träffa väldigt många olika personer under en dag och servicen till de äldre blir sämre. För att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som tar hand om sin personal och håller en hög kvalitet på sina verksamheter krävs därför riktiga heltider. Åtgärder för att få ner sjuktalen Vi ser stora skillnader i antalet sjukdagar per år på olika avdelningar och enheter i kommunen. Siffrorna är mycket oroande och något som vi måste göra någonting åt. En arbetskår med så mycket sjukdagar leder både till osäkerhet i verksamheten, något som drabbar till exempel servicen till våra äldre eller andra behövanden, och till ett stort personligt lidande för den enskilda 11

13 arbetstagaren. För att ytterligare förstärka vår ambition att få ner sjuktalen avsätter vi medel för olika förvaltningar eller avdelningar som vill prova på nya sätt att arbeta med friskvård. Allt detta ingår i vår stora satsning En god arbetsgivare. 12

14 3.2. FRAMTID I Halmstad 2030 har alla möjlighet att forma sitt liv efter de drömmar och förväntningar som var och en har. Politiken ska förändra och förbättra samhället genom att möjliggöra för var och en att kunna skaffa sig en god utbildning. Vi vill skapa förutsättningar för att leva ett gott liv genom arbete och boende. Det är välfärd. I Halmstad 2030 ger en högkvalitativ skolgång möjlighet till arbete. Ett ansvarstagande bostadsbyggande ger Halmstadbon möjlighet att skapa ett liv på sina villkor, utan att göra anspråk på kommande generationers förutsättningar utan snarare genom att bereda vägen för framtida generationer. Från förskola till gymnasium I Halmstad 2030 utvecklar alla barn och ungdomar sina förmågor oavsett bakgrund. Alla pedagogiska verksamheter för barn och unga bygger på kvalitet, kunskap och ömsesidig respekt. Barns och ungdomars individuella förmågor och behov tillvaratas och utvecklas i en trygg miljö. Gemensamma resurser går till verksamhet för barn och unga inte till vinstuttag. Skolan präglas av demokrati och delaktighet. Förbättringar i förskolan I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet. Förskolan ska kännetecknas av trygghet, lek och lärande. Personaltätheten och kompetensen hos personalen är avgörande för att barnen ska känna sig uppmärksammade och trygga. Det är av vikt att personalen får gemensam tid till planering. Personalen ska ha en god pedagogisk kompetens. Därför ska vi möjliggöra kompetensutveckling för barnskötare för att ta tillvara på deras kunskaper och erfarenhet. Denna satsning är för oss viktigare än ett vårdnadsbidrag som enligt oss är en kvinnofälla. Mål 1 Förskoleverksamheten ska hålla en högre kvalitet. *Nuläge i kommunen Mätetal 1. Antal förskolor med flexibla öppettider i Halmstads kommun (1 totalt i kommunen)* 2. Antal barn/avdelning (17,4)* 3. Varierat utbud av inriktningar av förskoleverksamhet 1 per skolområde per skolområde 17,0 17,0 17,0 1 per skolområde Ökning Ökning Ökning Flexibla öppettider Vi vill utveckla familjepolitiken och jobbpolitiken i Halmstad så att den bättre möter dagens familjers behov. Så ska exempelvis förskolan passa föräldrarnas olika arbetstider. Undersökningar har visat att det finns en efterfrågan på mer flexibla öppettider. Därför vill vi utöka tillgången till förskola på olika tider. En modern förskola ska fungera som ett stöd till alla föräldrar att kunna vara just föräldrar, men samtidigt kunna kombinera föräldraskapet med sitt arbete. För att alla ska få samma möjlighet till 13

15 förskola vill vi utöka tillgången till förskolan på olika tider. Förskolan ska även finnas till hands för de arbetstagare som arbetar utanför kontorstider; för sjuksköterskor, för nattpersonal för de som jobbar tidiga morgnar eller sena kvällar. Vi vill ha minst en förskola per skolområde (det vill säga minst tre totalt i kommunen) med flexibla öppettider. Det är också viktigt att det finns ett varierat utbud av olika pedagogiska inriktningar på förskolorna i Halmstads kommun. Barnen ska till exempel få möjlighet att vara ute en stor del av dagen, gå på musikinriktade förskolor eller förskolor med Montessoripedagogik. Mångfald är bra även här. Men det viktigaste är att det finns tillräckligt med personal för att ha tid att lyssna på barnen och bedriva en pedagogisk verksamhet. Fler lärare i lågstadiet Barnen i lågstadiet behöver ha lärare som har tid att engagera sig i deras individuella utmaningar. Lärare som hinner med sitt pedagogiska uppdrag. I dag ser vi lågstadieklasser med allt för många barn per lärare. Det är inte optimala förutsättningar för inlärning och pedagogiska miljöer. Samtidigt blir läraren lidande då tid inte finns att utföra sitt yrke på ett tillfredsställande sätt. Därför vill vi minska barngrupperna för att ge pedagogerna mer tid med barnen. Den nuvarande regeringen har också uppmärksammat detta, varför det finns en nationell satsning på minskade barngrupper i förskolan. Genom den nationella satsningen och våra egna ambitioner kan vi nu på allvar leva upp till devisen ju tidigare vi sätter in insatser desto bättre effekt. Ett ökat psykiskt välmående bland unga Allt för många ungdomar mår dåligt i dag. Tidiga och samordnade insatser är a och o. Socialförvaltningens möjlighet till förebyggande öppenvårdsinsatser måste öka. Inom vissa bostadsområden finns ett samarbete mellan skola, fritidsgårdar, socialförvaltning och polis. Vi vill utveckla detta till att omfatta alla områden i kommunen. Tillsammans med en bättre elevhälsovård kan vi nå fler unga och ge bättre stöd tidigt. Tillgång till en god och jämlik elevhälsa För varje människa är det viktigt att bli sedd. För ett barn är det grunden för framtiden. Att satsa på ett barn är att satsa på framtiden. Elevhälsovården har de senaste åren slimmats och bland annat skolsköterskor och kuratorer har fått allt fler elever att hjälpa per person. Regeringen har sett samma problem och därför investerat statliga medel i elevhälsan. Utöver den nationella satsningen kommer vi att satsa på att lärare, skolsköterskor, psykologer och kuratorer ska få mer tid för varje elev. Olika sorters vuxna ska finnas i barnens närhet för att skapa trygghet. Detta gäller förskola, grundskola och fritidshem. Det ska alltid finnas någon som har tid att lyssna när barnet behöver prata. Då kan vi också få till tidiga insatser, innan problemen blir för stora. Samtidigt ska handläggningsprocessen snabbas på vad gäller utredningar inom området barn och unga. Lagen säger fyra månader men vi anser att det är för lång tid för ett barn att få hjälp. Vi vill se att tre månader är den absolut längsta handläggningstiden. Föreningsliv och kulturskola har en viktig roll i ett barns byggande av självförtroende. Alla aktörer måste samarbeta för barnets framtid. Maximal tid för att få hjälp av en handläggare på socialförvaltningen är enligt lag fyra månader, men Halmstads kommun har ambitionen att det ska gå fortare. Redan tre månader är lång tid att vänta på att få hjälp när den behövande väl tagit mod till sig att söka hjälpen. Vår ambition är att hjälpen ska komma den nödsökande till del inom tre månader. 14

16 Mål 2 Barn och unga ska ha tillgång till en god och jämlik elevhälsa. Mätetal 1. Elever i grundskolan som har en god hälsa 2. Elever i gymnasiet som upplever oro med något i hemmet eller i skolan (5,8** instämmer helt) 3. Antal elever/skolsköters ka 4. Antal elever/kurator Ökning* Ökning Ökning Färre än 4 procent Färre än 4 procent Färre än 4 procent Minskning Minskning Minskning Minskning Minskning Minskning 5. Andel anmälningar inom socialtjänsten avseende barn och unga som handläggs inom 3 månader * Ny mätning inget utgångsvärde finns ** Nuläge i kommunen Mål 3 Det ska finnas en god och jämlik folkhälsa i hela kommunen. * Nuläge i kommunen Mätetal Ohälsotal (29,2)* 7,4 (av 10) 7,6 (av 10) 8,0 (av 10) 2. Antal vuxna som socialtjänsten når med tidiga öppenvårdinsatser och förebyggande arbete 3. Invånarnas nöjdhet med tillgången till kulturevenemang (6,8 på 10-gradig skala)* Ökning med 200 Ökning med 200 Ökning med 200 6,9 (av 100) 7,0 (av 100) 7,2 (av 100) Förebyggande samverkan kring högstadieungdomar i riskzonen Vi har dessvärre sett ökade siffror på droganvändning bland våra ungdomar i högstadiet. Ungdomarna behöver stöd för att ta sig ur detta problem. Vuxenvärlden, till exempel polisen, måste komma ut i skolorna och prata med ungdomarna. Utbildnings- och 15

17 arbetsmarknadsförvaltningen, kulturförvaltningen, socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ska samverka med polisen i drogförebyggande syfte. Samtidigt ska lärarna få tid till att uppfatta signaler på droganvändning bland eleverna. Ett bra stöd i processen för att skapa en trygg lärmiljö i skolan och motarbeta droganvändningen är Elevhälsoteamen som följer upp enskilda elever och utvecklar det förebyggande arbetet. Samverkansklasser för samhörighet Skolan är viktig för alla barn och unga. Av den anledningen måste skolan organiseras på ett sådant sätt att den passar alla. I skollagen står att elever inskrivna i särskolan ska samverka med andra elever i grund- eller gymnasieskolan. Skolan ska inkludera så många som möjligt och barn och unga ska helst undervisas tillsammans. Samverkan är bra och ökar den sociala samhörigheten. I vår kommun har vi så kallade samverkansklasser i särskolan. Detta är något vi vill ha mer av. Samverkansklass är en mellanform där eleverna ibland undervisas tillsammans och ibland var för sig, allt efter elevernas egna behov. Vid samverkan ska ändå innehållet och arbetsformerna i skolan variera beroende på hur mycket stöd och hur mycket utmaning eleverna behöver. För att detta ska fungera behövs speciallärare som kan utmana samtliga elever i deras lärande. Här är det en självklarhet att även eleverna ska få vara med och bestämma om sin skola och sin utbildning. Bättre gymnasiebehörighet För att få ett arbete krävs i dag högre utbildning än för ett par decennier sedan. Behörighet till gymnasiet och att fullfölja gymnasiet är porten till ett framtida yrkesliv. I första hand behöver lärare ha mer tid för varje elev framförallt ha mer tid för elever än för administrativa uppgifter. Läraren får då möjlighet att göra ett bättre jobb och fokusera på vad lärarens faktiska huvudsyssla är. Samtidigt kan eleven ta mer stöd av läraren om läraren har mer tid. Antalet ungdomar som är behöriga till gymnasiet och högskolan måste öka. För att uppnå detta vill vi bland annat förbättra lärartätheten i skolan. Fler behöriga pedagoger är en förutsättning för att eleverna ska lyckas och att skolan ska hålla en god kvalitet Gymnasieskolan behöver även i större utsträckning ta ett särskilt ansvar för varje elevs specifika behov. Vi vill till exempel att skolan ska erbjuda läxhjälp och sommarskola för de elever som inte når upp till kunskapskraven. Vi vill även se speciella satsningar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet för att få upp behörigheten till högskolan. 40 % av eleverna i yrkesförberedande program klarar inte behörigheten till högskolan. Det är oacceptabelt. Mål 4 Fler elever ska ha behörighet till gymnasiet. * Nuläge i kommunen Mätetal 1. Andel elever med behörighet till nationellt gymnasieprogram (87,7 % natur/teknik)* 2. Antal elever/lärare (12,8 elever/lärare)* 3. Andel skolor som erbjuder läxhjälp Minst 91 Minst 93 Minst 95

18 Läxhjälp för alla För att alla elever ska ha samma förutsättningar för att lyckas i skolan ska den vara kompensatorisk. Elevernas resultat i skolan ska inte vara beroende av föräldrars möjlighet att ge sina barn stöd vid läxläsning. Både stat och kommun måste hjälpas åt för att skapa en stabil pedagogisk tid för lärarna. Läxhjälp ska erbjudas i varje grundskola. Det kan göras på olika sätt på olika skolor, beroende på närhet till fritidshem eller liknande. Vi ser att den nuvarande regeringen också satsar på lärarna även vi vill lägga en extra satsning på detta. Detta innebär bland annat att eleverna under den ordinarie skoldagen ska erbjudas tid för läxläsning med stöd av behöriga pedagoger. Kattegattskolan Kattegattskolan är ett ämne som har debatterats i flera år. Det är viktigt att vi snart når en lösning i denna fråga en lösning som redan borde varit beslutad. Under 2014 och 2015 genomfördes en ny utredning om Kattegattskolans lokaler i vilken flera olika lösningsförslag presenterades. Vi vill se en ny utredning som fokuserar på en lösning med ett högskolenära läge för Kattegattskolan. En sådan lösning medför flera samordningsvinster mellan gymnasieskolan och högskolan och gör övergången till högre studier enklare för gymnasieeleven. Till samordningsvinster hör till exempel möjligheten för gymnasieskolans elever att nyttja befintliga lediga lokaler i området för delar av verksamheten. Vidare måste möjligheten att bygga de lokaler som behövs i området utredas. Genom ovanstående lösning kan Kattegattskolans samlade verksamhet med teori- och yrkeslinjer behållas Kattegattskolan slipper splittras. Komvux Vi vill att alla ska ha både en andra och en tredje chans att kunna ändra sina val. Vi vill att människor ska kunna göra en omstart i livet och ompröva de val som kanske inte blev helt rätt eller få göra ett val som kanske varit stängt tidigare. Vi vill ha fler Komvuxplatser. Vi vill också ha en yrkeshögskola i Oskarström och ytterligare en i Getinge där vi tillsammans med näringslivet förstärker vuxenutbildningen. Mål 5 I Halmstad ska det finnas möjlighet till lärande hela livet. Mätetal 1. Invånarnas nöjdhet med tillgången till folkhögskola, Komvux samt yrkesutbildning (7,3 på 10-gradig skala)* 2. Antal platser på Komvux/Yrkesvux ,4 (av 10) 7,6 (av 10) 8,0 (av 10) Ökning med 200 Ökning med 200 Ökning med 200 * Nuläge i kommunen 3. Antal aktiviteter i folkbildningsverksamheten (120)*

19 Folkbildning Vi vet att varje krona satsad på folkbildning ger fem kronor i mervärde. Det är viktigt att studieförbunden får utöva sin verksamhet så att vi når ut med folkbildningen. Olika former av folkbildning och eget skapande ger goda effekter på folkhälsan och skapar en känsla av samhörighet mellan invånarna. Rätten att lära sig hela livet handlar om att människor ska ha möjlighet till ett innehållsrikt liv. I det lokala folkhälsoarbetet kan folkbildningen spela en framträdande roll. Folkbildningen skapar social samvaro och kan bidra till ökad delaktighet, inflytande och egenmakt, som i sig ökar välbefinnandet. Folkbildning i olika sammanhang motverkar också klassklyftor. Människor mår gott av att utvecklas i sin egen takt. Ett jämställt föreningsliv Vi vill ha ett levande föreningsliv med fler aktiva barn och unga i idrottsföreningar. Halmstads unga ska kunna välja och utöva kultur- och fritidsaktiviteter på lika villkor oavsett könstillhörighet eller ekonomiska förutsättningar. Lokaleffektiviseringar Så mycket verksamhet som möjligt ska bedrivas i våra egna lokaler. Dels då det är samhällsekonomiskt lönsamt att utnyttja de lokaler vi redan äger istället för att spendera pengar på alternativa lösningar, dels då det finns stora fördelar gällande samordning mellan verksamheter. Vi behöver bli bättre på att utnyttja de lokaler som kommunen äger. Under stora delar av dygnet står lokalerna tomma, då olika verksamheter har öppet endast under begränsade tider på dygnet. Till exempel skollokaler som bara används då undervisning bedrivs, på kvällstid lämnas ofta lokalerna tomma, vill vi nyttja så mycket som möjligt över hela dygnet. Vi föreslår att de förvaltningar som genomför lokaleffektiviseringar också får ta del av de besparingar som uppnås genom effektiviseringen. Samordning för effektivitet För att effektivisera den tekniska driften i kommunen vill vi samordna denna mellan teknik- och fritidsförvaltningen, fastighetskontoret, HFAB och förvaltningarnas egen driftspersonal. Vi vill helt enkelt titta över organisationerna och se om det görs dubbelarbete och om detta kan effektiviseras på något sätt. Till exempel finns det samlokaliseringsmöjligheter för kommunens tekniska förvaltningar. Det finns även möjlighet att utöka teknik- och fritidsförvaltningens förrådslokaler till ett centralförråd. Vi vill utreda dessa förslag, och vi tror att det finns stora samordningsvinster att dra av detta. Mer jobb i egen regi I en stark demokrati ges medborgaren möjlighet till god insyn i sin kommuns verksamhet. Halmstad ska vara en öppen kommun. Vi vill därför att kommunal verksamhet drivs i egen regi i så stor utsträckning som möjligt, där insynen är bättre än i verksamheten som bedrivs i privat regi. Det finns en stor och bred kompetens inom kommunen som är viktig att tillvarata. Genom att använda befintlig personals kompetens lyfts och bekräftas personalen. Samtidigt är det viktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Det gäller att vi i första hand optimerar vår egen organisation och först därefter ser oss om efter kompetenser som vi saknar i den egna organisationen. Alla konsultuppdrag måste övervägas noga. Ett exempel på det är att kommunens olika förvaltningar 18

20 kan låna kompetens av varandra. Detta gäller först och främst inom teknik- och fritidsförvaltningen men även övriga förvaltningar och bolag. Att i första hand stärka personalens kompetens istället för att anlita konsulter handlar också om att skapa stolthet i yrkeskåren. Ur personalutvecklingsperspektiv är det gynnsamt att låta medarbetaren själv ta ansvar istället för att ge det till någon konsult. Vi tror att det kan stärka både självförtroendet och stoltheten hos medarbetaren. Kommunen en attraktiv arbetsplats Vi vill att Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsplats där arbetsgivare och anställda verkar tillsammans för en bättre arbetsmiljö. Kommunen står inför en enorm generationsväxling där en stor del av personalen snart går i pension. Vi har flera stora anledningar att arbeta för att kommunen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats. En gemensam värdegrund, möjlighet till påverkan och bra chefer är viktiga grundstenar för att skapa en attraktiv arbetsplats. Viktiga delar i arbetet är det lokala lönearbetet, arbetsmiljön och hälsan, anställningsformer, arbetstider, kompetensutveckling samt ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete. Vi vill att kommunen ska erbjuda goda anställningsvillkor och att kommunens medarbetare upplever att de har balans i sina liv. Vi vill skapa trygga anställningsförhållanden och ta tillvara på personalens kunskap och erfarenhet i organisationen. Vi vill även att de mångfalds- och jämställdhetplaner som finns följs. Det utvecklar kommunens verksamheter samtidigt som vi får arbetsplatser där människor trivs. Mål 6 Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. Mätetal 1. Andel tillsvidare (91)* Andel visstid (9)* Antal timavlönad personal i årsarbete (672)* 4. Andel nöjda medarbetare enligt medarbetarindex 5. Andel verksamhet som bedrivs i egen regi 6. Andel sjukfrånvaro per avdelning/enhet Ökning** Ökning Ökning Högst 25 Högst 25 Högst 25 * Nuläge i Halmstad ** Ny undersökning, inget startvärde finns Frisk personal och god välfärd Välmående arbetare skapar välfungerande verksamheter. Det är vår övertygelse att en kommun med nöjda medarbetare även skapar nöjda medborgare. Därför är de insatser som vi föreslår för att få kommunens medarbetare att må bättre och bli friskare viktiga även ur ett medborgarperspektiv. 19

21 Vi har sett alarmerande uppgifter i kommunens personalbokslut där vissa yrkesgrupper, framför allt inom äldreomsorg och förskola, redovisar mycket höga sjukfrånvarotal. Skolan en stressande arbetsplats för lärarna, vilket vi sett i lokala undersökningar där stress och sömnlöshet framträtt med tydlighet. För att vända denna oacceptabla utveckling krävs i grunden flera insatser kring arbetsmiljön. Vi menar att friskvårdsbidraget kan vara ett effektivt redskap för att angripa problemen med den höga sjukfrånvaron och skapa incitament för arbetstagaren att göra insatser för sin hälsa. En frisk personal som trivs på jobbet skapar god välfärd. Tyvärr kan vi konstatera att sjukfrånvaron ökar. Detta är inte acceptabelt. I grunden är det ett problem där vi som arbetsgivare måste skapa tjänster med ett kvalitativt bättre innehåll och bättre förutsättningar så att vår personal orkar med. Vi måste också se till att alla har möjlighet till friskvård i någon form. Denna form av personalvård behöver inte se likadan ut på alla förvaltningar och bolag men att vi behöver satsa mer resurser på detta är vi helt övertygade om. Genom att vår personal blir friskare höjs även kvaliteten på servicen till våra kommuninvånare. Kompetensutveckling Vi tror att Halmstads kommun blir mer attraktiv som arbetsgivare, vilket inte bara gör att kommunen kan locka kompetenta nyutbildade människor, utan även behålla de duktiga medarbetare som redan arbetar i den kommunala sektorn, genom kompetens- och karriärsutveckling. I verksamheter där utbildningskraven ändras ska också medarbetare erbjudas kompetensutveckling så att medarbetarna ges möjlighet att fortsätta i verksamheten. Barnskötare bör exempelvis ges möjlighet att inom sin tjänst erbjudas utbildning till förskollärare. Grundskola och gymnasium har i dag karriärstjänster så som förstelärare och lektorer. Vi ser dock en brist i att motsvarande möjligheter inte finns för andra högskoleutbildade i skola och förskola. Till exempel fritidspedagoger och förskollärare. Inom detta område kan Halmstad bli en förebild i att låta fler yrkesgrupper utvecklas i sin yrkesroll. Generationsväxlingsprogram & rätt till heltid möjlighet till deltid Vi vår stora satsning En god arbetsgivare gör vi extra stora satsningar på generationsväxlingsprogram och rätt till heltid möjlighet till deltid. Läs mer om det i början av kapitel 3. 20

22 3.3. LIVSKVALITET I ett Halmstad med livskvalitet är utbudet av upplevelser och möjligheter till eget skapande mångsidigt för invånare och besökare. Turismen är en viktig näringslivsgren året runt som lockar många besökare. Halmstadbor i alla åldrar har god tillgång till arrangemang och aktiviteter inom kultur och idrott. Det finns också mötesplatser över generationsgränserna. Det finns ett ickekommersiellt utbud för alla. Demokrati och insyn Demokrati handlar om varje människas lika värde. Vi har en stark övertygelse om att ett samhälle som inkluderar och behandlar sina medborgare som jämlikar är ett samhälle som skänker större glädje och skapar större framgång för både den enskilda människan och för samhället som helhet. Vi ska inte förminska demokratibegreppet till att handla om det styrelseskick vi använder oss utav i vårt land. Demokrati är ett vidare begrepp. I ett demokratiskt samhälle finns inga strukturella orättvisor. Alla har samma möjligheter, samma rättigheter och samma ansvar. Människor med en annan etnisk bakgrund ställs inte åt sidan vårt arbete för ett jämställt och levande mångkulturellt Halmstad är därför en av våra viktigaste insatser för att skapa jämställdhet och stärka demokratin i vårt närsamhälle. Ett socialt hållbart Halmstad Halmstad behöver satsningar för att få hela kommunen socialt hållbar. Det handlar om en samordning av planeringen för bostäder, för kollektivtrafik, för kommunal och kommersiell service i kommunens olika delar. Frågan om lokaler för skola och förskola är akut och angelägen. Vi behöver se över behoven och aktivt börja planera för bostäder, centra och kollektivtrafik som beaktar helheten för våra nuvarande och kommande kommuninvånare. Med utgångspunkt i den nya översiktsplanen och arbetet med bostadsförsörjning vill vi ha en utredning och kartläggning över var i kommunen vi ska bygga bostäder och planera för kommunal verksamhet som skola, förskola, biblioteksverksamhet, medborgarcenter och fritidsverksamhet för unga. Vi behöver också ge plats och möjlighet för kommersiell service som gör det möjligt för fler (till exempel äldre och barnfamiljer) att bosätta sig eller byta bostad inom ett område. Vi behöver göra det möjligt för fler att bosätta sig i kommunen och göra det intressant för barnfamiljer att flytta till de mindre tätorter som redan i dag har viss kommunal service. De stråk som redovisas i översiktsplanen måste fyllas med konkreta förslag på bosättning. Vi föreslår en utredning med representanter från barn- och ungdomsförvaltningen, hemvårdsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret och HFAB med uppdrag att enligt ovanstående utreda och lägga förslag på både kort och lång sikt i enlighet med översiktsplanens intentioner. Ett levande centrum Halmstads centrum ska vara en attraktiv livsplats för alla Halmstadbor. Storgatan och Bastionen behöver rustas upp och göras tillgängliga för alla invånare och centrum bör sammanföras med Norre Katt. Vi vill göra ett kulturstråk längst med Nissan ett förslag vi kallar Nissanstråket. Genom att möjliggöra en attraktiv etablering i kvarteret Bärnstenen på Skeppargatan, exempelvis en mataffär eller bostäder, gärna i kombination, vill vi skapa ett levande stråk längs Brogatan. Detta skulle göra att känslan av storleken på stadskärnan växer. En förutsättning för en levande innerstad är att vi har levande torg. Vi måste utveckla våra torg i stadskärnan så att de fungerar i många olika sammanhang. Våra torghandlare ska givetvis ha en naturlig plats samtidigt som vi vill använda torgen till olika arrangemang, till exempel till Gatuteaterfestivalen, beachvolley och andra typer av kulturaktiviteter. Vi vill också genom våra 21