PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Framtid, livskvalitet och trygghet FÖRSLAG FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA

Transkript

1 PLANERINGSDIREKTIV MED BUDGET Framtid, livskvalitet och trygghet FÖRSLAG FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA

2 Fotograf ( framsida): ETPhoto Texter, tabeller, diagram, grafisk bearbetning och layout: Halmstads kommun 2017

3 Det här är ett förslag till planeringsdirektiv med budget som presenteras av Socialdemokraterna. Dokumentet innehåller beskrivning av en vision för kommunen, mål som verksamheten ska uppnå samt de ekonomiska ramarna.

4 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: 2. att år 2019 och 2020 använda 40 mnkr årligen av kommunens resultatutjämningsreserv, 3. att anslaget för partistöd fastställs till tkr, varav grundstödet utgör 380,7 tkr, 4. att medge anslag till kommunstyrelsens förfogande till oförutsedda behov med tkr, 5. att medge kommunstyrelsen rätt att omdisponera anslag som reserverats för 2018 års löneavtal och tilläggskontrakt för interna hyror, 6. att medge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om resultatbalansering och ombudgetering mellan 2017 och 2018, 7. att medge kommunstyrelsen rätt att göra omdisponeringar av anslagsområdenas ekonomiska ramar inom omfattningen för projekt En effektiv förvaltning i de fall ramreduktioner ännu inte har fördelats i planeringsdirektiv med budget , 8. att anslagsområdena 130, Arbetsmarknadsåtgärder, 651, Gymnasieskola, och 661, Vuxenutbildning, inom utbildningsoch arbetsmarknadsnämnden läggs samman till ett anslagsområde, anslagsområde 655, Arbetsmarknad, omsorg och utbildning från och med 2018, 9. att för enskilda investeringsprojekt, inom budgeterat anslag, till en total utgift på över tkr skall ianspråkstagande godkännas av kommunstyrelsen, 10. att för byggprojekt inom fastighetsoch samhällsbyggnadskontorets anslagsområden medge avvikelser mellan anbud och budgetanslag med maximalt 500 tkr eller högst 5,0 procent av budgetanslaget för att projekt inte skall försenas, 11. att planåren 2019 och 2020 skall styra den fortsatta ekonomi- och verksamhetsplaneringen, 12. att planåren 2021 och 2022 i bilaga 1 Investeringsredovisning Planeringsdirektiv med budget ska styra den fortsatta planeringen för kommunens investeringar, 13. att det förhållande att ett investeringsprojekt upptagits år 2019 eller 2020 inte innebär att projektet är slutgiltigt sanktionerat om vare sig genomförande, tidpunkt eller belopp, 14. att kommunstyrelsen har rätt att 4 Förslag till beslut

5 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, 15. att kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld, tkr till en total låneskuld på tkr, 16. att Halmstads Rådhus AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, 17. att Halmstads Rådhus AB har rätt att nyupplåna, det vill säga öka bolagets låneskuld, tkr till en total låneskuld på tkr, 18. att såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, 19. att såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s räntederivat upp till ett totalt högsta nettobelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, 20. att såsom för egen skuld, ingå borgen avseende finansiella leasingavtal enligt nedanstående punkter a. Halmstads Energi och Miljö AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om tkr b. Halmstads Energi och Miljö Nät AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om tkr c. Halmstads stadsnät AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om tkr d. Hallands Hamnar Halmstad AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om tkr e. Destination Halmstad AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 tkr f. Halmstads Näringslivs AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 tkr g. Halmstads Fastighets AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 tkr h. Halmstads Flygplats AB ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 tkr i. AB Industristaden ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 tkr j. AB Nissastaden ( ) upp till ett totalt högsta belopp om 500 tkr, 21. att såsom för egen skuld, ingå borgen för olika föreningar, samfälligheter, kooperativ och egna hems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Planeringsdirektiv med budget

6 FRAMTIDENS HALMSTAD MED LIVSKVALITET OCH TRYGGHET Den generella välfärden ska ge alla möjlighet att färdas väl genom livet och när du är som svagast ska välfärden vara som starkast. Välfärden skapar förutsättningar för ett jämlikt och öppet samhälle där alla får ta plats. Vi står för en politik som skapar jobb, värnar välfärden, främjar företagande och satsar på miljön. Ett Halmstad med Framtiden, Livskvaliteten och Tryggheten i centrum. Det är när vi tror på framtiden som vi vågar bilda familj och skaffa barn, flytta, byta jobb eller hoppa på en utbildning. Våra välfärdstjänster; förskola, fritidshem, omsorgen om våra anhöriga - allt detta gör det möjligt att kombinera familj med arbetslivet. Exempelvis ska barnomsorgen fungera även för den som är ensamstående och arbetar på kvällar, nätter eller tidiga morgnar. Sjuktalen har ökat de senaste åren. Vanligast är sjukskrivningar i människonära yrken, som socialsekreterare och undersköterskor. Arbetslivet måste utvecklas så att det är hållbart för både kvinnor och män, unga och gamla. Ingen ska bli utnyttjad, sjuk eller utsliten. Goda villkor, makt och inflytande över det egna arbetet är grundläggande. Vi strävar efter att göra kommunen till en mer attraktiv arbetsplats. Det gör vi genom att erbjuda trygga anställningar, heltid som norm, utan delade pass, med en god arbetsmiljö och där jämlikhet råder. Vi satsar på Halmstads kommun - den goda arbetsgivaren genom att skapa Sociala investeringsfonder på 50 miljoner kronor från vårt eget kapital. Detta är investeringar för framtidens Halmstad. Halmstads kommun växer som aldrig förr. År 2035 räknar vi med att vara invånare. År 2050 räknar vi med att vara närmare varav många kommer att vara äldre och behöva omsorg. Vi får ett tillskott av nya svenskar i arbetsför ålder. Med rätt insatser kan de många nyanlända bidra till att klara framtida arbetskraftsbehov vilket även bidrar till skattetillväxten. Detta naturligtvis under förutsättning att vi tar emot de nya svenskarna på rätt sätt. För att få ett steg in på arbetsmarknaden för de som står långt ifrån, satsar vi på Arbetsmarknadsprojekt genom att skapa Sociala investeringsfonder på 30 miljoner kronor från vårt eget kapital. För många är det en trygghet att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt, men kontinuiteten behöver förbättras, så att de äldre oftare möter samma personal. När det inte längre känns tryggt hemma ska det finnas plats på ett äldreboende. Personalen där ska ha tid att se varje människa. Nya 6 Framtidens Halmstad med livskvalitet och trygghet

7 tekniska hjälpmedel ska tas tillvara för att förbättra både omsorgen och arbetsmiljön. Samtidigt ska undersköterskornas status stärkas. Skattemedel till äldreomsorgen ska gå till de äldres välfärd. Inga fler boenden skall byggas enligt Lagen om valfrihet (LOV). Vi vill se fler hyresrätter, tillgängliga bostäder för äldre, studentbostäder, klimatsmarta hus, blandade bostadsområden med både villor, radhus och flerfamiljshus som bryter den växande bostadssegregationen. Bostadsbristen är ett samhällsproblem som ska bekämpas. Många har i dag inte råd att efterfråga det som byggs eller de bostäder som finns tillgängliga. Allmännyttan ska användas. Den är kommunens viktigaste verktyg för att klara bostadsförsörjningsansvaret. Vi socialdemokrater vill att målet ska vara att bygga 1500 bostäder per år i Halmstads kommun. Alla skolor ska vara bra skolor. Insatser ska riktas direkt till skolor med låga resultat och stora utmaningar. I dagens välfärdsland är rätten till utbildning lika viktig som rätten till arbete. Vi värnar det livslånga lärandet med en bra utbildning från förskola, till högskola och vuxenutbildning. Lärare ska värderas högt och de ska mötas med respekt för sitt yrkeskunnande. Samarbetet med Högskolan ska växa och fungera som växthus för nya verksamheter och främja nya företag, tillsammans med näringslivet. Vi vill också kunna erbjuda studenter en lokal arbetsmarknad som motsvarar deras högskoleutbildning samt möjlighet att snabbt hitta boende. Vi har ett differentierat näringsliv som kan utvecklas ytterligare och bli än mer konkurrenskraftigt. Framförallt vill vi skapa förutsättningar för miljöinnovativa verksamheter som bidrar till en hållbar utveckling och där det finns en stor marknad för nyföretagande. Vi har fantastiska förutsättningar för att skapa ett Halmstad med öppna mötesplatser, med Nissan som fond och många gröna oaser. Vi har skog och kust nära inpå oss och detta, tillsammans med kultur- och föreningsliv, en upplevelsestad året runt, skapar en grogrund för besöksnäringen. Genom enkelt tillgängliga scener på alla Halmstads mötesplatser vänjer sig boende och besökare vid att det är i Halmstad det händer! För att skapa ett Halmstad där alla har möjligheter att bo, arbeta, studera, leva och trivas behövs en politik med vilja och visioner. Det har vi. Planeringsdirektiv med budget

8 Innehåll Nationella satsningar...10 Socialdemokratiska satsningar i Halmstads kommun Halmstads kommuns vision Visionen och politiska inriktningar Sociala investeringsfonder Framtid...21 Livskvalitet Trygghet Hel- och delägda kommunala bolag Helägda bolag...62 Delägda bolag Specifikation av helägda bolags investeringar Budget Finansiella mål Skattesats Uppräkningsfaktorer och gränsvärden Resultatutjämningsreserv Budgetsammanställning...71 Specifikation av driftanslag...77 Specifikation av investeringsanslag Specifikation av vissa driftanslagsförändringar Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet Visionsstyrningsmodellen Planeringsdirektivets roll i kommunen... 99

9 Prins Bertils stig. Foto: Patrik Leonardsson

10 1 NATIONELLA SATSNINGAR Regeringen investerar under 2017 tio miljarder kronor för ökad kvalitet och fler anställda inom välfärden. Detta innebär ett tillskott till Halmstads kommun på över 50 miljoner kronor. Utöver detta betalar regeringen ut en rad olika statsbidrag som är sökbara för kommunens verksamheter. Detta ger kommunen långsiktiga planeringsförutsättningar för att säkerställa och utveckla välfärden för framtiden. Under 2016 beviljades Halmstads kommun statsbidrag på över 100 miljoner kronor. Under finns en rad olika statsbidrag att söka. Det handlar bland annat om pengar till skola och utbildning i form av höjda lärarlöner, förstärkt personaltäthet och kompetensutveckling. Det handlar också om satsningar inom vård- och omsorg för äldre och barn-och unga. Detta skapar nya jobb och innebär fler lärare, undersköterskor, socialsekreterare och andra viktiga yrkesgrupper i välfärden. Det ger dem som jobbar inom skola och förskola mer tid för varje barn. Det ger en anställd i hemtjänsten möjlighet att sitta ner och prata en stund och inte alltid vara tvungen att rusa vidare. Det ger också förutsättningar för socialtjänsten att utföra ett bra jobb. Kommunen kan samtidigt förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren så att också verksamhetsutvecklingen stärks. För att statsbidragen ska komma kommunen, och i slutändan våra invånare, till nytta behöver de periodiseras i våra verksamheters budget. På detta sätt kan pengarna på ett bättre och mer långsiktigt sätt användas för att bygga framtidens välfärd. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg skapar vi ett hållbart samhällsbygge, där ingen lämnas efter och ingen hålls tillbaka Socialdemokratiska satsningar i Halmstads kommun Socialdemokraterna i Halmstad bedriver en aktiv oppositionspolitik. Rätten att skriva motioner är oftast oppositionens enda möjlighet att väcka förslag och idéer om vad vi vill förändra i Halmstad. Det är också den möjlighet vi har att få publicitet för dessa. Under har vi socialdemokrater lämnat flera motioner om förbättringar och förnyelse i Halmstads kommun. En del av dessa motioner är behandlade i kommunfullmäktige och gehöret från Femklövern har inte varit översvallande Nationella satsningar

11 Nationella satsningar Lek på Stadsbibliotekets barnavdelning. Foto: Anders Andersson Det är motioner om:» En hållbar kommun.» Möjligheten till byggnation av förskolor och skolor.» Sysselsättningsåtgärder för nyanlända.» God och jämställd arbetsmiljö i ur och skur.» Synliggör kvinnor i Halmstad.» Halmstad bör gå med i Kommunernas internationella miljöorganisation (KIMO). Det finns också en rad obesvarade motioner som ännu inte har avgjorts:» Motion om avveckling av lag om valfrihet I Halmstads kommun.» Motion om arbetsförhållanden inom vård och omsorg.» Motion om exponering av stadens historia i dess miljö.» Motion om att sänka taxorna i kollektivtrafiken. Planeringsdirektiv med budget

12 HALMSTADS KOMMUNS VISION Vi har en vision om framtiden i Halmstad. HALMSTAD HEMSTADEN Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek HALMSTAD KUNSKAPSSTADEN Vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande HALMSTAD UPPLEVELSESTADEN Vi har en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet 12 2 Vision och politiska inriktningar

13 VISIONEN OCH POLITISKA INRIKTNINGAR 2 I följande avsnitt beskriver vi de övergripande politiska inriktningar som vi vill att den kommunala verksamheten ska fokusera på under perioden , för att närma oss visionen. Våra politiska inriktningar är indelade i tre teman: Framtid, Livskvalitet och Trygghet. Utöver detta presenterar vi ett avsnitt om sociala investeringsfonder som är ett verktyg och en satsning för att göra Halmstads kommun till en god arbetsgivare dit människor söker sig, trivs och utvecklas. Genom arbetsmarknadsprojekt gör vi också en insats för de som står långt från arbetsmarknaden. Våra politiska inriktningar är formulerade med ett övergripande perspektiv för att ge nämnderna, styrelserna, förvaltningarna och bolagen möjlighet att i största möjliga mån styra sin verksamhet mot sju konkretiserade mål som vi menar gör Halmstad bättre. Följande kapitel är uppdelade efter våra politiska inriktningar. Kapitlen är i sin tur indelade i mindre avsnitt som lyfter upp särskilt prioriterade områden. Utöver detta specificeras prioriteringar som vi tycker är särskilt viktiga i punktform. Punkterna lyfter områden där vi socialdemokrater vill se förändring. Visionen De politiska inriktningarna blir levande och användbara genom att vi i Planeringsdirektivets texter tydliggör mer preciserade insatser, formulerar mål samt genomför budgetmässiga satsningar. Vår övertygelse är att de politiska inriktningar som presenteras i detta planeringsdirektiv fokuserar på områden där kommunen kan och bör utvecklas för att nå visionen om ett framtida Halmstad som hemstad, kunskapsstad och upplevelsestad. Hemstaden Hemstaden Halmstad är den lilla storstaden i ständig utveckling med framtidstro, livskvalitet och trygghet där människor vill bo hela livet och dit nya invånare och företag söker sig. Halmstad är en tillgänglig och attraktiv stad med en välfärd man kan lita på. Här finns förutsättningar för alla att skapa sig en framtid, vare sig man lever i centrum eller utanför tätorten. Möten sker över såväl generationsgränser som kulturella gränser i en miljö som präglas av sammanhållning och öppenhet. Halmstad tillhör både nuvarande och kommande generationer. Planeringsdirektiv med budget

14 Kunskapsstaden I kunskapsstaden Halmstad har alla möjlighet att nå toppen av sin förmåga. Här finns förutsättningar för lärande hela livet och människors potential tas tillvara oavsett bakgrund. Kunskapsstaden präglas av samarbete och växelverkan mellan kommun, region, högskola och näringsliv. Tillsammans skapar vi nya möjligheter och driver samhället framåt genom innovation, mod och nytänkande. Vårt strategiska läge skapar goda förutsättningar att bli en konkurrenskraftig kunskaps- och tillväxtnod som både genererar och attraherar ny kompetens i en ny tid. Upplevelsestaden I upplevelsestaden Halmstad är det möjligt för alla att ta del av de upplevelser vår kommun har att erbjuda, året runt. Vi är en lättillgänglig kommun där både besökare och invånare känner sig hemma. Vi erbjuder en rik variation av naturupplevelser, kultur och atmosfär som attraherar besökare från olika delar av Sverige och världen. Gröna oaser, stränder och skog i kombination med en unik konsttradition är något vi vill förvalta för kommande generationer. I upplevelsestaden Halmstad skapas förutsättningar för ett levande fritids- och kulturliv som främjar möten mellan människor och som skapar gemenskap. Tio strategiska riktningar Förutom våra politiska inriktningar och konkretiserade mål innehåller Planeringsdirektivet även tio strategiska riktningar. De strategiska riktningarna är partiövergripande och utgår från ett brett och framåtblickande perspektiv i en kommun som växer. De inbegriper områden som inte alltid täcks in av de konkretiserade målen som är partispecifika. Till skillnad från de konkretiserade målen innehåller riktningarna inte heller några mätetal. De syftar till att skapa kontinuitet och planeringsförutsättningar för kommunen som organisation utifrån ett långsiktigare perspektiv än en mandatperiod Sociala investeringsfonder Halmstad behöver en ny politisk inriktning gällande fördelning av medel. Den borgerliga politiken som styrt Halmstad under flera år har medfört att kommunens eget kapital vuxit på bekostnad av välfärden. Sparkistan har fyllts på samtidigt som välfärden har skurits ned. Detta sparade egna kapital måste komma till användning. Det är viktigt med en god ekonomi men det är minst lika viktigt med en väl fungerande verksamhet. Vi tror på att investera i invånarna. Delar av de medel som kommunen sparat måste komma invånarna till nytta Vision och politiska inriktningar

15 Vad är strategiska riktningar? De strategiska riktningarna skapar förutsättningar för ett kontinuerligt och långsiktigt planeringsarbete i en växande kommun. De ger en övergripande strategisk vägledning för kommunen som organisation och inkluderar områden som inte alltid täcks in av de konkretiserade målen. De strategiska riktningarna utgår också från ett långsiktigare perspektiv än de politiska inriktningarna. Vision och politiska inriktningar Vi tillskapar Sociala investeringsfonder för att använda Halmstads kommuns kapital till investeringar för framtiden. De satsningar som vi gör gäller Halmstads kommun en god arbetsgivare samt Arbetsmarknadsprojekt. Sociala investeringsfonder är inget nytt i kommunsverige. Det är en beprövad modell som används i flera andra svenska kommuner med goda resultat. Vi menar att både ekonomiska och mänskliga vinster kan göras genom satsningen på sociala investeringsfonder. För den enskilde handlar vinsten om en framtid med en fot in i arbetslivet. För kommunen handlar vinsten om en högre sysselsättning och välbefinnande hos våra medarbetare vilket i slutändan genererar vinster för verksamheten i form av minskade sjuktal och en mer välfungerande verksamhet. Sociala investeringsfonder är en investering och ska behandlas som en sådan i redovisningen. När effekterna av investeringen börjar synas, när de kommunala kostnaderna minskar till följd av investeringen, ska nämndens/nämndernas ekonomiska ramar minskas med motsvarande belopp som erhållits. På det sättet kommer fonden kontinuerligt att fyllas på och nya sociala investeringar kan göras. Vi vill att en tydlig modell för uppföljning och utvärdering av de sociala investeringarnas effekter ska skapas. Ibland kan effekten av en investering leda till positiva resultat för flera verksamheter. Därför är det viktigt att investeringsfonderna uppmuntrar till samverkan mellan förvaltningar. De kan också uppmuntra till effektiviseringar genom exempelvis digitalisering. Sökbara medel Pengar ur fonderna kan sökas genom en fastställd idéprövningsblankett. Enskilda medarbetare, arbetsgrupper och ledningsgrupper med flera kan skicka in idéer och förbättringsförslag. Planeringsdirektiv med budget

16 Idéprövningen ska beskriva vilket problem man vill lösa på arbetsplatsen, hur detta kan lösas och vilka positiva effekter som investeringen kan bidra till. Idéprövningen skickas sedan till förvaltningsledning som i sin tur skickar vidare förslaget till stadskontorets HR-avdelning. Alla tankar och funderingar är välkomna och kommer att presenteras för politikerna i kommunstyrelsen. Halmstads kommun En god arbetsgivare Kommunerna är Sveriges största arbetsgivare. Bara i Halmstads kommun arbetar över personer. Kommunen kan bli en både bättre och mer attraktiv arbetsgivare. Vi behöver bli bättre på att skapa villkor som gör att de anställda i Halmstads kommun trivs på sina arbetsplatser och därmed blir mer motiverade till att göra ett bra jobb. Vi behöver också göra mer för att de anställda ska må bra i sin vardag på så sätt blir det också lättare att attrahera nya arbetstagare. För att uppnå detta för att nå målet att få arbetstagaren att må bättre och känna sig tryggare krävs långtgående lösningar från flera olika perspektiv. Vi satsar 50 miljoner under fem år på Halmstads kommun - en god arbetsgivare. Nedan följer förslag på områden där de sociala investeringsfonderna kan utnyttjas, sett ur ett socialdemokratiskt perspektiv. All kompetens behövs Riktningen är att Halmstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Smart rekrytering, att erbjuda ett hållbart arbetsliv, en organisation med höga frisktal och goda utvecklingsmöjligheter är strategiskt viktigt för att säkra framtidens behov av kompetens.» Genom nya lösningar får vi fler att börja arbeta tidigt och fler att arbeta längre.» Vi anställer utifrån morgondagens behov av kompetens, inte enbart dagens.» Delaktighet och påverkan samt ett gott ledarskap är förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare Vision och politiska inriktningar

17 Aylan, 28 år I och med att vi i min förvaltning kunde söka pengar för att få ett humanare arbetstempo och komma bort från minutstyrda scheman i min grupp, kan vi nu vara ett gott exempel för andra. Vi har fått en större flexibilitet med mer egeninflytande i arbetet, vilket gör att vi mår mycket bättre. Sjuktalen har sjunkit betydligt. Tack vare Sociala investeringsfonder! Vision och politiska inriktningar En attraktiv arbetsplats Vi vill att kommunen ska erbjuda goda anställningsvillkor och att kommunens medarbetare upplever att de har balans i sina liv. Vi vill skapa trygga anställningsförhållanden och ta tillvara på personalens kunskap och erfarenhet i organisationen. Vi vill även att de mångfalds- och jämställdhetplaner som finns följs. Vi är övertygade om att kommunen kan stärka sin attraktivitet som arbetsgivare genom att skapa blandtjänster som möjliggör att medarbetare utvecklas i sin befattning. På det sättet skapas fler attraktiva arbeten och medarbetarnas hela potential kommer till sin rätt. För bästa arbetsmiljö och för ett bättre resursutnyttjande behöver ett mer gränsöverskridande arbetssätt stimuleras. Frisk personal och god välfärd En frisk personal som trivs på jobbet skapar god välfärd. Tyvärr kan vi konstatera att sjukfrånvaron ökar. Enligt en rapport från fackförbundet Vision (oktober 2016) var den totala kostnaden för sjukfrånvaro i Halmstad, för år 2014 och 2015, över 137 miljoner kronor. Vi ser stora skillnader i antalet sjukdagar per år på olika avdelningar och enheter i kommunen. Siffrorna är mycket oroande och något som vi måste göra någonting åt. Halmstads kommun som arbetsgivare måste skapa intressanta tjänster med ett kvalitativt bättre innehåll och bättre förutsättningar så att vår personal orkar med. Vi måste också se till att alla har möjlighet till friskvård i någon form. Denna form av personalvård behöver inte se likadan ut Planeringsdirektiv med budget

18 Ismael, 33 år Jag har varit i Sverige och Halmstad ett år och redan både arbetat och lärt mig bra svenska. Genom att Halmstads kommun behövde rusta upp vandringsleder och sökte pengar till det genom Sociala investeringsfonder kunde jag få arbete. Nu har jag gått vidare och ska slutföra min tandläkarutbildning. på alla förvaltningar och bolag men att vi behöver satsa mer resurser på detta är vi helt övertygade om. Genom att vår personal mår bra höjs även kvaliteten på servicen till våra kommuninvånare. Kompetensutveckling Kommunen ska kunna locka kompetenta medarbetare och behålla de duktiga medarbetare som redan arbetar i den kommunala sektorn. Vi tror att kompetens- och karriärutveckling i samarbete med bland annat högskolan är lösningen. I verksamheter där utbildningskraven ändras ska också personalen erbjudas kompetensutveckling för att kunna fortsätta i verksamheten. Barnskötare kan ges möjlighet att inom sin tjänst erbjudas utbildning till förskollärare. Grundskola och gymnasium har i dag karriärtjänster så som förstelärare och lektorer. Vi ser dock en brist i att motsvarande möjligheter inte finns för andra högskoleutbildade i skola och förskola till exempel fritidspedagoger och förskollärare. Inom detta område kan Halmstad bli en förebild i att låta fler yrkesgrupper utvecklas i sin yrkesroll. Generationsväxlingsprogram Halmstads kommun står inför en generationsväxling. Dagens demografiska utveckling gör att vi snart kommer ha flera pensionsavgångar bland vår rutinerade och kompetenta yrkeskår. Dessa måste ersättas med nya medarbetare en utmaning särskilt påtaglig inom skolan och vården. Detta ställer krav på oss som arbetsgivare. För att ta tillvara på den stora kompetens som finns bland dem som snart går i pension 18 2 Vision och politiska inriktningar

19 förespråkar vi ett så kallat generationsväxlingsprogram där äldre medarbetare kan dela med sig av sin erfarenhet till nya medarbetare. Det finns i dag många krävande arbetsuppgifter inom flera olika yrkesområden som nyutexaminerade kan behöva hjälp och stöd med. Här kan de äldre och mer rutinerade kollegerna bistå sina yngre kolleger för att göra introduktionen till arbetslivet mer lätthanterlig. Heltid som norm De senaste åren har vi kunnat konstatera en trend i kommunen som går i motsatt riktning mot det vi strävar efter. De tillfälliga arbetena är alltför många i kommunen. De samlade kostnaderna för vikariat överstiger vad tillsvidareanställningar skulle kosta. Tillfälliga arbeten är ett ineffektivt sätt att tillvarata medarbetarnas kompetens, det ökar otryggheten och det bidrar inte till ett långsiktigt ansvarstagande för verksamheten. Inom de större verksamhetsområdena bedömer vi det som fullt möjligt att öka antalet tillsvidareanställda och därmed minska behovet av tillfällig personal. Det skulle alla tjäna på. Heltid som norm ska gälla som personalpolitiskt mål i Halmstads kommun. Heltidstjänster ger en möjlighet till egen försörjning och skapar trygghet. Vi vill ha riktiga heltidstjänster med sammanhållna timmar i schemat. Inom äldreomsorgen är delade arbetspass ett vanligt inslag. Det innebär till exempel att en medarbetare inom vården kan hjälpa de äldre med morgonbestyr, vara ledig under de lugnare timmarna mitt på dagen för att sedan avsluta arbetsdagen när arbetsbelastningen blir större framåt kvällen. Med flera timmars obetalda uppehåll mitt under arbetspassen blir det svårt att kunna kombinera arbetet med familjeliv och fritid. I vården handlar det dessutom om att de äldre får träffa väldigt många olika personer under en dag och servicen till de äldre blir sämre. För att kommunen ska vara en god arbetsgivare som tar hand om sin personal och håller en hög kvalitet på sina verksamheter krävs därför riktiga heltider och att de delade passen avskaffas. Man kan starta i några enheter och utvärdera effekterna. Man kan också pröva 6 timmars arbetsdag på några enheter för att få ner de höga sjuktalen. Allt detta kan ingå i vår stora satsning En god arbetsgivare. Arbetsmarknadsprojekt I Halmstad har vi framförallt alldeles för hög ungdomsarbetslöshet. Trots full fart i ekonomin och ett stort behov hos vissa arbetsgivare att anställa människor så går för många Halmstadsbor utan arbete eller utbildning. Av den anledningen vill vi inrätta en social investeringsfond som initierar olika arbetsmarknadsprojekt. Utbildnings- och Vision och politiska inriktningar Planeringsdirektiv med budget

20 Mål 1: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2019 MÅLVÄRDE Andel nöjda medarbetare enligt medarbetarindex (2016: 74*) Andel tillsvidare (2016: 90) (redovisas könsfördelat) Andel visstid (2016: 10) (redovisas könsfördelat) Antal timavlönad personal i årsarbete (2016: 518) (redovisas könsfördelat) Total sjukfrånvarotid (i %) av ordinarie arbetstid:» totalt (2016: 6,4)» kvinnor (2016: 7,4)» 5,8» 6,5» 5,5» 6,0» 5,0» 5,5 arbetsmarknadsförvaltningen ansvarar för genomförandet av arbetsmarknadsprojekten i samarbete med interna och externa aktörer. Vi förutsätter att detta arbete sker i tätt samarbete med både arbetsförmedling, det lokala näringslivet och föreningar. Vi vill se kreativa arbetsmarknadsprojekt med dubbel vinst, exempelvis genom att införa olika former av gröna jobb så som att städa stränder eller rensa Prins Bertils stig. Vi vill också få till stånd en ny klubblokal för Oskarströms brukshundsklubb och en Serviceanläggning på Galgberget. Genom att skapa dessa fonder kan kommunens personal söka medel för att få fler händer, sommarjobbare, arbetslösa etcetera i arbete. Detta är några exempel på verksamhet som kommer både arbetslösa och kommuninvånare till gagn. Att få ett första steg in på arbetsmarknaden är enormt viktigt och det kan ske genom till exempel ovan nämnda arbetsmarknadsprojekt. Förutom den samhälleliga vinsten i att få ett första steg in på arbetsmarknaden, får vi en mängd saker gjorda som verkligen behövs i vår kommun. Vi satsar 30 miljoner kronor under fem år på Arbetsmarknadsprojekt.» De sociala investeringsfonderna ska bidra till att kommunens medarbetare mår bättre, känner trygghet i sitt arbete och känner motivation till att göra ett bättre arbete Vision och politiska inriktningar

21 » De sociala investeringsfonderna ska bidra till att erbjuda individer som står långt ifrån arbetsmarknaden en fot in i arbetslivet.» Det ska finnas en tydlig uppföljning och utvärdering av projekt som tilldelats pengar ur de sociala investeringsfonderna.» Det ska genomföras en årligen återkommande sammanställning av den totala kostnaden för sjukskrivningar i Halmstads kommun. Sammanställningen ska användas för att följa hur arbetet med att sänka sjuktalen fortgår.» Prova sextimmars arbetsdag i någon verksamhet med hjälp av medel från de sociala investeringsfonderna.» Heltid som norm ska gälla som personalpolitiskt mål i Halmstads kommun Framtid I Halmstad 2035 har alla möjlighet att forma sitt liv efter de drömmar och förväntningar som var och en har. Vi vill skapa förutsättningar för att leva ett gott liv genom, utbildning, arbete och boende. Det är välfärd. I Halmstad 2035 ger en högkvalitativ skolgång möjlighet till arbete. Ett ansvarsfullt bostadsbyggande ger Halmstadbon möjlighet att skapa ett liv på sina villkor. Detta skapar förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling och god tillväxt. Från förskola till gymnasium I Halmstad 2035 utvecklar alla barn och ungdomar sina förmågor oavsett bakgrund. Alla elever har rätt till en likvärdig förskola och skola. Det gäller såväl undervisning, arbetsmiljö, såsom goda utemiljöer och tillgång till digitala verktyg. All pedagogisk verksamhet för barn och unga bygger på kvalitet, kunskap och ömsesidig respekt. Barns och ungdomars individuella förmågor och behov tillvaratas i en trygg miljö. Barn och unga har möjlighet till en meningsfull fritid vare sig det handlar om fysisk aktivitet eller skapande verksamhet. Gemensamma resurser går till verksamhet för barn och unga inte till vinstuttag. Skolan präglas av demokrati, delaktighet och jämlikhet. En jämlik kunskapsskola Vi vill att alla barn och elever oavsett bakgrund, förmåga, eller var man bor ges likvärdiga möjligheter att nå toppen av sin förmåga. I Halmstad får alla lika möjligheter att klara kunskapskraven och kunna prestera sitt bästa. Alla elever ska mötas av höga förväntningar, skickliga lärare och arbetsro i klassrummet. Andelen elever med gymnasiebehörighet minskade mellan 2015 och 2016 med mer än 4 procentenheter, från 87,9 procent till 83,6. Det råder stora skillnader i skolresultaten mellan olika skolor och bostadsområden liksom i resultaten mellan pojkar och flickor. Bakom den bristande Vision och politiska inriktningar Planeringsdirektiv med budget

22 Stina, 12 år Jag hade det lite struligt förra året. Hade inte lust att gå i skolan. Tyckte att allt var jobbigt. Men eftersom jag fick mycket hjälp av vuxna i skolan känner jag nu att allt fungerar igen. Det var så skönt att ha någon att prata med, som tog sig tid! likvärdigheten och stora variationen av resultat ligger i hög grad socioekonomiska faktorer. Ska Halmstad vara en kunskapsstad kan inte en ojämlik skola accepteras. Vi vill att alla skolor i vår kommun ska vara bra skolor med trygga och kreativa lärmiljöer. Alla ska ges möjligheter att nå gymnasiebehörighet. För att lyckas behöver insatser riktas direkt mot skolor med låga resultat och stora utmaningar. Att rikta insatser dit de mest behövs förutsätter en träffsäker resursfördelning med hänsyn till socioekonomiska faktorer samt en flexibilitet när behov ändras. Att erbjudande om och möjligheter till läxhjälp finns på alla skolor ser vi som ett måste. Läxhjälpen kan däremot organiseras på olika sätt, exempelvis av studenter, frivilligorganisationer eller inom ramen för fritidsverksamheten. Tidiga insatser och mer tid för varje elev Medarbetarna i Halmstads förskolor och skolor behöver få fler arbetskamrater - inte färre. Genom att öka bemanningen får varje barn/elev mer tid att lära samtidigt som avlastning för befintlig personal minskar ohälsa och sjukskrivningar. Med hjälp av fler kollegor kan läraren lägga mer tid och kraft på undervisningen och på att utveckla och stärka barnens förmågor. Vi är beredda att gå vidare för att med hjälp av den socialdemokratiskt ledda regeringens satsningar i förskola och grundskola göra Halmstad till en kunskapsstad. Investeringar i lärarna kommer eleverna direkt till del. Tack vare att Halmstad växer kraftsamlar vi för att genomföra olika insatser som förbättrar förutsättningarna för alla kommunens elever. För att vända de fallande skolresultaten och öka likvärdigheten behöver eleverna mer tid med sina lärare men också andra yrkesgrupper för att hela skoldagen ska hålla ihop. För detta krävs också ett fritids som kan erbjuda eleverna på låg- och mellanstadiet en trygg och meningsskapande verksamhet av hög kvalitet Vision och politiska inriktningar

23 Mål 2: Barn och unga ska ha tillgång till en god och jämlik hälsa. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2019 MÅLVÄRDE 2020 Vision och politiska inriktningar 1. Andel barn och unga som mår mycket bra/bra (år 7/8 2016:84) 2. Andel barn och unga som deltar i någon fritidsaktivitet (år 7/8 2016: 34,7 ) 3. Andel barn och unga som motionerar/ tränar/rör på sig regelbundet (år 7/8 2016:62,1 ) 4. Andel unga som anser att de oftast har en meningsfull fritid. (2016: 57,1 instämmer helt) 5. Andel anmälningar inom socialtjänsten avseende barn och unga som handläggs inom 3 månader (2016: 30,7% ) Den psykiska ohälsan ökar bland barn och elever, så även i Halmstad. När barn och ungdomar behöver stöd måste det finnas en vuxen på plats för att professionellt möta barnet och kuratorer och skolhälsovård ska vara lättillgängligt. Även antalet barn i behov av särskilt stöd fortsätter att öka, vilket bland annat betyder ett fortsatt rekryteringsbehov av speciallärare och specialpedagoger. För framgång i mottagandet och mötet med nyanlända och flerspråkiga elever ska arbetet fortsätta att vidareutvecklas. Stöd på modersmål ska erbjudas i skolan. Många skolor ska ta ansvar för introduktionen av nyanlända elever. Arbetet för att förhindra och förebygga kränkningar och mobbning ska fortsätta att utvecklas. Även detta förutsätter att varje elev får mer tid med vuxna. Fler barn och elever - att växa med kvalitet Vi socialdemokrater vill att kommunen tar sig från nuvarande brandsläckarläge, till ett läge där långsiktighet är i fokus. Därför vill vi att en plan tas fram för hur tillfälliga lösningar med paviljonger successivt kan fasas ut och ersättas med permanenta platsbyggda förskolor och skolor. Planeringsdirektiv med budget

24 Ändamålsenliga lokaler för framtiden Riktningen är att gemensamt lösa framtida behov av lokaler utifrån ledorden framförhållning, kreativitet, flexibilitet och resurshushållning. Våra lösningar ska fokusera på hur verksamheterna på ett nytänkande sätt kan bedrivas liksom på hur våra lokaler kan nyttjas effektivt. Halmstad växer i invånarantal och andelen barn i förskole- och grundskoleålder är hög. Bara fram till 2021 beräknas antalet elever i grundskolan öka med 1500 elever. Kommunen måste planera för flera nya grundskolor de närmaste åren samtidigt som ett antal befintliga skolor ska byggas ut. När nya grundskolor tillkommer de närmaste åren, ser vi gärna en möjlighet till olika profiler. Även inom förskoleverksamheten ser vi positivt på nya typer av pedagogiska lösningar. Vi vill gärna se många kreativa lösningar, exempelvis en mer omfattande utomhuspedagogik där förskoleavdelningar växelvis får möjlighet att vistas utomhus, förskolebussar och förmiddags- och eftermiddagspass i grundskolan. Sammantaget är det mycket positivt att fler barn föds och att fler bosätter sig i vår kommun. Att satsa på barnen är att satsa på framtiden. Förebyggande samverkan kring högstadieungdomar i riskzonen För att ytterligare minska risken för att ungdomar hamnar i ett drogberoende behöver vi fortsätta arbeta med förebyggande insatser och normarbete. Vuxenvärlden, och framförallt föräldrar har här en avgörande roll. Även polisen kan göra stora insatser genom att komma ut i skolorna och prata med ungdomarna. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, kulturförvaltningen, socialförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen ska samverka med polisen i drogförebyggande syfte. Samtidigt ska lärarna få tid till att uppfatta signaler på droganvändning bland eleverna. Ett bra stöd i processen för att skapa en trygg lärmiljö i skolan och motarbeta droganvändningen är Elevhälsoteamen som följer upp enskilda elever och utvecklar det förebyggande arbetet Vision och politiska inriktningar

25 Kajsa, 17 år Jag vill känna att framtiden är öppen för mig. När jag slutat i gymnasiet behöver jag en bostad. Jag måste ju skapa mig ett eget liv! Vision och politiska inriktningar Bättre gymnasiebehörighet För att få ett arbete krävs i dag högre utbildning än för ett par decennier sedan. Behörighet till gymnasiet och att fullfölja gymnasiet är porten till ett framtida yrkesliv. I första hand behöver lärare ha mer tid för varje elev framförallt ha mer tid för elever än för administrativa uppgifter. Läraren får då möjlighet att göra ett bättre jobb och fokusera på vad lärarens faktiska huvudsyssla är. Antalet ungdomar som är behöriga till gymnasiet och högskolan måste öka. För att uppnå detta vill vi bland annat förbättra lärartätheten i skolan. Fler behöriga pedagoger är en förutsättning för att eleverna ska lyckas och att skolan ska hålla en god kvalitet. Gymnasieskolan behöver i större utsträckning ta ett särskilt ansvar för varje elevs specifika behov. Vi vill även se speciella satsningar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet för att få upp behörigheten till högskolan. Förstärkt studie- och yrkesvägledning Elever behöver tidigt i sin skolgång få insikter om arbetslivet och hur de olika utbildningsalternativen ser ut, för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Det handlar dels om information om vad som krävs för att få det yrke man strävar efter, men också hur arbetsmarknaden fungerar och vilka branscher som behöver anställa i framtiden. För att ge unga bättre stöd för beslut om framtida vägval behöver studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen förstärkas. Det är centralt med utvecklingsinsatser som bidrar till högre kvalitet av verksamheten, både avseende enskilda studieoch yrkesvägledares kompetens och att rektorer tar större ansvar för utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen. I Halmstad måste mötesplatser tillskapas för en utvidgad och kontinuerlig kontakt mellan arbetsmarknad, skola och högskola. Planeringsdirektiv med budget

26 Gymnasieskolor Gymnasieskolorna är steget in i arbetslivet för våra ungdomar. Halmstad skall ha en modern gymnasieskola anpassad för framtiden. Högskolebehörighet för alla elever är en självklarhet. I en växande kommun skall skolverksamheten växa i samma takt. Vi har idag 3 gymnasieskolor men ser redan nu behov av den fjärde och på sikt även en femte. Vi håller fast vid att en skola skall vara högskolenära. Denna skall i första hand placeras i högskoleområdet, i andra hand i dess närhet. Den femte gymnasieskolan bör placeras där Halmstad expanderas. Förberedelser för denna börjar nu med en utredning där berörda förvaltningar deltar. Vi anser också att nuvarande gymnasieskolor kan se över sin verksamhet, linjer som var populära för några år sedan kanske skall ersättas med något nytt. Komvux Vi vill att alla ska ha chans att kunna ändra sina val. Vi vill att människor ska kunna göra en omstart i livet och ompröva de val som kanske inte blev helt rätt eller få göra ett val som kanske varit stängt tidigare. Vi vill ha fler Komvuxplatser. Vi vill också ha yrkeshögskola i tätorter utanför centrum, exempelvis i Oskarström och Getinge, där vi tillsammans med näringslivet förstärker vuxenutbildningen. Kulturskolan För oss är det viktigt med en kulturskola med hög kvalitet, stor tillgänglighet och med rimliga avgifter. Det handlar om att ge barn oberoende av ekonomisk, kulturell eller social bakgrund möjlighet till en meningsfull fritid, att utveckla ett intresse och att få uttrycka sig. Kulturskolan är en betydande del av det lokala kulturlivet. KomTek För att väcka barns och ungdomars intresse för teknik och entreprenörskap finns KomTek som genom sin verksamhet når många barn och elever, men även vuxna. Vi vill att KomTek ska ges fortsatta möjligheter att stimulera intresset för teknik, nya innovationer samt för de tekniska yrkena. Folkbildning Vi vet att varje krona satsad på folkbildning ger fem kronor i mervärde. Det är viktigt att studieförbunden får utöva sin verksamhet så att vi når ut med folkbildningen. Olika former av folkbildning och eget skapande ger goda effekter på folkhälsan och skapar en känsla av samhörighet mellan invånarna. Rätten att lära sig hela livet handlar om att människor ska ha möjlighet till ett innehållsrikt liv. I det lokala folkhälsoarbetet spelar folkbildningen en framträdande roll. Folkbildningen skapar social samvaro och kan bidra till ökad delaktighet, inflytande och egenmakt, som i sig ökar välbefinnandet Vision och politiska inriktningar

27 Vision och politiska inriktningar Kulturnatt. Foto: Patrik Leonardsson Folkbildning i olika sammanhang motverkar också klassklyftor.» Personaltätheten på Halmstads förskolor och skolor ska öka.» Insatser ska riktas dit de behövs mest och där skolresultaten är som lägst.» En plan ska tas fram för hur tillfälliga lösningar med paviljonger successivt kan fasas ut och ersättas med permanenta platsbyggda förskolor och skolor.» Antalet ungdomar som är behöriga till gymnasiet och högskolan måste öka.» Studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska förstärkas.» Antalet skolsköterskor och kuratorer ska säkerställa att barn och unga har en god och jämlik hälsa.» Samtliga skolor i Halmstads kommun ska erbjuda någon form av läxhjälp. Planeringsdirektiv med budget

28 Mål 3: I Halmstad ska lärandet vara jämlikt, inkluderande och livslångt. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2019 MÅLVÄRDE Andel elever i f-klass som upplever att de får den hjälp de behöver av sina lärare. (2016: 83,6) 2. Andel elever med behörighet till gymnasiet per skolområde (exkl. elever med okänd bakgrund) (2016: 87,2) 3. Andel elever med behörighet till gymnasiet per skolområde (inkl. elever med okänd bakgrund) (2016: 82,1) 4. Andel elever som får en gymnasieexamen (2016: 83,4) 5. Invånarnas nöjdhet med tillgången till folkhögskola, Komvux samt yrkesutbildning (2016: 7,3) Minst 89 Minst 90 Minst 91 Minst 84 Minst 86 Minst ,6 (av 10) 7,8, (av 10) 8,0 6. Antal platser på Komvux/yrkesvux Ökning med 200 Ökning med 200 Ökning med 200 Effektivisering av den egna verksamheten Digitalisering för samhällsutveckling och smartare välfärd Ny teknik innebär stora möjligheter för att hitta effektivare arbetssätt och smartare tjänster inom kommunens verksamheter. Vi ska ta vara på digitaliseringens möjligheter för att, där det är möjligt och meningsfullt, skapa en enklare vardag för invånare och företag i Halmstads kommun. Genom att öka våra invånares kontaktvägar in till kommunens verksamheter och utveckla befintliga och nya digitala hjälpmedel bidrar vi till en effektivare och öppnare förvaltning där fler får tillgång till information och möjlighet att på egen 28 2 Vision och politiska inriktningar

29 Framtidens digitala Halmstad Riktningen är att Halmstads kommun ska vara bland de ledande kring att använda ny teknik för innovativa arbetssätt och lösningar. Att alltid först pröva digitala lösningar i utvecklingen av Halmstad kommuns verksamheter är strategiskt viktigt. Digitaliseringen ska ge en enklare, effektivare och bättre vardag för invånare, verksamheter och medarbetare samtidigt som den ska bromsa ökande kostnader. Vision och politiska inriktningar hand ta del av våra tjänster. Nya digitala arbetssätt och hjälpmedel har också potential att minska arbetsbelastningen för våra medarbetare som får tid till andra arbetsuppgifter. För att bana väg för en utveckling av nya digitala lösningar behöver vi öka kunskapen om den nya teknikens möjligheter ute i våra verksamheter. Det är ute i verksamheterna som man bäst vet vad som kan åstadkomma mest nytta genom digitalisering. Vi behöver ett strukturerat sätt att inventera och utveckla nya sätt att effektivisera och underlätta för våra invånare, företag och medarbetare. Idéer och projekt som syftar till att underlätta och skapa en bättre arbetssituation för kommunens medarbetare kan drivas genom medel från våra sociala investeringsfonder (se sociala investeringsfonder). Lokaleffektiviseringar Så mycket verksamhet som möjligt ska bedrivas i våra egna lokaler. Dels då det är samhällsekonomiskt lönsamt att utnyttja de lokaler vi redan äger istället för att spendera pengar på alternativa lösningar, dels då det finns stora fördelar gällande samordning mellan verksamheter. Vi behöver också bli bättre på att utnyttja de lokaler som kommunen äger. Under stora delar av dygnet står våra lokaler tomma, då olika verksamheter har öppet endast under dagtid. Exempelvis skollokaler som bara används då undervisning bedrivs kan under kvällstid hyras ut till föreningar för att nyttjas så mycket som möjligt över hela dygnet. Vi vill att de förvaltningar som genomför lokaleffektiviseringar också får ta del av de besparingar som uppnås genom effektiviseringen. Planeringsdirektiv med budget

30 Samordning för effektivitet Samordning av teknisk drift har påbörjats där serviceförvaltningen tagit över ansvaret för bland annat fastighetsskötsel och vaktmästartjänster. Vi vill att arbetet med samordning fortsätter. En verksamhet som kan effektiviseras är att samordna kommunens bilverkstad med den utbildning av fordonsmekaniker som Kattegattskolan bedriver. Det kan innebära att skolans elever får möjlighet att praktisera i verkstaden under överinseende. Detta öppnar upp för annan användning av krämareområdet. Vi ser också möjligheter i en effektivisering av kommunens administration där våra olika förvaltningar kan bli bättre på samordning. Mer jobb i egen regi Det finns en stor och bred kompetens inom kommunen som är viktig och bör tillvaratas. Genom att använda och kontinuerligt utveckla våra medarbetares kompetens, lyfts och bekräftas personalen. Det gäller att vi i första hand optimerar vår egen organisation och först därefter ser oss om efter kompetenser som vi idag saknar i den egna organisationen. Alla konsultuppdrag måste övervägas noga. Ett exempel på detta är att kommunens olika förvaltningar kan låna kompetens av varandra. Ett annat exempel är att teknik- och fritidsförvaltningen kan driva fram växter i egen kommunal miljöeffektiv regi. Att i första hand stärka personalens kompetens istället för att anlita konsulter handlar också om att skapa stolthet i yrkeskåren. Ur ett personalutvecklingsperspektiv är det gynnsamt att låta medarbetaren själv ta ansvar istället för att betala konsulter. Vi tror att stolta, kompetenta och självsäkra medarbetare trivs och presterar bättre.» Kommunen ska kontinuerligt inventera och utveckla nya digitala lösningar.» Våra verksamheter ska i så stor utsträckning som möjligt bedrivas i egen regi och konsultuppdrag måste övervägas noga.» Kommunens olika förvaltningar ska uppmuntras att låna kompetens av varandra.» Kommunala lokaler som bara används under vissa tider vill vi använda så mycket som möjligt över hela dygnet.» De förvaltningar som genomför lokaleffektiviseringar ska också få ta del av de besparingar som uppnås genom effektiviseringen. Bostäder åt alla I Halmstad 2035 har alla en god livsmiljö och en bra bostad. Samhället präglas av trygghet och gemenskap. De östra stadsdelarna är utvecklade med rekreationsområden, gångstråk och närhet till havet. Kommunen vänder sitt ansikte mot havet. I ett integrerat Halmstad finns olika boendeformer att välja i alla kommundelar. All byggnation präglas av en vision om det hållbara 30 2 Vision och politiska inriktningar

31 Fler bostäder behövs Riktningen är hållbara och innovativa bostadslösningar som uppfyller människors olika behov och skapar en fungerande helhet kring service, arbete och boende. Ett varierat och mångsidigt byggande som ger bostäder som svarar mot behov och efterfrågan är strategiskt viktigt. Genom våra bostäder bygger vi inte bara hållbara bostäder utan hållbara samhällen. Bostadsbyggandet ska uppgå till 1500 nya bostäder per år. Vision och politiska inriktningar samhället. Det finns kommersiell och kommunal service i alla bostadsområden och kommundelar. I ett så tidigt stadium som möjligt tas barnens och de äldres perspektiv i beaktande i byggprocessen. Ett socialt hållbart Halmstad Halmstad behöver satsningar för att få hela kommunen socialt hållbar. Socialdemokraterna är inte nöjda med utbyggnadstakten. Vi måste få upp farten för att få till fler bostäder i Halmstads kommun. Det handlar om en samordning av planeringen för bostäder, för kollektivtrafik, för kommunal och kommersiell service i kommunens olika delar. De i översiktsplanen utpekade områdena för nyexploatering måste fyllas med konkreta förslag på bosättning. Vi behöver göra en kartläggning över var i kommunen vi ska bygga bostäder och planera för kommunal verksamhet som skola, förskola, biblioteksverksamhet, medborgarcenter och fritidsverksamhet för unga som beaktar helheten för våra nuvarande och framtida kommuninvånare. Vi behöver också göra det intressant för barnfamiljer att flytta till de mindre tätorter som redan i dag har viss kommunal service. Vi behöver också se över kommunens befintliga fastigheter och vi ökar resurserna till underhåll. För att satsa på våra större bostadsområden avser vi att ge HFAB ett uppdrag att genomföra bostadssociala satsningar. Medlen ska komma HFAB:s hyresgäster till godo genom satsningar på bland annat spontanidrottsplatser, utemiljöer och lekplatser i HFAB:s områden. Planeringsdirektiv med budget

32 Mål 4: I Halmstad ska det finnas goda möjligheter att få en bostad. 1. Invånarnas nöjdhet med att finna boende (2016: 4,7på tio-gradig skala) 6,2 6,5 7,0 2. Antal nybyggda bostäder** Fler bostäder åt unga och äldre Bostaden är en social rättighet. Alla ska ha möjlighet att bo bra till rimliga kostnader och i en trygg miljö. Exempelvis kan man ingå långsiktiga avtal alternativt större upphandlingar med exploatörer för att hålla nere kostnaderna. Standarden på boendena kan vara differentierad utan att därmed skapa segregation i bostadsbyggandet. Halmstad är en attraktiv kommun att bo i och efterfrågan på lägenheter är stor. Därför behöver vi bygga fler bostäder av olika upplåtelseformer i alla delar av kommunen. Den främsta utmaningen är att hantera bristen på lägenheter för unga men även för den växande äldre befolkningen i kommunen. Ingen ska hindras till ett nytt arbete i Halmstad eller behöva tacka nej till en utbildningsplats på grund av bostadsbrist. Det begränsar inte bara kommuninvånarens frihet utan är en direkt tillväxthämmande faktor. Därför bör det byggas fler lägenheter som efterfrågas av många unga som exempelvis ska flytta hemifrån eller kanske fått sitt första jobb här i Halmstad. I alla delar av kommunen ska det finnas ett varierat utbud av bostäder med god tillgänglighet och service. Både det kommunala och det privata utbudet för de äldre behöver moderniseras. Här behövs en inventering angående tillgängligheten tillsammans mellan kommunen, HFAB och de privata fastighetsägarna. Olika boendeformer behöver skapas som tilltalar både de äldre och yngre samt barnfamiljernas behov. Med lämpliga tomter och kontakter med passande aktörer kan vi skapa fler, bättre och tryggare boende som är till gagn för alla invånare. Äldre ska å sin sida kunna flytta till ett boende anpassat för sina behov. Ett nytt Väster De västra såväl som de östra stadsdelarna ska erbjuda en bostadsmiljö med utvecklande mötesplatser, ett blandat boende och en god livsmiljö. Bostadsområden med blandade upplåtelseformer 32 2 Vision och politiska inriktningar

33 ger mer levande boendemiljöer. Vi vill därför bygga en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. För Väster innebär det stora satsningar på hyresrätter för att skapa en mindre segregerad bostadssituation. Genom såväl fysiska som sociala insatser, med hållbart byggande i blandade upplåtelseformer vill vi göra hela Halmstad attraktivt att bo och vistas i. I områden som Söndrum, Frösakull och Gullbrandstorp krävs fler hyres- och bostadsrätter med rimliga hyror så att människors valmöjligheter beträffande sitt boende ökar. Gör Öster mer attraktivt Halmstads östra stadsdelar har stor potential. Närheten till havet, centrum och Högskolan är möjligheter som gör Öster till ett av Halmstads mest attraktiva områden. Andersberg ska vara en öppen, grön och levande stadsdel med rimliga hyror. Vi vill både bygga nytt och renovera de bostäder som finns i området. Dessutom vill vi att det ska finnas såväl god kommunal service i området som affärer och matbutiker. Vi behöver också utveckla det lokala näringslivet så att det finns ännu fler skäl att både leva och arbeta i Andersberg. Halmstads östra stadsdelar har ett unikt läge och stor utvecklingspotential. Fysiska satsningar som görs tillsammans med sociala insatser kan hjälpa till att utveckla boendet och människors välfärd. Från Andersberg och Linehed nås havet på några minuter. För att ytterligare förstärka det strandnära läget måste vi satsa på infrastrukturen på Öster. Vi vill vända Öster mot havet genom att bygga gröna gång- och cykelboulevarder som sträcker sig från bostadsområdena ner till vattnet. De gröna stråken kommer att vara estetiskt tilltalande samtidigt som de kommer att förenkla framkomligheten till havet. På Laholmsvägen ska cykel- och kollektivtrafik prioriteras och kommunikationen till hamnen ska förbättras. Genom att det nya resecentrumet placeras vid Laholmsvägen ökar dessutom pulsen mellan stadskärnan och Öster vilket ger mer liv och centrumkänsla. Larsfridområdet på Öster är ett prioriterat område där vi ser stora möjligheter till omvandling från industri till bostäder, skolor och förskolor. Kommunen är en av många fastighetsägare i området, vi ser behov av att möta alla fastighetsägare för att få en klar bild av vad som kan göras. Vi föreslår en workshop där berörda fastighetsägare deltar med kreativa lösningar.» För att satsa på våra större bostadsområden avser vi att ge HFAB ett uppdrag att genomföra bostadssociala satsningar.» Långsiktiga avtal och större upphandlingar med exploatörer ska övervägas för att hålla nere byggkostnader.» Vi vill vända Öster mot havet. Vision och politiska inriktningar Planeringsdirektiv med budget

34 » I områden som Söndrum, Frösakull och Gullbrandstorp krävs fler hyres- och bostadsrätter.» En kartläggning över var i kommunen vi ska bygga bostäder och planera för kommunal verksamhet som skola, förskola, biblioteksverksamhet, medborgarcenter och fritidsverksamhet för unga ska genomföras.» Industri- och verksamhetsområdet Larsfrid mellan Öster och havet bör på sikt ersättas med bostadsbebyggelse med blandade upplåtelseformer. Ett breddat tillväxtbegrepp Halmstad är en växande stad med ett strategiskt kustnära läge mellan Göteborgs- och Öresundsregionen. Detta ger oss goda förutsättningar att tillsammans med våra grannkommuner bli en regional tillväxtmotor mot vilken människor och företag orienterar sig. För att lyckas med detta behöver Halmstad arbeta fram en tydligare riktning för långsiktigt hållbar utveckling och tillväxt. Vi behöver bredda synen på tillväxt och inkludera frågor om Halmstads attraktivitet som boende-, etablerings och besöksort samt tillgången på kompetens och förutsättningar för innovation. Vi behöver också lyfta blicken bortom vår egen kommun för att se över befintliga och potentiellt nya samarbeten med närliggande kommuner och regioner. Förutom att öka bostadstakten vill vi socialdemokrater se ett fördjupat samarbete mellan kommun, högskola och näringsliv. Kommunen och Högskolan i Halmstad har under 2017 inlett ett samarbete för att bland annat diskutera hur vår framtida kompetensförsörjning kan se ut. Detta är ett steg i rätt riktning men vi behöver också inkludera näringslivet för att bredda diskussionen och tillgodose kommunens framtida arbetsmarknad med kompetenta medarbetare. Vi vill se ett mer strategiskt samarbete för innovation, företagande och entreprenörskap inom alla sektorer och på alla nivåer i samhället, inte endast på det lokala planet. Den tredje och sista etappen av Resecentrum ökar tillgängligheten för både besökare och pendlare till vår kommun. På så sätt blir Halmstad en mer tillgänglig och attraktiv verksamhets- och besöksort. Halmstad ingår tillsammans med sina grannkommuner under 2017 i ett projekt som syftar till att göra kommunen till en regional tillväxtnod. Detta ger oss möjlighet att ta en ledande roll i målet att bli en självklar mötesplats och en drivande kraft för tillväxt i hela regionen Vision och politiska inriktningar

35 Ett växande Halmstad som attraherar Riktningen är ett växande Halmstad där människor och företag vill bo och verka. Halmstad är en regional tillväxtmotor och attraktivt besöksmål.» Strategiskt viktigt är att profilera Halmstad som en attraktiv boende-, etablerings- och besöksort samt regionalt centrum. Kulturlivets roll för attraktiviten är också stor.» Halmstad ska vara den smarta, större staden som har en storstads utbud men där närheten är central.» Vi ska tillsammans med regionen, näringslivet, Högskolan och andra aktörer som till exempel Försvarsmakten skapa ett klimat med talanger och entreprenörer som bidrar till förnyelse i näringslivet. Vision och politiska inriktningar Enklare företagande Fyra av fem nya jobb skapas i dag i små- och medelstora företag i Sverige. Det finns en kraft hos alla de entreprenörer som tror på sin idé och vågar satsa på att starta ett företag. Vi vill se en långsiktigt hållbar tillväxt som kommer alla invånare till gagn och där fler företag utvecklas, växer och anställer fler. Även förutsättningarna för etablerade företag med tillväxtpotential behöver stimuleras för att, där det behövs, skapa möjligheter för omställning och förnyelse. På så sätt minskar vi arbetslösheten och får fler människor i egen försörjning. För att göra det enkelt att starta och driva företag behöver vi korta vänte-och handläggningstider och se till att information och rådgivning är lättillgängligt för alla som har en idé som de vill förverkliga. Detta gäller inte minst utrikes födda där det finns stor potential. Lättillgängliga servicefunktioner, kommunikationsinsatser och digitala självtjänster underlättar också för företagare att hitta och ta del av information och rådgivning. Det kan till exempel finnas behov av ökad kunskap om social ekonomi, digitaliserade tjänster, digitalt baserade företag och kunskap om nya näringars förutsättningar. Socialt företagande Vad gäller social företagsverksamhet handlar det generellt om tjänsteproducerande verksamhet så som kafé- och restaurangverksamhet, lokalvård, Planeringsdirektiv med budget

36 Stadskärna i ständig utveckling Riktningen är en levande stadskärna för invånare och besökare. En spännande mötesplats med känsla, där människor vill vistas och där företag vill verka och dit nya etableringar vill söka sig. Stadskärnan ska vara en plats för aktiviteter. grönyteskötsel samt fixar- och flyttjänster. Vi vill uppmuntra till socialt företagande i Halmstads kommun genom att bland annat vika några procentenheter i kommunens upphandling för dessa. Vi vill tydligare identifiera möjliga upphandlingar/ områden där social hänsyn i någon form skulle kunna användas. Det kan vara befintlig upphandling eller områden där en idéburen aktör skulle kunna vara ett alternativ. Detta tjänar alla på, både personal på de sociala företagen och kommunen Livskvalitet I Halmstad 2035 med livskvalitet är utbudet av upplevelser och möjligheter till eget skapande mångsidigt för invånare och besökare. Besöksnäringen är viktig året runt och lockar många besökare. Halmstadbor i alla åldrar har god tillgång till arrangemang och aktiviteter inom kultur och idrott. Det är enkelt att hitta vandringsstråk, cykelleder, kulturaktiviteter och fiskeområden. Det finns också mötesplatser över generationsgränser likväl som kulturella gränser. Det finns ett icke-kommersiellt utbud för alla. I Halmstad 2035 har våra äldre också en god livskvalitet med lättillgänglig service och stöd. Vi socialdemokrater vill ha boende med stöd, även utanför Halmstads centrala delar. Ett levande Halmstad Halmstad ska vara en attraktiv livsplats för alla Halmstadbor. En förutsättning för en levande innerstad är att vi har levande torg. Vi måste utveckla våra torg i stadskärnan så att de fungerar i många olika sammanhang. Våra torghandlare ska givetvis ha en naturlig plats samtidigt som vi vill använda torgen till olika arrangemang, till exempel till Gatuteaterfestivalen och andra typer av aktiviteter. Vi ser gärna fria surfzoner, så kallade hotspots, på olika ställen i centrala Halmstad. Vi vill också genom våra investeringar på Storgatan knyta 36 2 Vision och politiska inriktningar

37 Gunnar, 66 år Vilken fantastisk stad Halmstad är! Vi har nu turistat här i en månad och hittat massor att göra. Vi startade med att cykla runt i kommunen och bodde och åt på olika ställen. Naturligtvis har vi tillbringat mycket tid med sol och bad på de fantastiska stränderna. I centrum händer det alltid något med scener i snart sagt vartenda hörn. Sång, musik, dans och teater. Vi kommer gärna tillbaka till Halmstad! Vision och politiska inriktningar ihop våra mindre torg Norre torg och Lilla torg med Stora torg så att vi kan ha en sammanhängande stadsbild. Det finns möjlighet till förtätning även centrumnära. Kommunen har några ödetomter som beroende på olika svårigheter inte blivit bebyggda. En sådan är kvarteret Bärnstenen på Skepparegatan som med nytänk löser upp miljöknutarna vad gäller buller och partiklar. Det går att kombinera med verksamheter i bottenvåningarna och bostäder högre upp, exempelvis med butiker eller parkeringshus. Storgatan och Bastionen håller på att rustas upp och göras tillgängliga för alla invånare och centrum sammanförs med Norre Katt och Hallands konstmuseum. Vi vill göra ett kulturstråk längs med Nissan, från Slottsmöllan till småbåtshamnen - ett förslag vi kallar Nissanstråket. Nissanstråket I vår vision får Halmstadbon möjlighet att promenera från Tullkammarkajen, via Stadsbiblioteket, förbi Folkparken mot Laxön. Sedan via Slottsmöllebron till Örjans vall, via Hallands konstmuseum, förbi Norre Katts park och vidare ner mot ett marint centrum vid Nissans mynning i ett enda långt kulturstråk. Det havsnära läget, Nissans utlopp och de vackra byggnader och områden som redan ligger längs med Nissan ger fantastiska möjligheter att skapa ett centrum fyllt med kultur, aktiviteter och vackra besöksmål. Tullkammarkajen är Halmstads kommande större byggnadsprojekt. Det är också porten in från havet. Tullkammarkajen skall bli ett långsiktigt hållbart bostadsområde där hänsyn behöver tas till höjda vattennivåer. Planeringsdirektiv med budget

38 Österskans är en del av hjärtat i Halmstad. Vi vill att det ska finnas en öppen torgyta, där olika kulturevenemang kan sättas upp. Här ska även finns möjlighet för kulturarbetare och artister att ha utomhusföreställningar och konserter på en fast scen. Vi vill att Halmstads teater ska bli ett centralt beläget hus för kultur med många olika aktiviteter tillsammans med Stadsbiblioteket och Nolltrefemhuset genom att aktivt och medvetet utveckla området till ett modernt kulturcentrum i Halmstad. Teatern bör, förutom nuvarande verksamhet, även härbärgera den lokala amatörteatern, teaterföreningen och även andra aktiva och viktiga organisationer och föreningar som bär upp kulturlivet i Halmstad. Horisontella samarbeten är en viktig grund för att även kunna erbjuda de stora gästspelen. Dessutom bör teatern fortsätta att utveckla konferensverksamheten. Det är teaterverksamheten som ska stå i centrum, men lokalerna ska också användas för konferenser. Kommunala möten och endagskonferenser bör förläggas till Halmstads teater. Vi vill på detta sätt utveckla verksamheten i teaterhuset till att bli ett hus dit varje invånare minst en gång per år har ett viktigt ärende. För att detta ska kunna fungera måste vi ha hyror på en rimlig nivå. Området vid Biblioteksparken ska utvecklas till att bli en fin och öppen mötesplats för både spontana och planerade kulturaktiviteter. Biblioteken är mycket populära och flitigt använda. Vi vill att de ska återställa sina öppettider och neddragningen på programverksamheten. Vi vill också att försök ska inledas med så kallade meröppna bibliotek där man själv kan gå in utanför de ordinarie öppettiderna och serva sig själv. Detta är redan igång på flera andra håll med mycket lyckat resultat. Mitt emot Hallands Konstmuseum på Landfästet finns möjlighet att anlägga en badstrand. En citynära strand kan bli en härlig samlingsplats, för stora som små, härliga sommardagar och sommarkvällar. Vi vill knyta ihop Laxön med Örjans vall genom att på ett naturligt sätt promenera vidare mot Örjans vall längs en bro över Nissan. Ett utbyggt Hallands konstmuseum är viktigt för kulturen i Halmstad och nu ska utbyggnad äntligen ske. För att ytterligare förstärka innerstadens gröna värden vill vi förbättra kommunikationen mellan innerstaden, Norre Katts park och Hallands konstmuseum. Parken är en oas som idag ligger skymd bakom Bastionen. Genom att förändra Bastionens karaktär blir Norre Katts park en mer öppen, inbjudande och tillgänglig oas för alla Halmstadbor. Med en satsning på kultur och nöjesutbud i Norre Katts park kommer även 38 2 Vision och politiska inriktningar

39 stadens centrum att utvidgas. Vi vill skapa ett centralt beläget område som fungerar som en arena för kultur och nöjen. Det behövs fler öppna mötesplatser i kommunen och parken ska vara inbjudande för gamla och unga som vill roa sig och umgås, på såväl vardagar som helger. En viktig del i stråket är att före detta HP-huset numera kommer att innehålla Kulturskolan. Här kommer också att finnas en konsertsal. Halmstad är en fantastisk kuststad. Den profilen vill vi förstärka genom ett marint centrum på Söder och en ordentlig gästhamn med en välfungerande och inbjudande infart ifrån havet och lättillgänglig marin service. Planen ska också innefatta de gamla stugorna på Springbacken. Vi vill förstärka den tradition vi har inom fiskerinäringen genom att ge möjligheter för yrkesfiskarna att utöva sitt yrke. Genom att samla marina intressen får vi många sidovinster. En positiv effekt är att de marina och nautiska kunskaper som finns i Halmstads många marina föreningar tillvaratas. Kreativa mötesplatser för alla Skötsel av lekparker och gröna ytor Halmstads parker och grönytor är en del i den goda livskvalitet som vi vill göra synonymt med Halmstad. Parkerna ska underhållas på ett sådant sätt att de är attraktiva och självklara mötesplatser Prideparad. Foto: Virge Buravkov för både besökare och invånare. Att bygga och upprusta lekparker, spontanidrottsplatser och grönytor är dessutom fördelaktigt ur folkhälsoperspektiv. Om vi skapar tillgång till mötesplatser för barn, unga och gamla, skapar vi också lust och vilja att motionera och röra på sig. Ett aktivt kulturliv I en eller annan form är kultur ett grundläggande inslag i allas liv. Kulturen ger perspektiv på och förståelse för det egna livet och omvärlden. På så sätt Planeringsdirektiv med budget

40 bidrar kulturen till både individers och samhällets utveckling. Därför är det professionella kulturlivet, de utövande konstnärerna och civilsamhället med olika typer av föreningar viktiga. Ett generöst och bra kulturutbud sätter en positiv prägel på Halmstad som attraherar medborgarna, men även tillfälliga besökare och nytillkommande invånare. Kommunen har en viktig roll i att underlätta för alla dessa utövare på olika sätt. Det handlar om lokaler, bidrag, stimulans och uppdrag med mera. Kulturhuset Nolltrefem är ett bra exempel för att beskriva vårt mål att ha ett aktivt musikliv i Halmstad. Här samsas eget skapande, med replokaler för olika band, med en scen där lokala musiker såväl som större nationellt kända artister uppträder. Lokaler bör finnas för musikutövare i alla åldersgrupper. Det egna skapandet och musicerandet ger ett mervärde för människor i vardagen och gör också att vi skapar grund för spelningar och konserter i kommunen. Vi tycker att kommunen bör skapa förutsättningar för en bredd i musiklivet, dansen, teatern och media, samtidigt som Halmstad ska kunna locka hit större artister. Med tanke på all estetisk utbildning som finns i Halmstad, både Kulturskolan och Sturegymnasiet ska vi ha enkelt tillgängliga scener på flera mötesplatser, även utomhus. Tillgång till eluttag ska finnas vid flera populära mötesplatser. Halmstad konststaden Halmstad 2035 ska göra sig känd som konststad. Vi har förutsättningarna med Mjellby konstmuseum, Hallands konstmuseum, Halmstads konsthall och flera mindre gallerier. Därtill är Halmstad rikt utsmyckad med offentlig konst. Konsten ger inte bara glädje åt Halmstadborna utan är även ett bra sätt att stärka Halmstad som en attraktiv upplevelsestad vilket förbättrar besöksnäringen i kommunen. Vi ser gärna att exempelvis barn- och ungdomsförvaltningen och utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen samarbetar mer med olika föreningar. Föreningsliv Vi vill ha ett levande Halmstad med ett brett föreningsliv. Föreningslivet skapar sammanhang och en meningsfull fritid för många unga och ger dessutom en bättre folkhälsa. Allas möjlighet till fritidsaktiviteter bygger på ett starkt föreningsliv, välanpassade lokaler, goda förbindelser samt ett stort frivilligt engagemang. Föreningslivet kan även vara ett stort stöd i integrationsprocesser för nya Halmstadbor. Medborgarservice för ökad samhällsservice och integration i hela kommunen Medborgarservice Andersberg är en mötesplats som erbjuder stadsdelens invånare kommunal 40 2 Vision och politiska inriktningar

41 service, samhällsinformation och olika aktiviteter. Medborgarservice ger också invånarna större möjlighet till delaktighet och insyn i kommunens verksamhet och utvecklar på detta sätt demokratin. Medborgarservice är också viktig ur integrationssynpunkt. Vi menar att fler medborgarservicekontor behöver inrättas runt om Halmstad för att på så sätt komma närmre medborgarna och utveckla demokratin och inflytandet för invånarna i de olika kommundelarna. Precis som på det befintliga Medborgarservice i Andersberg är vårt förslag att servicekontoren samordnas med annan kommunal service, som exempelvis de lokala biblioteken. I ett första steg föreslår vi att kommunen inrättar medborgarservice på Vallås, i Getinge och Oskarström. Samverkan för bättre folkhälsa Undersökningar visar att vår stad är segregerad med ett mycket sämre folkhälsotal på Öster än i Väster. Enligt Dagens samhälles mätning av Sveriges mest segregerade kommuner (12 maj 2016) ligger Halmstads kommun på plats 14 av Sveriges 290 kommuner. En satsning på föreningslivet ger inte bara ett levande föreningsliv utan också positiva effekter på folkhälsan. Genom att satsa på föreningslivet och samverka med aktörer inom friskvård kan vi skapa förutsättningar för en bättre folkhälsa i de östra stadsdelarna och därmed verka för en god och jämlik folkhälsa i hela kommunen. Idrottshallar och spontanidrottsplatser Ett led i att förstärka folkhälsan i hela kommunen är genom satsningar på föreningsidrotten. Vi vill satsa på idrott i Oskarström. En ny idrottshall ska byggas. En annan satsning är idrottshallen i Snöstorp. Att bygga idrottshallar vet vi ger en god effekt inte minst för föreningslivet i Halmstad. Vi tycker samtidigt att det är viktigt att skapa mötesplatser av spontan karaktär. Vi har mycket goda erfarenheter från spontanidrottsplatsen på Andersberg, så nu går vi vidare med nästa bostadsområde Vallås. För att skapa trygghet i staden behövs insatser från flera olika håll. Halmstads kommunala bostadsbolag HFAB har redan i dag ett socialt engagemang, ett engagemang som vi gärna ser utvecklas ytterligare. Fler privata aktörer kan även samverka med kommunen i arbetet för ökad trygghet. Dessutom kan föreningslivet medverka i olika evenemang genom så kallat samhällskontrakt där föreningar får bidrag till sin verksamhet mot att de hjälper till med nattvandringar, integrationsprojekt och liknande när det händer saker i staden.» Vi vill se en upprustning av lekparker, spontanidrottsplatser och grönytor.» Vi vill rusta upp Bastionen och Norre katt så att de blir tillgängliga för alla invånare.» Centrum bör sammanföras med Hallands konstmuseum.» Vi vill göra ett kulturstråk längs med Nissan. Vision och politiska inriktningar Planeringsdirektiv med budget

42 Alma, 87 år Jag är så tacksam för att jag får bo kvar i min bygd inte långt från de nära och kära jag har kvar i livet. Villan lämnade vi över till sonen i samband med att mannen dog och jag flyttade till lägenhet. Nu klarar jag mig inte längre utan behöver vård och tillsyn dygnet runt. Ändå kan barnbarnen droppa in när de har lust, kanske på vägen från skolan.» Vi vill att Halmstads teater ska bli ett centralt beläget hus för kultur med många olika aktiviteter.» Vi tycker att kommunen bör skapa förutsättningar för en bredd i musiklivet.» Vi vill ha enkelt tillgängliga scener på flera mötesplatser, även utomhus.» Vi föreslår att kommunen inrättar medborgarservice på Vallås, i Getinge och Oskarström.» En ny idrottshall ska byggas i Oskarström och Snöstorp. Äldres livskvalitet Det är viktigt för oss Socialdemokrater att stå upp för den generella välfärden. En välfärd som inte bara bygger på en grundtrygghet utan en välfärd som omfattar alla, oavsett inkomst. Vi socialdemokrater vill se över kommunens taxor inom hemvården för att skapa ett enkelt och rättvist system. Välfärden ska finansernas solidariskt och ska vara av god kvalitet. Äldreomsorgen kommer att stå för en stor utmaning i framtiden, därför ser vi det som viktigt att möta denna utmaning med satsningar på våra äldre och på vår personal som i sin tur gör att den äldre känner trygghet och att personalen känner sig trygg i sin vardag. Det är viktigt att höja undersköterskornas status. Det pågår just nu ett arbete på nationell nivå för att införa en yrkeslegitimation vilket synliggör och stärker den professionalisering som är nödvändig inom yrket. De äldre är en stor grupp med varierande behov som kommer att bli ännu större. Äldre ska mötas med respekt och tilltro. Vissa behöver omsorg dygnet runt, medan andra är i behov av socialt umgänge och mötesplatser. Viktigt är att den äldre, som tar emot hjälp och stöd, ska ha större möjligheter än i dag att styra över tider och rutiner Vision och politiska inriktningar

43 Särskilda boenden Vi vill ha en äldreomsorg med både hög och likvärdig kvalitet. Kommunerna är skyldiga att ha särskilda boende för äldre som har behov av boende med bistånd av hemvården. De äldre som har behov av särskilt boende ska ha rätt till det. De äldre ska själva välja sitt boende inte placeras mot sin vilja. Äldreboenden skall finnas i hela kommunen och inte bara i centrala delen i kommunen och miljön är viktig både inomhus och utomhus. Kommunikationer är också viktiga för de boende och för deras anhöriga och vänner. Demens kryper längre och längre ner i åldrarna. Även dementa behöver känna trygghet när de inte kan vara kvar i sina egna hem. Vi socialdemokrater vill skapa ett särskilt boende enbart för yngre dementa. Som det är nu får de bo med äldre dementa. Förslag från de äldre och personal skall uppmuntras då det ökar trivseln och samvaron på särskilda boenden. Att medarbetare som önskar, startar ett särskilt boende på intraprenad ser vi som positivt. Vi ser också positivt på kooperativ verksamhet inom särskilt boende. De välfärdsuppdrag som sköts av privata aktörer ska ses över och det som behöver åtgärdas ska åtgärdas. Inga fler boenden skall byggas enligt Lagen om valfrihet (LOV). Det är viktigt att vi inom kommunen har kontroll över var, när och hur många boenden som byggs. I och med LOV:en har vi tappat både mandat och kontroll över detta. Ett boende i LOV-regi är dyrare än ett boende i kommunal regi beroende på att avtalet är gynnande för privata aktörer med ett ekonomiskt pålägg för tomma platser och årliga höjningar. LOV:en innebär också att äldreboenden koncentreras i Halmstads centrala delar. Detta minskar i praktiken de äldres valfrihet att välja var de vill bo. Gemensamma resurser går till välfärden inte till stora vinstuttag. Hemtjänst Hemtjänsten skall präglas av tillit till personal samt till de äldre som har behov av våra tjänster. Här behövs ett nytänkande. Vi socialdemokrater ser det som viktigt att den äldre själv kan bestämma och planera över sina hemtjänsttimmar tillsammans med personal som besöker den äldre i deras boende. Vi måste minimera antal personer som besöker de äldre, så att de äldre känner igen de som kommer. Då får man också en kontinuitet i hemtjänsten. Ny teknik och digitala lösningar som underlättar för både äldre och personal är en tillgång, om den äldre vill ha det. Men tekniken ska inte ta över den mänskliga handen. Här behövs det en informationsinsats till de äldre så att de är trygga med vad den nya tekniken är och hur den kan hjälpa. Den skapar dessutom ett större skydd för integriteten. Vision och politiska inriktningar Planeringsdirektiv med budget

44 Mål 5: Halmstad ska vara en bra livsplats för äldre. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2019 MÅLVÄRDE Nöjd-region-index (personer över 75 år) (2016: betyg 67 för personer över 75 år) 2. Bostadsindex (personer över 75 år) (2016: betyg 53 för personer över 75 år) 3. Andel som anser att de fick plats på de äldreboende de ville bo på (2016: 85) 4. Trygghetsindex (personer över 75 år) (2016: betyg 46 för personer över 75 år) Minst 75 Minst 75 Minst 75 Minst 60 Minst 62 Minst Minst 50 Minst 52 Minst Fritidsindex för äldre (2016: betyg 71 för personer över 75 år) Minst 75 Minst 75 Minst 75 Framtidens hemsjukvård Halmstad kommun har ingått ett avtal med Region Halland och de övriga kommunerna i Halland. Det är viktigt att avtalet följs upp snarast och om nya åtaganden läggs på kommunerna måste det till en bättre dialog och att medel följer med från regionen. Återinföra hemvårdsbidraget Den borgliga majoriteten i kommunen tog bort hemvårdsbidraget. Vi kommer att arbeta vidare för att hemvårdsbidraget skall återinföras. Hemvårdsbidraget är en ekonomisk ersättning som en anhörig som vårdar sin släkting får för den arbetstid som går förlorad. En anhörig kan till exempel vara en familjemedlem, släkting, en god vän eller granne. Bidraget betalas till den som vårdas, som i sin tur ersätter den som vårdar. Vi socialdemokrater anser att hemvårdsbidraget är viktigt både för den anhörige och för den som är i behov av vård. Anhörigcentra/kompetenscentra Enligt Socialstyrelsen ska kommunerna erbjuda stöd som underlättar för personer som vårdar en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsvariation. Vi måste värna om anhörigas insatser och anhörigföreningens arbete. Många 44 2 Vision och politiska inriktningar

45 kommuner har ett anhörigcentra och vi ser det som ett nytänkande att skapa ett centra i Halmstad som är till gagn för de anhöriga och anhörigföreningen. Bättre kvalitet med fler medarbetare Halmstads äldre befolkning ökar och med det ökar också behovet av en kvalitativ vård. För att tillmötesgå det växande antalet äldre personer i Halmstad och tillhandahålla en god kvalitet vill vi öka personaltätheten i vården. Vi behöver också anställa och utbilda personal i interkulturell kompetens för att möta morgondagens behov. Även på nationell nivå har behovet av att öka kvaliteten i vården uppmärksammats. Regeringen gör satsningar inom området som är till gagn för kommunerna. Vi vill satsa på förbättrade anställningsvillkor. Delade pass och minutsyrda scheman skall bort, vårdpersonal skall erbjudas heltid, sjuktalen inom hemvårdsförvaltningen ska minimeras och medarbetarna skall erbjudas kompetensutveckling. Dessa satsningar är riktade till både de som behöver vård och omsorg och till medarbetare som utför omsorgen. En bra personalpolitik är också en trygghet för de äldre.» Äldreboenden skall finnas i hela kommunen.» Inga fler boenden skall byggas enligt Lagen om valfrihet (LOV).» Vi vill skapa ett särskilt boende enbart för yngre dementa. Hemvårdsmedarbetare i Halmstads kommun. Foto: Anders Andersson» Särskilt boende på intraprenad och kooperativ verksamhet ser vi som positivt.» Vi vill att hemvårdsbidraget skall återinföras.» Vi vill ha ett anhörigcentra/kompetenscentra i Halmstad.» Delade turer och minutstyrda scheman ska avskaffas.» Rutinerna gällande avgifter och taxor ska förenklas.» Möjliga samarbeten med andra nämnder ska ses över och utvecklas i frågor som är nämndöverskridande. Planeringsdirektiv med budget

46 2.4. Trygghet I Halmstad 2035 finns känslan av trygghet både i stadens olika fysiska områden men även inom arbetsmarknaden, den sociala omsorgen och inom samhällsservicen. I ett tryggt Halmstad är välfärden och den sociala omsorgen till för alla. Vi tar vara på resurserna även för våra kommande generationer. Halmstad 2035 är ett klimatanpassat samhälle med förmåga att hantera klimatförändringar. Nya svenskars erfarenheter och kompetens tas tillvara och ses som en resurs. Halmstad bedriver ett tydligt och strategiskt jämställdhetsarbete. I det trygga Halmstad mår människor bra i hela kommunen. Livsvillkoren är goda tack vare möjlighet till arbete, trygga bostadsområden, en god välfärd och tillgång till rekreation och kommunikationer. Social trygghet Individ- och familjeomsorg Återkommande redovisningar av nyckeltal i jämförelse med andra kommuner har visat att Halmstads kommun har satsat mindre än andra kommuner per invånare. Detta har medfört att Halmstads kommun inte tillräckligt kunnat tillgodose det behov av vård, hjälp och stöd som finns i kommunen. Inom socialtjänstens myndighetsutövning är personalomsättningen mycket stor, framför allt inom barn- och ungdomsområdet. Personalsituationen måste utformas så att rättssäkerheten garanteras och att arbetsmiljön gör att personal vill och orkar stanna på sina tjänster. Integration Över nyanlända ska ut på arbetsmarknaden i Sverige fram till och med En del har lång utbildning och yrkeserfarenhet i bagaget, andra har kort eller ingen utbildning. Det kommer att kräva mer utbildning, mer effektiv språkträning, bättre matchning och validering av nyanländas kunskaper. Med rätt insatser kan de många nyanlända bidra till att klara framtida arbetskraftsbehov. Vi har en plikt att se till att de barn som kommer hit möts av en trygg och säker miljö där de kan växa upp som en del i vårt samhälle. De ska få känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som alla andra. Invandringen är oumbärlig för att säkra den framtida tillväxten och utvecklingen i Sverige. Ett bra mottagande av nyanlända är därför en framtidsinvestering vi inte har råd att gå miste om. För att behålla dagens standard i välfärden är det av yttersta vikt att de som kommer till vårt land och vår stad så fort som möjligt integreras i språket och samhället för att kunna validera sin utbildning och börja arbeta. Det är Migrationsverket som har ansvar för boende och prövning av asyl, men de har inte ansvar för utbildning/bildning under 46 2 Vision och politiska inriktningar

47 Integration för framtidens Halmstads kommun Riktningen är ett effektivt, samordnat och framgångsrikt mottagande av nyanlända. Det ger möjlighet att hitta ett arbete, ett nytt hem och trygghet. Det ger möjlighet till ett gott liv och att kunna bidra till utvecklingen av framtidens Halmstad. Fler i arbete, en egen bostad, lyckad skolgång och en meningsfull fritid är strategiskt viktiga områden inom integrationsarbetet. Vision och politiska inriktningar tiden fram till att den nyanlände fått uppehållstillstånd. Däremot får kommunen ersättning av Migrationsverket för skola/förskola. Det är först efter att personen fått uppehållstillstånd som SFI kan gå in och ge undervisning med betyg. Det vi i kommunen kan göra är att hjälpa de olika föreningarna med att se till att de nyanlända kommer in i samhället genom kultur, idrott, bildning och andra fritidsaktiviteter. Ensamkommande barn kommer till boende som socialförvaltningen är ansvarig för. Ett boende där de får mycket stöd. Vi kan utöka antalet stödboenden och fokusera på det de nya svenskarna behöver för att acklimatisera sig i det svenska samhället. Ett samarbete över förvaltningsgränser och över myndighetsgränser är av största vikt för att lyckas med detta. Migrationsverket har etablerat ett asyl- och flyktingboende i Spenshult. Detta är positivt, då integrationsprocessen kommer att förbättras i vårt samhälle, samtidigt får vi en närmare anknytning till Migrationsverket. Halmstads kommun ska ha beredskap för det varierande mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn. Vi ska ta vara på nyanländas kompetens och erfarenhet som en resurs för kommunen. Här behövs en förvaltningsövergripande samverkan för att skapa enkla vägar in i samhället. Vi behöver tidiga insatser gällande yrkesmatchning, utökade möjligheter till praktik, feriejobb och anställningar. Skolorna behöver göra tidiga bedömningar av nyanlända elevers kunskapsnivå och utvecklingsbehov och lärare behöver utbildning i interkulturell kompetens. Utökade yrkesintroduktionsanställningar och traineejobb för nyanlända En förutsättning för att nyanlända ska kunna etablera sig i samhället är tillgången till utbildning Planeringsdirektiv med budget

48 Foto: Jörgen Holst och arbete. Tidiga insatser i form av yrkesintroduktionsanställningar och traineejobb är ett effektivt och meningsfullt sätt för den enskilde som befinner sig i en asylprocess att skapa bättre förutsättningar för framtida etablering. Den tydliga kopplingen till en arbetsplats och anställning ger människor motivation i vardagen men kan också underlätta arbetsgivarens rekrytering av personer med rätt kompetens. Regeringen utökade från och med den 1 juni 2016 målgruppen och stödet för traineejobb och yrkesintroduktionsanställningar till att även omfatta nyanlända. Kravet på gymnasieutbildning slopades vilket innebär att även personer med kortare utbildning kan ta del av insatsen. På så sätt blir tillgången till både utbildning och arbete mer tillgänglig för alla, inklusive våra framtida medborgare. Dramalogen Dramalogen i Halmstad är en grupprocess inom kultur och entreprenörskap som ger möjlighet för unga människor att få arbeta med kultur som redskap ute på fältet under ett verksamhetsår. Dramalogen är ett arbetsmarknadsprojekt, men samtidigt ett kulturprojekt och ett folkhälsoprojekt 48 2 Vision och politiska inriktningar

49 i en härlig blandning. Unga kulturentreprenörer utbildas för att verka för näringslivet men också för hela samhället. Dramalogen är ett mycket viktigt och positivt inslag i kulturlivet och integrationen i Halmstad. Ett strategiskt jämställdhetsarbete Jämställdhet är en nyckel till ekonomisk och social framgång. Halmstads kommun har skrivit under den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. I denna deklaration uppmanas Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. Det betyder att alla kommunens verksamheter ska arbeta för att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra sina åtaganden enligt deklarationen. Under 2017 har ett arbete påbörjats för att, med deklarationen som utgångspunkt, ta steg för att fortsätta arbetet med jämställdhet och med målet att Halmstads kommun ska närma sig reell jämställdhet i samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen kommer vara samordnande i frågan, men det är av stor vikt att samtliga kommunens verksamheter arbetar både internt men också tillsammans. Målet är att jämställdhet ska förverkligas inte bara inom kommunen som arbetsplats utan i all kommunal verksamhet och att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Varje nämnd och bolagsstyrelse ska inom sitt område bevaka och driva jämställdhetsarbetet framåt samt i sin verksamhetsberättelse rapportera en samlad bild av det aktuella jämställdhetsläget till den egna organisationen och till kommunstyrelsen. Varje nämnd och bolagsstyrelse ska vidare delta med representanter i de jämställdhetsnätverk som startas 2017 i syfte att vidareutveckla jämställdhetsarbetet i kommunen. Vi tror att det är kommunens verksamheter som själva bäst vet hur just de kan arbeta för att öka jämställdheten inom sitt eget område. För att ta ytterligare konkreta steg i frågan ska det till konkreta, innovativa jämställdhetssatsningar årligen kunna sökas en jämställdhetspeng av nämnd eller bolagsstyrelse. Våld i nära relation Trygghet måste också finnas i hemmet. Vi socialdemokrater vill se nolltolerans mot våld i hemmet. I Halmstad lever alltför många med omfattande missbruk av alkohol och/eller narkotika, ofta i kombination med andra fysiska eller psykiska problem. Halmstad har sedan länge haft öppenvårdsinsatser för missbruk och har även satsat på öppenvård för familjer där det förekommit våld i nära relationer. Halmstad växer och tyvärr även antalet personer som behöver hjälp och stöd för Vision och politiska inriktningar Planeringsdirektiv med budget

50 dessa problem. De satsningarna som gjorts på lättillgänglig öppenvård utan biståndsbeslut och med ett förebyggande perspektiv är inte längre tillräckliga. Vi satsar på förstärkningar av dessa verksamheter för att nå fler med tidiga insatser. Halmstads kommun ska också erbjuda stöd och hjälp till personer som riskerar att drabbas eller redan utsätts för hedersrelaterat våld. Det handlar om direkt stöd till de drabbade men också förebyggande arbete och informationsinsatser för att utmana hedersnormer. Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma rätt att göra sina val och välja sin väg i livet. Regeringen har sedan 1 januari 2017 lagt fram en nationell strategi mot våld och förtryck, inklusive hedersrelaterat våld. Strategin löper på tio år framåt och fokuserar tydligt på våldsförebyggande arbete. Det handlar bland annat om att motverka destruktiva normer och lyfter vikten av mäns delaktighet för att uppnå en förändring. Det finns nu tvingande riktlinjer från Socialstyrelsen att alla orosanmälningar som gäller våld i nära relationer måste utredas. Till det måste vi kunna erbjuda vård för de personer som använder våld i nära relationer, annars är utredningarna till ingen nytta. Kriscentrum i Halmstads kommun vänder sig till barn som bevittnat eller utsatts för våld i nära relation, vuxna som utsatts för våld i nära relation samt vuxna som utövar våld i nära relation. Det är viktigt att Kriscentrum kan ge information, utbildning och stöd till alla verksamheter inom sjukvård och kommun för att nå fler och ha en mer öppen verksamhet. Även kvinnojourens och brottsofferjourens arbete bör uppmärksammas. Jourernas arbete ska vara ett komplement till den kommunala verksamheten. Familjehem Idag är det mycket svårt att rekrytera och behålla familjehem på grund av att de företag som driver konsultstödda familjehem erbjuder högre ersättning och mer stöd. Här måste vi bli konkurrenskraftiga för att inte behöva ta till ännu dyrare lösningar. Daglig verksamhet Daglig verksamhet bör utvecklas tillsammans med de boenden som deltagarna bor i genom lösningar förvaltningarna emellan, exempelvis då en deltagare blir sjuk och måste återvända till boendet. Då en boende uppnår pensionsålder upphör daglig verksamhet och det är inte alltid det upplevs positivt utan man kan behöva förlänga tiden i daglig verksamhet. Vi måste också se till att få förvaltningsövergripande lösningar gällande problem med två lagar, Lagen om stöd och service till vissa med funktionsvariation (LSS) och Socialtjänstlagen Vision och politiska inriktningar

51 Mer självständiga boenden, LSS Vi Socialdemokrater vill fortsätta att utveckla och jobba för de grupper som lyder under LSS. Vi vill gå från att vårda till att stödja dessa grupper. Vi tror att det kan göra dem mer självständiga som personer. En sak vi vill utveckla är boendet. Som det är i dag så flyttar man in på en gruppbostad när man är arton år och bor där hela livet Så ser det inte ut för övriga grupper i samhället och vi tror att så behöver det inte se ut för dessa grupper heller. Det finns de personer som mycket väl kan ha ett eget boende, typ servicelägenhet, och säkert skulle växa som människor om man får möjlighet till detta. Det som krävs är att det sker på frivillig basis och att man får tillräckligt stöd för att klara av ett eget boende. Exempelvis kan en gruppbostad byggas om till servicelägenheter. Hög kvalitet för äldre med åldersförändringar både fysiskt och psykiskt, LSS Genom att göra det möjligt för de som idag bor i någon av gruppbostäderna enligt Lag om stöd och service till vissa med funktionsvariation(lss) att flytta till en gemensam gruppbostad då de får åldersförändringar, fysiskt eller psykiskt, kan vi höja kvaliteten för dem. Idag blir man äldre och äldre på en gruppbostad och orkar då inte vara med i daglig verksamhet vilket gör att personal måste finnas på boendena även dagtid. Genom att ha ett separat boende kan kvalitén bli bättre och personalen tryggare i sin omsorg genom specialkompetens för detta. Det kan också vara en fördel för LSS-boende att någon gång i sitt liv flytta till en annan lägenhet, eftersom de i många fall bor kvar på samma ställe hela livet. Kommunen har ansvar för att realisera den lagstiftning som garanterar rätten till delaktighet i samhället för äldre människor med funktionsvariation. Det är viktigt att äldre kan delta på samma villkor som alla andra. Det behövs satsningar för att nå upp till detta mål. Fritidsverksamhet för personer som lyder under LSS-lagen Det finns personer idag som kan gå direkt ut i aktiviteter som tillhandahålls av brukarföreningar eller ordinarie föreningsliv på ett självständigt sätt. Sedan finns det personer som, på sikt, med till exempel hjälp av ledsagning samt med utbildade funktionärer inom föreningar, kan klara sig bra. Dessutom finns det personer som behöver mer hjälp för att komma ut i aktiviteter. De behöver alltså målinriktad verksamhet styrd från socialförvaltningen. Vissa aktiviteter, som exempelvis dans, måste ha en central planering från socialförvaltningen. Det handlar om människor som normalt inte själva klarar att gå ut för att dansa, eftersom de behöver mycket hjälp och mycket stöd på olika sätt. Någon måste planera och veta vad LSS-personerna Vision och politiska inriktningar Planeringsdirektiv med budget

52 Stadsbiblioteket. FOTO: Patrik Leonardsson behöver för att kunna känna sig trygga och njuta av dansen. Lokaler ska vara lämpliga, aktiviteterna ska vara lämpliga, man ska kunna ta sig till och från aktiviteterna. Förändringar i lagar 2018 Från 2018 måste vi tillskapa en organisation för att ta emot somatiskt och psykiatriskt sjuka som kommer att skrivas ut tidigare än i idag, efter att de är färdigbehandlade inom sjukvården i Regionen. Inför 2018 kommer socialförvaltningen även att få ansvar för utredning och behandling av spelmissbrukare på samma sätt som idag för andra missbruk Vision och politiska inriktningar

53 Mål 6: Fler personer ska ha en egen försörjning. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2019 MÅLVÄRDE 2020 Vision och politiska inriktningar 1. Andel arbetslösa (2016: 6,9) Högst 6 Högst 5 Högst 4 2. Andel ungdomsarbetslösa (2016: 12,5) Högst 10 Högst 9 Högst 8 3. Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd i genomsnitt / månad(2016: 722 i genomsnitt per månad) Högst 700 Högst 650 Högst Antal nystartade företag (netto) (2016: 122) Lokala arbetsgivare som uppger att de har tillräckligt med sökande med rätt kompetens (2016: 2,96) 4,0 (av 6) 4,5 (av 6) 5 (av 6) Ekonomisk trygghet Att behöva vara beroende av försörjningsstöd skapar en enorm social och ekonomisk otrygghet samtidigt som det är en kostnad för kommunen. Vi vill öka den ekonomiska tryggheten och minska beroendet av försörjningsstöd, även kallat ekonomiskt bistånd. Detta ska vi göra genom en utbyggd generell välfärd och flertalet insatser för att skapa jobb. Vi tror på våra långtgående satsningar som ska skapa arbetstillfällen i kommunen. Genom arbetsmarknadsprojekt (se Sociala investeringsfonder) kan vi få fler människor i egen försörjning. Med lägre arbetslöshet kommer behovet av ekonomiskt bistånd på sikt minska i Halmstad.» Genom att ha ett separat LSS-boende kan kvalitén bli bättre.» Vi vill uppmuntra till ökat samarbete mellan socialnämnden och andra nämnder.» Halmstads kommun ska ha beredskap för det varierande mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn.» Vi ska ta vara på nyanländas kompetens och erfarenhet som en resurs för kommunen.» Ett utökat nätverk med föreningar är viktig för att integrationen ska fungera. Planeringsdirektiv med budget

54 Ett klimatanpassat Halmstads kommun Riktningen är ett mer robust samhälle som på ett proaktivt sätt har förmågan att hantera klimatförändringarna. Kommunens organisation ska samverka internt och externt samt arbeta aktivt för att genomföra åtgärder för att minska konsekvenserna av klimatförändringarna.» Vi vill utöka antalet stödboenden för ensamkommande flyktingbarn.» Vi ska erbjuda vård för de personer som använder våld i nära relationer.» Kommunen ska bedriva ett strategiskt jämställdhetsarbete.» Vi vill få fler människor i egen försörjning. Ett grönt Halmstad Halmstad 2035 är ett ekologiskt hållbart samhälle. Den ekologiska hållbarheten är mycket betydelsefull i dag och för vårt framtida samhälle. För att skapa ett hållbart samhälle krävs att vi både minskar vår energianvändning och att vi använder hållbara energikällor för våra behov. Kommunen ska vara en föregångare och pådrivande kraft i dessa förändringsprocesser. Kommunens verksamheter ska vara miljövänliga och långsiktigt hållbara. Vi ska kunna säkerställa våra behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Utmaningarna består i att både minska den totala energianvändningen och att använda förnybara alternativ. Den stora boven är utsläppen av fossila bränslen, främst från transporter men också vid uppvärmning av lokaler och bostäder samt vid tillverkning av olika produkter. Det finns många åtgärder som kan göra kommunen mer klimat- och miljösmart. Flertalet är på sikt dessutom lönsamma. Vi behöver skapa livsmiljöer som är ekologiskt hållbara en kommun med energieffektiva bostäder där resande, konsumtion och boende är ekologiskt hållbart. Vi vill förbättra kollektivtrafiken och cykelvägarna i Halmstad och satsa på ett hållbart byggande där lösningar med förnybara energikällor ingår. Verksamhet som bedrivs i kommunens regi ska vara fossilbränslefri till Vi vill också se 54 2 Vision och politiska inriktningar

55 över möjligheten att använda biogas och så kallad geoenergi. Vi måste även öka takten i energiomställningen med hjälp av solvärme. Vi ska arbeta aktivt med möjligheterna att använda el och biogas för att driva våra fordon och se över möjligheten att använda fler tekniska lösningar för uppvärmning. Satsningen på solenergi i energiomställningen ska fortsätta i takt med teknikutvecklingen. Kommunen ska fortsätta utveckla sin kemikaliekompetens för att i upphandlingar undvika varor som innehåller skadliga ämnen. Vi ska använda dessa samhällsutmaningar som drivkraft för innovationer. För att citera Anna Lindh, av två problem gör vi en möjlighet. Vision och politiska inriktningar Foto: Nathalie Constantin Toye Planeringsdirektiv med budget

56 Mål 7: Klimatförändringarna ska motverkas och dess konsekvenser ska begränsas. MÄTETAL MÅLVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2019 MÅLVÄRDE 2020 MÅLVÄRDE Andel av verksamheten som bedrivs i kommunens regi som är fossilbränslefri 2. Effektivisering av energianvändning under perioden Invånarnas betyg rörande tillgången till gångoch cykelvägar (2016: 7,4 på tiogradig skala) 4. Andel hushållsavfall som sorteras ut (2016: 60 procent) 5. Minskning av biltrafik (till förmån för gång, cykel- och kollektivtrafik) ,6 7,8 7, Effektivisering med minst 20 procent Minskning Minskning Minskning 6. Tillgången på vatten ska öka Ökning Ökning Ökning 7. Dricksvattenförbrukning (liter / person) Minskning Minskning Minskning Klimatanpassning Halmstad har ett fantastiskt kustnära läge. Det innebär många möjligheter men också stora utmaningar, nu och i framtiden. Vi har under de senaste åren upplevt att naturen utsatt oss för stormar, höga vattenflöden och översvämningar. Något som vi inte längre kan blunda för eller säga att det händer så sällan att vi kan bortse från. Vi har under 2017 tilldelats 28 miljoner kronor för att i samhällsplaneringen rusta kommunen för klimatförändringar i samband med byggande. Pengarna ska användas till att ta reda på vad som behöver göras och hur stor omfattningen av åtgärderna innebär. Utöver detta satsar regeringen 500 miljoner kronor under 2017 för att öka takten i omställningen till ett fossilfritt Sverige. Pengarna är sökbara för kommuner, företag eller exempelvis skolor för projekt som minskar utsläppen av fossila bränslen. Hänsyn och övervägande av klimat Vision och politiska inriktningar

57 Christian, 45 år Det är lätt att vara klimatsmart i Halmstad. Vi bor i ett klimatsmart hus och sopsortering är en självklarhet. Laddstolpar till bilen finns lättillgängliga även om jag i normalfallet lätt kan cykla vartän jag ska. Vision och politiska inriktningar förändringarnas påverkan på vår kommun ska vara en naturlig del av planeringen i våra verksamheter när Halmstad växer. Vi behöver arbeta proaktivt och långsiktigt vad gäller hur vi ska organisera arbetet inom kommunen och hur framtida satsningar ska finansieras. Samordning mellan olika förvaltningar i detta arbete är av yttersta vikt. Det finns inte en lösning, utan flera. Ett miljösmart byggande Halmstad växer och vi behöver bygga fler bostäder när fler människor vill flytta hit. Samtidigt är det viktigt att dagens bostäder bidrar till så lite miljöpåverkan som möjligt. Nytt byggande ska ha hållbara lösningar för energi och uppvärmning, trafik och materialval, VA och sophantering. Vi vill satsa på lågenergihus/ passivhus och lösningar med förnybara energikällor. Vi vill till exempel pröva möjligheten till solenergi vid ny- och ombyggnation. Vid exempelvis arbetet med Tullkammarkajen ska dessa eller andra miljösmarta lösningar finnas med i planeringen. Belysningsinsatser I takt med att vi förtätar vår stad med bostäder ökar också behovet av att förbättra våra utemiljöer. Känslan av trygghet är avgörande för vårt välbefinnande. Trygga stråk ska genomkorsa vår kommun. Promenadstråk, slingor och gröna mötesplatser ska underhållas och vara upplysta. Gatlamporna ska vara tända och cykelvägarna ska underhållas. Vi stödjer även så kallade trygghetsvandringar där invånare kan vara med och påverka för att skapa trivsammare och tryggare stadsdelar. Under vandringarna kontrolleras bland annat skötseln av utemiljö, underhåll, buskar och belysning. Planeringsdirektiv med budget

58 Allt vatten behövs Riktningen är att både öka tillgången till och minska förbrukningen av vatten.» Grundvattentillgångarna ska kompletteras med nya källor och att tänka regionalt för att säkra den framtida vattenförsörjningen är strategiskt viktigt.» Vi ska, inte minst vid ny- och ombyggnationer, genomföra smarta och innovativa lösningar för rening, återanvändning samt minskning av vattenförbrukningen.» Vi har alla, invånare och medarbetare i Halmstads kommun, ett personligt ansvar för att hushålla med vårt vatten. Vatten förutsättning för allt liv Vattnet är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för allt liv. Här i Halmstad råkar vi vara lyckligt lottade med en hög andel grundvatten som är av bästa kvalitet. Det är lätt att se bra vatten som en självklarhet och en aldrig sinande resurs som kan användas i överflöd men vi börjar nu se en helt annan situation där vi tvingas införa åtgärder för att minska förbrukningen allt tidigare på året. Under varma sommardagar ökar vi vår konsumtion på både dricksvatten och badvatten detta tänjer på gränserna för vad naturen kan leverera. Våra grundvattentäkter, områdena vi hämtar vårt vatten ifrån, blir hårt ansatta och riskerar att tömmas. Några nya grundvattentäkter kommer vi inte att hitta. Vi måste skydda de vi har. Därför ska planarbetet i Halmstads kommun alltid ta hänsyn till befintliga vattenskyddsområden och säkerställa att vi inte tillåter verksamheter som kan äventyra det goda vattnet. Vi behöver hitta innovativa lösningar för framtiden där rätt vatten används till rätt saker. Ett exempel är att använda regnvatten till spolning av toaletter. Vi ska också se till att det vatten vi dricker i första hand kommer från grundvatten. I andra hand från ytvatten. Halmstad har som mål att ha en fortsatt långsiktig tillgång till det goda vattnet Vision och politiska inriktningar

59 Hållbar infrastruktur för ett föränderligt samhälle Riktningen är en välfungerande, hållbar och smart infrastruktur som tillgodoser människors och företags behov av resor, transporter samt energi- och bredbandslösningar. Halmstad ska utvecklas som regional nod för resande.» Rätt transportslag till rätt resa och ett resecentrum som symbol för vår framåttänkande infrastruktur är strategiskt viktigt.» Vi ska genomföra innovativa lösningar som bidrar till vår kommuns attraktivitet och underlättar människors och företags vardag samtidigt som vi tänker hållbart. Vision och politiska inriktningar Kommunikationer Vår vision om framtidens resande I Halmstad 2035 åker alla inom kommunen avgiftsfritt med kollektivtrafik och färdtjänst. Kollektivtrafiken är klimatsmart och det går snabbt och enkelt att ta sig fram överallt. Vi har ett välutvecklat nät av gång- och cykelvägar som används av många. Halmstad har goda förbindelser och anknytningsmöjligheter till övriga Sverige och kontinenten. Vi är en naturlig knutpunkt mellan Oslo och Köpenhamn tack vare vår goda infrastruktur. Trafiken står för ungefär hälften av koldioxidutsläppen. Därför är det ytterst angeläget att förändra våra resemönster. Det har skapats ett hållbart resande genom att många ersatt bil med kollektivtrafik eller gång och cykel. Kommunen har trafiksäkrat allt fler passager med bilvägar längs superstråken och huvudstråken. I bostadsområdena är trafiksäkerheten och känslan av trygghet stor. Säkra cykelvägar har anlagts och tunnlar och liknande byggnationer som kunde upplevas otrygga finns inte längre. Resecentrum knyter ihop kollektivtrafiken Halmstads resecentrum är en viktig del i arbetet med att på ett miljövänligt sätt ta hänsyn till den regionutveckling som äger rum. När regionerna Planeringsdirektiv med budget

60 60

61 Föregående sida - landskap i närheten av Gullbrandstorp. Foto: Patrik Leonardsson Vision och politiska inriktningar växer och människor i större utsträckning väljer bostadsort utifrån attraktivitet än närhet till arbete blir goda pendlingsmöjligheter en förutsättning för fortsatt utveckling av Halmstad och kommunerna i vår omnejd. Det är nödvändigt att kollektivtrafiken blir ett attraktivt alternativ till bilen även vid längre pendlingsresor. Halmstads trafiksituation är ansträngd under tiden som etapp två av resecentrum byggs. Ett projekt som knyter ihop den lokala busstrafiken med regionbussarna och tågtrafiken, något som främjar korta och långa resor med kollektivtrafik. Det är samtidigt en utmaning för Halmstad att få över bilpendlare till kollektiva färdmedel och cykel. Som en förlängning kan man i samband med resecentrum etapp 3 bygga ett parkeringshus för cyklar. Vi måste ha en förnyad kontakt med Hallandstrafiken, som tillhör Regionens verksamhet. Kollektivtrafiken måste bli mer tillgänglig för alla invånare, oavsett var de bor. Därför vill vi att verksamheten utreds, främst med fokus på turtäthet, linjesträckning och taxor.» Kommunens grundvattentillgångar ska sktyddas och kompletteras.» Verksamhet som bedrivs i kommunens regi ska vara fossilbränslefri till 2025.» Vi vill se över möjligheten att utöka användningen av biogas, solenergilösningar och så kallad geoenergi.» Lösningar på hur vi skyddar kommunen från naturstörningar ska tas fram.» Vi vill satsa på lågenergihus/passivhus och lösningar med förnybara energikällor. Planeringsdirektiv med budget

62 3 HEL- OCH DELÄGDA KOMMUNALA BOLAG 3.1. Helägda bolag Koncernen Halmstads Rådhus AB De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet. Halmstads Rådhus AB-koncernen består av moderbolaget samt åtta helägda dotterbolag som verkar inom flera områden som är till nytta för kommunens invånare. I syfte att ge bolagen tydliga förutsättningar för att planera verksamheten tar detta planeringsdirektiv ställning till bolagens budget/plan, alternativt avkastning, för perioden Förutsättningar (noter) Noterna som beskrivs i detta avsnitt avser poster som redovisas i tabellerna. Not 1. Utdelning från HFAB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med belopp enligt begränsningsregeln. Utöver det ska HFAB lämna utdelning med 20,0 mnkr per år för finansiering av kommunens bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för, med hänvisning till 5 p1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Halmstads Rådhus AB ska lämna motsvarande belopp i utdelning till Halmstads kommun. Utdelningen, inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsåtgärder, ska användas för att satsa på våra större bostadsområden och komma HFAB:s hyresgäster till godo genom satsningar på spontanidrottsplatser, utemiljöer och lekplatser. Utdelning från HEM AB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med 40,0 mnkr per år varav Halmstads Rådhus AB ska lämna 20,0 mnkr per år i utdelning till Halmstads kommun. Kommunstyrelsen har rätt att besluta om att utdelning ska ökas, upp till 40,0 mnkr, samt att ge delegat i uppdrag att vid extra bolagsstämma i Halmstads Rådhus AB, för kommunens räkning, fatta beslut i enlighet med kommunstyrelsens beslut. Utdelning från Hallands Hamnar Halmstad AB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med 4,0 mnkr per år. Halmstads Rådhus AB 62 2 Vision och politiska inriktningar

63 Resultatbudget Bokslut Prognos* Budget Plan Plan mnkr Halmstads Rådhus AB 30,9 27,3 16,7 3,2-4,3 1. Halmstads Näringslivs AB -11,7-15,3-15,4-15,6-15,7 2. Halmstads Flygplats AB -14,9-20,6-20,5-22,5-23,5 3. Destination Halmstad AB -26,1-45,8-46,3-33,6-35,6 2,4. AB Industristaden -0,6-1,3-1,5-1,5-1,5 Summa resultat efter finansnetto -22,4-55,7-67,0-70,0-80,6 Hel- och delägda kommunala bolag Avkastning Bokslut Budget Budget Plan Plan % enl ägardirektiv HFAB 4,0 4,0 3,5 3,5 3,5 1,5. HEM AB 8,0 6,5 6,5 6,5 6,5 1. Halmstads stadsnät AB 8,0 4,0 4,0 4,0 4,0 6. Hallands Hamnar Halmstad AB 9,9 5,0 6,5 7,0 7,0 1. Investeringsbudget (netto) Bokslut Prognos* Budget Plan Plan mnkr Halmstads Rådhus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halmstads Näringslivs AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halmstads Flygplats AB 40,0 26,7 23,4 18,2 5,3 Destination Halmstad AB 1,0 1,9 0,7 0,6 0,5 AB Industristaden -10,0 6,0 77,5 0,5 0,9 Delsumma 31,0 34,6 101,6 19,3 6,7 HFAB 340,0 577,0 600,0 600,0 520,0 HEM AB 159,0 191,0 150,0 150,0 150,0 Halmstads stadsnät AB 90,0 78,2 50,0 50,0 35,0 Hallands Hamnar Halmstad AB 10,0 57,8 40,0 30,0 25,0 Delsumma 599,0 904,0 840,0 830,0 730,0 Summa 630,0 938,6 941,6 849,3 736,7 *avser helårsprognos per 31 mars 2017 Planeringsdirektiv med budget

64 ska lämna motsvarande belopp i utdelning till Halmstads kommun. Not 2. Det är viktigt med en aktiv samverkan mellan Halmstads Näringslivs AB och Destination Halmstad AB för att nå positiva synergieffekter inom området näringslivs- och destinationsutveckling. Not 3. Flygplatsen får förstärkt budget med 2,5 mnkr från och med år 2018 varav 1,5 mnkr utgör ökad kapital- och driftkostnad vid övertagande av hangar från AB Industristaden. Bolaget ska, i enlighet med ägardirektiv, under planperioden verka för att öka självfinansieringsgraden. Not 4. Destination Halmstad AB arbetar under åren med evenemanget Ping Pong Power i Halland, vilket avslutas med lag-vm i bordtennis Under perioden fram till VM genomförs ett antal internationella arrangemang. I samverkan med föreningar, företag samt kommunens förvaltningar och bolag kommer även olika aktiviteter, inom till exempel skola och äldrevård, att genomföras. Nettokostnaden för evenemanget beräknas till 20,5 mnkr varav 18,0 mnkr finansieras inom bolaget med i huvudsak ökade intäkter. I enlighet med beslut i planeringsdirektiv finansieras 2,5 mnkr genom en ökad budgetram för bolaget. Genom att bolaget upparbetar finansiering under perioden , har budgetramen för år 2018 ökats med 13,0 mnkr. Destination Halmstad AB får under åren 2020 och 2021 förstärkt budget med 0,5 mnkr respektive 5,5 mnkr för SM-veckan År 2020 får bolaget förstärkt budget med 1,0 mnkr för ökad nettohyra i samband med ombyggnadsprojekt Figaro vid Halmstads Teater. Från år fyra beräknas investeringen vara självfinansierad. Not 5. HFAB:s avkastningskrav ändras till en genomsnittlig avkastning på totalt kapital motsvarande lägst 3,5 %. I bolagets ägardirektiv förtydligas att marknadsandelen av i kommunen befintliga hyresrätter ändras till mellan 30 % - 80 %. HFAB ska särskilt beakta det allmännyttiga syftet att främja bostadsförsörjningen i kommunen som en ledande aktör genom att bryta den sociala segregationen mellan kommunens geografiska områden, samt i samråd med byggbranschens parter tillgodose behovet av bostäder på kort samt lång sikt. Bolaget ska bidra till ett varierat utbud av bostäder i hela kommunen, särskilt ska beaktas ansvaret som allmännyttigt bostadsföretag 64 2 Vision och politiska inriktningar

65 att bredda det egna bostadsbeståndet i de delar av kommunen där hyresboenden är underrepresenterade. Not 6. I Halmstads stadsnät AB:s ägardirektiv förtydligas, i enlighet med regeringens bredbandsstrategi, att bolaget ska skapa förutsättningar för 95 procent av alla hushåll och företag inom Halmstads kommun att ha möjlighet att vara uppkopplade med minst 100 Mb/s senast I ägardirektivet förtydligas även bolagets uppdrag ur ett säkerhetsperspektiv samt uppdraget att säkerställa att Halmstads kommuns e-tjänster ska kunna erbjudas alla invånare. Halmstads stadsnät AB har uppdraget att utveckla, äga och förvalta IT-infrastruktur inom Halmstads kommun, vilket även inbegriper utbyggnad, förvaltning och finansiering av s k stomnät på landsbygden. Övrigt Huvudprincipen är att bolagen ska bära samtliga kostnader som är hänförliga till verksamheten. Reglerna gällande resultatbalansering och ombudgetering för kommunens förvaltningar är även tillämpliga på kommunens helägda bolag. Bedömning av detta sker årligen i samband med Halmstads Rådhus AB:s första styrelsemöte. Avseende bolag med angivna procentuella avkastningskrav gäller annan princip angivet i respektive ägardirektiv. För bolag med fastställd budget/anslag har medel för beräknad lönekostnadsutveckling reserverats i likhet med tidigare år. Någon budgetmässig inflationskompensation har inte beräknats för planperioden Delägda bolag Budgetmässig hantering av delägda bolag sker enligt avtal. Hallwan AB Bolaget som är ett samägt bolag med Hylte, Kungsbacka och Laholms kommun är under likvidation. Halmstads kommuns ägda andel uppgår till 25 %. Hel- och delägda kommunala bolag Planeringsdirektiv med budget

66 3.3. Specifikation av helägda bolags investeringar BOLAG Budget Plan Plan Belopp i mnkr Halmstads Flygplats AB Förvärv hangar 12,0 Maskinhall, 30 år 10,0 Infrastruktur - teknisk, 20 år 3,1 2,2 Infrastruktur - infart, 20 år 3,0 Förstärkningsplatta och markarbeten, 20 år 3,1 Inventarier, utrustning, material mm, 20 år 4,3 Säkerhetskontroll - utrustning, 10 år 2,3 1,9 Solceller, 10 år 2,0 Flyg- och miljösäkerhet, 10 år 1,0 1,0 1,0 Summa 23,4 18,2 5,3 Destination Halmstad AB Halmstad Teater, 10 år 0,5 0,4 0,3 Inventarier mm, 5 år 0,2 0,2 0,2 Summa 0,7 0,6 0,5 AB Industristaden Nytt parkeringshus 77,0 Renoveringar 0,5 0,5 0,9 Summa 77,5 0,5 0,9 Summa HFAB 600,0 600,0 520,0 Summa HEM AB 150,0 150,0 150,0 Summa Halmstads stadsnät AB 50,0 50,0 35,0 Summa Hallands Hamnar Halmstad AB 40,0 30,0 25,0 SUMMA investeringar (netto) 941,6 849,3 736, Hel- och delägda bolag

67 Barn på barnavdelningen, Stadsbiblioteket. Foto: Anders Andersson Planeringsdirektiv med budget

68 4 BUDGET 4.1. Finansiella mål I kommunallagens 8 kapitel stadgas bland annat att en kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunens viktigaste finansiella mål är följande:» Resultatet skall vara positivt i en sådan nivå att det egna kapitalet över tiden är realt värdeskyddat Att det egna kapitalet skall vara realt värdeskyddat innebär att nivån på kommunens resultat måste vara så hög att det minst motsvarar inflationens urholkande effekt på förmögenhetsmassan, för att på så vis garantera att förmögenheten inte realt minskar över tid och för kommande generationer. Med ett inflationsantagande om 2,0 procent för år 2018 borde resultatnivån behöva uppgå till cirka 70 mnkr för budgetåret för att nå det finansiella målet. De senaste åren har kommunen emellertid erhållit goda resultat samtidigt som inflationen varit låg, och det finansiella målet är uttryckt så att det är över tid som målet skall nås. Kommunen mäter måluppfyllelsen med ett femårigt rullande genomsnitt och skulle för budgetåret 2018 kunna erhålla ett negativt resultat på mer än -100 mnkr och ändå nå målsättningen. Detta faktum har beaktats, och mot bakgrund av att kommunen har en stark ekonomisk ställning budgeteras med ett underskott på 29 mnkr för år Sett över tiden är denna resultatnivå i enlighet med kommunens finansiella målsättning. För att bevara en hållbar och god finansiell ställning i Halmstads kommun, som beaktar kommande generationers behov av kommunal service och krav på god kvalitet, behöver resultatmålet kompletteras med andra finansiella målsättningar. Kommunen har därför formulerat ett mål för den långsiktiga betalningsstyrkan som man vill uppnå:» Soliditeten, inklusive total pensionsskuld, ska vara stark Soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett vedertaget mått för att 68 4 Budget

69 Budget beskriva långsiktig betalningsstyrka. Ju högre soliditet en kommun har desto större är det finansiella handlingsutrymmet. Halmstad kommun har ett av Sveriges kommuners högsta soliditetsmått och har haft en stark finansiell ställning under lång tid. Denna situation innebär låga finansiella kostnader och goda finansiella intäkter, vilka används för att bedriva verksamhet i kommunen. I föreliggande planeringsdirektiv planeras för en sänkning av soliditetsmåttet. För budgetåret 2018 sätts målet att soliditeten inte ska understiga 55 procent. Kommunen har även formulerat ett finansiellt mål för verksamhetens investeringsvolymer. På sikt vill kommunen kunna leva upp till följande finansiella mål för investeringsvolymen:» Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, skall över tiden inte överstiga summan av årets resultat och årets avskrivningar vilken dels tillåter investeringar som genomförs inom affärsmässig verksamhet, dels medger en på lång sikt stabil och gradvis ökning av investeringsvolymerna. Om målet uppfylls innebär det dessutom att eventuellt lånebehov endast bör uppstå för de investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, vilket kan anses vara förenligt med intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. I praktiken innebär målsättningen att Halmstads kommun under normalår genomsnittligen kan investera för mellan cirka 400 och 500 mnkr. I föreliggande planeringsdirektiv med budget är de budgeterade investeringsmedlen mycket höga i genomsnitt, och kommunen beräknas därför inte kunna nå målet. Den höga investeringsnivån innebär att kommunen antingen behöver öka sin upplåning eller sälja av tillgångar. Målformuleringen bedöms skapa en sund ekonomisk begränsning av investeringsvolymen Planeringsdirektiv med budget

70 4.2. Skattesats I föreliggande förslag på planeringsdirektiv med budget är skattesatsen oförändrad, det vill säga 20,98 procent Uppräkningsfaktorer och gränsvärden I planeringsdirektivet med budget har samtliga medel för beräknad, avtalsmässig, lönekostnadsutveckling och lönepolitiska satsningar reserverats centralt i likhet med tidigare år. Det sker ingen budgetmässig inflationskompensation under perioden Internpriset för el är för år 2018 satt till 69 öre per kwh, inklusive elskatt och övriga avgifter men exklusive moms och elnätsavgift, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. En investering definieras som ett inköp, eller egen produktion, av anläggningstillgång med en livslängd på tre år eller mer och med ett värde som överstiger ett prisbasbelopp Resultatutjämningsreserv Halmstads kommun har i enlighet med kommunallagen reserverat medel i en så kallad resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med syfte att täcka sviktande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång. Vid ingången av 2017 uppgick Halmstads kommuns resultatutjämningsreserv till 608 mnkr. Den bedömning som är gjord vid upprättandet av planeringsdirektiv med budget är att det definitionsmässigt befaras inträda en RIKETS UNDERLIGGANDE SKATTEUNDERLAGSUTVECKLING TIOÅRIGT GENOMSNITT SAMT ÅRLIG UTVECKLING Snitt 10 år 4,0 4,0 3,9 3,8 4,0 Årlig ökning 5,1 4,4 4,0 3,5 3,6 Differens 1,1 0,3 0,1-0,4-0,4 tabell 1: Källa Skatteverket och SKL 70 4 Budget

71 konjunkturnedgång under aktuell period baserat på att tillväxten för kommunens huvudsakliga intäktskälla skatteintäkterna prognostiseras understiga ett tioårigt genomsnitt, i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings beräkningar (se tabell 1). Detta innebär att det således är möjligt att utnyttja resultatutjämningsreserven under planperioden för att utjämna intäkterna och erhålla ett ekonomiskt resultat i balans. För budgetåret 2018 beräknas dock tillväxten för skatteintäkterna vara ungefär i paritet med det tioåriga genomsnittet. För de båda planåren 2019 och 2020, då skatteunderlagstillväxten beräknas understiga det tioåriga genomsnittet, används 40 mnkr årligen för att reducera det negativa så kallade balanskravsresultatet Budgetsammanställning Noter (till resultat- och balansräkning samt finansieringsanalysen) Not 1. Resultat före avskrivningar, eller nettokostnadernas fördelning på nämnder och anslagsområden, framgår under rubriken Specifikation av driftanslag. Not 2. Avskrivningar. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, uppdelat i komponenter där detta är tillämpligt. not 3. Verksamhetens nettokostnad är framräknad enligt följande, se tabell 2 på sidan 73. not 4. Skatteintäkter, Generellastatsbidrag och utjämning. Intäkterna består till största del av kommunens eget skatteunderlag, det vill säga kommuninnevånarnas erlagda kommunalskatt, samt bidrag och avgifter inom kostnads-, inkomst- och LSS-utjämningssystemen. I beloppen ingår också prognostiserade intäkter för fastighetsavgiftsmedel och vissa särskilda statsbidrag. not 5. Finansiella kostnader består i huvudsak av räntor på upplåning. not 6. Finansiella intäkter består i huvudsak av avkastning på räntebärande placeringar, räntebidrag och borgensavgifter. not 7. Avsatt till pensioner. Enligt kommunal redovisningslag skall pensionsskuld som avser intjänandeperiod före redovisas som en ansvarsförbindelse. Upptaget belopp, som inkluderar särskild löneskatt, avser intjänande Budget Planeringsdirektiv med budget

72 RESULTATBUDGET Bokslut Prognos Budget Plan Plan Belopp i tkr Not Resultat före avskrivningar Avskrivningar Pensionskostnader Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella kostnader Finansiella intäkter Resultat efter finansnetto Förändring eget kapital Justering enligt balanskrav: Årets res efter balanskravsjusteringar Medel från/till Resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat För finansiering av kommunens egna kapital utan återställning: Projekt "Kommunala arbetsmarknadsprojekt" Projekt "Den goda arbetsgivaren" Justerat resultat efter poster utan åters NYCKELTAL (Resultatbudget) Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnad inkl finansnetto i % av skatter Finansnettots andel i % av verksamhetens kostnader Budget

73 Not 3: Verksamhetens nettokostnad Bokslut Prognos Budget Plan Plan Belopp i tkr Driftredovisningens nettokostnad (a) Kalkylerad internränta (b) Internt pålägg pensioner (c) Avsättning pensionsskuld, inkl ränta (d) Pensionsutbetalningar (e) Pensioner, individuell del (e) Summa: Budget tabell 2: Not 3 Verksamhetens nettokostnad Undernoter till not 3 a. Driftredovisningens nettokostnad utgörs av anslagsområdenas nettokostnader, inklusive oförutsedda poster och reserver för löneavtalsutfall. b. Internräntan beräknas som en annuitet för de verksamheter som inte tillämpar sluten redovisning. För verksamheter med sluten redovisning ingår internränta för kommuninternt upptagna lån. c. För att erhålla en rättvisande bild av kommunens kostnader för framtida pensionsåtaganden belastas de olika verksamheterna med ett internt pålägg om 6,83 procent på utgående pensionsberättigad lön. Pålägget avser att fastställa den genomsnittliga kostnaden för alla inom pensionsavtalets ram och skall spegla kostnaden för ett års nyintjänande av pensionsförmåner för de anställda. Dessa interna kostnader uppsamlas här som en kommunintern intäkt. d. Avsättningen till pensionsskuld är beräknad utifrån den så kallade blandmodellen och avser kostnader, inklusive finansiella kostnader och löneskatter, för årets nyintjänande minskat med beräknade utgående pensioner för den del som inte omfattas av individuella delar eller av försäkringslösningar. e. Pensionsutbetalningar och pensioner, individuell del avser dels löpande utbetalningar för redan pensionerade, dels kostnader för den premiebaserade delen i pensionsavtalet. Planeringsdirektiv med budget

74 BALANSBUDGET Bokslut Prognos Budget Plan Plan Belopp i tkr Not Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar därav likvida medel Summa tillgångar Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder därav kortfristig upplåning Låneskuld kommunen Summa skulder Avsatt till pensioner Eget kapital Årets resultat S:a eget kapital S:a skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser Pensionsskuld Pensionsskuld inkl skatt Borgensförbindelser NYCKELTAL (Balansbudget) Bokslut Prognos Budget Plan Plan Soliditet Soliditet inkl pensionsskuld o skatt Skuldsättningsgrad i % Genomsnittlig räntekostnad i % Budget

75 av pensionsrätt efter denna tidpunkt och som ej omfattas av individuella avgifter eller försäkringslösningar, det vill säga särskilda och kompletterande ålderspensioner samt garantipensioner. Budget not 8. Ansvarsförbindelse Pensionsskuld. Enligt kommunal redovisningslag skall pensionsskuld som avser intjänandeperiod före endast redovisas som en ansvarsförbindelse och inte som en skuld. not 9. Upplåning. Under planperioden beräknas kommunen behöva nyupplåna för att behålla en rimlig likviditetsnivå. Vid utgången av planperioden beräknas kommunens skuld uppgå till mnkr. Planeringsdirektiv med budget

76 FINANSIERINGSBUDGET Bokslut Prognos Budget Plan Plan Belopp i tkr Not Driftredovisning Årets resultat Avskrivningar Avsättning pension, inkl skatt/ränta Övr ej likviditetspåverkande poster Summa medel från verksamheten Förändringar fordringar Förändringar skulder Summa fordringar och skulder Förändring likvida medel drift Investering och finansiering Investeringsnetto, inkl värdepapper Upplåning Amortering lån Summa investering och finansiering Förändring likvida medel inv & fin Total förändring likvida medel NYCKELTAL (Finansieringsbudget) Bokslut Prognos Budget Plan Plan (%) Intern finansiering av nettoinvesteringar 101,8 36,8 33,3 21,7 19, Budget

77 4.6. Specifikation av driftanslag Budget KOMMUNFULLMÄKTIGE Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 010 Kommunfullmäktige Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSE Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 011 Kommunstyrelse Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 031 Stadskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 291 Skogsförvaltning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Planeringsdirektiv med budget

78 Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 370 Kollektivtrafik Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 371 Färdtjänst Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA KOMMUNSTYRELSE Budget

79 BYGGNADSNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 071 Byggnadskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Budget SUMMA BYGGNADSNÄMND SERVICENÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 200 Servicekontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 201 Kontorsservice Kostnader Därav avskrivningar 87 Därav internränta 48 Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 202 Städ- och måltidsservice Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Planeringsdirektiv med budget

80 Anslag 203 IT-service Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 204 Kommuntransport Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA SERVICENÄMND FASTIGHETSNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 205 Fastighetskontor Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA FASTIGHETSNÄMND Budget

81 TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 320 Gator, parker och idrott Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Budget SUMMA TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 540 VA-verksamhet Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA NÄMND. FÖR LAHOLMSB. VA KULTURNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 460 Kulturförvaltning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA KULTURNÄMND Planeringsdirektiv med budget

82 BARN- & UNGDOMSNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 649 Kulturskola Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA BARN- & UNGDOMSNÄMND UTB- & ARBETSMARKNADSNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 130 Arbetsmarknadsåtgärder Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 131 Ekonomiskt bistånd Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Budget

83 Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 651 Gymnasieskola Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Budget Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 661 Vuxenutbildning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA UTB/ARBETSM.NÄMND Planeringsdirektiv med budget

84 SOCIALNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 750 Social omsorg Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA SOCIALNÄMND HEMVÅRDSNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 770 Äldreomsorg Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA HEMVÅRDSNÄMND MILJÖNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 800 Miljöförvaltning Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag SUMMA MILJÖNÄMND Budget

85 RÄDDNINGSNÄMND Bokslut Budget* Budget Plan Plan Anslag 880 Räddningstjänst Kostnader Därav avskrivningar Därav internränta Intäkter Nettokostnad/Anslag Budget SUMMA RÄDDNINGSNÄMND ÖVRIGT Bokslut Budget* Budget Plan Plan Resultatbalanser, löneavtal, oförutsett etc Kostnader/intäkter Resultatbalans Nettokostnad/Anslag SUMMA ÖVRIGT PROGNOS Bokslut Budget* Budget Plan Plan Prognostiserade budgetavvikelser Prognosticerad budgetavvikelse, nämnder Nettokostnad/Anslag SUMMA PROGNOS Summa Nämndsredovisning Summa exkl Övrigt & Prognos * Avser reviderad budget - I ovanstående nämndsramar ingår inte löneavtalsutfall för år 2017 och framåt. Dessa ligger under posten övrigt. Planeringsdirektiv med budget

86 4.7. Specifikation av investeringsanslag Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Totalt Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 KOMMUNSTYRELSE Anslag 031 Stadskontor Införande av nytt beslutsstödssystem Summa Stadskontor Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Förändringsarbeten, kommersiella fastigheter Underhållsanslag, planerat underhåll Daglig verksamhet, nya lokaler Utredningar korttidsboende för funktionshindrade, serviceboende NPF och boenden med komplexa behov Särskilda boenden i Eldsberga och Getinge, 50 pl Särskilt boende, Ranagård, 60 pl Särskilt boende, Trönninge (2 000 tkr år 2022) Korttidsboende, 80 platser Investeringar till lokaleffektivisering Förskolor, 22 avd, nya & ersättning, färdiga 2019, FN & KS Förskolor, 12 avd, nya & ersättning, färdiga Förskolor, 12 avd, nya & ersättning, färdiga Förskola Holm, 3 avd Nya lösningar inom förskolan Grundskoleutbyggnad; Om- och tillbyggnad Furulundsskolan och Nyhemsskolan, 400 elever Nya grundskoleplatser, 640 elever, färdiga Nya grundskoleplatser, 350 elever, färdiga Nya grundskoleplatser, 900 elever, färdiga Nya grundskoleplatser, 540 elever, färdiga Tillfälliga grundskolelokaler, 840 elever, centrala Halmstad Getingeskolan Nya lösningar inom grundskolan Matsalar, grundskolor, utredningsanslag Nya Kattegattgymnasiet, exkl. vux. och fordonsutb Budget

87 Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Totalt Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Budget Fordonsutbildningen Södra infarten Resecentrum Lilla Torg, ombyggnad Klimatanpassningsbehov och översvämningsåtgärder Idrottshallar, Snöstorp och Oskarström Utredning ny fordonsverkstad, utveckling Krämaren Utredning lokaler för Laholmbuktens VA Hamninvestering - Oceanhamnen Hamninvestering - Markhöjning i hamnen Förberedelse exploateringskostnad Fastighetsförsäljning Fastighetsförvärv Försäljningsintäkter, expl.omr bostäder Gator och belysning, expl.omr bostäder Markberedning, expl.omr bostäder Parkanläggningar, expl.omr bostäder Försäljningsintäkter, expl.omr industri Gator och belysning, expl.omr industri Markberedning, expl.omr industri Parkanläggningar, expl.omr industri Försäljningsintäkter, expl.omr övrigt Gator och belysning, expl.omr övrigt Markberedning, expl.omr övrigt Parkanläggningar, expl.omr övrigt Summa Samhällsbyggnadskontor SUMMA KOMMUNSTYRELSE Planeringsdirektiv med budget

88 Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Totalt Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 SERVICENÄMND Anslag 200 Servicekontor Oförutsedda investeringsbehov (vid vht med sluten redovisning) Summa Servicekontor Anslag 202 Städ- och måltidsservice Maskiner och utrustning, 5 år Summa Städ- och måltidsservice Anslag 203 IT-service Datorutrustning, 3 år Summa IT-service Anslag 204 Kommuntransport Tunga fordon och maskiner Fordon till Kattegattgymnasiet Grönyte- och hjulgrävarmaskiner Bokbuss Lastbil, åkeriet Summa Kommuntransport SUMMA SERVICENÄMND FASTIGHETSNÄMND Anslag 205 Fastighetskontor Arbetsmaskiner, 5 år Summa Fastighetskontor Budget

89 Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Totalt Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Budget Anslag 209 Förvaltningsfastigheter Underhållsanslag Miljöåtgärd, utbyte armaturer med kvicksilverlampor Förvaltningsfastigheter, Förändringsarbeten Solenergilösningar, kommunala lokaler PCB-sanering, myndighetskrav 2016 (Kattegatt och Sannarpshallen) Anpassning köksstandard i gruppbostäder, statliga krav Utomhusmiljö/lekplatser, skolor och förskolor, BUF Skolor och förskolor, upprustning/ersättning av dåliga lokaler Förskolor, 22 avd, nya & ersättning, färdiga 2019, FN & KS Förskolor, 19 avd färdigställda 2017/18, ökade kostnader Förskolor, minst 8 avd (från plan ) Gullbrandsstorpsskolan om- och tillbyggnad, hemkunskap Grundskoleutbyggnad; Om- och tillbyggnad Linehedsskolan Hallägrahallen, åtgärder fukt och konstruktionsskador Sannarpsgymnasiet, ventilationsåtgärder Gruppboende, Åled, 3 platser Utrustning storkök, SM Fettavskiljare, krav TK/VA Halmstad Arena Bad, ny barnavdelning, självfinansierad Belysningsmaster Örjans Vall Kärlekens IP, omklädningsrum, ökad kostnad Ombyggnation BAS, fler kontor samt miljöanpassning Summa Förvaltningsfastigheter SUMMA FASTIGHETSNÄMND Planeringsdirektiv med budget

90 Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Totalt Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 TEKNIK- och FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Maskiner/Instrument/utrustning, 6 år Beläggningsförnyelse, planerat underhåll Ramanslag, genomsnitt 25 år Offentlig belysning Belysningsstolpar Armaturer förnyelse, energikostnadsbesparing Trädplanteringar Lekplatsförnyelse Motionsspår Förnyelse idrottsanläggningar, inklusive Halmstad Arena Cykelplan 2010 (Transportplan) Närhet Halmstad (Transportplan), hållplatser Parkeringsverksamhetsinvesteringar (intäktsfin) Konstgräs Halmstad Arena, reinvestering Spontanidrott - Genomförande av aktivitetsyteplan Summa Gator, parker och idrott SUMMA TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Anslag 540 VA-verksamhet VA-anslag, genomsnitt 33 år Summa VA-verksamhet SUMMA NÄMNDEN FÖR LAHOLMSBUKTENS VA Budget

91 Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Totalt Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Budget KULTURNÄMND Anslag 460 Kulturförvaltning Inköp av konst, hela kommunen Konstnärlig utsmyckning, genomsnitt 40 år Inventarier, 5 år Summa Kulturförvaltning SUMMA KULTURNÄMND BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Årligt anslag inventarier, 10 år Inventarier till nya grundskoleplatser Inventarier, Steninge förskolor 700 Inventarier fsk, 8 avd Inventarier till nya förskolor Inventarier fsk, 4 avd 2017, 6 avd 2018, 8 avd Summa Grundskola och barnomsorg Anslag 649 Kulturskola Inventarieanslag, 10 år Summa Kulturskola SUMMA BARN- OCH UNGDOMSNÄMND UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning Inventarier, 10 år Inventarier och utrustning nya Kattegattgymnasiet, 10 år Summa Arbetsmarknad, omsorg och utbildning SUMMA UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Planeringsdirektiv med budget

92 Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Totalt Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Inventarier, 10 år Summa Social omsorg SUMMA SOCIALNÄMND HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Inventarier verksamhet, 10 år Larm-/trygghetstelefoner, 5 år (Larmcentralen) Larm/trygghetstelefoner, boenden 900 Inventarier till nybyggnation Eldsberga och Getinge Summa Äldreomsorg SUMMA HEMVÅRDSNÄMND MILJÖNÄMND Anslag 800 Miljöförvaltning Mätvagn för luftkvalitet Summa Miljöförvaltning SUMMA MILJÖNÄMND Budget

93 Nämnd/Anslagsområde/Investeringsklartext Totalt Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Budget RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Fordon, enligt fordonsplan, 10 år Inventarier, utrustning, material mm, 10 år Översvämningsbarriärer för akuta behov Summa Räddningstjänst SUMMA RÄDDNINGSNÄMND SUMMA investeringar exklusive Övrigt BRUTTOREDOVISNING exklusive Övrigt Investeringsinkomster Investeringsutgifter ÖVRIGT Ombudgetering och övrigt Bedömd ombudgetering netto, eventuell prisjustering och övrigt Summa Övrigt TOTALA INVESTERINGAR TOTAL BRUTTOREDOVISNING Investeringsinkomster Investeringsutgifter : Belopp är framtaget genom schablonberäkning. Exakt budgetanslag anges efter genomförd förstudie/förprojektering och blir föremål för nytt beslut. Planeringsdirektiv med budget

94 4.8. Specifikation av vissa driftanslagsförändringar Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring Budget 2018 Plan 2019 KOMMUNFULLMÄKTIGE Anslag 010 Kommunfullmäktige Utbildning av förtroendevalda vid ny mandatperiod 700 Plan 2020 KOMMUNSTYRELSE Anslag 011 Kommunstyrelse Avveckling av projektanslag Ökade livschanser Projekt "Den goda arbetsgivaren" (50 mnkr under 5 år) Anslag 031 Stadskontor Projekt Giftfri vardag upphör Medarbetarundersökning, jämna år Kommunkoncernövergripande utveckling Arbetsformer och organisation, kostnadsreduktion Effektivisering av samordning med Region Halland Sammanläggning av kommunala bolag Effektiviseringar och kostnadsreduktioner Anslag 299 Samhällsbyggnadskontor Luftmätning, ny tjänst Stomnät, HSAB ska bära kostnad Intäktsökningar, arrenden och exploateringsverksamhet Budget

95 Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 BYGGNADSSNÄMND Anslag 071 Byggnadskontor Effektiviseringar och kostnadsreduktioner Budget SERVICENÄMND Anslag 200 Servicekontor Valförrättning Effektiviseringar och kostnadsreduktioner Anslag 202 Städ- och måltidsservice Effektivisering och kostnadsreduktion, måltidsverksamhet Samordning av fastighetsskötsel och teknisk skötsel FASTIGHETSNÄMND Anslag 205 Fastighetskontor Effektiviseringar och kostnadsreduktioner TEKNIK- OCH FRITIDSNÄMND Anslag 320 Gator, parker och idrott Investeringsbidrag Parkeringshus, Svartmunken Idrottshallhyror, Oskarström och Snöstorp Ramförstärkning Effektiviseringar och kostnadsreduktioner Planeringsdirektiv med budget

96 Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 KULTURNÄMND Anslag 460 Kulturförvaltning Utökat bidrag till Hallands konstmuseum Ramförstärkning Effektiviseringar och kostnadsreduktioner BARN- OCH UNGDOMSNÄMND Anslag 641 Grundskola och barnomsorg Idrottshallhyror, Oskarström och Snöstorp Nya pedagogiska lösningar inom förskola och skola Borttagande av överkompensation för volymer Ramförstärkning Effektiviseringar och kostnadsreduktioner Anslag 649 Kulturskola Ökad hyra ny kulturskola Effektiviseringar och kostnadsreduktioner UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSNÄMND Anslag 655 Arbetsmarknad, omsorg och utbildning Borttagande av överkompensation för volymer Projekt "Kommunala arbetsmarknadsprojekt" (30 mnkr under 5 år) Ramförstärkning Effektiviseringar och kostnadsreduktioner Anslag 131 Ekonomiskt bistånd Minskning m a av projekt "Kommunala arbetsmarknadsprojekt" Budget

97 Nämnd/Anslagsområde/Driftanslagsförändring Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 SOCIALNÄMND Anslag 750 Social omsorg Ramförstärkning Effektiviseringar och kostnadsreduktioner Budget HEMVÅRDSNÄMND Anslag 770 Äldreomsorg Borttagning extra medel för överutbud av äldreboende Ramförstärkning Effektiviseringar och kostnadsreduktioner MILJÖNÄMND Anslag 800 Miljöförvaltning Effektiviseringar och kostnadsreduktioner RÄDDNINGSNÄMND Anslag 880 Räddningstjänst Utökad hyra BAS, pga ombyggnation Effektiviseringar och kostnadsreduktioner Planeringsdirektiv med budget

98 5 VISIONSSTYRNINGSMODELLEN OCH MÅLSTYRD VERKSAMHET För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden har vi i Halmstad infört en arbetsmodell: visionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år Visionsstyrningsmodellen Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens mål. Den årliga processen består av fyra moment. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som i sin tur utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade målen Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet

99 Cyklist i ett hav av raps. Foto: Patrik Leonardsson 5.2. Planeringsdirektivets roll i kommunen Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med under planperioden. Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och politiska inriktningar samt till handlingsprogrammen. Varje nämnd och bolag ska utifrån dem sätta sina verksamhets- och medarbetarmål. Planeringsdirektiv med budget