Byggnads analys av valet 2010

Transkript

1 Byggnads analys av valet 2010

2

3 Förord Den 19 september 2010 gick Sverige till val. Efter fyra år med borgerlig regering fanns förhoppningar om att väljarna nu tyckte att det åter var dags för en socialdemokratisk politik. Resultatet blev istället att Socialdemokraterna gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes. Det finns anledning för hela arbetarrörelsen att noga analysera varför Socialdemokraterna inte längre är ett självklart val, och att undersöka vilka förändringar som måste göras inför framtiden. Byggnads har tillsatt en valanalysgrupp med uppdrag att noggrant analysera hur Byggnads medlemmar röstade i valet och att bidra med förslag till utformning av den framtida politiken. Gruppen har haft fyra möten och genomfört en enkät bland Byggnads valansvariga och en eftervalsundersökning bland medlemmarna. I den här valanalysen gör vi en genomgång av Byggnads valarbete samt av eftervalsundersökningen. Vi lyfter fram extra viktiga sakområden. Vår förhoppning är att analysen ska bidra till utvecklingen av Byggnads kommande valarbete och till förnyelsen av den socialdemokratiska politiken. Stockholm i februari Johan Lindholm Matz Larsson Mats Engström Jytte Guteland Per Jansson Anders Karlsson Mattias Landgren Ordförande för valanalysgruppen, 2:e förbundsordförande, Byggnads Sekreterare i valanalysgruppen, kommunikationschef, förbundskontoret, Byggnads Ordförande Byggnads Mälardalen, Förbundsstyrelsen, Byggnads Förbundsordförande, SSU Ungdomsansvarig, förbundskontoret, Byggnads Riksdagsledamot (S) Chefsjurist, förbundskontoret, Byggnads

4 Innehåll Förord 3 Innehåll 4 Byggnads valorganisation och valarbete 5 Valresultatet 8 Sverigedemokraterna 10 Det rödgröna samarbetet 12 Facklig-politisk samverkan 13 Fler aktiva i politiken 14 Den framtida politiken 16 Värderingarna som bygger grunden 16 Makten att sätta dagordningen 16 Politikområden som Byggnads valanalysgrupp vill lyfta fram 17 Full sysselsättning 17 Den svenska modellen 17 Kringgående av LAS via bemanningsföretag 18 Inför ett entreprenöransvar 18 Bostadspolitik 18 Ungdomarna 19 Valanalysgruppens förslag 20 Bilaga: Byggnads eftervalsundersökning 21

5 Byggnads valorganisation och valarbete Byggnads förbundsstyrelse fattade i december 2009 beslut om Valplan Ambitionen var att tidigt inför det kommande riksdagsvalet fastställa Byggnads valorganisation och de politiska sakfrågor som Byggnads skulle lyfta fram i valet. Av valplanen framgår att det övergripande målet var att minst 70 procent av Byggnads medlemmar skulle rösta på Socialdemokraterna i riksdagsvalet Av valplaneringen framgår också att en stor utmaning låg i att möta Sverigedemokraternas stöd hos Byggnads medlemmar. Inför fastställandet av valplanen fick Byggnads medlemspanel frågan om vilka politikområden de ansåg att Byggnads skulle driva i valrörelsen. De områden som panelen slog fast blev också de som fastställdes i valplanen: Arbete åt alla med speciell tyngd på ungdomsarbetslösheten. Förbättrad a-kassa. Ett rättvist och solidariskt samhälle med betoning på sjukförsäkringen och skatter. Bevara den svenska modellen på arbetsmarknaden och stärka löntagarnas ställning inom hela EU. Öka bostadsbyggandet och lyft fram bostadspolitiken i övrigt, inklusive ROT. Strategin var att genom de förtroendevalda möta medlemmarna på deras arbetsplatser och då prata om de politikområden som medlemmarna själva hade tagit fram. Byggnads lyckades inte nå det övergripande målet om att minst 70 procent av medlemmarna skulle rösta på Socialdemokraterna. Eftervalsundersökningen visar att Socialdemokraterna istället tappade 7,3 procent jämfört med valet En enkät som genomfördes bland Byggnads valansvariga ger i huvudsak följande bild av Byggnads organisation och arbete kring valet: Byggnads prioriterade rätt frågor. Byggnads planerade och förberedde valarbetet på ett bra sätt. Byggnads valorganisation fungerade bra. Det valmaterial som togs fram var bra. Det lokala och regionala valarbetet gick bra. En majoritet av de valansvariga hade problem med att komma in på arbetsplatserna för att bedriva valarbete. Valorganisationen fungerade i huvudsak bra. Däremot syns skillnader mellan olika delar av landet. Det har också förekommit att förtroendevalda inte hörsammat avdelningarnas kallelser till utbildningar och valupptakter. Medlemsvärvarprojektet Medlem gick över till projekt Valseger Det innebar att avdelningarna gavs möjlighet att anställa personer ur produktionen för att arbeta med valrörelsen. Det var olyckligt och ledde till att övriga inom Byggnads inte kände sig ansvariga för och delaktiga i valarbetet. Inför kommande valrörelser är det helt nödvändigt att all personal är engagerad och har tydliga uppgifter i valarbetet. Vi måste använda hela den kraft och styrka som Byggnads utgör när vi samordnar våra resurser. Den stora utmaningen ligger också i att tidigt aktivera de förtroendevalda inför nästa valrörelse. Byggnads var ute i relativt god tid inför valet 2010, men hela organisationen måste starta arbetet ännu 5

6 tidigare. Valen vinns mellan valen. Det innebär att Byggnads måste ha en ständigt pågående diskussion kring politiska frågor och en aktiv facklig-politisk utbildningsverksamhet. De förtroendevalda måste tidigt få information om sitt viktiga uppdrag på arbetsplatsen och sin betydelse i en valrörelse. För att kunna ta debatten behövs både självförtroende och kunskap för uppdraget. Men utbildning tar tid och att starta den processen strax innan ett val är dömt att misslyckas. Om förtroendevalda upplever att Byggnads endast bryr sig om dem när det passar Byggnads syfte och när man ska vinna val kan en sådan sen satsning få motsatt effekt. Ska Byggnads lyckas med dessa kraftfulla utbildningsinsatser så måste hela organisationen engageras. Det handlar om en kedja där alla förtroendevalda, ombudsmän, anställda, LO och Socialdemokraterna har ett ansvar. Utbildningsfrågorna måste hamna högst upp på dagordningen och få mycket högre status inom ramen för facklig-politisk samverkan. Byggnads och SSU bör vara naturliga samarbetsparter i det arbetet och tillsammans skapa utbildningar och mötesplatser där unga personer kan träffas och få facklig och politisk skolning. När det gäller politiska krav kan vi konstatera att Byggnads prioriterade de politiska sakfrågor som betydde mest för medlemmarna och deras vardag. Det framgår av eftervalsundersökningen och av de diskussioner som mötte valarbetarna på arbetsplatserna. Socialdemokraterna tog fram ett tiopunktsprogram om arbetsmarknaden som var både bra, ambitiöst och till stor hjälp i valrörelsen. Däremot togs programmet fram alldeles för sent och presenterades först strax innan valspurten. Då var det för sent att sätta bilden av att Socialdemokraterna hade den bästa arbetsmarknadspolitiken för Byggnads medlemmar. Även denna typ av politiskt material måste tas fram mycket tidigare och finnas med i den facklig-politiska utbildningen. Arbetsgivarnas ovilja att släppa in valarbetare på arbetsplatserna var ett stort problem under valrörelsen. Svenskt Näringsliv, Sveriges Byggindustrier och vissa större byggföretag hade inför valet tagit fram riktlinjer som förbjöd politisk verksamhet på arbetsplatserna. Inför nästa valrörelse måste Byggnads ta en diskussion med arbetsgivarparten för att få en bättre ordning och för att underlätta valarbetet. Får vi ingen acceptabel lösning kan det vara dags att reglera frågan genom lagstiftning. När Sverige, i demokratisk ordning, ska genomföra ett riksdagsval är det en självklarhet att politiska partier ska få tillträde till arbetsplatser. Kan inte detta garanteras måste initiativ tas till en politisk lösning. Även om Byggnads valorganisation i huvudsak fungerade bra, kan den endast vara ett komplement och stöd till Socialdemokraternas valrörelse. Det är omöjligt för en facklig organisation att på egen hand vända en negativ trend som finns redan när valrörelsen startar. Många av Byggnads medlemmar är missnöjda med att LO och dess ledning syntes väldigt lite i valrörelsen. Förtroendevalda och andra valarbetare hade önskat att LO lyft in arbetsmarknadsfrågorna i valrörelsen. Nu är uppfattningen att de enskilda förbunden själva fick driva sina frågor utan någon större samordning från LO. Inför kommande valrörelser finns det anledning för LO och LO-förbunden att tidigt sätta dagordningen och ta en framträdande plats i den allmänna debatten. De flesta är överens om att valsamarbetet inom ramen för 6F gick riktigt bra. Samtliga i respektive förbundsledningar genomförde gemensamma turnéer och utspel. Det är viktigt för förbunden inom 6F att utveckla och stärka samarbetet inför nästa val. 6

7 Sammanfattning: Byggnads nådde inte målet om att minst 70 procent av medlemmarna skulle rösta på Socialdemokraterna. Byggnads bör fastställa sin valorganisation och påbörja sitt valarbete minst två år innan nästa val. Arbetet med att aktivera de förtroendevalda måste prioriteras. Samtliga av Byggnads anställda och ombudsmän måste engageras och ha tydliga ansvarsområden i nästa valrörelse. De förtroendevalda ska erbjudas facklig-politiska utbildningar som genomförs i god tid innan nästa val. Dessa utbildningar ska samordnas med LO, Socialdemokraterna och SSU. Politiskt material bör tas fram i god tid innan valrörelsen. LO bör tidigarelägga sitt valarbete och tillsammans med LO-förbunden ta ansvar för att lyfta in arbets- och arbetsmarknadsfrågor i valrörelsen. Byggnads ledning bör inleda samtal med arbetsgivarrepresentanter om valarbete på arbetsplatserna, samt överväga krav på lagstiftning om en gemensam lösning inte kan nås. Valsamarbetet inom 6F bör fortsätta och utvecklas inom ramen för LO. 7

8 Valresultatet Riksdagsvalresultat Byggnads 2010 Byggnads 2006 Diff M 13,3 13,9-0,6 Fp 2,5 1,9 0,6 C 3,0 1,6 1,4 Kd 1,3 1,6-0,3 S 55,5 62,8-7,3 V 10,0 10,1-0,1 Mp 3,1 1,7 1,4 Sd 10,4 4,9 5,5 Övr 1,0 1,6-0,6 S+V 65,5 72,9-7,4 S+V+Mp 68,6 74,6-6,0 M+Fp+C+Kd 20,1 19,0 1,1 S tappar från förra valet Alliansen ökar bara med 1% Byggnads eftervalsundersökning visar att det som skiljer Byggnads medlemmar från övriga valmanskåren är att Alliansen inte har haft några större framgångar, utan endast ökat med en procent. Däremot har Sverigedemokraterna haft större framgång bland Byggnads medlemmar än bland övriga LOmedlemmar. Socialdemokraterna är fortsatt det överlägset största partiet. Å andra sidan är rörligheten stor. Många yngre uppgav att de kunde tänka sig att rösta på ett annat parti. Det finns anledning att tro att Sverigedemokraterna finns med som ett möjligt alternativ. En slutsats som kan dras är att de som är missnöjda med Socialdemokraterna har röstat på Sverigedemokraterna. Yngre personer uppger invandringsfrågan och vikten av att bekämpa våldsbrott som orsak till att de röstat på Sverigedemokraterna. Valanalysgruppens uppfattning är att det främst är missnöje med de etablerade partierna och oron för låglönekonkurrens som är de troliga anledningarna till att Sverigedemokraterna haft framgång hos Byggnads medlemmar. 8

9 1 av 5 hade en speciell fråga som avgjorde Finns det någon specifik fråga som avgjorde ditt val av parti? Nej, det var partiets sammantagna politik som Ja avgjorde mitt Vet ej/ej svar Row N % Row N % Row N % Parti 2010 Moderaterna 26% 69% 5% Folkpartiet 32% 68% Skolan 0% Centerpartiet 24% 60% 16% Kristdemokraterna 23% 77% 0% Socialdemokraterna 14% 82% 4% Vänsterpartiet 10% 85% 5% Miljöpartiet 27% 62% 11% Sverigedemokraterna 60% 38% 2% Junilistan 0% 0% 0% Piratpartiet 34% 63% 3% Feministiskt initiativ 0% 0% 0% Blankt 19% 20% 61% Vet ej 100% 0% 0% Vill ej uppge 43% 46% 11% Annat parti 0% 100% 0% Socialförsäkringarna Invandringsfrågan, bekämpa våldsbrott De som röstade på Sverigedemokraterna uppger att de även funderade på att rösta Socialdemokraterna eller Moderaterna. Eftersom rörligheten är betydande bland dem som röstat finns det en stor potential för att övertyga de som röstat på Sverigedemokraterna att istället rösta på Socialdemokraterna. Här ligger den stora utmaningen inför valet Socialdemokraterna hade möjlighet att, inför ratificeringen av Lissabonfördraget, kräva att vår kollektivavtalsmodell skulle gälla oinskränkt. Nu tog man inte den chansen och det uppfattades som ett svek av många. Byggnads medlemmar uppfattade det som att Socialdemokraterna inte lyssnade på den oro kring låglönekonkurrens som fanns. Istället för att ta oron på allvar var det övergripande målet att till varje pris få igenom ratificeringen. Detta är också en av anledningarna till att många av Byggnads medlemmar inte röstade på Socialdemokraterna vid senaste valet, utan istället gick till andra partier. Socialdemokraternas tiopunktsprogram om arbetsmarknaden fick inget gehör hos många av Byggnads medlemmar. Det kan även konstateras att de ledande företrädarna för LO och Socialdemokraterna har ett lågt förtroende hos Byggnads medlemskår. Nu måste Socialdemokraterna bygga upp ett nytt förtroende och vara tydliga i de frågor som rör byggnadsarbetarnas vardag och arbetsliv. Ett arbete som behöver komma igång snart. 4 av 10 övervägde att rösta på ett annat parti Yngre funderade i större utsträckning 9

10 Sverigedemokraterna Det är ett stort problem att ett främlingsfientligt parti har fått så många av valmanskårens röster. Sverigedemokraterna hade även stor framgång bland elever vid yrkesutbildningarna och nådde till och med upp till 40 procent av rösterna i vissa skolor. Det är viktigt att i alla sammanhang framhålla att Sverigedemokraternas värderingar helt och hållet strider mot de värderingar som Byggnads och hela fackföreningsrörelsen står för. För att möta de som går på yrkesskolorna måste Byggnads utveckla sitt samarbete med SSU. Dessa två organisationer har ett gemensamt uppdrag som måste starta omedelbart. Byggnads hållning har alltid varit att vi ska ha en arbetsmarknad där alla är välkomna och där varje människa ska behandlas med respekt och förståelse. Det måste vara så att alla som arbetar i Sverige ska ha samma villkor och rättigheter. Detta är en förutsättning för en arbetsmarknad där alla behandlas med respekt. Arbetsgivare som utnyttjar utländsk arbetskraft och inte följer gällande avtal skapar en grogrund för vi och dom -synsättet. Byggnads uppgift är att visa på att det är brister i den svenska modellen, och inte personer från andra länder, som är problemet på arbetsmarknaden. Byggnads har en stor utmaning i att under de kommande fyra åren visa att kampen för en bra arbetsmarknad sker med andra värderingar och synsätt än de som Sverigedemokraterna representerar. Det är i det sammanhanget viktigt att inte skuldbelägga de som röstat på Sverigedemokraterna. Då riskerar vi att ytterligare marginalisera dessa grupper och får än svårare att mötas i samtal om värderingar och alternativa synsätt. Många av dem som röstat på Sverigedemokraterna känner främlingskap och rädsla inför samhällsutvecklingen och har svårt att hitta sin plats och roll i en omvärld som präglas av öppenhet och mångkulturella möten. I Danmark förs i dagsläget en politik som i många delar utgår från just främlingsfientlighet. Om vi vill undvika samma utveckling i Sverige är det viktigt att ta sig an den grundproblematik som skapar rädsla och främlingskap. Det finns anledning att hitta olika samarbetspartner för detta arbete. Ett bra exempel är Jobbare mot rasism, som är ett samarbete mellan SEKO, Byggnads, IF Metall, Handels, Kommunal och Socialdemokraterna. Syftet är att motverka främlingsfientlighet och rasism samt att sprida arbetarrörelsens värderingar om solidaritet, jämlikhet och respekt för varandras olikheter. Verksamheten inriktas på informationsspridning och utbildning inom arbetarrörelsens olika organisationer. Erfarenheterna från detta projekt är mycket goda och ska nu göras landsomfattande. Byggnads stödjer även stiftelsen Expos arbete. Expos erfarenheter och utbildningar kan vara en del i arbetet att diskutera vår värdegrund. 10

11 Sammanfattning: Socialdemokraterna tappade över sju procent jämfört med förra valet. En av orsakerna till Socialdemokraternas minskade stöd bland Byggnads medlemmar är att partiet inte tog en diskussion om att säkerställa kollektivavtalen och den svenska modellen innan ratificeringen av Lissabonfördraget. Sverigedemokraterna har ökat mer bland Byggnads medlemmar jämfört med övriga LO-medlemmar. I vissa yrkesskolor fick Sverigedemokraterna runt 40 procent av rösterna. Stor misstänksamhet mot de etablerade partierna är en orsak till Sverigedemokraternas framgång. En stor utmaning är att möta Sverigedemokraternas framgångar bland Byggnads nuvarande och framtida medlemmar. Byggnads måste ha fler samarbetspartner i kampen mot främlingsfientlighet, till exempel Jobbare mot rasism och stiftelsen Expo. 11

12 Det rödgröna samarbetet Byggnads beslutade i valplanen att i valrörelsen arbeta med och för Socialdemokraterna. Ett beslut i enlighet med den facklig-politiska samverkan som LO och förbunden alltid har haft. Det som sedan hände var att Socialdemokraterna inför valet valde att ingå i ett samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Diskussionerna om ett rödgrönt samarbete kom igång väldigt sent. Förankringsprocessen blev mycket kort eller helt obefintlig. Ett beslut av den arten har stor betydelse för socialdemokratins egen identitet som organisation och för den politik man ska gå till val på. Det rödgröna samarbetet inleddes med att Miljöpartiet presenterades som samarbetspart. Beslutet kom som en överraskning för många. Snabbt väcktes också frågor om varför inte Vänsterpartiet var en del av samarbetet. Sedan följde en process där förhandlingar skedde inför öppen ridå. Intrycket blev att den socialdemokratiska ledningen inte hade kontroll över situationen. Bilden av en svag ledning följde med in i valrörelsen. Det rödgröna samarbetet fick stämpel som snabbt hopkok. Av eftervalsundersökningen framgår att 34 procent var positiva till samarbetet, medan 33 procent var negativa. 23 procent svarade att de varken var positiva eller negativa. Samarbetet var inte heller en fråga som diskuterades ute på arbetsplatserna, utan mer sågs som ett faktum. Socialdemokraterna var inte tydliga med vad man ville med det rödgröna samarbetet. Förutom att tillsammans få majoritet, regeringsmakt, fanns ingen uttalad gemensam berättelse eller politik. Det var fel sätt att inleda ett samarbete på, anser valanalysgruppen. Först måste arbetarrörelsen i stort få diskutera vad ett sådant samarbete ska syfta till. Därefter måste det finnas tid att forma en gemensam berättelse för att i nästa steg möta väljarna. Valanalysgruppens synpunkt är att Socialdemokraterna skulle tjäna på att avsluta det rödgröna samarbetet och istället lägga tid och energi på att utveckla den egna politiken. Om Socialdemokraterna i framtiden vill ingå i ett politiskt samarbete med andra partier bör det förankras brett och tidigt. Sammanfattning: Det rödgröna samarbetet kom igång väldigt sent och förankrades mycket bristfälligt. Det rödgröna samarbetet var ingen stor fråga bland Byggnads medlemmar. Socialdemokraterna var inte tydliga med syftet för samarbetet. Det framstod som att målet med samarbetet var att få regeringsmakten och att det saknades en rödgrön politisk berättelse. Förhandlingarna med Miljöpartiet och Vänsterpartiet genomfördes utan förankring och inför öppen ridå, vilket skadade den socialdemokratiska partiledningens auktoritet. Socialdemokraterna bör avbryta det rödgröna samarbetet och istället utveckla sin egen politik. 12

13 Facklig-politisk samverkan Den facklig-politiska samverkan som finns mellan LO-förbunden och Socialdemokraterna har varit och är fortfarande en styrka både för Byggnads medlemmar och för det socialdemokratiska partiet. Genom nära samverkan har den svenska arbetsmarknaden kunnat utveckla den svenska modellen. Arbetsmarknadens parter tar ansvar för lönebildning och spelregler kring arbetsmarknaden, vilket också har varit till stor fördel för företagandet i Sverige. Näringslivet har gynnats av få strejker och god tillväxt samtidigt som politiken har kunnat forma ett samhälle som bygger på generell välfärd och jämlikhet. LO-förbunden och Socialdemokraternas facklig-politiska samverkan har alltid varit föremål för stark borgerlig kritik, som på olika sätt försökt försvaga denna samverkan. Det finns ingen anledning att gå i den borgerliga fällan. I samma ögonblick som vi gör det har vi hamnat precis där de borgerliga debattörerna vill i minskat inflytande för löntagarna. Däremot är det helt nödvändigt att utveckla formerna för facklig-politisk samverkan. Samtidigt har de borgerliga gjort allt för att undvika att redogöra för näringslivets ekonomiska stöd till flera av de borgerliga partierna. Svenskt Näringsliv har avsatt enorma resurser för att styra den politiska dagordningen och på så sätt bana väg för borgerliga regeringar. Det är viktigt att LO och dess förbund har stor självständighet och integritet gentemot Socialdemokraterna. De fackliga företrädarna får mycket större förtroende hos medlemmarna om de fackliga kraven är tydliga och förankrade i medlemmarnas vardag. Det är ett problem när många uppfattar LOs ordförande som ordförande för det socialdemokratiska partiet. Man skulle kunna tänka sig att LO i god tid före ett val går ut brett bland förbundens medlemmar för att ta reda på vilka frågor LO bör driva gentemot Socialdemokraterna och andra partier. En öppen och transparant process där medlemmarna får komma till tals ger styrka i diskussioner och debatter, till exempel under en valrörelse. LO och dess förbund ska inte vara representanter för Socialdemokraterna utan för sina egna medlemmar. Det ger också Socialdemokraterna en styrka gentemot andra partier vid utformandet av politiken. Här finns anledning att påminna om den process som föregick Sveriges inträde i EU. Den svenska kollektivavtalsmodellens bevarande var ett av grundkraven när Sverige förhandlade om inträde. Löften gavs, från både politiskt och fackligt håll, om att Sverige skulle få behålla sin arbetsmarknadsmodell. Det var under den förutsättningen som Byggnads och fackföreningsrörelsen var positiva till att Sverige skulle gå med i unionen. När EG-domstolen kom med sin dom i Lavalmålet förändrades förutsättningarna för arbetsmarknadens parter fullständigt och den svenska modellen blev ifrågasatt. Inför ratificeringen av Lissabonfördraget fanns en oro över att låglönekonkurrens skulle bryta ut i Sverige. Och som sagts tidigare; Socialdemokraterna hade möjlighet att kräva att vår kollektivavtalsmodell skulle gälla oinskränkt inför ratificeringen av Lissabonfördraget. Nu tog man inte den chansen och det uppfattades som ett svek av många. Byggnads medlemmar uppfattade det som att Socialdemokraterna inte tog deras oro på allvar. Det är också en av anledningarna till att många av Byggnads medlemmar inte röstade på Socialdemokraterna det senaste valet utan istället röstade på andra partier. Byggsektorn utsätts i allt större utsträckning för låglönekonkurrens och påverkan av EUs regelsystem. Av det skälet är de socialdemokratiska EU-parlamentarikerna en viktig grupp i en valrörelse. Det finns ett stort behov av förklaringar av hur EU och den politiska dagordningen i EU-parlamentet fungerar. Ur det perspektivet är det förvånande att EU-parlamentarikerna inte syntes i valrörelsen och inte tog en självklar del i debatten om den europeiska arbetsmarknaden. Valanalysgruppens uppfattning är att Socialdemokraterna inte prioriterar facklig-politisk samverkan i tillräcklig omfattning, och inte är 13

14 lyhörda för de åsikter och den oro som förs fram av fackliga företrädare. Här finns en uppgift för LO, dess förbund och Socialdemokraterna: att utveckla den framtida facklig-politiska verksamheten. Byggnads facklig-politiska samverkan med Socialdemokraterna måste också förändras organisatoriskt. Fler kontaktytor måste till, både till det socialdemokratiska partiet och till dess sidoorganisationer. Det är korsbefruktningen mellan arbetarrörelsens olika delar som ger styrka åt den fackliga verksamheten. Här måste även Byggnads utöva självkritik och ta på sig ett ansvar. Ibland kan Byggnads uppfattas som icke lyssnande och dåligt på att hitta nya samarbetsformer. Fler aktiva i politiken En av de största utmaningarna som Byggnads och hela fackföreningsrörelsen står inför är att få fler medlemmar att bli politiskt aktiva. Politiken behöver människor vars vardag och erfarenheter är från olika delar av samhället. Byggnads medlemmar måste få spela en viktig roll i utformandet av den framtida politiken. Samtidigt vet vi att många av Byggnads förtroendevalda (lagbasar) inte vill engagera sig politiskt. För många handlar det om att de inte har tid och för andra att de inte känner att de har kunskapen. Siffror visar också att 60 procent av ungdomarna idag inte vet vad fackföreningarna har för uppdrag och uppgift. Facklig-politisk samverkan är viktigare än någonsin för att åter väcka fackligt och politiskt intresse hos unga och hos Byggnads förtroendevalda. Det är ett stort problem att många känner att de inte har tid att engagera sig politiskt. De flesta har en mängd aktiviteter vid sidan om arbetet och den stora utmaningen ligger i att få politik att bli så intressant att man vill prioritera politisk verksamhet. Det måste skapas förutsättningar för människor att engagera sig politiskt i olika grad och utifrån olika skeden i livet. Om inte villkoren för att aktivera sig politiskt förbättras riskerar vi att få politiska företrädare som inte förstår den verklighet som Byggnads medlemmar lever i. Vi måste kunna erbjuda unga och förtroendevalda utbildningar i fackliga och politiska frågor. Byggnads och SSU har även här ett uppdrag om att erbjuda utbildningar till yngre som kan tänkas vilja engagera sig politiskt. Det handlar om utbildningar i politiska ideologier, den svenska modellen, ledarskap, argumentationsteknik med mera. Det har aldrig varit lätt att få människor att också bli politiskt aktiva. Mycket handlar om att ringa runt till fackligt aktiva och få dem att gå utbildningar och ta politiska uppdrag. Det är det som är folkrörelsearbete och som är vår styrka. Ett annat förslag från valanalysgruppens sida för att få fler politiskt aktiva medlemmar i Byggnads är att låta regioner få ansvar för politiska sakområden. Det kan gå till så att en region blir ansvarig för till exempel bostadspolitik utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv. Regionstyrelsen har då som uppgift att hela tiden följa den bostadspolitiska debatten och på olika sätt framföra Byggnads ståndpunkter. De kan handla om att skriva debattartiklar, formulera motioner till fullmäktige och driva frågan politiskt inom Socialdemokraterna. Regionstyrelsen har enligt förslaget också ansvar för att aktivera yngre förtroendevalda, gärna tillsammans med SSU. Varje region får var sitt politiska ansvarsområde som de ska driva på samma sätt. Förbundskontoret ska ge stöd till regionerna i deras arbete. Det är vår förhoppning att detta kan få fler personer att bli politiskt aktiva och att det politiska arbetet blir mer levande inom Byggnads. 14

15 Sammanfattning: Facklig-politisk samverkan är en fördel för Byggnads och medlemmarna. Byggnads facklig-politiska samverkan måste utvecklas. LO och dess förbund måste ha självständighet och integritet gentemot Socialdemokraterna. LO och förbunden bör i god tid före valet fråga medlemmarna vilken politik som ska drivas. Socialdemokraterna prioriterar inte den facklig-politiska samverkan i tillräcklig omfattning. Fackföreningsrörelsen har en stor utmaning i att få fler medlemmar att engagera sig politiskt. Byggnads regioner får ansvar för var sitt politikområde. 15

16 Den framtida politiken Värderingarna som bygger grunden Det pågår en intensiv debatt inom socialdemokratin om hur den framtida politiken ska utformas. Byggnads valanalysgrupp vill bidra med att ge ett fackligt perspektiv och lyfta fram de politikområden som vi menar är viktiga beståndsdelar i en politik för framtiden. Vår grundläggande utgångspunkt är att en socialdemokratisk politik måste bygga på värderingar burna av solidaritet, rättvisa och jämlikhet. Begrepp som kan och ska utvecklas med hänsyn till den tid vi lever i. Det är viktigt att våga stå upp för våra grundläggande värderingar i en tid när marknadskrafterna är starka och borgerliga värderingar genomsyrar vårt samhälle. I den socialdemokratiska framtidsdiskussionen kan man höra att vänster står mot höger och att landsbygd står mot stad. Vissa är av uppfattningen att medelklassen i storstäderna måste vinnas medan andra lyfter fram andra väljargrupper som måste övertygas. Vi menar att det är ett felaktigt synsätt och att de motsättningar som nämnts här är skapade. Styrkan i den socialdemokratiska politiken har alltid varit vetskapen om att alla i samhället tjänar på en politik som bygger på våra grundläggande värderingar. Att ställa grupper mot varandra är en söndrande väg att gå. Den generella välfärdspolitiken är en grundpelare även i ett framtida samhälle. Makten att sätta dagordningen problemformuleringsprivilegiet Problemformuleringsprivilegiet är makten att sätta dagordningen för offentlig debatt. Problem formuleras och definieras ur en parts synpunkt och därmed kommer lösningarna på dessa problem att vara givna, till fördel för den som äger detta privilegium. Vi kan konstatera att det privilegiet idag i hög grad ägs av borgerligheten och dess avyttringar i form av olika tankesmedjor och institut. Kännetecknande för dessa tankesmedjor och institut är att de oftast brukar betecknas som oberoende och fria. Detta är direkt felaktigt, eftersom de i själva verket får sin finansiering från Svenskt Näringsliv och andra näringslivsorganisationer. I en analys som gjorts av Arenagruppen konstateras att av de 17 ledande tankesmedjorna i Sverige, finansieras tio direkt av näringslivet. Ytterligare två är knutna till borgerliga partier. Svenskt Näringsliv har till exempel finansierat Stiftelsen Fritt Näringsliv, dit bland annat Timbro hör, med ett startkapital på över 319,5 miljoner kronor år 2003, och med en verksamhet på cirka 40 miljoner kr per år. Summan kan jämföras med den budget om cirka 4 miljoner per år som Arbetarrörelsens tankesmedja har. För att vinna tillbaka problemformuleringsprivilegiet och sätta dagordningen i samhällsdebatten, är det valanalysgruppens uppfattning att arbetarrörelsen måste samla sina resurser. Genom att dominera den teoretiska intellektuella debatten vinner man även opinionsbildningen. Byggnads och hela fackföreningsrörelsen står vid ett vägskäl. Tillsammans måste vi mobilisera de resurser, ekonomiska som personella, som krävs för att problemformuleringsprivilegiet åter ska spegla Byggnads och fackförbundens intressen. Byggnads bör utreda och verka för att det inrättas en ny tankesmedja med ett tydligt mandat att återta problemformuleringsprivilegiet. 16

17 Politikområden som Byggnads valanalysgrupp vill lyfta fram Full sysselsättning Arbetslöshetsförsäkringen räknas inte längre till välfärdens kärna. Bara en av tio arbetslösa får nu en ersättning på 80 procent av tidigare inkomster, samtidigt som kvalifikationsreglerna har förändrats så att andelen arbetslösa som överhuvudtaget får någon ersättning från a-kassorna har halverats från 80 till 40 procent sedan regeringsskiftet år Att bli arbetslös är numera att göras fattig, särskilt som arbetslösheten tenderar att bli allt långvarigare för en växande andel av de arbetslösa. Var fjärde arbetssökande vid Arbetsförmedlingen, eller personer, har mer än tre års arbetslöshet bakom sig. Många riskerar att aldrig mer få ett förvärvsarbete. Det pågår en medveten underminering av målet om full sysselsättning. Strategin att kraftigt försämra villkoren för arbetslösa och ensidigt fokusera på att sänka skatten för dem som arbetar har inte nämnvärt ökat sysselsättningen. Skälet är generande enkelt. Det måste finnas arbeten för att arbetslösheten ska minska. Nu behöver sysselsättningsmålet åter sättas högst på dagordningen och en aktiv arbetsmarknadspolitik etableras på nytt. Det är inte någon naturlag som säger att hundratusentals människor ska behöva vara arbetslösa. Det kan inte heller vara acceptabelt att använda arbetslösheten som ett sätt att skapa jämvikt mellan hög- och lågkonjunktur. Kombinerar man detta med en låg arbetslöshetsersättning, så riskerar många människor en social och ekonomisk katastrof. Den svenska modellen Kollektivavtalet är grundbulten på den svenska arbetsmarknaden. I Sverige har staten överlämnat ansvaret för arbetsmarknaden till parterna. Det svenska systemet bygger på starka och likvärdiga parter. Systemet bygger också på en hög organisationsgrad där de flesta är med i en fackförening och där kollektivavtalen har en stark ställning. Den svenska modellen med starka fackföreningar och kollektivavtal är ifrågasatt. Svenskt Näringsliv tar alla tillfällen i akt att angripa LAS, kollektivavtalen och rätten till stridsåtgärder. Till detta kommer en mängd högerdebattörer som sprider bilden av att fackföreningsrörelsen och arbetsrätten är roten till allt ont. Det har också kommit domstolsutslag från EG-domstolen i Lavalmålet som på ett mycket allvarligt sätt försvagar den fackliga verksamheten. Sammantaget gör allt detta att fackföreningsrörelsen i stort och Socialdemokraterna måste forma en politik som försvarar rätten till en stark organisation, rätten att vidta stridsåtgärder och på andra sätt försvara den svenska modellen. Domstolsutslagen från EG-domstolen visar också att EG-rätten inte är ett fullgott skydd för arbetstagarnas ställning på den europeiska arbetsmarknaden och att det krävs förändringar av den lagstiftningen. Nu har vi en arbetsmarknad där löntagare ställs mot varandra och där alla löntagare är förlorare. Inför valet presenterade Socialdemokraterna en handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden. Planen tar ett bra och samlat grepp kring de problem som idag brer ut sig på arbetsmarknaden. Det är enligt valanalysgruppen viktigt att Socialdemokraterna håller i och driver dessa frågor och förslag i oppositionsställning. 17

18 Kringgående av LAS via bemanningsföretag En stor fråga är företeelsen att en arbetsgivare med lätthet kan kringgå anställningsskyddet i LAS genom att säga upp tillsvidareanställd personal på grund av arbetsbrist för att i samma stund anlita ett bemanningsföretag som ersätter den uppsagda arbetskraften. Det är inte ovanligt att vissa uppsagda arbetstagare får erbjudande från bemanningsföretaget om att fortsätta sitt gamla jobb, fast då oftast även med försämrade anställningsvillkor. Detta är inget annat än ett kringgående av lagen om anställningsskydd. Otryggheten, godtycket och utbytbarheten i bemanningsbranschen måste få ett slut och det krävs politiska initiativ för en förändrad lagstiftning. Inför ett entreprenöransvar Skiftande former av entreprenadkedjor i olika branscher blir allt vanligare. Ju fler underentreprenörer desto större blir risken att ingen tar ansvar för anställda i bolag långt ner i underentreprenörskedjan. Detta gäller särskilt för utländska arbetstagare som tillfälligt utstationeras till Sverige. Byggnads har många gånger stött på personer som inte fått någon lön eller som arbetar under dåliga förhållanden. I dagsläget har en huvudentreprenör inget som helst ansvar för de underentreprenörer som är verksamma på exempelvis en byggarbetsplats. Huvudentreprenören kan följaktligen utnyttja fördelarna med att söka en lägre kostnad utan att ta ansvar för de anställda som drabbas av oseriösa arbetsgivare. Ett system måste införas för att förhindra den här typen av exploatering av arbetskraft. Med ett huvudentreprenöransvar/solidaransvar skulle vi få en situation där huvudentreprenören tar ansvar för att alla entreprenörer arbetar under villkor som är enligt överenskomna avtal. Bostadspolitik De senaste åren har bostadsfrågorna fått en minskad betydelse i den allmänna debatten. Samtidigt vet vi att byggandet av bostäder och underhåll av dessa är av stor vikt för allas möjlighet att bo bra och att känna trygghet. Bostadspolitik handlar om ett av de viktigaste områdena för människors välfärd. Ett bra boende ger förutsättningar för en hög livskvalitet. Boendekostnaderna tar också en stor andel av människors disponibla inkomst. Under många år har bostadsfrågorna förskjutits från att vara ett centralt politikområde till att bli något som var och en får ta ansvar för. Det har ökat polariseringen mellan dem som har resurser och dem som inte har det. Det finns flera som hävdar att ungdomar ska förlita sig på flyttkedjor för att få bostad. Inga undersökningar har kunnat visa att långa flyttkedjor gör att unga debutanter kommer in på bostadsmarknaden. Väl fungerande bostadsmarknader är en förutsättning för den rörlighet på arbetsmarknaden som en dynamisk ekonomi kräver. Forskning pekar på starka samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt. Generellt är de som bor i hyresrätt mer rörliga än de som äger sitt boende. En förklaring är att de som riskerar en framtida arbetslöshet eller planerar en snar flytt föredrar att hyra sin bostad. En framtida politik måste därför innehålla en satsning på byggande av fler hyresrätter. 18

19 Ungdomarna Politiken för unga har sin utgångspunkt i alla människors lika värde och okränkbarhet. Varje människa är unik och måste också få tillfälle att utvecklas på sitt eget vis. En politik för unga måste syfta till att alla unga ska ha rätt till goda levnadsvillkor. Dessa kan skilja sig mellan olika unga människor utifrån deras individuella livssituation och egna val. Det finns dock vissa områden som enligt vår mening har stor betydelse för alla unga. Vi måste ha ett samhälle som underlättar för unga att leva ett självständigt liv. Unga ska ha verklig möjlighet till makt, inflytande och delaktighet. Deras engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara. Att alla ska ha ett arbete är grunden för vår politik och en förutsättning för att klyftorna i samhället ska minska. Idag är var fjärde ung arbetslös. Det måste inte vara så. Vi kan aldrig acceptera att var fjärde står utanför. Varje person som går arbetslös är ett misslyckande och ett fruktansvärt slöseri med ungdomars tid och energi. Många ungdomar nekas anställning för att de inte har någon arbetslivserfarenhet. Vi måste bryta detta moment 22. För den som drabbas av arbetslöshet krävs insatser från dag ett. Utbildning, praktik och lärlingsplatser ska vara en naturlig brygga till arbetslivet. Både fackföreningsrörelsen och socialdemokratin har i många stycken vänt sig från den unga generationen. Vi måste komma ihåg att det är de yngre som blir framtidens beslutsfattare. Därför är det viktigt att möta den unga generationens önskemål på ett lyhört och öppet sätt. Det krävs en nystart inom hela arbetarrörelsen för hur vi kommunicerar med dem som är i början av sitt vuxenliv. 19

20 Valanalysgruppens förslag: Utred möjligheten att inrätta en tankesmedja. Ett framåtsyftande investeringsprogram är en central del i ett omfattande åtgärdspaket för att komma tillbaka till full sysselsättning: Första steget är ett investeringsstöd för att öka bostadsbyggandet under de närmaste åren. Andra byggstenen utgörs av investeringar för att rusta upp och modernisera miljonprogramsområdena och andra delar av det flerfamiljsbestånd som byggdes under åren Det är också viktigt ur ett klimatpolitiskt perspektiv. Tredje byggstenen består av stora investeringar i infrastruktur och i andra delar av samhället som är nödvändiga för att klara den klimatpolitiska omställningen. Inför en mer aktiv arbetsmarknadspolitik med åtgärder av högre kvalitet som effektivt slussar arbetssökande till den reguljära arbetsmarknaden. Åstadkom en betydande reform av arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen: större täckningsgrad, högre faktisk ersättning och bättre ekonomisk trygghet. Ha mod att bygga upp den offentliga verksamheten för att stärka kvaliteten på välfärdstjänster och höjasysselsättn ingen. Överväg ett nytt kunskapslyft för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Återupprätta den svenska modellen så att fackföreningarna har möjlighet att både kräva och kontrollera avtal med utländska arbetsgivare. Stoppa kringgåendet av LAS via bemanningsföretag. Inför ett system med entreprenöransvar/solidaransvar. Ge alla som inte har fullständiga betyg möjlighet att läsa in gymnasiet för att kunna söka sig vidare till jobb eller högre utbildning. Verka för ekonomiskt stöd till de arbetsgivare som anställer en arbetslös ungdom. 20

21 Bilaga Eftervalsundersökning Byggnads 2010

22 Riksdagsvalsresultat Byggnads medlemspanel Ca 2000 medlemmar ingår i panelen. 954 medlemmar har svarat på denna enkät. Riksdagsvalsresultat Fältperioden var 23/9-20/ Resultatet är viktat så att resultatet stämmer överens med hela medlemskåren. Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

23 Riksdagsvalsresultat Riksdagsvalsresultat Byggnads 2010 Byggnads 2006 Diff M 13,3 13,9-0,6 Fp 2,5 1,9 0,6 C 3,0 1,6 1,4 Kd 1,3 1,6-0,3 S 55,5 62,8-7,3 V 10,0 10,1-0,1 Mp 3,1 1,7 1,4 Sd 10,4 4,9 5,5 Övr 1,0 1,6-0,6 S+V 65,5 72,9-7,4 S+V+Mp 68,6 74,6-6,0 M+Fp+C+Kd 20,1 19,0 1,1 S tappar från förra valet Alliansen ökar bara med 1% Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

24 27% Riksdagsvalsresultat bestämde sig sista veckan När Riksdagsvalsresultat bestämde du dig slutgiltigt för vilket parti du skulle rösta på? Yngre bestämde sig sent Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

25 Riksdagsvalsresultat 4 av 10 övervägde att rösta på ett annat parti Riksdagsvalsresultat Funderade du under valrörelsen på att rösta på något annat parti än det du slutligen röstade på? Yngre funderade i större utsträckning Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

26 Riksdagsvalsresultat Flest funderade att rösta på Socialdemokraterna Vilket eller vilka partier funderade du att rösta på i stället för Riksdagsvalsresultat det parti du slutligen röstade på? Bland de som röstade på SD funderade många att rösta på S och M Bland de som röstade på SD funderade många att rösta på S och M Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

27 Riksdagsvalsresultat 1 av 5 hade en speciell fråga som avgjorde Riksdagsvalsresultat Finns det någon specifik fråga som avgjorde ditt val av parti? Fler yngre Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

28 Riksdagsvalsresultat 1 av 5 hade en speciell fråga som avgjorde Riksdagsvalsresultat Finns det någon specifik fråga som avgjorde ditt val av parti? Nej, det var partiets sammantagna politik som Ja avgjorde mitt Vet ej/ej svar Row N % Row N % Row N % Parti 2010 Moderaterna 26% 69% 5% Folkpartiet 32% 68% 0% Skolan Centerpartiet 24% 60% 16% Kristdemokraterna 23% 77% 0% Socialdemokraterna 14% 82% 4% Vänsterpartiet 10% 85% 5% Miljöpartiet 27% 62% 11% Sverigedemokraterna 60% 38% 2% Junilistan 0% 0% 0% Piratpartiet 34% 63% 3% Feministiskt initiativ 0% 0% 0% Blankt 19% 20% 61% Vet ej 100% 0% 0% Vill ej uppge 43% 46% 11% Annat parti 0% 100% 0% Socialförsäkringarna Invandringsfrågan, bekämpa våldsbrott Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

29 Riksdagsvalsresultat Sakfrågor och ideologi viktigaste skälen Riksdagsvalsresultat Vilket av följande skäl är det främsta skälet till att du röstade på det parti du nyss uppgav? Fler S Fler M Fler M Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

30 Riksdagsvalsresultat Jobben och socialförsäkringarna var viktigaste sakfrågorna Riksdagsvalsresultat Vilka av följande politiska frågor har haft störst betydelse för dig när du valde parti i riksdagsvalet? Fler yngre Fler yngre Fler yngre Ekonomi, skatter företagens viktigare för M-väljare Socialförsäkringarna, sjukvård och fördelningspolitik viktigare för S-väljare Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

31 Riksdagsvalsresultat 62% fick information om valet Riksdagsvalsresultat Fick du under valrörelsen information om riksdagsvalet i september av din fackförening? 12% bättre än LO-snittet Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

32 Riksdagsvalsresultat 57% var nöjd med informationen, 33% missnöjd Riksdagsvalsresultat Hur nöjd är du med informationen du fått av din fackförening om riksdagsvalet? Bas: har sett något från Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

33 Riksdagsvalsresultat 7% var själv aktiv i det fackliga valarbetet Riksdagsvalsresultat Var du själv aktiv i det fackliga valarbetet? Äldre, S-väljare mer aktiva, 37% bland förtroendevalda Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

34 Riksdagsvalsresultat Medlemmarna nåddes främst av information i medlemstidningen Riksdagsvalsresultat Har du under de sista veckorna före valet sett eller hört något av följande från Byggads? Förhållandevis hög siffra Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

35 Riksdagsvalsresultat 36% positiva till vad de såg från Byggnads, 39% varken eller Riksdagsvalsresultat Rent allmänt, vad tyckte du om det du såg från Byggnads? Bas: har sett något från Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

36 Riksdagsvalsresultat Moderaterna ansågs ha den mest effektiv kampanjen Riksdagsvalsresultat Oavsett vilket parti du röstade på, vilket eller vilka partier anser du hade den mest effektiva valkampanjen i riksdagsvalet? Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

37 Riksdagsvalsresultat Moderaterna upplevdes som mest tydliga Riksdagsvalsresultat Vilka partier var tydliga med vad partiet vill med sin politik? Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

38 Riksdagsvalsresultat Wetterstrand och Reinfeldt fick bäst betyg Riksdagsvalsresultat Tycker du att någon eller några av riksdagspartiernas partiledare har gjort en särskilt bra insats inför riksdagsvalet? Fler äldre Fler äldre Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

39 Riksdagsvalsresultat 30% tycker valrörelsen var tråkig, 12% spännande Riksdagsvalsresultat På det hela taget, upplever du att valrörelsen har varti? Fler SD-väljare Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

40 Riksdagsvalsresultat Lika många var positiv som negativ till att man gick till val som rödgrönt regeringsalternativ Riksdagsvalsresultat Vad tycker du om att Socialdemokraterna gick till val tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

41 Riksdagsvalsresultat Sammanfattning S tappar och Sd ökar sedan förra valet M hade den mest effektiva kampanjen och var tydligast Riksdagsvalsresultat Drygt 6 av 10 fick valinformation av Byggnads vilket är klart bättre än LO-snittet 6 av 10 nöjd med valinfo, 1 av 3 missnöjd 7% var aktiv i fackliga valarbetet, ungefär som LO-snittet Jobben och socialförsäkringarna var de viktigaste sakfrågorna. M och S hade förtroende i olika sakfrågor. Wetterstrand och Reinfeldt fick bäst betyg av partiledarna. Flest nåddes av medlemstidningen, relativt många nåddes av SMS Många upplevde valrörelsen som tråkig och traditionell Lika många positiva som negativa till rödgröna samarbetet Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

42

43

44