Månadsrapport mars 2016

Transkript

1 Bilaga VS 2016, 46 Månadsrapport mars 2016 Vårdstyrelsen totala verksamhet SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Vårdstyrelsen har ett brett ansvarsområde där förvaltningarna Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering ingår. Dessutom har styrelsen också ansvar för upphandlad vård och vårdval inom primärvård och tandvård. Samtliga förvaltningar inom styrelsens ansvarsområde bedömer att de kommer klara sina ekonomiska mål och prognosen är därför oförändrad jämfört med budget. Totalt redovisar vårdstyrelsen ett resultat för perioden som är 18 miljoner kronor bättre än budget för perioden. Det är resultatet för vårdstyrelsens egen verksamhet som avviker positivt mot budget medan förvaltningarnas resultat är i nivå med budget Den främsta anledningen till detta är att vårdstyrelsen i sin budget har pengar avsatta för nya beslut inom hälso- och sjukvårdsområdet som ännu inte nyttjats. Dessa medel kan efter beslut i vårdstyrelsen tilldelas vårdstyrelsens eller sjukhusstyrelsens verksamhetsområden. Primärvården och Folktandvården når inte upp till den produktion som de har planerat för vilket har påverkat tillgängligheten både inom primärvård och tandvård. Båda förvaltningarna har problem med att rekrytera personal och ser kompetensförsörjning som en av årets stora utmaningar. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgängligheten till primärvård mäts i läkarbesök inom 7 dagar och telefonkontakt samma dag. Totalt för hela primärvården är tillgängligheten under vårdgarantin och under nivån för att uppnå målrelaterad ersättning. Vårdcentralerna i privat regi når ett högre resultat än de i offentlig regi men det är stora variationer mellan olika vårdcentraler. Den offentliga primärvården når upp till 83 procent på läkarbesök och 83 procent på telefontillgänglighet vilket är en försämring jämfört med föregående månad och motsvarande period föregående år. För de privata vårdcentralerna är motsvarande siffror 86 respektive 90 procent. Det är framförallt bristen på läkare, specialister inom allmänmedicin, men även andra yrkeskategorier som exempelvis sjuksköterskor som påverkar tillgängligheten negativt. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser görs inom den offentliga primärvården och till privata vårdgivare erbjuder förvaltningen Hälsa och habilitering stöd till vårdcentralerna från förvaltningens samordnare för tillgänglighet. Inom Folktandvården finns tillgänglighetsproblemen inom specialisttandvård och allmäntandvård för vuxna. Nyanställningar har gjorts under året och ytterligare rekryteringar planeras vilket har lett till en förbättrad tillgänglighet inom vissa områden jämfört med föregående månads rapportering. Förvaltningen har ett minskat antal väntande vuxna revisionspatienter men väntetiden för besök är fortsatt längre än de planerade 3 månader. Längst är väntan inom bettfysiologi där vakanser gör att den förväntade väntetiden just nu är 10 månader.

2 2 (7) PERSPEKTIV: PRODUKTION Primärvården når inte budgeterad produktionsvolym för perioden januari till mars. Detta gäller för såväl läkarbesök som övriga besök. Orsaken till den lägre produktionen har sin grund i svårigheter att rekrytera kärnkompetens. Genom att produktionen inte kan hållas på den nivå som budgeterats så får detta direkta konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är på grund av detta, enligt Primärvården, den enskilt viktigaste frågan för Primärvården. Hälsa och habiliterings totala produktion för perioden är något under budget på grund av lägre produktion inom övriga besök. För att komma upp i budgeterad produktion tillsätter förvaltningens habiliteringsverksamheter vakanser och vidtar övriga åtgärder. Läkarbesök uppvisar en ökning jämfört med såväl budet som föregående års utfall vilket förklaras till största delen av att Asyl- och integrationshälsan Cosmos har ökat sin produktion. Folktandvården når inte budgeterad produktionsvolym för perioden. Detta gäller för såväl allmäntandvård som specialisttandvård. För att klara uppdraget beträffande munhälsobedömningar i hela länet har en mobil klinik skapats som förutom munhälsobedömningar också ska bedriva mobil tandvård. Verksamheten är under uppbyggnad och en hel del arbete kvarstår innan den mobila kliniken är en effektiv produktionsenhet.

3 3 (7) PERSPEKTIV: MEDARBETARE Primärvården rapporterar en minskning av antalet årsarbetare 1 där distriktsläkare minskar mest procentuellt sett jämfört med samma period föregående år. Primärvården saknar i dagsläget 35 distriktsläkare. Arbetsmiljön, produktionen och tillgängligheten påverkas negativt. Inhyrd personal har ökat jämfört med samma period föregående år. Den totala sjukfrånvaron fortsätter att öka från 5,5 procent 2015 till efter mars 5,8 procent. Primärvården arbetar med kompetensförsörjningsprocessen och en handlingsplan kommer att lämnas till ledningskontoret i april. Hälsa och habilitering har ökat antalet årsarbetare framförallt vid Asyl och integrationshälsan Cosmos för att klara genomförandet av hälsosamtal men även vakanta tjänster har minskat. Förvaltningen har inhyrd personal och behovet finns främst vid Närvårdsavdelningen. Den totala sjukfrånvaron är i nivå med föregående år och målet är att den inte överstiger föregående års utfall på 3,9 procent. Folktandvården skriver att kompetensförsörjningen är en av de stora utmaningarna för att säkra produktionen samt med tanke på stora pensionsavgångar. En ökning av antalet årsarbetare har skett och det är en effekt av rekryteringar av bland andra nyutexaminerade tandsköterskor under hösten. Det är en medveten strategi för att öka tillgängligheten. Den totala sjukfrånvaron är något lägre än för helår Folktandvården har ingen inhyrd personal. 1 I närvarotiden ingår arbetad tid inklusive extratid (övertid, jour och beredskap). Frånvarotiden (semester, sjukfrånvaro, tjänstledighet) är borträknad.

4 4 (7) PERSPEKTIV: EKONOMI Total ekonomi för vårdstyrelsen Resultatet till och med mars månad avviker positivt mot budgeten för perioden med 18 miljoner kronor. Intäkterna minskar då både Folktandvården och Primärvården haft en minskad produktion vilket innebär lägre intäkter. Personalkostnaderna har varit lägre än vad som budgeterats då förvaltningarna inte har kunnat rekrytera personal i den omfattning som de planerat för. Övrig kostnader understiger budget då vårdstyrelsen har ett budgetutrymme för nya beslut inom hälso- och sjukvård som för helår 2016 uppgår till 42 miljoner kronor. Denna budget kan efter beslut användas för att finansiera verksamhet inom vårdstyrelsen och sjukhusstyrelsens ansvarsområden. Dessa medel har inte används under inledningen av året. Kostnaderna för köpt vård understiger också budget och det är inom områdena vårdval inom primärvård, upphandlade avtal och tandvård. Vårdstyrelsens egen verksamhet har efter tre månader ett resultat som är 18 miljoner kronor bättre än periodens budget. Folktandvårdens resultat efter tre månader avviker mot budget med 0,6 miljoner kronor vilket är väsentlig förbättring jämfört med föregående månad. Hälsa och habiliterings resultat är 2 miljoner under budget men det beror på eftersläpning av utbetalning från Migrationsverket avseende Hälsosamtal. Primärvårdens resultat efter tre månader avviker positivt med 1 miljon kronor mot periodens budget. Samtliga förvaltningar och vårdstyrelsens egen verksamhet prognostiserar ett resultat för 2016 i enlighet med budget. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Utfall jmf. Budget Riks- och regionintäkter Övriga intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Ekonomi vårdstyrelsens egen verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet Mnkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Budget 2016 Prognos 2016 Anslagsintäkter egen verksamhet Kostnad upphandlade avtal Kostnad vårdval Kostnader övrig primärvård Kostnader tandvård Kostnader fast ersättning egna verksamheter Kostnader övrig verksamhet Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

5 5 (7) BILAGOR Årsprognos vårdstyrelsen totalt Årsprognos, tkr Utfall Budget Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

6 6 (7) Specifikation av resultat och prognos vårdstyrelsens egen verksamhet mars 2016 Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall helår 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Intäkter av anslag vårdstyrelsens verksamhet, tkr Kostnader primärvård - upphandlade avtal LOU, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Hembesöksverksamhet, Uppsala hemläkarjour Uppsala Närakut och Ortopediakut Naprapater Kiropraktorer Sjukvårdsrådgivning Summa Kostnader primärvård - vårdval LOV, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Vårdcentraler kapitering och besök inkl fysioterapi Barnmorskemottagning Barnhälsovård Kapitering läkemedel Läkarinsatser i särskilda boenden Primär hörselrehabilitering Psykoterapeuter Influensavaccinationer Summa Kostnader övrig primärvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Kostnader tandvård, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn och ungdom Tolk tandvård Summa

7 7 (7) Kostnader vårdöverenskommelser egna verksamheter, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Ersättning Primärvården Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården Summa Kostnader övrig verksamhet, tkr Ack. utfall 2016 Ack. budget 2016 Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Närvårdsutveckling Folkhälsomedel Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Beslutade projektmedel Reserverade verksamhetsmedel Summa Resultat vårdstyrelsens egen verksamhet

8 Dnr: PV Månadsrapport mars 2016 Primärvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Primärvården befinner sig på en konkurrensutsatt marknad där privata vårdgivare har en fri etableringsrätt utifrån specifika kvalificeringskrav. Den finansieringsform och det uppdrag som Primärvården har att förhålla sig till är den samma oavsett om vården bedrivs i offentlig- eller privat regi. Detta gör att de förutsättningar som Primärvården har att arbeta i skiljer sig mycket från den rent anslagsfinansierade hälso- och sjukvården. Detta måste hela tiden tas med i beaktande i styrning och ledning av Primärvården. Den sammanfattande bedömningen efter tre månaders verksamhetsutfall är en verksamhet i linje med vad som budgeterats, men på en något lägre nivå. Den totala produktionen ligger på nivån 94 % av budget vilket avspeglar sig i såväl den rörliga vårdvalsersättningen som utfallet av personalkostnaderna. Orsaken till detta är Primärvårdens svårigheter att bemanna upp verksamheten för full produktion. Det prognosticerade resultatet för verksamhetsåret 2016 bedöms ändå vara en ekonomi i balans genom att den lägre produktionen balanseras med lägre personalkostnader. Den lägre produktionen påverkar tillgängligheten negativt. Primärvården arbetar även fortsättningsvis för att upprätthålla den tillgänglighet som föreskrivs i regelböckerna. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. De höga kraven på produktion och tillgänglighet påverkar arbetsmiljön negativt. Därför blir arbetet med att finna nya arbetssätt och sätt att lösa patienternas behov ett prioriterat område för Primärvården framöver. Några orosmoln måste ändå rapporteras och detta är kostnadsansvaret för vårdtungt material som Primärvården har från och med Flera indikatorer finns på att det är svårt att dra gränsen mellan landstingets- och kommunens betalningsansvar för detta. Detta beroende bland annat på otydliga definitioner. Primärvården kommer här att bevaka kostnadsutvecklingen inom detta område väl. Vidare finns indikatorer på att läkemedelskostnaderna stiger. Detta till följd av införandet av fria läkemedel för barn mellan 0-17 år för vilket Primärvården har kostnadsansvaret för från och med Även här kommer kostnadsutvecklingen att följas väl. Vidare finns inom Primärvården en oro för ytterligare produktionsminskningar till följd av uppgradering av journalsystemet till en ny version under hösten Kostnadsökningar kan också bli följden av nytt system för kvalitetsdokument Doc + och nytt diariesystem Public 360. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Tillgänglighet Mars månad Vårdgaranti Telefontillgän glighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 83% 83% Vårdgarantin är lagstadgad. Telefontillgänglighet innebär att komma i kontakt med vårdgivare per telefon samma dag. Besök innebär att bli erbjuden tid till läkare inom 7 dagar. Hittills har Primärvården haft det största problemet med att uppfylla kravet att erbjuda läkarbesök inom sju dagar. Orsaken till detta är att det för närvarande och inom en överskådlig tid kommer att vara stora problem att rekrytera specialister i allmänmedicin. Primärvården redovisar nu en sämre mått på möjligheten att nå vårdcentralen per telefon samma dag. Detta har sin orsak i en allt mer påtaglig brist på sjuksköterskor där det vid en bristsituation blir en prioritering mellan telefonservice och drop-in mottagning. Telefontillgängligheten kan också ha påverkats negativt av den genomförda förändringen med ett nummer in till vårdcentralen som ur andra perspektiv upplevs som en positiv förändring.

9 Variationerna mellan olika vårdcentraler är på flera ställen stora. Särskilda insatser för vårdcentraler med stora avvikelser kommer att göras. Bland annat ser man över om telefontillgängligheten kan förbättras genom utnyttjande av vårdcentralernas samlade resurser på ett annat sätt. PERSPEKTIV: PRODUKTION Den totala produktionen mätt i antal kontakter uppgår efter tre månader till 94 % av det budgeterade värdet. Produktionen följer i stort bemanningsläget inom Primärvården. Produktionen minskar relativt sett mindre än lönekostnaden. Detta innebär att mer kontakter utförs per arbetad timme relativt sett. Orsaken till den lägre produktionen än budgeterat har sin grund i svårigheten att rekrytera kärnkompetens inom vår verksamhet. Genom att produktionen inte kan hållas på den nivå som planerats så får detta direkt konsekvenser för Primärvårdens tillgänglighet på nuvarande sätt att mäta. Nuvarande och framtida kompetensförsörjning är på grund av detta den enskilt viktigaste frågan för Primärvården nu och i överskådlig framtid. Antal kontakter Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Läkarkontakter, antal* % % Besök Vårdcentralsuppdraget % % Besök Övrig vård % % Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget % % Telefonrådgivning/Recept Övrig vård % % -121 Övriga kontakter, antal** % % Besök Vårdcentralsuppdraget % % Besök Övrig vård % % Telefonrådgivning/Recept Vårdcentralsuppdraget*** % % Telefonrådgivning/Recept Övrig vård*** % % 148 * inkl säbo och BVC, ansvaret Arbetsterapi hör 2015 till Vårdcentralsuppdraget, **inkl MVH, sjukgymn BVC, *** exkl 2015 års utfall tel BVC

10 Läkarkontakterna följer det budgeterade värdet på en lägre nivå. Övriga kontakter följer också det budgeterade värdet väl men på en lägre nivå. Telefonrådgivning kraftigt över budgeterat värde. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Ett nytt marknadsföringskoncept för läkarrekrytering prövas och antalet ST-platser har utökats. Säkerställande av kvalitet och optimalt resursutnyttjande är strategiskt viktiga utvecklingsområden. Detta möjliggörs genom kartläggning, beskrivning och införande av elva definierade kliniska processer. Utgångspunkten i processerna är best practice och hälsoekonomiska studier används som del i underlaget. I arbetet ingår systematisk uppföljning för lärande och ständiga förbättringar. Arbete med produktionsplanering och tidböcker, kopplat till BEON, fortgår. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Under årets tre första månader nås inte den planerade närvarotiden, vilket återspeglas i verksamhetens produktion och tillgänglighet. Oroväckande är att distriktsläkare är den yrkesgrupp vars närvarotid minskar mest procentuellt jämfört med samma period föregående år. Detta i ett läge där verksamheten redan saknar ca 35 distriktsläkare. Under perioden har Primärvården arbetat med en förvaltningsövergripande kompetensförsörjningsprocess och en handlingsplan kommer att inrapporteras till landstingets ledningskontor i april. Den totala sjukfrånvaron ligger fortsatt över målvärdet för Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/b udget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprogn os 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 0,1% 1) 1) Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år -1,5% Inhyrd personal, antal årsarbetare 14 2) 12 3) Inhyrd personal, mnkr 6,7 22 3,8 22 Total sjukfrånvaro, % 5,8% 5,3% 5,5% 5,3% 1) Utvecklingen av timlönekostnaden är mycket svårbedömd utifrån rådande rekryteringsläge, därför lämnas varken riktvärde eller årsprognos. 2) Finns endast budgeterat ekonomiskt riktvärde. 3) Finns endast ekonomisk prognos.

11 Svag försämring av närvarotiden vilket är negativt både för arbetsmiljön, produktion och tillgängligheten. Särskilt anmärkningsvärt är den oönskade minskningen av distrikstläkare. Höga krav på produktion och tillgänglighet påverkar sjukfrånvaron negativt. Under årets två första månader sågs en hög korttidsfrånvaro, vilken nu har minskat något. Då den långa sjukfrånvaron ligger på en hög nivå kommer en särskild kartläggning ske av pågående ärenden. PERSPEKTIV: EKONOMI Det ekonomiska utfallet avspeglar såväl bemanningsläget och produktionen. Den rörliga vårdvalsersättningen avspeglar att vi inte har den produktion som planerats. Detta samtidigt som Primärvårdens rekryteringssvårigheter avspeglar sig i att vi ej uppnår budgeten för personalkostnaderna. Resultatutfallet följer den budgeterade resultatutvecklingen väl. Vissa orosmoln finns kring det ekonomiska läget. Dessa redovisas i sammanfattningen på sidan 1. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Resultatutfallet följer budgeterad resultatutveckling väl. Förväntat ack budgeterat resultat 3 Mnkr och utfall 2 Mnkr.

12 Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,6% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,0% Nettokostnad ,5% Bruttokostnad i nivå med budgeterat värde. Verksamhetens kostnader uppvisar en svag ökning i förhållande till de prestationsbaserade intäkterna.

13 6 (6) BILAGA 1 - ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

14 Månadsrapport mars 2016 Hälsa och habilitering SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningen har förberett hanteringen för den nya lagen om glasögonbidrag för barn och ungdomar 8-19 år. Arbetet med att rekrytera och återbesätta vakanta tjänster fortgår och rekrytering har också påbörjats för att kunna starta upp sprutbytesverksamheten i landstinget. Hälsa och habiliterings Asyl- och integrationshälsa Cosmos har fortsatt arbetet med genomförande av ett stort antal hälsosamtal under perioden. Habiliteringsverksamheternas fortsätter arbetet med att bygga en organisation som bättre stödjer verksamheternas behov för att framgångsrikt lyckas med sitt uppdrag. Inom ramen för Centrum för äldrevård har förvaltningsöverskridande diskussioner kommit igång hur centrumledningsgruppen ska formeras. Förvaltningens arbete med att effektivisera hjälpmedelsförskrivningen fortsätter. Bl a så har skuggbudgetar tagits fram för inkontinenshjälpmedlen. Förvaltningen kommer att skicka ut månatligt utfall till samtliga förskrivare efter första kvartalets utfall. Den sammantagna bedömningen är att måluppfyllelsen är god och att resurserna har används effektivt under årets tre första månader. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Nyckeltal Uppfylld andel/antal Antal väntande till besök Besök vid Cosmos (hälsoundersökningar) inom 30 dagar Antal belagda platser NÄVA (närvård) under månaden 86 % Uppg. ej tillg. 937 Tillgänglighet LUL Vårdgaranti Telefontillgänglighet Vårdgaranti Besök inom 7 dagar Primärvård i egen regi 83 % 83 % Primärvård i privat regi 90 % 86 % Samtlig primärvård inom LUL Vårdgarantin är lagstadgat. Telefontillgänglighet innebär att komma i kontakt med vårdgivare per telefon samma dag. Besök innebär att bli erbjuden tid till läkare inom 7 dagar Tillgänglighet primärvård i privat regi Telefontillgänglighet Besökstillgänglighet

15 PERSPEKTIV: PRODUKTION Under perioden januari-mars ligger förvaltningens totala produktionsutfall något lägre än vad som har budgeterats. Utfallet för slutenvård och läkarbesök överstiger periodens budget och kategorin övriga besök understiger budgeten. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser och vidtar övriga åtgärder för att komma upp i planerad produktion. Antal besök Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % 2 (5) Utfall jmf föreg. år, antal Totalt antal % % Slutenvård, antal % % 36 Läkarbesök, antal % % 677 Övriga besök, antal % % Antal vårdtillfällen Slutenvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Mar Maj Jul Sep Nov Antal besök Läkarbesök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal besök Övriga besök: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Slutenvård utfall 2016 Slutenvård utfall 2015 Läkarbesök utfall 2016 Läkarbesök utfall 2015 Övriga besök utfall 2016 Övriga besök utfall 2015 Utfallet för slutenvård ligger över både budget och utfallet i mars föregående år. Det är Närvårdsavdelningen i Uppsala som har ökat beläggningen. Ökningen av antalet läkarbesök förklaras till största delen av att Asyloch integrationshälsan Cosmos har ökat sin produktion. Utfallet för övriga besök ligger något under budget och utfall föregående år. Förvaltningens habiliteringsverksamheter tillsätter vakanser och vidtar övriga åtgärder för att komma upp i planerad produktion. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Samtliga centrum har haft möte och Centrum för äldrevård har konstituerats under perioden. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att ta fram en tydligare struktur för FoU-arbetet. Den kliniknära verksamhetsutvecklingen ansvarar närmaste chef för i nära samverkan med verksamhetschef. Förvaltningen har ett behov av att säkerställa är att det finns en tydlighet i vad förvaltningens FoU-avdelning har för uppdrag och hur avdelningens samarbete ska utformas med de olika verksamhetsområdena i förvaltningen. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Den ökade timlönekostnaden beror till största delen på att förvaltningen fr.o.m. 15 januari 2016 tog över Beredskapsjouren från Primärvården. Det här är en osäker siffra pga. att effekten av övertagandet kommer att påverka timlönekostnaden under året. Antalet årsarbetare har ökat pga. förvaltningens uppdrag att genomföra ett ökat antal hälsoundersökningar samt att andelen vakanta tjänster har minskat (se nedan). Antalet årsarbetare kommer att öka ytterligare. Anledning är att Närvårdsavdelningen kommer att öka antalet vårdplatser samt att förvaltningen kommer att starta en sprutbytesmottagning under året. Inhyrd personal motsvarar ca 3,9 sjuksköterska vid Närvårdsavdelningen och ca 0,6 läkare vid Äldrevårdsenheten.

16 Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år 3 (5) Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 0,9 % 2.1% 2.5 % Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 3,4 % Inhyrd personal, antal årsarbetare ca 4,5 3 Inhyrd personal, mnkr 1,4 Total sjukfrånvaro, % 4,0 % 3,9 4,1 % 3,9 % Årsarbetare, rullande 12 månader Total sjukfrånvaro och > 60 dagar År 2014 Febr-14 - jan-15 Mars-14 - febr-15 Apr-14 - mars-15 Maj-14 - apr-15 Juni-14 - maj-15 Juli-14 - juni-15 Aug-14 - juli-15 Sept-14 - aug-15 Okt-14 - sept-15 Nov-14 - okt-15 Dec-14 - nov-15 År 2015 Febr-15 - jan-16 Mars-15 - febr-16 Apr-15 - mars-16 5% 4% 3% 2% 1% 0% 3,0% 3,5% 4,0% 3,9% Jan Ack Ack febrmars Ack apr Ack maj Ack juni Ack juli Ack aug År 2016 År 2015 Ack Ack sept okt >60dgr 2016 >60dgr 2015 Ack nov Ack dec Ökningen av antalet årsarbetare under första delen av året beror till stor del på de extra medarbetare som rekryterats till Asyl- och integrationshälsan Cosmos för att klara av uppdraget att genomföra ett ökat antal hälsosamtal. Men även att antalet vakanta tjänster minskat i förvaltningen. Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen är något lägre än motsvarande period Så även långtidssjukfrånvaron. Förvaltningens mål för 2016 är att sjukfrånvaron inte överstiger 3,94 som var helårsvärdet för PERSPEKTIV: EKONOMI Förvaltningen gör bedömningen att verksamheten kommer att bedrivas inom budgeterad ram Mnkr Ackumulerat resultat Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Förvaltningens ackumulerade resultat ligger i paritet med periodens budget. Förvaltningens minskade intäkter förklaras av eftersläpningar av bl a ersättning av hälsosamtal på Cosmos från Migrationsverket.

17 4 (5) Mnkr Bruttokostnad 15,0% 10,0% 5,0% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,7% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,4% Nettokostnad ,3% 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år Dec 0,0% Bruttokostnaden har ökat något under mars månad men ligger inom budgetram aktuell period. Nettokostnaden minskar aktuell period. Detta förklaras bl a av eftersläpningar i statsbidrag (hälsosamtal) samt att full bemanning/återbesättning av vakanser ännu ej fullt ut har genomförts. Avvikelsen mot föregående år har sin främsta förklaring i ett större antal vakanser/ej återbesatta tjänster

18 BILAGOR 1. Årsprognos laddas från Excelerator (Avvikelser budget mot prognos på mer än 5 procent alternativt 10 mnkr ska notas. 2. Uppföljning av Produktionsbudget, gäller SHS och VS förvaltningarna. Bifogad excelmall fylls i och läggs in i ekonomichefsdatabasen. 5 (5) Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

19 Månadsrapport mars 2016 Folktandvården SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Folktandvårdens resultat är positivt men avviker mot budget med 0,6 MSEK. Hela avvikelsen kan kopplas till lägre intäkter från styckeprisbetalande vuxna i januari och mars. Det lägre resultatet syns också i produktionsmåttet antal besök som inte når upp till budget, även här är det januari och mars månader som avviker. Köerna inom allmäntandvården är oförändrade medan det för specialisttandvården kan synas en tydlig förbättring. Antalet årsarbetare har ökat vilket är i linje med budget och den förbättring av tillgänglighet som planerats. Från första januari i år har Folktandvården ansvaret för munhälsobedömningar i hela länet. För att klara uppdraget har en mobil klinik skapats, där personal söker upp äldre på boenden och i hemmet. Mobila kliniken ska förutom munhälsobedömningar också bedriva mobil tandvård. Verksamheten är under uppbyggnad och en hel del arbete kvarstår innan den mobila kliniken är en effektiv produktionsenhet. Arbetet med att strukturera om specialistverksamheten har inletts och rekrytering av en gemensam chef för den samlade specialistverksamheten pågår. PERSPEKTIV: MEDBORGARE OCH KUND (KVALITET OCH TILLGÄNGLIGHET) Definitioner: Ackumulerat antal väntande patienter = det antal som väntat > 3 mån på kallelse Förväntad väntetid revisionspatienter samt barn och unga = genomsnittligt antal månader utöver 3 månader Förväntad väntetid specialisttandvård= väntetid utöver tre månader för sista patienten i remisskön Allmäntandvård: Cirka vuxna revisionspatienter har väntat mer än 3 månader på kallelse för undersökning och detta är 1000 färre än föregående månad. Den genomsnittliga förseningen för vuxna är oförändrad sedan februari, 5,8 månader. Variationen mellan klinikerna är 0-24 månader. Totalt har FTV cirka vuxna revisionspatienter. Det finns risk att antalet väntande överskattas på grund av att: 1) patienter tackar nej till vård när de kallas, 2) patienterna har själva valt förlängd väntetid eftersom de vill gå till viss tandläkare, 3) för korta revisionstider i förhållande till patientens riskprofil har valts från början. Av cirka listade barn är det 60 som har en försenad kallelse. Den troliga förklaringen är att vissa barn är svåra att nå då de kallas. Specialisttandvård: tandreglering, specialiserade barntandvård och sjukhustandvård har inga patienter som väntat mer än tre månader. Inom vuxenspecialiteterna är väntetiderna längre. Siffrorna i tabellen anger oprioriterade patienter. Väntetiderna inom protetik och endodonti har varit längre men genomförda rekryteringar och därmed mer behandlartid har kortat väntetiden. Längst är väntetiderna inom bettfysiologi där flera tillfälliga vakanser gör kösituationen svår.

20 2 (6) PERSPEKTIV: PRODUKTION Till och med mars månad har allmäntandvården haft oförändrat antal besök jämfört med förra året medan avvikelse mot budget är -3%. I specialisttandvården ligger antalet besök 10% över resultatet förra året, men 5% under budget. Omfattande rekrytering pågår. Störst personaltillskott förväntas när sju nya behandlingsrum i allmäntandvården kan tas i bruk i juni och november. Rekryteringar pågår även i specialisttandvården. I februari började en ny specialisttandläkare och i mars ytterligare två. Antal besök Allmäntandvård: Utfall 2016, 2015, budget 2016 Antal besök Specialisttandvård: Utfall 2016, 2015, budget Jan FebMarAprMaj Jun Jul AugSep OktNovDec 0 Jan FebMar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Allmäntandvård utfall 2016 Allmäntandvård utfall 2015 Allmäntandvård budget 2016 Antal besök jan-mar ligger 3% under budget och lika med föregående år. Specialisttandvård utfall 2016 Specialisttandvård utfall 2015 Specialisttandvård budget 2016 Antal besök jan-mar ligger 5% under budget och 10% över föregående år. PERSPEKTIV: FÖRNYELSE Förnyelse utifrån mål och aktiviteter i styrkortet: En mobil tandvårdsklinik startade januari 2016 för uppsökande verksamhet och mobil tandvård för äldre. En strukturerad journalgranskning för att identifiera vårdrelaterade infektioner har genomförts och analysarbete pågår. Inom äldretandvården genomförs fyra forsknings-/utvecklingsprojekt. Slutrapporter håller på att tas fram. Arbetet med att ta fram en strategisk utvecklingsplan för FTV har påbörjats. En arbetsgrupp som utvärderar teknik och arbetssätt inom endodonti har tillsatts. PERSPEKTIV: MEDARBETARE Den största utmaningen för Folktandvården under 2016 är att säkra kompetensförsörjningen. Mars visar en ökning av antalet årsarbetare med 4,1%, en glädjande utveckling. Vid årsskiftet startade ett introduktionsprogram för tandsköterskor för att underlätta inträdet i arbetslivet efter avslutade studier samt ge möjlighet till nätverkande. Lönebilden inom Folktandvården har setts över och ett långsiktigt arbete med att höja lönerna inom vissa svårrekryterade yrkesgrupper kommer att vidtas. Under våren skapas fokusgrupper för att inhämta kunskap om vad som gör eller kommer att göra Folktandvården till en attraktiv arbetsplats.

21 3 (6) Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 2,1% 2,7%* 2,7%* Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 4,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare Inhyrd personal, mnkr Total sjukfrånvaro, % 5,3% 4,4% 5,4% 4,4% *Inom ramen för ökning av timlönekostnaden har vi tagit höjd för såväl lönerevision som kostnader för ökat antal årsarbetare. Total sjukfrånvaro och > 60 dagar 8% 6% 4% 2% 0% 5,3%5,3% 5,4% 3,0% År 2016 År 2015 >60dgr 2016 >60dgr 2015 Ökningen av antalet årsarbetare är en effekt av ökad rekrytering, en medveten strategi för att öka tillgängligheten. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med motsvarande period föregående år. Även den långa sjukfrånvaron har minskat, om än marginellt. PERSPEKTIV: EKONOMI Folktandvårdens resultat når inte budgeterad nivå ackumulerat mars. Orsaken till det lägre resultatet beror på att intäkterna både i januari och mars är lägre än budget på sammantaget 4,5 MSEK. Personalkostnaderna är 2,2 MSEK lägre än budget, en direkt effekt av att planerade rekryteringar ännu inte fått genomslag i utfallet. Lokal- och fastighetskostnaderna ligger under budgeterad nivå beroende på det nya städavtalet samt kommande klinikflyttar och nyetablering där hyresnivån är högre än i befintliga lokaler. Med lägre intäkter följer en underförbrukning av vårdrelaterade inköp. I periodens resultat ingår kostnader för asyltandvård som inte täcks via sedvanlig åtgärdsdebitering. Redovisning av kostnader för detta görs i samband med tertialrapport 1. Folktandvården förväntas nå budgeterat resultat och någon prognosförändring är inte aktuell.

22 Ackumulerat resultat Jan FebMarAprMaj Jun Jul AugSep OktNovDec Ack utfall 2016 Budget 2016 Ack utfall 2015 Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter Personalkostnader inkl inhyrd Övriga kostnader Resultat Det lägre ackumulerade utfallet för 2016 beror främst på låga intäkter under januari månad. Planerade rekryteringar har ännu inte fått genomslag i utfallet Bruttokostnad 10,0% 5,0% Mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. utfall Förändring i % Verksamhetens intäkter ,6% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,7% Nettokostnad ,5% 0 Jan FebMarAprMajJun Jul AugSepOktNovDec 0,0% Bruttokostnad Utall 2016 Bruttokostnad Budget Bruttokostnad %- förändring ack jmf fg år Kostnadsökningen beror till stor del på ett större antal årsarbetare De låga intäkterna under januari månad ger en hög nettokostnadsökning för perioden. BILAGOR 1. Resultatrapport 2. Produktionstabell

23 5 (6) Bilaga 1 Resultatrapport Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2015 Årsbudget 2016 Årsprog 2016 Budgetavvikelse årsprog Not Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar

24 Bilaga 2 Produktionstabell 6 (6)

25 Bilaga VS Dnr LS Landstingsstyrelsen Landstingsdirektörens rapport april 2016 Nationella psykiatrisatsningen Landstinget får 2016 ca 16,2 milj kr från staten genom den nationella psykiatrisatsningen PRIO. Vi är fria att använda dessa medel till målgruppen utifrån länets behov. En större del av medlen kommer användas till tjänster som under många år fått finansiering via statliga satsningar t.ex. vårdgaranti för barn. En del av medlen satsas på unga och missbruk för att t.ex. lägga om arbetssätt på BUP kring missbruk och förberedelser för att anordna nationell konferens om ungas missbruk. Vi fortsätter även att stödja primärvårdens deltagande i samordnad individuell plan (SIP) genom att ge dom extra ersättning för genomförda SIPmöten. Årets krav i PRIO är betydligt lägre än tidigare men satsningen är bredare och benämns nu psykisk hälsa (istället för psykisk ohälsa). Landstinget och kommunerna får tillsammans ytterligare ca 4,7 milj kr från PRIO riktade till ungdomsmottagningar. Fördelningen av dessa medel ska göras i samverkan. Landstinget har därför kallat till möte den 6 april för att diskutera hur medlen bäst kan komma till användning. Berörda verksamhetschefer, hälsa och habilitering, psykiatrin och länets kommuner är inbjudna. Medel som inte används till ungdomsmottagningar 2016 ska återbetalas. Psykisk hälsa hos barn och unga Handlingsplan avseende psykisk ohälsa beslutades av hälso-och sjukvårdsstyrelsen i december I handlingsplanen framgår att en vidare utredning av perspektivet barn och unga ska genomföras, med fokus på landstingets mottagande på en första linjenivå för barn och ungas psykiska hälsa. En kartläggning av landstingets insatser och samtal med berörda verksamhetsansvariga har påbörjats. Inom utredningen kommer även en översyn göras med syfte att säkerställa att inga barn och unga faller mellan stolarna och att den information och guidning som finns om landstingets insatser inom området är ändamålsenliga. DocPlus Pilotarbete har inletts med att föra över vårdens landstingsövergripande styrande dokument från den nuvarande kvalitetshandboken till DocPlus. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

26 2 (9) Arbetsförmåga hos nyanlända Inom ramen för Forum för inkluderande arbetsmarknad har landstinget lagt förslag som resulterat i att medel beviljats av Europeiska socialfonden. Landstinget kommer tack vare detta delta i ett 3-årigt ESF-projekt för kortare integration och snabbare arbete (KISA) som sker i samarbete med Arbetsförmedlingen, länets kommuner och Folkuniversitetet. Fokus är på tre områden: strukturell samverkan för nyanlända kvinnor och män under etableringsuppdraget, hälso- och sjukvårdsfrågor för nyanlända och arbetspraktik med språkinlärning för vårdutbildade. Ny enhetlig modell för samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering Landstinget har aktivt bidragit till att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och länets kommuner, med finansiering av Samordningsförbundet, har antagit en ny enhetlig modell för länet för långsiktig samverkan där män och kvinnor som behöver samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering ska undvika att hamna ansvarsmässigt mellan organisationerna. Programrådsarbete stroke inlett Ett programråd angående stroke har inlett sin verksamhet. I programrådet ingår expertis från sjukhusen, primärvården, länets kommuner, patientorganisation samt enheten för kunskapsstöd vid landstingets ledningskontor. Uppdraget för programrådet är att implementera nationella riktlinjer angående stroke, fastställa ansvarsområden/gränssnitt inom landstinget och gentemot kommuner samt fastställa och följa upp indikatorer inom strokevården. Läkemedelskostnader januari februari 2016 Landstingets kostnad för läkemedel och hjälpmedel förskrivna via recept under perioden är 133 miljoner kronor. Det är en ökning med 16 miljoner kronor (14 %) jämfört med samma period Förklaringen till detta är främst en ökad förskrivning av relativt nya, sjukhusförskrivna läkemedel med höga kostnader, men även på grund av att läkemedel till barn (yngre än 18 år) sedan 1 januari 2016 ingår i landstingskostnaden, samt att vissa läkemedel som tidigare hanterades via rekvisition nu förskrivs på recept. Landstingets kostnad för läkemedel via rekvisition under perioden är 53 miljoner kronor, vilket är en minskning med 6 miljoner (10 %) jämfört med samma period En av förklaringarna är att flera läkemedel nu hanteras via receptförskrivning istället. Ny avdelning avlastar akuten Den 29 februari öppnade en ny avdelning med tio vårdplatser på Akademiska sjukhuset för att avlasta akuten. Målgruppen är patienter i behov av utredning och akutvård med en beräknad vårdtid under tre dygn. Förhoppningen är att den nya avdelningen ska bidra till ett förbättrat patientflöde från akuten till vårdavdelningarna, och att långa väntetider på akutmottagningen ska kunna förhindras. Till en början prioriteras patienter med akuta medicinska sjukdomar. På sikt kommer även patienter i behov av annan vård att kunna vårdas på avdelningen.

27 3 (9) Akademiska öppnar mottagning för krigsveteraner Akademiska har startat en veteranmottagning för soldater med krigstrauman. Soldater som deltagit i konflikter och krig kan drabbas av posttraumatisk stress och depression. I takt med Sveriges ökade engagemang i krigsområden har alltfler personer behov av vård och stöd för sina trauman. Den 15 januari öppnade Akademiska sjukhuset en veteranmottagning, som är den första i sitt slag i Sverige. Trailer ersätter Blodbussen 40 procent av blodgivningen vid Akademiska sjukhuset sker mobilt via Blodbussen. Med start i februari har bussen ersatts med en trailer på större tappningsställen i Uppland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland. Förutom att trailern kan placeras på fler platser får blodgivare och personal en trevligare miljö. Rapporten Återinskrivningar inom 30 dagar Den 28 mars presenterar Hälsa och habilitering rapporten Återinskrivningar inom 30 dagar. En studie som gjorts på patienter över 65 år som återinskrevs inom 30 dagar efter utskrivningstillfället. Målet med rapporten är att den ska utgöra ett underlag för framtida analysmodell i ordinarie verksamhet. Slutenvårdskliniker och vårdcentraler har gjort egenanalyser, och förslag på fortsatt arbete har kommit från såväl verksamheterna som projektgruppen.en fördjupning med analys av hjärtsviktspatienter pågår redan, då denna grupp har relativt stor risk för att återinskrivas oplanerat. Löneöversyn 2016 Samtliga överläggningar med de fackliga förbunden, förutom med Kommunal, inför löneöversynen 2016 är nu genomförda. Vad gäller Kommunal så finns ännu inget centralt löneavtal på plats och detta beräknas vara klart tidigast den 30 april Merparten av medarbetarnas löneöversyn hanteras genom dialogmodellen vilket innebär att lön sätts av chef i dialog med medarbetaren. Endast UAL (läkarna), UTTF (tandläkarna) och SFHL (folkhögskolelärarna) har begärt att löneöversynen ska hanteras genom traditionell förhandling. Nästa steg i löneöversynsprocessen är att respektive förvaltning tar beslut om hur de ska fördela det ekonomiska utrymmet inom förvaltningen och att chefer genomför lönesamtal med medarbetarna i enlighet med dialogmodellen samt förhandlingar där traditionell förhandling är löneöversynsmodell. Landstingsövergripande information om processen och grundläggande förutsättningar för löneöversynen kommuniceras via intranätet samt kompletteras med information på respektive förvaltnings sidor. Driften av patienthotellet von Kraemer Den 21 december 2015 tog Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling (Skandionkliniken) med Landstinget i Uppsala län som delägare, över driften av patienthotellet Hotel von Kraemer sedan det företag som tidigare drev verksamheten ansökt sig självt i konkurs. Övertagandet i egen regi genomfördes för att trygga patientsäkerhet och