Håkan Hydén. Rättssociologi. som rättsvetenskap. <& Studentlitteratur

Transkript

1 Håkan Hydén Rättssociologi som rättsvetenskap <& Studentlitteratur

2 Innehåll 1 Om rättssociologins kunskapsfält 7 Rättssociologi och samhällsutveckling 7 Rättssociologi som rättsvetenskap - olika perspektiv på rätten 15 Rättssociologi som emancipatorisk vetenskap - spänningsförhållandet mellan rätt och samhälle 24 Rättssociologi som normvetenskap 30 Rättssociologi som moralvetenskap 36 Rättssociologi som tvärvetenskap - i rättens fotspår 40 Teori, metod, empiri - var ska man börja? 42 Vad är då rättssociologi? 46 2 Vad innebär det att undervisningen skall vila på vetenskaplig grund? 47 Allmänt om juridiken som vetenskap 47 Förhållandet mellan teori och praktik 50 Vetenskaplig grund - tre rättsvetenskapliga paradigm 54 Det rättsdogmatiska paradigmet 57 Det rättsrealistiska paradigmet 58 Det rättssociologiska paradigmet 60 Avslutning 61 3 Faktorer av betydelse för val av metod 67 Inledning 67 Metod är beroende av perspektiv på rätten 68 Rättens normativa dimension 68 Rättens kausala relationer 70 Rättens innehåll påverkar val av metod 72 Rätten saknar normativt innehåll 72 Rätten saknar faktiskt innehåll 75 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. C Studentlitteratur

3 Synen på rätten avgör metod 77 Metodval bestäms av vilken juridisk praktik som studeras 80 4 Förmögenhetsrätten ur ett rättssociologiskt perspektiv 85 Förmögenhetsrätten som en del i ett självreglerande system 85 Statlig intervention i förmögenhetsrättens privata domäner 90 Planerade system som komplement till förmögenhetsrätten 94 Rättssociologins relevans för förmögenhetsrättsliga frågeställningar 97 Rättens förhållande till det självreglerande systemet. 97 Användarperspektiv på rätten 98 Rättsdogmatiska tillkortakommanden i intervenerande och planerande system 101 Rättssociologiska forskningsuppgifter inom förmögenhetsrättens område Rätten som förmedlare av goda värden 109 Inledning 109 Rätten i rättsstaten 111 För-och nackdelar 114 Välfärdsstatens rättsliga lösningar 116 Responsiv rätt 116 För- och nackdelar 121 Den rättsstatliga välfärdsmodellen 124 För- och nackdelar 128 Reflexiv rätt - styrning eller anpassning? 131 För- och nackdelar Ramlagars rättsliga kännetecken 141 Rättens interna strukturer - en språkbruksbeskrivning 141 Rättsreglernas karaktär 141 Rättsliga argumentationsmodeller 146 Beslutsorgan 147 Den vetenskapliga diskursen 149 Habermas 149 Luhmann 151 Nonet-Selznick 152 Dalberg-Larsen 153 Teubner Kopiering av kurslitteratur förbjuden. Studentlitteratur

4 Motivationssystem och rättens externa funktioner 163 Självreglerande system 166 Intervention 170 Planering 174 Ramlagstiftning och samhällsstyrning 179 Analysschema 179 Konstituerande ramlagar 180 Ramlag och handläggningsregler 187 Handlingsregler som ramlagar Reflexiv rätt och reglering 191 Inledning 191 Olika aspekter på den reflexiva rätten 194 Den formella dimensionen av rätten 194 Den materiella dimensionen 195 Den politiska dimensionen 197 Den moraliska dimensionen 198 Den sociologiska dimensionen 199 Reflexiv rätt - en ny rättstyp eller basen för en gammal? Rätten som standardiserad politik - från "frusen" politik till upptinade relationer 209 Standardisering och rättslig reglering 209 Standardiseraren - vem? 211 Staten och det politiska systemet 211 Kommunerna 213 Organisationer och enskilda 213 Överstatliga organ 213 Drivkrafter 214 Auktorisering - hur? 215 Den politiska processen 215 Spelregler 216 Instrument för samhandling 217 I vems intresse sker standardiseringen? 218 Egenskaper hos själva standarden - vad? 221 Reservstandarder 221 Äkta standarder 222 Juridiska standarder 224 Påtvingande standarder 225 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. Studentlitteratur 5

5 Eftersträvade standarder 227 Standard som arena för dialog 229 Standarder som substitut för rättsregler 231 Standardiserade slutsatser Legalstrategins rättsliga möjligheter - en inventering och diskussion 235 Den alternativa jurisprudensens omöjliga uppgift 235 Behovsrationalitetens rättsliga förutsättningar 237 Implikationer för legalstrategins möjligheter 240 Rättsdogmatik som rekonstruktion av den icke-rättsliga normeringen 247 Sammanfattning och avslutning Demokrati och rätt 257 Inledning 257 Marknadsreglering och demokrati 258 Kompenserande lagstiftning 259 Folkviljans beroende av pengar 259 Folkviljan i produktionen 261 Demos och externa effekter 266 Slutsatser 268 Marknaden som premissleverantör 269 Demokrati och statsmakt 271 Det sociala livets mikromakt 273 Reflexiv rätt och direkt demokrati 274 Referenser 283 Person- och sakregister 291 Kopiering av kurslitteratur förbjuden. Studentlitteratur