Tre år med LOV. Stefan Persson Februari 2012

Transkript

1 Tre år med LOV Stefan Persson Februari 2012

2 2 Rapporten är framtagen av Rhetikfabriken AB i Malmö.

3 3 Förord Fler och fler kommuner runtom i Sverige väljer att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) och de positiva effekterna blir mer och mer tydliga. Områden där valfriheten utvecklats allra mest är service- och omsorgstjänster inom äldreomsorgen. En tidigare sluten sektor som inte förknippades med varken valfrihet, konkurrens eller företagande. Situationen är idag på många håll annorlunda. Ett införande av LOV flyttar beslutsmakt från kommunala tjänstemän till kommuninvånare och skapar positiva effekter för det lokala näringslivet. Innovationskraften i företagandet gynnar kvalitén i verksamheterna och driver utvecklingen framåt. För att LOV i förlängningen skall kunna fortsätta utvecklas, främja företagsamhet och förbättra kvalitén krävs förbättringar inom ett antal områden. För två år sedan undersökte vi hur LOV utvecklats ett år efter att lagen tillkom Det fanns då en hel del som kunde förbättras i tillämpningen ute i kommunerna. Denna uppföljande granskning visar på vissa framsteg, men en del arbete kvarstår. Det finns fortfarande brister i ersättningsystemen, konkurrensneutraliteten och informationsarbetet som kan och bör åtgärdas. Förhoppningsvis medverkar denna rapport till att belysa behovet av förbättring inom dessa områden och att valfrihetssystemen utvecklas till sin fulla potential. Det finns också kommuner i Skåne och Blekinge som avfärdat ett införande av valfrihet. Därigenom riskerar dessa att gå miste om de positiva effekter som systemet medför. Fler kommuninvånare bör ges rätten att välja och det behövs fler företag som verkar för att skapa en välfärd i världsklass. Det är så ett modernt välfärdssystem kan och bör se ut. Malmö, februari 2012 Rolf Elmér Regionchef Svenskt Näringsliv Skåne Svenskt Näringsliv

4 4 Innehåll 1 Sammanfattning Bakgrund Tre år med LOV Införande nationellt Införande i Skåne och Blekinge Typ av tjänster Förbättringsområden Ersättningssystemen Ickevalsalternativen Information och kommunikation Mångfald av utförare... 14

5 5 1 Sammanfattning Den 1 januari 2012 var det exakt tre år sedan LOV infördes i Sverige. Innan dess var medborgarna hänvisade till kommunens egen regi eller till den entreprenör som kommunen handlat upp enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Med LOV blev det möjligt och enkelt för kommunerna att erbjuda sina invånare fritt val av utförare inom en rad områden. Under dessa tre år har mycket hänt och reformen har påverkat både kommunerna, brukarna och utförarna på många sätt. I Skåne och Blekinge har en stor majoritet av kommunerna, 26 av 38, valt att införa valfrihetssystem. Fem kommuner har beslutat att införa LOV i närtid. Då ett antal kommuner har infört valfrihet på mer än ett område finns idag 33 aktiva valfrihetssystem igång i Skåne och Blekinge. Ett viktigt argument för LOV är att valfrihet ska stimulera ny- och småföretagande. Detta uppfylls på ett bra sätt i Skåne och Blekinge. Drygt hälften av de 72 icke-kommunala utförarna i området har startat år 2008 eller senare. Över hälften av utförarna har färre än 20 anställda. Många av de små- och nystartade företagen ägs och drivs av kvinnor. Flera av dessa har tidigare arbetat i kommunal omsorg, men har nu valt att starta eget istället. Valfrihetsreformen har tydligt stimulerat företagande i allmänhet, och företagande bland kvinnor i synnerhet, i de kommuner som har infört kundval. De allvarligaste hoten mot en fortsatt positiv utveckling av LOV i Skåne och Blekinge är de låga ersättningsnivåerna samt att många kommuner i praktiken behåller sitt utförarmonopol för stora brukargrupper. Om de grundläggande förutsättningarna inte är goda hämmas valfriheten och möjligheterna för nyföretagande och tillväxt. LOV var inte tänkt som ett sätt att spara pengar. Trots det är ersättningen per timme som utförarna får % lägre än kommunernas egna kostnadsberäkningar för att utföra tjänsterna. Valfrihetsreformen riskerar att bli ett besparingsprojekt utan vare sig mångfald av utförare eller valfrihet för individen om inte ersättningarna blir mer rimliga. LOV gör det möjligt för lokala företag att starta och att växa. För att företag inom t.ex. omsorg och service fullt ut ska få växtkraft genom LOV-systemen krävs att basen av potentiella brukare är så stor som möjligt. Därför är det olyckligt, och dessutom i tydlig strid med likabehandlingsprincipen, att många kommuner ännu inte infört en rättvis fördelningsprincip vad gäller de brukare som inte vill eller kan välja. 65 % av kommunerna i Skåne och Blekinge som har inför LOV-system behåller delar av sitt monopol genom att det s.k. ickevalsalternativet endast utgörs av kommunens egen regi. Detta förhållande måste ändras om valfrihetssystemen ska få fullt genomslag vad gäller mångfald, jobbtillväxt och valfrihet för brukarna. För att brukaren ska kunna göra ett upplyst val är det viktigt att informationen kring alternativen är lättillgänglig och neutral. Det är likaså viktigt att de ansvariga för systemen agerar neutralt i förhållande till de olika utförarna. Här finns en hel del kvar att göra i många kommuner. Informationsarbetet kring systemen måste utvecklas betydligt för att förutsättningarna för både brukare och utförare ska bli optimala. Svenskt Näringsliv

6 6 Sammanfattningsvis kan konstateras att valfrihetsreformen LOV har utvecklats starkt under de tre år som den varit i bruk: nya företag har startats kommuninvånarna har fått nya möjligheter att själva bestämma över sin omsorg kommunerna har fått bättre kontroll över sin verksamhet Samtidigt återstår en hel del arbete för att utveckla valfriheten: ersättningarna måste höjas till rimliga nivåer de kommunala monopolen vad gäller ickevalsalternativ måste avvecklas informationen måste bli mer lättillgänglig och neutral

7 7 2 Bakgrund Den förste januari 2009 infördes lagen om valfrihetssystem, allmänt kallad LOV 1. Lagen ger kommuner och landsting verktyg när makt ska flyttas från myndigheter och tjänstemän till medborgare. Utifrån fem grundläggande principer; likabehandling, öppenhet, proportionalitet, ömsesidigt erkännande och icke-diskriminering kan huvudmännen utforma valfrihetssystemen på olika sätt. Processen innebär att huvudmannen upprättar en lista över godkända utförare av en viss tjänst. 2 Den medborgare som fått beslut om t.ex. bistånd inom hemtjänst kan sedan välja vilken utförare som ska tillhandahålla tjänsterna. Skulle medborgaren inte bli nöjd med utföraren äger han/hon rätt att byta. Huvudmannen ska också ange ett s.k. ickevalsalternativ för den person som inte vill eller kan välja. För brukarna ger LOV starkt inflytande över sin situation, gällande av vem och hur de beviljade tjänsterna ska utföras. Tidigare var den enskilde helt utlämnad till kommunens egen regi eller den entreprenör som kommunen handlat upp enligt LOU. Valfriheten stärker den enskildes inflytande och den sätter fokus på kvalitet och service, vilket skiljer sig mot den priskonkurrens som ofta är den viktigaste grunden i upphandlingar enligt LOU. Redan före införandet av LOV fanns olika valfrihetssystem i ett antal kommuner. Dessa system vilade på en osäker juridisk grund och de bröt sannolikt emot LOU. Med införandet av LOV gavs ett lagligt utrymme för valfrihetssystemen och avgränsningen gentemot upphandlingar enligt LOU förtydligades. Andra väsentliga skäl för att införa LOV var att skapa en ökad mångfald av utförare, att ge medborgarna större inflytande samt att stärka konkurrensen och därigenom höja kvaliteten. I Svenskt Näringslivs rapport "Ett år med LOV" 3 konstaterades att det första året med LOV präglades av en viss försiktighet. Många kommuner valde att ansöka om de pengar som Socialstyrelsen gjort tillgängliga för att förbereda införandet av valfrihetssystem, men förhållandevis få kommuner införde systemen i realiteten. Ett antal problemställningar, bl.a. kring ersättningssystemen, lyftes fram. Flera av dessa frågeställningar är lika aktuella idag som de var då. Denna rapport följer upp ettårsgranskningen. Hur är läget i Skåne och Blekinge idag vad gäller antalet kommuner som infört valfrihetssystem? Vilka tjänster har man valt att konkurrensutsätta? Hur ser utvecklingen ut vad gäller mångfald av utförare? Vilka är de viktigaste problemen att ta tag i för framtiden? 1 Lag(2008:962) om valfrihetssystem 2 För lista över tjänster som omfattas av LOV se: ( ) 3 Januari 2010, se r_med_lov_- _vil_20781a.pdf Svenskt Näringsliv

8 8 3 Tre år med LOV 3.1 Införande nationellt I september 2011 sammanställde Sveriges kommuner och landsting (SKL) utfallet vad gäller införandet av valfrihetssystem i landets 290 kommuner kommuner hade infört LOV för en eller flera tjänster, detta kan jämföras med 37 kommuner efter ett år med LOV. Samtidigt hade 69 kommuner beslutat om att införa LOV, något som sammanlagt innebär att över hälften av landets kommuner har infört, eller är på väg att införa, valfrihetssystem. 29 kommuner hade vid granskningstillfället beslutat att inte införa valfrihetssystem. Geografiskt framträder ett mönster av att de mest negativa kommunerna, dvs de som aktivt beslutat att inte införa LOV-system, ligger i landets norra hälft. Den starkaste koncentrationen av kommuner som redan infört valfrihetssystem ligger i Stockholm/Uppsala-området. 3.2 Införande i Skåne och Blekinge Om det nationella snittet pekar på att varannan kommun har infört eller planerar att införa LOV, avviker Skåne och Blekinge på olika sätt. Både antalet kommuner som väljer att införa valfrihet och takten i införandet av antalet LOV-system (en kommun kan ha flera LOV-system) ökar i Skåne och Blekinge. År 2009 infördes åtta stycken, år 2010 nio stycken och år 2011 infördes 16 stycken Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Q Röd kurva antalet kommuner som infört LOV. Blå kurva antalet LOV-system igång. 4 se _valfrihetssystem_september_2011

9 9 Idag har 25 skånska kommuner av 33 infört minst ett LOV-system och fyra kommuner planerar att göra det. Samma utveckling syns inte i Blekinge. Där är fortfarande Karlskrona den enda kommun som har infört valfrihet inom hemtjänst, men diskussioner förs numera även i två av de övriga kommunerna. De kommuner som inte har infört LOV framhåller olika argument för sina ställningstagande. Det ansvariga kommunalrådet i Malmö, Carina Nilsson (S), sa t.ex. i en intervju i Sveriges Radio den 25 nov 2011: "Jag kan inte se att det är lösningen på hemtjänstens kvalitet och skräckexemplet är väl Stockholm där man har 150 företag att välja emellan, och flera av dem går i konkurs och dyker upp i nya skepnader och de här små mer idéburna de har redan konkurrerats ut för det är inte tillräckligt lönsamt. 5 Dessa argument bygger på en skepsis till att valfrihetssystemen ska främja nyföretagande och/eller småföretagen. Denna skepsis är inte befogad. I Skånes näst största stad, Helsingborg, är 47 % av utförarna småföretag med olika profileringar. Med tanke på den entreprenörsanda och mångfald som finns i Malmö är det mycket troligt att man skulle se en liknande, högst mångfacetterad, utveckling om man öppnat upp för kundval även där. Grönt=infört LOV, gult=planerar införa LOV, rött=ej infört LOV 3.3 Typ av tjänster Det överlägset vanligaste tjänsteområdet som kommunerna väljer att införa kundval inom, liksom det var efter ett år med LOV, är servicetjänster såsom städning inom ramen för hemtjänsten. Alla kommuner som infört LOV har öppnat för kundval på det området. Omvårdnad inom hemtjänsten, vilket innebär krav på vårdkompetens och varierande grad av medicinskt ansvar, har blivit vanligare. Av de 26 kommunerna i Skåne och Blekinge som har infört LOV-system har 17 infört det på omvårdnadsområdet. Utöver det finns ett fåtal LOV- 5 Kommuner vägrar konkurrensutsätta vården, Sveriges Radio 25 nov 2011 ( Svenskt Näringsliv

10 10 system på LSS-området. Det finns idag ingen kommun i Skåne och Blekinge som arbetar med kundval på andra områden än vård och omsorg. Även på den nationella nivån ser man att service och omvårdnad inom hemtjänsten dominerar. Det förstnämnda tjänsteområdet har alla kommuner som infört LOV valt att lägga ut. Runt 75 % av kommunerna har dessutom valt att lägga ut omvårdnad inom hemtjänsten. Utöver hemtjänsten är antalet införda valfrihetssystem få. Inom de LSS-relaterade tjänsterna inför nu fler kommuner valfrihet, men utvecklingen går långsamt. Valfrihetssystem som inte ligger inom vård och omsorg är ovanliga. Två kommuner i Sverige arbetar med arbetsmarknadsinsatser, men det är de enda icke-vård och omsorgsrelaterade systemen. Det bör finnas utrymme för kommuner att införa valfrihetssystem på fler områden. Inom ramen för omsorg finns exempel på LOV-system under införande vad gäller daglig verksamhet för personer med demens (Vellinge) samt val av särskilt boende (Höör). Det finns ett antal andra områden som enligt gällande regelverk är tänkbara för införande av LOV-system i kommunerna, t.ex: Fritid Kultur Arbetsmarknadsinsatser Utbildningsinsatser inom t.ex. vuxenutbildning Utöver dessa områden finns även andra sektorer i kommunernas ansvarsområde där valfrihetssystem skulle kunna prövas.

11 11 4 Förbättringsområden Efter tre års erfarenheter av LOV kan man konstatera att det återstår en hel del arbete för att utveckla och förfina systemen. För de icke-kommunala utförarna är det avgörande att LOV:s grundläggande principer följs samt att de verksamhets- och affärsmässiga förutsättningarna är rimliga. Det finns ett antal områden som behöver utvecklas vidare, men två avgörande frågor återkommer i de allra flesta kommuner. Det handlar om ersättningssystemens utformning och hanteringen av de brukare som inte kan eller vill välja. 4.1 Ersättningssystemen Ett år efter införandet av LOV upplevde många svårigheter med att skapa fungerande ersättningssystem. Dessa problem gäller även efter tre år med LOV. Ersättningarna som kopplas till valfrihetssystemen motsvarar inte de kostnadsnivåer som kommunerna själva anger för tjänsterna, t.ex. hemtjänst. Trots att i stort sett alla uttalar att kundvalen inte införs i besparingssyfte är det få kommuner som erbjuder en ersättning som motsvarar den verkliga kostnaden för den egna regin. Bilden bekräftas också av utförare som har lång erfarenhet av kommunala uppdrag: Med LOV har det blivit betydligt lägre ersättningar, i en kommun sjönk ersättningen i ett slag med 100 kr i timmen. 6 Den beräknade kostnaden per beviljad hemtjänsttimme, dvs uppskattningen av den verkliga kostnaden för den egna regin, ligger enligt SKL i spannet mellan 297 och 564 kr per timme med en median på 455 kr. 7 I granskningen av LOV-systemen i Skåne och Blekinge hösten 2011 kan man konstatera att medeltalet för ersättningarna per timme ligger på 280 kr för hemtjänst/service och 350 kr när det gäller hemtjänst/omvårdnad. Mediankostnad för egen regi kontra medelersättning i LOV-systemen i Skåne-Blekinge (kr) Beräknad kostnad per timme Snittersättning per timme hemtjänst-service Snittersättning per timme hemtjänstomvårdnad Anna Wennerholm, bitr. regionchef Attendo Care, telefonintervju 13 dec Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010, SKL 2011 ( Svenskt Näringsliv

12 12 Ett exempel på denna skillnad är Skurups kommun. År 2010 var kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme 498 kr. 8 Den ersättning som erbjuds inom ramen för valfrihetssystemet inom området hemtjänst/service är 270 kr år Utifrån ovanstående siffror kan man konstatera att gapet mellan beräknad verklig kostnad och den faktiska ersättningen i Skåne-Blekinge sammantaget uppgår till hundratals kronor per timme. Då en del kommuner även lägger in passusar om att ersättningen endast gäller den tid som utföraren är hos brukaren, dvs man får ingen ersättning för t.ex. resa, är förutsättningarna för att få ekonomi i verksamheten inte goda. Detta drabbar alla utförare, inklusive kommunens egen regi som ofta går med underskott. 10 De som drabbas hårdast är dock de små utförarna som inte har samma samordningsmöjligheter som de stora. Det är tydligt att kommunerna, medvetet eller omedvetet, ersätter utförarna med lägre resurser än vad de själva beräknar att det kostar att utföra tjänsten. Denna bild går, som Vårdföretagarna visade i oktober 2011, igen i de flesta kommuner: "Resultatet blir prispress och begränsade möjligheter att utveckla innehållet i verksamheten och konkurrera genom kvalitet, vilket direkt motverkar syftet med LOV." 11 I arbetet med att vidareutveckla LOV-systemen måste det vara prioriterat att minska gapet mellan tjänsternas beräknade verkliga kostnad och den ersättning som utförarna erbjuds. Om inte förutsättningarna för utförarna är rimliga blir valfriheten och kvaliteten lidande. 4.2 Ickevalsalternativen För den brukare som inte vill eller kan välja utförare ska huvudmannen erbjuda ett ickevalsalternativ. Det är fortfarande, som det var för två år sedan, en stor majoritet av kommunerna som erbjuder den egna regin som enda alternativ för den som inte utnyttjar sin rätt att välja. Om ickevalsalternativet endast utgörs av kommunens egen regi betyder det att möjligheterna för övriga utförare att växa begränsas kraftigt. Detta slår hårt mot de mindre utförarna och det bryter mot den grundläggande principen om likabehandling. Antalet utförare totalt sett påverkas också negativt. Utförare som står i valet mellan att etablera sig eller inte måste givetvis väga in om man har möjlighet att erbjuda även icke-väljarna sina tjänster. I 65 % av de LOV-system som idag finns i Skåne och Blekinge hänvisas de personer som inte vill eller kan välja till kommunens egen regi. Några kommuner, t.ex. Svalöv och Örkelljunga, anger tydliga ambitioner att gå ifrån egen regi-monopolet. 12 Detta till trots utgör benägenheten att använda den egna regin som ensamt ickevalsalternativ, tillsammans med de låga nivåerna i 8 Se fotnot Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen, Vårdföretagarna/Almega Se fotnot se ag pdf respektive

13 13 ersättningssystemen, de enskilt största hindren för nya företag att starta och för de befintliga att växa. Bland de kommuner som har en fördelning av ickevalsbrukarna finns olika principer för turordningen. Många har en turordningslista på vilken alla godkända utförare sätts upp, andra arbetar med årliga kundnöjdhetsutvärderingar 13 som bas för fördelningen. Oavsett hur man löser turordningen är det viktigt att likabehandlingsprincipen uppfylls fullt ut. Alla utförare i systemet måste ges samma förutsättningar, detta gäller inte minst mindre- och nystartade utförare som vill etablera sig. 4.3 Information och kommunikation För att brukarna ska kunna göra ett aktivt val är det viktigt att det finns relevant information om de olika alternativen. Alla utförare måste presenteras på ett informativt sätt och de måste ges samma möjligheter att kommunicera med brukarna. Dessa grundläggande likabehandlingskrav följs olika väl i kommunerna. På vissa håll vittnar utförare om att kommunens egen regi ges stora informations- och kommunikationsfördelar. Det kan t.ex. handla om vilka brukare som fått beviljat bistånd eller att biståndshandläggare underlåter att informera om andra alternativ än kommunens egen regi. Det kan också handla om informationsbrist kring förändringar i systemet eller begränsningar av marknadsföringsmöjligheterna för andra utförare än den kommunala. I Skåne och Blekinge är det vanligaste att man som brukare kan se utförarnas egna presentationer på kommunens hemsida. Det är oftast ganska omständligt och informationsinnehållet i infobladen kan vara väldigt varierande. Några få kommuner sammanställer utförarna i en lista, men informationen är knapphändig. En förebild på detta område är Stockholms stad. 14 Som brukare kan man där välja att sortera utförarna utifrån brukarnas upplevda nöjdhet, personalens bemötande, om brukarna känner sig trygga med personalen, om personalen passar tiderna etc. Fokus på kvalitet utifrån ett brukarperspektiv är tydligt och utförarna behandlas helt likvärdigt. När det gäller information och kommunikation finns mycket arbete kvar att göra i Skåne och Blekinge. Dels för att göra det lättare för brukarna att hitta informationen, dels för att säkerställa att likabehandlingsprincipen uppfylls. Valfrihetssystemet innebär ovillkorligen att alla utförare ska behandlas på samma sätt och information är en viktig faktor för att systemet ska fungera. 13 Bl.a. i Staffanstorps kommun 14 Svenskt Näringsliv

14 14 5 Mångfald av utförare I Skåne och Blekinge finns idag, utöver kommunernas egna verksamheter, 72 godkända utförare. Mångfalden bland dessa är stor, alltifrån traditionellt stora företag på området till små nystartade enskilda firmor. Det finns ideella ekonomiska föreningar samt exempel på utförare som man kanske inte förväntar sig ska erbjuda tjänster på detta område. I debatten kring valfrihetssystemen lyfts ofta mångfalden bland utförarna fram som positiv för tillväxt, för ökad kvalitet genom konkurrens och för den enskilde som får fler alternativ att välja mellan. Även bland LOV:s kritiker välkomnar man fler utförare, även om man ofta hävdar att konkurrensutsättning inte bidrar till en sådan utveckling. De 72 utförarna i Skåne och Blekinge fördelas enligt nedan vad gäller organisationsform: Fördelning bolagsform utförare Skåne aktiebolag enskild firma ekonomisk förening handelsbolag Bland de 52 aktiebolagen återfinner vi de stora aktörerna, men även en uppsjö av mindre och unga företag som startat år 2008 eller senare: 15 Startat 2008 eller senare 42 % Omsättning 0 15 mkr/år 54 % < 20 anställda 50 % Ett exempel på detta är Gertrud Care i Karlskrona. Företaget startade 2010 för att arbeta inom det kundvalssystem för hemtjänst som kommunen inrättade under Grundaren Gertrud Wiesenblad beskriver företagets första år som: Hela 2010 var en enda uppförsbacke, men efter årsskiftet såg vi en strid ström av människor som valde oss som alternativ. Det går hela tiden framåt, och en del tar längre tid på sig att vänja sig vid tanken på att välja Källa:

15 15 God erfarenhet av arbete i kommunen och en stark lokal förankring gör att företag som Gertrud Care startar och växer i många kommuner i Skåne och Blekinge, mycket tack vare införandet av valfrihet för brukarna. De enskilda firmorna är vanligtvis startade under åren och många drivs av kvinnor, något som visas av företagsnamn som t.ex. Eva hemservice, Maddes hemfix, och Pernillas städservice. Flera av utförarna beskriver att de har mångårig erfarenhet av att arbeta inom den kommunala verksamheten, men att man nu erbjuder sina tjänster inom ramen för valfrihetssystemet istället. I utbudet av utförare finns också en ekonomisk förening som skänker delar av överskottet till välgörenhet, ett socialt företag som vill främja långtidsarbetslösa, en förening med den aktuella kommunen (Staffanstorp) och HSB som enda medlemmar samt ett stort dagligvaruhus, Ica Maxi Stormarknad i Trelleborg. Spridningen av utförare är stor. Det är endast 11 av de 72 utförarna som deltar i mer än ett LOV-system, den utförare som är med i flest system erbjuder sina tjänster i elva kundval. Några av de mindre och yngre företagen som beskrevs tidigare finns med i mer än en kommun. I de 33 införda LOV-systemen finns följande antal utförare förutom kommunens egen regi (fyra LOV-system är i upphandlingsfas och räknas därför bort). Antal utförare Antal LOV-system > 5 6 Genomsnitt: 4,07 utförare per valfrihetssystem Flest utförare i ett system, 15 stycken, finns det i Helsingborgs kundval för service inom hemtjänst. Kommunen har arbetat med valfrihet under många år, LOV-systemet införde man redan i januari Man arbetar aktivt med frågorna, något som uppenbarligen ger resultat. När kommuner inför LOV-system stimuleras det lokala näringslivet och initiativ tas av flera olika slag. Kommunala medarbetare startar eget, företag nyetablerar sig, ideella initiativ tas och kreativa processer startar. Tre års erfarenheter av LOV i Skåne och Blekinge visar att alla kommuner, stora som små, vinner på att öppna upp för kundval. För att effekten ska bli maximal krävs dock att utförarna ges goda och likvärdiga möjligheter att erbjuda och utföra tjänsterna. Då blir valfriheten en vinst för alla. Svenskt Näringsliv