POSITIVA OPINIONSVINDAR FÖR EU*
|
|
- Britt-Marie Falk
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 POSITIVA OPINIONSVINDAR FÖR EU* Sören Holmberg och Rutger Lindahl Det svenska EU-medlemskapet har hittills inte varit någon opinionsmässig succé. EU-anhängarna vann folkomröstningen men mycket knappt, 52,3 procent för Ja mot 46,8 för Nej och 0,9 procent blankröster. Resultatet ledde inte till att det nya medlemskapet möttes med folklig entusiasm; snarare tvärtom. Opinionsmätningar åren efter EU-inträdet visade oftast på stora övervikter för EU-negativa stämningar. Det var klart fler svenskar som uppgav att de var emot EU-medlemskapet än som sa att de var för. I Eurobarometerns mätningar hamnade Sverige också oftast bland de länder som uppvisade svagast opinionsstöd för Bryssel. EUkritikerna var fler än EU-kramarna. Men tiden och vanan och kanske också erfarenheten har verkat för EU i den svenska opinionen. Kring sekelskiftet började opinionen svänga över svagt i EU-positiv riktning. I SOM-mätningen 2002 kunde vi för första gången sedan folkomröstningen iaktta en opinionsövervikt för EU-anhängarna (för det svenska medlemskapet); en övervikt som sedan dess förstärkts. I den senaste mätningen hösten 2006 var övervikten för EU-anhängarna större än någonsin med 43 procent för medlemskapet mot 31 emot och 26 procent utan åsikt. EU-skeptikernas resultat (31 procent) är det lägsta vi uppmätt i SOM-undersökningarna (se Appendix Figur 1). 1 När vi talar om EU-opinionen och att EU-anhängarna nu har en klar ledning över EU-motståndarna är det viktigt att komma ihåg att vi talar om ett stämningsläge, en attityd om man i huvudsak är för eller emot det svenska medlemskapet. Något skarpt läge är det inte fråga om. Frågan gäller alltså inte om Sverige skall lämna EU eller inte. När vi ställer dylika frågor och det har vi gjort i Valundersökningarna ända sedan 1995 blir stödet för EU väsentligt starkare. Inte i någon enda mätning sedan folkomröstningen 1994 har lämna EU-ståndpunkten varit i majoritet eller ens haft starkare stöd än åsikten att Sverige bör förbli EU-medlem. Den svenska opinionen har alltså varit bland de mest EU-negativa i hela unionen, men det betyder inte att de flesta svenskar också velat gå ut ur EU; så långt har inte folkmajoriteten velat gå. Stämningsläget har varit skeptiskt och kritiskt men inte så negativt att de flesta velat lämna unionen. I SOM-undersökningen 2006 tyckte 27 procent att det var ett bra förslag att Sverige skulle gå ut ur EU medan nästan dubbelt så många (49 procent) tyckte det var ett dåligt förslag. Resterande 24 procent tog inte ställning. Opinionsövervikten för att stanna i EU var alltså hela 22 procentenheter. Motsvarande opinionsövervikt var klart mindre (12 procentenheter) när vi ställde den mjukare attitydfrågan om man i huvudsak var för eller emot Sveriges EU-medlemskap. Dagens svenska EU-opinion kan enkelt sammanfattas i två meningar. Vi har blivit något mer positiva till medlemskapet och andelen svenskar som vill lämna EU är och har alltid varit i minoritet sedan vi blev medlemmar. I de senaste mätningarna har andelen som vill att Sverige * Underlag för seminarium arrangerat av Svenska institutet för europapolitiska studier i samarbete med SOM-institutet, Stockholm den 25 april Se även Bilaga 1 på Sieps hemsida ( där fullständiga data finns tillgängliga. 1
2 går ut ur EU hållit sig kring procent (27 procent i SOM 2006, 28 procent i Valundersökningen 2006 och 28 procent i SVTs Vallokalsundersökning (Valu)). Den positiva EU-vinden syns också i Eurobarometern. I höstmätningen 2006 uppnåddes den hittills högsta siffran när det gäller andelen svenskar som tycker att medlemskapet är en god sak. Resultatet blev 49 procent vilket kan jämföras med 27 procent i mätningen Svenska folket är fortfarande bland de mest EU-kritiska, men inte längre bland de allra mest kritiska. I Eurobarometern hösten 2006 hamnade Sverige på 18:e plats när det gäller opinionsstöd för EU-medlemskapet, högre än länder som Finland, Österrike och Storbritannien. Men klart lägre än Danmark och naturligtvis också klart lägre än 1:an Irland och 2:an Luxemburg. Ytterligare en indikation på att EU-opinionen blivit mer positiv är bedömningarna av hur demokratin fungerar i unionen. I SOM:s mätningar har andelen svenskar som anser att EUdemokratin fungerar mycket eller ganska bra ökat långsamt sedan första mätningen från 25 procent 1998 till 46 procent Fortfarande bedöms dock EU:s demokrati klart mindre positivt än den nationellt svenska. Andelen svarande i SOM 2006 som tyckte att den svenska demokratin fungerar mycket eller ganska bra var hela 78 procent. Än så länge tycker vi alltså att demokratin fungerar bättre i Stockholm än i Bryssel. Det ökade stödet för EU-medlemskapet har dock inte alltid eller inte särskilt påtagligt inneburit att åsiktsskillnaderna mellan olika sociala och politiska grupper minskat i Sverige. Resultaten i Bilaga 1 visar att opinionsförändringarna i de flesta fall har sett liknande ut i olika grupper. Förskjutningarna i EU-positiv riktning har ofta varit parallella. Gamla åsiktsklyftor kvarstår men nu på en något mer EU-positiv nivå. Det betyder att vi fortfarande kan känna igen åsiktsmönstren från folkomröstningen. Följande sociala grupper är idag precis som 1994 mest positiva till EU-medlemskapet; män, medelålders, högutbildade, högre tjänstemän, Saco-medlemmar, invandrare, storstadsbor och sydsvenskar. Politiskt återfinns det starkaste stödet för EU bland anhängare av moderaterna och folkpartiet och bland människor som ideologiskt klassificerar sig själva som stående till höger. EU-motståndet har idag precis som vid folkomröstningen 1994 starkast stöd bland kvinnor, unga, lågutbildade, arbetare, LO-medlemmar, landsbygdsbor och norrlänningar. Ideologiskt är EU-motståndet mest påtagligt mot mitten och till vänster på vänster-högerskalan. Partipolitiskt återfinns flest EU-motståndare bland vänsterpartister och mil-jöpartister, men också bland sverigedemokrater. Dagens sociala och politiska konfliktlinjer i EU-frågan är alltså i huvudsak desamma bland väljarna som de var för år sedan när EU-striden var som hetast. Åsiktsskillnaderna är ibland något nedtonade, men inte mycket. EU-dimensionen är en slumrande vulkan som just nu är vilande eftersom EU-frågorna inte står högt på politikens dagordning. Men snart är det 2009 och val igen till EU-parlamentet och konstitutionsfrågan ruvar ännu olöst. EU-dimensionen går inte att blunda bort ur svensk politik. Den har kommit för att stanna; kanske inte som en kamp mellan ja eller nej till EU-medlemskapet, men som en konflikt om graden av integration och 2
3 överstatlighet inom unionen. Sverige har dessutom snart möjligheten att påverka lite extra. Hösten 2009 har vi hand om ordförandeklubban i EU. Svenska folket bedömer EU-medlemskapets konsekvenser Svenska folket har alltså blivit något mer positivt till EU-medlemskapet. Frågan är vad som ligger bakom. En tänkbar orsak till åsiktsförskjutningen är naturligtvis att människors bedömningar av medlemskapets effekter har förändrats. Tidigare negativa farhågor kan ha kommit på skam liksom gamla positiva förhoppningar kan ha realiserats. I SOM-undersökningarna har vi tillgång till ett material som gör det möjligt att studera frågan. Vi har sedan slutet på 1990-talet frågat våra svarspersoner om Sveriges medlemskap i EU inneburit förbättringar eller försämringar på ett tiotal samhällsområden. Huvudresultaten redovisas i Bilaga 2. 2 Om vi ser på hur bedömningarna utvecklats under de senaste åren sedan 2002 är det tre områden där allt fler uppfattar att effekterna av medlemskapet har inneburit förbättringar. De tre områdena är livsmedelspriserna, ekonomin och miljön. För övriga områden kan endast mindre eller inga förändrade bedömningar noteras. Dessa övriga områden med i huvudsak stabila bedömningar är forskning/utbildning, företagens villkor, brottsbekämpning, sysselsättning, jordbruket och invandring/flyktingar. Det betyder att betyget försämringar inte ökade i nämnvärd grad för något samhällsområde. Alltså, mer positiva förbättringsbedömningar på tre samhällsområden och inget område med mer negativa försämringsbedömningar. Att döma av resultaten kan således mer positiva värderingar av EU:s roll när det främst gäller livsmedelspriser, ekonomin i allmänhet och miljön ha inverkat stärkande på svenska folkets inställning till EU-medlemskapet. En sådan slutsats understryks av förhållandet att bedömningarna av i första hand ekonomiutvecklingen men också av utvecklingen när det gäller livsmedelspriserna och miljön är bland de områden som uppvisar relativt klara åsiktssamband med vilken inställning människor har när det gäller EU-medlemskapet. Korrelationen (r) mellan EU-åsikt och bedömningen av ekonomins utveckling var.57 i SOM-studien Motsvarande sam-band för livsmedelspriserna och miljön var något lägre, men fortfarande förhållandevis höga.38 respektive.36. Människor som upplever att EU-medlemskapet inneburit förbättringar när det gäller främst ekonomin, men också livsmedelspriserna och miljön tenderar att vara (att bli) mer positiva till det svenska medlemskapet. Om vi ser på i vilken utsträckning som förbättrings -bedömningar eller försämrings -bedömningar överväger när svenska folket betygsätter EU-medlemskapets konsekvenser stärks vår slutsats ytterligare, framför allt när det gäller livsmedelsprisernas betydelse. Resultaten för år 2006 (se tabell 2) visar att livsmedelspriserna uppvisar den klaraste övervikten på förbättringssidan 35 procent upplevde en förbättring mot endast 18 procent som uppgav sig se en försämring. Andra områden med en övervägande positiv bedömning 2006 är forskning/utbild- 2 Bilaga 2 finns tillgänglig på Sieps hemsida; 3
4 ning, företagens villkor och miljön. De politikområden där svenska folket till övervägande delen uppfattade att EU-medlemskapet lett till försämringar är jordbruket, alkoholpolitiken och invandring/flyktingar. Ekonomin hade fortfarande 2006 en svagt negativ övervikt i bedömningarna. Något fler svenskar uppfattade försämringar snarare än förbättringar som en följd av EU-medlemskapet (23 procent mot 20). Men den negativa övervikten är klart lägre än tidigare. Slutsatsen av analysen kan formuleras enkelt. Svenska folket har blivit mer positivt till EUmedlemskapet. Bakom ligger till en del mer eller mindre rationella bedömningar när det gäller EU:s effekter inom främst tre politikområden. De områdena är ekonomin, livsmedelspriserna och miljön. Med andra ord, EU-opinionen i Sverige har blivit mer positiv därför att de övernationella miljöfrågorna (klimatfrågan bl a) kommit mer i fokus och EU-medlemskapet får ta en del av äran av att ekonomin går bra och att livsmedelspriserna sjunker. Svenska folkets EUåsikter är inte bara ideologi och gammal vana; förändrade omständigheter och politikutfall har också betydelse. Nej till Turkiet, men ja till mer utrikes- och försvarspolitiskt samarbete EU:s utvidgning och uppträdande som internationell aktör tillhör också de områden där förändrade omständigheter och politikutfall kan förväntas få stor betydelse för opinionsläget. Den fråga inom detta område som under de senaste åren tilldragit sig störst intresse är Turkiets eventuella medlemskap i EU. I Valundersökning 1999 insamlades uppgifter om svenska folkets prioritering av länder för framtida medlemskap i EU. Turkiet hamnar bland de lägst prioriterade staterna, tillsammans med Ryssland, Ukraina och Marocko. Den svenska politiska linjen har tydligt förespråkat att Turkiet, efter att ha uppfyllt villkoren, skall bli EU-medlem. Bland befolkningen tycks dock denna inställning inte vara särskilt väl förankrad. Av SOM-undersökningen hösten 2006 framgår att endast drygt 10 procent anser att det är ett bra förslag att Turkiet skall ges medlemskap i EU, medan nästan hälften av de tillfrågade anser att förslaget är dåligt. Yngre, välutbildade och vänstersympatisörer är mindre negativa än äldre, lågutbildade och högersympatisörer (se Tabell 3). Att formuleringen av påståendet som svarspersonerna skall ta ställning till har betydelse indikeras av resultatet från Eurobarometerns (2006) fråga om man är för eller emot att Turkiet i framtiden är en del i EU. (Observera att frågan inte gäller medlemskap). En sådan fråga ger ett mer positivt svenskt opinionsresultat. Svenskarna är de inom EU som är mest positiva till Turkiet som en del av EU, men opinionsbalansen andel positiva minus andel negativa bedömningar är minsta möjliga (+4). För Danmark och Finland visar resultaten en kraftig negativ opinionsbalans. Starkast negativa reaktioner kommer från österrikarna, där bara 5 procent bland befolkningen är positiva. I de flesta av EU:s medlemsländer, inklusive Sverige, har attityden till EU-medlemskap för Turkiet förändrats i negativ riktning och frågan innehåller betydande politisk sprängkraft i de flesta av de nuvarande medlemsländerna. EU:s ställning som internationell aktör har sällan förorsakat någon mer omfattande eller intensiv debatt i Sverige. Irak-kriget har dock blivit ett ämne som tilldragit sig ett mer allmänt 4
5 intresse och därigenom har EU-staternas problem att hålla en gemensam utrikes- och säkerhetspolitisk linje kommit i dagen. I debatten framförs det bland annat önskemål om att EU skulle utgöra en tydligare motvikt mot USA. I SOM-institutets undersökningar 2003 och 2006 har ingått en fråga hur man ställer sig till förslaget att stärka EU som en motvikt mot USA i världspolitiken. Vid båda tillfällena har resultaten visat på ett betydande stöd för förslaget (se Tabell 4). Närmare hälften bland de tillfrågade ger vid båda tillfällena förslaget sitt stöd, medan drygt 15 procent anser att det är dåligt. Det framträder inte någon tydlig skillnad mellan olika åldersgrupper, men med stigande utbildningsnivå ökat förstärkt stöd för att stärka EU som en motvikt mot USA. Den politiska vänster-högerdimensionen framträder i resultaten, men snarare som en nyansering av stödet till förslaget än som en markering av tydliga åsiktsskillnader. Bland de utrikespolitiskt intresserade är stödet starkt. Vilken effekt på opinionsläget som försöken från tysk och fransk sida att komma on speaking terms med USA och tona ner motsättningarna från 2003 kan få är oklart. Uppenbart är dock att det bland svenskar finns många, över hela det partipolitiska spektrat, som önskar se en tydligare utrikes- och säkerhetspolitisk profil från EU:s sida. Detta bekräftas i Eurobarometerns (nr 66) senaste mätning där 51 procent är för att EU har en gemensam utrikespolitik gentemot länder utanför EU. I både Finland och Danmark är stödet dock 10 procentandelar högre. I samma Eurobarometer efterfrågas också attityden till att EU utvecklar en gemensam försvarsoch säkerhetspolitik. Här rör vi vid en av de mer känsliga frågorna under efterkrigstiden, det vill säga den svenska militära alliansfriheten och frågan om EU skall utvecklas till en militärmakt. Flera opinionsundersökningar visar att medlemskap i NATO inte har stöd av mer än drygt 20 procent bland svenska folket. Samtidigt noteras i Eurobarometerns undersökning att 54 procent är positiva till en gemensam försvars- och säkerhetspolitik för EU:s medlemsländer. I SOM institutets undersökningar har frågor rörande inställningen till försvarssamarbete inom EU ställts vid flera tillfällen. Från ett klart negativt opinionsläge vid EU-inträdet 1995 har synen på försvarssamarbete inom EU successivt givits en alltmer positiv bedömning. De två senaste undersökningarna (2005 och 2006) visar på ett förhållandevis starkt opinionsstöd för att Sverige deltar i för-svarssamarbete inom EU. Ett sådant försvarssamarbete anses vara bra av 40 procent i SOM 2006, medan 24 procent anser att det är dåligt (se Tabell 5). Opinionen i denna fråga visar upp ett tydligt vänster-högermönster. Stödet är klart starkast bland dem som uppger sig ha högersympatier. Bland vänstersympatisörer får förslaget att Sverige bör delta i försvarssamarbetet inom EU, kanske något överraskande, stöd även av vissa sympatisörer med vänsterpartiet (16 procent). Även hos var fjärde sympatisör med det EU-kritiska miljöpartiet visar det sig finnas stöd för svenskt deltagande i EU:s försvarssamarbete. Stödet för samarbete inom EU på försvarsområdet är inte någon effekt av minskat förtroende på hemmaplan. Det starkaste stödet för EU-samarbete kommer från dem som uttalar störst förtroende för det svenska försvaret. Sammanfattningsvis har alltså den svenska opinionen blivit mer skeptisk till ett turkiskt medlemskap i EU samtidigt som vi blivit något mer positiva till att inom EU delta i utrikespolitiskt och försvarspolitiskt samarbete. 5
6
7 Appendix Svensk opinion rörande Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen. S O M Samhälle Opinion Massmedia Göteborgs universitet SOM institutet
8
9 Figur 1. Opinion on Swedish Membership in the European Union Data: SOM-Institute, Göteborg University; Annual nationwide surveys in Sweden; Sample size 6000 persons years old; Mail questionnaires with an average response rate of 65 percent. Question: What is your opinion of the Swedish membership in the European Union? Three response alternatives: On the whole in favor; On the whole against; No definite opinion. Comment: All respondents answering the question are included in the percentage base. Principal investigators: Sören Holmberg, ; Lennart Weibull, All data processed by Rudolf Antoni, assistant investigator at the SOM-Institute. Tabell 2. Åsikt om EU-medlemskapets konsekvenser inom olika samhällsområden 2006 (procent och konsekvensbalans). Fråga: Vad anser du att medlemskapet i EU hittills inneburit för Sverige inom följande områden? Varken förbättring Stor Viss eller Viss Stor Ingen Summa Konsekvens- Antal förbättring förbättring försämring försämring försämring uppfattning procent balans svar Prisnivån på livsmedel Högre utbildning/forskning Företagens villkor Miljön Brottsbekämpningen Ekonomin Sysselsättningen Jordbruket Alkoholpolitiken Invandrare och flyktingar Kommentar: Samtliga personer som har besvarat intervjufrågorna (c:a 1550) ingår i procentbasen. Konsekvensbalansen anger andelen som anser att EU-medlemskapet har inneburit stor eller viss förbättring minus andelen som anser att EU-medlemskapet har inneburit stor eller viss försämring inom respektive område. Data: Riks-SOM-undersökningen Huvudforskare: Sören Holmberg All data bearbetad av Rudolf Antoni, SOM-institutet, Göteborgs universitet.
10 Tabell 3. Inställning till förslaget att Turkiet bör ges medlemskap i EU, 2006 (procent). Varken bra eller Bra förslag dåligt förslag Dåligt förslag Summa procent Opinionsbalans* Samtliga Kön Kvinna Man Ålder Utbildningsnivå Låg Medellåg Medelhög Hög Vänster-höger Klart vänster Något vänster Varken vänster eller höger Något höger Klart höger Partisympati vänsterpartiet socialdemokraterna centerpartiet folkpartiet moderaterna kristdemokraterna miljöpartiet Kommentar: Resultaten kommer från SOM-undersökning 2006, SOM-institutet, Göteborgs universitet. Enkätfrågan var formulerad på följande sätt Hur ställer du dig till följande förslag som gäller utrikes- och säkerhetspolitik: Turkiet bör ges medlemskap i EU. Svarsalternativen var Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I tabellen ovan har resultaten för mycket och ganska bra förslag, liksom mycket och ganska dåligt förslag slagits samman under rubriken Bra respektive Dåligt förslag. *) Balansmåttet är framräknat genom att procentandelen bra förslag minskas med procentandelen dåligt förslag. Måttet kan variera mellan +100 och 100.
11 Tabell 4. Inställning till förslaget att stärka EU som motvikt mot USA i världspolitiken, 2006 och 2003 (procent). Varken bra Varken bra Bra Bra eller dåligt eller dåligt Dåligt Dåligt Opinions- Opinionsförslag förslag förslag förslag förslag förslag Summa balans balans procent 2006 *) 2003 *) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder Utbildningsnivå Låg Medellåg Medelhög Hög Vänster-höger Klart vänster Något vänster Varken eller Något höger Klart höger Partisympati vänsterpartiet socialdemokraterna centerpartiet folkpartiet moderaterna kristdemokraterna miljöpartiet Kommentar: Resultaten kommer från SOM-undersökning 2006 och 2003, SOM-institutet, Göteborgs universitet. Enkätfrågan var formulerad på följande sätt Hur ställer du dig till följande förslag som gäller utrikes- och säkerhetspolitik: Stärka EU som en motvikt mot USA i världspolitiken. Svarsalternativen var Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I tabellen ovan har resultaten för mycket och ganska bra förslag, liksom mycket och ganska dåligt förslag slagits samman under rubriken Bra respektive Dåligt förslag. *) Balansmåttet är framräknat genom att procentandelen bra förslag minskas med procentandelen dåligt förslag Måttet kan variera mellan +100 och 100.
12 Tabell 5. Inställning till förslaget att Sverige bör delta i försvarssamarbetet inom EU, 2006 och 2005 (procent). Varken bra Varken bra Bra Bra eller dåligt eller dåligt Dåligt Dåligt Opinions- Opinionsförslag förslag förslag förslag förslag förslag Summa balans balans procent 2006 *) 2005 *) Samtliga Kön Kvinna Man Ålder Utbildningsnivå Låg Medellåg Medelhög Hög Vänster-höger Klart vänster Något vänster Varken eller Något höger Klart höger Partisympati vänsterpartiet socialdemokraterna centerpartiet Folkpartiet moderaterna kristdemokraterna miljöpartiet Kommentar: Resultaten kommer från SOM-undersökning 2006 och 2005, SOM-institutet, Göteborgs universitet. Enkätfrågan var formulerad på följande sätt Hur ställer du dig till följande förslag som gäller utrikes- och säkerhetspolitik: Sverige bör delta i försvarssamarbetet inom EU. Svarsalternativen var Mycket bra förslag, Ganska bra förslag, Varken bra eller dåligt förslag, Ganska dåligt förslag och Mycket dåligt förslag. I tabellen ovan har resultaten för mycket och ganska bra förslag, liksom mycket och ganska dåligt förslag slagits samman under rubriken Bra respektive Dåligt förslag. *) Balansmåttet är framräknat genom att procentandelen bra förslag minskas med procentandelen dåligt förslag. Måttet kan variera mellan +100 och 100.
Sören Holmberg och Rutger Lindahl
Positiva opinionsvindar för EU Positiva opinionsvindar för EU Sören Holmberg och Rutger Lindahl D et svenska EU-medlemskapet har hittills inte varit någon opinionsmässig succé. EU-anhängarna vann folkomröstningen
Ökat opinionsstöd för EU
Svenska institutet för europapolitiska studier Europapolitisk analys M A J N U M M E R 5-2 0 0 8 Sören Holmberg * Ökat opinionsstöd för EU Sammanfattning Stödet för EU fortsätter att öka i den svenska
Bilaga till Äldre i samhället. Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen
Bilaga till Äldre i samhället Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen 3 Bilaga till Äldre i samhället SOU 3:91 4 SOU 3:91 Bilaga till
Skolan avgörande valfråga del II
Skolan avgörande valfråga del II rörelser i opinionen i skolfrågan inför valet 2010 Rapport från Lärarförbundet 2010-08-26 Väljarna har bestämt sig skolfrågan är viktigast! Under sommaren har en allt tydligare
Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist
Moralfrågor Undersökning: Moralfrågor Projektnummer: 3251970 Uppdragsgivare: Vår Bostad Tid för fältarbete: 24 april - 7 maj 1996 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Män och kvinnor 15 år och äldre
Fortsatt starkt Nato-motstånd i svensk opinion
Fortsatt starkt Nato-motstånd i svensk opinion Fortsatt starkt Nato-motstånd i svensk opinion Ulf Bjereld N atten till långfredagen våren 2013 övade ryska stridsflygplan anfall mot Sverige utan att störas
Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 7 Bloggare vilka är de? Annika Berg tröm s 8 Bloggarna Bloggare vilka är de? De senaste åren har bloggen
Väljaropinion i samarbete med Metro Oktober 2011
Väljaropinion i samarbete med Metro Oktober 2011 Efter Ohly kommer väljarna Vänsterpartiet är det parti som går mest framåt i YouGov/Metros mätning i oktober och ligger för första gången över valresultatet
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
MYCKET HAR HÄNT PÅ KÄRNKRAFTSFRONTEN
Mycket har hänt på kärnkraftsfronten MYCKET HAR HÄNT PÅ KÄRNKRAFTSFRONTEN SÖREN HOLMBERG K ärnkraftsavvecklingen har inletts. Det är det stora nya som har hänt på kärnkraftsfronten. Barsebäck I stängdes
Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden
Sifo Research & Consulting Sid Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden Det är ungefär lika många som tror att det är säkert att förvara avfall i berggrunden som tror att det inte är säkert. Skillnaderna
Väljaropinion i samarbete med Metro April 2011
Väljaropinion i samarbete med Metro April 2011 Spännande mellan valen i Sverige Denna månad har varit speciell i svensk politik. Mona Sahlin har avgått och Håkan Juholt har tagit över rollen som oppositionsledare.
Kännedomsundersökning 2015
1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra
Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011
Kvalitetsmätning Hemtjänst 2011 Under 2011 har en undersökning genomförts hos personer med inom Alingsås kommun. Sammantaget har 526 enkäter skickats ut och totalt har 337 äldre personer med svarat på
Jan Strid. Radiolyssnandet i Värmland 2010
Radiolyssnandet i Värmland 2010 Radiolyssnandet i Värmland 2010 Jan Strid S yftet med detta kapitel är att belysa den värmländska radiopublikens vanor. Tanken är att dessa i stor utsträckning illustrerar
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?
SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen Vågar man bli gammal? Maj 2008 2 Inledning Huvudinriktningen för regeringens äldrepolitiska satsningar är att äldre personer och deras närstående
Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport 2014. Mångfald på jobbet
Manpower Work Life: 2014:1 Manpower Work Life Rapport 2014 Mångfald på jobbet MÅNGFALD PÅ JOBBET Mångfald diskuteras ständigt i media, men hur ser det egentligen ut på Sveriges arbetsplatser? Hur ser svenska
Åsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmqvist [ SOM-rapport nr 10:02 ] Preliminära resultat från SOM-undersökningen 09 Tabell 1 Åsikter om
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
Väljaropinion i samarbete med Metro Augusti 2011
Väljaropinion i samarbete med Metro Augusti 2011! Ohly näste till rakning Opinionen har ännu inte påverkats av de fruktansvärda händelserna i Norge denna mätperiod är dock bara en femtedel genomförd efter
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att
UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015
UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015 Kund: Unionen Kontakt: Åsa Märs 28 maj 2015 Kontakt på Novus: Freja Blomdahl +46 76 262 04 53 freja.blomdahl@novus.se Om undersökningen Metod: Webbaserade
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Åtta av tio riksdagsledamöter säger ja till blodgivning på betald arbetstid
Pressmeddelande den 8 december 2011 Åtta av tio riksdagsledamöter säger ja till blodgivning på betald arbetstid Åtta av tio riksdagsledamöter, 82 procent, tycker att offentliganställda ska få ge blod på
De viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Göteborg Maj 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Alkoholliberalism på väg att bli omodern?
Alkoholliberalism på väg att bli omodern? Lennart Weibull #somgu Alkoholdebatten 03-04 Ökade införselkvoter från EU Hotet mot det svenska försäljningsmonopolet En statlig utredning tillsätts * * * Enmansutredaren
Trygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009
Svenska folkets åsikter om olika energikällor 1999-2008 Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg april 2009 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som
Kärnkraftsopinionen 25 år efter folkomröstningen
Kärnkraftsäkerhet och utbildning AB (KSU) Kärnkraftsopinionen 25 år efter folkomröstningen 2005-03 - T - 111342 Kontaktpersoner: TEMO: Arne Modig 073 950 3005, David Ahlin 073 950 3016 TEMO AB, P.O. BOX
Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Kommittédirektiv. Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015. Dir. 2016:47. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016
Kommittédirektiv Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 Dir. 2016:47 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Sammanfattning Under 2015 var migrationsströmmarna till
Referensvärden samtliga undergrupper
Brukarenkät Utförare IFO-FH 214 Referensvärden samtliga undergrupper 214 2 Samtliga undergrupper Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI 8-76 7 1 TILLGÄNGLIGHET 84-79 7 1 EFFEKTIVITET 87-8 28 1 INFORMATION
Inställningen till kärnkraft
Inställningen till kärnkraft Undersökning: Inställningen till kärnkraft Projektnummer: 3242470 Uppdragsgivare: Kärnkraftssäkerhet och utbildning AB Tid för fältarbete: 16 november - 6 december 1994 Antal
Referensvärden samtliga resultatenheter
Brukarenkät Utförare IFO-FH 2 Referensvärden samtliga resultatenheter 2 3 Samtliga resultatenheter Lägsta värde Högsta värde HELHET, NKI - 78 55 94 TILLGÄNGLIGHET 61-78 59 92 EFFEKTIVITET 64-81 55 95 INFORMATION
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska
En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska Ungefär en tredjedel av de som bor i de fyra nordligaste länen (34 procent) vill ha någon form av nya regioner (figur
Om undersökningen. Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 10 april 2014. Sammantaget har 3300 intervjuer genomförts.
Om undersökningen Undersökningen har genomförts mellan 27 mars 1 april 14. Sammantaget har 33 intervjuer genomförts. intervjuer har genomförts i Sifo:s telefonbuss, en omnibusundersökning där frågorna
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
DN/Ipsos väljarbarometer augusti 2015 Stockholm, 25 augusti 2015. Kontakt: David Ahlin,
DN/Ipsos väljarbarometer augusti Stockholm, 25 augusti Kontakt: David Ahlin, david.ahlin@ipsos.com Ipsos. 2014 Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos väljarbarometer augusti: SDs starka trend
1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet för alla och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1907 av Isabella Hökmark (M) Lag om valfrihet för alla Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en lag om valfrihet
Rapport. Migrationsceniarier. Diplomat Communications 2016-05-06
Rapport Migrationsceniarier Diplomat Communications 6-5-6 Om undersökningen Antal intervjuer intervjuer Metod Demoskops OnlinePanel, telefonrekryterad baserat på ett slumpmässigt urval Målgrupp Allmänheten,
Vi har inom ramen för de västsvenska SOM-undersökningarna undersökt
Tro, religion och kyrkobesök i Göteborg Tro, religion och kyrkobesök i Göteborg Jan Strid Vi har inom ramen för de västsvenska SOM-undersökningarna undersökt göteborgarnas inställning till kyrka och tro
Bemanningsindikatorn Q1 2015
1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad
Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014
Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden 2011-2014 HSO Stockholms stad Innehåll Inledning Syfte... 3 Sammanfattande punkter från resultatet.
DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola. - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv
Föräldrar med barn i friskola och kommunal skola - En undersökning från Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv December 2001 Förord Det sker en spännande utveckling på skolområdet i Sverige. I och med
DN/Ipsos väljarbarometer januari 2015 Stockholm, 28 januari 2015. Kontakt:
DN/Ipsos väljarbarometer januari 2015 Stockholm, 28 januari 2015 Kontakt: david.ahlin@ipsos.com Ipsos. Ipsos. All rights All rights reserved. DN/Ipsos väljarbarometer januari: Rödgröna övertaget ökar DN/Ipsos
Väljaropinion i samarbete med Metro. April 2016
Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med mars 23, 24, 23, 23, 24,9% 21,9% 0% 7,8% 6, 5, 7, 5, 3, 5,0% 3, 2, 3, 2,1% 2, 1,0% M C L KD MP S V
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963 FEBRUARI 2001 T-20963 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Rapport: EU-undersökning april 2014
Rapport: EU-undersökning april 2014 Undersökningen genomfördes i Novus sverigepanel med 1000 intervjuer på ett riksrepresentativt urval på åldern 18-79 under perioden 16-23 april 2014. Nedan följer en
Väljaropinion i samarbete med Metro. Oktober 2015
Väljaropinion i samarbete med Metro Oktober Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen o Metod o Bakgrundsvariabler 3. Resultat 4. Slutsatser och rekommendationer 5. Att läsa rapporten
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
chefen och konjunkturen
chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2013 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Kompetensförsörjning...
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄSTERVIK 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
EXECUTIVE SUMMARY. Hållbarhet i svenska företag. Demoskop. En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27
EXECUTIVE SUMMARY Hållbarhet i svenska företag Demoskop En sammanfattning av resultat från undersökning om svenska bolag och hållbarhet 2015-10-27 Demoskop AB, Floragatan 13, 114 75 Stockholm, Sweden Tel
Europeisk politik och frågor som rörde EU uppmärksammades extra mycket
SVENSKARNA MER POSITIVA TILL EU IGEN LINDA BERG OCH FRIDA VERNERSDOTTER Europeisk politik och frågor som rörde EU uppmärksammades extra mycket under 2014. Det är inte så konstigt eftersom det var många
Väljaropinion i samarbete med Metro. Maj 2016
Väljaropinion i samarbete med Metro Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med april 22,1% 23, 22, 23, 22,9% 23, 0% 7,9% 7, 7,8% 6, 5, 4, 5, 2,8% 2,8% 3, 2, 2,1% 1, M C L KD MP S
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Diskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Väljaropinion i samarbete med Metro. December 2015
Väljaropinion i samarbete med Metro ember Hur skulle du rösta om det vore riksdagsval i dag? Jämförelse med november 26,9% 26, 21,0% 20, 22, 21, 0% 6,8% 7, 7, 4,9% 6, 4, 5,1% 5, 2,8% 3, 2, 2, 1, M C L
Tycker du att Sverige utvecklas åt rätt eller fel håll? Apr 2014 Jun 2014 Nov 2014 Feb mar 2015. Rätt håll Fel håll Nettotal
Ekonomi-SKOP? - kommentar av SKOP:s Birgitta Hultåker - En majoritet (64 procent) anser att Sverige utvecklas åt fel håll - Starkaste pessimismen sedan riksdagsvalet - Minskad framtidstro bland rödgröna
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Friskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
Handelskammarens rapport nr 4 2005. Folkets röst om E22. Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län
Handelskammarens rapport nr 4 2005 Folkets röst om E22 Allmänhetens svar på frågor om E22 i Skåne, Blekinge och Kalmar län Inledning Frågan om väg E22:s utbyggnad och betydelse för den sydsvenska tillväxten
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LIDKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012
Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Karlstad Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Karlstad Hemtjänst Deltagare Totalt svarade 91 690 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 66,7% av de tillfrågade. I Karlstad
En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
FINLAND I EUROPA 2008
Intervju- och undersökningstjänster A FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV Intervju- och undersökningstjänster B FINLAND I EUROPA 2008 BLANKETT ATT FYLLA I SJÄLV GS1. Här beskrivs kortfattat
KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN. Rapport september 2003. 1
KOMMUNIKATIONSBAROMETERN för företag ATT JOBBA HEMIFRÅN Rapport september 2003. 1 Välkommen till Telias kommunikationsbarometer för företag Telias kommunikationsbarometer för företag är en återkommande
Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Ungas attityder om prevention och droger
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Ungas attityder om prevention och droger Linda Nilsson 2012-09-18 RNS Attitydundersökning Genomfördes hösten 2011 300 svar Majoritet kvinnor Samtliga från gymnasieskolan
Det viktigaste valet (Del 1 av 3)
Det viktigaste valet (Del 1 av 3) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. April 26 2 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS
CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning
Kommittédirektiv. Delaktighet i EU. Dir. 2014:112. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014
Kommittédirektiv Delaktighet i EU Dir. 2014:112 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda möjligheterna att inom ramen för EU:s nuvarande regelverk
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Riktlinjer för medborgardialog
Riktlinjer för medborgardialog Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Principer för dialogen i Söderhamns kommun Att engagera medborgarna och skapa former för delaktighet och dialog för kommunens utveckling
Statistik om gruppvåldtäkter
2000/3 Statistik om gruppvåldtäkter Brottsförebyggande rådet 1 2000-04-10 Jan Ahlberg Gruppvåldtäkter under 1990-talet Inledning BRÅ har gjort en specialundersökning om gruppvåldtäkter baserad på det datamaterial
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 4144-08 KLAGANDE ID Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt
BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15
BRUKARUNDERSÖKNING EKONOMISKT BISTÅND IFO 2015 SOCIALFÖRVALTNINGEN 2016-01-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 AVGRÄNSNINGAR & GENOMFÖRANDE... 3 3 RESULTAT... 3 3.1 AVSER BESÖKET ETT NYBESÖK...4
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet
Arbetsförhållanden missnöje och upplevda påverkansmöjligheter
Kapitel 7 Arbetsförhållanden missnöje och upplevda påverkansmöjligheter Inledning I kapitel 2 till och med 5 har vi redovisat den svenska befolkningens aktiviteter och engagemang inom föreningslivet och