Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2021 (OR. en) Europeiska kommissionens generalsekreterare, undertecknat av Martine DEPREZ, direktör

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2021 (OR. en) 9902/21 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2021 till: Komm. dok. nr: Ärende: COEST 144 RELEX 574 JAI 747 CFSP/PESC 609 CORLX 333 CT 84 ECOFIN 607 EDUC 234 ENER 286 JEUN 65 MIGR 116 TRANS 405 VISA 137 Europeiska kommissionens generalsekreterare, undertecknat av Martine DEPREZ, direktör Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd JOIN(2021) 20 final GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET om förhållandena mellan EU och Ryssland: motverka, begränsa och engagera För delegationerna bifogas dokument JOIN(2021) 20 final. Bilaga: JOIN(2021) 20 final 9902/21 /mhe RELEX 2.A. SV

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den JOIN(2021) 20 final GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET om förhållandena mellan EU och Ryssland: motverka, begränsa och engagera SV SV

3 1. Inledning Europeiska rådet höll den maj 2021 en första strategisk debatt om Ryssland och fördömde Rysslands olagliga, provokativa och omstörtande verksamhet mot EU, dess medlemsstater och andra länder. Debatten bekräftade EU:s enighet och solidaritet inför sådana handlingar samt dess stöd till de östliga partnerländerna. Europeiska rådet bekräftade sin beslutsamhet att följa de fem principerna för EU:s politik gentemot Ryssland 1 och framförde att EU kommer att fortsätta sin samordning med likasinnade partner. Det uppmanade den höga representanten och kommissionen att lägga fram en rapport med politiska alternativ om förbindelserna mellan EU och Ryssland, i enlighet med dessa principer, inför dess möte i juni Detta gemensamma meddelande är svaret på denna uppmaning. 2. Politisk bakgrund Ryssland är EU:s största granne och är fortfarande en kraft att räkna med i Europa och världen. Detta beror till stor del på landets storlek och geografiska utsträckning, dess beredskap att projicera makt internationellt och dess politiska, diplomatiska och starka militära kapacitet. Som geopolitisk aktör strävar Ryssland efter att behålla sin globala ställning i en maktpolitiskt baserad multipolär värld, ofta i nära samverkan med andra aktörer som Kina, i stället för att bidra till och agera inom ett starkare, regelbaserat multilateralt system. Landet försöker hävda sin egen geopolitiska inflytelsesfär, och ser det främst som ett nollsummespel. När landet gör det utmanar och undergräver dess regering ofta internationell rätt, liksom OSSE:s (Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa) och Europarådets grundläggande principer, som landet har åtagit sig att följa och som strukturerar säkerhetspolitik och samarbete på den europeiska kontinenten. Här ingår särskilt alla länders rätt att fritt föra sin egen utrikes-, säkerhets- och inrikespolitik. Det ryska ledarskapet använder en rad instrument för att påverka, blanda sig i, försvaga eller till och med försöka destabilisera EU och dess medlemsstater liksom länderna på västra Balkan och i det östliga partnerskapet. Som en del av dessa insatser fortsätter landet att investera stort i sin förmåga att kontrollera och påverka informationsflödena inom och utanför sina gränser. Finansieringen av statligt kontrollerade medier ökar snabbt, särskilt för kanaler som RT, som uteslutande riktar sig till en utländsk publik. Ryssland fortsätter att dirigera alltmer sofistikerade cyber- och informationsinsatser samt kemiska och andra attacker, bland annat mot Organisationen för förebyggande av kemiska vapen (OPCW), den tyska förbundsdagen, familjen Skripal i Salisbury och explosionen i Tjeckien. Landet gör direkta militära insatser och hybridinsatser i de olösta konflikter som man underblåser i Ukraina, Georgien och Moldavien samt i EU:s södra grannskap, särskilt i Syrien och Libyen, men även på andra håll. Landet strävar efter att behålla kontrollen över den auktoritära regimen i Belarus. Att hantera förbindelserna med Ryssland är därför en viktig strategisk utmaning för EU 3. Förbindelserna mellan EU och Ryssland har försämrats alltmer sedan 2014, efter Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön och dess destabilisering av östra Ukraina 4. Detta 1 Genomförandet av Minskavtalen är den viktigaste förutsättningen för varje väsentlig förändring av EU:s hållning gentemot Ryssland. Stärkta förbindelser med EU:s östliga partnerländer och andra grannar, bland annat i Centralasien. Stärka EU:s resiliens (t.ex. energitrygghet, hybridhot och strategisk kommunikation). Möjligheten till selektivt samarbete med Ryssland i frågor av intresse för EU. Behov av direkta personliga kontakter och stöd till det civila samhället i Ryssland Europeiska rådet reagerade snabbt 2014 på Rysslands aggression i Ukraina genom att bl.a. avbryta de bilaterala samtalen om det nya avtalet och viseringsfrågor, införa visumförbud och frysa tillgångar, ställa in 1

4 inbegriper på senare tid Rysslands militära uppbyggnad längs den ukrainska gränsen, på Krimhalvön och i Svarta havet, som endast delvis trappats ned, och den långvariga avstängningen av delar av Svarta havet. Ryska underrättelsetjänsters inblandning i omstörtande verksamhet i EU:s medlemsstater har dessutom lett till ytterligare negativ utveckling. Detta inbegriper utvisning av diplomater, reseförbud och Rysslands offentliggörande av en lista över så kallade ovänliga stater och därav följande restriktioner för diplomatisk representation. Dessutom försöker den ryska regeringen ofta utveckla sina bilaterala förbindelser med medlemsstaterna på bekostnad av förbindelserna mellan EU och Ryssland. Den ryska inrikespolitiska utvecklingen, som kännetecknas av ökad politisk repression från regeringens sida för att bevara den nuvarande politiska och ekonomiska ordningen, har också i allt högre grad påverkat förbindelserna mellan EU och Ryssland. Inför valet till duman i september 2021 har situationen för civilsamhället, människorättsförsvarare och oberoende medier i Ryssland försämrats ytterligare, vilket också minskar deras förmåga att samarbeta med EU. Ändringar av konstitutionen och repressiva lagar om så kallade utländska agenter, icke önskvärda organisationer och extremism förstärker systematisk repression av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, trots att dessa är stadfästa i den ryska konstitutionen och landets internationella förpliktelser. Myndigheterna driver också desinformationskampanjer, skapar falska narrativ om påstådd utländsk inblandning i ryska inrikesfrågor, försöker avskräcka från verklig opposition och svartmålar det civila samhället. De politiskt motiverade domarna mot Aleksej Navalnyj, efter ett mordförsök med kemstridsmedel, vad som i praktiken är ett förbud mot hans politiska nätverks verksamhet som sägs vara extremistisk samt de ständiga hoten mot och undertryckandet av oberoende medier och journalister är bara några av de senaste exemplen. Samtidigt lider Ryssland av allvarliga och ökande strukturella svagheter. Den reala disponibla inkomsten i Ryssland har minskat med 10 % sedan Landet befinner sig i en demografisk och socioekonomisk utförslöpa, som förvärras av dess ekonomi som i mycket bygger på fossila bränslen, en budget som inte är i balans och den rådande covid-19- pandemins konsekvenser. Trots dessa fundamentala skillnader förenas EU och Ryssland av ett grundläggande gemensamt ansvar för fred och säkerhet på den europeiska kontinenten. Vi står inför gemensamma globala utmaningar och är beroende av varandra på vissa ekonomiska områden 5. Vi är också bundna av samma åtaganden i internationella organisationer som Europarådet och OSSE som vi måste hålla. De ekonomiska förbindelserna mellan EU och Ryssland Ryssland är EU:s femte största handelspartner och stod 2020 för 4,8 % av EU:s totala varuhandel med världen. Omvänt är EU helt klart Rysslands största handelspartner och står för 37,3 % av landets totala varuhandel. toppmötena mellan EU och Ryssland, utarbeta bredare ekonomiska sanktioner, ställa in Europeiska investeringsbankens nya finansieringstransaktioner i Ryssland och samordna med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling så att den antog en liknande ståndpunkt. 5 Vad gäller samarbetet med Eurasiska ekonomiska unionen (EEU) krävs konstruktiva steg från Rysslands sida mot större öppenhet i handelsförbindelserna, bland annat genom att landet fullgör sina åtaganden inom Världshandelsorganisationen (WTO) och respekterar andra EEU-medlemmars åtaganden, innan förbindelser mellan EU och EEU ovanför den rent tekniska nivån kan skapas. Alla beslut om formella förbindelser förutsätter också en bättre politisk kontext. 2

5 EU är också med råge den största investeraren i Ryssland. EU:s bestånd av utländska direktinvesteringar uppgick 2019 till 311,4 miljarder euro (75 % av de totala utländska direktinvesteringarna i Ryssland). Rysslands bestånd av utländska direktinvesteringar i EU var uppskattningsvis 136 miljarder euro (bara 1 % av de totala utländska direktinvesteringarna). Det är uppenbart att möjligheterna till samarbete mellan EU och Ryssland är mycket stora, förutsatt att den politiska kontexten tillåter det. EU har lämnat ett villkorat erbjudande om samarbete. Den ryska regeringen eftersträvar dock aktivt mål som löper i motsatt riktning: man vill skapa ett område i beroendeförhållande i sitt grannskap, undergräva ett politiskt enat Europa, motverka vår vision om en multilateral, regelbaserad ordning och skapa situationer i internationella sammanhang som begränsar EU:s och dess partners roll. 3. Genomförande av Minskavtalen EU har hela tiden stött Normandieformatet, den trilaterala kontaktgruppen och OSSE, där OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag ingår 6. President Zelenskyjs valseger gav nya impulser till förhandlingarna, men slutsatserna från Normandietoppmötet i december 2019 har ännu inte genomförts fullständigt. Det som är mer oroväckande är att den ryska regeringen i allt högre grad att försöker framställa sig som medlare och inte part i konflikten, och kräver direkta kontakter mellan Kiev och de så kallade republikerna, vilket strider mot Minskprotokollet. Man trappade också upp den militära närvaron vid Ukrainas östra gräns och på Krimhalvön i april OSSE-övervakningsuppdragets tillträde till östra Ukraina hindras fortfarande rutinmässigt av de så kallade republikerna, och brott mot eldupphöret befinner sig på samma nivå som före juli Denna tendens kommer sannolikt att bestå, och Ryssland saknar en konstruktiv hållning. EU fortsätter att stödja befintliga format och instrument. EU kommer också att fortsätta att betona sin beredvillighet att spela en ledande roll i återuppbyggnaden av de konfliktdrabbade regionerna när rätt villkor föreligger, bland annat genom att uppmuntra ett fullständigt genomförande av Minskavtalen. Samtidigt förblir EU orubbligt i sina strävanden att lindra konfliktens humanitära konsekvenser. EU är en av de största givarna av humanitärt bistånd till de krisdrabbade områdena i östra Ukraina. Sedan starten har EU tillhandahållit över 190 miljoner euro i katastrofbistånd, varav 25,4 miljoner euro under 2021, och över 1 miljard euro tillsammans med medlemsstaterna i humanitärt bistånd och tidigt återhämtningsstöd. EU:s stöd går till utsatta människor och de mest behövande på bägge sidor om skiljelinjen 7. EU ger också genom Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen humanitärt bistånd till ukrainska flyktingar i Ryssland. Det totala biståndet till dem sedan 2017 uppgår till över 1 miljon euro och omfattar tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster, kuponger för livsmedel, andra förnödenheter och försörjningsstöd. EU har infört tre uppsättningar restriktioner mot Ryssland till följd av landets olagliga annektering av Krimhalvön och den pågående destabiliseringen av östra Ukraina 8. 6 EU och medlemsstaterna bidrar med två tredjedelar av budgeten och personalen till OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag och bidrar även med bilder och analyser från EU:s satellitcentrum. EU kommer att fortsätta att stödja initiativ till lokal dialog, bland annat OSSE:s trilaterala kontaktgrupp och minröjning. Arbetet mot desinformation i södra och östra Ukraina har också intensifierats. 7 EU-finansierade humanitära projekt omfattar kontantstöd för flera ändamål, tillgodoseende av grundläggande behov, nödbostäder, vatten, skyddsåtgärder, hälso- och sjukvård, inbegripet psykosocialt stöd, nödutbildning, utbildning om minrisker samt utdelning av nödvändiga vinterprodukter. 8 Restriktioner som rör destabiliseringen av östra Ukraina: riktade förteckningar över individer och enheter och riktade ekonomiska åtgärder avsedda att främja en förändring av Rysslands agerande i Ukraina för en fredlig 3

6 Restriktionerna ska förhindra ytterligare upptrappning och annan negativ utveckling i Ukraina och signalerar på starkast möjliga sätt EU:s stöd till Ukraina och dess territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Den tydliga kopplingen mellan de här sanktionerna och ett fullständigt genomförande av Minskavtalen tjänar som incitament för den ryska regeringen att bidra till en lösning på konflikten, medan risken att EU inför ytterligare restriktioner ska avskräcka från att förvärra situationen ytterligare genom aggressivt beteende. Att sanktionerna fortsätter att enhälligt förlängas visar att EU är enat och trovärdigt. EU:s åtgärder har ökat Rysslands kostnader för ytterligare aggression och begränsat fortsatt användning av militär kapacitet och expansion i Ukraina. Ryssland kommer att hållas ansvarigt för alla försämringar i de så kallade republikerna 9. Det är också viktigt att upprätthålla den befintliga samordningen och enigheten, även i fråga om sanktioner, med likasinnade partner som G7. För att säkerställa respekten för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet och fullständig tillämpning av EU:s regler om Schengenvisum i Ryssland och Ukraina har EU också utfärdat vägledning om att inte erkänna vissa kategorier av vanliga ryska internationella pass som utfärdas till personer bosatta på Krimhalvön samt om handläggning av visumansökningar från personer bosatta i områden som inte kontrolleras av regeringen i de ukrainska regionerna Donetsk och Luhansk. 4. Stärkta förbindelser med EU:s östliga partnerländer och andra grannländer EU fortsätter att erbjuda sina östliga partnerländer närmare förbindelser för välstånd, god grannsämja och reformer. Ett välfungerande östligt partnerskap är ett verktyg för att öka stabiliteten, säkerheten och välståndet i Europa. I mars 2020 föreslog utrikesrepresentanten och kommissionen politiska mål på lång sikt för det östliga partnerskapet 10 inom ekonomi, styrning, miljö, klimat, digital teknik och samhälle, med särskild tonvikt på resiliens. Vid det sjätte toppmötet i det östliga partnerskapet i december 2021 ska en ny agenda för tiden efter 2020 godkännas. EU avvisar bestämt Rysslands strävan efter en privilegierad intressesfär. De östliga partnerländerna har fullständig och suverän rätt att fritt besluta hur djupa och breda deras förbindelser med EU och andra internationella aktörer ska vara. Den ryska regeringen fortsätter dock sin konfrontationspolitik genom att sätta in både mjuka och hårda politiska påtryckningsmedel. EU:s politik är därför fortfarande inriktad på att stärka de östliga partnerländernas resiliens genom bilaterala avtal (däribland associeringsavtal och djupgående och omfattande frihandelsavtal) och betydande ekonomiskt stöd, som på senare tid särskilt inriktats på nödvändiga reformer av ekonomi, styrning och rättsstat, den gröna och digitala omställningen och inkluderande samhällen. De senaste sju åren har nästan 5 miljarder euro tillhandahållits i bidrag, särskilt för resiliens mot hybridhot, cyberhot och desinformation samt och politisk lösning på krisen i Ukraina. Restriktioner som rör den olagliga annekteringen av Krimhalvön: riktade ekonomiska och handelspolitiska restriktioner som syftar till att främja en förändring av Rysslands politik i förhållande till den olagliga annekteringen av Krimhalvön. Rådets beslut 2014/512/Gusp av den 31 juli 2014 och rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014, rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014 och rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014, rådets beslut 2014/386/Gusp av den 23 juni 2014 och rådets förordning (EU) nr 692/2014 av den 23 juni De ryska ansträngningarna för att stryka vissa personer (t.ex. parlamentsledamöter och vissa regeringsmedlemmar) från förteckningen visar att EU:s sanktioner har praktisk verkan och påverkar Rysslands agerande. Utöver krisen i Ukraina finns ryska individer och enheter på förteckningen inom ramen för EU:s sanktioner i Libyen (för överträdelse av FN:s vapenembargo), cyberangrepp (utpressningsangrepp, cyberangrepp mot OPCW och den tyska förbundsdagen) och användning och spridning av kemiska vapen (giftattackerna mot Skripal och Navalnyj) samt enligt EU:s globala system för sanktioner i fråga om mänskliga rättigheter (fängslandet av Navalnyj samt tortyr och repression av hbtqi-personer och politisk opposition i Tjetjenien). 10 JOIN(2020) 7 final,

7 internationellt polisiärt samarbete. Dessutom tillhandahöll EU under 2020 nästan 1 miljard euro för att hjälpa länderna att hantera konsekvenserna av covid-19. EU har också gett betydande makroekonomiskt stöd till tre östliga partnerländer. EU har vidare fortsatt att motverka den ryska regeringens försök att framställa sig själv som medlare och inte part i de territoriella konflikter som påverkar Ukraina, Georgien och Moldavien. EU fortsatte sin politik att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krimhalvön och den ryskstödda självständigheten för de georgiska utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien. EU förnyade sin strategi för Centralasien i juni 2019 för att intensifiera sitt engagemang och bidra till regionens utveckling med fokus på resiliens, välstånd och regionalt samarbete. EU har fört en särskild dialog med Ryssland om Centralasien. Den ryska regeringens inställning till EU:s engagemang i regionen är dock fortfarande negativ, bland annat när det gäller ingående av fördjupade partnerskaps- och samarbetsavtal. 5. Stärka EU:s resiliens De senaste åren har EU gjort betydande framsteg med att stärka sin resiliens mot utmaningar som härrör från eller utnyttjas av utlandet. Att hantera och påskynda den gröna och digitala omställningen stärker EU:s resiliens genom att vi gradvis blir mindre beroende av omvärldens leveranser och geopolitik för energi, samtidigt som våra ekonomiers avancerade hård- och mjukvara bättre kan stå emot utländskt inflytande. I översynen av handelspolitiken 11 och uppdateringen av industristrategin från finns också konkreta åtgärder för att öka EU:s öppna strategiska oberoende och åtgärda strategiska beroenden. I allmänhet kan sägas att EU rustar sig självt med fler verktyg för oberoende som granskningarna av utländska direktinvesteringar 13, 5G-verktygslådan och det nya instrumentet mot utländska subventioner 14. EU fortsätter att stärka sin resiliens och energitrygghet genom att diversifiera sina leverantörer på världsmarknaden och bygga upp en inre energimarknad för EU, särskilt för gas. Det har åstadkommits både genom bättre hårdvara (t.ex. ny infrastruktur i form av förbindelser, rörledningar som kan flöda åt bägge hållen, fler lageranläggningar och terminaler för kondenserad naturgas) och tydligare mjukvara i form av lagstiftning om bland annat öppna slutkundsmarknader utan diskriminering, frikoppling av generering och leveranser från drift av nät, oberoende tillsyn och samarbete samt fullständig tillämpning av EU:s konkurrensrätt. Energiförbindelserna mellan EU och Ryssland präglas av ett betydande ömsesidigt beroende: Ryssland är för närvarande EU:s största energileverantör och EU är Rysslands överlägset främsta energikund. Andra energirelaterade utmaningar är cybersäkerheten i EU:s energianläggningar och ryska statskontrollerade aktörers uppköp av strategiska tillgångar i unionen och i grannländer. Men genom en beslutsam satsning på att fasa ut fossila bränslen kommer vårt energioberoende att öka och beroendet av ryska leveranser minska överlag. Rysslands export av energiprodukter till EU kommer att minska betydligt under de kommande åren, vilket oundvikligen kommer att få effekter i Ryssland. Energiförbindelserna mellan EU och Ryssland Ryssland tillhandahåller för närvarande 26 % av EU:s oljeimport och 40 % av EU:s gasimport. 11 COM(2021) 66 final, COM(2021) 550 final, Förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars COM(2021) 223 final,

8 Ryssland är dock helt klart beroende av EU:s djupa, stabila och lönsamma energimarknader: nästan två tredjedelar av Rysslands oljeexport, två tredjedelar av gasexporten och ungefär hälften av kolexporten går till EU, medan endast 27 % av oljeexporten och 2 % av gasexporten går till Kina. Energiexporten är också kritisk för Rysslands ekonomi eftersom den står för 60 % av landets totala export, 40 % av budgetinkomsterna och 25 % av BNP. Att stärka EU:s kapacitet att möta hybridhot har varit en viktig del av EU:s säkerhetsagenda de senaste fem åren. På grund av den olagliga annekteringen av Krimhalvön och den efterföljande desinformationskampanjen mot EU inriktas den gemensamma ramen från på att bygga upp en övergripande EU-politik. Ramen vidareutvecklades efter giftattacken i Salisbury med ett nytt särskilt EU-sanktionssystem rörande insats av kemiska stridsmedel 17 och med den löpande driftsättningen av strategin för säkerhetsunionen 18. EU:s verktygslåda mot hybridhot ska bygga upp samhällets resiliens mot chocker i samband med olika hybridattacker inom bl.a. skydd av kritisk infrastruktur, cybersäkerhet, motverkande av desinformation, valintegritet och granskning av utländska direktinvesteringar. Ryska aktörer har blivit mer självsäkra i cyberrymden och bedrivit eller tillåtit skadlig cyberverksamhet som främjar deras politiska mål, hotar de västerländska öppna samhällena och ekonomierna och skadar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. EU stärker dock sin förmåga att förebygga, avskräcka och reagera på cyberattacker. EU antog också i juli 2020 för första gången sanktioner som svar på cyberattacker 19. De är bland annat inriktade mot ryska hackare som deltagit i attackerna Cloud Hopper, WannaCry och NotPetya. EU:s cybersäkerhetsstrategi från stärker EU:s kollektiva resiliens på området ytterligare, och EU:s särskilda verktygslåda 21 innehåller slagkraftiga och heltäckande åtgärder för tillräcklig nivå på cybersäkerheten i 5G-nät i hela EU. Cyberförsvar är ett av de områden där EU och Nato stärker sitt samarbete. Den strategiska kompassen, som ska antas 2022, ska bli en ram för att fokusera medlemsstaternas insatser på säkerhets- och försvarsområdet. Genom permanent strukturerat samarbete och Europeiska försvarsfonden hjälper EU medlemsstaterna att utveckla försvarskapacitet och säkerställa samstämmighet med Natos insatser. Ryssland fortsätter att sätta in informationsmanipulation och störningsverksamhet med olika taktiker, metoder och förfaranden. De här desinformationskampanjerna genomförs avsiktligt och samordnat i syfte att vilseleda, så misstro eller underminera demokratiska processer och institutioner. Detta har blivit ännu tydligare under covid-19-pandemin, då Ryssland har stött desinformationskampanjer som syftar till att undergräva EU:s insatser 22. EU har infört en rad strukturer och åtgärder för att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning. EU fortsätter att stärka sin lägesbild, bygga upp 15 JOIN(2016) 18 final, JOIN(2018) 16 final, Rådets beslut (Gusp) 2018/1544 av den 15 oktober 2018 och rådets förordning (EU) 2018/1542 av den 15 oktober Rådets beslut (Gusp) 2019/797 av den 17 maj 2019, rådets förordning (EU) 2019/796 av den 17 maj 2019 och rådets beslut (Gusp) 2020/1127 av den 30 juli JOIN(2020) 18 final, Aktiviteterna dokumenteras i en rad särskilda rapporter från utrikestjänsten: 6

9 resiliens och bli bättre på att störa sådan verksamhet. Med sin kapacitet för strategisk kommunikation, särskilt East Stratcom Task Force, kan EU upptäcka, analysera och avslöja rysk desinformation. EU fortsätter att bygga upp kapacitet och aktivt samarbeta med målgrupper inom EU, på västra Balkan och i grannskapet. Systemet för snabb varning kopplar samman EU-institutionerna med medlemsstaterna och likasinnade partner, som G7 och Nato, för att möjliggöra gemensamma insatser. Genom uppförandekoden har EU också fastställt en tydlig ram för hur nätplattformarna ska hantera den här utmaningen. Till de här instrumenten bidrar också den europeiska handlingsplanen för demokrati Möjlighet till selektivt samarbete med Ryssland i frågor av intresse för EU Enligt de fem vägledande principer som man enades om i mars 2016 står EU öppet för selektiva kontakter med Ryssland i frågor av intresse för EU. EU har sådana intressen när det gäller delar av vår gröna agenda (klimat, miljö och energi) och vissa utrikespolitiska frågor. De pågående selektiva kontakterna i frågor som handel, ekonomi och digital teknik, inrikes frågor och folkhälsa har lett till vissa begränsade konkreta resultat, samtidigt som det finns allvarliga irritationsmoment på bl.a. handels- och transportområdet. Snart efter att Ryssland anslöt sig till Parisavtalet och med tanke på EU:s högt satta klimatmål 24 återupptog EU gradvis diskussionerna på högre tjänstemannanivå om klimat med Ryssland, bl.a. genom den EU-finansierade konferensen i december 2020 i Moskva inför COP-26 i Glasgow. Ryssland har arbetat med en långsiktig strategi och har uppdaterat sitt nationellt fastställda bidrag något, men lämnar fortfarande stort utrymme för ökade utsläpp. Ryssland har också agerat med lagstiftning för att uppdatera sin klimatpolitik 25, men dess insatser på senare tid kan leda till falska förhoppningar 26. De ryska myndigheterna har i allt högre grad bett om tekniska diskussioner med EU om hur EU:s klimatpolitik kan påverka den ryska ekonomin. EU har erbjudit tematiska diskussioner, bland annat om koldioxidprissättning, klimatanpassning och eventuellt mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna. Ryssland har en gräns på över kilometer med EU och står inför ett antal miljöutmaningar som påverkar EU och dess medlemsstater. Ett fördjupat samarbete kan omfatta frågor som avfallshantering, minskning av gränsöverskridande föroreningar och luftföroreningar, den cirkulära ekonomin, hållbart skogsbruk och bekämpning av skogsbränder. Detta skulle också ha en positiv inverkan på klimatförändringarna, vars effekter redan nu är märkbara i Ryssland i form av bl.a. smältande permafrost. På kort sikt erbjuder den kommande partskonferensen inom konventionen om biologisk mångfald en möjlighet till underhandskontakter. Energidialogen mellan EU och Ryssland är fortfarande skrinlagd, men det finns ett antal brådskande frågor. Att avtalet om gastransitering genom Ukraina genomförs korrekt måste övervakas. Synkroniseringen av de baltiska staterna med det europeiska elnätet och elhandeln bör slutföras, samtidigt som man säkerställer fortsatt säker drift av det ryska och belarusiska nätet. 23 COM(2020) 790 final, COM(2019) 640 final, Till exempel det nyligen framlagda lagförslaget om övervakning av utsläpp av växthusgaser på företagsnivå och en särskild lag för att göra Sachalin till ett pilotområde för koldioxidneutralitet. 26 Mot bakgrund av klimatpolitikens utveckling den senaste tiden har de ryska myndigheterna lagt stor vikt vid att skapa förutsättningar för att skogsbaserade kompensationsprojekt ska växa och därmed utnyttja de möjligheter som internationella frivilliga koldioxidmarknader kan erbjuda, men EU planerar inte att använda internationella koldioxidkrediter i EU:s utsläppshandelssystem efter

10 När det gäller digitala frågor har utbyten på tjänstemannanivå med Ryssland inte gett några konkreta resultat. Skydd av EU:s intressen förblir viktigt, särskilt när det gäller samordning av användningen av frekvensbandet 700 MHz 27 och marknadstillträde för EU-företag i Ryssland. Andra ämnen som forskning och innovation, stordata, dataskydd, upphovsrätt, internetförvaltning och autonoma fordon diskuterades utan någon egentlig uppföljning. EU bör också aktivt ta upp Rysslands politik för importsubstitution vid offentlig upphandling av programvara och hårdvara för att undvika betydande risker och svårigheter för EU:s digitala industri. När det gäller utrikespolitiska frågor kvarstår spänningar i EU:s grannskap och ökande konkurrens i andra regioner där Ryssland strategiskt försöker hävda sin betydelse, bland annat på västra Balkan och i södra Medelhavsområdet samt på den afrikanska kontinenten. Det finns dock områden där den ryska regeringen har spelat en konstruktiv roll, till exempel när det gäller att upprätthålla den gemensamma övergripande handlingsplanen med Iran och se till att den genomförs fullt ut och effektivt. Samma sak gäller de pågående diplomatiska ansträngningarna i Wien för att underlätta för USA att återansluta sig till handlingsplanen, samtidigt som Iran fullständigt återupptar sina kärntekniska åtaganden. När det gäller Libyen är EU:s viktigaste prioriteringar att säkerställa den ryska regeringens positiva inställning till den pågående politiska processen och snabbt dra tillbaka sina legosoldater. Rysslands syn på fredsprocessen i Mellanöstern har i princip legat nära EU:s. När det gäller Syrien skiljer sig dock EU:s och Rysslands ståndpunkter kraftigt åt. Den ryska regeringen stöder den sittande Assadregimen, och även det presidentval som hölls den 26 maj Rysslands militära intervention i Syrien kan ha varit avgörande för att säkra regimens överlevnad, men har ytterligare försvagat den syriska statens stabilitet och livskraft och bidragit till en regional humanitär kris. För EU är den enda vägen framåt en verklig politisk lösning som bygger på ett fullständigt genomförande av FN:s säkerhetsråds resolution 2254, vilket också skulle bana väg för ett eventuellt frivilligt, säkert och värdigt återvändande för flyktingar. Under alla omständigheter kommer EU att fortsätta att göra påstötningar till Ryssland om behovet av att upprätthålla humanitärt tillträde till syrier i nöd och värna internationell humanitär rätt i Syrien. EU fortsätter kontakterna med Ryssland vad gäller den nordliga dimensionen och Svartahavsregionen. Samarbetet inom partnerskapet för transport och logistik i den nordliga dimensionen är inriktat på åsiktsutbyte och utbyte av bästa praxis för minskade koldioxidutsläpp från transporter. Diskussioner pågår också om Rysslands deltagande i Interregprogrammen för Svartahavsbäckenet, Norra randområdena och Arktis , då landet uttryckt intresse för detta. Den ryska ledningen fortsätter att blockera EU:s ansökan om observatörsstatus i Arktiska rådet, som landet nu är ordförande för, även om detta inte har hindrat EU från att bidra till dess arbete. Ryssland blockerar också inrättandet av marina skyddsområden i Södra oceanen. EU har upprätthållit tekniska kontakter med Ryssland om handel som vanligtvis bara omfattar mestadels fruktlösa diskussioner om talrika irritationsmoment 28. De flesta av dem beror på den ryska regeringens importsubstitutionspolitik, som i allt högre grad motiveras av 27 Rysslands underlåtenhet att hantera omställningen av 700 MHz-bandet hindrar de EU-länder som gränsar till Ryssland från att uppfylla sina egna lagfästa skyldigheter att ställa om. 28 Diskriminering vid statsägda företags upphandling, immaterialrätt och andra problem som rör medicinska produkter och varor och tjänster, orimliga tekniska krav för alkoholdrycker och cement, exportförbud för råvaror, en drastisk höjning av en återvinningsavgift för bilar m.m. Dessa hinder kan också påverka tullklareringen av varor. De senaste fem åren ( ) har vissa irritationsmoment i handeln med Ryssland (regler för medicintekniska anordningar, åtgärder i fråga om leksaker) lösts i WTO:s kommitté för tekniska handelshinder. 8

11 påstådda säkerhetsskäl i samband med sanktionerna. Detta tillkommer utöver redan befintliga allvarliga snedvridningar i den ryska ekonomin som orsakats av regeringen. Till följd av det 29 försämras det allmänna företags- och investeringsklimatet i landet ytterligare. Mer positivt är att EU och Ryssland dryftat en reform av WTO, bland annat när det gäller återupprättande av tvistlösningsmekanismen. Den ryska regeringen har förbjudit import av ungefär hälften av alla jordbruksprodukter från EU:s medlemsstater för att låta den inhemska produktionen öka och sätta press på den återstående handeln med jordbruksprodukter och livsmedel, särskilt vin, spritdrycker och sällskapsdjursfoder, genom olika sanitära och fytosanitära restriktioner. Dessutom fortsätter EU:s geografiska beteckningar att missbrukas. EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor har dock visat sig vara anmärkningsvärt resilient. Det varierar visserligen beroende på bransch och region, men sektorn har i allmänhet kunnat hitta alternativa marknader så att värdet för EU:s totala export sedan embargot infördes har ökat betydligt 30. Vissa expertdialoger om inrikes frågor fortsätter med ojämna mellanrum. De senaste mötena i migrationsdialogen mellan EU och Ryssland och den gemensamma kommittén för förenklade viseringsförfaranden och återtagande ägde rum 2018 och Även om den ryska regeringen anser att samarbete på dessa områden är viktigt, uppfyller den inte sina skyldigheter till fullo 31. Ryssland motsätter sig också ofta EU:s hållning i fråga om terrorismbekämpning och cyberbrottslighet i internationella forum. De senaste högnivåsamtalen om terrorismbekämpning mellan EU och Ryssland ägde rum i oktober En ryskstödd FN-resolution utgör starten på en besvärlig process som kan hota Budapestkonventionen om it-brottslighet. Inom expertdialogen om narkotika utbyts information varje år. Det finns inga regelbundna tekniska diskussioner mellan EU och Ryssland om folkhälsa, även om det finns ett gott regionalt samarbete inom partnerskapet för folkhälsa och socialt välbefinnande i den nordliga dimensionen. Europeiska läkemedelsmyndigheten inledde i mars 2021 en löpande översyn av det ryska covid-19-vaccinet Sputnik V för att bedöma om det uppfyller EU:s krav. En rad andra kontakter pågår inom bland annat tullsamarbete, industri- och konkurrensfrågor och transportfrågor. Dessa kontakter ligger kvar på teknisk nivå. 7. Personliga kontakter och stöd till det civila samhället i Ryssland Ryssland är fortfarande ett viktigt partnerland när det gäller rörlighet på individnivå. Det är det land i världen där flest Schengenvisum utfärdas: 3,1 3,8 miljoner visum åren , 4,1 miljoner visum 2019 (vilket motsvarar 27 % av det totala antalet Schengenvisum i hela världen) och visum 2020 (26 %). Dessutom är ungefär fyra femtedelar av alla Schengenvisum som utfärdats i Ryssland sedan 2016 avsedda för flera inresor. 29 Rysslands importsubstitutionspolitik och begränsade kontakter har lett till en gradvis nedgång av EU:s ställning på den ryska marknaden: 2013 var EU ursprunget till 43 % av Rysslands import medan Kina stod för 17 %, medan andelarna 2020 var 34 % respektive 24 %. EU-investerare i Ryssland, särskilt på områden som är särskilt kopplade till nationell säkerhet som informations- och kommunikationsteknik, står under ständigt tryck. 30 Trots dessa allvarliga problem förblir den ryska marknaden den sjätte största exportdestinationen för EU:s jordbruksbaserade livsmedelsprodukter, och det har gradvis ökat sedan 2017 (men minskade 2020). 31 De viktigaste frågor som fortfarande är ett bekymmer för EU är bristen på ömsesidighet i fråga om viseringar (t.ex. en låg andel visum för flera inresor som utfärdas till EU-medborgare), behovet av att återuppta det tidigare tillfredsställande samarbetet om återtagande efter pandemin och behovet av att sammanträda regelbundet i båda de gemensamma kommittéerna. 9

12 Forskning och innovation har varit ett viktigt samarbetsområde, särskilt genom ryska enheters deltagande i EU:s program 32. Inom Horisont 2020 deltog till exempel 36 olika organisationer och cirka 520 ryska forskare i Marie Skłodowska-Curie-åtgärder. Samarbetet utgår från principen om samfinansiering, vilket innebär att Ryssland stöder sina egna forskare i gemensamma projekt eller lämnar ett proportionellt ekonomiskt och materiellt bidrag. EU:s intressen inbegriper tillgång till Rysslands ledande storskaliga forskningsanläggningar, mobilisering av rysk vetenskaplig expertis för forskning om ämnen som rör EU:s politiska prioriteringar och globala utmaningar, underlättande av införandet av europeiska lösningar i Ryssland samt upprätthållande av kontakter med den ryska forskarvärlden. Bägge sidor har slutfört sina interna förfaranden för att förlänga avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan EU och Ryssland i fem år till, men förlängningen är fortfarande blockerad på grund av en fråga som rör dess territoriella tillämpningsområde. En förlängning skulle säkerställa en stabil långsiktig ram för samarbetet, men sammanträden i den gemensamma samarbetskommittén för vetenskap och teknik hålls varje år. När det gäller utbildning, ungdom och kultur stöder EU kontakterna med det ryska samhället, högskole- och forskarvärlden samt ungdoms- och kulturaktörer via EU-program 33. Ryssland har varit fullvärdig medlem av det europeiska området för högre utbildning och Bolognaprocessen. Ryssland ligger på första plats av alla internationella partnerländer som deltar i internationell rörlighet för studiemeriter inom Erasmus , med över akademiska utbyten i bägge riktningar för studenter och personal inom Erasmus+. På kulturområdet kan Ryssland delta i plattformen för kulturella förbindelser. Inom Erasmus+ är det tänkt att man ska fortsätta med det befintliga samarbetet med Ryssland inom högre utbildning och ungdomsfrågor, och därtill kommer nya åtgärder inom yrkesutbildning och virtuella utbyten. Inom Horisont Europa är avsikten att ytterligare balansera forskarflödet mellan Ryssland och EU. De nyligen antagna ändringarna av utbildningslagen 34 kan få konsekvenser för det internationella samarbetet inom utbildning och forskning. Ryssland deltar för närvarande i åtta Interregsamarbetsprogram, som är ett av de få EUinstrument som fortfarande investerar i projekt i Ryssland via de centrala myndigheterna. Ryssland är en engagerad bidragsgivare till programmen. EU är en ledande understödjare av Rysslands civila samhälle och människorättsorganisationer. EU:s insatser för ryssar omfattar ett brett spektrum av områden, bland annat stöd till universella rättigheter, mediekompetens, ungdomar, kvinnor, jämställdhet, social inkludering, äldre, kvinnor och barn, personer med funktionsnedsättning, migranter, minoritetsgrupper, offer för relationsvåld, interner och andra marginaliserade och utsatta grupper. EU finansierar också forumet för det civila samhället mellan EU och Ryssland. EU:s åtgärder har varit avgörande för att det ryska civilsamhällets organisationer ska kunna fortsätta sin verksamhet trots en ytterst repressiv och allt hårdare miljö, öka medvetenheten och göra det möjligt att tillhandahålla korrekt information om EU och andra viktiga frågor. Som nämns ovan innebär den alltmer restriktiva lagstiftningen 35, undertryckandet av oberoende röster och inskränkningar av de grundläggande friheterna i Ryssland allvarliga 32 Ramprogrammen för forskning och innovation: Horisont 2020 ( ) och Horisont Europa ( ). 33 Erasmus+, Horisont Europas Marie Skłodowska-Curie-åtgärder samt Europeiska solidaritetskåren. 34 Enligt lagändringarna ska all verksamhet som är att betrakta som utbildning samordnas med myndigheterna. 35 Till exempel lagstiftningen om utländska agenter som används bl.a. för att trakassera icke-statliga organisationer och aktivister med hot om straff samt för att förhandsgranska kandidater till folkvalda poster och förbjuda ideella organisationer och medier att delta i valkampanjer. Enligt lagen om icke önskvärda 10

13 begränsningar för civilsamhällets verksamhet. Ett antal oberoende journalister och människorättsaktivister har lämnat landet. EU har hela tiden fortsatt att stödja direkta personkontakter och det civila samhället, som ett sätt att investera i framtiden 36. Slutligen är nu EU rustat med särskilda instrument mot dem som kränker de mänskliga rättigheterna. Antagandet av och de första posterna i EU:s globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter skickade en tydlig politisk signal om vår beslutsamhet att gripa in mot dem som undergräver dem, även i Ryssland Slutsatser och åtgärder I denna rapport redogörs för läget i de mycket komplexa förbindelserna mellan EU och Ryssland, med utmaningar och möjligheter tydligt redovisade. Ryssland är och förblir vår största granne och en viktig global aktör. Som framgår av denna rapport har dock den ryska regeringens medvetna politiska val och aggressiva agerande de senaste åren skapat en ond cirkel. För att hantera den strategiska utmaning som det ryska ledarskapet utgör har vår gemensamma tillämpning av de fem principerna gett EU ett mål och en principfast strategi för att försvara våra intressen och främja våra värden. EU och medlemsstaterna ska fortsätta att agera enigt och konsekvent och värna sina grundläggande värden, principer och intressen. Bilaterala kontakter bör inte eftersträvas på bekostnad av EU:s gemensamma intressen och mål. Historia, geografi och människor gör att EU och Ryssland är sammanflätade. Ett förnyat partnerskap som gör det möjligt för oss att ta vara på ett nära samarbetes samtliga möjligheter verkar dock vara avlägset. Mot bakgrund av den vanskliga politiska situationen och Rysslands strategiska val måste EU förbereda sig för en ytterligare nedgång i sina förbindelser med Ryssland som den för närvarande mest realistiska prognosen. Vår ambition bör vara att utforska sätt som kan bidra till att gradvis vända den nuvarande utvecklingen till ett mer förutsägbart och stabilt förhållande. Därför tänker EU hålla kommunikationskanalerna med Ryssland öppna. Vi förväntar oss att det ryska ledarskapet ska inta en mer konstruktiv hållning och visa politiskt engagemang och upphöra med agerandet mot EU och dess medlemsstater samt mot tredjeländer. Detta är en förutsättning för att vända den nuvarande improduktiva och potentiellt farliga tendensen i detta viktiga förhållande. EU kommer samtidigt att motverka, begränsa och engagera Ryssland på grundval av en stark samsyn om Rysslands mål, en principbaserad pragmatism och ett fullständigt iakttagande av de fem principerna. EU kommer att fortsätta att motverka kränkningar av de mänskliga rättigheterna och kommer att stå för demokratiska värden i bland annat internationella forum, och klargöra att organisationer, för vilka skärpningar övervägs, kan myndigheterna stänga utländska eller internationella organisationer i Ryssland. Begreppet kandidat som agerar i egenskap av utländsk agent och har anknytning till en person som agerar i egenskap av utländsk agent infördes nyligen i vallagen och kommer med största sannolikhet att tillämpas på ett selektivt och diskriminerande sätt som riktar sig mot fristående opposition. De ryska myndigheterna missbrukar ofta lagbestämmelserna för att förbjuda misshagliga politiska sammankomster, och nya bestämmelser gör det möjligt att betrakta enskilda demonstranter som en kollektiv handling och föreskriver straff för blockering av vägar och trottoarer. Flera rättsakter begränsar, ofta i vaga ordalag, mediefriheten och ger de statliga organen betydande befogenheter. 36 I februari 2021 uppdaterade EU dessutom sina riktlinjer om stöd till människorättsförsvarare och det civila samhället och byggde ut de direkta personkontakterna. 37 Rådets beslut (Gusp) 2020/1999 av den 7 december 2020, rådets förordning (EU) 2020/1998 av den 7 december 2020 och rådets beslut (Gusp) 2021/372 av den 2 mars

14 dessa frågor är av direkt och legitim betydelse för alla stater i FN, OSSE och Europarådet och inte uteslutande ett lands inre angelägenheter. Den ryska regeringen behöver efterleva sina internationella skyldigheter och åtaganden. EU kommer att fortsätta att lyfta fram Rysslands upprepade överträdelser av internationell rätt i Ukraina, Georgien och på andra håll, bland annat genom initiativ med likasinnade partner. Detta inbegriper att uppmana Ryssland att ta sitt ansvar som part i konflikten och fullt ut genomföra Minskavtalen. EU kommer mer aktivt och på alla nivåer att ifrågasätta de falska berättelser som Ryssland hänvisar till för att motivera sitt agerande. Vi kommer att fortsätta att genom vår visumpraxis motverka Rysslands passpolitik i Ukraina. EU kommer att fortsätta att reagera på den ryska regeringens illvilliga handlingar, däribland hybridåtgärder, på lämpligt sätt. Detta kan inbegripa att de befintliga sanktionssystemen byggs ut och expanderas och/eller att ytterligare restriktiva åtgärder vid behov vidtas. EU kommer att sträva efter att begränsa de resurser som den ryska regeringen kan utnyttja för att genomföra sin omstörtande utrikespolitik. Vi kommer också att se till att EUlagstiftningen efterlevs mer effektivt för att på ett målinriktat sätt bekämpa brottslig verksamhet med ursprung i Ryssland (däribland ransomware-attacker) tillsammans med likasinnade partner. Vi kommer att intensifiera kampen mot korruption och penningtvätt, bland annat genom ökad insyn i finansiella flöden som rör Ryssland. EU kommer att intensifiera sina åtgärder mot tredjeländers tvång, däribland Ryssland, genom att utveckla ett nytt, autonomt verktyg som möjliggör effektiva åtgärder för att avskräcka från och motverka tvång. För att begränsa Rysslands försök att undergräva EU:s intressen måste EU självt bli mer tåligt och resilient. Vi måste möta hot och illvilliga handlingar på ett mer systematiskt och samordnat sätt, och samtidigt samordna med likasinnade partner som Nato och G7. Medlemsstaterna bör ännu mer aktivt samordna sina reaktioner på Rysslands agerande. Vi bör vidareutveckla EU:s kapacitet för cybersäkerhet och cyberförsvar och dess strategiska kommunikationskapacitet. Vi kommer att intensifiera våra insatser för att ta itu med och stoppa informationsmanipulation och desinformation, bland annat genom att stärka regelverket för sociala medier. EU överväger att införa nya instrument som gör det möjligt att ålägga förövarna kostnader, bland annat inom ramen för den europeiska handlingsplanen för demokrati. Vi bör fortsätta att stärka vår kapacitet mot hybridhot, bland annat EU:s gemensamma enhet för hybridhot, det europeiska kompetenscentrumet för motverkande av hybridhot i Helsingfors och vårt strukturerade samarbete med Nato, och vidta särskilda åtgärder för att bättre skydda EU:s och medlemsstaternas demokratiska processer, institutioner och valinfrastruktur. Vi kommer att bättre utnyttja det inflytande som vår energiomställning ger och fullt ut genomföra EU:s regler för energimarknaden. Vi kommer att stödja våra grannländers energitrygghet, inbegripet ett korrekt genomförande av avtalet om gastransitering genom Ukraina. Att slutföra synkroniseringen av de baltiska staternas elnät med det europeiska elnätet och elhandeln förblir en högprioriterad fråga. Vi kommer att öka stödet till våra östliga partnerländer och arbeta för att förverkliga det östliga partnerskapets fulla potential. Det kommande toppmötet inom det östliga partnerskapet blir ett viktigt tillfälle att utforma denna gemensamma agenda för tiden efter Framgångsrika politiska och ekonomiska reformer, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, kampen mot korruption och god samhällsstyrning, 12

15 minskar våra partners sårbarhet och fungerar som ett viktigt motgift mot ryska försök till inblandning och destabilisering. Vår agenda kan omfatta investeringar i säkerhetspartnerskap med våra grannar för att ytterligare öka deras resiliens. För att främja sina egna intressen bör EU engagera Ryssland i fråga om flera viktiga utmaningar. Covid-19-pandemin har visat att ett konstruktivt engagemang på folkhälsoområdet är ett gemensamt intresse, t.ex. när det gäller att hantera gränsöverskridande hälsohot, hålla bättre beredskap, arbeta mot antimikrobiell resistens samt verka för regelkonvergens och tillgång till medicinska produkter. Mot bakgrund av vårt gemensamma intresse av att bekämpa klimatförändringar och andra miljöfrågor bör EU inleda en närmare dialog med Ryssland, närmast inför COP-26 i Glasgow och COP-15 om biologisk mångfald i Kunming. EU bör också föra tematiska diskussioner på dessa områden, bland annat om koldioxidprissättning, förnybar energi, metanutsläpp, klimatanpassning och EU:s framtida mekanism för koldioxidjustering vid gränserna. Detta är särskilt viktigt för Ryssland med tanke på den snabbföränderliga geopolitiken på energiområdet och landets egen försenade övergång till ett koldioxidsnålt samhälle. Det bör bli mer tekniskt samarbete med den ryska regeringen när det gäller det stora antalet ekonomiska irritationsmoment, t.ex. importsubstitution, handelshinder och konkurrensfrågor, där EU:s konkurrensfördelar kan utnyttjas. Beroende på frågan och med full respekt för andra berörda länders suveräna val kan detta även omfatta riktat tekniskt samarbete med Eurasiska ekonomiska unionen på dess ansvarsområde. EU kommer att främja direkta personkontakter. Detta kan omfatta fler viseringslättnader (t.ex. undantag från viseringsavgifter) för ungdoms-, arbets- och reseprogram, akademiskt samarbete, vetenskap och utbildning samt studentutbyten. När det gäller regionalt och gränsöverskridande samarbete bör vi fortsätta att genomföra program med Ryssland, samarbete inom den nordliga dimensionen och praktiskt samarbete i regionala mellanstatliga format som Östersjöstaternas råd, Barentsrådet, Svartahavsregionen samt Arktis. EU kommer att öka sitt stöd till Rysslands civilsamhälle och människorättsförsvarare genom att tillämpa mer flexibla och kreativa strategier. Vi kommer att öka stödet till oberoende ryskspråkiga medier för att stärka mångfalden av åsikter. Vi kommer också att finjustera våra stödprogram efter behov så att de blir effektiva och så att repression av partner undviks. EU kommer att arbeta med konfliktförebyggande och bilaterala mekanismer för konfliktlösning och förtroendeskapande åtgärder. Vi kommer att samarbeta i regionala frågor (t.ex. handlingsplanen för Iran, Mellanöstern, Libyen och Afghanistan) och globala frågor (t.ex. terrorismbekämpning och kärnvapenspridning), med full respekt för internationell rätt som grunden för en regelbaserad världsordning. EU kommer att fortsätta kontakterna med Ryssland i multilaterala organisationer. På grundval av den allmänna utvecklingen och vägledning från Europeiska rådet kommer kommissionen och den höga representanten/vice ordföranden att genomföra ovanstående agenda. 13